Transcript Granskning av Åsbacka efter stormig höst

MOLKOMS
20
TIDNING 11
Producerad av journalistlinjen på Molkoms folkhögskola
Furugård
lever vidare
I höst, 87 år efter att Birger
Furugård grundade det första
nationalsocialistiska partiet
i Sverige, har en grupp unga
Molkomsbor anslutit sig till
Svenskarnas parti.
Det är ett parti som hyllar
rasbiologi och anser att
kunna vara svensk medborgare ska man biologiskt tillhöra
samma folkslag. Vi har mött
dem.
sid 12 - 13
Fem år och
inget torg
Torg eller inte, det har blivit
en långkörare. I fem år har
det pratats om det. Strax före
jul bildades i alla fall en lokal
grupp som tillsammans med
kommunen ska genomföra
projektet.
– Folk börjar tröttna på att
tycka till, säger Helena Danielsson från Mera Molkom.
sid 9
Ingen vård
trots sjukdom
Molkombor har nekats vård
på vårdcentralen i Molkom.
Detta trots att de måste erbjuda alla vård enligt sjukvårdslagen. Sjukvården försvarar
sig med att de sökande inte
varit folkbokförda här eller
varit akut sjuka.
– Det är beklagligt när
patienter är missnöjda, säger
Birgitta Fredriksson, enhetschef på vårdcentralen.
sid 3
sid 3 - 4
Granskning av
Åsbacka efter stormig höst
Bussar som
kostar på
sid 10
Kollar matpriserna
- egen undersökning
För dyrt och
begränsat. Många
busspendlare är
missnöjda med
biljettsystemet. I
Göteborg är det
mindre än hälften
så dyrt.
sid 6
Hélene ingen
kontorsråtta
sid 24
11
MT 20
MT 20
11
02
Innehåll
3
4-5
LEDARE
Carema i blåsväder
6
Dyrt att åka buss i Karlstad kommun
7
Slutrökt för kommunanställda
8 Engagemanget imponerar
Ingen vård i Molkom trots sjukdom
9 Mycket tjat om Molkoms torg
10 Billigaste matkassen fanns i Molkom
Bussresor ger trötta elever
12-13 Furugårds SÄPO-akt släppt
14 Ett riktigt klipp
15 Kvinnor lär sig meka
16 Calle Mossberg i Laos
11
17
Boenden för ensamkommande flyktingbarn
18
Döden har blivit trendig
19
Skottlossning vid Örten
20
Miljöfestival i skuggan
21
MT kultur-tips
22
Unga landslagsspelaren Jesper Karlsson
23
En flygande holländare
24
Tatuerar i nyöppnad studio
Sjuka nekas vård
Mikaela Karlsson fick
ingen tid på vårdcentralen i Molkom när hon
blev långvarigt sjuk.
– Sjuksköterskan sa
att jag får vända mig till
en vårdcentral där jag
är folkbokförd, säger
hon.
I tre veckor har vi jobbat med den här tidningen. Det har inte
varit lätt, men det ligger mycket glädje och spänning bakom
den och mötet med Molkom. De flesta av oss i redaktionen
har aldrig varit här tidigare, men nu känns det som att i alla
fall jag känner samhället bättre än mitt gamla Örebro.
Molkom är inte stort, men det händer mycket. Det satsas
på ny busshållplats och bilmekarkurser för kvinnor. Samtidigt
ser Caremas verksamhet tveksam ut, och vårdcentralen vill
inte behandla människor som inte är skrivna här. Det finns
kontraster i den här gamla bruksorten, och det gör den till ett
mycket spännande ställe att vara på. Särskilt i egenskap av
blivande journalist.
Molkomsborna är väldigt engagerade. Vi i redaktionen har
sprungit runt med kamera och block i princip varje dag, och
vi har aldrig slutat förvånas över de människor vi mött. Oavsett vilka frågor vi haft har det alltid funnits någon med ett
svar. Korta samtal har lett till långa pratstunder med
personer som valt att flytta utomlands. Eller med dem som
flyttat hit till Molkom från andra delar av världen.
Det enda frågetecknet som verkar finnas är hur ortens
utséende ska vara. Vad som ska hända med torget, stationshuset och den tomma Graningeskolan verkar hänga i luften.
Det finns många viljor, men de drar inte alla åt samma håll.
En samlingsplats hade varit bra, tycker jag. Just nu verkar
människor mötas på Konsum. Det skulle vara mysigt med en
öppen och lugnare plats att sitta ner på. En plats där vi kan
prata med varandra utan att behöva skriva in det i kalendern.
På tal om kalender är det snart jul. Det innebär ledighet
och långa bilfärder för många. Tänk på hur ni kör - inte bara
för era medtrafikanters skull utan också för miljöns.
Inget intresse för stationshuset
NYHETER
Under hösten har vårdcentralen
i Molkom nekat personer vård
trots att det står i sjukvårdslagen
att vårdcentralerna i landet ska
erbjuda alla vård. Anledningen
har varit att de som sökt hjälp
inte varit folkbokförda i Molkom
och att ett besök därför skulle
innebära mer administrativt
arbete. Fakturan måste nämligen
skickas till det landsting
personen egentligen
tillhör.
Istället har de sjuka hänvisats till
sin hemort.
– Du har rätt att söka vård i
hela landet vid akut sjukdom,
säger Agneta Rickan på Patientnämnden i Karlstad, och pekar
på Hälso- och sjukvårdslagen.
God jul och gott nytt år önskar vi på Molkoms Tidning.
ALEXANDER LINDHE
chefredaktör
MOLKOMS
20
TIDNING 11
Molkoms tidning har bytt design. Håll utkik på www.molkomstidning.se för att vara
med när förvandlingen sker. Tidningen som du håller i din hand är ett smakprov på
framtiden. Vi hoppas att ni ska tycka om det nya utseendet. Trevlig läsning!
Varma hälsningar från redaktionen
03
Mikaela Karlsson hänvisades till Karlskoga där hon är
folkbokförd. Detta trots att alla enligt sjukvårdslagen har
rätt att söka vård i hela landet.
Problemet berör många. Det är
flera som tillfälligt bor i Molkom
på grund av arbete, studier eller
som sommargäster och därför
väljer att inte skriva sig här. Det
fungerar tills man behöver söka
vård. Att bli hänvisad till den ort
man är folkbokförd på innebär
för många att man inte får någon
vård alls då en resa blir svår.
Så var det för Mikaela Karlsson
som läser på Molkoms folkhögskola. I flera veckor gick hon
med förkylningssymptom och
orkeslöshet. Det ledde till att
hon inte kunde fungera vanligt
i sin vardag vissa dagar. Hon
kunde inte gå till skolan.
Därför sökte hon vård vid flera
tillfällen men nekades gång efter
gång med motiveringen att hon
inte är folkbokförd i Molkom
och att det skulle bli problematiskt för vårdcentralen att lösa
det ekonomiskt. Mikaela Karlssons besök ansågs även kunna
leda till en utredning med återbesök som sjuksköterskan tyckte
skulle göras på hemorten.
– Efter flera nekanden gick jag
ner till vårdcentralen för att visa
att jag mår dåligt. Så de kunde se
att jag menade allvar och att det
inte är en vanlig förkylning, säger
hon.
Hon nekades även på plats då
hennes tillstånd inte bedömdes
vara akut.
– Den bedömningen är helt
klart subjektiv. Det räcker med att
titta i tidningarna så ser man fallet med SOS-sjuksköterskan som
bedömde fel och där patienten sedan avled, säger Lars Gohde från
hälsovalskansliet på Landstinget i
Karlstad.
Mikaela Karlsson fick heller inte
den rådgivning man annars får
vid telefonkontakt när sjuksköterskan bedömer att ingen läkartid
behövs.
– Mår du dåligt ska du få en
tid eller rådgivning. När du kan
få en tid beror på den medicinska prioriteringen, men en tid
eller rådgivning ska du få även
vid en förkylning, säger Agneta
Rickan.
Vårdcentralen har möjlighet att
neka om sjukdomen inte anses
vara akut eller om det inte finns
några tider kvar. Då ska istället
rådgivning
erbjudas,
något
som vårdcentralen i Molkom
varken erbjöd Mikaela Karlsson
eller andra sjuka som inte är
folkbokförda i Molkom.
text & foto
EMILIA LINDHOLM
Fakta
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Landstingets ansvar:
3 § Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård
åt dem som är bosatta inom landstinget.
Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 §
folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas
inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en
god hälsa hos hela befolkningen.
Riskerar bli utan
2011
Redaktion
Chefredaktör
Sekreterare
Formgivare
Textansvarig
Bildansvarig
Alexander Lindhe
Jodie Whife
Annja Wikberg
Mattias Olsson
Kenny Svensson
Reporter
Reporter
Reporter
Reporter
Reporter
Reporter
Marina Johansson
Daniel Kristiansson
Nathalie Tranberg
Emma Messa
Johanna Skogman
Nils Jönsson
Reporter
Reporter
Reporter
Reporter
Reporter
Ansvarig utgivare
Joakim Malmberg
Emilia Lindholm
Anna Buske
Therese Hasselkvist
Felicia Libäck
Bo Levin
– Det är naturligtvis inte
bra. Självklart ska vi
ta emot patienter som
bedöms vara i behov av
den medicinskt motiverade vården, säger
Birgitta Fredriksson, enhetschef på vårdcentralen i Molkom, när fallen
presenteras för henne.
Läget är pressat på vårdcentralen
i Molkom och behovet är större
än vad läkarna kan hinna med.
Hade det funnits fler läkartider
hade det sett annorlunda ut, menar Birgitta Fredriksson.
Hon vill inte kommentera enskilda fall men är förvånad över
uppgiften att Molkomsbor nekats vård av ekonomiska skäl eller på grund av folkbokföring på
annan ort.
– Det är inte det bästa att säga.
Självklart ska vi ta emot patienter som bedöms vara i behov av
den medicinskt motiverade vården. När sjuksköterskan utifrån
vårdens kriterier bedömer att en
läkartid inte behövs skall relevanta råd ges utifrån de symtom
patienten angett, säger Birgitta
Fredriksson.
Att neka på grund av eventuell
vidare medicinsk utredning, instämmer hon däremot i.
– Bedöms det att vidare utredning behövs så får man vända sig
till sin egen vårdcentral. Det har
vi ingen möjlighet att ge i nuläget, säger hon.
De folkbokförda invånarna
prioriteras och risken att den
som inte är skriven blir utan vård
är stor.
– Jag anser att vi skall vara
professionella i vårt bemötande
både i telefonen och i mötet
med våra patienter. Vi pratar
ofta om det i personalgruppen,
och kommer att prata om det
igen.
Det är beklagligt när
patienter är missnöjda. Vår
målsättning är att bemöta alla
som kommer i kontakt med
oss på ett professionellt sätt
och ge en kvalitativ god hälsooch sjukvård, säger Birgitta
Fredriksson.
text EMILIA LINDHOLM
foto THERESE HASSELKVIST
- Självklart ska vi ta emot patienter, svarar Birgitta
Fredriksson på kritiken.
Landstingsskatten har höjts med 45 öre på grund av
det ekonomiska underskottet.
Ekonomisk press
Det är tungt i hela
Värmland, menar Lars
Gohde från hälsovalskansliet på Landstinget i Karlstad.
– Det finns lite pengar totalt
sett i Värmland på grund av
låga skatteintäkter. Därför blir
det lite pengar till vårdcentralerna också, säger Lars Gohde.
Den 30 november togs beslutet
om att höja landstingsskatten med 45 öre. Orsaken till
skattehöjningen beror på det
ekonomiska underskott som
Landstinget i Värmland har.
Varje månad sker en fördelning
av pengar till vårdcentralerna i
Karlstad kommun. Ett datorprogram tittar på varje patient som
är skriven på en vårdcentral och
fördelar pengarna utifrån hur
många som tillhör vårdcentralen. Fördelningen baseras även
på kön, ålder och vilken sjukdomsbild patienterna har. Allt
för att förutsättningarna för personalen på vårdcentralerna ska
bli bra och rättvisa och för att så
många som möjligt ska få hjälp.
text EMILIA LINDHOLM
foto THERESE HASSELKVIST
11
MT 20
MT 20
11
04
Tyst om problemen
05
på äldreboendet
att via chefer informera personalen. Många har varit ledsna och
nedstämda över allt det som rapporterats i media. Rapporteringen har skapat en oro bland våra
anställda, säger hon.
Josefin Wallgren och Carina
Karlsson har tillsammans över
30 års erfarenhet av arbete på Åsbacka servicehus. De känner inte
igen sig i den bild av äldrevården
som återgetts i media under hösten. På deras avdelning menar de
att verksamheten fungerar väl.
– Det som varit i teve och tidningar finns inte här. Det kanske
är annorlunda i storstäderna, säger Josefin Wallgren.
Barbro Eriksson rasar mot Carema. Hon är kritisk mot den låga bemanningen på Åsbacka.
Barbro: ”Det är skam”
Brist på personal, för
lite tid och ensamt. Så
beskriver Barbro Eriksson från Molkom Åsbacka äldreboende. Hon
bor inte där själv, men
har vänner som gör det.
– Om alla tiger, blir
inget gjort, säger hon
och slår näven i bordet.
NYHETER
På Åsbackas seniorboende bodde förut en god vän till Barbro
Eriksson. En dag för några år
sedan när vännen fick besök låg
hon fortfarande nedbäddad i
sängen. Klockan var tre på eftermiddagen, och det var egentligen
dags för kaffe. Besökaren fick se
till att den boende blev klädd, så
att de kunde ta den tilltänkta promenaden.
Barbro menar att det finns för
lite personal. Det finns inte tid
att ta hand om alla boende. Hon
vill samtidigt påpeka att det
inte beror på de som jobbar på
Åsbacka. Hon håller upp sina
händer och skakar på huvudet.
– Det är fler sådana här som
behövs, flickorna kan inte göra
mer än de gör!
Hon berättar också att det på
Åsbacka bara jobbar två personer i köket, en som lagar lunch
under förmiddagen och en som
lagar kvällsmaten under eftermiddagen. Frukosten gör avdelningarna själva. Två sköterskor
ska både ta hand om de gamla
och göra i ordning maten.
– Om en boende trycker
på trygghetslarmet, är det då
vällingen eller gröten eller den
som ligger i sängen som får
vänta? Det undrar jag!
Inför stängningen av matsalen
våren 2010, strax efter valet, var
hon med och gjorde en namninsamling till kommunen. De
äldre i Molkom ville behålla sin
matsal, inte minst för det sociala
umgänget den gav.
– Runt bordet jag brukade äta
vid, satt vi flera stycken och pratade. Det sociala är viktigt, säger
hon.
Enligt vård- och omsorgsförvaltningen gjordes den senaste upphandlingen under hösten 2009.
Det innebär att vid valet följande
år var det redan klart att Carema
care skulle ha hand om äldre-
Maj Sundström är generellt sett nöjd med boendet på avdelningen Backagården. På bilden
med Josefin Wallgren och Carina Karlsson.
vården på Åsbacka. Politikerna
kunde alltså inte påverka mängden personal. Avtalet var redan
skrivet. Barbro vill gärna se att
kommunen tar tillbaka hela
äldrevården. Hon jämför utförsäljningen med auktionerna av
fattighjon och barn förr i välden.
– Det är skam. Det är inte
börsnoterade företag som ska ta
hand om de gamla. Jag känner
mig ledsen över att de ska ha det
så.
text ALEXANDER LINDHE
foto NILS JÖNSSON
Kommunen bär
Vård och omsorgsförvaltningen ökar sina resurser. De vill ha bättre
kontroll på vad som
händer på våra äldreboenden.
– Kommunen har
alltid yttersta ansvaret,
säger Karin Frejsjö,
upphandlingsledare på
vård och omsorgsförvaltningen i Karlstad.
Vi känner ju själva att vi måste öka tillsynen, säger
Kristina Millner och Karin Frejsjö vid Karlstad kommun.
När en vårdtagare flyttar in på
ett äldreboende görs en så kal�lad genomförandeplan. I den
bestäms hur ofta vårdtagaren till
exempel vill duscha och vistas
utomhus. Vid omfattande behov
från den äldre förs en diskussion,
för att både vårdtagaren, personal och anhöriga ska bli nöjda.
Om planen inte följs ska personalen rapportera avvikelserna.
Ett minst antal duschar finns
dock, och är satt till en per vecka.
Christina Millner är tillsynschef
på vård och omsorgsförvaltningen. Hon tycker att en gång i
veckan är lagom.
– Vissa vill kanske bara duscha en gång i veckan. Behoven
ska styra och ibland ändras de
när man blir äldre, säger hon.
Hon berättar också att tillsynen
är densamma oavsett om det är
kommunen eller ett privat företag som driver vården. Personalen på varje äldreboende får även
ett material för att själva betygsätta sitt arbete. Det görs även
kundundersökningar från kommunen. Dessa kommer numera
utföras varje år, istället för vart
annat som det varit tidigare.
– Kommunen har alltid det yttersta ansvaret, oavsett vem som
utför vården, säger Karin Frejsjö.
Det genomförs regelbundna
kontroller och besök på både
kommunala och privata äldreboenden. Enligt Christina Millner
har de även med personal och
chefer. Det görs även fyra stick-
Lite tid och ofta
gratis arbete.
