Transcript Sabeltaskan i svenska armén - Olof P. Bergs Vapenhistoriska

SABELTASKAN
I SVENSKA ARMEN
Av Olaf P Berg
Framgang pa slagfaltet har alltid medfort att man efterat analyserat stridens forlopp och sokt lara sig av nya stridssatt, ny taktik eller ny bevapning. Allt eftersom man konstaterat att framgangen berott pa t.ex. nya
vapen, har dessa snabbt blivit inforda i andra armeer, vilket i sin tur lett till
forandringar i truppernas sammansattning
och organisation. Den som
forst insag att aven uniformeringen kunde vara till nytta i krigforingen var
Gustaf II Adolf, som inforde olika farger for olika regementen. Harigenom blev det lattare att overblicka slagfaltet och de olika regementenas
rorelser samtidigt som de enskilda forbanden fick enhetligare pragel, som
underlattade sammanhallning och stridsledning. Bruket av uniformering
spred sig snabbt bland alla nationer av dessa ursprungliga skal, men det
intressanta ar att senare tiders uniformering ofta rattat sig efter det land,
som ansetts ledande inom krigforing eller senast visat sig framgangsrikt pa
slagfalten. Nar t.ex. den preussiska armen i borjan av 1800-talet ansags
som mest lyckosam, infordes i Sverige uniform m/1845 med huvudbonader, som var exakta kopior av den hoga preussiska kasken. I mitten
av 1800-talet betraktades franska armen som ledande, vilket resulterade i
kappins inforande 1865. Nar sedan fransmannen lidit nederlag i det
tysk-franska kriget ar 1870-71, blev den preussiska pickelhuvan popular
och borj ade inforas i Sverige 1879.
I samband med turkarnas besegrande utanfor Wi en 1683 hade ett nytt
latt kavalleri gjort sig sarskilt bemarkt. Dessa ryttare som kallades husarer
efter det ungerska ordet huszar fick snabbt efterfoljare i olika lander. De
forsta forbanden uppsattes i Osterrike redan i slutet av 1600-talet, och
aven i Frankrike sattes ett husarregemente
upp bestaende av kroater,
polacker och turkar, men det fick ganska kort livslangd beroende pa att
regementschefen
forlorade regementet pa kortspel. Det forsta reguljara
husarregementet i Frankrike sattes upp 1701, och 1752 fanns inte mindre
an sju husarregementen.
I Preussen infordes husarerna omkring 1721 och 1745 fanns inte mindre
an atta husarregementen.
I Ryssland upprattades fern husarregementen
1741, dar manskapet utgjordes av folk fran Serbien, Ungern och Georgien. Antalet husarregementen
steg efter hand sa att antalet var 15 under
kejsarinnan Katarina II.
Husarerna var betydligt lattare bevapnade an det vanliga kavalleriet pa
1600-talet. Deras bevapning utgjordes av karbin och sabel. Vad som
emellertid var sarskilt iogonenfallande var deras uniform. Den hade sitt
ursprung i den ungerska folkdrakten och bestod bl.a. av en dolma, besatt
med snormakerier, en speciell mossa, kort pals och stovlar. Runt livet bars
ett speciellt skarp, som ursprungligen var ett bindrep for hasten. Detta
liksom alla de ovriga kladesplaggen foljde med nar de nya husarregementen a sattes upp i olika lander, och dessa eleganta och fargrika uniformer
nadde sin hojdpunkt i borjan av 1800-talet. De ursprungliga husarerna bar
en sack knuten till sabelbarremmen,
i vilken de kunde forvara sina tillhorigheter och andra smasaker. Efter hand blev denna vaska mer och mer
en dekorativ uniformsdel, den forsags med emblem och broderier samtidigt som remmarna, i vilka den hangde, forlangdes sa att den slutligen
kom att hanga nere pa vaden. Eftersom den var placerad omedelbart
bakom sabeln fick den namnet sabeltaska.
Sabeltaskan har tillhort aven de svenska husarernas uniformering, men
det markliga ar att sa litet ar kant om dess forekomst och utseende. Detta
kan kanske bero pa att sabeltaskan bars bakom sabeln, och avbildningar av
husarer sker ju som regel framifran och vad som da syns av sabeltaskan pa
bilden blir bara baksidan. Om man studerar regementshistoria
for regemen ten, som hade sabeltaska, finns vanligtvis sallan nagot namnt om
sabeltaskan, och nar andringar i uniformeringen har blivit inforda, namns
ingenting om sabeltaskan.
