Transcript Folkhälsorapport, Västra Götalandsregionen

Rapport
Kristdemokraternas Folkhälsogrupp Västra Götalandsregionen
För en bättre folkhälsa
Maj 2012
Kristdemokraterna västra götalandsregionen
Maria BeRntsson, Maria Nilsson, Eva-Lott Gram, ElisaBet Lann
1. Kraftsamling för en bättre folkhälsa
2. Bakgrund
Hälsa är ett begrepp som definieras på många olika vis. Den mest använda
definitionen kommer från WHO – Världshälsoorganisationen och formulerades
redan 1946 – ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”, (”Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and
not merely the absence of illness or infirmity”). Det är också den definition som
till exempel svenska SIDA använder. Nationella folkhälsokommittén definierar
hälsobefrämjande arbete som ”... den process som ger människor möjlighet att
öka kontrollen över sin hälsa och befrämja den. /.../ För att detta ska kunna
uppfyllas måste människan ges förutsättningar att kunna påverka de faktorer
som kan begränsa dessa möjligheter /.../ den process som hjälper människor
att uppleva en känsla av sammanhang liksom ett fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande”. Enligt Nationella Folkhälsokommittén är stress och belastning,
socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll
över sin tillvaro, hopp samt framtidstro faktorer som kan påverka hälsan.
Vi lever i en tid när lördagsgodis kompletterats med fredagsmys, allt fler tillbringar allt mer tid stillasittande framför datorn och när tidningsrubriker skriker
ut att stressade mammor leder till feta barn. Vi har helt enkelt för ont om tid
för att klara av att ta ansvar för vår och våra barns hälsa. En sådan utveckling
är förödande och vår välfärd riskerar att bli vår död. Det är också en trend som
slår extra hårt mot barn och unga. Fetma hos barn har ökat på ett oroväckande
vis och många barn och unga visar tidiga symptom på olika välfärdssjukdomar.
Dessutom vet vi att övervikt och fetma leder till social utsatthet och sämre livskvalitet i flera avseenden. Det är därför oerhört viktigt att arbeta målmedvetet
för att skapa motivation och kunskap för hur man kan leva ett gott och hälsosamt liv redan i unga år.
Oavsett vilken definition av begreppet som används är det uppenbart att god
hälsa handlar om mer än frånvaro av fysisk sjukdom eller diagnos. En god hälsa
utgår ifrån hela människan och hennes såväl fysiska som själsliga och andliga
behov. Därför måste också ett hälsofrämjande arbete lyfta blicken från diagnosbaserad statistik och ta hänsyn till människans sammansatta behov och upplevda
välbefinnande.
Kristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
Medellivslängden i Sverige fortsätter samtidigt att öka. 2010 var den för kvinnor 83,5 år och 79,5 år för män. Medan de äldre i befolkningen haft den bästa
hälsoutvecklingen finns det tecken på mindre gynnsam utveckling i yngre åldersgrupper. Personer med kort utbildning har i de flesta avseenden sämst hälsa och
skillnaderna i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat.
Det finns alltså anledning att se över hur man kan rikta hälsofrämjande insatser
särskilt mot de yngre åldersgrupperna och mot socialt utsatta områden.
Samtidigt som allt fler människor blir gamla ökar många livsstilsrelaterade
kroniska sjukdomar som tillexempel diabetes och högt blodtryck. När välfärdssjukdomarna kräver allt större andel av vårdens resurser finns det egentligen
bara en lösning. Nämligen att försöka förhindra att människor bli sjuka. Våra
gemensamma resurser kommer att behövas i allt större utsträckning för att möta
behoven hos en åldrande befolkning där fler blir riktigt gamla men inte utan
behov av vård och omsorg.
2
50 procent av alla kvinnor och 65 procent av alla män har minst en ohälsosam
levnadsvana Minst 20 procent av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Nyligen introducerade Socialstyrelsen nya riktlinjer för
hälso- och sjukvården i syfte att de effektiva metoder som finns för att hjälpa
och stödja personer med osunda levnadsvanor skall användas systematiskt.
