Transcript RAPPORT Hertsö Happening
Hertsö Happening
– ett Communityteaterprojekt på Hertsön
Du finns här. Jag finns här Allting är möjligt
Ur ”En annan ton” – Hertsö Happening 2012
Innehållsförteckning
Sammanfattning Bakgrund Hertsön Professionellt arbete med lokala amatörer i Norrbotten
Syfte och mål Mål: Budgetutfall
Metod och avgränsningar Hertsö Happening Rapporten
Produktionen – organisation och praktiskt arbete
Manusarbete och den slutliga berättelsen
Deltagarperspektivet Kortintervjuer Webbenkät
Att arbeta med communityteater Definition
Botkyrka Communityteater - processmetoden Jämförelse Norrbotten-Botkyrka
Referenser Tryckta källor Otryckta källor
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Budget utfall Mediabevakning Programblad Sammanfattning deltagarenkäter
2
Sammanfattning
Föreställningen Hertsö Happening syftade till att engagera boende på Hertsön i meningsfull sysselsättning och främja integrationen . Föreställningen uppfördes i ett stort tält på Hertsö IP och gav fem offentliga föreställningar i maj/juni 2012. Över 1000 personer såg föreställ ningen under dessa fem dagar. 34 personer stod på scen, inklusive kör och orkester. Totalt över 50 personer var engagera de i arbetet på, bakom och runt scenen, av dessa personer var ungefär hälften från Hertsön och fem stycken under 25 år. I tältet fanns också utställningar om bl a Hertsöns historia och matservering från många av jordens hörn för att publikupplevelsen skulle bli större än enbart teaterföreställningen. Projektet fick många positiva konsekvenser och uppnådde hög måluppfyllelse. Genom arbe tet med Hertsö Happening kan vi se ett ökat kulturell medborgarskap, ett synliggörande av Hertsön och dess unika sammansättning. Deltagarna själv uppger framför allt ökad integra tion, ökad samhörighet samt ökad förståelse för Hertsön för de som inte bor där och sist och kanske bäst av allt - ökad självkänsla.
Bakgrund
Hertsön
Hertsön är en stadsdel i Luleå som under flera århundranden var en fiske- och jordbruksby. I slutet av 1960 och början på 1970-talet planerades för Stålverk 80, vilket ledde till nästan hela stadsdelen som vi känner den idag kom till under senare delen av 70-talet. Totalt bor närmare 6000 personer i området. Medelåldern är 35,6 år och andelen utrikesfödda ca 16%. I studien
Välfärdsredovisning 2009
som gjordes av Luleå kommun, framgår att ungdomar i Hertsön i flera avseenden är mer utsatta än andra delar av Luleå. Det gäller arbetslöshet, låg fysisk aktivitet, övervikt mm. I studien
Urbant utvecklingsarbete Årsredovisning 2009
från Integrations- och jämställdhetsdepartementet framgår att 36% av invånarna mellan 20-25 år i Hertsön varken arbetar eller studerar. Det är dubbelt så mycket som för Luleå som helhet. Med projektet Hertsö Happening och en storslagen föreställning den egna stadsdelens histo ria och mångfasetterade identitet gestaltas har vi haft som en ambition att skapa kontakt mel lan människor som vanligtvis inte träffas; unga och gamla, svenskfödda och utlandsfödda, teaterintresserade och andra. Alla behövs i arbetet med att skapa en föreställning: Berättare, manusförfattare, skådespelare, dansare, musiker, sömmerskor/skräddare, snickare, dekor målare, ”allt i allon” osv.
Professionellt arbete med lokala amatörer i Norrbotten
Ulla Lyttkens och Håkan Rudehill har en lång historik av att arbeta med amatörer. Redan under 70-talet jobbade de tillsammans med människor i Gällivare och Malmberget genom att sätta upp lokalrevyer och barnteater. Mellan 1985-2002 jobbade Ulla som länsregissör i 3
Norrbotten och hon har genom detta arbete, tillsammans med Håkan, varit initiativtagare till t ex Tornedalsteatern. I dag räknas Torendalsteatern som en stabil semiprofessionell verk samhet som med scenkonst och kultur som medel jobbar med frågor som minoritet, identitet och sin egen historia. Detta arbete har bidragit till att många människor i Norrbotten blivit synliggjorda och tagit plats.
(Mörtlund Mona, Alsterdal Nikolaj. regi: Ulla Lyttkens. ATR Norrbotten. 2004).
Ulla har en stark drivkraft att jobba med att synliggöra de osynliga och marginaliserade män niskorna utanför de större centralorterna. Hon ser sig själv som verktyget i en process, un derställd människorna hon möter. ”Ofta har dessa människor mer att ge mig än vad jag har att ge dem” säger Ulla i en intervju 17 december 2012. Tillsammans med Håkan som jobbar med manus, producentskap, scenografi och musik har de två bildad en dynamisk duo vars arbete präglat Norrbottens kulturliv under flera decennier. Och nu har turen kommit till Luleå och Hertsön
”Det är spännande med kulturkrockarna i Norrbotten. Hertsön har på sätt och vis många lik heter med det som hänt i Gällivare i början av 1900-talet. Inflyttningen har gått i vågor och varit arbetsrelaterad till stor del. Detta ledde till en dröm och framtidstro. Hertsön är som en Norrbottnisk by – t o m omgiven av skog”
(Intervju Ulla Lyttkens 17 december 2012)
Syfte och mål
Hertsö Happenings syfte är att engagera människor i meningsfull kulturell sysselsättning och samtidigt främja integration.
Mål:
- Att göra en musikteaterföreställning i Hertsön med hög konstnärlig ambitionsnivå i ett sam arbete mellan amatörer och professionella. En föreställning som Hertsöborna kan kalla ”vår föreställ ning”. - Att stärka gemenskapen och samhörigheten över kulturella och etniska gränser, ålders gränser, kön och status. - Att engagera ungdomar i teaterarbetet. - Att lägga grund för ett hållbart och vitalt kultur- och teaterarbete på Hertsön.
Budgetutfall
Se bilaga 1
. I denna budget finns inte ideellt arbete medräknat och det bör understrykas att Hertsö Happening har varit beroende av ideellt arbetande i alla led, både på och utanför scenen. Amatörerna har jobbat helt ideellt. De flesta professionella scenkonstarbetare och konstnärer som varit inblandade i projektet har inte kunnat erbjudas ersättning för alla arbets timmar de gjort. 4
Mediabevakning
Se bilaga 2.
Projektet hade både lokal, regional och nationell mediebevakning. Radio, tids skrifter, dagstidningar och tv-nyheter skrev och sände reportage under process och föreställ ning.
Organisation
Detta projekt initierades av Ulla Lyttkens som genom kontakt med Lule Stassteater under våren 2010 drog upp linjerna för Hertsö Happening. Snabbt stod klart att bildandet av en fö rening på Hertsön, som drevs av Hertsöborna själva var en vettig väg att gå och en metod som Ulla och Håkan jobbat utifrån tidigare med bl a Tornedalsteatern. Ett av målen med Hertsö Happening var att projektet sågs som start på en långsiktig satsning av ett vitalt kul turliv på Hertsön, i slutändan drivet av Hertsöborna själva. Hertsö teaterförening bildades 26 september 2010 och dess styrelse med ordförande Kristina Oja i synnerhet, kom att bli mycket viktig för projektets genomförande. Projektet har således drivits av Hertsö Teaterförening i samproduktion med Lule Stassteater under Fas 1 och av Hertsö teaterförening under Fas 2. Lule Stassteater har varit en samar betspartner under hela processen. De större bidragsgivarna var Kulturrådet, Luleå Kommun och Norrbottens Läns Landsting.
