Transcript P-G Fahlström Malmö 14 oktober

Att finna och utveckla talang
- om specialidrottsförbundens talangverksamhet
Forum för barn- och ungdomsidrott
13-15 november, 2011
PG Fahlström, Linnéuniversitet
Min bakgrund
Idrottsvetare: forskare, lärare
Tränare/Coach/Utbildare
Idrottsförälder/Idrottsfamilj
Disposition
Projektet – specialidrottsförbundens talangverksamhet
• Upplägg
• Nedslag i resultaten
Funderingar som väcks utifrån projektet
Perspektiv på talang och talangutveckling
Men först en reflektion
• Elitidrott i ett internt perspektiv – inre logik
• Att utveckla nationell och internationell elitidrott:
effektiv och framgångsrik talangutveckling
Vad gör världens ledande idrottsnationer?
-----• Elitidrott i ett externt perspektiv – breda sammanhang
• Elitidrottens kostnader och effekter
• Elitidrottens dominerande ställning
• Barnperspektivet
Något om talang – innan vi börjar…
Medfött eller utvecklat tränat – arv eller miljö?
…kräver lång träning (10-15 år)
Talanger inom samma idrott är och kan vara olika:
–
Nadal – Federer, Klüft – Barber etc
Olika faktorer är olika avgörande i olika idrotter…
Kompensatoriska egenskaper/talang
Talang är en medfödd kapacitet som ger en individ exceptionellt
hög prestationsnivå inom ett område, som kräver speciella
färdigheter och intensiv träning
–
–
Det krävs målmedveten kvalificerad träning..
..men också medfödd talang
Projektet: Uppdraget – Syfte
RF: Fou-projekt
..att studera ….
• Selektionsstrategier:
• Selektionsnivåer
För att besvarande ovanstående syfte skall projektet belysa
Specialidrottsförbundens syn på, erfarenhet av:
• …talang
• …talangidentifikation
• …talangutveckling
Metod – Urval av Specialidrottsförbund
Badminton
Basketboll
Bordtennis
Brottning
Fotboll
Friidrott
Gymnastik (artistisk)
Handboll
Innebandy
Ishockey
Klättring
Orientering •
Skidor (längd) •
•
Sportskytte* •
Simning
•
Volleyboll
•
* Numera Svenska Skyttesportförbundet
Lagidrotter – individuella
…lång karriär
…tidig internationell debut
…estetiska idrotter
…könsaspekter
…storlek
• …framgångsrika svenska idrotter
Metod – Urval av Specialidrottsförbund
Respektive SF utsåg sin kontaktperson
Respondenternas positioner varierade:
– Förbundskaptenen för seniorlandslaget
– Ansvarig för ungdomslandslag
– Utvecklingsansvarig
– Talangansvarig
– Landslagschef
Metod – Genomförande
Intervjustudie – semistrukturerade, öppna frågor
Kvalitativ metod: uttalanden, uppfattningar
50 – 80 minuter/intervju
Transkribering
Analys utifrån frågeområdena
Metod – Kommentarer
Urval av förbund
Kontaktpersonerna för specialidrottsförbundens talan
Ett officiellt perspektiv.
Förbundets perspektiv – klubbarnas perspektiv?
Könsaspekter: 12 män och 4 kvinnor
– Faktisk sammansättning?
– Påverkar svaren?
Resultat – Några nedslag
Specialidrottsförbundens syn på:
1. …talang
2. …talangidentifiering
3. …talangutveckling
4. …könsaspekter
1.Talang – det medfödda
En önskvärd förmåga, vad som krävs – viktiga egenskaper
Viljan att träna hårt och att sträva efter utveckling..
Det medfödda har betydelse – men hur viktigt?
Det handlar om att ha en enorm vilja att underkasta sig all hård
träning... Det är den viktigaste talangen och den är nog mest medfödd
men påverkas utav miljön och kan också påverkas utav träning.
(Skidor)
Till en viss nivå kan man lära sig, SM-nivå. Men för att nå det
yttersta, perfektionismen så krävs något extra. (Gymnastik)
Det finns medfödda egenskaper, fysiska aspekter, ambition, vilja.
Men de är av mindre betydelse – det viktiga är långvarig träning.
1.Talang – miljöns betydelse
Samtliga SF framhåller miljöns betydelse, en stödjande förening
med bra tränare, föredömen i träningsgruppen.