Sabeltaskan i den form den forekommit i Sverige besdr av en mindre
vaska, placerad innanfor ett storre lock av lader. Den vanligaste storleken
pa sabeltaskan ar 25 cm bredd och 28 cm hojd. Vaskan var avsedd for
forvaring av order, kartor etc. Lockets framsida blev foremal for utsmyckning, varvid den kom att bli betraktad mer sam en prydnad an som
ett nyttoforemal.
Sabeltaskan bars vanligen i tre smala laderremmar,
fastade i livremmen, i vilken man aven bar sabeln.
Under finska kriget 1741-1743 uppsattes den forsta husarkaren i Sverige besdende av 100 man utover officerare och underofficerare1 men nar
kriget upphort blev den indragen. Nagra uppgifter om karens uniformering och eventuell sadeltaska finns ej bevarade men man har anledning
formoda att truppen i likhet med ovriga husarer i andra landers armeer
haft uniform av motsvarande slag.
I samband med nasta krig som Sverige invecklade sig i, namligen kriget
mot Preuss en 1756-1762, visade det sig ganska snart oundgangligen nodvandigt att satta upp husartrupper for att kunna fora kriget pa samma satt
som de allierade och motstandaren. Redan 1757 uppsattes tva husarkarer,
benamnda efter sin a chefer Putbus och yon Platen. Detta skedde i Pommern, och i de omkringliggande landerna fanns redan da flera husarregementen, vilka alla bar sabeltaskor, och nar de svenska forbanden uppsattes
blev de utrustade pa liknande satt.
Att de svenska husarerna uniformerades i likhet med exempelvis de
preussiska grannarna ar pa intet satt forvanande. Alla husarer oavsett
nation var namligen markbart influerade av det ungerska ursprunget.
Aven de vanliga infanteriregementen,
som vid den tiden var forlagda i
Pommern, hade uniformer sam helt skilde sig fran den samtida svenska
uniformen. Saval Drottningens Lifregemente som det Psilanderhielmska
varfvade regementet i Pommern hade uniformer som nara overensstamde
i typ med de i preussiska armen under Fredrik den store begagnade
uniformerna.
Som en ytterligare olikhet med regementena i egentliga
Sverige kan namnas att officerarna i Pommern sedermera inte bar den vita
faltbindel, som eljest anvandes i Sverige till minne av Gustaf III:s maktovertagande.
Det ar husarkarerna Putbus och yon Platen, som har skall foljas ifraga
om utvecklingen fram till det regemente vi senare kanner under namnet
Kronprinsens husarer, ty den svenska sabeltaskans historia hanger samman med husarerna. Redan 1758 sammanslogs de bada karerna till Svenska Husarregementet
eller som det ocksa kallades efter sin chef, Wrangels
husarer. I detta regemente tjanade vid den tiden en junker vid namn
Blucher, som senare skulle bli sa namnkunnig och kand i hela Europa
sasom segerherren i slaget vid Waterloo. I de strider som agde rum mellan
svenska och preussiska trupper blev Blucher tillfangatagen av preussarna
1760 och gick efter detta over i preussisk tj anst. Pa en tav la som visar hans
tillfangatagande,
utford av W. Camphausen,
ses en svensk husar med
sabeltaska prydd med tre kronor. De preussiska ryttarna pa samma bild
bar aven sabeltaskor men av preussisk modell. Det synes saledes vara klart
att den svenske husaren redan fran borjan var utrustad med sabeltaska,
och bilden av denna handelse torde vara den tidigast kanda i sitt slag.
Ar 1761 delades Svenska Husarregementet
i tva regementen, varav det
ena kallades Bla (Putbutska) regementet, det andra Gula (Wrangelska)
regementet. Bla regementet beholl sin gamla uniform med bla pals under
det att Gula regementet fick ny uniform, som vi har kannedom om genom
en bevarad beskrivning. Gula regementet hade nya mossor av bjornskinn
med gul nedhangande kulle av klade och snoren samt med en dodskalle av
forsilvrad plat framtill pa bjornskinnet, vidare palsar av gult garvat skinn
fodrat med vitt farskinn samt med svart farskinnsbram
och uppslag,
tennknappar
och vita snormakerier, hangslen och snoren. Dolman var
svart, med sma gula uppslag, vita knappar och snoren, gula skinnbyxor,
svart sabeltaska med gula kanter och Kung!. Maj :ts chiffer av i gult klade,
gul kappa, svart kappsack, gul valltrapp med svarta kanter och gul karbinrem, med svart patronkok, alltsammans efter vanlig ungersk husarmodell
och snitt. Sabeltaskorna var med all sannolikhet av samma utseende for
bada regementena. Manskapet hade tre kronor i stallet for det kungliga
namnchiffret.
