Transcript Kurskompendium Spotterutbildning

SPOTTING UTBILDNING
Pyramider & Stunts
Kursmaterial
Namn___________________________
Innehållsförteckning
Schema
3
Inledning
4
Säkerhet
5
Vad är spotting
7
Hur man spottar
10
Spotting på tävling
15
Egna anteckningar
20
Utvärdering
21
2
Schema
Lördag
10.00-10.15 Presentation av materialet, Varför finns kursen
10.15-10.45 Förväntningar på kursen
10.45-11.30 Säkerhet
11.30-12.15 Vad är spotting
12.15-13.00 Hur man spottar
13.00-14.00 LUNCH
14.00-16.00 Spotting på tävling
16.00-16.15 PAUS
16.15-16.30 Utvärdering dag 1
16.30-17.00 Avslut
Söndag
10.00-10.30 Samling, information gällande prov
10.30-11.30 Teoretisktprov
11.30-13.00 Etik och moral
13.00-14.00 LUNCH
14.00-15.00 Prata med tränare/aktiv
15.00-15.15 Utvärdering dag 2
15.15-16.00 Avslut och provresultat
3
SpotterKompendie_Revidering
Inledning
I Sverige har vi idag ett 40-tal föreningar som är medlemmar i SCF med varierande
erfarenheter, ålder etc. Gemensamt för de flesta är att de utför byggmoment och stunts som
kräver en viss kunskap för att inte en olycka ska ske. Varje år skadas dock ett antal personer
inom cheerleading i Sverige såsom i övriga världen. För att minimera skaderisken med
förslitningsskador och för att få ett lag att kunna utföra svåra pyramider och stunts behövs
spotting.
Med bra spotting ökar chansen för att olyckan inte ska inträffa, då laget är mer medvetet om
de risker som finns. Spotting krävs alltså vid nästan alla aktiviteter inom cheerleading. Syftet
med denna utbildning är att alla som utövar cheerleading eller är tränare, ska få större
kunskap i var riskerna finns, kunna lära sig grunderna för bättre säkerhet samt få in säkerheten
och spottingen som något naturligt i det vardagliga utövandet. Att kunna spotta vid pyramider
och stunts är ett måste för att minimera olycksriskerna i samband med utförande av sporten.
Detta dokument har skrivits för att cheerleaders i Sverige ska kunna få denna kunskap, för att
kunna öka säkerheten och få en högre standard på cheerleadingen i Sverige. Denna handbok
kommer att vara stommen i utbildningen där vi kommer att varva det teoretiska med det
praktiska samt även varva med spotting vid stunts och pyramider. Detta för att ge
kursdeltagaren en så bra chans som möjligt att ta del av kursinnehållet samt delta aktivt.
4
SpotterKompendie_Revidering11
Säkerhet
Säkerhet är grunden till bra cheerleading. Om man alltid tänker säkerhet först,
minimerar man risken för skador och man får säkra och trygga utövare.
Tränarens roll och skyldigheter
o Det är tränarens roll att se till att dennes lag tränar och tävlar efter sin förmåga,
dvs. inte för svårt
o Tränaren har alltid det yttersta ansvaret för att laget följer de regler som finns
o Tränaren ska närvara när dess lag utför någon form av cheerleadingaktivitet,
vilken typ det än är. Det gäller under förträning, tävling, under sina egna
träningar, uppvisningar etc.
o Tränaren ska se till att alla utövande kan de grundläggande spottingteknikerna
Cheerleadern – utövaren
o Den som utövar cheerleading ska kunna de grundläggande spottingteknikerna
o En cheerleader ska alltid vara uppvärmd innan man utför någon form av
cheerleadingaktivitet. Detta gäller även spotting.
Utförande miljö
Cheerleading kan förutom på träning utföras inom tre områden såsom match,
uppvisning och tävling. Det är dock en stor skillnad på säkerhetsnivån vilket gör
att varje tränare och utövare bör ha god kunskap om de risker som detta medför.