Många gånger är
det vardag för personalen på Åsbacka
i Molkom.
– Det blir mycket
ideellt arbete, säger
en anonym källa till
Molkoms Tidning.
Delar av personalen är kritisk
till hur verksamheten sköts på
Åsbacka. De berättar anonymt
om bristen på tid under dagarna.
Bemanningen är enligt en anonym anställd så låg att personal
arbetar ensamma på avdelningar
upp till fem-sex timmar per dag.
Samma person berättar att arbete ofta sker ideellt, att personal
stannar kvar en stund efter arbetsdagens slut för att hinna med
arbetsuppgifterna. Detta ska
ha tagits upp med ledningen på
Åsbacka utan att den har gjort
någonting åt problemet. Källan
vill inte ställa upp med namn
och bild.
– Det har hänt att folk har råkat illa ut när de uttalat sig.
Något möte eller diskussioner
om höstens händelser har inte
förts öppet. Ingen information
alls från ledningen på Åsbacka
ansvaret
prov varje år – två planerade
och två oanmälda kontroller av
äldreboenden. Efter höstens turbulens vill kommunen få större
kontroll över vad som sker inom
äldrevården.
– Vi kommer förstärka våra
resurser. Vi känner ju själva att vi
måste öka tillsynen, säger Christina Millner.
På Åsbacka gjordes ett oanmält
besök under 2010, där kommunen fann brister i hur journalerna
hanterades. En uppföljning kommer att göras innan årsskiftet för
att se om det blivit någon förändring.
– Mer än så vill jag inte säga,
eftersom besöket ska vara oanmält.
har getts till personalen angående mediernas rapportering.
Anonyma källor berättar för
Molkoms Tidning att problem
inom företaget inte är någonting
man pratar öppet om.
Carema care som företag förespråkar däremot ett stort
informationsflöde till sina anställda, och tycker att det är
mycket viktigt att personalen får
information om vad som sker.
Att inte prata om medias rapportering är fel väg att gå enligt
Kerstin Stålskog, Carema cares
affärsområdeschef för äldreomsorg entreprenad.
– Vi har så långt det går försökt
Några synpunkter, frågor eller
funderingar från de anhöriga har
enligt Josefin Wallgren och Carina Karlsson inte dykt upp på
Åsbacka.
– Vi har inte fått några frågor,
folk vet om att det fungerar här.
De har heller inte varit i kontakt
med någon företagskollega utanför Åsbacka för samtal om den
mediastorm som har varit kring
Carema.
– Vi sköter vårt här och vet
ingenting om hur de har det på
andra ställen, säger de.
Om höstens mediastorm påverkar kommunerna inför kommande upphandlingar på något
sätt vill Kerstin Stålskog inte spekulera i. Karlstads kommun ska
meddela Carema i februari om
de får förnyat förtroende på Åsbacka. Hon menar att samarbetet
med uppdragsgivaren är viktigt,
och de har inte fått några signaler
från Karlstads kommun om att
de vill byta ut Carema.
text NILS JÖNSSON
foto ALEXANDER LINDHE
Facket
protesterar
Nästa upphandling sker 2013.
Enligt Karin Frejsjö får Carema
vara med även vid de förhandlingarna, trots det senaste halvårets rikstäckande mediastorm.
Enligt henne ska det mycket till
för att bryta ett avtal.
– Det normala är ju att det inte
är sådana brister att man inte vill
förlänga avtalet, säger Karin
Frejsjö.
På Åsbacka jobbar en del av
personalen över elva timmar i
sträck. På facket Kommunals
sektion åtta, dit Molkom hör,
menar man att så långa arbetspass inte är bra för någon inblandad. Margaretha Styffe är
ordförande på sektionen.
– Det är absolut inte optimalt. Elva till tolv timmar tycker vi är alldeles för länge, och
det påverkar ju säkerheten för
vårdtagarna, säger hon.
text & foto
ALEXANDER LINDHE
Kommunen arbetar för en förändring. De möter dock motstånd från både arbetsgivare
och politiker. De arbetar även
för att göra det lättare för Care-
mas personal att öppet prata
om problem och brister.
– Meddelarfriheten skulle
skrivits in i avtalet, och jag hoppas att politikerna har fått upp
ögonen för det nu, säger Margaretha Styffe.
På fackförbundet jobbar de
både regionalt och lokalt för att
påverka politikerna till att göra
en ändring. Det anses vara ett
stort problem att anställda på
privata vårdföretag inte kan informera om missförhållanden
utan att arbetsgivaren får efterforska i vem informatören är.
ALEXANDER LINDHE
Ingen
praktik för
politiker
Praktik på äldreboenden för politiker och
tjänstemän. Det föreslog Gunilla Tågmark
(C) för drygt ett år
sedan i en motion till
Kommunfullmäktige i
Karlstad.
– Det finns ingen
insyn i det som de beslutar om, säger hon
om politikernas grund
till beslutsfattning.
I en motion till kommunfullmäktige i december 2010
föreslog centerpartisten Gunilla Tågmark att politiker
och tjänstemän i de sociala
förvaltningarna skulle ha en
veckas praktik per mandatperiod. Syftet skulle vara att
öka insynen och förståelsen
för andra människors liv, de
människor som de politiska
besluten berör.
Motionen avslogs. Motiveringen var att politikerna redan hade en god insyn i vård
och omsorgsförvaltningarna
samt att det inte fanns resurser att ta emot politiker och
tjänstemän som praktikanter.
Det håller Gunilla Tågmark
inte med om.
– De kommer väldigt sällan
ut och gör besök och det var
anledningen till motionen.
Många av de besök som görs
varar några få timmar och
då hinner man ju inte se så
mycket. Att det finns insyn är
skitprat, säger hon.
Att det
finns
insyn är
skitprat
Det kan vara stor skillnad på
hur verksamheten fungerar
på olika avdelningar inom
äldrevården. Mycket beror på
enskild personal, men också
på hur aktiva de anhöriga är i
relationen med personalen på
boendena.
– Så ska det inte vara. Jag
var en stark röst för min mamma, men det finns många som
inte har någon som kan föra
deras talan.
Inför nästa upphandling av
äldrevården hoppas Gunilla
Tågmark att de ansvariga på
kommunen har tagit lärdom
av höstens kritik.
– Jag hoppas det, men ibland är minnet fruktansvärt
kort. Min önskan är att politikerna förstår att de för de
svagas talan.
NILS JÖNSSON
11
MT 20
MT 20
11
06
Busstationen
byggs om
Den 11 december
ändrade Värmlandstrafik
sina tidtabeller. Till dess
skulle också den nya
hållplatsen vid Graninge
stå klar.
Bygget är ett samarbete mellan
Region Värmland och Trafikverket där Värmlandstrafik är projektägare.
Arbetet är delvis finansierat av
ett EU-projekt som heter Full
koll som arbetar med att bygga
ut infrastrukturen för kollektivtrafik. Värmlandstrafiks VD
Lars Bull sägare att den nya hållplatsen kommer att ge ett mycket
trevligare intryck, bättre komfort
och större säkerhet.
– Den nya hållplatsen kommer
förhoppningsvis bidra till att fler
väljer att resa kollektivt.
Även förbindelserna mellan
Molkom och Karlstad kommer
att förbättras och gå tätare, berättar han.
JOAKIM MALMBERG &
JOHANNA SKOGMAN
Trygghet på
skolan
Rökförbud för
kommunanställda
Rökfria arbetsdagar
för alla anställda inom
Karlstads kommun
kommer att införas efter första januari. Personalen måste hålla sig
borta från cigaretterna
under hela arbetspasset, med lunchrasten
som enda undantag.
NYHETER
Kommunen har fått in ett tjugotal medborgarförslag om att
rökförbud borde införas. Hälften av landets kommuner och
alla landsting har redan infört
det. Nu har även Karlstad klubbat igenom förslaget.
Det har under många år funnits
en strikt policy kring rökning
inom kommunen. Den säger
bland annat att arbetsplatsen
ska vara rökfri, även utomhusplatser som skolgårdar och fritidshem.
Kommunanställda
som vill bli kvitt sitt nikotinbegär ska få hjälp med detta på
betald arbetstid.
Onödigt dyra bussresor tycker Maria Bäcklund som pendlar mellan Karlstad och Molkom
Inga bussiga priser
Ett busskort går loss på
8820 kronor per år om
du bor i Karlstads kommun. I Göteborg är det
nästan hälften så dyrt.
– Det känns
interimligt, säger
Maria Bäcklund, 28,
som dagligen pendlar
mellan Karlstad och
Molkom.
NYHETER
Molkom ligger knappt tre mil
från Karlstad och tillhör Karlstads kommun. Ändå måste
de som pendlar med buss mellan orterna köpa ett så kallat
tvåkommunskort för att ta sig
till jobbet eller skolan. Kortet
gäller endast för kommunerna
Karlstad och Hammarö. Anledningen är att Värmlandstrafik,
till skillnad från de flesta andra
länstrafikbolag, saknar periodkort som sträcker sig inom
kommunens gränser. Eftersom
Karlstadbuss är ett eget bussbolag vars periodkort endast gäller
inom tätorten Karlstad, måste
de som pendlar inom Karlstad
kommun att köpa samma kort
som dem som pendlar utanför
kommungränsen.
Det är ett dyrt kort. Det kostar 735 kronor i månaden, eller
8820 kronor om året. Det går
att köpa kortet för ett årspris på
7350 kronor. För till exempel
studenter som inte går hela året
i skolan är det inget bra alternativ. Någon studentrabatt finns
inte heller på tvåkommunskortet. Det betyder att mer än en
månads studiebidrag, eller drygt
tio procent per år, går åt till resor
för de studenter som väljer bussen som färdmedel. För turer till
andra orter i länet måste dessutom pendlarna köpa separata
biljetter.
– Det känns inte rimligt om
man jämför med hur det ser ut
i andra kommuner, säger Maria
Bäcklund.
Hon köper tvåkommunskortet eftersom hon dagligen pendlar mellan bostaden i Karlstad
och jobbet som bibliotekarie i
Molkom.
I jämförelse med andra kommuner blir den knappt tre mil långa
bussresan mellan Karlstad och
Molkom väldigt dyr. Att resa i
Stockholm under ett år kostar
8300 kronor om man köper ett
SL-kort. För studenter och ungdomar är priset 4990 kronor.
Kortet gäller i hela Stockholms
län för resande med bussar, pen-
deltåg, spårvagnar och tunnelbana. Maria Bäcklund är inte
nöjd med priset på sitt busskort.
Tvåkommunskortet är faktiskt betydligt
mer lönsamt.
– Det är ju ett väldigt begränsat
kort, konstaterar hon.
Marknadsansvarig på Värmlandstrafik är David Johansson.
Han tycker att det begränsade
kortet är värt pengarna.
– Tvåkommunskortet är faktiskt betydligt mer lönsamt för
de som pendlar mellan Molkom
och Karlstad än för dem som
pendlar mellan Karlstad och
Hammarö eftersom avståndet
mellan orterna är desto större,
säger han.
Maria Bäcklund menar att
många väljer bilen istället för
bussen på grund av priserna.
Hon tror att lägre biljettpriser
hade lockat fler resenärer på
turerna mellan Karlstad och
Molkom. För henne är bil inget
alternativ för resorna till biblioteksjobbet.
– Jag har inget körkort. Jag
tycker att det är ganska skönt att
åka buss, säger hon.
text NILS JÖNSSON
& MARINA JOHANSSON
foto NILS JÖNSSON
Fakta
Jämförelse av vuxenpris per år
Tvåkommunskort för buss, Värmlandstrafik. Endast Hammarö
och Karlstad: 7350 kronor
Länskort Värmland, Värmlandstrafik: 9950 kronor
Kort för Göteborgs kommun med Västtrafik: 3770 kronor
Kort för hela Stockholms län med Stockholms lokaltrafik: 8300
kronor
Elevhälsoteamet.
Elevhälsoteamet på
Nyeds skola arbetar
för att få en trivsam
skolmiljö.
– Oftast tar personalen
tag i det som händer,
men det är inte alltid
de gör det på allvar,
säger Mina Karlsson,
kamratstödjare.
Enligt skollagen ska varje skola
ha någon form av grupp som
behandlar frågor kring elevernas
skolsituationer.
Teamet
på
Nyeds skola består av två
rektorer, en speciallärare, en
skolsköterska, en kurator och en
skolpsykolog.
På skolan finns även en kamratstödjargrupp. De hjälper till
att skapa trygghet på skolan.
Mina Karlsson och Johan Jansson är kamratstödjare.
Om det dyker upp något fall
av mobbning väljer Johan att
kontakta en medlem i elevhälsoteamet.
– Det känns som att det skulle
vara bra att börja med att prata
med kuratorn. Om mobbningen
inte slutar efter det kan man gå
högre och prata med rektorn,
säger han.
text & foto EMMA MESSA
07
Ingen har någonsin påpekat att min rökning varit
ett problem, säger Karin
Forsberg, lärare på Nyeds
skola.
Slutrökt på arbetsplatsen.
Förbudet kommer att leda till
mindre rökning och därmed
bättre hälsa, menar kommunen.
Det finns en lag som handlar
om anställdas rätt att slippa utsättas för passiv rökning på arbetet, men ingen lag om rökfri
arbetstid. Det är upp till arbetsgivarna själva att besluta om.
Enligt en beräkning som Statens folkhälsoinstitut publicerade 2009 kostar en rökares rökpauser i snitt 31 300 kronor per
år. En rökare har även i genomsnitt åtta dagars mer sjukskrivningar vilket ger en kostnad på
ytterligare 13 700 kronor. Om
Sveriges samtliga kommuner
skulle införa rökfria arbetsdagar
skulle de tillsammans spara 2,6
miljarder kronor per år.
Karlstad kommuns personaldirektör Peter Bäckstrand berättar
att det inte finns någon ekonomisk tanke bakom beslutet.
– Vi vill satsa på våra medarbetares hälsa och att då tillåta
rökning skulle vara ganska kontraproduktivt.
Karin Forsberg, lärare på
Nyeds skola i Molkom röker
dagligen. Hon känner till förbudet men har inte reflekterat så
mycket över det.
– Inom vissa arbetsområden är
det självklart att man inte ska
lukta rök men som rökare vet
jag om det och ser till att dölja
det med kaffe eller tuggummi.
Ingen har någonsin påpekat
att min rökning har varit ett
problem för dem. Diskussionen kring cigarrettrökning är
ständigt pågående och rökare
måste numera vara beredda på
att deras rökmöjligheter dras in.
Karin Forsberg tror inte att
skillnaden efter att rökförbudet
trätt i kraft kommer att bli så
stor.
– Det är många som röker så
att kontrollera att förbudet följs
kan nog bli knepigt. Det skulle
ju bli en ohållbar arbetssituation
om folk sprang runt och skvallrade på varandra.
Hon undrar om kommunen
haft problem med folk som
springer och röker i tid och otid
och om det har blivit ett arbetsmiljöproblem.
– Missbrukar folk sina rökpauser? Vad blir konsekvenserna om man bryter mot förbudet,
drar de av pengar från lönen eller vad ska de göra?
Peter Bäckstrand förklarar att
det inte kommer att byggas upp
någon kontrollapparat. Om någon får problem med att följa
förbudet får den ansvarige chefen höra sig för och se vad vi kan
göra för personen.
– Jag tror inte att det kommer
att bli ett problem, folk brukar
följa och respektera de regler
som finns på arbetsplatser.
Han tillägger:
– Det kommer så klart inte
att bli någon enorm förändring
direkt men i längden hoppas vi
på bättre hälsa för personalen.
Om tio, femton år kan vi kanske
skörda frukten av beslutet.
Karin Forsberg är ändå lugn
inför förändringen och tror inte
att den kommer påverka henne
speciellt mycket.
–Det var ett jäkla väsen när det
blev rökförbud på restauranger
men nu tycker alla att det är jättebra. Förändringar följs alltid
av en diskussion men i slutändan brukar man acceptera de
ändå. Vi människor är föränderliga och tur är väl det.
text JOAKIM MALMBERG
foto ALEXANDER LINDHE
& JOAKIM MALMBERG
Känner inte av
jobbkrisen
Ingen av de uppringda
företagen i Molkom har
känt av jobbkrisen som
råder i Sverige.
– Hittills har vi bara
anställt, säger Pär-Inge
Berg på AB S-O Bergs
mekaniska verkstad.
Arbetslösheten i Sverige har
varit hög. Det är framför allt
ungdomar som har haft svårt
att komma ut i arbetslivet. Företagen i Molkom har inte
märkt av krisen alls, men de
flesta har heller inte anställt.
– Vi söker inte några arbetare,
vi har redan vår vikariepool, säger Anders Johansson på Coop
Konsum.
I dag är det 8900 inskriva på
arbetsförmedlingen i Karlstad,
men bara 30 stycken har under
november gått ut i arbete.Förra
året var siffran 40.
FELICIA LIBÄCK
En framtidstad
Huspriserna i Karlstad ligger
på en mycket högre nivå än i
Molkom. När bankerna förra
året höjde kontantinsatsen till
femton procent trodde mäklare
Christoffer Kullberg att orter
som Molkom skulle bli populärare. Att människor skulle välja
att flytta hit för att huspriserna
här ligger på en tredjedel jämfört
med Karlstad. Men så blev det
inte.