Bild 2
Bild 1
Svenska husarer 1761. Till vanster husar fdn Bla (Putbutska) regementet, till hoger husar fran
Gula (Wrangelska) regementet. Sabeltaskan ar av officersmodell.
Officer vid Kungl
Husarregementet (Morners
husarer).
Nagra ar senare - omkring 1795 - har sabeltaskan fatt ett elegantare
utseende. Nu traffar vi pa den utformning, som bildade grunden for flera
olika regementen da det gallde officerarnas sabeltaskor. De var utforda
med en rund glob under kunglig krona, och nedanfor glob en fanns ett
lejonhuvud jamte ett lejonhyende med tassar nedhangande pa omse sidor.
Bakom lejonhuvudet var tva korsade sablar. Den tidigaste modellen hade
Gustaf IV Adolfs namnchiffer pa globen men efter hans avsattning 1809
forsags glob en med tre kronor.
Manskapet hade till en borjan en and ring i sabeltaskan pa sa satt att
barden fick den speciella utformning som senare skulle komma att galla sa
lange den var i bruk vid Kronprinsens husarer.
Senare andrades aven kronornas utseende. Exakt vilka ar de olika
modellerna faststallts har inte gatt att utrona, men om vi forflyttar oss
fram till omkring 1810 har sabeltaskorna fatt utseende enligt bild 6/7.
Dessa modeller forblev gallande till dess bestammelse kom om sabeltaskornas avlaggande 1894.
Sedan Svenska Husarregementet
infort sabeltaskan foljde andra kavalleriregementen efter, och nasta regemente som anlade denna uniformsdetalj var det aldre Livregementet till hast, som 1791 delades i tre karer,
varav en var Livregementsbrigadens
kyrassiarkar. En bild av en officer
visar en sarskild sabeltaska med lilla riksvapnet i stallet for det kungliga
namnchiffret.
Bild 4
Sabeltaska efter 1809 for officer vid Kungl
Husarregementet, sedermera Kronprinsens
husarer.
Bild 5
Sabeltaska omkring 1790 fOr menig vid
Kungl Husarregementet (Morners
husarer).
Bild 6
Sabeltaska for underofficer vid Kungl
Husarregementet.
Bild 7
Sabeltaska for menig vid samma
regemente.
Ar 1815 andrades namnet till Livregementets dragonkar, fran 1893
Livregementets
dragoner. Ar 1928 sammanslogs regementet med Livgardet till hast till Livregementet till hast.
Fran Finland kom Finska latta dragonkaren, som 1772 utokades och
erholl namnet Latta dragonerna av Livgardet. Officerarnas sabeltaska
m/1772 hade lilla riksvapnet under krona och med tva korsade sablar; fran
1786 fick aven manskapet sabeltaskor.
Nagra ar senare sedan regementet bytt namn till Latta Livdragonregementet erholl officerarna den sabeltaska med sitt vackra utseende,
som sedan bibeholls sa lange sabeltaskan bars. Utmarkande ar att krona,
lejon och sablar ar forsilvrade till skillnad fran exempelvis Kronprinsens
husarer, dar motsvarande detaljer ar forgyllda. Aven manskapet fick ny
mod ell nagra ar senare, 1815.
Sabeltaskan vid Livgardet till hast avlades 1872, darefter bars sabeltaska
endast av husarregementena.
I detta sammanhang kan vara lampligt att jamfora med Livregementets
husarer eller som de kallades efter 1791 Livregementsbrigadens
Latta
Dragonkar. Enligt Kungl Majt:s befallning av 5 mars 1781 stadgades att
Bild 10
Sabeltaska m/1772 for officer vid Latta Dragonerna
av Livgardet.
Bild 11
Menig vid Latta Iivdragonregementet med sabeltaska mil 786.