Tävling
o Bra och säker miljö
o Under tävling finns en matta där lagen utför sina program
o Extra spotters
Uppvisning
o Stora risker men dock bättre kontroll då man utför ett program
Match
o Stora risker p.g.a. att det inte är en säker miljö
o Det kan komma en boll farande som kan skada någon
o Utövaren ska ha en viss kunskap om sporten de hejar på för att kunna
förutse eventuella händelser
5
SpotterKompendie_Revidering11
Träningskläder och tävlings dräkt
Kläder
o Kläderna ska vara ändamålsenligt utformade, dvs. tajta och inte av halt
material. Det får inte finnas huvor, dragkedjor, snören eller fickor.
o Sport- BH av bra kvalité
Skor
o Skor som är anpassad för ändamålet, helst cheerleadingskor med stötdämpning.
o Det är viktigt med skor i rätt storlek så att man inte har ont, men inte heller kan
glida omkring i skon.
Hår
o
Håret ska vara uppsatt och borta från ansiktet. Utövaren ska inte behöva rätta till håret
under programmets gång t.ex. genom att dra håret bakom öronen.
o Som tävlingsspotter får du inte använda några som helst hårnålar som hjälp,
utan endast hårprodukter.
o Hårda stora hårspännen och dylikt är förbjudet då risk finns att någon skadar
sig på dem
Accessoarer
o Klocka, smycken och piercingar ska vara borttagna.
o Eventuella säkerhetsnålar eller bandageklämmor är inte heller tillåtna.
o Skydd som används får inte innebära skaderisk för någon tävlande.
o Det är inte tillåtet att tävla med glasögon under tävling. Dispens kan ges för särskilda
sportglasögon av flexiglas.
Övrigt
Naglar ska vara utan lack, kortklippta med handflatan mot dig ska du inte se
nageln.
o Man ska inte ha använt hudkräm precis innan träning, då man kan halka på
huden
o
6
SpotterKompendie_Revidering11
Vad är spotting
Spotting är det svåraste och det viktigaste arbetet en cheerleader kan göra. Det
kräver fysisk styrka, snabbhet, koordination och viktigaste av allt, erfarenhet.
Detta kräver även en viss planering.
Varför spotting?
o För att skydda utövaren från skador
o Föra att hjälpa till vid inlärning av exempelvis en ny pyramid
o För ett säkrare lag
o För att förhindra förslitningsskador
När ska spotters användas?
Spotters används vid träning, uppvisning, tävling m.m. Alltså vid alla tillfällen då
stunts och pyramider ska utföras.
Vid träning
o Då man ofta provar nya saker på träning är det av största vikt att använda
spotters. Det är mycket bra att använda sig av Diamantspotting (se spotting
metoder) då detta är just lämpat för träning.
o Spotters har här en väldigt aktiv roll då sannolikheten är väldigt stor att fall
kommer att ske. Spotters kan här ha direkt kontakt med toppen för att
stödja upp pyramiden. När man spottar ett stunt eller en pyramid ska det
inte bara vara en (1) spotter, utan det ska stå spotters runt om för att täcka
alla fall hål.
Vid tävling
o Spotters på tävling används endast som en extra säkerhet, ifall baserna
och/eller säkerhetspersonen själva skulle missa att fånga toppen. Spotters
har alltså ingen uppgift att stödja upp pyramiderna eller stunten.
Innan man bygger
o Är det i en säker miljö?
o Är alla medvetna om vad som ska hända och vad som ska utföras?
o En lätt men säker rutin/program är alltid bättre än en svår och osäker
rutin/program
Hur många spotters behövs i ett lag?
Tränaren är den som är ytterst ansvarig för sina cheerleaders och ska se till att
laget tränar och tävlar efter sin förmåga. Tränaren kan inte själv vara spotter för
hela sitt lag. Det är även tränarens skyldighet att se till att alla aktiva i laget kan
spotting då detta är det bland det första man bör lära sig som ny cheerleader.