– De som inte har råd att betala en kontantinsats för ett hus
i Karlstad har i stället valt att
bo kvar i sina lägenheter, säger
Christoffer.
En som flyttat från Karlstad
till Molkom är Tove Bodland
med familj. De köpte sitt drömhus på Mejerivägen
– Fördelen med att bo i Molkom är att det är lugnare och
att det är nära till naturen, säger
Tove.
ANNA BUSKE
Snart ny återvinningcentral
Karlstads Energi har
sett ut en lämplig plats
för Molkoms nya återvinningscentral. Blir
det som önskat kommer den att byggas vid
Industrivägen under
2013.
Molkoms återvinningscentral.
Det är trångt och svårt att vända
bilen. Folk misstänker även att
de har fått punktering av skräp
och skruv som gömmer sig i gruset. Efter den senaste kontakten
med Karlstads energi har nya beslut tagits.
– Det kommer att vara en lång
resa innan den är klar, säger Ulf
Sundström, produktionsplanerare för återvinningscentralerna
på Karlstad Energi.
– Vi har med hjälp av mark- och
exploateringsenheten sökt en ny
tomt och har hittat en yta som är
tänkbar, säger Ulf Sundström.
Molkoms tidning har tidigare
rapporterat om missnöjet med
Innan byggplanerna kan verkställas är det mycket annat som
måste ske. Bygglov och miljö-
tillstånd måste sökas och planer
ska godkännas av Karlstads energis styrelse.
– Det kommer att vara en lång
resa innan det står en klar återvinningscentral. Men vi på Karlstads energi är medvetna om att
centralen i Molkom i dag inte är
hållbar och det är en prioritering
att åtgärda detta.
Som det ser ut nu är ärendet
medräknad i budgeten för 2013.
Blir det som de önskar kommer
den nya centralen att byggas vid
Industrivägen i Molkom.
– I dag är det fler och fler som
vill göra rätt för sig vilket ställer större krav på återvinningscentralerna. Den nya centralen
kommer att bli byggd på ett helt
annat vis.
Förutom ramper och asfaltering kommer Karlstads energi
även att sträva efter enskilda körbanor för personbilar och lastbilar.
– Vi vill såklart ha en så modern och säker återvinningscentral som möjligt.
text & foto JODIE WHIFE
En föreslagen plats för
återvinningscentralen är i
skogen bakom den nuvarande
11
MT 20
MT 20
11
08
09
Vad säger
molkomsborna
om torget?
Malin
Ahlsén
– Jag vill jättegärna ha ett torg
här. Det är tråkigt att det har
pågått under så pass lång tid
och att inget händer. Jag hoppas på att torget kommer ha
lite bänkar, planteringar och
mycket växter. Lite vatten
skulle också vara trevligt, det
behöver inte vara någon jättefontän.
Kommunens arbetsskiss från 2009 över Molkom, gjord av Louise Thyberg på Sweco Architects AB.
Torgskräck
Graningeskolan har stått tom sedan 2005 och framtiden för byggnaden är oklar.
Husen ingen vill ha
Det är fortfarande oklart
vad som ska hända med
Graningeskolan och
stationshuset. Båda är
till salu, men processen
går långsamt.
Inte en enda person har
lagt anbud på husen.
NYHETER
Graningeskolan och stationshuset i Molkom har länge stått
övergivna. Det pågår en jakt på
köpare, men än så länge är intresset svalt.
– Det är i nuläget inte tal om
att riva Graningeskolan, vi vill
hitta en köpare, och det är troligtvis ingen privatperson, säger
teknik- och fastighetsdirektören
Hans Wennerholm på Karlstad
kommun.
I februari 2010 gjordes en intresseanmälan från Ängsbacka
förening. Tanken var att skolan
skulle göras om till korttidsbostäder, som skulle fungera bra
under festivaler som Ängsbacka
förening anordnar. Det satte
dock banverket stopp för.
Delar av Graningeskolan ligger alldeles för nära tågspåren
för att få göras om till bostäder,
bland annat på grund av ljudnivån. Kommunen hade annars
gett klartecken till Ängsbacka
förening för att få köpa Graningeskolan och göra om till bostäder.
En överklagan kom in från Molkomsbor, som menade att ljudnivån skulle öka kraftigt. Detta
ledde till att Karlstad kommun
tvingades att göra en ny detaljplan och nya utvärderingar.
– Det blev längre inte aktuellt
för Ängsbacka förening att köpa
skolan.
Även om överklagan säkert
inte hade gått igenom tog det för
lång tid. Det skulle ta över ett år,
säger Kaysa Mallika Jansson,
administratör på Älvsbacka
förening.
Riksdagen beslutade i juni 2011
om en ny plan- och bygglag.
Man kan
inte bara
titta på
när
de river
hela
Molkom
Syftet är att förenkla plan- och
byggprocesserna och att skärpa
kontrollen av byggandet. När
det gäller stationshuset togs ny-
ligen ett beslut från trafikverket.
Stationshuset är till salu
och sista anbudsdagen var den
8 december 2011. Molkoms
Tidning hörde av sig till
trafikverket efter anbudstiden,
men ingen intresseanmälan
hade gjorts. Carina Viklund från
trafikverket kan inte svara på
vad som kommer att hända med
stationshuset nu när anbudstiden
gått ut.
– Jag kan inte svara på om stationshuset riskerar att rivas. Vi
får helt enkelt göra en ny utvärdering.
Ännu mera väntan återstår innan
en lösning med byggnaderna nås.
Lennart Svensson från Molkom
har sin syn på vad som ska hända
med stationshuset.
– Jag har ju tidigare gått ut
med att jag tycker det ska rivas.
Nu står ju stationshuset bara där,
och det finns en risk att det blir
ett spökhus med sönderslagna
fönster och allmän förstörelse.
Jag kan heller inte se vem som
skulle kunna tänkas köpa. Det
har ju inte hänt någonting på
länge.
Mikael Bernholm från Mera
Molkom har länge engagerat sig
i frågan. Han vill mer än gärna
att köpare hittas och att byggnaderna inte ska rivas, en förhoppning om att husen ska kunna användas till något annat.
– Man kan inte bara titta på
när de river hela Molkom, utan
att göra någonting åt det.
Mikael Bernholm vill dock
poängtera att han givetvis inte
heller vill att stationshuset bara
ska stå där, helt övergivet, men
att det är viktigt att göra allt man
kan för att byggnaderna inte ska
rivas och ta en strid för Molkom
och dess framtid.
text & foto
MATTIAS OLSSON
Ingen ansvarig för brukets giftutsläpp
För tre år sedan
kunde man läsa i
Molkoms Tidning om
de giftiga utsläppen
på Blombacka bruk.
Sedan dess har knappt
någonting hänt.
– Det är komplicerat. Vi har
ingen jurist som kan jobba med
fallet på heltid, säger Susanne
Andersson på miljöenheten,
Länsstyrelsen.
Det är Länsstyrelsen i Karlstad som ska utreda vem ansvaret ligger på. Senast det hände
något i ärendet var i december
2010 då Uddeholm Kraft AB genomförde en miljöteknisk markundersökning.
– Någon form av utredning
kommer att ske. Men hur, var
och när är inte bestämt än,
säger
Susanne
Andersson.
Det finns ingen tidsplan på när
det ska vara färdigt.
– Det beror på, det kan hända
att någon till exempel överklagar, då tar det längre tid. Men vi
söker extra medel tills nästa år.
Mer personal som kan jobba med
detta, säger Susanne Andersson.
Hon säger också att Blombacka
bruk är med på prioriteringslistan.
– Men vi har ju 60 liknade fall
som vi jobbar med i Värmland.
Under tiden bruket var i gång
släpptes farliga utsläpp ut i Byckelsälven som leder ut i Borssjön.
Det blev även mängder av bly i
sanden efter att ståltråd slipats i
den. Blysanden användes sedan
till att bygga ut vägarna i bruket.
De giftiga ämnena ligger kvar
nergrävda, så som zink, salpetersyra och cyankalium.
FELICIA LIBÄCK
Nu har det äntligen bildats en lokal grupp som
tillsammans med kommunen ska se till att det
blir ett torg i Molkom. I
fem år har bygget skjutits upp.
– Nu är det sista
varvet som vi ältar det
här. Folk börjar tröttna
på att tycka till, säger
Helena Danielsson från
Mera Molkom.
NYHETER
För ungefär fem år sedan talade
man för första gången om att
bygga ett torg. 2009 hölls det
första officiella mötet och olika
grupper bildades som skissade på
ritningar och tog fram en plan för
torget. Planer som sen ändrades
om vart annat. Fortfarande
finns det inget torg. Den lokala
gruppen för torgbygget bildades
strax före jul 2011. Det är en
sådan grupp som kommunen vill
samarbeta med för att ta fram
en detaljplan och komma igång
med bygget.
Det är positiv stämning i den
lokala gruppen kring Molkoms
framtid. Men det finns ändå olika viljor från kommunen och det
lokala samhället. Många frågor
diskuteras fortfarande. Är det ett
torg som ska byggas i Molkom
eller finns det tankar om att göra
något annat? Sådana saker kommer senare att tas upp när de
olika grupperna från kommun,
Mera Molkom och föreningar
träffas för att i detalj diskutera
utformningen av torget.
Kristine Johansson är projektledare för torget och jobbar på
kommunen. Hon bor även i Molkomstrakten. Som projektledare
Nytt tak efter
årsskiftet
I snart fyra månader har Timemackens tak legat på backen sedan det rasade efter att en lastbil
kört på det. Vid årsskiftet kommer monteringen av ett nytt tak
att påbörjas och det beräknas
vara klart under januari.
– Då den som vållade skadan
var en utländsk chaufför har det
tagit tid att få klartecken på regleringen från de involverade försäkringsbolagen, förklarar Preems presschef Thomas Ögren
den utdragna processen.
Men varför har det trasiga
taket lämnats kvar på marken
i flera månader och inte tagits
bort?
– Det har legat kvar under tiden vi har sökt olika lösningar,
varav en var att försöka återanvända det. Men beslutet blev
att bygga ett nytt skärmtak.
Vi kommer inom kort påbörja
byggandet och samtidigt skrota
det gamla taket, säger Thomas
Ögren.
MARINA JOHANSSON
har hon en åsikt och som privatperson har hon en annan.
– Om jag ska vara helt ärlig vet
jag inte om jag som privatperson
skulle vilja ha ett torg. Det finns
annat som man skulle kunna
lägga pengarna på i Molkom,
säger hon.
Förra året toppade Molkom
kommunens
prioriteringslista
för byggnationer i tätorter runt
Karlstad, men har nu halkat ner
till tredje plats. Byggnationer
i Väse och Edsvalla kommer
före. Detta beror på att torget
i Molkom kräver en ändring i
detaljplanen, vilket är en process
som tar tid.
– Det går lite trögt och tar lite
lång tid ibland men det är inte
det att det inte händer något. Nu
till våren ska vi ha ett möte och
gå igenom mer i detalj vad vi ska
göra, berättar Kristine.
THERESE HASSELKVIST
Enar
Johansson
– Jag tror det kommer bli bra
med ett torg och att ha en
samlingsplats kan inte vara
annat än en fördel. Vad har
man på ett torg? Det skulle
vara trevligt om det var något
marknadsliknande som hade
öppet en dag i veckan då folk
från bygden ändå är där och
handlar.
Margareta
Carlsson
Fakta
Kommunens preliminära tidsplan för tätorternas genomföranden är:
Väse 2011. Bygge av gång- och cykelbana, utbyte av
befintlig gatubelysning och plantering av träd och växter.
Edsvalla 2012. Bygge av någon form av park på området
vid matbutiken och stationsbyggnaden. Återvinningsstationen kommer även att snyggas till.
Molkom 2012-2013. Nytt torg, i nuläget planerat vid
Konsum.
Vålberg, Skattkärr, Skåre. Dialogmöten kommer att
hållas under perioden 2013-2016.
– Visst vore det härligt och
trevligt med ett torg här bara
det får vara ifred. Det vet jag
ju själv när jag ställer ut blommor utanför butiken så är de
ju borta dagen efter. Nu har
torget skjutits upp så länge så
det lär väl inte vara klart förrän 2017. Det vore trevligt
med en samlingspunkt med
lite bänkar och blommar.
Hallå där!
Birgitta Andersson,
jobbar på Macken i Molkom AB
Linda
Nilsson
Birgitta har tillsammans med
sin man Göran Andersson drivit Macken i Molkom AB i 35
år. I augusti tankade den sista
kunden sedan storföretaget OK
Q8 dragit tillbaka bensinen
från macken. Butiken finns däremot ännu kvar, men är utlagd
till försäljning.
Birgitta, hur går det för er
utan bensin i pumparna?
– Det går hyfsat. Det är mindre kunder nu såklart, de tycker
det är synd att vi inte har bensin
längre men det går ganska bra
ändå.
Har ni gjort några förändringar
för att locka kunder?
– Vi har bland annat utökat
korvförsäljningen lite i butiken.
Har OK Q8 hört av sig för att se
hur det går för er?
– Nej, de har inte ringt. Det är
vi som får ringa till dem om vi
vill något.
NILS JÖNSSON
– Jag är inte så insatt. Det
skulle vara bra om det händer
mer och folk tog sig hit. Jag
hade ingen aning om att det
skulle bli ett torg men jag tror
inte på det förrän det står där.
Det vore kul om det fanns lite
torghandel med smågrejer
som skulle locka mer ungdomar och kanske en kafeteria
där folk kan mötas.
11
MT 20
MT 20
11
10
11
Resor ger trötta elever
Undersökning: Hälften av eleverna blir trötta av skolskjutsen
Resenärerna
tycker till:
Mer än hälften av
barnen blir trötta av att
åka skolskjuts.
– Jag kan tänka mig
att det blir jobbigt om
man har en timme hit
och en timme hem,
säger Birgitta Nilsson,
skolsköterska på Nyeds
skola.
NYHETER
Klockan är två, barnen står och
väntar på att få åka hem.
– Peter jag kan inte knäppa,
ropar en flicka som sitter nästan
längst bak.
Inne i bussen pågår det bälteskontroll av chauffören Peter
Sundqvist som även driver Molkom buss AB. Alla måste ha
bälte och ingen får gå i gången.
Längst bak hörs barnen prata
om spel, högt och tydligt. De
som sitter längre fram verkar
lugnas av det dova motorljudet
samtidigt som de småpratar lite
med chauffören.
– Det blir vårt ansvar att det
är en okej miljö i bussen, säger
Peter Sundqvist.
Molkoms tidnings egna prisundersökning visar på en mycket liten prisskillnad mellan Konsum i Molkom och de större affärerna i Karlstad.
Inte lönsamt att
handla i Karlstad
Priset på maten avgör
till stor del hur vi väljer
att handla. Molkoms
Tidning kan avslöja att
det inte blir billigare att
handla i Karlstad.
Pris för bränsle*
Pris för matkassen
GRANSKAR
Många Molkomsbor åker till
Karlstad i tron att de sparar
pengar på matinköpen. Vi har
gjort en egen prisundersökning
i fyra olika matbutiker. Vår matkasse innehöll tolv vanliga märkesvaror.
Prisskillnaden mellan Coop
Konsum i Molkom och Coop
Forum i köpcentret Bergvik visade sig vara mycket liten. 13
kronor billigare var matkassen
på Bergvik. Då är kostnaden för
bensin eller bussbiljett inte med
i beräkningen. I prisberäkningen
till höger har vi för de som reser
med bil endast tagit hänsyn till
kostnaden för bensin.
text NILS JÖNSSON
foto ALEXANDER LINDHE
grafik ANDERS LAGERDAHL
*
Beräknat på avståndet
från Molkom till respektive mataffär, bensinförbrukning 0,7 l/mil
och ett bensinpris på
13,98 kr/liter.
Totalt
350,04 kr
Totalt
341,52 kr
Bensin
78,29 kr
Bensin
58,72 kr
Totalt
284,75 kr
Bensin
56,76 kr
Mat
271,75 kr
Mat
282,80 kr
Mat
284,75 kr
Mat
285,75 kr
Totalt
331,89 kr
Bensin
39,14 kr
Det finns fem olika linjer som
varje dag hämtar och lämnar
eleverna vid skolan och hemmet. Resan får ta max en timme,
vilket innebär att skoldagen för
C
Beoop
rg F
vi or
k u
,
W
IC all
Su A inde
rs
No pe
rrs rm
tra ark
nd et,
Co
Mo op
lk Ko
om ns
u
m
,
Co
Kr op
on Ko
op ns
ar um
ke ,
n
Hampus Eriksson, årskurs 7.
Hampus trivs bra med att åka
buss. Det tar honom ungefär
15 minuter att åka hem från
skolan.
– Jag blir varken trött eller
illamående av att åka buss.
Att promenera de två kilometerna till hållplatsen ser
han inte som ett problem.
vissa elever kan bli två timmar
längre. Att åka buss är i dag
vanligt bland unga studerande
oavsett skola eller årskurs. I Molkom är det ungefär 175 elever av
400 som av olika anledningar
behöver åka buss till Nyeds
skola. Det kan bero på att de
bor ett visst antal kilometer från
skolan eller att de måste korsa
någon av de mycket trafikerade
vägarna.
