Kurskompendium_Cheer 1,pdf - Svenska Cheerleadingförbundet

Download Report

Transcript Kurskompendium_Cheer 1,pdf - Svenska Cheerleadingförbundet

CHEER 1
Kurs i cheerleading – inriktning stunt
Kursmaterial
Del 1 - teori
Koreografi
Att göra ett cheerleadingprogram är inte helt okomplicerat. Man behöver ta ställning
till en rad faktorer. Man kan göra på olika sätt när man sätter ihop sitt program.
Nedan följer ett förslag på hur man kan tänka när det är dags att börja.
1. Skall programmet vara till uppvisning eller tävling?
Om det skall vara till tävling skall det innehålla alla delmoment med ungefär jämn
fördelning över programtiden. När man gör ett tävlingsprogram ska man följa
riktlinjerna i SCF:s tävlingsbestämmelser (TB) och SCF:s tävlingsregler (TR) samt
tillhörande Ordlista, för den tävling man har tänkt att programmet skall tävla i. Olika
tillåtelsegrad gäller för program i olika klasser och divisioner.
Skall man göra ett uppvisningsprogram är det viktigt att veta utrymmet där
programmet skall framföras, om man t.ex. kan utföra långa gymnastiksekvenser
eller höga stunt. Yta och takhöjd är viktigt i det här sammanhanget. Dessutom kan
tidsbegränsning finnas. Kontrollera underlag och utrymme för säkerhet.
2. Välj lämplig musik för ändamålet.
3. Gör en musikanalys på den valda musiken. Dela in musiken i åttor och markera
där det finns speciella ljudeffekter som ska utnyttjas.
4. Koreografera därefter programmet efter musikanalysen. Se till att alla moment
finns med.
5. Lär ut programmet i delar och sätt efterhand ihop delarna till en helhet. Ett tips är
att ni, när ni tränar delarna, börjar på olika ställen i programmet och inte alltid från
programmets start.
Annars blir det lätt att de aktiva kan början väldigt bra men blir osäkra i slutet. Växla
även mellan att köra ”dry runs”, d.v.s. endast koreografin med fokus på danser,
ramsor, förflyttningar och timing, och att köra programmet med alla hopp och
antingen all gymnastik eller alla stunt.
Ett program bör vara
•
•
•
•
•
•
Utmanande för de aktiva men inte ouppnåeligt.
Respektingivande.
Säkert.
Fartfyllt och innehållsrikt.
Rent utfört.
Visuellt effektfullt.
Tänk på att ha en tanke bakom er koreografi så att aktiva inte behöver springa från
ena till andra sidan mellan formationer. Förflyttningar ska ha en mening.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Utförande Armmotions
•
•
•
•
•
•
Alltid snabbaste vägen till det färdiga momentet
Alltid låst, sträckt och rak handled
Alla armmotions sker en aning framför kroppen
Ha alltid rätt kroppshållning
Undvik "gungning” i kroppen/armarna fram till slutmålet av rörelsen
Ha sänkta axlar
Brutna motions
På en mer avancerad nivå bör man se till att använda komplexa övningar med många
brutna mönster i armmotions. Det innebär att man inte bara använder rena high V,
low V och T utan även använder blandade rörelser som t.ex. Bow and Arrow.
Armmotions
L
Touch down
T
Broken T
Punch
Diagonal
Daggers
K
Fotpositioner att kombinera med armmotions
Feet together
Feet apart
Side lounge
Front lounge
Double lounge
Transitions
Stunt/pyramider
Istället för att sätta ut ett stunt/pyramid och sätta om kan man använda sig av
transitions. Det finns en stor mängd av transitions man kan använda sig av samt att
man kan använda sin fantasi, tänk dock på att läsa reglerna för er
åldersgrupp/division.
Tex. Birdie: där baserna kastar toppen som landar på magen, där bakpersonen håller
kvar i vristerna räknas som en transition.
Förflyttningar
För att få ett smidigt program bör man som tränare tänka på i förväg vem som kör
vilken gymnastik och vem som har vilken position i stunt.
När man har detta framför sig kan man börja placera ut vem som ska vara vart i
programmet. Försök att ha så lite spring som möjligt för varje individ.
Som riktlinje kan man ha att varje aktiv ska hålla sig till en sida av mattan under
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
hela programmet.
Man kan använda sig av stunt transitions, gymnastik eller armmotions i
förflyttningar för att göra dem smidigare.
Hopp
I hopp kan det vara effektfullt att använda sig av förflyttningar eller mellanspel
mellan hoppen. Tex. Att byta formation mellan två hopp eller att använda sig av
gymnastik innan, mellan eller efter hopp.
Tänk på att göra programmet efter de aktivas förutsättningar.
Gymnastik
I gymnastik ser vi ofta open floor där gymnastiken kommer ifrån hörnorna. Försök
att dra nytta av hela mattan och var innovativ i gymnastik koreografin och använd
tillsammans med hopp och armmotions.
Om ni har några/någon aktiv som inte kör gymnastik tänk på att använda dem i
koreografin genom ett stunt/pyramid/dans/hopp.
Desto fler som gör momentet desto högre svårighetsgrad.
Idébank
Ett bra tips är att skapa en idebank, som man kan gå tillbaka till om man är helt utan
inspiration mitt under säsongen. Om man får en ide som kanske är för svår för ens
aktiva just nu kan man spara den för att kanske använda den nästa säsong eller dela
med sig till någon annan i ens förening.
Det positiva med att ha en idebank är att man kan skriva ner flera ideer och om den
iden man valt inte skulle fungera eller att någon aktiv faller bort så har man ideer
klara som man kan använda sig av.
Tips är att alltid göra extra pyramider med färre personer för att vara på säkra sidan
och ha i reserv om något skulle hända.
Utstrålning/spirit
I programmet är det viktigt att de aktiva har spirit och utstrålar styrka, säkerhet och
glädje. Äkta glädje syns bäst. Så tänk på att ha ett program som de aktiva kan ha kul
med. Påminn era aktiva att även le under programmet på träning då de kommer mer
naturligt under uppvisningar och tävlingar då. Se även till att programmet sitter bra,
så att de aktiva kan vara trygga i sitt program.
Ramsa
Chant
Den ramsa som innehåller mycket upprepningar kallas för chant. Den är uppbyggd
av en eller två korta meningar som publiken lätt kan hänga med i.
Förstärk orden i chanten med armmotions. En chant använder man sig förslagsvis
av på matcher när man vill heja fram sitt lag, ha med publiken eller på tävling t.ex.
före sitt program.
I en chant bör man använda sig av props. Det viktiga med props är att de fyller en
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
funktion och hjälper publiken att hänga med. Tex. Skyltar och poms som visar färg
eller ord. Även megafoner och flaggor kan användas för att hjälpa publiken komma
igång. Dock är det viktigt att man har syfte för dem. Tex. Megafonen om en person
ensam ska skrika last time, så har man ett behov av megafonen, eller om man vill
dra uppmärksamhet åt vissa ord för att förstärka dem.
Exempel på chant
Blue and gold lets (clap clap) go
Blue and gold lets (clap clap) go
Come on crowd lets hear it
Lets go sweden, blue and gold
Lets go sweden, blue and gold
Lets go sweden, blue and gold!