Svaret på frågan blir alltså: Alla
Det är inte bara baser och säkerhetspersonen som ska kunna spotta, då dessa är
mer vana i spottersrollen utan även toppar ska kunna detta. Det är dock viktigt att
förstå att bara för man är bas eller säkerhetspersonen är inte spottingtekniken
självklar. Att vara spotter är som en fjärde roll av topp, bas och bakperson. Likväl
som alla toppar måste träna på att komma upp i en t.ex. prep, måste spotters, alltså
alla i laget, träna på sin spottingteknik.
7
SpotterKompendie_Revidering11
Varför ska bara personer med erfarenhet av spotting spotta?
”Spottar du det här stuntet?”
Om denna mening sägs till någon ny person, är dessa ord som ett okänt språk. Att
fråga någon som inte har någon erfarenhet av spotting är som att fråga en
femåring att utföra en operation. Det är farligt för alla inblandade. Ordet ”spotta”
betyder så mycket.
Vad är en bra spotter?
o Någon som vet alla utövares nivå och erfarenhet, både individuellt och
som grupp
o Någon som vet vilket stunt som kommer att utföras och vara bekant med
stuntet. Men även veta hur mycket gruppen har tränat på stuntet och om de
har utfört det med bra resultat.
o Någon med bra spottingteknik.
o Någon med lång erfarenhet av spottning.
o Någon som kan läsa av byggen, veta vad som kommer
Denna information gör att spottern kan avgöra de mest förväntade fel, svagaste
punkterna och bästa positionsvalet för spottingen.
Hur blir man en bra spotter?
Av att öva!!!
o Att titta på erfarna spotters
o Att spotta med erfarna spotters
o Att titta på stunt om och om igen och notera var och hur topparna faller
o Att spotta på olika lag eller föreningar
o Att använda sig av stegvis inlärning
Detta göra att man med tiden kommer att se ett mönster och misstagen som gjorts
av spotters.
Stegvis inlärning
Det är mer naturligt att backa undan än att fånga när toppen faller. För att träna
bort denna naturliga reflex används stegvis inlärning. Detta innebär att man tränar
att fånga från låga höjder, sedan något högre för att så småningom kunna gå in
och fånga från höga höjder.
Vikten av stegvis inlärning
o Att lära sig stegvis innebär att man lär sig från lätt till svårt och från låg
höjd till högre höjd
o Att kunna grunderna innan man går vidare
o Att träna de olika delarna innan man gör helheten. (Ex. att toppen ska
kunna göra heelstretch på marken innan toppen gör den i en pyramid)
o Att pröva ett stunt eller en pyramid flera gånger gör att baser samt topp
känner sig säkra. Men även att man lär sig hur kroppen ska vara i det
specifika stuntet/pyramiden
o Minskar risken för skador.
8
SpotterKompendie_Revidering11
Kan man avgöra vem som är den bästa spottern?
o Se vem topparna litar mest på
o Ställ dig frågan; Hade jag själv litat på vederbörande spotter?
Hur mycket tid ska man lägga ned på att träna spotting?
Det finns självklart ingen exakt tid för detta men man bör tänka på vad spottingen
kan ge. Med stegvis inlärning samt ett uppföljande i spotting träningen blir
resultatet enormt:
o Säkrare cheerleaders
o Färre skador
o Kortare inlärningstid för nya utövare
o Kortare inlärningstid av nya pyramider och stunts
o Tränaren kan ha en mer övervakande roll istället för en aktiv spotterroll
10 punkter som beskriver hur en spotter bör arbeta
1. Kontroll – En spotter måste ha kontroll och veta vilket stunt som kommer.
2. Uppmärksam – En spotter måste vara uppmärksam på vad som händer.
De ska inte bli distraherade eller tappa koncentrationen.
3. Snabbtänkt – En spotter måste kunna agera snabbt i alla situationer oc
förflyttningar.
4. Lärandet – En spotter kan hjälpa till vid inlärningen för nya toppar med
att bygga upp deras förtroende och tillit. Om toppen vet att hon kommer att
bli fångad, kan toppen fokusera mer på sin teknik.