Skolskjutssamordnaren Anita
Fjellklang Lundqvist, som jobbar på Nyeds skola, tycker det
är bra att bussarna sköts från
Molkom i stället för Karlstad.
– Vi har bra kontakt med bolaget som känner till området
väl, säger hon.
Enligt enkätundersökningen är
eleverna enade om att de inte
tycker det påverkar deras studier
att åka buss. Det var endast en
av sju som ansåg att det påverkade dem negativt.
Fem busslinjer trafikerar Nyeds skola varje dag.
– Det är en rent individuell fråga.
Men det tror jag inte. Vi är vanemänniskor, vi vänjer oss fort,
anser Peter Sundqvist.
Nyeds skola har även kontakt
med snöröjningen för att se till
att barnen åker så tryggt som
möjligt på vintern. Molkom
buss har ansvaret för att köra
eleverna. De värnar också om
deras trygghet vid eventuell
vinterhalka. Som en säkerhetsåtgärd sätter man dubbdäck
även på de små bussarna under
vintern.
– Förra året när det blev väldigt
halt körde vi med våra personbilar på de linjer vi sedan skulle köra skolbussen på. Redan
klockan sex på morgonen var vi
ute, bara för att se om vi vågade
köra eleverna till skolan, säger
Peter Sundqvist.
text NATHALIE TRANBERG
&FELICIA LIBÄCK
foto NATHALIE TRANBERG
Stina Roxström, årskurs 7.
Stina har åkt buss till och från
skolan varje dag sedan lekis.
Hon blir trött av skolskjutsen
men inte illamående.
– Jag kan läsa en bok på
bussen. Men till exempel
matte är svårt. Det blir inte så
avslappnat.
Det tar henne 20 minuter
på morgonen och 50 minuter
på eftermiddagen.
– Jag är väldigt trött efter
skolan. Så antingen gör jag
läxorna i skolan eller inte
alls. Jag väljer ju själv om jag
gör mina läxor.
Mat
292,75 kr
Många djur vanvårdade
I år kom 15 anmälningar
om vanvård av djur från
Molkomsområdet. En
av de anmälda riskerar
djurförbud.
m
Det här köpte vi:
Totalt
342,51 kr
Barnen verkar inte ha något
emot att ta sig till och från skolan
i buss. Enligt en undersökning
som Molkoms Tidning gjort visar dock att majoriteten av de
som åker skolskjuts blir trötta
av det och att en tredjedel ibland
blir illamående.
– Ingen har kommit till mig
och klagat på grund av bussen,
säger Birgitta Nilsson.
– Barnen är trötta av andra anledningar också. Många lägger
sig för sent på kvällarna.
Över hälften av eleverna blir trötta av skolskjutsen och en tredjedel känner illamående.
Amanda Zälle, årskurs 5.
Amanda har 10 minuter på
cykel till busshållplatsen. Det
tar henne 20 minuter att ta sig
till skolan och 45 minuter att
åka hem.
– Jag läser inte läxor på
bussen. Men vi har inte så
mycket heller.
Illamående och trötthet är
inget problem som Amanda
har upplevt.
IC
Va A N
lla är
gä a,
rd
et
Ketchup Felix 500 g, strösocker 2000 g, O´boy original, Bregott 300 g, Kalles kaviar,
Snabbmakaroner 1000 g, Mellanmjölk Milko 1 liter, Kaffe Löfbergs lila mellanrost 500
g, Tandkräm Aquafresh 75 ml, Yes diskmedel 1 liter original, Bravo apelsinjuice 2 liter,
Kelloggs cornflakes 750 g.
Av 105 anmälda fall av djurmisskötsel 2011 till länsstyrelsens
djurskyddsavdelning, kommer
15 anmälningar från Molkom
och tillhörande samhällen. Hundar, katter, hästar och kaniner är
de mest drabbade djuren.
Vanligast i Molkom är vanvårdade katter. Ofta är det katter
utan ägare, men många gånger
handlar det om ägare som inte
vet hur de tar hand om sina husdjur. Katterna har inte fått mat,
inte haft någon kattlåda, eller
haft ovårdad päls.
Vid flera tillfällen har det anmälts hästar som saknar ligghall
och stall.
Enligt länsveterinär Holly Cedervind kommer det cirka 500
anmälningar om året från hela
Värmland. Under 2010 kontrollerades 346 anmälningar, varav
ungefär hälften visade sig vara
befogade.
En djuruppfödare utanför
Molkom riskerar djurförbud.
Miljöförvaltningen i Karlstad
kommun utfärdade en första varning i oktober 2008.
Djuruppfödaren anklagades
då för dålig daglig skötsel av sina
djur, för små burar och otillräcklig ljussättning i den lokal som
djuren vistades i.
Efter maktskiftet tilldelas kommunen andra ansvarsområden
och länsstyrelsen tar över djuruppfödarfallet 2009. En andra
varning gavs ut efter ett kontrollbesök i mars samma år.
Länsstyrelsen ansåg att punkterna i den första varningen inte
hade åtgärdats. Den tredje och
sista varningen gavs i november
2010. Holly Cedervind var med
och beslutade att djuruppfödaren skulle få djurförbud.
– Under några gånger när
länsstyrelsen var där på kontrollbesök så hade han städat och åtgärdat det vi sagt åt honom att
ordna. Problemet var att andra
gånger vi kom dit så hade det
förfallit igen.
Djurförbudet var nödvändigt
dels på grund av de tre varningar
utfärdats över en ganska lång
tid, dels på grund av risken att
han skulle upprepa sina brister,
trots att han åtgärdat det några
gånger.
Beslutet om djurförbud togs i
slutet av augusti i år. Djuruppfödaren överklagade beslutet och
lyckades få sitt djurförbud temporärt upphävt i oktober. Upphävningen gäller fram till det att
ett nytt beslut genomförts. Sedan
1995 har Värmlands länsstyrelse
utfärdat 68 djurförbud i hela länet.
DANIEL KRISTIANSSON
Furugård lever
vidare på nätet
Fortfarande anordnas aktiviteter för att
hedra Birger Furugård.
50 år efter hans död,
den 4 december i år,
samlades nationalister
vid hans grav i Årjäng.
– I flera delar av
landet har man kunnat
se en brun tradition,
konstaterar Daniel
Poohl, chefredaktör
för antirasistiska tidningen Expo.
Svenskarnas parti (Svp) har
under hösten startat en lokalavdelning i Molkom. Partiet har
rötter i det gamla Nationalsocialistisk Front. Enligt Daniel
Poohl kan nationalsocialismen från Birger Furugårds tid
avspegla sig i Molkom i dag.
Daniel Poohl, chefredaktör
på tidningen Expo.
11
MT 20
MT 20
11
12
– Nationalsocialismen visar sig
delvis på samma sätt i dag som
under 1940-talet. Det är en rörelse som försöker ta makten
på gatan med samma idéer och
samma ideologi.
På Furugårds tid kunde stora
skaror av nationalsocialister
samlas runt om i Molkom.
Bland annat sägs det att Furugård ofta talade vid dansbanan
och att anhängare klädde sig i
SS-uniformer.
– I dag använder man sig i
huvudsak av internet och samlas sällan i större demonstrationer.
Enligt Daniel Poohl finns
det inga studier som visar vilka
människor som väljer att engagera sig inom nationalsocialismen. Däremot menar han att
man ofta kan se unga män från
arbetarklassområden i de här
sammanhangen.
– På 1930- och 40-talen lockades också eliten i samhället av
nationalsocialismen. I dag är
det andra människor men vi
har också ett annat facit, med
tanke på Förintelsen, än vad
man hade då. Sverigedemokraterna är inte nazister, men den
rollen som de fyller nu fylldes
förr av nationalsocialisterna.
Det bruna arvet
Avlyssning, husrannsakan, tillslag och protokoll. Säpos akt om
Birger Furugård har öppnats för allmänheten. MT har läst de 200
sidorna. Materialet ger delvis en ny bild av nazistledaren från
Molkom.
– Han förklarade att han aldrig ville bli svensk führer, skriver
säkerhetspolisen.
I höst, 87 år efter att Furugård startade det svenska
nationalsocialistiska partiet, har en grupp unga Molkomsbor
anslutit sig till Svenskarnas parti, ett parti som hyllar rasbiologi
Den bruna traditionen lever vidare.
text KENNY SVENSSON
foto expo
Ur SÄPO arkivet:
Furugård: Hitler planerar
ockupation av Sverige
Polisen gjorde husrannsakan hos Birger
Furugård hemma i
Molkom. Genom protokollet efter besöket
kan man följa hela
händelsen.
Det var Landsfogden i Karlstad som beordrade kriminalöverkonstapel A Johansson att
göra en husrannsakan hemma
hos Birger Furugård i Molkom.
Man gjorde husrannsakan på
grund av att Furugård var misstänkt att förvara material som
kunde vara till fara för Sveriges
säkerhet. Polisrapporten som
skrevs efter genomsökandet
säger också att Birger Furugård
inte var hemma utan enbart
hans fru, Bertha Furugård,
som förklarade att hennes man
var borta på tjänsteresa.
I polisrapporten kan man
läsa att Furugårds bostad
präglades av tavlor med nazistledare och tyska riksvapnet.
Dessutom fanns en tavla föreställande Furugård tillsammans med Heinrich Himmler,
Joseph Göbbels samt den tyske
politiska ledaren i Norge – Josef Terboven. Birger Furugård
har senare enligt rapporten förklarat att bilden är tagen 1927 i
Berlin vid ett besök.
Under husrannsakan kom
Birger Furugård hem till sin
bostad. Han förklarade då,
i vänlig ton, att polisens ankomst inte var oväntad. Annat
var det när han frågade vad undersökningen egentligen gällde.
Furugård ville påminna dem
om hur man valt att framställa
honom som nazist. Han utbrast då ”detta har vi som följd
av att man hela tiden stridit för
ett starkt försvar, ty det är ju det
som verksamheten gällt, men
har vi nu genom denna åtgärd
den socialdemokratiska ynkedomen, som dessa fähundar
lagat till.”. Efter det underströk
han ”att hans parti aldrig varit
landsförrädiskt inriktat utan
alltid fört en rejäl och öppendaglig politik där intet smussel
förekommit”.
Under tiden som polisen var
på plats i bostaden passade
han även på att nämna Adolf
Hitlers kommande planer. Furugård bekräftade att Hitlers
kommande plan var att även
ockupera Sverige. Det blev inget mer än så – Furugård nöjde
sig med att ge den informationen.
Kriminalöverkonstapel
A
Johansson lämnade bostaden
med sina kollegor. Men att Furugård skulle följa Hitler var
det aldrig tal på. Han skulle
inte bli någon landsförrädare
om Sverige skulle bli ockuperat. Det gjordes klart för polisen.
KENNY SVENSSON
– En person som inte tillhör
samma folkslag som svenskarna anser vi inte ska ha svenskt
medborgarskap. Det säger Patrik
Persson, medlem ur Svenskarnas
Parti. Samma parti som startats
i Molkom.
Molkoms Tidning har varit i
kontakt med Patrik Persson ur
Svenskarnas Parti (Svp). Patrik
är bosatt i Grums och menar att
medlemmarna ur Svp i Molkom
är för unga att uttala sig för hela
partiet. Kontakten har från början skett via ett nationalistiskt
forum och frågorna har ställts i
mejlkonversation.
Svenskarnas Parti startade sina
aktiviteter i Molkom i början av
året. Dock var det först vid sommaren som verksamheten blev
offentlig för andra, enligt Patrik
Persson. Medlemmarna försöker
vara insatta i det som rör deras
närhet och vara på plats när man
upplever att något är fel. När det
händer anordnar partiet affischering och delar ut flygblad.
Patrik Persson säger att man
inte bryr sig om antalet aktiva
medlemmar. Istället fokuseras
det på varje medlems engagemang.
– Trots att medlemmarna kommer från olika sociala bakgrunder har vi en sak gemensamt, ett
svenskt Sverige.
Människor ur Svp träffas ofta,
menar Patrik Persson.
– Vi anordnar olika typer av
möten varje vecka. Det kan vara
allt i från sociala aktiviteter och
studiecirklar till planeringsmöten.
I Svp:s program står det som
första punkt att endast människor som tillhör det västerländska
genetiska arvet ska kunna vara
svenska medborgare.
Vad menar ni med det?
– För att kunna vara svensk
medborgare ska man biologiskt
tillhöra samma folkgrupp. En
person som inte tillhör samma
folkslag som svenskarna anser vi
inte skall ha svenskt medborgarskap.
Kan man se vilka genetiska arv
man har?
– Små barn kan exempelvis lätt
skilja en person som härstammar från Afrika, från en japan
eller svensk. Jag är övertygad om
detta även gäller för i princip alla
vuxna.
Sverige har haft invandring
under en lång tid. Finns det
egentligen då en ”korrekt etnisk svensk”?
– Du måste skilja på olika typer av invandring. Det är stor
skillnad mellan att det invandrar
personer från närliggande länder
och från till exempel Afrika, säger Patrik Persson.
Birger Furugård spelar inte
någon roll i Svp:s rörelse, menar
Patrik Persson. Samtidigt påstår
han att alla som uträttat något i
svensk historia har en betydelse.
Istället inspireras de av sin
egen partiledare.
– Vi finner också inspiration i
människor som klappar oss på
axeln på stan, säger Patrik Persson.
– Vi rotar inte i våra värderingar i det som varit. Vi för en
helt egen ideologi och en anpassad kamp efter dagens samhälle.
Svenskarnas Parti har inga
tankar att upphöra med aktiviteterna.
– Vi är den mest aktiva nationalistiska oppositionen i landet och vi ser inga planer på att
sakta ner engagemanget, Patrik
Persson.
text & foto KENNY SVENSSON
”…för att minnas denne tappre nationalsocialistiske
anförare och markera att hans livsgärning är ihågkommen och uppskattad ännu i vår tid. Aktivisterna lade ned
blommor vid hans grav och tände ljus. Därefter höll man
en tyst minut för Birger Furugårds minne. Det han gav
sitt liv för var inte förgäves. Kampen för nationalsocialismen fortsätter…”
Utdrag från ett nationalsocialistiskt forum 9 dec 2011
Furugård (th) eskorterar Hitler i Berlin
Utdrag ur diariet över fru Furugård avslöjar
korrespondens med NST, Nationalsocialisternas
tidning, där hon även deltog med artiklar.
Birger Furugård på trettiotalet, iklädd SS-uniform.
Säpo bevakade Furugård noga på fyrtiotalet. Här ett av ett avlyssnat telefonsamtal med
Sven Dahlberg, advokat i Stockholm. I ett annat dokument klassificeras Furugård som
”mycket farlig”.
bilder RIKSARKIVET
13
Värvade medlemmar
med gratis sprit
”Det där är en väldigt
snäll farbror”. K-G
Hansson berättar om
när Birger Furugård
klappade honom på axeln efter att de tillsammans studerat en tavla
av Adolf Hitler.
K-G har starka minnen av Furugård. Bland annat att han var
en god djurvän och ofta pratade
med både hästar och kor. Första gången K-G gick in i Furugårds hus minns han som i går.
– I hallen möttes jag av en
tavla som sträckte sig från golv
till tak. Den var förskräckligt stor och var ett porträtt av
Adolf Hitler. Jag funderade
inte på vem gubben var utan på
storleken på tavlan.
Detta skedde efter andra
världskriget, Furugård hade
alltså tavlan kvar. Hansson
minns precis vad han blev tillsagd när han studerade den.
– Han klappade mig på axeln
och sa ”Det där är en väldigt
snäll farbror”. Men på den tiden förstod jag ju inte alls vem
denna farbror var.
Birger Furugård bodde under en lång tid på Mejerivägen
13 i Molkom. Vid ett tillfälle
började det brinna på övervåningen där Furugård sov. Olle
Edholm, 92, var med.
– Vi bar ut honom. Han hade
kommit hem och somnat. Ett
värmeelement vid hans säng
hade skapat rökutveckling och
gjort honom medvetslös men
det gick bra sen ändå.
Olle Edholm träffade också
Furugård i andra sammanhang
än nödsituationer.
– Jag kan inte säga något illa
om Furugård av vad jag hade
att göra med honom. Jag sålde
ved till honom och hjälpte även
till att kapa den mot ersättning.
Även om både Olle och K-G
inte på något sätt sympatiserade med nationalsocialismen
minns de båda ändå hur högt
respekterad Birger Furugård
var i Molkom.
– Han hade inga ovänner här
hemma. På den tiden sympatiserade ju nästan alla på högerkanten med nationalsocialismen. Furugård var mycket
ordinär. Men det finns självklart de som har en annan bild
av honom, säger K-G Hansson.
Birger Furugård var verksam
som veterinär. Olle Edholm berättar om när hans farbror och
yngre bror besökte veterinären
för att få en häst undersökt.
– Min farbror sa åt min femårige bror att inte gå för nära
hästen. Då sa Furugård att
”det där är en duktig pojk” och
gav honom två kronor. Det var
mycket på den tiden.
Till sist berättar Olle Edholm
om hur Furugård samlade anhängare.
– Han stod på en låda på
marknadsplatsen i Molkom
och höll föredrag. För att få
lakejer bjöd han dem på sprit.
Han var väldigt glad i spriten,
menar Olle Edholm.