Cheer
En cheer är uppbyggd av en inledning, ett mittenparti och ett slut. Under en cheer
har man möjlighet att utnyttja både armmotions, kortare danssekvenser, hopp och
stunts eller pyramider. Den här sortens ramsa kan användas i tävlingsprogram och
under matchers pauser eller längre time-outer.
Exempel på cheer
Its us they talk about, forget about the rest
The blue and gold will conquer all cause we are the best!
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Hopp
Säkerhet inför hopp
Det är tränaren som ansvarar för sina utövares säkerhet och där ingår även
träningsmiljön. Se till att utövarna har eller får en god fysisk förutsättning för att
klara av valda hopp. Träna hopp med lämpliga skor för att minska slitage på knäoch fotleder. Hopp bör tränas med matta som underlag. Alla landningar ska dämpas
genom att böja på knäna.
Utförande
För att kunna utföra bra hopp behövs styrka, smidighet och teknik. Alla tre
komponenterna är beroende av varandra. Viktigt att tänka på att träna styrka och
smidighet utan favorisera en sida av kroppen. För att utföra hopp korrekt krävs
bålstyrka, detta bör man som tränare bygga upp med sina aktiva. Alla utövare bör
behärska grundhoppen innan man börjar träna nedanstående hopp. Det är viktigt att
ha bra höjd innan nya hopp börjar tränas. Använd de passningstekniker för att lära
ut mer avancerade hopp på ett säkert sätt.
Att tänka på i hopp
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Korrekt hållning genom hela hoppet (även ansats och landning).
Frånskjutet i hoppet sker från trampdynan på foten.
Håll ihop fötterna i frånskjutspositionen.
Utför hoppet explosivt.
Hoppa rakt upp innan hoppets position för benen intas.
Det är viktigt att arbeta på både upp och nervägen i alla hopp!
Ha pointade tår uppe i hoppet.
Kontrollera att armarna hela tiden hålls i samma position.
Håll upp överkroppen.
Rotera fram höften när du intar hoppets position.
Allmänna förövningar för hopp
• Styrka för lårmuskler framsida och baksida/insida, t.ex. Långa utfallssteg.
Sitta 90grader mot vägg. Träna upphopp med ordentligt frånskjut med hjälp
av både vader och lårmuskler
• Styrka för vader t.ex. Tåhävningar.
• Styrkeövningar för höftböjare, t.ex. Kicka stående med rakt ben och korrekt
kroppshållning. Ligg på rygg med benen rakt upp, arbeta 2å2 där den ene
trycker ner den andres ben i golvet. Den som ligger på rygg skall hålla emot
och dra upp benen rakt upp igen.
• Powerhopp, där man hoppar utan hjälp av armarna och gör hela frånskjutet
med fötterna. Tänk på att ha korrekt kroppskontroll.
• Stretch baksida, t.ex. Stå lite bredare än axelbrett med fötterna, fäll med rak
rygg framåt och sätt i händerna som stöd i marken. Sitt med benen snett ut
och böj rak rygg över varje lår.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Stretch höftböjare/framsida lår t.ex. Ligg på sidan; ha knäna ihop, ta tag i
den ena foten och dra den mot rumpan. Håll kvar och låt musklerna i
höftböjaren och framsida lår dras ut. Viktigt att kroppen hålls rak.
• Spagatträning, splitträning
Hopp
Double hook
Böj in benen åt samma håll samtidigt som överkroppen bildar en 90 gradig vinkel
mot benen.
Det främre benet viks in framför kroppen så att insidan av benet samt foten pekar
uppåt.
Det bakre benet viks in bakåt, bredvid kroppen så att utsidan på foten pekar uppåt.
Armarnas placering i hoppet är high V.
Herkie
Utförs med ett sträckt ben och roterad höft det benet är böjt bakåt som i en double
hook.
Armarnas position är T.
Toe touch
Samma teknik som i alla hopp krävs för att utföra en toe touch. Tillkommande är att
ha en 90 gradig vinkel i ljumskarna, då överkroppen är i 90 gradig vinkel mot benen.
Extra träning bör läggas på
Styrkan i lårmuskulaturens framsida samt vigheten i lårmuskulaturens baksida.
Armarnas position är T.
Förövningar för toe touch
•
•
•
•
•
•
Ben lyft, snabba och långsamma.
Hoppa från pallplint för att få höjd och träna avslut i hopp.
Träna straddle-support.
Toe ups
Double hook
Herkie
Pike
Pikehoppet utförs och tränas som toe touchhoppet. Skillnaden är att benen hela tiden
hålls ihop rakt fram i vinkel med överkroppen Det är också viktigt att tänka på att
benen skall dras upp mot kroppen – inte tvärtom. Kroppen kan aldrig hållas helt
upprätt, dock endast något framåtvinklad.
Armarnas position är touch down.
Förövningar för pike
• Pike ups.
• Benlyft i ribbstol.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Front hurdler
Det viktigaste i en front hurdler är att främre benet kommer upp högt mot bröstet.
Benet skall upp till bröstet, ej tvärtom. Knäet på det böjda benet riktas neråt.
Armarnas position är touch down.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Stunt
Säkerhet
I Sverige har vi idag ett 50-tal föreningar som är medlemmar i SCF med varierande
erfarenheter, ålder etc. Gemensamt för de flesta är att de utför byggmoment och
stunts som kräver en viss kunskap för att inte en olycka ska ske. Varje år skadas
dock ett antal personer inom cheerleading i Sverige såsom i övriga världen. För att
minimera skaderisken med förslitningsskador och för att få ett lag att kunna utföra
svåra pyramider och stunts behövs spotting.
Med bra spotting ökar chansen för att olyckan inte ska inträffa, då laget är mer
medvetet om de risker som finns. Spotting krävs alltså vid nästan alla aktiviteter
inom cheerleading. Syftet med denna utbildning är att alla som utövar cheerleading
eller är tränare, ska få större kunskap i var riskerna finns, kunna lära sig grunderna
för bättre säkerhet samt få in säkerheten och spottingen som något naturligt i det
vardagliga utövandet. Att kunna spotta vid pyramider och stunts är ett måste för att
minimera olycksriskerna i samband med utförande av sporten.
Säkerhet är grunden till bra cheerleading. Om man alltid tänker säkerhet
först,minimerar man risken för skador och man får säkra och trygga utövare.
Tränarens roll och skyldigheter
• Det är tränarens roll att se till att dennes lag tränar och tävlar efter sin
förmåga, dvs. inte för svårt.
• Tränaren har alltid det yttersta ansvaret för att laget följer de regler som
finns.
• Tränaren ska närvara när dess lag utför någon form av
cheerleadingaktivitet,
vilken typ det än är. Det gäller under förträning, tävling, under sina egna
träningar, uppvisningar etc.
• Tränaren ska se till att alla utövande kan de grundläggande
spottingteknikerna.
Cheerleadern – utövaren
• Den som utövar cheerleading ska kunna de grundläggande
spottingteknikerna.
• En cheerleader ska alltid vara uppvärmd innan man utför någon form av
cheerleadingaktivitet. Detta gäller även spotting.
Utförande miljö
Cheerleading kan förutom på träning utföras inom tre områden såsom match,
uppvisning och tävling. Det är dock en stor skillnad på säkerhetsnivån vilket gör att
varje tränare och utövare bör ha god kunskap om de risker som detta medför.