Bild 12
Sabeltaska ca 1810fOr officer vid Latta
Livdragonregementet.
Bild 13
Sabeltaska m/1815 for menig vid samma
regemente.
officerarna till full uniform skulle bruka taskor av blatt klade, omgivet av
en smal och en bred guldgalon, mitt pa taskan tre mindre oppna kronor
broderade av guld och over dem en storre kunglig krona. Denna sabeltaska andrades 1797 pa sa satt att officerarna skulle bru~a samma sabeltaska
som Latta Dragonregementet
men med lejon, sablar och krona forgyllda.
Utseendet verkar for ovrigt var'a samma som for Kronprinsens husarer,
men sabeltaskorna avbildas var for sig i 1835 ars rulla, i viIken farglagda
bilder pa samtliga uniformer, kartuschlador, sabeltaskor m.m. arerfinns.
Da det galler kartuschladorna
star namnen pa tva regementen under en
bild, vilket visar att bada hade samma kartusch. Eftersom det daremot
visas en sabeltaska for vardera regementet betyder detta att sabeltaskorna
ar olika. Texten i rullan ger ingen direkt ledning. For Livregementets
husarkars sabeltaska anges: "Af lackerat lader med vapenplat och fodrad
med gult saffian". For Kronprinsens husarers sabeltaska lyder text en : "Af
lackerat lader, med gult saffiansfoder, jemte vapenplat." Ordalydelsen ar
saledes olika men skillnaden kan bara ligga i vapenplaren. Jag har haft
tillfalle att studera atminstone ett IS-tal sabeltaskor och en av skillnaderna
som kan konstateras ar att globen pa Livregementetets husarers taska ar
storre an glob en pa Kronprinsens husarers. Denna skillnad kan bero pa
olika tillverkningar. En annan skillnad ar emellertid fullt klar: globen pa
Livregementets husarers taska ar Ijusbla, medan Kronprinsens husarers
taska har en glob som ar morkbla, nastan svart.
Ar 1835 kom en bestammelse att underofficerare och meniga vid husarregementena skulle ha sabeltaska av lika utseende - namligen tre kronor
pa svart botten - men efter en del ar lyckades regementena fa tillbaka sina
tidigare modeller och salunda bars sabeltaska m/1816 for underofficer och
menig vid Livregementets husarkar anda fram till 1894.
Ar 1795 bestamdes att samtliga kavalleriregementen
skulle bara sabeltaskor samtidigt som man gay ut noggranna uniformsbestammelser.
Det
visade sig emellertid att dessa bestammelser blev mycket olika efterfoljda
vid resp. regemente. De beordrade forandringarna infordes icke omedelbart utan efter hand och det gick over huvud taget sa langsamt att vissa nya
bestammelser hann bli utfardade innan de tidigare genomforts. Detta
forhallande bidrog givetvis inte till att forandringarna genomfordes med
nagon skyndsamhet,
da man uppenbarligen ville avvakta att inga nya
andringar pabjods. Bland de regementen som sarskilt omnamnts for att
snabbt ha genomfort forandringarna
av 1795 marks Vastgota Linjedragonregemente,
men anda drojde det till 1787 innan sabeltaskan blev
faststalld.
Bild 16
Sabeltaska mica 1810 for officer vid
Livregementets husarkar.
Bild 18
Sabeltaska m/1835 for underofficer. For menig
var sabeltaskan i princip lika men utan
forgyllda kronor.
Bild 17
Sabeltaska m/1816 for underofficer och
manskap vid samma kar.
Bild 21
Bild 19
Sabeltaska m/1797 for menig
vid Viistgota
Linjedragonregemen te.
Officer vid Viistgota Linjedragonregemente
ca 1800.
Sabeltaskan for officer hade samma utforande som tidigare visats for
Kronprinsens husarer med den skillnaden att i stallet for kungligt namnchiffer hade man Vastergotlands vapen. Manskapet hade vapnet i massing.
Enligt en samtida avbildning var vapnet runt men ett bevarat exemplar
visar ett mera fyrkantigt utforande.
Sabeltaskorna vid detta regemente skulle avlaggas 1806 i samband med
att 'namnet andrades till Vastgota dragonregemente
men bibeholls det
oaktat anda till 1831, da regementet ombildades till infanteri.
Ett annat husarregemente som fick sabeltaska 1797 var Norra Skanska
kavalleriregementet,
fran 1801 Skanska Linjedragonregementet.