Projektet hade ytterligare stöd från:
- Hertsö områdesgrupp - Röda korset/Mötesplats Hertsön - Invandrarservice, Luleå kommun - Lulebo - Hertsö Miljögård - Luleå Sportklubb - Fritidsgården - Hertsökyrkan
Anställningar inom projektet
Manus och musik Regi Producent Koreograf Regiassistent Tekniker
Medverkande
Manus: 5 månader 4 månader 3 månader 1 mån 1 månad 1 månad Musik och text: Regi: Performance/koreografi: Producent: Regiassistent: Övriga Håkan Rudehill Håkan Rudehill Ulla Lyttkens Yessiqa Lövbrand EvaBritt Tjernqvist Anton Raukola se
Bilaga 3 (programblad)
5
Metod och avgränsningar
Hertsö Happening
Föreställningen gjordes som en
community theatre
, i samverkan med alla intresserade före ningar och enskilda. De medverkande på scen - skådespelare, dansare, musiker - var ama törer. Likaså engagerades frivilliga krafter till klädsömnad, snickerier, osv. För att ge före ställningen en hög konstnärlig nivå, så anlitades professionella krafter till övriga konstnärliga funktioner: Manus, regi, koreografi, scenografi och ljussättning. Manus av Håkan Rudehill byggde på intervjuer av Hertsöbor, deras egna bakgrundshistorier och hur de upplever livet i Hertsön. Projektet vände sig i första hand till boende på Hertsön i allmänhet och ungdomar i synner het. Ensemblen kom också att bestå av andra amatörföreningsaktiva i Luleå kommun, bl a från Ersnäsrevyn och Estetiska programmet teaterinriktningen.
Rapporten
Rapporten är dels en slutrapport till bidragsgivarna, men också en ansats till en kvalitativ metodbeskrivning. Den kvalitativa delen säkerställs genom djupintervjuer med initiativtagar na, en enkät med samtliga deltagare i projektet samt några kortintervjuer med deltagare. Rapporten kommer också att jämföra arbetsprocessen inom Hertsö Happening med Botkyr ka Communityteaters processledningsmodell. 6
Produktionen – organisation och praktiskt arbete
Ulla Lyttkens och Håkan Rudehill tog på Ullas initiativ fram en projektplan tillsammans med Lule Stassteater. Man kontaktade invandrarservice på Luleå kommun och projektgruppen var i detta läge övertygade att finansiering av ett integrationsprojekt av detta slag var lätt att få.. Då det är viktigt att samverka mellan proffs och amatör är den första budgeten på närma re 1 miljon. Lule Stass (där Håkan var konstnärlig ledare) var samproducenter och efter att ha kontaktat Hertsöns områdesgrupp tog man avstamp i Hertsödagarna 14 augusti 2010 där man infor merade allmänheten om projektet. 26 september 2010 bildades Hertsö Teaterförening. Mötet hade lockat över 35 personer och vid frågan om vilka som kunde tänka sig att sitta i styrelsen räckte nästan alla upp händerna. Kristina Oja valdes till ordförande. Kristina har bott på Hert sön sedan 70-talet med kortare avbrott för studier och jobb. Luleå kommun gav under 2010 100 000 kr till en förstudie som räckte till intervjuer, teater workshopar och ett manussynopsis. Under hösten 2010 fick de också ett NEJ från Arvsfon den och Ungdomsstyrelsen och projektet kom i en slags kris. Projektet sköts upp ett år och man fortsatte jobba med manusimprovisationer och visade improviserat material på bibliotek för att locka ytterligare folk till projektet. Man började använda samlingslokalen Hallonet som verksamhetslokal. Lokalen var en sponsring av Lulebo och kostade inget. Våren 2011 fick de ett positivt finansieringsbesked, omfattande mindre än den ursprungliga budgeten, från Kulturrådet och ett omtag med manus gjordes. En ny, mer avskalad story, föddes utifrån de nya ekonomiska omständigheterna. Manuset fokuserade på nutid med hi storiska tillbakablickar i stället för det ursprungliga manuset med två tidsperioder. Produk tionsbeslut tar på att inte anställa scenograf, sminkör och manuset anpassas till en mindre ensemble. Musikerna fick för övrigt bara betalt för fem spelningar (föreställningarna)- inga repetitionstillfällen kunde arvoderas. Alla professionella fick backa på sina ersättningar när den nya minskade budgeten blev klar. Underfinansieringen av projektet har resulterat i minst sagt många kreativa lösningar, nytt jande av personliga kontaktar och ideellt arbetande för att hålla nere kostnaderna. Generösa leverantörer och många småsponsorer gjorde genomförandet möjligt tillsammans med Ulla och Håkans val att inte ta ut sin lön under våren 2012. Deras innestående löner blev den ekonomiska buffert projektet behövde. Kristina Ojas bedömning är att detta var en mycket viktig insats som kanske räddade projektet. De kunde senare ta ut delar, men inte allt, av sin arbetsinsats genom intäkterna. Fr o m januari 2012 hade projektet en producent anställd på halvtid (Eva-Britt Tjernqvist) under april-maj jobbade Eva-Britt heltid. Detta avlastade både Håkan och Hertsö Teaterföre ning som fungerat som producenter fram till årsskiftet. Under våren 2012 spelar man också upp scener i Smedjan, största gallerian i Luleå för att locka publik och sprida kunskap om projektet. Tältet som var den tilltänkta spelplatsen kräver ett eget stycke: Det var ett gammalt Laesta diantält från Tornedalen som transporterades till Luleå hösten 2011 och förvarades i contai ner över vintern. Tältet krävde en mängd logistik, bl a 20 personer för att resa det. Deltagar na och tillresta tältarbetare satte upp det i slutet av april på Hertsö IP för att kunna börja re petera i det under maj. Ett snöoväder första helgen i maj gjorde att tältet rasade, trots stora ansträngningar att rädda det. Läget var förtvivlat men Kristina Oja nyttjade sitt kontaktnät för att transportera bort det gamla tältet och hyra samt sätta upp det nya. De kontaktade en ut 7
hyrningsfirma och fick hyra ett eventtält för ganska mycket mer pengar än deras budget tål de. Luleå kommun gick in med extra pengar för att tacka delar av tälthyran. Tre dagar efter raset stod ett nytt tält på plats och Kristina kände detta som en stor seger. Tältet fick vaktas och de engagerade turades om att sova i tältet på nätterna några veckor i maj. Det var väldigt blåsigt och kallt under hela rep och speltiden.