Tävling
• Bra och säker miljö
• Under tävling finns en matta där lagen utför sina program
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Extra spotters
Uppvisning
• Stora risker men dock bättre kontroll då man utför ett program
Match
• Stora risker p.g.a. att det inte är en säker miljö
• Det kan komma en boll farande som kan skada någon
• Utövaren ska ha en viss kunskap om sporten de hejar på för att kunna
förutse eventuella händelser
Träningskläder och tävlingsdräkt
Kläder
• Kläderna ska vara ändamålsenligt utformade, dvs. tajta och inte av halt
material. Det får inte finnas huvor, dragkedjor, snören eller fickor.
• Sport- BH av bra kvalité
Skor
• Skor som är anpassad för ändamålet, helst cheerleadingskor med
stötdämpning.
• Det är viktigt med skor i rätt storlek så att man inte har ont, men inte heller
kan glida omkring i skon.
Hår
• Håret ska vara uppsatt och borta från ansiktet. Utövaren ska inte behöva
rätta till håret under programmets gång t.ex. genom att dra håret bakom
öronen.
• Hårda stora hårspännen och dylikt är förbjudet då risk finns att någon
skadar sig på dem.
Accessoarer
•
•
•
•
Klocka, smycken och piercingar ska vara borttagna.
Eventuella säkerhetsnålar eller bandageklämmor är inte heller tillåtna.
Skydd som används får inte innebära skaderisk för någon tävlande.
Det är inte tillåtet att tävla med glasögon under tävling. Dispens kan ges för
särskilda sportglasögon av flexiglas.
Övrigt
• Naglar ska vara utan lack, kortklippta med handflatan mot dig ska du inte
se nageln.
• Man ska inte ha använt hudkräm precis innan träning, då man kan halka på
huden.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Vad är spotting
Spotting är det svåraste och det viktigaste arbetet en cheerleader kan göra. Det
kräver fysisk styrka, snabbhet, koordination och viktigaste av allt, erfarenhet.
Detta kräver även en viss planering.
Varför spotting?
• För att skydda utövaren från skador.
• För att hjälpa till vid inlärning av exempelvis en ny pyramid.
• För ett säkrare lag.
• För att förhindra förslitningsskador.
När ska spotters användas?
Spotters används vid träning, uppvisning, tävling m.m. Alltså vid alla tillfällen då
stunts och pyramider ska utföras.
Vid träning
Då man ofta provar nya saker på träning är det av största vikt att använda spotters.
Det är mycket bra att använda sig av Diamantspotting (se spotting-metoder) då detta
är just lämpat för träning.
Spotters har här en väldigt aktiv roll då sannolikheten är väldigt stor att fall kommer
att ske. Spotters kan här ha direkt kontakt med toppen för att stödja upp pyramiden.
När man spottar ett stunt eller en pyramid ska det inte bara vara en (1) spotter, utan
det ska stå spotters runt om för att täcka alla fallhål.
Vid tävling
Spotters på tävling används endast som en extra säkerhet, ifall baserna och/eller
säkerhetspersonen själva skulle missa att fånga toppen. Spotters har alltså ingen
uppgift att stödja upp pyramiderna eller stunten.
Innan man bygger
• Är det i en säker miljö?
• Är alla medvetna om vad som ska hända och vad som ska utföras?
• En lätt men säker rutin/program är alltid bättre än en svår och osäker
rutin/program.
Hur många spotters behövs i ett lag?
Tränaren är den som är ytterst ansvarig för sina cheerleaders och ska se till att laget
tränar och tävlar efter sin förmåga. Tränaren kan inte själv vara spotter för hela sitt
lag.
Det är även tränarens skyldighet att se till att alla aktiva i laget kan spotting då detta
är det bland det första man bör lära sig som ny cheerleader.
Svaret på frågan blir alltså: Alla
Det är inte bara baser och säkerhetspersonen som ska kunna spotta, då dessa är mer
vana i spottersrollen utan även toppar ska kunna detta.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Det är dock viktigt att förstå att bara för man är bas eller säkerhetspersonen är inte
spottingtekniken självklar. Att vara spotter är som en fjärde roll av topp, bas och
bakperson.
Likväl som alla toppar måste träna på att komma upp i en t.ex. prep, måste spotters,
alltså alla i laget, träna på sin spottingteknik.
Varför ska bara personer med erfarenhet av spotting spotta?
”Spottar du det här stuntet?”
Om denna mening sägs till någon ny person, är dessa ord som ett okänt språk. Att
fråga någon som inte har någon erfarenhet av spotting är som att fråga en femåring
att utföra en operation. Det är farligt för alla inblandade. Ordet ”spotta” betyder så
mycket.
Vad är en bra spotter?
Någon som vet alla utövares nivå och erfarenhet, både individuellt och som grupp.
Någon som vet vilket stunt som kommer att utföras och vara bekant med stuntet.
Men även veta hur mycket gruppen har tränat på stuntet och om de har utfört det
med bra resultat.
• Någon med bra spottingteknik.
• Någon med lång erfarenhet av spottning.
• Någon som kan läsa av byggen, veta vad som kommer näst.
Denna information gör att spottern kan avgöra de mest förväntade fel, svagaste
punkterna och bästa positionsvalet för spottingen.
Hur blir man en bra spotter?
Av att öva!
•
•
•
•
•
Att titta på erfarna spotters
Att spotta med erfarna spotters
Att titta på stunt om och om igen och notera var och hur topparna faller
Att spotta på olika lag eller föreningar
Att använda sig av stegvis inlärning
Stegvis inlärning
Det är mer naturligt att backa undan än att fånga när toppen faller. För att träna bort
denna naturliga reflex används stegvis inlärning. Detta innebär att man tränar att
fånga från låga höjder, sedan något högre för att så småningom kunna gå in och
fånga från höga höjder.
Vikten av stegvis inlärning
•
•
•
•
•
Att lära sig stegvis innebär att man lär sig från lätt till svårt och från låg
höjd till högre höjd
Att kunna grunderna innan man går vidare.
Att träna de olika delarna innan man gör helheten. (Ex. att toppen ska
kunna göra heelstretch på marken innan toppen gör den i en pyramid)
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
•
•
•
•
Att pröva ett stunt eller en pyramid flera gånger gör att baser samt topp
känner sig säkra. Men även att man lär sig hur kroppen ska vara i det
specifika stuntet/pyramiden.
Minskar risken för skador.
Kan man avgöra vem som är den bästa spottern?
• Se vem topparna litar mest på
• Ställ dig frågan; Hade jag själv litat på vederbörande spotter?
Hur mycket tid ska man lägga ned på att träna spotting?
Det finns självklart ingen exakt tid för detta men man bör tänka på vad spottingen
kan ge. Med stegvis inlärning samt ett uppföljande i spotting träningen blir resultatet
enormt:
•
•
•
•
•
Säkrare cheerleaders
Färre skador
Kortare inlärningstid för nya utövare
Kortare inlärningstid av nya pyramider och stunts
Tränaren kan ha en mer övervakande roll istället för en aktiv spotterroll
Stunt - utförande
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
shoulderstand 1 & 2
walkdown från shoulderstand
popdown från shoulderstand
press up extension
express up extention
step in extention
half in prep
extention double take
extension libety
cradle
cradle med en rotation
toss hands (single based)
step in lib (single based)
• Basket/toss (tricks)
Shoulderstand 1
Basens armar hålls i upprest daggers position, d.v.s. armbågarna rakt fram och
toppen tar tag i basens händer. Gör en step up drill med basen i double lunge.
Toppen
• Placera den fria foten på motsatt axel.