5. Timing – Spotterns timing måste vara perfekt, precis som med alla
positioner i stunting.
6. Mottagning – Spotters måste veta hur man ska fånga ett stunt om det
faller.
7. Orädd – En spotter kan inte ha någon rädsla av att fånga toppen eller av
att bli skadad.
8. Ha ögonen på toppen – Spotterns blick ska vara på toppens höft under
hela stuntet tills toppen står på marken säkert igen.
9. Bevara kontakten med toppen – När än det är möjligt ska spottern ha
kontakt med toppen. Detta hjälper inte bara balansen av stuntet, men det
kommer att göra så att toppen känner sig mer säker och stadig. Det gör
även att man är beredd om toppen faller. Man är redan där med fysisk
kontakt.
10. Veta hur man fångar – Om toppen skulle falla, ska spottern veta hur
denne ska fånga toppens huvud, nacke och rygg först. Då kan spottern
förhindra de flesta skador. Spottern (och baserna) ska också fånga toppen
så högt som möjligt. Detta hjälper att stoppa toppens fall.
9
SpotterKompendie_Revidering11
Hur man spottar
En spotter måste vara redo och kunna fånga en fallande topp utan någon hjälp från
baserna. Då de kan slås ner (eller även slås ut) av en topp.
Spotting metoder
Hands-on spotting
 En spottingmetod där spottern hela tiden har fysisk kontakt med den som
ska spottas.
 Används när man ska träna nya cheerleaders eller provar på en ny pyramid
eller ett nytt stunt.
 När en ny byggrupp ska tränas upp.
Allmän spotting
 Med denna spottingmetod ska spottern finnas så nära toppen som möjligt
 Används vid pyramider bl.a. under tävling
När laget kan utföra ett stunt med hands-on spotting och allmän spotting så kan
tränaren inta en mer övervakande roll.
Bear hug – fångning
Den fångningsmetod som alla bör lära sig först.
Toppen bör ha sträckt och kontrollerad kropp, med armarna rakt upp. Basen är där
för att bromsa upp toppen.
Basen bör fånga med rak rygg, böjda ben och huvudet ska placers på baksidan av
toppen, i dess ryggslut.
Placeringen av basens huvud samt toppens armar är viktigt, då det annars finns
risk att basen kan få en smäll av toppens armar.
10
SpotterKompendie_Revidering11
Diamant spotting
En spottingteknik där spotters står runt stuntet. Denna teknik kräver att varje
spotter vet vad dennes ansvarsområde är och hur fångningen ska gå till. Områdena
kommer att överlappa varandra vilket kommer att ge en säkrare omgivning att
träna nya stunts. Det finns två typer av Diamant spotting:
1. Två spotters står mellan bakperson och bas. Dessa spotters är de som kommer
att vara mest aktiva speciellt när nya stunts testas. De ska även vara de med
mest erfarenhet och inte tveka för att kunna gå in och fånga toppen själv.
Sedan står två andra spotters mellan bas och eventuell framperson.
2. Den andra typen är när man även har spotters bakom baserna. Dessa står
direkt bakom varje bas plus att en till spotter står direkt framför stuntet. Detta
för att ha en extra säkerhet ifall toppen flyger över basernas huvuden.
Innan man provar att göra stunt med denna spottingteknik är det två viktiga
punkter att komma ihåg:
1. Baserna är de som har huvudansvaret att fånga toppen. Det kan hända att
baser litar för mycket på spotters och struntar i att själva fånga toppen.
2. Gör en förövning så att varje spotter är 100 % säker på att de vet sitt
område och hur en fångning kommer att gå till.
11
SpotterKompendie_Revidering11
Nedtagning - Fångningsmetoder
Detta är en av de viktigaste delarna efter säkerheten!
Innan ett stunt ska utföras vid inlärning, träning eller annan aktivitet ska det alltid
vara klart hur nedtagning skall ske. Så att alla inblandade vet vilken nedtagning
som gäller samt att alla vet hur det kommer att gå till.