Ta systrarna Eldebrink, de valde rätt föräldrar, valde rätt
postnummer för i Södertälje fanns det en positiv basketmiljö. Sanna
och Jenny Kallur kunde inte bli lika bra i basket i Falun men hade
ungefär samma familjebakgrund. Två tvillingpar med unik
idrottsbakgrund. Det finns baskettalanger, idrottstalanger, överallt
men de måste växa upp på rätt ställe: bor man i Södertälje blir det i
basket men i Tärnaby blir det slalom. (Basket)
Miljön betonas – föräldrar, kamrater, klubb, tränare, skola, lärare, etc
Dessutom kan miljön påverkas, byta klubb eller tränare etc.
1.Talang – ambition, attityd
Betydelsen av ”rätt inställning” betonas: uttryck som attityd,
ambition, commitment, vilja etc. används.
Man måste ha karaktär – inre drivkraft .. och förmåga att vara i ett
kollektiv – det är ju en lagsport. (Basket)
Intresse. Det är den absolut första egenskapen. För att orka träna
och orka vara fokuserad. Har de inte det intresset så kommer de
aldrig att bli något. (Fotboll)
Det finns (ev.) något som är talang men den är mindre viktig. Den
utvecklas genom långsiktig träning vilket kräver stor
vilja/ambition. Viljan förstärks/bevaras lättare om man finns i en
ambitiös, stimulerande miljö.
2.Talangidentifiering – när?
Att hitta talangerna – vad menar man?
Man kan relativt tidigt se om en person har förutsättningar att kunna
bli bra – om han/hon är en talang. Men det borgar inte för framgångar
som vuxen.
Även om man ev. kan identifiera talang tidigt så tycks den allmänna
uppfattningen vara att man ska ”vänta och se”.
2.Talangidentifiering – vad?
Vi tittar på inställning och attityder. Spelarna ska ha rätt fokusering på
match och på träning. (Bordtennis)
Man försöker se om de sticker ut i sitt lag, passar de på sin position, är det
en spelare som är utvecklingsbar i den positionen. Så det är en typ av
bedömning. (Handboll)
Vissa kan man nog se väldigt tidigt på deras naturliga rörelsemönster i
vatten, vattenbalansen. (Simning)
Mognad märker man oerhört snabbt. Att man kan lyssna och sedan göra
det. En del passar inte in, dom vill springa omkring. Andra tycker om
ordning och reda så är det i gymnastiken. (Gymnastik)
2.Talangidentifiering – hur och vem?
Inom många idrotter pågår diskussioner om uttagning skall ske
utifrån aktuella resultat eller utifrån bedömning om framtida
utveckling.
SF:en ser här ett dilemma: klubbar och ledare/föräldrar förordar ofta
uttagningar utifrån ranking, resultat, skytteligor etc.
Kompetensen att identifiera talang är svår att beskriva. …god
människokännedom och förmågan att se vilka som kan bli något –
egen praktisk erfarenhet ?
Det tycks vara svårt att beskriva hur bedömningen egentligen går till.
Ofta används uttryck som god människokännedom,
fingertoppskänsla, blick för det.
2.Talangidentifiering – relativ ålder
Medvetenhet om problematiken – svårt med att komma tillrätta med
denna fråga. Förbunden försöker vara observanta.
Biologisk åldern istället för kronologisk?
Ofattande (svensk) forskning
Om man är lång tidigt så är man kanske inte så bra av
motorikorsaker och då får man inte vara med – där missar vi spelare
eftersom för många coacher är pokaljägare. (Basket)
There will always be kids who are better than other kids of the same
age but that does not indicate anything else than that they are better
than the other kids of the same age at that specific time. (Brown,
2001)
3.Talangutveckling – talangtrappor
…utformande av modeller för talangutveckling, från rekrytering
och nybörjarverksamhet till världselitnivå.
…träningsmängd, träningsinnehåll, stegring och progression
…men också rekommendationer beträffande kost, sömn etc. (lifestyle
management)
Ofta talangtrappa – kravprofil
Specialidrottsförbunden jobbar var för sig!?
3.Talangutveckling – specialisering
Samtliga SF positiva till att hålla på med flera idrotter under
barndomen och de tidiga ungdomsåren.
Olika syn på vilken ålder som är lämpligt för specialisering:
övergången grundskola – gymnasium (ökad träningsmängd).
Några betonar vikten av att börja tidigt:
Att börja vid 10 år är för sent. Då kan du inte bli världsmästare men
du kan bli en bra SM – gymnast. (Gymnastik)
Men det finns andra åsikter:
Om det handlar om 10 000 timmar för att bli bra så skjut dem framåt.
De timmarna kan hellre innehålla gymnastik och friidrott.
Bollträning är bra tidigt men det behöver inte vara basket. (Basket)
4.Talangutveckling – könsaspekter
Samma verksamhet för skiljer killar och tjejer.
Talangprogram och resurser används lika för killar och tjejer.