• Gör ännu en step up drill och placera den andra foten på basens fria axel.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Släpp basens händer, en i taget, när stuntet är
stabilt och res dig upp.
• Titta rakt fram, stå med rak rygg och spänn
magen.
• Pressa hälarna lätt nedåt och ihop för
stabilitet.
Basen
• Dippa med benen samtidigt som toppen
kliver upp på axeln.
• Skjut uppåt och lås armarna.
• Släpp toppens händer, en i taget, när stuntet är
stabilt.
• Greppa om toppens vader. Pressa nedåt och
framåt för stabilitet.
Bakpersonen
• Ta ett stadigt grepp om toppens midja.
• Placera toppen, men undvik att lyfta upp
toppen
• Håll toppen hela tiden, på väg upp, uppe och
på väg ner
Vanligaste felet
Toppen placerar den fria foten innan hon står i Step up drill.
Stressa inte upp utan se till att Step up drill står innan ni fortsätter.
Toppens ben är böjda i uppgången.
Gå tillbaka och träna på Step up drill.
Shoulderstand 2
Basens armar hålls i upprest daggers position, d.v.s. armbågarna rakt fram och
toppen tar tag i basens händer med raka armar. Basen ställer sig i front lounge.
Toppen
• Placera foten på basens svank eller vad.
• Dra armarna neråt medans du skuter ifrån svanken/vaden samtidigt som
basen dippar.
• Placera fötterna på basens axlar.
• Släpp basens händer, en i taget, när stuntet är stabilt och res dig upp.
• Titta rakt fram, stå med rak rygg och spänn magen.
• Pressa hälarna lätt nedåt och ihop för stabilitet.
Basen
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
•
•
•
•
Dippa med benen samtidigt som toppen kliver upp.
Skjut uppåt och lås armarna.
Släpp toppens händer, en i taget, när stuntet är stabilt.
Greppa om toppens vader. Pressa nedåt och framåt för stabilitet.
Bakpersonen
• Ta ett stadigt grepp om toppens midja.
• Lyft och kasta toppen rakt upp.
• Håll ögonen på toppen hela tiden, på väg upp, uppe och på väg ner
Vanligaste felet
Toppen faller framåt i nedtagningen
Be toppen luta sig bakåt för att ge baserna möjlighet att dämpa nergången bättre
och ej falla framåt.
Walkdown från shoulderstand
Toppen
•
•
•
•
•
•
Lägg tyngden i hälarna och vik i höften.
Greppa sedan basens händer en i taget.
Ha raka armar och knän.
Ta ett steg fram och landa jämfota.
Landa på trampdynan och res upp.
Släpp basens händer först när landningen är kontrollerad och klar.
Basen
• Släpp greppet om vaderna och ta toppens händer, en i taget, när denne lagt
tyngden i hälarna.
• Ha raka armar.
• Bromsa toppens fart genom att spänna emot med armarna samtidigt som du
böjer och placerar dem intill kroppen.
• Absorbera tyngden i landningen genom att böja på benen.
• Släpp taget först när toppen landat kontrollerat och rest sig.
Bakpersonen
• Gå runt stuntet och stå snett framför och gör en hand nedtagning. D.v.s. ta
tag i basens handled och fånga upp i toppens överarm.
• En extra spottare kan fånga upp på samma sätt på den andra sidan.
Vanligaste felet
Toppen faller framåt i nedtagningen
Be toppen luta sig bakåt för att ge baserna möjlighet att dämpa nergången bättre
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
och ej falla framåt.
Popdown från shoulderstand
Toppen
• Håll spänd under hela nedgången.
• Armarna låses i midjehöjd med handflatan nedåt.
• Luta lite bakåt efter pop.
• Landa på trampdynan och res upp.
• Släpp basens händer först när landningen är
kontrollerad och klar.
Basen
• Dippa med benen och ”för” av toppens fötter från
axlarna.
• Sträck armarna uppåt och sikta på toppens höft/midja.
• Greppa tag om toppens midja och håll armarna nära i
nedtagningen.
• Absorbera tyngden i landningen genom att böja på
benen.
• Släpp taget först när toppen landat kontrollerat och rest
sig.
Bakpersonen
• Gå runt stuntet och stå snett framför och ta tag i basens
handled och fånga upp i toppens överarm.
• En extra spottare kan fånga upp på samma sätt på den andra sidan
Press Extension
Starta i prep.
Toppen
• Håll kroppshållningen och spänn hela kroppen.
• Pressa ihop benen.
Baserna
•
•
•
•
•
Dippa med benen på en bestämd räkning.
Skjut upp toppen till utsträckta, raka armar.
Sträck upp armarna något inåt och framför kroppen.
Det är viktigt att baserna i detta läge är exakt lika långa.
Tryck upp axlarna och pressa toppen uppåt under hela stuntet.
Bakpersonen
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Håll ett stadigt grepp om vristerna eller basernas handleder.
• Driv upp toppen och jämna ut eventuella höjdskillnader.
• Pressa ihop toppens ben.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Baserna orkar inte driva upp hela vägen.
Dippa ordentligt med benen.
Baserna trycks isär i extension.
Toppen måste pressa ihop sina ben.
En bas får mer tyngd och toppens höft är sned.
Kontrollera längden på basernas händer i uppsträckt läge och att de är timade i
uppgången.
Toppen får hältyngd.
Kontrollera var bakpersonen lämpligast skall hålla för att inte dra ner stuntet.
Express extension
Som prep förutom att baser och bakperson driver upp till extension direkt.
Baser kom ihåg att
•
•
•
•
utnyttja lårens muskelstyrka genom böja benen och ta kraft därifrån
vrida runt händerna
trycka fram bäckenet så att svank undviks
Tryck upp axlarna och pressa toppen uppåt under hela stuntet.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Att toppen inte spänner ordentligt/håller kroppskontroll
Öva stiff as a board
Stuntet får inte tillräckligt med fart
Se till att baserna arbetar med benen
Toppen tappar rumpan och knuffar isär baserna med fötterna i hangdrill.
Gå tillbaka och öva korrekta hangdrills.
Step­in extension
Som step in prep förutom att baserna driver upp till extension. Greppbytet ska ske
uppe i extension.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Toppen lägger över tyngden för snabbt/Toppen placerar själv foten hos basen.
Öva Step up drill.
Bakpersonen/baserna driver inte toppen tillräckligt högt innan de byter grepp.
Skjut upp till extension innan greppet byts
Toppen får inte med sig rumpan upp.
Öva Step up drill. Baserna måste vänta in toppen i uppgången.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Att toppen inte låser knäet.
Öva på step up drills.
Half­in prep
Var noga med att ha bestämt innan stuntet påbörjas, åt
vilket håll toppen skall snurra, alltså vilken fot toppen
skall ha korsad framför den andra och vilken hand baserna
skall ha i kors över den andra.
Baserna
• Om toppen har höger fot korsad framför vänster fot,
skall baserna ha höger hand korsad över vänster hand.
• Basen som får den bakre foten skall vara beredd på mer
vikt i tårna och basen som får den främre foten skall vara
beredd på mer vikt på hälen. Detta för att toppen alltid
skall ha vikten i mitten.
• Tekniken i övrigt är som i en vanlig double base; dvs.
driv upp toppen en bit ovanför huvudet, se till att greppet
om foten är korrekt och placera ner i brösthöjd.