K-G Hansson tänker mycket
på det som skedde i och med
Förintelsen. I dag är han oroad över att världen riskerar att
uppleva nationalsocialismens
konsekvenser ännu en gång.
KENNY SVENSSON
Ur SÄPO arkivet:
Molkom födde
Sveriges första nazister
Att Molkom var ett av
nationalsocialismens
viktigaste fästen bekräftas i Säpos arkiv.
Bröderna Furugård
planerade tillsammans
med kända nazister
för maktövertagande i
Sverige.
Det var 1923 som Birger Furugård på allvar började planera
inför grundandet av Sveriges
första nationalsocialistiska förening. Med hjälp av löjtnant
Andersson från Filipstad och
Furugårds bröder, Sigurd och
Gunnar bildade man Svenska
nationalsocialistiska frihetsförbundet 25 augusti 1924.
På plats hemma i Furugårds
bostad i Molkom startade man
då Sveriges första nationalsocialistiska organisation. Redan en
månad efter utkom tidningen
Nationalsocialisten. Ansvarig
utgivare var Birger Furugård,
redaktör var brodern Sigurd.
Löjtnant Andersson var redak-
tionssekreterare. Han skötte
också tryckningen hemma i Filipstad medan redaktionen var
placerad hos Birger i Molkom.
Det har länge spekulerats
huruvida Adolf Hitler skulle
ockupera Sverige. Efter andra
världskrigets upplösning avslöjades det att både Herman
Göhring och tysk-norska ledaren Josef Terboven varit på
besök i Molkom. Man skulle
då diskuterat att tillsätta en provisorisk regering. Detta utifall
Sveriges regering skulle falla
vid en ockupation av landet.
Ytterligare blev det bekräftat
av dåvarande svenska statspolisen, SÄPO idag, att man på
ett hotellrum i Kil på allvar
diskuterat ett tillsättande av en
quislingregering. Statspolisen
befann sig i hotellrummet bredvid och avlyssnat samtalen där
Birger Furugård försökte övertalas att bli svensk Führer. Furugård själv svarade avböjande
och ville inte ställa sig i spetsen.
KENNY SVENSSON
11
MT 20
MT 20
11
14
15
Väntar på grönt bränsle
När den lokala och enda
drivmedelsstationen
inte säljer miljöbränsle
är det svårt att vara
miljövänlig. På en liten
ort med begränsad
lokaltrafik blir många
lätt beroende av bilen.
Argumenten slåss mot
varandra.
Utbyggda gång- och
cykelvägar skulle kunna göra Molkom mer
attraktivt. Det anser
kultur- och fritidsförvaltningen.
MILJÖ
För drygt ett år sedan diskuterades trafiksäkerheten i samband med föreningen Mera
Molkom och Molkoms medborgarkontor. Frågan skickades till kommunens cykelråd
vars syfte är att öka tillgängligheten och informationen
när det gäller cyklande. Sedan
hamnade den hos kultur- och
fritidsförvaltningen som yttrat sig mycket positivt. De sa
bland annat att trafiksäkerheten bör ses över på de platser
där invånarna ofta befinner
sig. Gång- och cykelvägar tas
upp och vinsten av att bygga
ut dessa.
– Om det fanns bättre cykelvägar tror jag faktiskt att
jag skulle cykla mer. Även för
barnens skull vore det bra med
fler cykelvägar. Det behövs,
säger Agneta Gustafson, boende i Molkom.
Preemstationen i Molkom står
som ensam leverantör av drivmedel i samhället och har inget
miljöklassat drivmedel till försäljning än.
– Vi har fått dispens av staten
till sista juni nästa år och har
inga planer på att se över möjligheterna till miljövänligt bränsle
innan dess, säger Thomas Ögren,
pressansvarig på Preem. Han påpekar att E85, det mest populära
miljövänliga drivmedlet, är dyrt
för stationerna att installera.
Jennie Lindborg uppskattar att ha ett socialt och omväxlande jobb.
Klippt och
skuren för jobbet
Vännerna Jessica
Sandgren och Jennie
Lindborg hade tidigt ett
gemensamt mål i livet.
– Vi har alltid skämtat
om att starta en salong
tillsammans, det har vi
gjort under hela skoltiden, säger Jennie.
PORTRÄTT
Det är få förunnat att upptäcka
i tidig ålder vad man vill arbeta
med när man blir äldre. För
Jessica var det inte svårt att komma på vad som var hennes kall i
livet. Redan vid 15-års ålder
visste hon att hon ville bli frisör.
Hon gick frisörprogrammet på
Nobelgymnasiet i Karlstad tillsammans med sin nuvarande
kollega Jennie. Sedan studenten 1996 har de arbetat som
frisörer.
Båda två kommer från Molkom men det var bara Jessica
som valde att börja arbeta här
direkt efter gymnasiet. Till en
början hyrde hon en stol i det
nedlagda stationshuset, sedan
kom till-fället att starta en egen
salong. Det blev där den nuvarande blomsterbutiken ligger.
– Jag såg att lokalen var till salu
och då passade jag på att köpa
den, säger Jessica.
Där blev hon kvar i elva år.
Samtidigt jobbade Jennie på en
salong i Deje där hon i sin tur
blev kvar i tio år.
Jennie bestämde sig för att
starta en salong i Molkom år
2005. Flytten från Deje till Molkom blev startskottet för ett
samarbete vännerna emellan
och 2009 blev Jessica delägare i
Jennies salong.
Det går inte att ta miste på den
glädje de känner för sitt yrke
och att de numera arbetar tillsammans. De fyller i varandras
meningar och mellan svaren
tittar de instämmande på varandra och skrattar. De tycker
att det känns väldigt bra att det
är ett socialt och omväxlande
arbete. De nämner dock en baksida som kantas av allergier och
yrkesskador i nacke och rygg.
Många olika önskemål om frisyrer och hårfärger har dykt upp
under åren. Jennie minns speciellt ett tillfälle.
– Det var en kund som hade
afrohår. Det kändes lite speciellt
Eftersom stationerna på glesbygden säljer mindre än de på
större orter, får de problem att
finansiera miljöbränslet.
Enligt Karlstads kommuns senaste statistik från 2009, är det
948 personer som pendlar från
Molkom med omnejd. Lägg till
de 365 personer från samma
undersökning som pendlar till
Molkom från andra orter. Det
genererar över 1 300 personer
som med stor sannolikhet passerar Preem i Molkom till och från
sitt arbete.
Under sin tid som frisörer har
de upplevt mycket och än är det
inte slut. Hur länge de väljer att
arbeta tillsammans i Molkom
får tiden utvisa. Det enda som
är säkert är att deras gemensamma dröm blev verklig.
Ola Vadman, skogsägare från
Krakrud, har precis köpt en ny
bil som inte tankas med miljöbränsle. Han menar att staten
skulle kunna lägga sig i frågan på
glesbygderna mer och på så vis
pressa fram möjligheten till ett
mer miljövänligt bränsle.
– Hade det funnits en pump
med det i Molkom så hade jag
tänkt på det mer, säger han och
syftar på miljöbilen som ett alternativ.
Många är beroende av sin bil
då bussarna inte alltid passar
olika individers scheman, och
arbetsplatsen känns för långt
bort för att cykeln ska vara ett
alternativ. Det många inte vet
är att det går att spara pengar
bara genom att ändra körsätt och
samtidigt skona miljön. Med så
kallad Eco Driving som lärs ut
på körskolorna till både gamla
som nya förare, minskar bränsleförbrukningen och avgaserna.
– Lär dig Eco driving, du kan
spara 10-20 procent av bränslekostnaden, säger P-O Haster,
Agenda 21-samordnare och
trafikrådgivare på miljöförvaltningen Rådrummet, Karlstads
kommun.
text & foto EMMA MESSA
På Trafikverkets hemsida går
det att läsa om några enkla steg
som minskar utsläppen och
då man främst är van vid skandinaviskt hår och därför inte har
några speciella produkter som
fungerar. Det tog ungefär en
halv dag att fixa till det håret,
säger Jennie.
De verkar trivas i sin salong i
Molkom, att det är en liten ort
anses inte vara något stort hinder.
–Det är skönt att ha nära till
jobbet, säger Jessica.
Kundkontakten blir väldigt
stark då de lär känna dem väldigt bra.
– Det enda som kan kännas
lite negativt är att det blir mindre spontana köp av produkter.
Det är inte så mycket folk i rörelse här än om vi till exempel
hade funnits vid torget i Karlstad, säger Jennie.
Trafiksäkra
cykelleder
Här tankar Ola Vadman sin nyinköpta bil. Hade det funnits en station med miljöbränsle kanske valet hade blivit annorlunda.
bränsleförbrukningen.
Genom att planera sin körning
och ha framförhållning minskar
antalet inbromsningar som gör
att bilen drar mer bränsle. Men
det gör även att trafiken flyter
bättre. Istället för att trycka ner
bromspedalen går det att motorbromsa bilen. Släpp gasen, växla
ned stegvis och låt motorn sakta
ner av sig själv. Under en motorbromsning drar inte bilen något
bränsle alls.
Utnyttja
nedförsbackarnas
medlut och för att på så vis slippa gasa. Undvik att accelerera i
uppförsbackarna och försök att
hålla ett jämt gaspådrag.
Att växla upp tidigt och köra
på en så hög växel som möjligt
förminskar också bränsleförbrukningen. Det går bra att hoppa över växlar för att komma upp
på ett så lågt varvtal som möjligt.
Undvik tomgångskörning och
använd motorvärmare. En kall
bil som startas släpper ut mer giftiga gaser än en varm.
Håll bilen uppdaterad och
serva den regelbundet. Nya oljor och filter gör att bilen drar
mindre bränsle. Se till att hålla
motorn ren för att skona katalysatorn som renar avgaserna.
Onödig vikt och luftmotstånd
får också bilen att dra mer bränsle eftersom motorn belastas mer.
Genom att sänka hastigheten
och hålla fartbegränsningarna
drar din bil mindre men förminskar också slitaget på den. I det
långa loppet vinner både vi och
naturen på det.
text & foto ANNJA WIKBERG
Fakta
Vad kan vi tanka miljöbilen med?
Etanol E85
Under sommarhalvåret består etanolbränslet E85 till 85 procent av etanol
och 15 procent bensin. Under vintern
sänks etanolandelen till 75 procent för
att bilen lättare ska gå igång när det är
kallt. E85 har ungefär en 1,35 gånger
högre åtgång än bensinförbrukningen.
Gas
Naturgas och biogas består till mer
än 90 procent av metan. Metan är en
brännbart, men gasen ska förvaras
under ett mycket högt tryck, ungefär
200 bar, i fordonens tankar. Säkerhetskraven på bilarna är mycket höga och
tankarna är designade för att tåla stor
påfrestning som vid till exempel en
krock.
El
Bilen laddas via en elpump. Det
finns elbilar som både drivs av el
och förbränningsbara drivmedel. Vid
stadskörning är elen att föredra som
drivmedel för att minska utsläppen.
Källa: www.miljofordon.se som drivs utan vinstintresse av kommunala förvaltningar Stockholm, Malmö.
Kvinnor lär sig meka
Bilbatteri, säkringar och
bromssystem är några
av de saker som de
kvinnliga kursdeltagarna går igenom på bilmek-kursen i Molkom.
– Nu kommer man förstå vad
bilmekanikerna säger när man
lämnar in bilen på besiktning,
skrattar Ulrika Johansson, verksamhetschef på Studieförbundet
Vuxenskolan i Molkom, som
själv är en av deltagarna.
Viljan att kunna förstå och laga
enklare saker i sin egen bil motiverar dem som samlats i bilverkstan. Måndagskvällarna börjar
med ett teoripass som sedan avslutas med praktiska övningar.
Bilar lyfts och motorhuvar öppnas. Det unika är att kursen en-
bart vänder sig till kvinnor. Vid
fem tillfällen går de igenom det
mest grundläggande om bilunderhåll.
– Utgångspunkten har varit
vad vi vill och behöver lära oss.
Jag tycker jag har lärt mig jättemycket med tanke på att jag inte
kunde något innan, säger Ulrika
Johansson.
Studieförbundet Vuxenskolan
startade kursen i höstas. Deltagandet har inte varit stort men
informationen om de spännande
kvällarna i verkstaden har spridit
sig.
– Vi har många redan nu anmält sitt intresse till nästa kurs,
säger Ulrika Johansson.
text EMILIA LINDHOLM
foto THRESE HASSELKVIST
Hanah Winström och Elisabet Valin med hylsnyckel och
handskar på när bilen ska fixas till.
Mera Molkom har även lämnat in förslag om en cykelled
mellan Molkom och Tidafors.
Det skulle enligt dem i praktiken innebära en möjlighet
att ta sig ända till Olsäter på
cykel. Gång- och cykelvägar skulle behöva förbättras
och utvecklas. Inte enbart på
grund av invånare och turister,
utan även ur miljösynpunkt
eftersom fler kan antas välja
bort bilen om en säker cykelväg finns, säger Mera Molkom
och kommunen håller med.
Cykelvägar är enligt yttrandet viktigt för turismen tillsammans med kopplingen till
Ängsbacka kursgård som fått
internationellt
genomslag.
Även bättre väghänvisningar
skulle öka områdets attraktivitet. Om Klarälvsbanan kunde
kopplas ihop med Molkoms
cykelleder skulle detta vara
ännu bättre, anser kultur- och
fritidsförvaltningen.
Vi har diskuterat dokumentet och kommit med synpunkter
och feedback, säger PO Haster
på Cykelrådet och tillägger att
en cykelplan tagits fram i kommunen. Cykelrådet har mest
fungerat som bollplank för idéer, säger han.
Frågan ligger fortfarande
hos kommunen men än så
länge händer ingenting på den
praktiska fronten.
JOHANNA SKOGMAN
11
MT 20
MT 20
11
16
Valde gården i Laos
Strax utanför Laos
huvudstad bor Molkomsfödde Carl Gustav
Mossberg. Tillsammans
med fru och två barn
har de en bondgård fylld
av djur, frukt och grönt.
– Det lutar nog mot
att jag ska bo kvar i
Laos men kommer att
resa hem oftare och
hälsa på, säger han.
P orträtt
Carl, eller Calle som han helst
kallas, sitter i kökssoffan i sin
stuga vid Molkomsjön. Utanför
hänger kläder på ett streck mellan två träd. Istället för att torka
har de stelnat av höstens nyanlända kyla. Solen är på väg ner
och speglar ett vackert sken utöver vattnet.
Det är mitten av oktober och
han har lämnat Laos för ett besök i hemlandet och gården där
han växte upp. Varje år brukar
Calle hälsa på med familjen. Här
träffar han sina nu vuxna barn
och släktingar. Flera av dem bor
lägligt nog kvar i husen intill.
Även laotiska släktingar har följt
med till hans röda trästuga vid
sjön.
– De tycker det är väldigt härligt och intressant att få se Molkom. Vi brukar fiska och gå i
skogen för att plocka bär och
svamp. Det är kul att visa dem
vad vi har här i Sverige.
Gården i
Molkom, den
kommer jag
alltid att ha
kvar.
Allt startade 1974, ett par år efter
Calle utbildat sig till jägmästare
på skogshögskola. Han såg med
blicken bortom Sveriges gränser och sökte jobb genom FAO,
Food and Agriculture Organization of the United Nations.
– Jag tyckte det skulle vara
spännande att åka utomlands
och lyckades få ett arbete i Malaysia. Där jobbade jag med
skogsinventarier. Vi brukade åka
ut med våra tält och bo i den då
orörda tropiska urskogen två
veckor i sträck.
Väl hemma i Sverige igen erbjöds Calle av nya projekt. Efter
en smakbit av Asien var det ett
enkelt beslut att ge sig iväg på
nytt. Ett beslut som resulterat
i över 30 års arbete i världsdelen. Ofta arbetade Calle med
biståndsgivare som Sida, Asienbanken och Världsbanken. Tillsammans med myndigheter och
lokalbefolkningen planerade de
uthålligt jord- och skogsbruk.
– Jag har haft en himla tur, det
ena jobbet har kommit efter det
andra. Jag tycker det är så kul
och trivs med vad jag gör. Allt
har gått på räls.
Även om barnen inte haft så
mycket kontakt med människor
som bor i Molkom känner Anna
Axelsson att de har ett stöd.
– Jag tycker vi har blivit väldigt
väl mottagna. Det verkar som att
det finns en förståelse för att de
ungdomar som kommer till oss
måste få tid att komma in i samhället.
I Molkom finns det elva platser fördelade på två boenden.
Ett för ungdomar som söker asyl
och ett för de med permanent
uppehållstillstånd. Den vanligaste gruppen som kommer hit
är pojkar från Afghanistan. När
ungdomarna först flyttar in börjar en introduktionsvecka. De
går igenom allt praktiskt med boendet, har tolksamtal och visas
runt i Molkom.
Sedan är det skola i Karlstad
som gäller. Även här startar de
först på introduktionsprogram
för att se vilken utbildningsbakgrund de har. Personalen pratar
med ungdomarna om deras tankar och vad de vill syssla med i
framtiden. Alla barn har rätt att
gå i skolan på lika villkor. Det
gäller förskola, grundskola och
gymnasiet.
Calle Mossberg har många sorters djur på sin gård i Laos. Här håller han i myskand.
för barnen att flytta och börja i
svensk skola? Hur skulle hans
fru trivas i ett nytt land? Vill han
själv återigen bosätta sig i Sverige?