Riktlinjerna innebär att alla som kommer i kontakt med såväl primärvård som
specialistvård kommer att få frågor om livsstil såsom kost, motion, tobak och
alkohol. Syftet är att de vid behov ska erbjudas stöd och hjälp att bryta osunda
levnadsvanor inom dessa fyra områden. Denna regeringssatsning kan, om den
används på ett seriöst och engagerat sätt reformera den svenska hälso- och sjukvården när det gäller den livsstilsrelaterade ohälsan.
ännu vilket genomslag de fått i sjukvården. Det är dock tydligt att socialstyrelsens riktlinjer för hälso- och sjukvården har ett förebyggande angreppssätt och
därmed innebär åtgärder först när redan befintliga ohälsosamma levnadsvanor
identifierats. Vad både landstingen och kommunerna skulle behöva bli betydligt
bättre på är det hälsofrämjande arbetet. Genom att angripa ohälsan på bred
front redan innan de ohälsosamma vanorna fått fäste kan man skapa goda förusättningar för en bättre folkhälsa. En sådan utveckling skulle spara både pengar
och lidande.
Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor
kaåptrgfxp 9257y4hewqn också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ
2– diabetes. Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med
förbättrade levnadsvanor.
Trots detta, och trots att det sjukdomsförebyggande arbetet är en del av hälsooch sjukvårdens uppgift enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), har det
sjukdomsförebyggande arbetet ingen självklar ställning i hälso- och sjukvården.
Det finns heller ingen enhetlig praxis och det råder stora variationer mellan olika
landsting och vårdenheter.
Eftersom de nya riktlinjerna började gälla först i slutet av förra året vet vi inte
Kristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
3
3. Börja från början – MVC, BVC och familjecentraler
Under senare år har problemen med fetma och övervikt hos barn uppmärksammats. Det är viktigt att tidigt medvetandegöra vikten av vikten och betydelsen av
sunda mat- och motionsvanor för hälsan och välmåendet. Vad vi inte hört lika
mycket om är att en del av problemen börjar redan innan barnet är fött. Fetma
hos gravida kvinnor är ett ökande problem som ökar risk för både fosterskador
och förlossningsproblem och därmed kan drabba både modern och barnet hårt.
Det finns mycket som tyder på att mödradödligheten är underskattad i Sverige.
Detta har att göra med hur dödsfall rapporteras och klassificeras. Särskilt om en
kvinna avlider inom annat verksamhetsområde än kvinnosjukvården finns en
risk för underrapportering. Det som är anmärkningsvärt är att mödradödligheten inte minskar trots medicinska framsteg. Detta kan förklaras av att en större
andel av gravida och födande kvinnor idag är äldre, att kroniska sjukdomar är
vanligare, IVF-graviditeter vanligare och att allt fler är feta och överviktiga.
Faktorer som ökar riskerna med graviditet och födande är helt enkelt vanligare
bland gravida och födande idag än för 20 år sedan. Det har också visat sig att
andelen tunga nyfödda barn ökar. Dessutom finns det studier som visar att de
som föds tunga löper ökad risk för övervikt och fetma i vuxen ålder.
föräldrar i samma åldrar i samma bostadsområde. Dock upphör inte behovet av
stöd och uppmuntran efter barnets första år.
I särskilt utsatta områden finns extra stort behov av föräldrastöd med särskilt
fokus på hälsa. Därför finns det anledning för barnavårdscentralerna i vissa
områden att skapa föräldragrupper med fokus på mat och rörelse för att nå ut
med stöd till socialt utsatta grupper.
◊ S kapa ekonomiska incitament för barnavårdscentralerna att erbjuda föräldrastödsgrupper för föräldrar med barn i förskoleåldern med fokus på hälsosam livsstil – bra vardagsmat, motion och förutsättningar för ett hälsosamt
liv.
Eftersom varje människa är unik är det viktigt att var och en kan erbjudas bästa
tänkbara stöd utifrån sina förutsättningar och behov. Det personliga motiverande samtalet är därför ett oersättligt redskap när det handlar om att peppa och
ge råd om en sund livsstil.