Bakpersonen
• Bakpersonen greppar runt toppens vrister – precis som
vanligt. OBS! bakpersonen skall hålla sina armar
okorsade!
• Greppet måste vara löst nog för att toppens vrister ska kunna vridas i
bakpersonens händer.
• Justera greppet under uppvägen så att det inte blir en vridning i greppet.
Toppen
• Hoppa in till hang drill med korsade fötter.
• Vrid runt själv på uppvägen genom att titta över axeln.
• Var noggrann med att ha korrekt kroppshållning.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Snurren kommer för tidigt. Den skall ske på väg upp.
Toppen måste tänka på att sträcka upp innan hon snurrar.
Toppen tappar kroppskontroll.
Tänk axel-knä-tå i hangdrill och var rak i kroppen på vägen upp
Extension double take
Som prep double take förutom att baserna dippar ner från raka armar och driver upp
till extension från hang drill.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Toppen gör hang drill för tidigt.
Toppen måste vänta tills baserna kommit till midjehöjd.
Toppen ”tappar” rumpan.
Kom ihåg att svanka i hang drill.
Toppen trillar framåt i nedgången.
Toppen måste vänta med att böja sig och hålla uppe
bröstet.
Nedgången är ojämn och tung.
Träna på timingen
Uppgången är tung.
När baserna dippar i hangdrill absorberar de farten från
nervägen och ska ta ny fart till uppgången på samma
gång. Övningen måste vara kontrollerad för att på ett
korrekt sätt kunna komma upp i nästa stunt.
Liberty (lib)
Här används samma teknik som i step in extension.
Huvudbas
• Samma som i step in extension.
Stödbas
• Samma som i step in extension.
• Flytta intill huvudbasen i uppgången och håll kvar
greppet om foten.
Bakpersonen
• Samma som i step in extension.
• Placera den hand som skjutit upp rumpan runt vristen på Ståbenet eller runt
huvudbasens handled.
Toppen
•
•
•
•
Samma som i step in extension.
Dra det fria benet direkt upp till stag, dvs ”liberty-position”.
Hållningen är mycket viktig och höfterna måste hållas raka och stilla.
Toppen skall inte själv balansera utan baserna skall balansera en rak och
spänd topp!
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Toppen tappar eller drar upp höften för högt.
Öva libposition på golvet och i step up drill.
Toppen välter trots bra hållning och stabilitet i stuntet.
Kontrollera att baserna håller ståfoten riktigt så att den inte är vriden eller böjd åt
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
något håll.
Toppens fotled vobblar.
Se till att bakpersonen håller långt ner runt toppens fotled. Toppen kan även tänka
på att spänna vaden för stabilitet.
Cradle
Förövningar för cradle
Gör alltid förövningar inför cradle. Börja med att gå igenom hur allas positioner är
vid landningen (bild 3) för cradle. För att få in känslan för hur övningen skall utföras
börjar toppen med att öva fall bakåt från t.ex. en plint. Baserna fångar precis som de
skall fånga när en riktig cradle utförs. Detta bör övas många gånger innan den
fullständiga övningen utförs.
Cradle från Prep
Toppen
• Stå i position med armarna i high V.
Baserna
• Dippa med benen och kasta iväg toppen rakt upp.
Bakpersonen
• Dippa med benen och kasta iväg toppen rakt upp.
Toppen
• Dra armarna till touch down.
• Dra upp axlarna.
• Spänn in rumpan, pressa fram höften och rikta tårna mot golvet.
Baserna
• Håll kvar armarna i utsträckt läge och invänta toppen för fångning.
• Titta efter toppens höft för att avgöra om du måste flytta dig inför
fångningen.
Bakpersonen
• Håll kvar armarna i utsträckt läge och invänta toppen för fångning.
• Titta efter toppens huvud och nacke för att avgöra om du måste flytta dig
inför fångningen.
Toppen
• Gör en snabb pikering, tippa lätt bakåt och fånga sig själv genom att greppa
om basernas axlar.
• Sträck på tårna.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Baserna
• Fånga toppen runt ryggen och benen med en arm ovanför och en nedanför
höfterna.
• Bromsa toppen med armarna och absorbera tyngden genom att böja benen,
inte ryggen.
Bakpersonen
• Fånga toppen under armhålorna med överarmarna.
• Dra händerna mot sina axlar för att inte slå toppen i ansiktet.
• Absorbera tyngden med benen.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Toppen hoppar ur basernas händer.
Toppen måste låsa knäna.
Toppen pikerar för tidigt.
Lär toppen att vänta med att pikera tills hon känner fångningen. Spänn in rumpan,
pressa fram höften och rikta tårna mot golvet.
Baserna böjer ryggen istället för benen i fångningen.
Öva fångning från en bom eller plint så att basarna tränar in rätt hållning.
Baserna fångar för lågt.
Baserna måste hålla kvar händerna raka efter kastet av toppen.
Cradle från extension
Som cradle från prep förutom att baserna dippar med raka armar. Kastet kommer
med ett extra axeltryck och sker rakt upp.
Vanligaste felet
Att baserna böjer på armarna.
Håll raka armar och arbeta med benen och axlarna.
Att toppen lägger sig med en gång.
Toppen måste sträva uppåt i cradlen. Se till att baserna kastar upp och inte bara
skjuter toppens fötter framåt.
Cradle från Liberty
Som cradle från extension förutom att baser och bakperson håller kvar libertygreppet i dippen och toppen sträcker ut det böjda benet samtidigt som baserna kastar
uppåt.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Toppen sjunker ihop, tappar höften, under dippen.
Toppen ska inte börja jobba i cradle förrän efter basernas dipp. Toppen måste
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
sträva uppåt, låsa sitt knä och hålla höften rak.
Cradle med en rotation
Baserna
Gör som i cradle.
Bakpersonen
Gör som i cradle.
Toppen
Börja som en rak cradle.
• Toppen roterar högst upp i kastet.
• Slå ner armarna i sides och var ”stiff as a board” och krum i ryggen för att
kunna rotera hela kroppen samtidigt.
• Tänk på att kraften till rotationen huvudsakligen kommer från höften.
• Toppen ska ha en känsla av att dra sig själv uppåt.
• Rotera 360
• Avsluta som en cradle fångning.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Toppen "dyker" i rotationen
Toppen måste vara i en uppsträckt kroppsposition, och drar rotationen
huvudsakligen med höften, detta tränas med fördel på golvet.
Toppen hinner inte rotera klart
Se ovanstående, toppen måste invänta maxhöjd innan rotationen påbörjas, baserna
måste kasta högre, toppen måste ha rätt kroppsposition i rotationen(”stiff as a
board”)
Cradle reload
Baserna
• Håller kvar cradlegreppet efter fångning.
• Använder absorberingen i fångningen som dipp.
• Kasta toppen rakt upp och greppa toppens fötter i hangdrill position.
Bakpersonen
• Håll kvar cradlegreppet efter fångning.
• Följ med i dippen, kasta upp toppen och greppa toppens vrister i hangdrill
position.
Toppen
• När toppen kastas upp drar hon upp sig själv och sin överkropp och rumpa.
• Ladda om taget med händerna till basernas axlar.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Dra in fötterna under sig, för att hamna i hang drill position.
• Toppen måste vara explosiv, arbeta mycket och ha bra kroppskontroll.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Cradlefångningen sker för lågt vilket gör att det blir tungt att kasta upp och
greppa om.