Sabeltaskan for manskap visade Skanes vapen, d.v.s. griphuvudet med grevekrona,
omgivet av tre mindre kronor och med en storre kunglig krona over
gnpen.
Ar 1807 fick regementet sitt slutgiltiga namn Skanska husarregementet,
och den sabeltaska som senare faststalldes for regementet ar ganska olik
ovriga husarregementens.
Sabeltaskan for officerare ar utford av blatt
Bild 22
Menig vid Norra Skanska
Kavalleriregementet,
slutet av 1700-talet.
kHide, omgivet av en bred guldbard med regementets emblem i forgyllt
utforande. Under aren 1814-1854 var locket klatt med morkblatt klade,
fodrat med gult saffian, och 1854-1895 med ljusblatt klade, fodrat med
svart saffian.
Manskapet fick sin sabeltaska tva ar senare, och den kom att anvandas
fram till 1835, da manskapet i likhet med ovriga husarregementen i stallet
tilldelades sabeltaska m/1835 med tre kronor. Aven har var man synbarligen icke belaten med denna andring och 1849 fick regementet aterga till
den aldre modellen av 1816. Underofficerarnas
sabeltaska var i princip
lika med manskapets men av battre och nagot elegantare utseende.
Sodra Skanska kavalleriregementet fick 1801 en sabeltaska idemisk med
Norra Skanska kavalleriregementets.
Bada regementena forde alltsa Skanes landskapsvapen
pa sin sabeltaska. Ar 1805 andrades forstnamnda
regementes namn till Skanska Karabinjarregementet.
For detta regememe
finns en sabeltaska for officerarna av 1824.
Redan 1825 bestamdes att sabeltaskan icke vidare skulle tillhora uniformen men bibeholls det oaktat atminstone till 1838. Regememet hade da
andrat namnet till Skanska dragonregementet.
Bild 23
Sabeltaska m/1814 for officer vid
Skanska Husarregementet.
Bjld 24
Sabeltaska m/1816 for menig vid
samma regemente.
Bild 25
Sabeltaska m/1824 for officer vid
Skanska Karabinjarregementet.
Ett regemente, om vilket man kan aterfinna uppgifter om sabeltaskor i
regementets minnesskrift,
ar Smalands kavalleriregemente,
sedermera
Smalands husarer. Denna skrift utgor faktiskt ett undamag i detta avseende, eftersom vi har finner Hera uppgifter om sabeltaskor saval for
officerare som manskap. Tyvarr har nagra mindre felaktigheter insmugit
sig men det ar gladjande konstatera att man verkligen insett att uniformsbeskrivningen icke ar komplett om man inte ocksa talar om hur sabeltaskan sett ut. Den hor till uniformen. Den forsta modellen blev faststalld
1798 och manskapet erholl sabeltaska samma ar, saledes ej 1795, som
anges i minnesskriften.
.
Officerarnas plat var forgylld med rott lejon och rott foder i kronan.
Sabeltaskan for meniga skilde sig ifran officerarnas darigenom att platen
var av massing samt utan rod fargo Manskapet fick ny modell 1830, som i
likhet med ovriga husarregementen
avlades 1835 for att ersattas av standardmodellen med tre kronor. Ar 1849 fick manskapet ater en ny modell,
som var ganska lik m/1830, men pa den nya modellen var kronan fristaende fran vapenskolden.
Bild 26
Bild 28
Sabeltaska m/1798 for officer vid
Smalands husarregemente.
Sabeltaska m/1830 for menig vid Smalands
husarregemente.
Bild 27
Bild 29
I Norrland fanns endast ett kavalleriforband, namligen Jemtlands Kavallerikompani. Ar 1802 andrades namnet till Jemtlands Hastjagarskvadron och 1831 fick officerarna vid detta forband en sabeltaska, som bars
aven efter 1834, da namnet anyo andrades till Jemtlands Hastjagarkar.
Detta var ett mycket litet forband med endast nio officerare, och det gor
att denna sabeltaska torde hora till de mest ovanliga och sallsynta. Den
avskaffades redan 1845.
Vilken sabeltaska som bars fore 1831 vid denna kar har tyvarr icke gatt
att utrona. Manskapet tycks icke ha haft denna persedel.