Hand-nedtagning
Denna nedtagning används när höjden på stunt eller pyramid inte är så högt samt
innan man lärt sig cradle fångning.
Cradle – fångning
Detta används för att undvika skador på topp samt baser.
Cradlefångning används för att ta ner toppen när man börjar göra svårare och
högre stunts och pyramider.
RÄTT fångningsmetod:
FEL fångningsmetod:
Spotting vid Single based stunt
Single based stunt sker med två personer. När man spottar single based stunt får
man som spotter en mycket vikigare roll då det endast finns en bas som kan ta
emot toppen. Vid inlärning bör hands-on spotting och allmän spotting användas,
då en ny topp eller bas lätt kan tappa balansen och basen kan missa att fånga
toppen.
12
SpotterKompendie_Revidering11
Vid inlärning
 Spotter ska assistera basen tills denne har lärt sig att göra cradle-fångning
 Det bör finnas två spotters som står på vardera sidan om basen
Är det för många spotters, kan basen ha svårt att själv fånga toppen. Ge därför
utrymme så att basen kan röra sig fritt.
Chair
 Om toppen kommer att sitta med höger ben böjt, ska spottern stå på höger
sida om stuntet och assistera basen
Toss övning
 Stå vid sidan om basen och var redo att spotta både framför och bakom
basen
Toss to hands
 Stå vid sidan om basen och var med och stödja när basen balanserar
 Vid nedgång är spottern med och fångar toppen tillsammans med basen
Walk-in övning
 Stå vid sidan om basen och spotta både fram och bak
 Vid nedgång, hjälp till att stödja toppen i midjan
Extension
 Använd minst två spotters, tills toppen och basen har lärt sig övningen
 Denna höjd bör inte göras innan basen och toppen kan göra en
cradlefångning.
 Stå vid sidan om basen och spotta både fram och bak
Cradle
 Vid single based stunt är det en oskriven regel att man som spotter går in
och fångar som en höger bas.
Alltså toppens högra sida.
Spotting vid Group stunt
Group stunt innefattar fyra till fem personer som utför stunts.
Group stunt kan vara väldigt svårt att spotta då det oftast
innehåller många svåra bitar. Här måste spottern vara
flexibel, då stunten ofta vrids och byter håll.
13
SpotterKompendie_Revidering11
Spotting på tävling
Huvudspotter
Varje tävling har en redan utsedd huvudspotter som har huvudansvaret för alla
spotters och deras arbete. Huvudspottern är ansvarig för att arrangören ordnat
spottersbord och stolar med: vatten, frukt, pennor, papperskorg, sopkvastar(för
dansklasserna). Det ska även i förväg vara kopierat förträningsschema,
tävlingsschema, spottersskisser och det är huvudspottern som för eventuella
anteckningar om något rasar, snabba förflyttningar eller om det står folk bakom
byggen.
Spotterskisser
Spottersskisser är en överblick i pappersform på en sida på respektive lags
program. Det ska vara enkelt förklarat med en ritad ruta per sekvens och x för
varje person, med utförligt förklaring när det är bygg. Det är något varje lag på
tävlingen skickat in i samband med anmälan till arrangören.
Innan och på förträningen
Ta reda på när tävlingen börjar och vart den hålls, hör med huvudspottern vilken
tid ni ska samlas i hallen för spottersmöte, se till att du har telefonnummer till
huvudspottern om du behöver nå denne.
Kom i tid då spotters liksom domare, sjukvårdare och musikansvarig m.fl. är
grundförutsättningarna för att starta förträning/tävling.
På utsatt tid ska du vara ombytt dvs.
 Spotterskläder
 Tjejer ska ha sport- BH i neutral färg
 Vita låga strumpor
 Vita cheerskor
 Inga smycken
 Tejpade tatueringar
 Kort klippta naglar utan nagellack
 Ingen tävlings sminkning
 Om man inte har en kort ”pojkfrisyr” ska hår sättas upp i en hästsvans med
en neutralt färgad hårsnodd utan hårspännen eller hårnålar, använd
hårprodukter.