◊ A
rbeta fram en samtalsstrategi för motiverande samtal som kan implementeras i hela kedjan från mödravårdscentral, barnavårdscentral och familjecentral.
Att komma tillrätta med övervikt och fetma hos framtida mödrar är ur ett folkhälsoperspektiv en mycket angelägen fråga. Ett exempel är att mödravårdscentralerna kan erbjuda matlagningskurser för gravida för att rusta för familjelivet
och betona vikten av sund kost och motion.
◊ Mödravårdens uppdrag behöver bli tydligare på det hälsofrämjande området.
För nyblivna föräldrar erbjuder de flesta barnavårdcentraler föräldragrupper med ett antal träffar för information om barnens utveckling, kost, tänder,
förgiftningssituationer och annat. Dessa grupper spelar en viktig social och
stödjande roll för många föräldrar som får chansen att träffa andra barn och
Kristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
4
4. En hälsosam uppväxt – Skolan och elevhälsovården
Under barnens och ungdomarnas uppväxt spelar skolan en viktig roll. Skolornas uppdrag är att erbjuda en god arbetsmiljö i allmänhet samt en stimulerande
lärmiljö som främjar lärande och utveckling och hälsa i synnerhet. Inte minst är
elevhälsovården på skolorna är viktig för det förebyggande och hälsofrämjande
arbetet och för att stödja elevernas utveckling mot målen. Men för att jobba
hälsofrämjande måste samverkan mellan skolans olika personal- och yrkesgruppen vara väl utvecklad. Den nya skollagen har förtydligat elevhälsans roll men
det systematiska kvalitetsarbetet måste utvecklas mycket mer så att uppföljning
och analys kan ske på skolorna om hur arbetet fortskrider.
Genom motiverande samtal i samband med besök i skolhälsovården och genom
lärarledd klassrumsaktivitet kan man försöka förbättra barns viktutveckling,
matvanor och fysiska aktivitet. I Nacka har man under föregående två år arbetat
med ett försöksprojekt ”En frisk skolstart” som går ut på att erbjuda föräldrar
med barn i förskoleklass två 45-minuterssamtal med tre månaders mellanrum.
Dessutom håller lärarna tio lektioner på teman som rör bland annat sömn,
rörelse, snacks och grönsaker. Projektet går nu vidare med nya försök i mer
socioekonomiskt utsatta områden. Med inspiration från försöket i Nacka kan
man lägga ökat fokus på hälsosam livsstil just på förskoleklasserna som står i
startgroparna för en lång skoltid och vars föräldrar fortfarande en tid har stort
inflytande över barnens matvanor.
◊ I nför motiverande samtal med föräldrar och barn samt klasslektioner med
fokus på kost, motion och sömn i förskoleklasser för en frisk skolstart och
hälsosam uppväxt.
Under småbarnsåren och de första skolåren är det för det mesta föräldrarna
som tillreder och erbjuder den mat som barnen äter utanför förskolan och skolan. Därför är just föräldrarnas förståelse för vikten av sunda matvanor av extra
stor betydelse under barnens första år. När barnen närmar sig mellanstadieålKristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
dern är det dock allt fler barn som går hem efter skolan för att klara sig själva
under ett par timmar. I och med detta börjar också en ny fas då barnen gör egna
mellanmål.
◊ I nför matkurser på fritidsverksamheten i skolan där skolbarnen lär sig att
tillreda nyttiga mellanmål.
Det är nu över tio år sedan den berömda Bunkeflomodellen infördes i Bunkeflostrand utanför Malmö. Modellen, som går ut på att främja en hälsosam
livsstil, började som ett samarbete mellan skola, idrottsförening och forskningen
och handlade delvis om att kraftigt utöka antalet idrottstimmar i skolan.
Under senare år är det flera skolor runt om i landet som tillämpat olika modeller
och idéer för att skapa en hälsofrämjande skolmiljö. I många fall handlar det om
att fokusera på psykisk hälsa och sociala relationer. Men man lägger också stor
vikt vid fysisk aktivitet och skolmat. En form för att göra skolmiljön mer hälsofrämjande och miljövänlig är att arbeta för att bli en såkallat grönflaggad skola.