Stockholms Borgerskaps kavalleri fick ny uniform 1936 och till denna
horde aven sabeltaska. Eftersom personalen vid Borgerskapets infanterioch kavalleriavdelningar
sjalv skulle bekosta uniform och utrustning ar
det icke sakert att alIa skaffade sig sabeltaska, som var utford av svart lader
med lagerkrans av ek- och lagerbarsblad. I lagerkransens mitt var en sluten
krona placerad. Pa bild 31 saknas dock denna krona.
Fram till 1809 var som bekant nuvarande Finland en del av det svenska
riket, och denna redovisning skulle icke vara komplett om inte de tva
kavalleriregementen
som fanns dar berordes. I likhet med ovriga kavalleriregementen anlade Nylands Dragon Corps och Karelska Dragon Regementet sabeltaskor efter 1795. Under det att Nylands dragonkar hade
landskapets vapen under en hertigkrona, var sabeltaskan for Karelska
dragonregementet
helt utan prydnad eller emblem, vilket ar anmarkningsvart.
Sabeltaska m/1798 for menig vid samma
regemente.
Sabeltaska m/1849 for menig vid samma
regemente.
Bild 30
Sabeltaska m/1831 for officer vid
Jemtlands Hastjagarkar.
Bild 31
Sabeltaska m/1836 for officer vid
Stockholms Borgerskaps kavalleri.
Bild 32
Menig vid Nylands Dragonregemente
ca 1805.
Bild 33
Menig vid Karelska Dragonregementet,
ca 1805.
Harmed har behandlats samtliga kavalleriforband dar sabeltaskor forekommit, men vi har ytterligare ett forband sam skulle kunna kallas ett
"kavalleriforband
med anilleri" och sam aven hade sabeltaska, namligen
Wendes anilleriregemente.
Orsaken till att detta regemente till skillnad
Fran alla andra artilleriforband hade sabeltaska ar troligen att soka hos dess
chef i borjan av 1800-talet. I sam band med anilleriets uppdelning 1794
uppstod Wendes anilleriregemente,
men redan 1792 hade Carl van Cardell fatt i uppdrag att organisera en ridande artilleribrigad. Cardell var
fodd i Preussen, hade ingatt i preussiska ingenjorkaren men fortsatt i
anilleriet, dar han utnamndes tilllojtnant 1786. Ar 1789 gick han i svensk
tjanst och arbetade for inrattandet av ett svenskt ridande anilleri, vilket
sam namnts resulterade 1792. I en bekladnadsstat for 1794 upptas ingen
sabeltaska. Detta forsta ridande artilleri upphorde 1797 men heruppsattes
efter ett energiskt arbete av van Cardell 1802. Han blev regementschef
1807. I samband med en omorganisation ilV regementet 1815 erholl Wendes anilleriregemente
ny uniform och till denna foreslogs en sabeltaska,
som emellertid aldrig blev faststalld.
Det ar allmant omvittnat att von Cardell genom sitt intresse for det
ridande anilleriet betraktade personalen mera som husarer med kanoner
an sam ett beridet artilleriforband. Redan 1792 uniformerades truppen vid
den ridande avdelningen som husarer, vilket emellenid upphorde, nar den
ridande avdelningen drogs in. Sedan det ridande anilleriet areruppsatts,
gjorde kronprins Carl Johan en inspektion 4 juli 1813, varvid general de
Suremain beklagade sig over att annu mycket saknades for att regementet
skulle bli sa vacken som han onskade. Nar darfor officerarna 1815 fick ny
uniform med dolma i likhet med husarerna far man anta att regementet nu
blivit vackrare, men fonfarande saknades sabeltaskan. Det ar uppenbart
att van Cardell ville framhalla en skillnad mellan just Wendes anilleriregemente och ovriga anilleriregementen
och ville visa detta genom att gora
uniformen sa lik husarernas sam mojligt. I samband med att hedersstandaret overlamnades till regementet 12 juli 1816 av generalfalttygmastaren
Carl van Cardell- som samtidigt var chef for regementet - kom generalen
till hast ikladd regementets nya uniform med dolma, pals och sabeltaska
samt plymagerad generalshatt. Hur denna sabeltaska sett ut Finns tyvarr
ingen beskrivning bevarad, och det synes som am sabeltaskan for regementet icke blev faststalld for de ovriga officerarna vid regementet forran
1823.