Baserna ska sträcka upp armarna efter toppen inför fångningen för att få en hög
fångning.
Toppen kommer inte upp och runt till hang drill.
Öva timing och explosivitet.
Walk up övning
Basen böjer på benen och sträcker fram sin högra hand och tar tag i toppens fot. Den
vänstra handen hjälper till att driva uppåt och stabilisera genom att läggas under den
högra handen. Basen ställer sig rakt upp genom att sträcka ut ben och armar
samtidigt. Allra längst upp tas toppen ner till ursprungsposition genom att armarna
sänks
och
benen
böjs.
Toppen står vänd mot basen och placerar sin högra fot i basens högra hand och
händerna på basens axlar. Hon sträcker på sig och trycker samtidigt ifrån ordenligt
på basens axlar. På nergången hjälper toppen till genom att dämpa på basens axlar.
Walk up hands
Basen börjar som i förövningen men när han ställer sig upp och vrider toppen ett
halvt varv. Basen tittar efter och tar toppens vänster fot med vänster hand och
placerar dem i ”handsposition” dvs pekfingret bak på toppens sko medan tummen
och de andra fingrarna kramar skon från varsitt håll.
Toppen använder samma teknik som i förövningen men när hon är på toppen "följer"
hon med basens rotation så att hon roterar ett halvt varv och har därmed bröstet
framåt. Toppen fortsätter att spänna sig och sträva uppåt.
Partner Stunt Toss
Tossen är grundläggande för många Partner Stunt.
Basen börjar med toppen framför sig och tar ett löst grepp runt toppens höfter. Böjer
på benen tillsammans med toppen. När toppen är högst upp i sitt hopp flickar basen
sina händer med tummarna rakt upp. Armar och ben sträcks explosivt.
Toppen har basen bakom sig, lutar sig lite bakåt och tar ett löst grepp runt basens
handleder. Hon böjer på benen tillsammans med basen och hoppar sen så högt hon
kan rakt upp med fötterna ihop. När hon är högst upp trycker hon ifrån på basens
handleder rakt upp. Toppen spänner sig och strävar uppåt.
På nergången tar basen tag i toppens höfter igen medan hon placerar sina händer på
hans handleder och dämpas så mycket som möjligt ner till utgångsposition.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Toss liberty
Tossen utförs som tidigare. För basen gäller det att greppa toppens högra fot med
högerhanden som i handsposition medan den vänstra är direkt framför. Krama foten
och armbågarna är låsta.
Toppen efter färdigt utförd toss sitt vänstra ben upp till liberty.
Basket toss
Förberedelse
Sett i ett säkerhetsperspektiv är basket toss en av de mest farliga och
skadeförknippade övningarna inom cheerleading. Det är oerhört viktigt att alla som
skall utföra en basket toss är väl förberedda och väl insatta i grundkunskaperna inom
cheerleading stunt. Toppen kan förflytta sig i luften och det är därför viktigt att vara
förberedd på att behöva flytta sig snabbt inför fångningen av toppen. Ju högre tossen
är desto längre tid har baserna på sig att förbereda fångningen. Se till att ha
kompetenta och många spotters när ni börjar träna på tossar.
Basket-greppet
•
•
•
•
Koppla grepp med höger hand runt den egna vänsterhandens handled.
Den vänstra handen kopplar grepp runt den andra basens högra handled.
Armarna ska vara raka, avslappnade och nära kroppen.
Flexa handlederna uppåt så att toppen får en ”plattform” att stå på.
Trophy Drill
Baserna
•
•
•
•
Baserna står som inför hangdrill.
Baserna kopplar basketgreppet och låter toppen hoppa in.
Dippa och för sedan upp toppen till dess att basernas armar är helt sträckta.
Flexa handlederna nedåt högst upp så att basernas händer bildar en
”plattform” för toppen att stå på.
• Toppen ska klara av att stå på ”plattformen” några sekunder.
• Sänk kontrollerat toppen ner till ursprungspositionen.
• Därefter löser baserna upp greppet och säkrar toppens nergång.
Bakpersonen
•
•
•
•
•
•
Bakpersonen placerar in toppen.
Bakpersonen håller sedan hela tiden runt toppens vrister.
Följ med i dippen och pressa toppens fötter upp och ihop.
Håll ihop toppens fotleder högst upp och pressa uppåt hela tiden.
Sänk kontrollerat toppen ner till ursprungspositionen.
Släpp greppet om vristerna och säkra toppens nergång.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Toppen
• Toppen hoppar in som till en hang drill och placerar fötterna med tårna mitt
på basernas basketgrepp.
• Håll hang drillpositionen under basernas dipp.
• När baserna för upp armarna till sträckt läge trycker toppen ifrån med
axlarna och reser sig explosivt och kontrollerat upp på tå med rak och spänd
kropp.
• Pressa ihop fötterna och dra armarna till touch down motion.
• Håll positionen några sekunder. Pressa ihop fotlederna och behåll korrekt
kroppsposition.
• Nedgången till ursprungspositionen är vanlig nedgång till hangdrill.
Basket toss
Baserna
• Börjar som i trophy drill.
• Efter det att toppen har hoppat in, dippar baserna genom att böja benen.
• Skjut ifrån med benen och för armarna, med armbågarna först, nära
kroppen och rakt upp.
• Avsluta kastet med att öppna händerna.
• Håll kvar armarna rakt upp och invänta toppen till fångning.
• Fånga toppen som i en cradle.
Bakpersonen
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Bakpersonen placerar in toppen som i trophy drill för att därpå snabbt
greppa om.
• Sätt händerna mitt under basernas händer, med handflatorna uppåt.
• Kliv in i dippen och kasta rakt upp.
• Håll kvar armarna sträckta rakt upp och invänta toppen till vanlig cradle
fångning.
• Fånga toppen som i en cradle.
Toppen
• Börjar som en trophy drill.
• När baserna kastar trycker toppen ifrån med axlarna, skjuter sig explosivt
och kontrollerat upp med armarna i touch down och kroppen är rak och
spänd.
• Fötterna är sträckta, samlade och hålls in under kroppen.
• Då farten vänder och toppen är på väg neråt igen, slås armarna ner i sides
kroppen fortsätter vara rak och spänd med tårna ner mot golvet.
• Precis innan landning intar toppen position för cradlefångning.
Vanligaste felet och förslag på korrigering
Baserna kliver ut i kastet.
Basernas armar får inte vara för stela.
Toppen åker bakåt och fötterna åker upp.
Toppens hälar ska vara utanför greppet och inte på basernas händer.
Toppen åker framåt.
Toppen måste sträcka sig explosivt rakt upp och inte rulla fram höften när hon
reser sig.
Tossen blir tung mitt i kastet.
Toppen måste sträcka sig upp och inte trampa ner baserna.
Toppens höft är sned i luften och/eller tossen åker åt någon sida.
Baserna måste kasta lika hårt och timat.
Trick i Baskettoss
När utövarna behärskar raka basket tosses, s.k. rides, kan man börja med trick. När
man utför trick i tossar ökar risken för förflyttning i luften. Innan topparna lärt sig
hur de ska utföra tricket korrekt kan fångningarna bli tyngre och sneda. Därför är
det viktigt att ha övat rides många gånger innan man sätter in trick. Du som tränare
avgör om gruppen är redo!
Innan ni sätter in trick, se till att:
• Gruppen behärskar tekniken i rides.
• Tossarna är höga nog.