Föreningskläder, väskor eller dylikt får inte användas då man arbetar som spotter
och representerar Svenska cheerleadingförbundet. Värm upp innan utsatt
spottersmöte och se till att stretcha när dagen är slut.
På spottersmötet informerar huvudspottern om vem står vart på mattan, vem som
är arrangörens spotteransvarig och vart finns närmsta/egen toalett mm. Meddela
alltid huvudspottern om ni går från hallen.
Alla spotters kollar mattan innan första, mellan alla starter och efter sista starten
för att plocka ludd, paljetter, grus och annat skräp m.m.
Heja på övriga funktionärer via SCF och funktionärer ni möter, och hälsa på
regeldomaren då det är med den personen man kommer ha kontakt under
tävlingen. I övrigt ler man lite lätt åt alla man möter.
På invigningen och prisutdelning står man upp och applåderar till alla lag,
domare, andra spotters och funktionärer m.fl.
14
SpotterKompendie_Revidering11
Spotting
Det är ganska likt allmän spotting men det finns dock små undantag och lite annat
att tänka på. Vid tävling finns det alltid fler personer som rör sig runt pyramiderna
och byggen går ofta mycket snabbare än vid träning, vilket gör att risken för fall
ofta är större
Utförande
 Stå så nära som möjligt men utan att vara i vägen för lagets egna
baspar/spotters
 Kunna avgöra och se vad som är en osäker pyramid och finnas där behovet
är som störst
 Följa hela pyramidens uppgång och nedgång, alltså läsa av hur och vad
som kommer att hända härnäst
 Vara uppmärksam på förträning och notera hur stunten och pyramiderna
tas upp och tas ner. Fråga laget/tränaren vid oklarhet
Mottagning
Är till för att på ett säkert sätt hjälpa toppen ned från ett bygg.
 Fångning ska i första hand ske av de baspar som finns
 Vid fall ska spottern vara beredd att kunna gå in som huvudperson ifall
någon av baserna inte är där
 Vid fall ska spottern se till att toppen fångas samt se till att toppen kommer
ned säkert och stadigt på fötterna. Det är alltid bättre att ta för mycket än
för lite
 Om spottern har gått in och fångat/stabiliserat oavsett om det fanns skäl till
detta eller inte, ska det meddelas till regeldomaren.
Aktiv position
 Den position som kräver 100 % koncentration och uppmärksamhet
 Sker när laget utför byggmoment neutralt ansiktsuttryck.
 Inga onödiga gester med armarna
Passiv position
 Sker med händerna bakom ryggen och ”feet apart” där spotters står
uppställda på en lång symetriskrad längst bak på mattan.
 Denna position används innan man ska gå in i den aktiva positionen
 Används när laget inte utför byggmoment
 Neutralt ansiktsuttryck
15
SpotterKompendie_Revidering11
Group stunt

En egen spotter får medfölja för att agera som extern spotter. Den egna spottern
kommer då att ses som likvärdig med tävlingens externa spotters. Vid förträning
kontrolleras den egna spottern av domarna och anses den egna spottern inte uppfylla
sin uppgift kommer den att bytas ut mot en extern spotter tillhandahållen av
arrangemanget. Om en egen spotter används ska det vara samma person på förträning
som vid tävling.
Partner stunt

En egen spotter ska medfölja för att assistera vid fångningar etc.
Fördelning på mattan
När man t.ex. är 5 spotters numrerar vi från vänster till höger(från domarnas håll sett) 1,
2, 3, 4, 5, så om det är 3 bygg så är det 1, 3, 5, som går in, och om det är 2 bygg går 2, 4,
in och spottar. Vid pyramider så är det alltid kant spotters 1, 5 som tar snett framför, och
är flexibla om det behövs byta grupp. Är det inte fler än t.ex. maximalt 3 grupper
samtidigt i ett lag sitter två spotters över, vid spottersbordet.