Manusarbete och den slutliga berättelsen
Håkan Rudehill var framför allt ansvarig för manus, musik och scenografi för Hertsö Happe ning. Han jobbade då till vardags som konstnärlig ledare på Lule Stass som också var sam producenter till Hertsö Happening. Viktiga influenser för Håkan är bl a Fickteatern, det var 70-talets politiska teater väckte Hå kans intresse för teater som gestaltande form. Han har genom åren fyllt på denna lista med f ransk gatuteater och engelsk berättarteater. Särskilt David Edgars ”Entertaining Strangers” är ett viktigt verk för Håkan. Viktiga utgångspunkter för Håkan under arbetet med Hertsö Happening har varit politisk tea ter, underdogperspektiv, samtidsperspektiv samt samarbete proffs/amatör Inför arbetet med manus intervjuades ca 30 personer på Hertsön med olika bakgrund. De som arbetskraftsinvandrade på 70 och 80talet (t ex tornedalingar och finländare) samt de som invandrat p g a krig och kriser i hemländerna under 1990- och 2000-talet. Parallellt med detta erbjöd Ulla teaterworkshops för att locka deltagare till projektet. Håkan uppskattar att ca 100 personer hade strömmat igenom intervjuer, workshops m m och att 34 stod till slut på scenen. Till en början fanns planer på att göra en mer komplex föreställning med parallella tidslinjer, denna idé förkastades dock p g a den ekonomiska verkligheten som uppdagades under hös ten 2011 - betydligt mindre bidrag än den ursprungliga budgeten räknat med. (se även un der rubriken Produktion) Under 2011 genomförde Håkan och Ulla manusimprovisationer med sin ensemble, detta fungerade primärt som en slags utfyllnad i väntan på pengarna. Håkan kunde dock i efter hand konstatera att många av de bästa scenerna skapades med hjälp av manusimprovisa tionerna. Hertsö Happening är drastisk berättelse om kulturkrockar, fördomar och missförstånd mellan två familjer i ett bostadsområde försvinnande likt Hertsön. Det är Marika, inflyttad från Torne dalen, ensamstående med sonen Andreas och på väg till begravning av sin alkoholiserade bror. Det är Hassan och Fatima - inflyttade från Iran och Abdul som drömmer om 13 miljar der. Någon har stulit Marikas vackra iris – längtans blå blomma - som hon planterat utanför köksfönstret. Marika startar en vild jakt för att få svar på frågan: Vem är den skyldige? En jakt som får katastrofala kon sekvenser… Berättelsen kommenteras av pensionären Hulda och Herses gengångare. Herses gengånga re har i 700 år letat efter byakistan, där det finns dokument som ska ge honom rätt i en tvist angående fiskegränserna. Vad handlar då Hertsö Happening om på en ideologisk nivå? Håkan berättar: 8
Hertsö Happening är en berättelse om tid, drömmar och längtan. Manuset och dess tema ligger mig varmt om hjärtat. Det handlar om vår nutid, folk som gör motstånd och inte ger upp. Idag skrivs mycket om Problemet och Offret, men sällan om Upproret och att ge offret styrka. Politisk teater är ett väldigt tabubelagt begrepp, men Hertsö Happening ska för den skull inte ses som plakatteater, det är fel ord. Den tar inte ställning på det sättet. Sparkarna som utdelas under föreställningen är inte alltid så välriktade. T e x när Marika sparkar ned en begravningsentreprenör eller stjäl en blomma från en balkong och hamnar i handgemäng med den rättmätiga ägaren. Allt balanseras också av performanceformen i Yessiqas koreo grafier som synliggör det undermedvetna och gåtfulla.
Musiken skrevs och arrangerades på endast två månader av Håkan efter manuskollatione ringen 4 december 2011. Ett önskvärt läge hade varit att samarbete med exempelvis estetprogrammet musikinriktning, berättar Håkan, men eftersom musiken var klar först i februari 2012 så fanns ingen tid till detta. I stället anlitades professionella musiker som Håkan arbetat med förut som skulle klara den inte helt enkla musik han skrivit, med minimalt med repetitionstid. I februari när musiken var klar började det roligaste, enligt Håkan.” Ordet blir till kött. En ma gisk process!
” Håkan lyfter fram Ulla som en oerhört viktig person under denna tid av pro cessen. ”Hon jobbar så hårt och ger aldrig upp. Hon har tid till prat kring varje människas levnadsöde och lägger ned så mycket tid som behövs för textinlärning för amatörer.” Sedan är det dags för premiär! I detta läge kände Håkan genuin lycka – allt hade gått bra och de fick ett mycket varmt mottagande hos publiken. Folk var verkligen berörda. Håkan hade aldrig varit med om denna typ av djupa reaktioner, trots mångårig teatererfarenhet, och blev både chockad och förbryllad. Håkan nämner katharsis som möjlig förklaring eller kanske det faktum att publiken faktiskt längtar efter någon som gör motstånd och uppror.
Regissörens arbete
Under 2010 och 2011 genomförde Ulla teaterworkshops som marknadsförts genom ett flertal kanaler på Hertsön och annorstädes för att visa nyfikna på vad projektet kunde innebära. Hösten 2011 kom så äntligen pengar in och de jobbade vidare med workshops i drama som Yessiqa och Ulla ledde. De var processinriktade. Kollationeringen 4 december minns Ulla väl. ”Det var roligt och magiskt. Dessa människors liv blir verklighet, kött och blod!” Nästa steg var språket och processen ”att bli skådis”. Alla fick prova på allt. Familjen i pjäsen bestod av en mängd olika ku lturer och en mängd olika ”nivåer” i samhället fanns represente rade både på och utanför scen. Repetitionstiden för inrollningen var extra lång p g a de språkliga barriärerna och det faktum att många inte spelat teater förut. Text tar lång tid att lära sig. Så här säger Ulla själv om processen innan de regelrätta repetitionerna.
För att nå målet – produktion - var det viktigt att låta processen ta lång tid och mixa teater och drama. Att lära känna varandra, att rolla in sig, att skapa ensemblen var huvudfokus. Processen är värdefull och de historier man delar tillsammans i den är viktiga. Just drama- process utan inställning på resultat - var viktigt. Att få en osynlig människa att visa sig blir
9
livsviktigt. Det kräver tillit och en personlig relation. Alla ska få sin plats, den plats som de behöver. Det är regissörens uppgift att se till att det händer. Jag ser mig inte som dramape dagog utan som regissör, men denna process är nödvändig för att senare komma till resul tat.
Just Yessiqas danser tycker Ulla förde ihop ensemblen på ett fint sätt. När rollerna fördelats delades scener upp mellan olika mindre gruppkonstellationer (de olika ”familjerna” i pjäsen). Varje deltagare skulle nu tolka sin roll: Vem är jag i pjäsen? Vem är jag i förhållande till min roll? Denna del av processen kan ju leda till att man lär känna sig själv bättre, menar Ulla. I samband med detta kan vara viktigt att påpeka att en viktig drivkraft i Ullas regi var att inte göra någon rollkaraktär till offer vilket överensstämde med Håkans in tentioner på manusstadiet. Ulla jobbar gärna med begränsad improvisation och ramar. Hon menar att med tydliga ramar törs deltagarna visa sig mer och vågar MÖTA alla andra människor. ”Livet är ju att möta andra människor och sträva åt samma håll. Det angår oss alla. Lust, tillit och delaktighet i något som är större än dig själv där du (och alla andra) blir livsviktiga. Berättelsen måste bli livsviktig.
” En annan viktig pusselbit var att Ulla kunde erbjuda flexibla tider utifrån när grupperna kunde mötas och hon la ut hela sin kalender till förfogande. Dag som kväll. ”Det är viktigt att jag ger järnet och visar att detta ÄR livsviktigt. Det smittar. Det var viktigt att göra svårigheter och motgångar lustfyllda. ” Vidare jobbade Ulla medvetet med rent tekniska skådespelarkunskaper, med Ullas ord ”Det vanliga” - exempelvis talvolym, magstöd, koncentration, tätning runt entré och sorti m m Vad är då det hemliga receptet? Mycket bekräftande uppmuntran både till individ och grupp, anser Ulla. Att se individerna – att ge feedback och jämföra med tidigare prestationer. Att få ensemblen och individerna att hitta LUSTEN och inte tappa geisten.
”När vi spelade blev folk berörda. Ensemblen fick beröm och bekräftelse vilket genererade mycket glädje. Blandningen av proffs och amatörer är viktig. Deras berättelse och liv synlig görs. De osynliga får lust att leva och bli synliga – fast det inte är så lätt.”
.