◊ K
ommunernas skolor ska sträva efter att bli grönflaggade. En certifiering som handlar om medvetet miljöarbete och fokus på hälsofrämjande
verksamhet. Det handlar om utökade idrottstimmar eller annan rörelse på
skoltid och om frukostverksamhet och hälsosam skolmat.
Under många år har den tekniska utvecklingen lett till att barn skaffat sig många
intressen som innebär stillasittande framför TV, dator eller spel av olika slag. I
och med den nya allt mer portabla tekniken skapas nya förutsättningar för att
kombinera denna typ av intressen med en sund livsstil. Därför är det viktigt att
istället för att förhålla sig skeptisk till datorer och spel som nöjen se möjligheten
i att använda tekniken som sporre och redskap för en sundare livsstil.
◊ Utnyttja den portabla tekniken – smartphones och läsplattor – till spel och
utelek. Västra Götalandsregionen skulle tillsammans med skolhälsovården
och kommunerna kunna ta fram så kallade appar på hälsotema med tävlingsinslag och poängjakter som kan sporra till motion och sunda matvanor.
5
5. Med fokus på hälsovård – Primärvården
Trots att primärvården har ett tydligt förebyggande uppdrag ligger allt för stort
fokus på det sjuka istället för det friska och förebyggande. För att motivera och
stimulera till mer förebyggande och till och med hälsofrämjande insatser från
primärvårdens sida finns det anledning att se över ersättningsmodellen och
söka vägar att göra det lönsamt att förhindra att patienterna blir sjuka och inte
bara att behandla ohälsan när den är ett faktum.
◊ Skapa incitament i ersättningsmodellen för förebyggande arbete – ex) 6000
kronor för rökfri patient, eller specifika summor för mätbara mål så som
viktnedgång eller förbättrade värden.
Kopplingen mellan psykisk ohälsa och osund livsstil är mycket stark. Därför
bör även psykologstöd och patienter som söker för psykisk ohälsa remitteras
vidare till en livsstilsmottagning. Livsstilsmottagningarna skulle kunna fungera som en sambandscentral där föreningslivet har möjlighet att möta upp och
erbjuda promenadgrupper, matlagningsträffar och liknande hälsofrämjande
aktiviteter. Livsstilsmottagningarna kan också ha ansvar för hälsosamtal som
erbjuds alla med regelbundenhet med Västerbottens Hälsoundersökningar som
förebild. Under cirka 20 år har man i Västerbottens landsting arbetet med hälsoundersökningar och hälsosamtal för samtliga invånare med jämna intervall.
Ersättningen för dessa samtal är också så bra att vårdcentralerna engagerar sig
för att få de kallade att också komma.
Eftersom migration och etablering i ett nytt land innebär särskilt stora påfrestningar för hälsan finns det behov av särskilda insatser när det gäller att förebygga
ohälsa bland gruppen människor som kommer till Sverige.
I Stockholm arbetade man under 2010-2011 med ett projekt som gick ut på att
Hälsokommunikatörer fick fungera som länkar mellan asylsökande och kommunmottagna flyktingar och primärvården som vanligtvis har mycket svårt att
nå dessa grupper. Projektet blev mycket uppskattat och har nu permanentats i
Stockholms län. Modellen finns på andra håll i landet, bland annat i Angered i
Göteborg.
◊ F
örstärk de hälsofrämjande och förebyggande åtgärderna inom primärvården
med språkkunniga hälsokommunikatörer som kan nå asylsökande och kommunmottagna flyktingar.
◊ Lägg till livsstilsmottagningar i kravboken. Alla vårdcentraler ska ingå i ett
samarbete kring livsstilsmottagningar dit patienter som behöver se över sin
livsstil kan få hjälp.
Kristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
6
6. Ju mer vi är tillsammans – Föreningsliv
Föreningslivet är i många avseenden fortfarande en outnyttjad resurs i samhället i stort och framförallt när det handlar om hälsofrämjande arbete. Det finns
massor av kunskap och engagemang i föreningslivet. Det finns anledning att se
över föreningsstödet eftersom det ser olika ut på olika håll i regionen. Dessutom bör man undersöka hur man med hjälp av till exempel föreningsstöd och
utlåning/uthyrning av gymnastikhallar och offentliga utrymmen kan motivera
och underlätta för föreningarna att nå ut till de breda folklagren.
◊ Hälsofestivaler. Alla kulturkalas och sommarfestivaler brukar ha stort
fokus på musik och mat. Att Langos och öl inte är det mest hälsosamma
man kan stoppa i sig torde inte vara en nyhet. För att skapa mötesplatser
för invånarna och föreningarna och uppmuntra till fysisk aktivitet och
sund livsstil kan kommunerna anordna festivaler med hälso- och motionstema.
I Göteborg drivs det så kallade RUN-projektet (rörlig ungdom nu) av tre stora
idrottsföreningar i samarbete med skolorna med fokus på att motverka övervikt
och fetma hos unga och motivera till fysisk aktivitet.
Genom att satsa mer på samarbete mellan skolorna och föreningarna kan man
i tidiga år skapa goda motionsvanor och också bidra till ett levande föreningsliv
och civilt samhälle. Detta är av stor betydelse inte bara för den fysiska hälsan
utan för social gemenskap, trygghet och ett gott samhälle.
◊ K
ommunerna bör hitta sätt att erbjuda skolornas gymnastikhallar till föreningslivet efter skoltid och arbeta med att uppmuntra och skapa förutsättningar för föreningslivet att starta fritidshem och erbjuda fritidsverksamhet
för barn efter skoltid. Man kan också skapa utbyte med provapå-aktiviteter
inom skolidrotten i samarbete med föreningslivet
Genom att inrätta så kallade Hälsotek i framförallt socialt utsatta områden i
Göteborg har man kunnat nå grupper som annars sällan ägnar sig åt fysisk
träning. I samarbete mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna, kommunen och
föreningar har man kunnat skapa centraler som erbjuder föreläsningar, motiverande samtal, vägledning, gympa och självhjälpsgrupper.
Via hälsoteken har människor kunnat komma i kontakt med idrottsföreningar
och Friskis och Svettis och skapat träningsvanor som fortsätter även utanför
hälsotekens verksamhet.
◊ Sprid idén med hälsotek till de större kommunerna där det finns områden
där man kan arbeta med uppsökande verksamhet så som hälsoteken gör.
Kristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
7
7. Med hälsan i centrum – Stadsplanering
8. Hållbara medarbetare – Ett hälsofrämjande arbetsliv
Att städerna och samhällena är motionsvänliga är en viktig förutsättning för att
invånarna ska lyckas skapa goda vanor med motion och rörelse i vardagen. Säker
framkomlighet till cykel och fots kan ge stora miljömässiga och hälsomässiga vinster. Förutom kommersiell stadsnära odling bör också alla som vill och som inte
har egna trädgårdar få möjlighet till odling i kolonilotter ellermotsvarande nära
bostaden. Förutom ökat intresse för att använda frukt och grönsaker i kosten och
för att minimera transporter ger stadsodling även möjlighet till positiva socialaeffekter, fysisk aktivitet och förbättrad hälsa. Det är viktigt att skapa förutsättningar
för stadsnära odling och kolonilotter ur ett hälsofrämjande perspektiv.
Med tanke på att livslängden fortsätter att öka är det angeläget att arbeta för
att även de friska åren ökar. I detta spelar arbetslivet en mycket viktig roll. För
att kunna hålla kvar människor i arbete fram till pension måste det hälsofrämjande arbetet i arbetslivet stärkas. Många av oss tillbringar stor del av vårt liv på
arbetsplatsen och det är ofta arbetsgivaren som upptäcker tecken på ohälsa som
missbruk, depressioner eller försämrad arbetsförmåga.
◊ All kommunal stadsplanering ska lägga större vikt vid hälsoaspekter som rör
tillgänglighet, framkomlighet och trygga grönområden.