– Det lutar mot att jag ska
bo kvar i Laos men kommer då
att resa hem oftare och hälsa
på. Men gården i Molkom, den
kommer jag alltid att ha kvar.
Fakta om Laos
Ligger: I Sydöstasien och är
till ytan ungefär hälften så stort som Sverige.
Invånare: Cirka 6,3 miljoner (2009)
Huvudstad: Ventiane
Religion: Buddismen huvudreligion
Politiskt system: Kommunistisk enpartistat
Det har blivit svart ute och sjön
syns inte längre genom fönstret,
bara kökslampans svaga sken
som speglas i glaset.
– Jag kommer säkert fortsätta
med lite småprojekt i Laos, säger
Calle mest för sig själv.
– Nej, sluta jobba helt, de gör
jag nog aldrig!
text Jodie Whife
foto Björn Hansson
Ekonomi: Laos är ett av de fattigaste länderna i Asien.
Majoriteten av befolkningen jobbar inom jordbruket.
Källa: Utrikespolitiska institutets landguide
Calle tipsar om sevärdheter i Laos.
LÄS MER PÅ
www.molkomstidning.se
Anna Axelsson arbetar med
bland annat socialpedagoger och
fritidsledare. Tillsammans tar de
hand om den dagliga omsorgen,
boendet och att ungdomarna har
någon att prata med dygnet runt.
– Det är resursstarka ungdomar som kommer hit och vi ska
inte ta ifrån dem den kunskapen
de redan har.
Hon tycker att det fungerar lite
som en familj som hittar på saker
tillsammans.
– Många här är som vilka
– Nej, de hade jag ingen aning
om. Jag tycker det är okej att
det finns boenden här. Jag vet
inte om det har informerats
något eftersom jag är rätt nyinflyttad och generellt har dålig koll i Molkom.
Hanna
Wessmark
– Det är resursstarka ungdomar som kommer hit, säger Anna Axelsson.
ungdomar som helst. Ibland
går vi på bio eller gör besök på
kulturmässa. Några sportar
också och deltar i föreningslivet.
Men hon vill även påpeka att
personer kan vara olika mottagliga för att delta. De försöker att
arbeta så individuellt som möjligt.
– Dessa ungdomar behöver
tid att komma in i ett nytt land
och skaffa ett nytt nätverk. Man
måste låta det ta tid.
Det kan bli en stor skillnad för
dem som tidigare bott i större städer. Vissa tycker det är jätteskönt
med lugnet i Molkom medan det
för andra är en omställning.
– Det kan bli mycket att ta in
vilket blir en stress i sig under
trauma och kris. Det finns mycket sorg och separationer i deras
liv och för vissa finns det en rädsla att skapa nya relationer.
Anna Axelsson ser Sverige som
ett land som strävar efter mångfald.
– Alla har en del i att allt
blir bra, alla har sina delar i
samhället. Det är inte bara
människor som kommer hit som
ska anpassa sig utan även vi ska
lära oss av dem. Ungdomarna
hos oss vill tillhöra och känna
att de bidrar, det tror jag att alla
människor vill känna.
– Dessa barn har ingen egen
ekonomi utan får själva försöka
tjäna pengar på olika sätt, berättar Linus Torgeby, sakkunnig i
flykting- och integrationsfrågor
på Rädda barnen.
En stor del av de ensamkommande barn och ungdomar som
söker asyl i Sverige kommer från
Afghanistan. En resa från hemlandet till Sverige kan gå över
bland annat Iran, Irak och Turkiet.
Abed kom
ensam till
Sverige
Linus Torgeby berättar att hemska saker kan hända längs vägen.
Barn faller offer för trafficking
och prostitution, andra begår
brott och tvingas tigga för att
klara sig.
– Det finns familjer som tar
lån i hemlandet och säljer allt de
äger och har för att kunna skicka
ett barn till Europa. Då har de
redan i förväg betalat smugglarna och kan bara hoppas på det
bästa.
JODIE WHIFE
– Ja, det visste jag om och
jag har därför inte sökt någon
mer information. Jag bor nära
ett av boendena och har inga
problem med att ungdomarna
finns i Molkom över huvud taget. Men jag tror att det skulle
vara bra om det gavs mer information för att motarbeta
rädslor folk kan ha.
Veronica
Nevrell
med sonen
Elton
– Nej det visste jag inte, det
där med ensamkommande
barn låter väldigt sorgligt. Det
är jättebra att det finns boenden här, absolut. Det hade
nog varit bra med mer information. Molkom är ju ett så
litet ställe, alla känner alla vilket gör det ännu viktigare med
informationen.
text & foto
JODIE WHIFE
Lång resa till Sverige
Cirka 2 500 ensamkommande barn och
ungdomar kom till
Sverige under 2011,
enligt Migrationsverket
- alla med sin egen
inte alltid barnvänliga
historia.
Många barn och ungdomar reser
länge och genom andra länder på
sin väg till Sverige, andra kommer direkt. För dem som inte har
möjlighet att flyga kan resan till
Sverige ta flera månader.
Vet du om att
det finns boenden för ensamkommande
flyktingbarn i
Molkom?
Har du fått den
information du
önskar?
Niklas
Bodin med
dottern
Moa
NYHETER
Efter år av hoppande mellan
olika länder var det till slut Laos
som lyckades fånga in Calle och
hålla honom på plats.
– Jag tyckte själv att jag snurrat
runt i så många länder och kände
att jag trivdes bra i Laos. Jag såg
landets möjligheter att utvecklas
positivt. Här ville jag stanna.
Han tycker nu att Laos bara
växer och att många invånare får
det bättre och bättre, både i städerna och på landsbygden.
Hemma är det hans laotiska
fru som till största delen sköter
gården. Calle berättar stolt om
alla djur, grönsaker och frukter
de har. Det nyaste tillskottet är
sockerrör som han ofta går och
tuggar på. Gården har även ett
tiotal anställda som hjälper till.
– Det vi får in på gården går
mest åt till löner så man kan säga
att vi hjälper till att skapa sysselsättning även i samhället.
Nyligen föddes valpar till barnens förtjusning vilket höjde antalet hundar till runt 25 stycken.
– Jo, min fru gillar ju verkligen
djur! Men hundarna är även bra
för säkerheten runt gården och
de fungerar som vakter.
Med sina 67 år är Calle den enda
från sin jägmästarexamen som
fortfarande arbetar. Nästa år går
hans nuvarande kontrakt ut. Han
har frågat sig själv om han då ska
flytta hem till Molkom igen med
familjen. Det finns mycket att ta
hänsyn till. Hur skulle det vara
Stor omställning
för ensamma barn
Västby och Sirius ska
vara starten för nyanlända ungdomar.
– Alla har sin egen
ekonomi, säger Anna
Axelsson, samordnare
på boenden för ensamkommande flyktingbarn
i Molkom.
Det har inte alltid varit helt riskfritt för Calle att arbeta i Asien.
– Anledningen till att jag lämnade Filippinerna var att det då
var väldigt stökigt och politiskt
oroligt.
Calle arbetade där under tidigt
80-tal och kort före dåvarande
president Ferdinand Marcos avsattes. Det var då inte ovanligt att
affärsmän blev bortrövade av gerillan mot en lösensumma. Han
berättar att de ofta hade med sig
personal för sin säkerhet under
arbete.
Calle vill inte påstå att han saknar Sverige särskilt mycket. När
han inte är i Molkom och hälsar
på kommer folk till honom titt
som tätt i Laos.
– Eftersom jag bor som jag gör
är det rätt spännande för folk
som hälsar på.
Han anser även att med internet
är allting så nära och tillgängligt. Varje dag läser han lokaltidningarna i Värmland och håller sig uppdaterat med hjälp av
Molkoms Tidning. För att prata
med familjen hemma använder
han också sig av internettjänsten
Skype.
17
Abed Amini är ett av alla
flyktingbarn som kommit
ensamma till Sverige. Från
Afghanistan var det en tre
månaders lång resa utan
sina syskon och föräldrar.
– Det kändes som att
föddas på nytt. Jag började
ett nytt liv med nytt språk,
nytt samhälle och nya vänner. Jag tänkte mest på att
jag skulle klara mig själv.
Läs mer om Abed Amini
och hans upplevelser
som ensamt flyktingbarn
i Sverige på vår websida
www.molkomstidning.se
Jan
Östberg
– Nej, det visste jag inget om,
det är inget man har hört. Jag
ser inte det som något problem. De är lika mycket människor som du och jag och har
rätt till samma som alla andra.
Det är upp till dem själva om
de vill göra väsen av att boenden finns här eller inte, jag ser
det inte som en stor sak det
måste informeras om.
11
MT 20
MT 20
11
18
Dödsskottet på Borganäs
Har du tänkt
på hur du
vill ha det
när du dör?
– Om du inte går nu så
skjuter jag!
Ett skott ljuder i natten, en man träffas i
nacken och dör omedelbart. Nästan hundra
år senare talas det
fortfarande om spökerier vid sjön Östra
Örten norr om Molkom
Åsa Hjort
– Jag har funderat, men jag
vet inte alls. Min bror dog
när han var 27 och innan det
trodde jag att jag visste. Men
inte nu.
Begravningarna blir mer personliga. Det finns anhöriga
som till och med har ställt en motorcykel brevid kistan.
Kistor som sticker ut
Inger
Johansson
Personliga kistor blir
allt mer vanliga.
Angelbox och Jägarkistan är några varianter.
– Jag vill ha en kyrklig enkel
begravning. Efter kremeringen vill jag ligga i minneslunden, det är så vackert där. Jag
vet inte vad som händer sen
men allt blir bra tror jag.
På Svenska begravningsbyråers
förenings, SBF, hemsida finns
det lite annorlunda kistor. Jägarkistan och Angelbox är exempel
på kistor som sticker ut och symboliserar den människa som ska
vila i den. Det finns också stenar
formade som hjärtan där visdomsord eller ett personligt budskap kan graveras in. See you in
heaven är ett exempel.
Lars
Enskog
Förbundsdirektören Ulf Lerneos på SBF säger att de har skapat dessa kistor och stenar efter
önskemål.
– Trenden är att vi rör oss mot
en mer personlig och individuell
utformning, säger han.
– Nej det behöver jag inte
fundera på, det för mina anhöriga bestämma. Men jag
vill inte ha en gravplats, det
blir bara problem för barn och
barnbarn då. De kommer säkert att flytta runt i landet.
Begravningstraditionen håller på att förändras. Allt färre väljer jordfästningar.
Ingen präst
Gwenyth WilsonRudström berättar
att hon vill absolut
inte ha en begravning
i kyrkan och ingen
präst.
– Jag är inte troende och
tycker inte om präster, säger
Gwenyth.
Om hennes anhöriga vill
kan de ha en musikstund,
det är upp till dem. Hon vill
bli kremerad och vill att hennes aska ska spridas från den
högsta punkten de kan hitta.
Gwenyth är bestämd och vet
vad hon vill.
– Jag vill inte ligga på en
plats, inte att mina anhöriga
ska ha en gravplats att sköta,
säger Gwenyth.
Hon tror att hennes kropp
kommer att övergå från en energi till en annan.
–Energin från mig kanske
blir till energin i en vind, säger hon.
Gwenyth arbetar som civilingenjör i kemi.
ANNA BUSKE
19
På väg att dö ut
Den traditionella begravningen är på väg
bort. Det finns många
alternativ till jordsättning. Sprida askan själv
är ett.
– I dag väljer människor andra alternativ,
säger Carl Wessmark,
präst i Molkom.
REPORTAGE
Carl Wessmark, präst i Nyeds
kyrka i Molkom, har förrättat
ungefär 500 begravningar under
sina elva år som yrkesverksam.
Han berättar att det blir allt vanligare med kremering och att de
anhöriga tar avsked inne i kyrkan. I mindre församlingar tror
han att det fortfarande är den
traditionella begravningen som
förekommer, att kroppen inte
kremeras och att de sörjande är
med vid jordsättning.
Minneslundar blir allt populärare. Nu finns det även asklundar
berättar Carl Wessmark. Där
sprids askan och de avlidna har
namnskyltar på exempelvis en
sten, vilket de inte har vid minneslundar.
– Vi är mer mobila och flyttar
runt, därför tror jag människor
i dag väljer andra alternativ till
en fast grav. Minneslundar finns
överallt i landet dit man kan gå
och tända ett ljus för sina anhöriga.
Carl Wessmark tror ändå inte
att traditionella gravplatser kommer att försvinna. De kommer
alltid att finnas kvar. Han tycker
att det är viktigt att ha en plats att
gå till, lägga blommor, prata, och
kanske be en bön.
Länsstyrelsen beslutar om askan efter en avliden person får
spridas över vatten eller land.
Lars-Olof Nilsson på Länsstyrelsen i Värmland berättar att han
hittills i år tagit emot 41 ansökningar. Förra året 47 stycken. Av
dessa gällde 90 procent spridning
över vatten. Det är lättare att få
sin ansökan beviljad när det gäller spridning över vatten. Kravet
är att det kan göras på en plats
100 meter från strand. När det
gäller över land ska askan spridas på ett respektfullt sätt, det
ska ske i vindriktningen och inte
på ett begränsat område. Platsen
får inte märkas ut.
– Det får inte vara en plats som
är för nära där människor vistas,
säger Lars-Olof Nilsson.
Precis som Carl Wessmark tror
Lars-Olof Nilsson att det blir
vanligare med spridning över
vatten och land för att vi inte bor
på bara ett ställe i livet.
text & foto
ANNA BUSKE
Fakta
De flesta begravningar
äger rum på fredagar,
38 procent.
Vid hälften av alla
begravningar sjungs
psalmen Härlig är
jorden
En utveckling kan ses,
att ceremonin kommer
att hållas på andra
platser än i kyrkan.
Tre och en halv procent är ceremoniösa
begravningar i Sverige.
Källa: Forskning om begravningsseder av Jan-Olof
Aggedal, präst och teologi
doktor.
Kistan som kallas Angelbox var
tänkt som en kista som skulle
passa damer med klass. Men enligt Ulf Lerneos är det inte bara
de som väljer dessa utan även
män.
Det finns även ett sorgeband,
en rosabandetrosett fast i svart
som vi kan bära för att markera
vår sorg. Flor och sorgekläder
slutade bäras under sent 70-tal i
Sverige.
– Det kan vara bra för människor
som möter den sörjande att det
syns, säger han.
Enligt Ulf har kremeringen
ökat. Förra året kremerades 77
procent jämfört med 1979 då
siffran var 50 procent. Det var i
slutet av 70-talet som minneslundar slog igenom.
– Jag tror inte att siffran kommer att stiga, toppen är nådd.
Ulf Lerneos hänvisar till en enkät där 18-25 åringar har svarat
att de flesta vill jordbegravas.
Det tror han beror på naturtänket, det naturliga kretsloppet.
Anders Johansson arbetar på en
begravningsbyrå i Karlstad. Han
berättar att allt fler går ur kyrkan
och att borgerlig begravning blir
allt populärare.
– De anhöriga känner att de
kan styra mer utanför kyrkorummet, säger han.
Ibland vill människor ha en ceremoni utan religiösa inslag. I
Karlstad finns Uppståndelsens
kapell där borgerliga begravningar kan förrättas. Kommunen är
skyldig att tillhandahålla en lokal. Begravningsentreprenören
eller en annan person efter önskan kan förrätta akten.
text ANNA BUSKE
foto BJÖRN GRANN
Ansiktet mot Mecka
Enligt Koranen ska en
muslims kropp begravas
utan dröjsmål.
– Grunden till det
är att i varma länder
ruttnar kroppen fortare,
berättar Iman Mahmoud
Khlafi, talesman Islamska förbundet i Sverige.
Muslimer kan ha en egen del av
kyrkogården där de gravsätts.
Gravplatsen får inte beträdas
och inte utsmyckas. På mindre
orter finns det inte alltid en separat del. Då är det upp till varje
enskild person att välja om han
eller hon vill bli begravd på den
kristna delen eller välja en annan
där det finns en muslimsk del.
Kroppen i kistan ska ligga på
höger sida med ansiktet vänt mot
Mecka. Det heter quibla i Koranen. I vissa fall kan kroppen begravas i hemlandet.
– Ambassaden bekostar transporten från Sverige, säger Iman
Mahmoud Khlafi. Anledningen
till att muslimer inte kremeras är
att det i Koranen står att de inte
får skada andra människor varken levande eller döda, berättar
Iman Mahmoud Khlafi.
Gösta Tidlund Meijerhjelm
föddes i Uppsala under namnet
Carl Gustaf men kom i Molkomstrakten att kallas både
”Biografkungen” och ”Kungasonen”. Han sägs ha varit oäkta
son till Oscar II. Meijerhjelm
var dock väldigt mån om att
hålla sin härkomst höljd i dunkel.
År 1917 inträffade händelsen
som skulle få honom att lämna
sitt residens Borganäs. Den andra oktober kom tre berusade
män in på gårdsplanen för att
”söka upp några tjänsteflickor”.
Andra uppgifter säger att de enbart gick dit för att provocera.