Paus position
 Tiden som kan uppstå mellan de tävlande lagen
 Spotters ska sitta och uppföra sig ordentligt samt se till att spottershörnan
förblir i ordentligt skick.
 Vid längre pauser befinner sig spotters i givet rum, vid behov av tex
toalettbesök meddelar man huvudspottern.
Tävlingsmatta
 Mellan varje lag ska mattan kontrolleras så att inget skräp, gummisnoddar
osv. ligger på mattan. Samt att mattan ligger korrekt utan några glipor
Efter tävling
Efter tävlingens slut måste spottern byta om och duscha innan man hälsar
på de aktiva.
Att hälsa är dock inget vi rekommenderar de första åren.
Spottersansvarig
 Den personen som ser till att SCF har kvalificerade spotters på sina
tävlingar
 Är den personen som är ytterst ansvarig gällande godkännandet av spotters
i samråd med TK/UK. Har rätt att hindra någon att arbeta som spotter, ifall
skäl finns
 Är den som har kontakten mellan arrangör och spotters på SCF:s tävlingar
Godkänd spotter
För att få arbeta som spotter på tävlingar anordnade av SCF ska man ha
genomgått en spottingutbildning och bispotta två tävlingar, för att sedan gå
utbildningen kommande år igen och förhoppningsvis bli godkänd och kunna
spotta under året innan man fortsätter gå utbildningen varje år.
För att kvarstå som godkänd spotter, ska denne förutom att visa lämplighet
medverka vid de tävlingar han eller hon ålagts att vara spotter vid.
16
SpotterKompendie_Revidering11
Kontakt mellan spottersansvarig och spotters
All information skickas via mail, då det är enklast, effektivast och minst kostsamt.
Som utbildad spotter är du skyldig att kontrollera din mail under gällande tävlings
period (se nedan). Samt att kontakta spottersansvarig i fall mail har skickats ut.
Informationsflödet ser ut och ska ske enligt följande:
Arrangör
Spottersansvarig
Spotters
Frågor som arrangören har, tas först med spottersansvarig som vidare befordrar
till spotters. På samma sätt är ifall spotters har frågor till arrangören, kontakta
spottersansvarig som i sin tur kontaktar arrangör. Detta för att spottersansvarig ska
se till att både arrangör och spotters får den informationen de behöver.
Efter första kontakt med spottersansvarig, gällande tävling, ska spotters ha
tillgång till sin mail två gånger i veckan för att kunna svara inom kort. Som
arrangör behöver de ofta veta hur många som kommer, hur spotters kommer att
resa och bo m.m. För att detta ska kunna ske så smidigt som möjligt är det viktig
att läsa mailen kontinuerligt. Den enskilde spottern ska kontrollera ifall de fått all
information om det skulle uppstå mailtystnad.
De spotters som inte kan följa detta måste meddela spottersansvarig omgående. I
fall svar uteblir från någon spotter, har spottersansvarig rätten att stryka denne
spotter för aktuell tävling.
Uttagning till SCFs tävlingar
SCF:s tävlingsår är indelat på följande sätt:
 De olika distrikttävlingarna ska ske senast 1 april eller fem veckor innan
SM/JSM.
 Svenska mästerskapet ska ske senast 1 maj samma år.
Efter kontakt med arrangör skickas en förfrågan ut av spottersansvarig till spotters
om gällande tävling. Efter kontroll om hur många och vilka som hört av sig, görs
en bedömning av spottersansvarig om vilka som kommer att arbeta på tävlingen
som sedan mailar ut informationen. De som ska arbeta på tävlingen ska
kontrollera sin mail två gånger per vecka.
17
SpotterKompendie_Revidering11
Rättigheter
Om en spotter inte kunde hindra ett fall kan denne inte bli skyldig.
Som spotter ska man häller inte bli avskräckt av ett misstag.
 Det är alltid lagets egen skyldighet att de bygger och har ett program som
är anpassat för deras nivå och säkerhetsgrad
 En spotter kan under hela arrangemanget meddela TK om ett lag har betett
sig på ett oansvarigt sätt. Detta kan medföra att laget kan få poängavdrag,
diskvalificeras eller på något annat sätt bli straffat för sitt beteende.