I detta sammanhang kan aven papekas att officerarna vid utlandska
ridande artilleriforband
bar sabeltaskor, som Lex. franska Artillerie a
Cheval de la Garde Imperiale. Aven i Storbritannien hade officerare vid
ridande artilleriet sabeltaska.
Enligt de ursprungliga bestammelserna skulle sabeltaskan vara av lader,
tackt av svart lack, men viss modifiering torde ha agt rum, eftersom de
senare sabeltaskorna icke ha samma heltackande lackyta. Sabeltaskorna
var avsedda att tas ur bruk i samband med en generalmonstring
1860, da
nya modeller pa uniformspersedlar
for officerare och underofficerare blev
faststallda, men aret darpa lades aven sabeltaskan till uniformen. Ar 1872
blev de emellertid avlagda for gott vid detta regemente.
U toyer har redovisade forband dar officerare och i vissa fall aven
underofficerare
och manskap bar sabeltaska fanns ytterligare en liten
grupp som hade denna persedel. Da denna grupp bestod av ett mycket
litet an tal peqoner, ar dessa sabeltaskor inte bara de ovanligaste utan
raknas ocksa till de vackraste.
Ridande adjutanter till kungliga personer hade sarskilda sabeltaskor,
speciella betraffande utforande, monster och farger. Tyvarr ar mycket litet
kam om dessa, men nagra exemplar Finns bevarade.
Bild 36
Sabeltaska fOr svensk officer, adjutant
till kung Carl XIV J ohan.
Bild 37
Sabeltaska for norsk officer, adjutant
till kung Carl XIV Johan.
Man kan havda att sabeltaskornas hojdpunkt i Sverige var under kung
Carl XIV Johans tid, och det ar darfor naturligt att de allra vackraste och
ovanligaste sabeltaskorna anvandes av hans ridande adjutanter. Sabeltaska
for de svenska adjutanterna var utford av rott lader med forgyllda emblem. Under det att de svenska adjutamerna hade lilla riksvapnet i globen,
hade de norska adjutanterna det tredelade riksvapnet - vari ingick Norges
vapen - samt med hjartskold visande Carl XIV Johans vapen som syftar
till Vasaatten och Pontecorvo. Eftersom Norske Cavalleri Brigaden ej
hade sabeltaska, torde de norska adjutamerna ha varit de end a norrman
som burit sabeltaska.
Adjutanterna hos Oscar I hade ljusbla sabeltaska med konungens monogram omgivet av tre kronor i silver.
Senare kungliga adjutanter synes icke ha haft nagra sarskilda sabeltaskor, vilket forklaras av att tidpunkten nu hade kommit da man borjade
avlagga dem.
Slutligen nagra ord om nar sabeltaskorna anvandes. Officerare som
agde dessa persedlar till sin uniform, skulle alltid bruka dem till parad,
framfor trupp da man darvid var tjanstgorande, vid uppvaktningar, i all
storre tjanstgoring och vid storre tillfallen a Kungl. Hovet. Sabeltaskan
skulle daremot ime brukas till exercis. Allt enligt Generalorder
av 9
februari 1832.
Som framgar av ovansraende var det endast kavalleri och ridande artilleri som bar sabeltaska. Det ar darfor av visst intresse att notera att nar alla
sabeltaskor avlagts infordes en vaska for infanteriets officerare, namligen
rekognoseringsvaska m/1882. Denna bars emellertid enbart i tjansten och
blev aldrig anvand som ett paradforemal. Foljaktligen blev den inte foremal for nagon utsmyckning.
Sammanfattningsvis kan konstateras att kannedom om sabeltaskans
anvandning, modellar och inforande i olika regementen samt allt annat
sam har samband harmed fortfarande ar i manga delar oklart, och det mol
uttryckas forhoppningen att denna lilla sammanstallning skall kunna
bidra till att intresset for denna uniformsdetalj vacks. Sabeltaskan horde
till uniformen under den tid dol denna var elegantare och fargrikare an
nagonsin. Varken forr eller senare har uniformerna varit sa praktfulla tack yare fargrikedom, galoner, transar, kartuschvaskor och - i forekommande fall - sabeltaskor.
Bild 39
Rekognoseringsvaska m/1882 for officer vid
infanteriet.
Tryckta kdllor:
Bellander, E Driikt och uniform, Stockholm 1973.