Eftersom goda vanor bör grundläggas tidigt i livet är det viktigt med strategiskt
belägna och rörelsefrämjande lekplatser. I många städer ser vi att lekplatser lagts
ned eller placeras i utkanter av bostadsområden.
◊ Verka för att det skapas fler lekplatser på centrala och säkra platser så att man
kring dessa kan skapa naturliga mötesplatser för lek och rörelse.
Spontanidrottsplats är en liten flexibel och slitstark idrottsyta som är tillgänglig
året runt för att stimulera till spontanidrott. Platsen brukar erbjuda gräsyta för
fotbollsspel, basketkorgar, stationer för styrketräning och ibland även löparbanor
och längdhoppsgropar. Sådana idrottsplatser placeras centralt i bostadsområden
och är tillängliga för alla oavsett ålder och ambitionsnivå.
◊ Kommunerna ska ha som mål att erbjuda spontanidrottsplatser i varje kommun eller stadsdel.
Kristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
I arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser spelar strukturer, påverkansmöjligheter och ledarskap mycket stor roll. Därför måste hälsofrämjande
insatser på arbetsplatser innebära betydligt mer än klassiska friskvårdssatsningar.
◊ Region och kommuner måste vara pådrivande i att utveckla och synliggöra
metoder för hälsofrämjande arbetsledarskap i samverkan med arbetsmarknadens parter.
För många människor idag innebär hårt och intensivt arbete allt för mycket
stillasittande. Arbetsdagar fylls med möten som avlöser varandra och för en del
utgör stegen från kontoret till bilen den enda promenaden under dagen. Walk
and Talk är en ny mötesmodell och även en nätverksmodell på frammarsch som
går ut på att man genomför möten eller nätverksträffar under en längre promenad där man regelbundet byter samtalspartner. Modellen är utformad som ett
alternativ till stillasittande möten och nätverksträffar i after work-miljö och syftar
till att främja hälsa, kreativitet och sociala kontakter.
◊ Regionen och kommunerna kan som arbetsgivare uppmuntra att mötesmodellen walk and talk används i den egna verksamheten när det passar och
därigenom inspirera även andra arbetsgivare att söka tillfällen för hälsosamma promenadmöten.
8
Den som vill vara en hälsofrämjande arbetsgivare måste lägga stor vikt vid faktorer som bidrar till god fysisk och psykisk hälsa hos både den enskilda medarbetaren, gruppen och organisationen. Detta kan naturligtvis handla om friskvårdssatsningar som stegtävlingar, friskvårdstimmar, frukt på arbetsplatsen eller
annan uppmuntran till hälsosam livsstil. Men det handlar också om sådant som
utvecklar verksamheten i form av medarbetarsamtal och kompetensutveckling.
Runt om i landet arbetar man med att utforma hälsosamma arbetsplatser på
olika vis. I Västerbottens läns landsting har arbetsplatserna möjlighet att certifiera sig som ”hälsofrämjande arbetsplats”. Denna modell sätter fokus på vikten
av hälsa i arbetet och skapar också en möjlighet för arbetsplatserna att låta
engagemanget för medarbetarnas hälsa utgöra en konkurrensfördel på arbetsmarknaden.
9. En hälsofrämjande organisation
Att innehåll och verksamhet är viktigare än yta och benämningar betyder inte
att ord och rubriker är oviktiga. Då primärvårdens lokala hälsoarbete med
fokus på förebyggande hälsovård under lång tid befunnit sig i skuggan av
behandling och remittering behöver det hälsoförebyggande arbetet betonas
och prioriteras högre.
◊ Byt namn på hälso- och sjukvårdsnämnderna till hälsonämnder för att
flytta fokus till den hälsofrämjande delen av uppdraget.
◊ Ta fram en modell för certifiering av hälsofrämjande arbetsplatser i Västra
Götalandsregionen och kommunerna.
Kristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
9
Förslag till åtgärder för ökad hälsa i Västra Götaland
◊ Mödravårdens uppdrag behöver bli tydligare på det hälsofrämjande området.
◊ Skapa ekonomiska incitament för barnavårdscentralerna att erbjuda föräldrastödsgrupper för föräldrar med barn i förskoleåldern med fokus på hälsosam livsstil – bra vardagsmat, motion och förutsättningar för ett hälsosamt
liv.