 Vid ett fall i grupp/partnerstunt och den ”egna spottern” fångar ska detta
medelas till regeldommaren.
 Group stunt samt partner stunt har oftast med sig en extern spotter denne
kan bytas ut om han/hon inte sköter sitt jobb. Om föreningsspottern går in
i ett fall ska du som SCF spotter tala om det för regeldomaren.
Skyldigheter
 Meddela spottersansvarig ifall ens personuppgifter ändras såsom adress
eller liknande
 + ovanstående
 Andra siffror kan förekomma med ovana spotters.
Att prata med tränare, aktiva, SCF funktionärer och funktionärer
 Använd ”och” i stället för ”men”
 Använd kroppsspråk
 Undvik ordet ”inte”
 Var lugn
 Var ett bra föredöme
 Var konsekvent
 Le och ha ögonkontakt
 Ge tydliga instruktioner
 Se till att vederbörande har förstått informationen
 Bemöt alla tävlingsdeltagare lika oavsett föreningstillhörighet.
18
SpotterKompendie_Revidering11
Etik/moral
Exempel 1
Spotter Doris sitter vid spottersbordet i pausen. En åskådare som känner Doris
privat kommer fram och vill prata. Hur borde Doris hantera situationen?
Exempel 2
Spotter Bengt som inte spottar på tävlingen utan själv är deltagare i ett lag
kommer fram och pratar med spotter Olof som han känner privat. Då båda är
spotterutbildade börjar de genast prata om spotting och fall i spotter Bengts klass.
Hur ska dessa två hantera situationen?
Exempel 3
Spotter Lena är själv aktiv tränare för ett lag i föreningen Goldstars Cheer. Det
finns få spotters tillgängliga när RM går av stapeln. Goldstars har ett lag som ska
ställa upp i klassen cheer minior fortsättning men Lena är inte tränare för laget
utan tränar ett seniorlag, hon har dock spottat på laget några gånger när föreningen
haft uppträdanden. Lena spottar klassen på RM där Goldstars miniorer ställer upp.
Efter tävlingen kommer tränaren för miniorlaget fram och vill veta varför hennes
lag fått 10% avdrag för osäkert fall som då en spotter gick in och fångade. Vad
ska hon säga?
Exemel 4
Spotter Greta är ofta ute och surfar på nätet. En dag stöter hon på en livlig
ordväxling i en gästbok som tillhör föreningen Silverstars. Diskussionen handlar
om att några tycker att ett lag borde ha fått 10 % i avdrag för osäkert fall som en
spotter gick in och fångade i klassen cheer fortsättning på det DM som precis gått
av stapeln. Spotter Greta känner till omständigheterna eftersom hon var på plats
som åskådare under tävlingen. Hur bör Greta agera i detta läge? Som vem bör hon
svara, privatperson, föreningsperson förbundsrepresentant, spotter?
19
SpotterKompendie_Revidering11
Egna anteckningar
20
SpotterKompendie_Revidering11
Utvärdering
___________________________________________________________________________
Vad tyckte du om upplägget av kursen?
Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra
Egna kommentarer:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vad tyckte du om kursens innehåll?
Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra
Egna kommentarer:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vad tyckte du om kursmaterialet?
Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra
Egna kommentarer:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vad tyckte du om teoridelarna?
Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra
Egna kommentarer:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vad tyckte du om provet?
Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra
Egna kommentarer:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vänd på sidan.
21
SpotterKompendie_Revidering11
Vad tyckte du om de praktiska delarna?
Mycket dåligt 1 2 3 4 Mycket bra
Egna kommentarer:
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vilken del av kursen tyckte du var mest intressant?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Var det något du saknade på kursen?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vad gjorde instruktören som var bra?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Vad kunde instruktören ha gjort bättre?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Tack för hjälpen. Utbildningskommittén, SCF
22