Koreografens arbete
Ansvarig koreograf för Hertsö Happening, Yessiqa Lövbrand, har gått London contemporary dance school och sedan jobbat som professionell dansare. Yessiqa har parallellt med detta jobbat med performance sedan 1995. Yessiqa var med i arbetet från första början 2010. Tillsammans med Ulla jobbade hon med rörelse och kontaktimprovisation i workshopform med deltagare under 2010 och 2011. Under hela projekttiden har Yessiqa arbetat väldigt tätt med regissören med den positiva följden att regi och koreografi många gånger flutit samman. Alla musiknumren och flera monologer och dialoger i Hertsö Happening var koreograferade. För Yessiqa har det varit viktigt att leda en process där deltagarna hittar sitt eget jag, sina egna unika rörelser. Samtidigt skulle dessa unika rörelser kunna verka i ett professionellt syfte på scen. Koreografin skulle komplettera och förstärka manus och musik. En av de största utmaningarna var att få deltagarna att våga göra rörelserna allvarligt – att låta rörelsen uttrycka text och känsla inte ”skoja bort” den. Hela denna process tog lång tid och Yessiqa jobbade parallellt med Ulla mot samma mål. Det var viktigt med delaktighet från 10
deltagarna, att de skulle känna att de var viktiga. Framgångsfaktorerna var, enligt Yessiqa, byggandet av tillit och relationer med och inom deltagargruppen. Ledstjärnor för Yessiqas arbete var att jobba för det äkta och våga det allvarliga, att se varje individ som unik männi ska samt att verka för devi sen ”alla kan – vill man så blir det” Yessiqa upplevde slutligen att arbetsformen med en produktion som tydligt mål under hela projekttiden var väldigt viktigt.
Känslan som deltagarna fick när de vågade stå på scen med publik var fantastisk. De fick se varför de kämpat i flera månader med repetitioner. ”Vi är värda någonting, Vi är duktiga” Självförtroende är väldigt viktigt.
Deltagarperspektivet
De aktiviteter som gjordes för att locka deltagare var många. Deltagande på Hertsödagarna, genom andra integrationsprojekt på Hertsön, bildandet av Hertsö teaterförening, ”Pröva-på teaterworkshops”, annonsering, nätverkande genom Hertsöns befintliga föreningsliv och in tervjuer var några av de metoder som användes för att få många deltagare till projektet. Cir ka 100 personer strömmade genom projektet som informanter eller deltagare på teaterwork shops. Av de 34 som till sist var med på scenen var cirka hälften över 45 år och ungefär fem stycken under 25 år.
Kortintervjuer
Under maj gjordes tre kortintervjuer av representativa deltagare i Hertsö Happening. Genomgående för dessa är att de tre informanterna talar om värmen, gemenskapen och familjekänslan i ensemblen. De talar om olikheterna i ensemblen i ursprung och ålder som en styrka och hur öppet och härligt det är att träffas. Gemensamt är också att de uttrycker även en glädje och styrka med att manus framställer Hertsön positivt. ”Jag trodde att Hertsön var fullt av kriminella, men nu gillar jag verkligen att hoppa på bussen till Hertsön” säger en av de medverkande ungdomarna som inte själv bor på Hertsön. En annan informant uttryck er sig så här: ”Integration är att para ihop svenska och invandrare, ett slags giftermål - och nu har äntligen vi fått en fa milj”
Webbenkät
Att Hertsö Happening var ett livs upplevelse för många av de som deltog är givet. Detta har uttryckts på många olika sätt under och efter arbetets gång av deltagarna. Att Hertsö Teater förening har fullt upp med nya mindre projekt är också ett Mycket Väl godkänt betyg för Hert sö Happening. För att systematisera åsikterna så skickades en webbaserad utvärdering till alla deltagare via mail, totalt 36 respondenter. 21 stycken lämnade ett svar. Webbenkäten skickades ut ca 8 månader efter sista föreställningen. Vi rekommenderar läsaren att ta del av hela redovisningen av deltagarenkäten i Bilaga 4. Av de som svarade på webbenkäten var 8 av 10 deltagare direkt intresserade av att fortsätta jobba med teater och kultur på Hertsön och resterande 4 respondenter svarade ”vet ej”, ing en svarade nekande. Ett intressant svar var att hälften av deltagande tyckte att Hertsö Hap pening lett till ”väldigt mycket mer” förståelse för Hertsön för de som inte bor där. Detta svar kan direkt kopplas till Ulla och Håkans ambition av ”synliggöra de osynliga” och tanken om 11
det förstärkta kulturmedborgarskapet vi utvecklar vidare under rubriken ”Att arbeta med community teater” Utvärderingsfrågorna som gällde projektmålet
”Att göra en musikteaterföreställning i Hertsön med hög konstnärlig ambitionsnivå i ett samarbete mellan amatörer och professionella”
an sågs i hög utstäckning mycket viktigt bland respondenterna. Utvärderingsfrågorna som gäll de projektmålet
”Att stärka gemenskapen och samhörigheten över kulturella och etniska gränser, åldersgränser, kön och status”
har i princip kammat hem full pott av deltagarna i utvärderingen. Att olika åldrar och kulturer fanns representerade i ensemblen var mycket viktigt för nästan alla och de allra flesta deltagarna upplevde också att Hertsö Happening inneburit ökad förståelse mellan de som bor på Hertsön samt ökad integration. Dessutom kunde över hälften av svaren på den öppna frågan ”Vad var bäst med Hertsö Happening” knytas till just ovanstående mål – möten, människor, gemenskap och sammanhållning var fyra återkommande ord när deltagarna fick tala fritt ur hjärtat. Deltagarna tipsar projektägarna om vikten att jobba mer med teater och kultur på Hertsön, dessutom gärna i fler former än teater – t ex skrivarverksamhet. Deltagarna uttrycker också vikten av att jobba med en stabilare finansiering. Till sist uppger 7 av 10 att de upplever en ökad självkänsla genom sitt deltagande i projektet. I övrigt – se bilaga 4 för den fullständiga redovisningen av webbenkäten.
Att arbeta med communityteater
Definition
Det är inte lätt att hitta en gemensam definition av Community teater. Jan Cohen-Cruz, som jobbat mycket med community, framför allt i södra USA, definierar det så här:
” En communitybaserad produktion är att betrakta som ett svar på en kollektivt viktig omständighet. Det är ett samarbete mellan konstnär och ett community och den senare är den upphovet till text, skådespelare och troligtvis också publik. Källan till en communityba serad produktion är inte en ensam konstnär utan ett community´s gemensamma identitet baserad på ställe, etnicitet, klass, ras, sexuell preferens, yrke, omständigheter eller politisk inrikt ning.”
I denna rapport definierar vi Community teater så här:
”Community teater är att lyfta berättelser från ett avgränsat samhälle - ett community - och med gestaltning som metod arbeta lyfta historia, mångfald identitet och i och med detta ver ka för social förändring i detta samhälle.”