…landslagsorganisationen, platser på riksgymnasier, resurser till
läger etc.
Förbundet har ett tydligt jämställdhetsperspektiv, det ska vara lika
många platser på RIG, de ska behandlas på samma sätt. (Innebandy)
Vi väljer sällan ut ”fel” tjej. Om vi väljer ut tjejer vid 10 år har vi
hyfsat rätt men med killarna finns det inte en chans. (Badminton)
Skillnader på att bedriva talangutveckling för tjejer respektive
killar. … det sociala viktigare för tjejer än för killar. I vissa fall har
stora talanger slutat med friidrotten för att deras kompis tröttnat.
Funderingar – 1
Talang är mindre viktigt än ambition, vilja, attityd.
Det är svårt att identifiera talangerna – ännu svårare ju
tidigare urvalet sker.
Ändå lägger man stor vikt vid scouting, att finna talangerna.
Varför?
Funderingar – 2
Att lyckas – talangutveckling – är något unikt. Ändå utformas
generella mallar och modeller trappor.
Utvecklingstrappa (LTAD) – en väg till framgång – för vem?
Finner man talangerna de som har potential att blir riktigt bra
eller dem som passar och vill gå i trappan?
Trappa eller ett berg? – många vägar/stigar. Förmågan att
finna och vilja gå vägen
Funderingar – 3
Förbunden satsar samma resurser på tjejer som killar, samma
antal spelare i olika trupper, samma landslagsupplägg etc.
De menar att tjejernas utvecklas annorlunda än killarna.
De menar att de ställer andra krav, ha andra behov etc.
Men i talangverksamheten, scouting, talangtrappor etc. tar man
mycket liten (ingen?) hänsyn till detta. Tjejerna följer killarnas
upplägg. Man tycks utgå ofta från mannen som norm.
Perspektiv på talang och talangutveckling
Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra på allting och de kloka så fulla av tvivel.
Bertrand Russel
Förenkla – problematisera
Internt – externt perspektiv, inre logik – bredare sammanhang
Perspektiv på talang och talangutveckling 1
10.000 timmar av deliberate practice (K.A. Ericsson, H Simon)
För att nå internationell nivå – excellens
Ett dominerande perspektiv – normen?!
Det retrospektiva perspektivet – många exempel från eliten
Men: Sarah Sjöström, Donald Thomas, Rebecca Romero etc
10.000 timmar av vad? – Deliberate practice
Absolut aspekt – relativ aspekt
10.000 timmar – en metafor?!
Perspektiv på talang och talangutveckling 2
Development Model of Sport Practioners – deliberate play
(Jean Coté m. fl.)
Sampling years – prova många idrotter
Senare specialisering
Vissa går igenom detta system och når excellent nivå något
senare. Men färre skador och mindre drop-out
Tidig generalisering
Deliberate practice – deliberate play:
(Coté)
High
Deliberate play
Deliberate practice
Frequence
Low
Sampling
years
Specialising
years
Investment
years
Perspektiv på talang och talangutveckling 3
Internationella jämförelser – svensk kontext
Jämförelser med länder med annat idrottssystem:
USA, Kina, Korea
Skillnader: organisering – träningsmetoder – ledarstil – urval
Vad kan vi/vill vi lära och importera i vår kultur?
Vi kan inte träna mer än dem – men annorlunda?
Hur kan vi bli framgångsrika utifrån våra kulturella,
ekonomiska och sociala förutsättningar?
Vem bestämmer att ett barn ska träna 20-30 timmar/vecka? Är
det barnet, tränaren eller föräldrarna?
Perspektiv på talang och talangutveckling 4
De sammantagna idrottsresurserna
…de samlade idrottsresurserna: hallar, planer, tränare etc.
Dubblerad/tredubblad träning – borde leda till att andra inte att
får plats. (Vara – Bliva)
Resursfrågan påverkar selektering
Vilken inriktning av idrott ska vi använda våra resurser till?
Avslutning – Vidare studier
De första fyra-fem åren av en ung ”idrottares” liv bedrivs på
klubbnivå – vad händer där? Hur ser den verksamheten ut?
Urval, åldrar, selektering, toppning etc
Goda miljöer – klubbar som kontinuerligt fostrar duktiga
idrottsutövare. Hur ser deras verksamhet ut? Hur förklarar de
själva sina framgångar? Hur beskrivs dessa föreningar av
utövare, deras föräldrar?
Retrospektiva bilder – hur ser idrottskarriärerna ut? Vilken
bakgrund har de?
Att finna och utveckla talang
- om specialidrottsförbundens talangverksamhet
Tack för uppmärksamheten!
[email protected]