• Topparna har rätt kroppshållning och position i luften.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Fångningarna är höga och säkra.
• Toppen fått öva tricket på golvet innan hon gör det i luften.
• Ni har kompetenta spotters som kan hjälpa till i fångningen.
Utförande
Tricket påbörjas högst upp i tossen och utförs på vägen ner. Så fort toppen
påbörjat tricket bryter hon farten upp så för att hinna utföra tricket korrekt är det
viktigt att toppen väntar till rätt tillfälle och inte drar det för tidigt. Efter utfört
trick ska toppen tillbaka i ursprungsposition:
• Armarna i sides.
• Rak och spänd kropp.
• Fötterna är sträckta, samlade och hålls in under kroppen innan hon landar i
fångningen.
• Enkeltrick i basket toss.
Pretty girl
Utförs med sidan mot publiken.
Toppen intar liberty position, med det främre benet.
Den främre armen placeras på höften och den bakre bakom huvudet.
Pike
Utförs med sidan mot publiken.
Benen dras samlade upp mot överkroppen, som i ett pike hopp.
Tänk på att jobba uppåt och aningen framåt med överkroppen för att undvika
bakåtrotation.
Armarnas position är touch down.
Kick
Utförs med sidan mot publiken.
Ena benet kickas rakt upp, som i front hurdle hopp.
Det andra hålls kvar i sträckt läge neråt.
Armarna placeras i touch down alt. en arm placeras i high V.
Toe touch
Benen dras upp mot överkroppen, som i ett toe touch hopp.
Knän och skosnören riktas bakåt för att få en extended toe touch.
Tänk på att jobba uppåt och aningen framåt med överkroppen för att undvika
bakåtrotation.
Armarnas position är T.
Toss med rotation
Toppen
• Börja som en rak basket. dra upp den ena armen till punch motions.
• Toppen roterar högst upp i kastet.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Slå ner armarna i sides och var ”stiff as a board” och krum i ryggen för att
kunna rotera hela kroppen samtidigt.
• Tänk på att kraften till rotationen huvudsakligen kommer från höften.
• Toppen ska ha en känsla av att dra sig själv uppåt.
• Rotera 360
• Avsluta som en cradle fångning.
Baserna/Bakpersonen
• Gör som i rak baskettoss.
• Avsluta som en cradlefångning.
Vanliga fel och förslag på korrigering
Toppen "dyker" i rotationen
Toppen måste vara i en uppsträckt kroppsposition, och drar rotationen
huvudsakligen med höften, detta tränas med fördel på golvet.
Toppen hinner inte rotera klart
Se ovanstående, toppen måste invänta maxhöjd innan rotationen påbörjas, baserna
måste kasta högre, toppen måste ha rätt kroppsposition i rotationen(”stiff as a
board”)
Att göra en spotterskiss
Respektera arrangörens regler och direktiv, exempelvis angående datum för
inlämnande.
Endast EN (1) sida per lag (alltså, inte ens fram- och baksida).
Om den är gjord på datorn tänk på att spara som pdf-fil för att undvika att kryssen
flyttas när man öppnar med ett annat program.
Följande information ska tydligt stå PÅ VARJE SKISS: förening, lag, klass,
division och antal deltagare på mattan och namn på ansvarig tränare med tillhörande
mobilnummer och/eller mailadres.
Var så TYDLIGA som möjligt, så att man kan förstå vad som kommer hända även
om man aldrig sett programmet innan, men utan att göra skisserna alltför röriga med
en massa onödig information.
ALLA aktiva på mattan ska alltid märkas upp i bygg- och andra relevanta positioner,
inte bara de som ingår i själva bygget. Det räcker inte heller med ett stort kryss eller
annat för att markera en hel byggrupp eller formation.
De positioner som är viktiga att märka upp exakt är givetvis byggpositioner, men
även positionen före och efter, så att man kan förutse lite vart de aktiva kommer
ifrån och sen tar vägen direkt efter nedtagning. Givetvis FÅR ni gärna märka ut allt
med exakta positioner, eftersom det ger en bättre helhetsbild av vad som händer.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Har ni flera ickebyggande delar i följd är det inte alltid nödvändigt att märka ut alla
dessa med exakta positioner (t.ex. om ni har hopp, sen dans, följt av ren gymnastik,
så är inte de exakta danspositionerna jätteviktiga). Vi vill ändå att ni tydligt skriver
in i skissen där dessa moment är (t.ex. en tom ruta med ”Dans” som förklaring). Det
är lättare att ha saker att relatera till för att orientera sig i programmet och för att
bättre och snabbare kunna identifiera när ett bygg är på väg.
Utöver själva positionerna är följande information viktigt att förmedla i rutorna
(eller förklara med text):
• om byggrupper rör sig, vrider mer än ett halvt varv eller byter plats,
antingen som fristående stuntgrupper eller i pyramidsekvenser (pilar brukar
fungera, men se till att det inte blir rörigt).
• om det är andra personer än de som aktivt bygger som rör sig mellan, runt
eller bakom byggen som vi måste se upp för (extrapersoner,
gymnastiklängor eller liknande).
• om något väldigt speciellt/avancerat/udda händer som kan överraska eller
stänga in spotters, eller där spotters riskerar att vara i vägen (t.ex.
nedtagningar som voltar/går ut åt sidorna).
Observera att ni dock inte behöver skriva allt in i minsta detalj i varje sekvens, så
länge ingen av ovanstående punkter gäller. Har man t.ex. en pyramid med
”Double base, upp till lib, tillbaka till double base, sidogrupperna tar upp till stretch,
tillbaka till double base, rak cradle”, så kan det istället räcka att skriva
”Pyramidsekvens”.
Om ni väljer att göra skissen för hand istället för på dator är det extra viktigt att det
inte blir rörigt, kladdigt eller slarvigt, vare sig med rutor, kryss, pilar eller text. Det
ska i princip inte gå att se skillnad på om den är handskriven eller gjord på dator.
Var också noga med hur resultatet blir när ni scannar in dem.
Om det skulle bli ändringar i era program efter att skisserna skickats in, se till att
uppdatera dessa så fort som möjligt.
Layout
• ”Stående” papper (dvs kortsidan uppåt).
• Rutorna ska vara numrerade.
• Rutorna ska gå från vänster till höger, uppifrån och ned (inte utmed vänster
sida av pappret hela vägen uppifrån och ned, för att sen flytta över till höger
sida längst upp).
• ”Fram på mattan”, dvs mot domarna, ska vara i nederkant av varje ruta.
• Om ni använder ”höger/vänster” för att beskriva något i programmet, så
räknas det som ”framifrån sett”, om inget annat skrivs.
• Om ni använder färger för att särskilja byggrupper, se till att kontrollera att
arrangören har möjlighet att skriva ut i färg också, annars blir allt lika
grått/svart.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Försök använda ord från SCF ordlista, dvs. inga egen påhittade ord.
• Om ni har flera på varandra följande rutor som hör till en och samma
byggsekvens underlättar det om ni numrerar dessa med t.ex. 5a, 5b, 5c osv,
så vet vi att de kommer direkt efter varandra.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Del 2 – Praktik
Hopp
Passningsteknik i hopp
Hopp bör utföras med pass i början för att minska skaderisken, dämpa landningen
och för att lära utövaren att kontrollera och korrigera rörelsen i hoppet. Utövaren
kan börja hoppa själv när spänst och höjd är tillräcklig samt när hopparen har full
kontroll på prep och landning
OBS! Uppgiften som pass är inte att hjälpa utövaren att hoppa.