◊ Arbeta fram en samtalsstrategi för motiverande samtal som kan implementeras i hela kedjan från mödravårdscentral, barnavårdscentral och familjecentral.
◊ I nför matkurser på fritidsverksamheten i skolan där skolbarnen lär sig att
tillreda nyttiga mellanmål.
◊ Inför motiverande samtal med föräldrar och barn samt klasslektioner med
fokus på kost, motion och sömn i förskoleklasser för en frisk skolstart och
hälsosam uppväxt.
◊ Kommunernas skolor ska sträva efter att bli grönflaggade. En certifiering
som handlar om medvetet miljöarbete och fokus på hälsofrämjande verksamhet. Det handlar om utökade idrottstimmar eller annan rörelse på skoltid
och om frukostverksamhet och hälsosam skolmat.
◊ Utnyttja den portabla tekniken – smartphones och läsplattor – till spel och
utelek. Västra Götalandsregionen skulle tillsammans med skolhälsovården
och kommunerna kunna ta fram så kallade appar på hälsotema med tävlingsinslag och poängjakter som kan sporra till motion och sunda matvanor.
Kristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
◊ Skapa incitament i ersättningsmodellen för förebyggande arbete – ex) 6000
kronor för rökfri patient, eller specifika summor för mätbara mål så som
viktnedgång eller förbättrade värden.
◊ Lägg till livsstilsmottagningar i kravboken. Alla vårdcentraler ska ingå i ett
samarbete kring livsstilsmottagningar dit patienter som behöver se över sin
livsstil kan få hjälp.
◊ Förstärk de hälsofrämjande och förebyggande åtgärderna inom primärvården med språkkunniga hälsokommunikatörer som kan nå asylsökande och
kommunmottagna flyktingar.
◊ Skapa lokala hälsofestivaler. Alla kulturkalas och sommarfestivaler brukar ha stort fokus på musik och mat. Att Langos och öl inte är det mest
hälsosamma man kan stoppa i sig torde inte vara en nyhet. För att skapa
mötesplatser för invånarna och föreningarna och uppmuntra till fysisk aktivitet och sund livsstil kan kommunerna anordna festivaler med hälso- och
motionstema.
◊ Sprid idén med hälsotek till de större kommunerna där det finns områden
där man kan arbeta med uppsökande verksamhet så som hälsoteken gör.
◊ Kommunerna bör hitta sätt att erbjuda skolornas gymnastikhallar till föreningslivet efter skoltid och arbeta med att uppmuntra och skapa förutsättningar för föreningslivet att starta fritidshem och erbjuda fritidsverksamhet
för barn efter skoltid. Man kan också skapa utbyte med provapå-aktiviteter
inom skolidrotten i samarbete med föreningslivet.
◊ All kommunal stadsplanering ska lägga större vikt vid hälsoaspekter som rör
tillgänglighet, framkomlighet och trygga grönområden.
10
◊ Verka för att det skapas fler lekplatser på centrala och säkra platser så att
man kring dessa kan skapa naturliga mötesplatser för lek och rörelse.
◊ Kommunerna ska ha som mål att erbjuda spontanidrottsplatser i varje kommun eller stadsdel.
◊ Region och kommuner måste vara pådrivande i att utveckla och synliggöra
metoder för hälsofrämjande arbetsledarskap i samverkan med arbetsmarknadens parter.
◊ Regionen och kommunerna kan som arbetsgivare uppmuntra att mötesmodellen walk and talk används i den egna verksamheten när det passar och
därigenom inspirera även andra arbetsgivare att söka tillfällen för hälsosamma promenadmöten.
◊ Ta fram en modell för certifiering av hälsofrämjande arbetsplatser i Västra
Götalandsregionen och kommunerna.
◊ Byt namn på hälso- och sjukvårdsnämnderna till hälsonämnder för att flytta
fokus till den hälsofrämjande delen av uppdraget
Kristdemokraterna Västra Götalandsregionen Juni 2012
11