Eftersom det var sent och männen uppträdde störande bad
Meijerhjelm dem att gå därifrån. Det hjälpte inte och när
han försökte lugna en av dem,
Anders Andersson Qvist,
gav denne honom ett hårt knytnävslag i ansiktet. Meijerhjelm
sprang då in och hämtade en
revolver varpå han sköt ett varningsskott. Vännerna som bodde i närheten avlägsnade sig,
men Andersson blev våldsam
och slog sönder flera av husets
fönster.
Två arbetare som hyrde rum på
Borganäs vaknade av oväsendet
och kom ut. Sågförman Gunder
Olsen försökte hjälpa till men
blev också slagen i ansiktet.
Han gick direkt in och beväpnade sig med ett jaktgevär. Olsen stack ut pipan genom ett av
de trasiga fönstren och hotade
att skjuta om fridstöraren inte
försvann. Det skedde inte, han
avfyrade ett skott och kolaren
Anders Andersson Qvist föll
död till marken.
När vännerna kom tillbaka och
fann Andersson död tillkallades
länsman och läkare. Länsman
krävde att obduktion skulle
genomföras. Vid obduktionen
framgick att det dödande skottet kommit från Meijerhjelms
revolver snarare än ett gevärshagel och han anhölls.
Trots att den döde var änkling
och lämnade efter sig tre mindreåriga barn friades Meijerhjelm i Tingsrätten med motiveringen att det rörde sig om
självförsvar.
Hans kungliga härkomst kan
också ha gjort att han inte kunde dömas i domstol. De båda
bröderna som varit med Andersson på kvällen den andra
oktober dömdes däremot för
hemfridsbrott. Offrets tre söner
levde ända in på 1980-talet.
Trots friandet ville direktören
plötsligt inte bo kvar på Borganäs längre. Han lät bygga det
något enklare Örtensborg på
andra sidan sjön Örten längs
väg 240. Där stannade han tills
han av ekonomiska skäl tvingades flytta och huset såldes på
exekutiv auktion.
Borganäs brann ned till grunden på1960-talet, men Örtensborg står kvar än i dag. Det sägs
att det spökar i huset, Borganäs
lär ha varit ännu mer hemsökt.
Vissa säger att branden gjorde
det ännu värre…
Källa:
Nya Wermlandstidningen 4,8,11
och 23 oktober 1917
Slottet Borganäs stod färdigt 1902.
text JOHANNA SKOGMAN
foto WERMLANDSBILDER.SE
Äldsta huset
Kulturhistoriskt värde
Molkoms äldsta bevarade hus ligger på Storgatan 27. Det byggdes
i slutet av 1800-talet
och kallades Skräddare
Lindgrens hus.
Terese Myrin som arbetar på
Stadsbyggnadsantikvariet
i
Karlstad berättar att det finns
en röd markering i den inventeringsmapp som gjordes 1982.
Den markeringen betyder att
huset ansågs vara värdefullt kulturhistoriskt.
– Men det kom inte med till
slut som K-märkt. Varför vet jag
inte, säger hon.
Vid denna inventering uppgav ägarna av fastigheten att
den byggdes 1897 och gårdshuset 1935. I inventeringen
står det att gårdshuset restes åt
skräddare Lindgren och användes som ateljé.
Det råder förvirring kring
när huset byggdes. Enligt uppgift från Hans Karlsson, Nyeds
hembygdsförening uppfördes
det 1883.
text & foto
ANNA BUSKE
Muslimer har ingen Allhelgonadag utan de ber i stället för sina
döda i förbönen. För att hedra
sina döda ger de i stället gåvor
till behövande.
– Vi ger pengar till fattiga och
behövande. Sedan ber vi till Gud
att han tar hand om våra döda,
säger Iman Mahmoud Khlafi.
ANNA BUSKE
Det är fortfarande oklart när Molkoms äldsta bevarade hus är byggt.
11
MT 20
MT 20
11
20
Vet du
att
Future
perfect
finns?
Alf
Persson
I somras ägde Skandinaviens första festival för ekologisk hållbarhet, Future perfect, rum i Molkom genom ett samarbete mellan Ängsbacka och ekologiföreningen Resource vision.
Miljöfestival i
skymundan
Trots ett ämne i tiden,
stora ekonomiska
satsningar och
internationellt pådrag
verkar festivalen ha
gått Molkomsborna
förbi.
KULTUR
– Tanken om att anordna en hållbarhetsfestival här har funnits i
flera år, berättar Cristina Rai, representant för Ängsbacka. Förra
sommaren lade Ängsbacka Förenings medlem Resource vision
fram förslaget om att Ängsbacka
skulle stå värd för det egna festi-
valkonceptet Future perfect. Ett
koncept som Ängsbackas styrelse ansåg stämma överens med
kursgårdens egna visioner.
– Resource visions arbete och
idé representerade vad vi också
alltid har strävat efter och står
för, förklarar Cristina Rai beslutet.
– Det är viktigt att visa att ekologi inte måste vara dyrt, krångligt eller stressande för samvetet.
Festivalen ägde rum i slutet
av juli i år. Utställare från hela
världen presenterade ekologisk
design, handarbete, musik, film,
matlagning, teknologi med mera
i lilla Molkom med syftet att
sprida inspiration om hur kul
och lätt det kan vara att leva gott
för sig själv och omvärlden. Ungefär 400 personer besökte festivalen som enligt Cristina Rai
blev en succé.
Cristina Rai menar att Molkom
är en naturlig plats för en festival om hållbarhet tack vare den
orörda omgivningen och Molkomsbornas vänliga natur.
– Det är få som missar den
rena luften de andas i de värmländska skogarna eller allt fågelkvitter i träden. Många stadsbor som kommer hit blir också
berörda av det välkomnande de
känner när de möter Molkomsborna. Det blir en påminnelse
om vad mötet mellan människor
betyder, en av de viktigaste punkterna för ett gott liv.
Få av Molkomsborna själva verkar känna till Future perfect.
– Det är svårt att veta varför.
Kanske behövs större satsningar
på marknadsföring, men framför
allt tror jag att festivalen behöver
tid att växa. Att folk som besökte
den i somras tipsar sina vänner
inför nästa år, att folk läser om
den och så vidare, säger Cristina
Rai.
text Marina Johansson
foto ängsbacka
Festivalen sponsrad av kommunen
Future perfect fick
300 000 kronor av
Karlstad kommun. De
ser festivalen som en
prioritet.
– För Karlstad kommun är det
viktigt att kunna erbjuda stora
arrangemang för invånarna och
besökarna. Det lät väldigt spännande och rätt i tiden med en festival om ekologi och hållbarhet.
En idé som kändes ny och speci-
ell. Jag hoppas att festivalen kan
växa och breddas, för turismen i
Molkoms skull och för Karlstads
rykte som miljökommun, säger
Per-Inge Lidén, kommunalråd
och ordförande i Karlstad kommuns kulturnämnd.
Trots den generösa satsningen
på Future perfect verkar få Molkomsbor känna till den. Varför?
– När något är nytt tar det ibland ett tag för att det ska sätta
sig. Det behöver komma igen, så
att folk känner igen det och ett
intresse väcks gradvis. Jag tror
att Molkomsborna är öppna för
nya saker, men att ett sådant här
projekt kan behöva tid för att få
fäste bland allmänheten. Festivalen var välannonserad både i
Molkom och Karlstad så det tror
jag inte att det berodde på.
text Marina Johansson
foto pressbild
– Ängsbacka har jag känt till i
över 50 år, men just detta har
jag missat. På grund av min
ålderdom kan jag inte ta mig
till Ängsbacka själv längre.
Men visst är det en bra sak,
att göra en insats för miljön.
De är ju duktiga där ute så jag
hoppas det kommer gå bra.
Veikko
Silvesti
– Det var nytt för mig, men det
låter riktigt intressant! Bra att
folk får röra på sig och träffas.
Jag tror att ekologiskt, miljövänligt och närproducerat intresserar många i Molkom – vi
är bönder allihop!
Birgitta
Holmqvist
– Jag har inte hört talas om festivalen. Synd, för det låter som
en jättebra grej. Vi säljer bland
annat ekologiska sängkläder
i merinoull, det vore kul att
medverka som utställare om
det blir någon festival nästa
år också. Det är väl fördelaktigt om lokala affärsägare kan
samarbeta.
Tony
Edvardsson
Per-Inge Lidén (mp)
– No mind på Ängsbacka vet
jag ju vilken festival det är,
men Future perfect har jag inte
hört talas om. Låter som en
bra idé, det är förstås väldigt
viktigt att värna om naturen.
21
MT kultur-tipsar
Listorna på böckerna, skivorna, spelen och filmerna
du inte vill missa i nöjesvärlden under det nya året.
MUSIK:
LITTERATUR:
FILM:
SPEL:
Skivsläpp
under 2012
Böcker på
gång
Filmerna du
inte får missa
Här är hetaste
spelen just nu
Laleh
I höst har Laleh på
nytt blivit svenskarnas
älskling genom sin
medverkan i SVTs
produktion Så mycket
bättre. Enligt Warner Music ska hon
även släppa en ny skiva med namnet
Sjung, som beräknas komma ut den 25
januari 2012.
Roberto Saviano – Kom med mig
Boken bygger på de berättelser och avslöjanden om dagens Italien som Roberto
Saviano avslöjat. I synnerhet berättar
Roberto Saviano om sina erfarenheter
om den italienska maffian.
The Girl with the Dragon Tattoo
Premiär: 21 dec
Män som hatar kvinnor på engelska. Se
hur mästerregissören David Fincher har
tagit sig an bestsellern. Filmen som till
stora delar är inspelad i Sverige har bland
annat Bondskådisen Daniel Craig och
Stellan Skarsgård i rollerna.
Diablo III
Blizzard entertainment
Genre: Tredje-persons rollspel
Blizzards högt efterlängtade uppföljare
till succéerna Diablo
I och II. Stridssystemet följer samma modell som i
föregångarna, men med fler defensiva
förmågor blir de taktiska valen många
fler.
Bruce Springsteen
Biljetterna till Bruce Springsteens uppkommande turné sålde som godis till
småbarn. I sommar besöker han Skandinavien och på hans officiella hemsida
kan vi läsa att ett nytt album är på gång.
Mando Diao
Hitmakarna i Mando Diao har sedan deras debut 2002 släppt fem studioalbum.
På bandets skivbolag EMIs hemsida, kan
vi läsa att ganska precis tio år senare,
ska deras Greatest Hits Volume 1 släppas.
Skivan kommer ut på marknaden den 11
januari och lovas innehålla hela 22 låtar.
Tomas Ledin
I en intervju med Tomas Ledin på P4
Extra, berättar han att det var hans fru
som redan förra sommaren stoppade den
första versionen av hans nya skiva. Han
menar att frun är hans största supporter
och hårdaste kritiker. Han lovar att en
nyinspelad skiva ska komma under 2012.
No Doubt
Enligt No Doubts Facebook- och Twittersida är ett nytt album under produktion. Bandet hade hoppats på att släppa
skivan innan årsskiftet. Men enligt ett
uttalande på deras hemsida har de fortfarande mycket kvar att göra. Det nya albumet beräknas vara färdigt nästa år.
ANNJA WIKBERG
Björn Ranelid – Tyst i klassen!
Huvudpersonen Kristina växer upp tillsammans med sina sex bröder i en tuff
miljö. Fadern är alkoholist, slåss och trakasserar. Tyst i klassen skildrar ett segregerat Sverige genom flera ögonpar. Med
berättelsen om Kristinas liv från 40-talet
till nutid har Björn Ranelid skapat ännu
ett kvinnoporträtt som stannar i läsarens
hjärta.
Tomas Tranströmer – Samlade dikter
1954 – 2004
Årets nobelpristagare i litteratur har sedan debuten 1954 befäst sin plats som en
av Sveriges största poeter. I mars släpps
en ny samling dikter av den metaforrika
poeten.
Kyung-sook Shin – Ta
hand om min mor
Både en familjeskildring
och en autentisk roman
om livet i Sydkorea. Rörande historia om ett
desperat sökande efter
en mor som plötsligt försvunnit på Seouls centralstation. Uppdelad i fyra delar, där familjen reflekterar
över sin relation med modern.
Pontus Arvstrand – När marken är platt
sjunker himlen
Pontus Arvstrand född 1982 debuterar
nästa år med en diktsamling. Denna
komponerade prosalyriska berättelse
drar med sig läsaren in i vackra språklandskap.
MATTIAS OLSSON
Tinker tailor soldier spy
Premiär: 25 dec
Tomas Alfredssons internationella filmdebut. Denna mycket hyllade och verklighets baserade spion-thriller handlar
om en pensionerad MI6-agent som tas
tillbaka i tjänst efter uppgifter om att en
mullvad infiltrerat organisationen.
The Stig-Helmer Story
Premiär: 25 dec
Den sjätte filmen i sällskapsreseserien,
den här gången ser den dock lite annorlunda ut. Filmen handlar om hans liv
innan alla sällskapsresor. Genom tillbakablickar får man följa Stig-Helmers uppväxt under slutet av 1950-talet.
Hamilton I nationens intresse
Premiär: 13 jan 2012
Många skådisar har axlat rollen som
Carl Hamilton och nu har turen kommit
till Mikael Persbrandt. Detta är den första filmen av tre och handlingen kretsar
kring ett par stulna raketvapen som Hamilton får i uppdrag att hämta hem.
Grand theft auto V
Rockstar games
Genre: Action
Rockstar Games följer upp det hyllade
Grand theft auto IV med ytterligare
ett actionladdat gangsterspel. GTA V
utspelar sig i en fiktiv stad i södra Kalifornien. Ny stad, nya uppdrag, nya bilar
och en ny story.
Bio shock infinite
Irrational games
Genre: Första-persons shooter
Spelaren antar rollen som Booker
DeWitt, en pank detektiv med stora
skulder. DeWitt skickas till den flygande
staden Columbia för att frita Elizabeth,
en ung flicka som suttit fängslad där
sedan barnsben.
J. Edgar
Premiär: 20 jan 2012
Legendaren Clint Eastwood har med
åren blivit den stadigaste regissören i
Hollywood. Den här gången tar han upp
den förste FBI-chefen J. Edgar Hoovers
liv. Titelrollen spelas av Leonardo DiCaprio.
Anarachy reigns
Sega
Genre: Fighter
Med både singleplayer, co-op och
multiplayer utlovar Sega ett intensivt
fighting-spel.Online-läget har flera olika
matchtyper, men alla verkar ha samma
mål; slå ner motståndarna med så
mycket våld och kreativitet som möjligt.
JOAKIM MALMBERG
ALEXANDER LINDHE
Ängsbacka förening anordnar festivaler kring jul
I slutet på december
anordnas varje år två
festivaler. En julfestival
och en nyårsfestival. De
är främst tilltänkta för
ensamma människor
runt jul.
NYHETER
nyårsfirande är mycket stort.
Folk uppskattar verkligen initiativet från deras sida. Ängsbacka
har blivit en central roll för Molkom.
– Det är folk som flyttat till
Molkom för att komma närmare Ängsbacka förening, det
rör sig om ca 55 personer, säger
hon.
– Julen kan bli tung för en del, vi
anordnar ett alternativt julfirande.
Vi riktar oss till dem ensamma.
Nytt för i år är att vi riktar oss till
mindre familjer som också kan
känna ensamhet, säger Karma
Priya från Ängsbacka förening.
Julfestivalens tema är samhörig-
En av dem som flyttat till Molkom, mycket tack vare Ängsbacka är Natalia Holgersson,
bokningsansvarig på Ängsbacka
förening.
– Jag var 23 år och bodde i
Oslo, tjejen jag bodde ihop med
hade varit på Ängsbacka och
rekommenderade det starkt. Jag
Ängsbacka ordnar alternativt julfirande.
het och kreativitet och festivalen
erbjuder bland annat workshops,
allsång och konserter. På julafton arrangeras ett fackeltåg.
– Vi går igenom Molkom i ett
fackeltåg. Vi samarbetar med
Molkoms kyrka så efter fackeltåget uppträder musiker både från
kyrkan och Ängsbacka.
Intresset för Ängsbacka jul- och
åkte dit på en kurs och träffade
en man och är sedan dess bosatt
i Molkom, säger Natalia Holgersson, bokningsansvarig på Ängsbacka förening.
Nyårsfestivalen erbjuder även
den konserter och dans i olika former.
Ängsbacka förening står för en
alkoholfri tillställning, både när
det gäller julfestivalen och nyårsfestivalen. Julfestivalen äger rum
den 23 till den 26 december och
nyårsfestivalen mellan den 28 december och 1 januari.
text MATTIAS OLSSON
foto THERESE HASSELKVIST
11
MT 20
MT 20
11
22
23
Örnungen i landslaget
Det är mitt i innebandysäsongen. Kampen
om att vinna SM-guld
är i full gång. Jesper
Karlsson från Molkom
har stort fokus på sig.
– Jag vill ju såklart
prestrera så bra som
möjligt, säger han.
S port
Det krävs ett högt tempo som
spelare eller bra reflexer som
målvakt för att kunna stoppa
Jesper när han är i farten. Det
råder inget tvivel om att många
har ett extra öga på honom
under matcherna.
– Jag känner ingen press från
laget. Däremot kan jag känna
press från mig själv.
Man brukar säga att alla mål
är lika viktiga och det är nånting
som verkligen passar in på en
spelare som Jesper. Varje gång
han sätter bollen i mål jublar han
som om det vore hans första.