12
Norrbottensmodellen
Allt sedan 70-talet har Ulla och Håkan jobbat i Norrbotten med vad vi idag gett samlings namnet Community teater. Att ge röst och konstnärlig gestalt åt det lokala, de marginalisera de och osynliga har varit ett livskall för dessa två. Modellen de utarbetat under dessa år är mobil, prövad i flera kommuner och framtagen ur de demografiska omständigheter som råder i Norrbotten, ett glest befolkat län med stora avstånd och en historiskt sett stor mångfald grundad i språk, identitet och kultur. Nedan följer arbetsmodellen fördelat på sex skeden som alla delvis kan verka parallellt med föregående skede 1. Samla berättelser/Organisera lokalt engagemang i föreningsform/Finansiera 2. Manus/Komponera/Knyta professionella konstnärer till föreställningen 3. Workshop/Skriva/Process för ensemble 4. Utbildning/Repetition 5. Produktion 6. Överlämnande/Fortlevnad Lars-Göran Karlsson beskriver en slags ideologisk överbyggnad till Norrbottensmodellen i form av ”det kulturella medborgarskapet”. Ett kulturellt medborgarskap innebär bland annat rätten att vara sociokulturellt inkluderad och rätten till den offentliga kulturskapande arenan. Norrbottensmodellen i allmänhet och Hertsö Happening i synnerhet kan ses som ett rum eller mötesplats där denna typ av aktivt deltagande och kreativitet i identitetsarbete sker. Norrbottensmodellen förser deltagarna med rummet där de öppet kan bearbeta sig själv och sina existensvillkor genom eget kulturskapande. Hertsö happening ger således en offentligt kulturarena där deltagarna (och publiken) speglar och speglas och utvecklar sin identitet vidare mot ett fördjupat kulturellt medborgarskap
(Karlsson Lars Göran . Teatermodell ”läns regissör Norrbotten” . Svenska Unescorådets skriftserie. Amatörkultur – Vetenskap och verk lighet 2002/1)
Inom community teater i Sverige påpekas idag ofta att processen är viktigare än resultatet
(Scen: Almgården – Om bostadsområdets betydelse för barn i en delad stad. Mikaela Her bert, Annika Nilsson s65)
Detta arbetssätt vänder sig det communityarbete som Hertsö Tea terförening bedrivit genom Hertsö Happening delvis emot. Ulla Lyttkens och Håkan Rudehill menar att just resultatet, den sceniska produktionen, är av yttersta vikt för att tydligt syn liggöra det osynliga, för att ge det tidigare marginaliserade en scen och ett professionellt ut tryck. Produktionen går inte tänka sig utan processen, men processen är också otänkbar utan en produktion. Likaledes fungerar de professionella yrkesrollerna ihop med amatörerna - proffsen ses som ett slags verktyg för att kanalisera människornas och communityns be rättelser. Att ge berättelserna ett professionellt ramverk, ”att göra kött av ordet”, är att betrak ta som en slags plikt i det oskrivna konstnärliga kontraktet med communityn i Ulla och Hå kans modell. Lars Göran Karlsson beskriver detta som ”den dubbla lojalitetens teater” – dels mot den breda massan eller livets självt och dels lojaliteten mot den konstnärliga kvalitén och den mänskliga emancipationen (
Karlsson Lars Göran . Teatermodell ”länsregissör Norrbot ten” . Svenska Unescorådets skriftserie. Amatörkultur – Vetenskap och verklighet 2002/1)
13
Botkyrka Communityteater - processmetoden
Botkyrka Communityteater är Sveriges mest kända communityteater och använder en pro cessledningsmetod med fyra forum som utgör fyra faser i arbetet som utgör en slags ram för arbetet och utgår från gruppen.
Forum 1
–
Berättande forum
– Här står berättelserna och de som äger dem i fokus. Den konstnärliga ledarens roll är att skapa trygga rum och former där dessa berättelser kan leva upp. I det berättande forumet finns inget mål att skapa något som ska framföras inför publik.
Forum 2
–
Gestaltande forum –
I det andra forumet är målet att skapa någon form av konstnärlig gestaltning som ska ses av publik. Manus skapas antingen gemensamt ge nom så kallad devising 1 eller av den konstnärliga ledaren utifrån barnens berättelser och det tema de har bestämt.
Forum 3
–
Fritt forum –
I det tredje forumet tar communityteatergruppen beslut om hur den vill gå vidare, utifrån en öppen fråga om vad den vill göra nu. Det kan t.ex. handla om att spela föreställningen i ytterligare sammanhang eller att samarbeta med andra grupper, vilket kan lägga grunden till ett nytt projekt.
Forum 4
–
Framtidsforum –
I det slutliga forumet tas det stoff som har behandlats i före ställningen och reaktioner på denna tillvara genom exempelvis workshops i en bredare krets av grannar, lokala tjänstemän och politiker. Projektledningen erbjuder stöd i hur de ambitioner som communityteaterarbetet har väckt kan tas vidare.
(Scen: Almgården – Om bostadsområdets betydelse för barn i en delad stad. Mikaela Her bert, Annika Nilsson s 73)
Jämförelse Norrbotten-Botkyrka
I Norrbottensmedellen är process och produktion två sidor av samma mynt och otänkbara utan varandra. Botkyrkamodellen särskiljer process och produktion, processen prioriteras. I Botkyrkamodellen finns inte samarbetet mellan en professionell teaterorganisation och amatörerna som en självklar del. I Norrbottensmodellen är ambitionsnivån för produktionen väldigt hög och finns med i beräk ningen från dag 1. I Norrbotten förutsätter modellen att de lokalt engagerade amatörerna organiserar sig, före trädelsevis i föreningsform, och därmed själv blir bärare av det fortsatta arbetet - en slags förstärkt enpowerment. I Norrbottensmodellen finns inte ambivalensen inför scenframställan. (Fas 3) Den är bestämd från början och en given utgångspunkt. Kraften läggs istället på att jobba med att göra ordet till kött – att skriva manus, musik och att förbereda och utbilda deltagarna till skådespelare. 14
Den socialpolitiska ambitionen med det Karlsson kallar ”det kulturella medborgarskapet” finns till sist inte lika uttalat i Botkyrkamodellen eftersom modellen kräver en offentlig arena som den professionella föreställningen per automatik ger.
Resultat och fortsatt arbete
Hur uppfylldes då målen med Hertsö Happening? Vi låter initiativtagarna och deltagarna komma till tals. Mål 1: JA Mål 3: Mål 4:
Mål 1: Att göra en musikteaterföreställning i Hertsön med hög konstnärlig ambitions nivå i ett samarbete mellan amatörer och professionella. Kristina Oja:
Den konstnärliga ansatsen var väldigt hög, och de utan förkunskap om scenisk gestaltning (t ex jag) kunde nog tycka att ambitionerna var omöjliga att nå ibland. Det kändes svårt, men alla lyckades, avhoppen var få om ens några efter vi fått manus och växtprocessen blev något alldeles särskilt.
Håkan Rudehill:
Ja det uppfylldes.
Ulla Lyttkens:
JA!
Yessiqa Lövbrand:
Mål 1: JA
Deltagarna (Bilaga 4): JA Mål 2: En föreställning som Hertsöborna kan kalla ”vår föreställning”.
Kristina Oja:
Ja projektet ägdes av oss Hertsöbor till stor del, även om halva en semblen inte var från Hertsön. Tältet stod på Hertsön, historien var om Hertsön och de flesta skådespelarna var från Hertsön
Håkan Rudehill:
Ingen har uttalat sig på det sättet. Å andra sidan har ingen varit mot projektet i vart fall om man nu jämför med moskébygget 1 som väckt stor debatt.
Ulla Lyttkens:
Vet ej. De jag träffat tycker så. Publiken kom ju inte bara från Hertsön, men det var ju också bra.
Yessiqa Lövbrand:
Hertsö Happening blev i mångt och mycket Luleås föreställningen även om den utspelade sig på Hertsön, men det tyckte jag var bra. Det blev en mö tesplats.
Deltagarna (Bilaga 4):
Frågan ställdes ej.
Mål 3: Att stärka gemenskapen och samhörigheten över kulturella och etniska grän ser, åldersgränser, kön och status.