Braunerhjelm, A Kungl. Lifregementets till hast historia, Uppsala 1915.
Burman, ] ], Anteckningar forda under tiden fran ar 1785 till 1816,
Stockholm 1865.
Dardel, F, Svenska och norska armeerna samt flottorna i deras nuvarande uniformer, Stockholm 1863.
Eklund, P E, Svenska krigsmaktens forna och nuvarande munderingar, Stockholm 1904.
Foreningen Skanska husarer, Den skanske husaren, Helsingborg 1983.
Foreningen Smalandshusarers Redaktionskommitte, Kungl. Smalands
Husarregementes historia, Eksjo 1975.
Generalstabens Krigshistoriska Avdelning, Kungl. Skanska Kavalleriregementet, Stockholm 1936.
Gota Vapenhistoriska Sdllskap, Smaskrift nr 6, Kristianstad 1987.
Herlitz, C, Svenska armens regementen, Stockholm 1967.
H esselberg, P, Inledning till Swenska Krigslagfarenheten, Stockholm
1765.
Knotel, R, Uniformkunde, 1845.
Ljunggren, C], Minnesanteckningar under 1813 och 1814 arens kampanjer uti Tyskland och Norge, Stockholm 1855.
Mollo,], Military Fashion, London 1972.
Officerskaren Wendes Regemente, Wendes regemente 1813, Goteborg
1913.
Ossiannilsson, S, Wendes regementes historia, Kristianstad 1944.
Platen, C G, Kungl. Skanska Dragonregementets
historia, Malmo
1926.
Rasch-Engh, R, Adjutantsuniformen fran Carl XIV Johans tid, Kristianstad 1987.
Rosencrantz, H, Minnesblad ur Kronprinsens husarregementes his toria, Malmo 1937.
'
Runge, 0, Ritningar av svenska och finska armens uniformer, ca 1800.
Sjoholm,] H, Litografier ur Kongl. Svenska arm ens uniformer, 1825.
Stille, A, Striden vid BornhOft, Lund 1913.
von Strokirch, E, Svenska armens munderingar, Stockholm.
Svenska Armens Anciennetets- Tour- och Rangrulla, Ar 1835.
Wennerstrom, Th, Stockholms garnison genom tiderna, Uppsala 1947.
Wennerstrom, Th, Stockholms stads borgargarde genom tiderna,
Stockholm
1937.
Ahslund, B, Livhusarerna,
U ddevalla 1986.
Otryckta kiillor:
Akvareller i Krigsarkivet.
Ritningar friin omkring 1800 over svenska och finska uniformer omkring 1800. Krigsarkivet.
Sabeltaskor i Armemuseum.
Sabeltaskor i privata samlingar.
Osignerad uppsats: Sabeltaskor i bruk vid svenska armen 1758-1895.
Armemuseum.
1. R. Knotel: Uniformkunde.
Krigsarkivet.
2. Ritningar fran omkring 1800 over
svenska och finska uniformer
faststallda 11 september 1805 genom tidigare ritning och senare
nadiga brevorder
bekraftade av
generalkvartermastaren
G. V. af
Tibell. Krigsarkivet.
3. C.J. Ljunggren:
Minnesanteckningar under 1813 och 1814 arens
kampanjer uti Tyskland och Norge. Stockholm 1855.
4. Privat ago.
5. Privat ago.
6. AM 2960.
7. Privat ago.
8. O. Runge: Ritningar av svenska
och finska arm ens uniformer omkring 1800. Krigsarkivet.
9. Se bild 2.
10. E. yon Strokirch:
Svenska Armens Munderingar. Stockholm.
11. Se bild 2.
12. Privat ago.
13. AM 2852.
14. Se bild 2.
1. Kungligt brev till Krigscollegium
21 september 1742.
15. Se bild 8.
16. Privat ago.
17. Privat ago.
18. AM 19921.
19. Se bild 8.
20. Se bild 2.
21. AM 2987.
22. Se bild 2.
23. AM 2923.
24. AM 2922.
25. AM 7380.
26. Privat ago.
27. Privat ago.
28. AM 7760.
29. Privat ago.
30. Privat ago.
31. Privat ago.
32. Se bild 2.
33. Se bild 2.
34. Privat ago.
35. Privat ago.
36. Privat ago.
37. Norsk Folkemuseum,
B 457.
38. AM 3434.
39. AM 24915.
Oslo.