Tre varianter på pass
Pass framför
Är bra för att utövaren ska lära sig hålla upp överkroppen i
hoppet samt rotera höften.
Utförandet
Stå framför utövaren. Placera armarna i 90 grader, lås armbågarna
efter sidorna och koppla greppet.
Guida utövaren genom hoppet.
Pass från sidan
Med denna pass hjälper man utövaren att få den rätta känsla för
hur man ska roterar höften
Utförandet
Stå vid sidan av utövaren.
Ta ett stadigt grepp med främre armen runt utövarens midja och
placera andra handen i ryggslutet.
När hoppet utförs hjälper man utövaren rotera höften vid rätt
tillfälle.
Guida utövaren genom hoppet.
Pass bakom
Hjälper utövaren få en kontrollerad och säker landning. Här
får även utövaren en helhetskänsla av hur hoppet ska utföras.
Utförandet
Stå bakom och nära utövaren och ta ett stadigt grepp i midjan.
Guida utövaren genom hoppet och hjälp utövaren att dämpa
landningen
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
Spotting
10 punkter som beskriver hur en spotter bör arbeta
Kontroll – En spotter måste ha kontroll och veta vilket stunt som kommer.
Uppmärksam – En spotter måste vara uppmärksam på vad som händer. De ska inte
bli distraherade eller tappa koncentrationen.
Snabbtänkt – En spotter måste kunna agera snabbt i alla situationer och
förflyttningar.
Lärandet – En spotter kan hjälpa till vid inlärningen för nya toppar med att bygga
upp deras förtroende och tillit. Om toppen vet att hon kommer attbli fångad, kan
toppen fokusera mer på sin teknik.
Timing – Spotterns timing måste vara perfekt, precis som med alla positioner i
stunting.
Mottagning – Spotters måste veta hur man ska fånga ett stunt om det faller.
Orädd – En spotter kan inte ha någon rädsla av att fånga toppen eller av att bli
skadad.
Ha ögonen på toppen – Spotterns blick ska vara på toppens höft under hela stuntet
tills toppen står på marken säkert igen.
Bevara kontakten med toppen – När än det är möjligt ska spottern ha kontakt med
toppen. Detta hjälper inte bara balansen av stuntet, men det kommer att göra så att
toppen känner sig mer säker och stadig. Det gör även att man är beredd om toppen
faller. Man är redan där med fysisk kontakt.
Veta hur man fångar – Om toppen skulle falla, ska spottern veta hur denne ska fånga
toppens huvud, nacke och rygg först. Då kan spottern förhindra de flesta skador.
Spottern (och baserna) ska också fånga toppen så högt som möjligt. Detta hjälper
att stoppa toppens fall.
Hur man spottar
En spotter måste vara redo och kunna fånga en fallande topp utan någon hjälp från
baserna. Då de kan slås ner (eller även slås ut) av en topp.
Spotting metoder
Hands-on spotting
• En spottingmetod där spottern hela tiden har fysisk kontakt med den som
• ska spottas.
• Används när man ska träna nya cheerleaders eller provar på en ny pyramid
• eller ett nytt stunt.
• När en ny byggrupp ska tränas upp.
• Allmän spotting
• Med denna spottingmetod ska spottern finnas så nära toppen som möjligt
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
• Används vid pyramider bl.a. under tävling
När laget kan utföra ett stunt med hands-on spotting och allmän spotting så kan
tränaren inta en mer övervakande roll.
Diamant spotting
En spottingteknik där spotters står runt stuntet. Denna teknik kräver att varje spotter
vet vad dennes ansvarsområde är och hur fångningen ska gå till. Områdena kommer
att överlappa varandra vilket kommer att ge en säkrare omgivning att träna nya
stunts.
Två typer av Diamant spotting
• Två spotters står mellan bakperson och bas. Dessa spotters är de som
kommer att vara mest aktiva speciellt när nya stunts testas. De ska även
vara de med mest erfarenhet och inte tveka för att kunna gå in och fånga
toppen själv. Sedan står två andra spotters mellan bas och eventuell
framperson.
• Den andra typen är när man även har spotters bakom baserna. Dessa står
direkt bakom varje bas plus att en till spotter står direkt framför stuntet.
Detta för att ha en extra säkerhet ifall toppen flyger över basernas huvuden.
Innan man provar att göra stunt med denna spottingteknik är det två viktiga punkter
att komma ihåg:
1. Baserna är de som har huvudansvaret att fånga toppen. Det kan hända att baser
litar för mycket på spotters och struntar i att själva fånga toppen.
2. Gör en förövning så att varje spotter är 100 % säker på att de vet sitt område och
hur en fångning kommer att gå till.
Nedtagning - Fångningsmetoder
Detta är en av de viktigaste delarna efter säkerheten!
Innan ett stunt ska utföras vid inlärning, träning eller annan aktivitet ska det alltid
vara klart hur nedtagning skall ske. Så att alla inblandade vet vilken nedtagning som
gäller samt att alla vet hur det kommer att gå till.
Hand-nedtagning
Denna nedtagning används när höjden på stunt eller pyramid inte är så högt samt
innan man lärt sig cradle fångning.
Cradle – fångning
Detta används för att undvika skador på topp samt baser. Cradlefångning används
för att ta ner toppen när man börjar göra svårare och högre stunts och pyramider.
Spotting vid single based stunt
Single based stunt sker med två personer. När man spottar single based stunt får
man som spotter en mycket viktigare roll då det endast finns en bas som kan ta emot
toppen. Vid inlärning bör hands-on spotting och allmän spotting användas, då en ny
topp eller bas lätt kan tappa balansen och basen kan missa att fånga toppen. En egen
Svenska Cheerleadingförbundet
2014
förenings spotter ska medfölja för att assistera vid fångningar etc. på tävling.
Vid inlärning
• Spotter ska assistera basen tills denne har lärt sig att göra cradle-fångning
• Det bör finnas två spotters som står på vardera sidan om basen
• Är det för många spotters, kan basen ha svårt att själv fånga toppen. Ge
därför utrymme så att basen kan röra sig fritt.
Chair
Om toppen kommer att sitta med höger ben böjt, ska spottern stå på höger sida om
stuntet och assistera basen.
Toss övning
Stå vid sidan om basen och var redo att spotta både framför och bakom basen.
Toss to hands
• Stå vid sidan om basen och var med och stödja när basen balanserar.
• Vid nedgång är spottern med och fångar toppen tillsammans med basen.
Walk-in övning
• Stå vid sidan om basen och spotta både fram och bak.
• Vid nedgång, hjälp till att stödja toppen i midjan.
Extension
• Använd minst två spotters, tills toppen och basen har lärt sig övningen.
• Denna höjd bör inte göras innan basen och toppen kan göra en
cradlefångning.
• Stå vid sidan om basen och spotta både fram och bak.
Cradle
Vid single based stunt är det en oskriven regel att man som spotter går in och fångar
som en höger bas. Alltså toppens högra sida.
Spotting vid Group stunt
Group stunt innefattar fyra till fem personer som utför stunts. Group stunt kan vara
väldigt svårt att spotta då det oftast innehåller många svåra bitar. Här måste spottern
vara flexibel, då stunten ofta vrids och byter håll.
Svenska Cheerleadingförbundet
2014