Kristina Oja:
Ja detta uppfylldes. Det skapades en stark sammanhållning bland de som var med. Vart vi ursprungligen kom ifrån tappade helt betydlese. Det var ”Has san och Pierre” inte libanesen och kurden.
Håkan Rudehill:
Ja, det uppfylldes.
Ulla Lyttkens:
Ja För den som var med – verkligen! Och för publiken var häftigt. Ma nuset var viktigt och inne i ensemblen var alla ganska ”nakna” – status och klass 1 Livlig debatt i Luleå under 2012, där Norrbottens islamska center planerar bygga världens nordligaste moské på just Hertsön. 15
fanns inte på samma sätt. Vad gäller genus så hade vi många starka tjejer på scen som visade starka känslor, både positiva och negativa – utan att vara offer.
Yessiqa Lövbrand:
Absolut!
Deltagarna (Bilaga 4):
JA!
Mål 4: Att engagera ungdomar i teaterarbetet
. Kristina Oja: - Håkan Rudehill: Mja. De ungdomar vi hade med var ej från Hertsön, det var väldigt svårt att nå dem Ulla Lyttkens: Vi hade behövt mer tid till detta.
Yessiqa Lövbrand:
Ja verkligen, med de som var där
Deltagarna
(Bilaga 4): Frågan ställdes ej
Mål 5: Att lägga grund för ett hållbart och vitalt kultur- och teaterarbete på Hertsön.
Deltagarna (Bilaga 4): JA. Och vi vill gärna vara med fortsättningsvis! Hertsö Happening således uppfyllde de flesta av sina uppsatta mål med råge, men konstate rar samtidigt att det måste jobbas mer med metoder för att nå ungdomar samt att säkra fi nansieringen före man drar igång. Styrkorna med projektet har varit dels de professionella konstnärarenas insatser i projektet – Ulla (regi), Håkan (manus, musik) och Yessiqa (koreo grafi) och dels den gemenskap som skapades både systematiserat i form av Hertsö Teater föreningen men också gemenskap i form av stolthet och den känsla som skapades under processens gång.
Framtiden
Hertsö teaterförening lever vidare och efter en välbehövlig vila så startade arbetet om under hösten 2012 och i skrivande stund planeras både barnteater och en kabaret med premiär under 2013. En kulturförening baserad på deltagarkultur och community tanken är en viktig del i Hertsöns framtid och föreningsliv. Metoder, tid och resurser för att nå även ungdomarna i stadsdelen är nödvändigt att arbeta fram. Hertsö Teaterföreningen vill tacka Norrbottens Läns Landsting, Kulturrådet, Luleå kommun och Lule Stassteater för ekonomiskt och resursmässigt stöd samt hela områdesgruppen på Hertsön. Slutligen vill vi tacka alla människor: deltagare på och utanför scenen samt alla andra som mött och bemött projektet på något sätt – som informant vid manusintervjuer, som hjälp vid något av de otal tillfällen vi behövde hjälp eller som publik vid någon av våra före ställningar. Du finns här. Jag finns här Allting är möjligt 16
Referenser
Tryckta källor
Karlsson, Lars-Göran. Svenska Unescorådets skriftserie nr 1/2002 del 1 Amatörkultur - ve tenskap och verklighet. Seminarierapport Kuftinec Sonja. Staging America: Cornerstone and Community-Based Theater. Southern Illinois Press. 2003 Mörtlund Mona, Alsterlind Nikolaj. Regi: Ulla Lyttkens. ATR-förlaget. 2004
Otryckta källor
Intervju Devla Tomic, Jonas Berglund, Katrin Ögren 2012-04-20 Intervju med Kristina Oja 2012-12-09 Intervju med Håkan Rudehill 2012-12-10 Intervju med Ulla Lyttkens 2012-12-17 Webenkät med deltagarna i Hertsö Happening. Februari 2013 www.botkyrkacommunityteater.se
Herbert Mikaela, Nilsson Annika.
Förstudie Communityteater Almgården- ett stadsutveck lingsprojekt med barnen i fokus och kultur som redskap. http://dspace.mah.se
17
BILAGA 1 – Budget utfall
LS.HH11.B22
HERTSÖ HAPPENING
121205
- SAMMANSTÄLLNING AV KOSTNADER & INTÄKTER
FAS 1. Räkenskapsåret 2010 (Administrerat av Lule Stassteater) KOSTNADER Arvoden&andra köpta tjänster
Research & synposis, arvode Ulla Lyttkens, Håkan Rudehill ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 100 000 Ledning av Teaterworkshops, 4 ggr x 2 pers x 2 000:- Summa: 16 000 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 116 000
FINANSIERING Anslag mm
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Luleå kommun, Kommunstyrelsen 25 000 ” , Arbetsmarknadsförvaltningen 25 000 ” , Kulturförvaltningen 25 000 ” , Fritidsfövaltningen 25 000 Norrbottens Läns Landsting Summa: 18 000 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 118 000
BILAGA 1 – Budget utfall FAS 2. Räkenskapsåren 2011-2012 (Administrerat av Hertsö Teaterförening) 1. KOSTNADER 1. Löner
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Performance/koreografi, 1 mån x 20 000:- + soc.avg. 31,42% 26 284 Producent/Regiassistent, 3 mån x 20 000:- + soc.avg. 31,42% Tekniker, Lule Stass, 1 mån Regi - lön + soc. avg 78 852 Manus, musik, instudering musik - lön + soc. avg - 97 215 97 215 Regiass, Lule Stass, 1 mån - ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Summa: 299 566
2. Arvoden&andra köpta tjänster
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Manus, musik, instudering musik, rest. arvode 25 000 Regi/projektledning, rest. arvode Tekniker/ljud&ljus, (Lillan) 25 000 10 000 Scenografi, arvode - Musiker, kostnadsersättningar Summa: 10 500 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 70 500
3. Lokalkostnader
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Hyra lokal för administration, - Hyra replokal Kostnad tält och läktare (inkl. transporter) 94 343 Avgår: Försäkr.ers ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Summa: ./. 15 600 78 743
4. Utrustning & övriga kostnader
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Scenografi/mtrl 9 832 Kläder/mtrl Teknik (hyra ljud/ljus) Repkostnader (förtäring mm) Marknadsföring (affisch, annonsering) Tel, kopiering, kontorsmaterial, datorer mm. 2 062 17 066 8 678 12 025 9 455 Öresutjämning ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Summa: ./. 1 59 117
Totalt 1+2+3+4: 507 926
BILAGA 1 – Budget utfall FINANSIERING 1. Anslag mm
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Ing. saldo 2011 2 000 Luleå kommun (Kulturförvaltningen och Fritidsfövaltningen) 75 000 Luleå kommun (Kommunstyrelsen) Norrbottens Läns Landsting Kulturrådet 25 000 150 000 150 000 ATR Luleå Domkyrkoförsamling 10 000 1 000 Studiefrämjandet Summa: 2 040 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 415 040
2. Sponsring mm
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Nordchark 3 000 LLT 3 000 Ferruform Summa: 5 000 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 11 000
3. Biljettintäkter
Biljetter Summa: ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 81 886 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 81 886
TOTALT 1 + 2 + 3: 507 926
Kommentarer:
1. I denna kalkyl är inte ’osynlig sponsring’ medräknad, dvs: - Att vi fått starkt reducerade priser av Samljus, Bergnäsets Ställningsmontage, Jala Färg, Luleå Fritidsförvaltning, Lillan mm mm. - Att vi fått vissa fakturor betalda av sponsrande företag mm - Att vi utverkat en hel del gratis tjänster, transporter mm av Luleå kommun - Att Lulebo ställt upp med kostnadfri replokal - Att IFK Luleå upplåtit spelplatsen (hockeyrinken) inkl. förråd, toaletter osv utan kostnad mm mm Antagligen så uppgår summan av allt detta till uppåt 100 000:- Och sen allt ideellt arbete, förstås! 2. Utöver ovan angivna anslag har vi fått bidrag till dokumentation mm med 20 000:- från ATR. 3. Vår samproducent Lule Stass har bidragit med lön för regiass (1 månad), tekniker (1 månad) samt genom utlåning av strålkastare, mixerbord och annan teknisk utrustning.