Det hela började när Jesper var
nio år gammal och för första
gången gick in i hallen.
– I Molkom finns det inte så
mycket sport, det var fotboll eller
innebandy som gällde.
I sex år spelade han för SK Örnen på hemmaplan och tog året
efter steget upp för att spela en
säsong i Lesjöfors/Filipstad.
– Jag kände att jag hade gjort
allt jag kunde i Örnen och ville
utvecklas ytterligare.
Efter en säsong i Lesjöfors/
Filipstad började Jesper på gymnasiet i Hagfors för att kunna
kombinera skola med innebandy.
– Det är nog den bästa känsla jag
någonsin upplevt, säger Jesper
när han berättar om hur chockad
han blev när Hagfors IBS vann
SM-guldet 2010.
Hagfors IBS division 1-lag,
JAS-laget samt Värmlandslaget
är inte de enda lag som Jesper
spelar med. I år togs han ut till
den sista turneringen för Landslaget U19 och fick vara med och
spela VM i Tyskland. Fast han
inte har gjort någon landskamp
tidigare fick han ändå spela med
de som är ett år äldre.
– Det var lite spänt att för
första gången sätta på sig den
blå-gula landslagströjan samtidigt som jag blev oerhört glad
över att bli tillfrågad.
Tröjan var inte det enda Jesper
fick bära då kaptenen blev skadad en match.
– Eftersom jag var assisterande
kapten fick jag med stor stolthet
bära kaptensbindeln den matchen.
Även om Jesper ofta är upptagen
med sina egna matcher, har han
ändå haft tid att se två matcher
med moderklubben SK Örnen
denna säsong.
– Tyvärr verkar det ju inte gå
så jättebra för dem, men jag hoppas det släpper.
Satsningen som SK Örnen
gör på de yngre spelarna och att
blanda mellan yngre och äldre
ser han positivt på.
– Det var mixat redan på den
tiden som jag spelade i laget. Vi
var även nära att gå upp en division, vi var ett riktigt bra lag då.
Av alla lag du tillhört, vilket lag
trivs du bäst i?
– Jag trivs väldigt bra i alla lag
så det är svårt att säga. Men det
får nog blir Örnen ändå, det är ju
trots allt där jag började och har
spelat längst. Jag har även dem
att tacka för att jag är där jag är
i dag.
text & foto
Nathalie Tranberg
Fakta
Jesper Karlsson
Född: 1993
Nuvarande klubb: Hagfors IBS 09/10
Moderklubb: SK Örnen
02/03 - 07/08
Andra klubbar:
Lesjöfors/Filipstad
08/09
– Redan första dagen kom grannarna förbi. Vi har alltid känt oss välkomna och skulle gärna vilja lära känna fler i Molkom, säger Richard Lazar.
En flygande holländare
Mål: Vinna JAS-guld
samt bra placering i
division 1
Meriter: P16 SMguld, VM-silver,
Silver DistriktslagsSM, JAS- brons,
Poängligavinnare,
Distrikslags-SM P15
Trots att han är en av publikens favoriter, känner Jesper trygghet med sina medspelare.
MT
kollar
lagen
Hur ser läget i laget ut just nu?
Vad är ert mål för 2012?
Någon att hålla ögonen på?
Julen närmar sig och därmed lite ledighet för idrottarna.
Hur ser läget ut i föreningarna just nu? Vi tar tempen på
idrotten inför det nya året.
IF Nyedshov/Lindfors
fotboll, herrar. Division 7
nordöstra.
Lagledare Karin Forsberg
Nyedshov Hockey herrar
division 3 Värmland.
Lagledare Ronnie Olsson
SK Örnen Herrar, innebandy division 4 östra Värmland.
Lagledare Björn Dahlén
SK Örnen Damer innebandy.
Lagledare Camilla Eriksson
– Just nu har vi träningsledigt.
Vi drar igång inomhus i början
på januari och utomhus i april.
Säsongen drar igång igen runt
Valborg.
– Vi är 28 man i blandade
åldrar som spelar mest för
att det är kul. Vi tränar två
gånger i veckan. Kring jul och
nyår är det ett kortare speluppehåll.
– Det ser bra ut. Vi har ett lag
blandat med nya och gamla
spelare.
– Läget ser just nu ut att vi
inte har något lag. Men vi har
sju, åtta spelare som är aktiva
och tränar varje måndag.
– Vi har ett ungt lag och två
nya tränare, så vi hoppas
nog på att gå upp en division
nästa år.
– Vi har inte något direkt mål
så, vi spelar för att det är
roligt.
– Att ha så kul och roligt som
möjligt. Även att spela ihop
oss med de nya och de gamla
spelarna som har återvänt till
Örnen.
– Våra mål är förhoppningsvis
att få ihop ett lag till nästa
säsong.
– Pontus Lövgren. Han är en
av de gamla spelarna som har
återvänt till hemmaklubben
från division 1.
– Jag nämner ingen just nu.
– Unga spelare, som Andreas
Bengtsson och Jesper Karlsson, båda födda 1993, är
duktiga. Men Jesper kanske
väljer att satsa på innebandy
istället.
– Förstafemman med bland
annat Martin Abrahamsson,
Andreas Gullström och Andreas Lorén levererar alltid.
Nathalie Tranberg
& Nils Jönsson
I dagens Sverige flyttar allt fler människor
från småorterna till
större städer där jobben
finns. En ny Molkomsbo
som verkligen gått mot
strömmen är Richard
Lazar – den nederländske violinisten som lämnade sitt jobb på en av
världens mest berömda
orkestrar av längtan till
den svenska landsbygden.
PORTRÄTT
I vardagsrummet ställer hustrun
Margareta upp julgranen. Te och
en burk kakor står framdukat på
soffbordet.
– Vi älskar att fika. Det är en
svensk tradition vi gärna tagit oss
an, säger Richard på så gott som
perfekt svenska.
Med under intervjun sitter
också äldsta dottern Marina.
De yngre barnen Eva och Jurij
är fortfarande i skolan. Det är
första julen i Sverige för familjen
Lazar, som bott i Molkom sedan
februari i år.
I Richards familj fanns alltid ett
musikintresse. Föräldrarna, som
invandrade till Nederländerna
från Tjeckien 1968, jobbade som
violinist respektive cellist. Richard följde sin fars fotspår och
valde fiolen redan vid fem års
ålder. Föräldrarna ville att han
skulle bli ingenjör, men Richard
visste tidigt att det var yrkesviolinist han ville bli.
– Man blir inte rik ekonomiskt,
men livet blir rikt.
Richard utbildade sig vid musikhögskolan i Amsterdam där
han träffade hustrun Margareta.
Paret slog sig ner i staden Annhem där deras tre barn vuxit upp.
De sista fyra åren i Nederländerna spelade Richard i Concertgebouworkestern i Amsterdam,
en av världens mest anrika och
prestigefyllda orkestrar.
I Nederländerna bor cirka 400
personer per kvadratkilometer.
I Sverige är motsvarande siffra
20. Med 17 miljoner invånare
på en elftedel av Sverige uppstår
ett stressigt samhälle på många
plan, vilket inte alls passade familjen Lazar.
De längtade efter lugn, närhet
till naturen och att kunna leva
friluftsliv. Sverige är ett omtyckt
turistmål för nederländare som
söker just naturen och lugnet.
Fast familjen aldrig besökt landet
beslöt de sig för att flytta hit.
– Vi litade på magkänslan, säger Margareta.
Många skakade på huvudet åt
Richards beslut att lämna en sådan orkester som Concergebouworkestern.
– Men det fanns också de som
sa att de förstod mig, och att de
skulle ha gjort likadant.
Genom en sajt för orkestermusiker hittade Richard en violinisttjänst på Wermland opera i
Karlstad där han efter en något
dramatisk resa provspelade förra
sommaren:
– Jag skulle flyga från Köpenhamn, men så utbröt strejk på
flygplatsen. Jag fick hyra en bil
och köra från Köpenhamn till
Karlstad.
Richard var framme tre på natten och skulle provspela klockan
nio följande morgon. Inte de
bästa förutsättningarna, men på
kvällen stod det klart att Richard
i konkurrens med 19 andra hade
fått jobbet.
– Jag var chockad, men det
kändes fantastiskt. Nu kunde vi
starta vårt nya liv.
Under förra hösten var Richard
på turné i Asien, så Margareta
åkte ensam till Värmland för
att titta på hus. Hon berättar att
huset i Molkom hade allt.
– I Annhem hade vi matsalsmöblerna, TV:n och pianot inklämda i vardagsrummet. Här
har vi gott om plats och en stor
trädgård att odla i, berättar hon.
Inte bara huset var perfekt.
Att ha skogen och
sjön är
underbart.
Hela Molkom med naturen inpå
husknuten var precis vad de längtat efter.
– Lugnet och att ha skogen
och sjön är underbart, samtidigt
som det också är nära till stan,
säger Margareta.
Familjen menar att de inte har
mött någon direkt kulturkrock
annat än med språket, vilket är
svårt att tro när man hör dem
prata svenska. Att omställningen
gått så bra tackar de bland annat
Molkomsbornas vänlighet för.
– Redan första dagen kom
grannarna förbi för att hälsa. Vi
har alltid känt oss mycket välkomna och skulle gärna vilja
lära känna fler i Molkom, säger
Richard.
Barnen trivs i Nyeds skola och
Richard själv trivs oerhört bra på
Wermland opera. Han menar att
orkestern känns som en familj
och har betytt mycket socialt och
för hans svenska.
Richard och Margareta har
planer om att bidra till musiken
också i Molkom:
– Vi funderar på att starta
musikkurser hemma, säger Richard.
Hur bra de än trivs i Molkom är
det dock inte utan att de saknar
delar ur sitt gamla liv.
– Det var förstås svårt att lämna släkt och vänner och självklart saknar vi dem. Men det är
inte så långt att åka för att hälsa
på och vi har aldrig ångrat vårt
beslut.Vi vill stanna i Sverige nu.
text & foto
MARINA JOHANSSON
Fakta
Namn: Richard Lazar
Född: 30 november 1969
Familj: Hustrun Margareta, 51, barnen Marina,
17, Eva, 16 och Jurij, 14.
De tyska spetsvalparna
Gaia och Asso.
Yrke: Violinist på Wermland Opera.
Bor: Molkom
MT 20
11
24
K R ÖN I K A
Jag hinner allt
Det är likadant varje år. December kommer som en chock,
och jag ligger i vanlig ordning efter i min årsplanering. Mycket
ska hinnas med, men när tiden är knapp är det svårt att få
allt att gå ihop. 365 dagar med 24 timmar per dygn är tydligen inte tillräckligt. Frågan är dock vad det är jag stressar
till? Graven? Ibland tvingar jag mig själv att stanna upp och
uppriktigt fundera över vad jag springer till. För det mesta har
jag ingen aning och saktar därefter ned ett tag, för att efter
en stund tröttna och skynda på igen. Trots mitt norrländska
påbrå som utåt får mig att se oerhört lugn ut, så har jag insett
att jag faktiskt stressar inombords.
Det är ohållbart i längden, att som en jojo-bantare liksom jojo-springa in tid för att förhoppningsvis hinna med
allt i slutet. För det mesta handlar det inte ens om påtvingade uppdrag som ska hinnas med. Det är oftast självförvållat. Jag vill göra alla de där roliga sakerna och lite till.
Mitt i allt det förväntas jag även hinna med de där tråkiga
uppgifterna, som även dem oförklarligt äter upp min tid.
Heléne Dahlberg lämnar ett bestående intryck på sina kunder.
Fastnålad
i Molkom
Kontorsråtta var inget
Heléne ville vara. Från
början var inte tatuerare det självklara,
men nu är hon tillbaka i
Molkom och allt är helt
rätt.
– Det är i Molkom jag
vill vara för jag trivs så
bra här, säger hon.
PORTRÄTT
Heléne Dahlberg började sitt liv
i Molkom. Som 13-åring fällde
hon ut sina vingar och flög mot
Stockholm. Där bosatte hon sig
hos sin pappa och började studera media och grafisk form på
gymnasiet. Rita och illustration
var redan då en stor hobby.
Tiden gick och snart hade tre år
med jobb inom marknadsföring
och som illustratör på kontoret
gått. Nu sitter hon i sin tatuerarstudio på Stationsgatan i Molkom och layoutar människors
kroppar istället.
– Jag gillade jobbet som grafi-
En av Helénes många
skapelser. Foto privat.
ker och det var roliga uppgifter,
men jag blev en kontorsråtta.
Jag var liksom fast i ett och
samma rum en hel arbetsdag.
En dag kollade en tatuerare på
Helénes illustrationer och sa att
hon borde tatuera. Aldrig tidigare hade tanken på att jobba som
tatuerare funnits, men nu sitter
hon där med nålen i handen.
Litet och sterilt, det är ingen
stor studio Heléne jobbar i. Men
det är mysigt och lätt att hålla
rent. Dagarna består till stor del
av städning, sopning och desinficering. En gång i veckan kollar hon nålar och andra verktyg
så att allt är på topp. Färger och
tatueringsinstrument ligger prydligt uppradade i skåpet och de
Man måste
vara hjärntvättad.
svarta handskarna är på medan
Heléne tatuerar. På väggen hänger ett diplom från en utbildning
om blodsmitta.
– Man måste vara hjärntvättad av alla hygienrutiner för det
är väldigt viktigt. Det kan aldrig
bli för rent.
När hon öppnade var det för
att testa om det fungerar att
jobba som tatuerare i Molkom.
En stor, rosa logga pryder en av
väggarna och än så länge har affärerna gått bra. Kunderna kommer från flera håll i Värmland,
bland annat Arvika och Grums.
Heléne jobbar inte som tatuerare på heltid och studion har
ännu inga fasta öppettider förutom konsultationen på måndagskvällarna. När Heléne inte skissar fram kundernas önskemål
eller tatuerar studerar hon konstoch bildgestaltning på Karlstads
universitet och tar hand om sina
två barn. När studierna är klara i
januari drar hon igång på allvar.
– När jag startade studion här
var det lite för att testa om det
gick. Annars får jag försöka någon annanstans men jag vill vara
här i Molkom för jag trivs så bra
här, säger Heléne.
Att vara tatuerare i ett samhälle
med endast 2000 invånare var
inte så svårt som hon trodde.
Internet och Facebook sprider
orden om hennes tatuerande och
några lappar på Konsum räckte
för att sparka igång företaget.
– Mycket marknadsföring sker
mellan kunderna. Folk rekommenderar till andra och jag tror
de lyssnar mer på det än på reklam. Man litar mer på vad folk
säger än om man tittar på bilder
på en hemsida, säger Heléne.
Hon har alltid trott på Molkom, där känner hon sig som
hemma. Hon flyttade tillbaka
och slog upp dörrarna till sin studio i början av oktober i år.
– Nu satsar jag här, går det
så går det. Det är nära både till
Karlstad, Filipstad och Hagfors,
det är nästan som en liten metropol här. Kommunen borde
satsa mer på Molkom, fler flyttar hit från Karlstad och jag
tror det finns stor potential här.
text & foto
THERESE HASSELKVIST
Frågan är dock
vad det är jag
stressar till.
Graven?
Det är möjligt att det handlar om en mognadsfråga att bara
vilja göra de roliga sakerna. När jag som barn hetsigt stod
och trampade i köket, sa mina föräldrar åt mig att jag måste
ha tråkigt ibland för att uppskatta det roliga. Det låter lika
befängt i dag som då. Varför inte köra gasen i botten konstant och ha superkul? Mina kära föräldrar stöttar det till fullo,
som allt annat jag hittar på. Tyvärr har mitt synsätt på livet
satt käppar i hjulen för mig på sistone. Kroppen säger ifrån.
Häromdagen pratade jag med en god vän om mitt problem
med tiden men också om mitt missnöje med i princip allt jag
gör. Jag tar sällan positiv kritik särskilt bra även om jag försöker få det att låta så genom att tacka artigt. Sen viftar jag inte
sällan bort det och sätter mig på nytt med samma uppgift till
dess att blodet sprutar ur genom öronen på mig. Även det är
ohållbart i längden. Ibland måste jag nöja mig med att allt inte
blir perfekt, men bra. Att något är bra är faktiskt tillräckligt.
Hur mycket jag än har hunnit med eller inte, blir det snart
ett nytt år. 2012, det känns ovant men spännande. Dörrarna
står vidöppna så jag väljer att se ljust på saken och försöka
köra så det ryker. Något jag fått med mig från min uppväxt
som bortskämd lillasyster är min beslutsamhet. Jag ska bara
se till att sänka de mentala hindren en aning när det kommer
till mitt arbete. Och ge mig själv en uppmuntrande klapp på
axeln ibland. Vill man så kan man.
ANNJA WIKBERG
Lunchbussens nya tidtabell
11.05
Korsningen Klintvägen/Storgatan
11.07
Korsningen Storgatan/Björkåsvägen
11.10
Korsningen Backavägen/Marknadsg
11.20
Marknadsgatan 3 (HSB)
11.25
Stationsgatan - Missionshuset
11.27
Stationsgatan -”Kommunhuset”
11.30 Ankomst Folkhögskolan
13.00 Avfärd från Folkhögskolan
Kostnad 70:- Kronor för lunch och bussfärd.
Första turen går onsdag 11 januari och därefter varje
måndag och onsdag.