BILAGA 1 – Budget utfall SAMMANSTÄLLNING AV KOSTNADER & INTÄKTER FAS 1 + FAS 2. KOSTNADER
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Löner, Fas 2 299 566 Arvoden & andra köpta tjänster, fas 1 ” ” ” ” , fas 2 116 000 70 500 Lokalkostnader, fas 2 78 743 Utrustning & övr. kostnader, fas 2 Summa: 59 117 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 623 926
TOTALT: 623 926 FINANSIERING 1. Anslag mm
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Luleå kommun, Kommunstyrelsen mm, fas 1 100 000 Luleå kommun, Kulturförvaltningen mm, fas 2 Norrbottens Läns Landsting, fas 1 100 000 18 000 Norrbottens Läns Landsting, fas 2 Kulturrådet, fas 2 150 000 150 000 ATR. fas 2 Luleå Domkyrkoförsamling, fas 2 10 000 1 000 Studiefrämjandet, fas 2 Summa: 2 040 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 531 040
2. Sponsring mm (fas 2)
------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Nordchark 3 000 LLT 3 000 Ferruform Summa: 5 000 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 11 000
3. Biljettintäkter
Biljetter Summa: (fas 2) ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 81 886 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 81 886
TOTALT 1 + 2 + 3: 623 926
Bilaga 2 – Mediabevakning Radio och TV
Sveriges Radio P1 K1: Det sista tältprojektet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/97824?programid=3050 Nordnytt 23 april 2012 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/hertso-happening 24Norrbotten 24 maj 2012: http://www.kuriren.nu/nyheter/default.aspx?articleid=6429031
Publicerade artiklar:
20 oktober 2010 29 oktober 2010 13 februari 2012 20 april 2012 20 april 2012 6 maj 2012 16 maj 2012 26 maj 2012 26 maj 2012 Norrbottenskuriren (Marianne Söderberg) NSD (Patrik Boström) NSD (Kerstin Antilla) Norrbottenskuriren (Anders Köjs) Folket i Bild Kulturfront (Nils Lundgren) Norrbottenskuriren (Marianne Westin) Norrbottenskuriren (Ulrika Vallgårda) NSD (Jan Bergsten) Norrbottenskuriren (Rolf Nilsén)
Norrbottenskuriren 20 oktober 2010
NSD 29 oktober 2010
NSD 13 februari 2012
Norbottenskuriren 20 april 2012
Folket i Bild Kulturfront 20 april 2012 Av: Nils Lundgren Musikteatern Hertsö Happening är en form av Community Theatre - En gemenskapens teater. Ett internationellt begrepp, som knappt nämns i svensk massmedia. Det är ett sätt att få människor att berätta sin historia med den professionella teatern som stöd. Det är en starkt växande internationell rörelse, skriver Bror Kajsajuntti
HERTSÖN byggdes klart i mitten av 1970-talet för att skapa bostäder i samband med att framtidsdrömmen Stålverk 80 skulle byggas. Nu är tiden en annan och Hertsön är ett av Luleås största bostadsområden med cirka 6000 invånare. Hösten 2010 bildades Hertsö Teaterförening och nu är det dags för Musikteatern Hertsö Happening, där Håkan Rudehill är författare och Ulla Lyttkens regissör. Berättelsen bygger på de intervjuer, som Håkan gjort med hertsöbor av olika bakgrund. Det är nutida händelser kopplade till 1970-talet, då de första människorna flyttade hit från bland annat Tornedalen och Chile, med en historisk anknytning till den man Herse, som troligen var den förste bosättaren under 1300-talet. Det är en vild jakt, där Marika, spelad av Kristina Oja jagar runt för att leta efter en stulen blomma, där det blir en rad kulturmöten med dagens Hertsön, som har en stor andel invånare från andra länder och där en ny generation vuxit upp. Tangon, som är längtans musik bär genom hela föreställningen. I FÖRESTÄLLNINGEN DELTAR ETT 30-TAL PERSONER, med premiär den 25 maj i ett gammalt laestadiantält på Hertsö idrottsplats. Under vintern har gruppen repeterat enskilda scener och sedan april har det varit genomkör, där scenerna knutits samman och där deltagarna med spänd förväntan och glädjetårar kunnat se hur pjäsen växer fram och hur alla växer med rollen. HERTSÖ HAPPENING ÄR EN FORM AV COMMUNITY THEATRE - gemenskapens teater, som är ett internationellt begrepp, som knappt nämns i svensk massmedia. Det är ett sätt att få människor att berätta sin historia med den professionella teatern som stöd. Det är en starkt växande internationell rörelse, som finns i alla världsdelar. I Latinamerika kallas den för de förtrycktas teater, inspirerat av Augusto Boal. Andra inspirationskällor är italienaren Antonio Gramsci. I Asien kallas den revolutionär teater. I Storbritannien tar den sig an klassfrågor och i USA och Kanada är det ofta etnicitet som står i fokus.
Norrbottenskuriren 6 maj 2012
Foto: Fredrik Johansson
Teatertältet brakade ihop
LULEÅ.
Natten till söndagen brakade teatertältet på Hertsö IP ihop. Det myckna snöandet blev till sist för mycket för konstruktionen. Ingen person skadades dock till all lycka.
Vi har haft koll på det här sedan i går, berättar Eva-Britt Tjernqvist som är producent för Hertsö happening som ska gå av stapeln i slutet av maj på Hertsön. - Folk har försökt att göra något för att det inte skulle braka ihop, men vädrets makter rår man inte över. På söndagen var det meningen att skådespelarna i Hertsö happening skulle ha ett genomdrag av föreställningen. Den fick i stället flyttas till Idéum på Hertsön. Vid tältet fick folk koncentrera sig på att försöka rädda rekvisita och annat. - Vi har fått undan det mesta, berättar Eva-Britt Tjernqvist. - Men det är ju blött... Att happeningen på något sätt skulle gå om intet på grund av detta, det finns inte på kartan för henne och hennes kollegor. - Absolut inte. I morgon finns här ett nytt tält. Marianne Westin
Norrbottenskuriren 16 maj 2012
NSD 26 maj 2012 ”Hertsöbornas egen historia”
Av: Jan Bergsten Foto: Jan Bergsten
Norrbottenskuriren 25 maj 2012
Stora hjärtan hos Hertsö Happening
LULEÅ.
Hertsö Teaterförening i samarbete med Lule Stass Hertsö Happening Manus:
Håkan Rudehill
Regi:
Ulla Lyttkens
Medverkande: Orkester:
Kristina Oja, Bror Kajsajuntti, Katrin Öhgren, Fred Boman, Yessiqa Lövbrand, Sandor Berglund, Britt-Marie Tjernqvist, Mårten Ström, Thomas Karlsson, Brita Ström, Zahra Gohari, Katrina Wikström, Hassan Rasim, Devla Tomic, Pierre Söderberg, Yasra Shahril, Anjelika Koloskova, Anna-Karin Larsson, Jonas Berglund, Victoria Norell, Maria Seger, Ulrika Rutberg, Anna-Karin Larsson, Fred Svanberg, Amanda Dahlberg, Petronella Edlund. Bengt Ek, Lasse Haapalainen, Håkan Rudehill, Fred Svanberg, Erik Malm
Premiär:
Fredag 25/5
Plats:
Hertsöns Idrottsplats Teamet Ulla Lyttkens och Håkan Rudehill borde rätteligen få något slags livstidsstipendiums-pris för alla sina många och decennielånga insatser för amatörteatern, i dess olika former, i länet. Nu senast manifesterat i uppsättningen Hertsö Happening ute på Hertsö Idrottsplats, som är en; främst för stadsdelen i fråga men även helt och hållet angelägen för "utsocknes" också, mestadels lyckad mixning mellan 70-talistisk (uppsättningen äger till och med rum i ett tält!) plakat-teater (till och med med riktiga plakat, vid ett tillfälle) med ett flertal frejdiga kampsånger inkluderade i handlingen, en burleskt integrerad berättelse med ett lagom vagt Romeo och Julia-tema som någorlunda bärande moment och en allmän happening-show med stora hjärtan också. Det är en föreställning som man mår väldigt bra av. Det känns till och med som om 70-talet vore här en gång till medan man tittar på den helt hängivna anrättningen. Egentligen är det bara det att man nu inte tvingas att sitta på golvet (OK - det var ju mest på barnteatrar!) som skiljer då från nu. Handlingen utspelar sig under cirka ett dygn. Kristina Oja (med en manisk energi som säkert skulle förmå att värma upp hela Hertsön) är uppstressad för att hon ska begrava sin ihjälsupne bror (Sandor Berglund) och hon jagar frenetiskt efter den blåa iris som hon haft planterad utanför sitt köksfönster. Intill finns invandrafamiljen där fadern (Hassan Rasim) uppfinner opraktiska onyttigheter och drömmer om sin stora kärlek. Och så finns stadsdelens kärlekspar - Thomas Karlsson och Yessiqa Lövbrand. Efter en svajig inledning med lika svajigt ljud bättrar alltsammans till sig betydligt och då blåser hela föreställningen fram lika lätt som de bultande stormvindar som vid flera tillfällen nära nog hotar att ta tältet med sig. Jag imponeras särskilt av trion med begåvade dansare (Jonas Berglund, Amanda Dahlberg, Petronella Edlund) samt av Bror Kajsajuntti och Katrin Öhgren, som paret Herse och Hulda; han 700 år gammal hon betydligt yngre, som sorglustigt och skeptiskt kommenterar skeendet. Och Mårten Ström, som i förd galant kritstrecksrandig gangsterkostym,förrättar diverse invigningar. Som den politiker han en gång var. Hertsö Happening spelas i kväll samt vid tre tillfällen nästa vecka också. Ta det som en angelägenhet att se den och att återuppleva en bit av 70-talet igen. Det säljs vårrullar, cevap cici och andra kulinariska delikatesser i tältet också. Rolf Nilsén
BILAGA 3 Programblad
BILAGA 3 Programblad
BILAGA 3 Programblad
BILAGA 3 Programblad
Bilaga 4 Sammanfattning DELTAGARENKÄTER
Antal medverkande i Hertsö Happening med mail (som fått enkäten): 36 Antal svarande på enkät: 21 Svarsfrekvens: 58 %
Könsfördelning bland de svarande Könsfördelning enligt deltagarförteckning
Kvinnor Män Kvinnor Män
Följande diagram utgår enbart från de 21 svarande Åldersfördelning Jag bor
Yngre än 25 26-40 år 41-55 år Äldre än 55 På Hertsön Utanför Hertsön
Jag är född Jag var huvudsakligen med
På scenen Utanför scenen Utomlands I Sverige
Hur viktigt har det varit att……
25 20 15 10 5 0 Pjäsen handlade om boende på Hertsön Pjäsens innehåll kändes angeläget Många organisationer och föreningar i Hertsön var med 25 20 15 10 5 0 Vet ej Inte viktigt Varken Viktigt eller oviktigt Mycket viktigt Inte viktigt Varken viktigt eller oviktigt Mycket viktigt
Hur viktigt har det varit att ha…..
25 20 15 10 5 0 …inledande teaterworkshops …manusimprovisationer 20 15 10 5 0 Vet ej Inte viktigt Varken viktigt eller oviktigt Mycket viktigt Vet ej Inte viktigt Varken viktigt eller oviktigt Mycket viktigt
Hertsö Happening har lett till ökad….
25 20 15 10 5 0 ...självkänsla för mig ...förståelse MELLAN boende på Hertsön …ökad förståelse för Hertsön för de som ej bor där … integration Inget Varken lite eller mycket Lite grand Ganska mycket Väldigt mycket
Jag vill fortsätta jobba med teater och kultur på Hertsön
Ja Nej Vet inte
Vad har varit bäst med Hertsö Happening (svaren tematiskt uppdelade):
Gemenskap Känslan av gemenskap Sammanhållning Sammanhållningen Sammanhållning trots tältras och problem med finansiering Att folk ställde upp Möten med människor Träffa människor man annars inte skulle träffa Träffa olika människor Möten med olika människor Nya människor Träffas mellan åldrar Träffa mellan kulturer Ha roligt Spela teater Att få spela teater Hela processen Bygga föreställning på Hertsöberättelser Lära sig teckenspråk Att föreställningen blev av Att föreställningen blev välbesökt Fantastiskt för publiken
Ge oss tips på vad vi kan förbättra (svaren tematiskt uppdelade):
Fortsätt i samma spår Att få fler människor att skriva Skaffa lokal där man kan ordna kulturevenemang Det organisatoriska Logistiken Ha ekonomin klar innan Olika tider för rep och workshops så även helgarbetande kan vara med Spela inomhus Ta vara på erfarenheterna Utvärdera och ta vara på erfarenheterna
Hur tycker du man ska jobba vidare med teater och kultur på Hertsön (svaren tematiskt uppdelade)
Via vår teaterförening Jobba vidare med teaterföreningen En aktiv teaterförening som bevakar vad vi kan erbjuda i teaterväg Revy, Cabaret, Barnteater, små korta scener (allvarliga eller roliga spelar ingen roll) med få skådespelare som kan spelas upp på Hertsö Galleria eller andra evenemang på Hertsön Få med funktionshindrade Fler ungdomar Bjud in ungdomar Det som gjorts har stärkt många människor och det finns nyfikenhet hos andra att delta Vi behöver alla slags verksamheter – skrivande, musik, konst och film Man måste göra lite undervisning om Hertsön Fortsätt i samma spår- varför ändra ett vinnande koncept På samma sätt som det skett hittills Samarbeta med andra organisationer
Något annat du vill säga? Fritt fram! (svaren tematiskt uppdelade)
Det har varit en stor upplevelse för mej att bara få vara delaktig i ett professionellt teaterprojekt Jag vill bara tacka er att jag blev tillfrågad att få vara med på denna fantastiska resa Tack för en underbar resa med Hertsö Happening. Oj, så mycket jag lärde mig! Fastän jag länge hållit på med amatörteater tycker jag att Hertsö Happening var bland det bästa hittills, eftersom det byggde på en berättelse i det bostadsområde jag bodde. Manus pekade framåt som exempelvis i slutsången. Pjäsen berörde även mig själv. Vill fortsätta jobba med teater och kultur på Hertsön, men inte just nu Tältprojektet var ett stort genombrott för teater i föreningslivet på Hertsön. Hertsön har ett rikt föreningsliv med kulturföreningar lyser med sin frånvaro