Transcript Nr 7-8 1953 - ICA

Nr 7-8
1953
KUNGSÖRNEN
Det är n u m e r a självklart att vetemjöl skall vara
vitaminerat — h u s m ö d r a r n a ha rätt att fordra
detta. Kungsörnen är 4-faldigt förstärkt med vitamin Bj, B 2 och
niacin samt järn. Denna vitaminering och den goda och j ä m n a kvalitet, som u t m ä r k e r
vårt mjöl gör Kungsö r n e n till ett stort
märke.
AB KVARNINTRESSENTER
med
kvarnar i Malmö, Trelleborg,
Hälsingborg, Ystad, Halmstad,
Falkenberg, Alster och Vara.
LÄTTSÅLT
ICA
Målsättning: Praktiskt erfarenbetsutbyte mellan ca 33000 köpmän och
affärsmedhjälpare i ICA-affärerna.
FRÅGETECKNET SOM KOM BORT!
En medhjälpare, låt oss kalla honom
inställning till arbetet, kunderna och
Curt Bengtsson, anställdes med en viss
oss kamrater. Framstegen kom sakta
tvekan
och ofta ryckvis, men efter hand bör-
i en
affär
— han
var
en
intelligent grabb, men hans år närmast
jade han visa upp nya
egenskaper,
efter skolan hade varit ganska stormiga.
hans envishet förbyttes i ordhållighet,
Två år senare gällde det allvar —
hans blyghet i ett mjukt och behagligt
affären var under ombyggnad — köp-
uppträdande. När han slutligen förstod
mannen råkade ut för en trafikolycka
att vi lade märke till hans framsteg,
och måste ligga på sjukhus — hans fru
ökade han takten och så helt plötsligt
ryckte in, men överansträngde sig och
visade han sig som en fullgod ersättare
blev förbjuden att arbeta. Det var nu
när jag blev sjuk. Livet trollar ibland
Curt Bengtsson visade, att han var att
bättre än Aladdins underbara lampa —
lita på. Tack vare honom klarades både
i varje fall ser det så ut om man inte
små och stora problem upp med glans.
känner de närmare omständigheterna.»
Förklaringen vi fick från köpmannen
Finns det fler exempel som visar att lag-
någon tid senare var intressant:
andan i en butik påtagligt påverkat de
»Curt var under de första månaderna
nykomna, så skriv till ICA-tidningen och
hos oss som en främling. Vi lät honom
berätta. Vi tror det är flera än Curt
vara och ganska snart märkte jag att han
Bengtsson som lyckats få bort fråge-
omedvetet började ta efter våra arbets-
tecknet efter sitt namn.
metoder och i viss mån fick en annan
N R 7—8 L Ö R D A G E N
D E N
1 A U G.
1953
T R E T T O N D E
Å R G Å N G E N
ICA-tidningen utgives av ICA-förlaget AB. Västerås. Direktör for förlaget och
ansvarig utgivare för ICA-tidningen: GÖSTA EKHOLM. Förlaget grundat av de
tfyra kÖpmannaägda
i»n
IT_1
C venson,
V-n~-XAD
r.l
i n k ö p s c e n t r a l• e r n a : AB
Hakon
S
Västerås,
AB
Eol,
Goteborg, AB Speceristernas V a r u i n k ö p , Stockholm, och Nordsvenska Köpmanna
AB, Östersund. Central organisation: I n k ö p s c e n t r a l e r n a s AB. ICA, Stockholm.
1'renumeration: Direkt hos förlaget, kr. 6 : — för köpmän och anställda i ICAnffiirerna. övriga kr. 10:—. Lösnummer kr. 1:—. Postgiro 270429. Tel. 373 80 Västerås.
Redaktör: SVEN LINDBLAD. I redaktionen: RUNE FREDEN och EIVOR HELLMAN.
Annonsmaterial senast den 8:de i månad före
införingsmånad.
SPRÅKRÖR F Ö R I C A - R Ö R E L S E N
AFFÄRERS OMSÄTTNING
CA 2.3
-
ANSLUTNA
ICA-tidningen u t k o m m e r en gång i månaden. R e d a k t i o n : Stora Gatan 46. Västerås,
Återgivande av text och bilder far ej ske utan angivande av källan.
MILJARDER
EFTER
/
samband
Swensons
med
direktör
70-årsdag
get en bok
utgav
Hakonbolagär-
ning >>. Syftet
var att karakterisera
och
understryka
Hakon
svenskt
tar
ett
skrivna
en
Boken
omfat-
i skilda
ämnen,
artiklar
och näringsliv.
som
arbetat
för
Hakonbolaget
läsekrets
över
inom
återger
ur
för
vi här
HaHakon-
artiklarna
utvecklingen
och
svenskt
Direktör
i 35 år, ger i en av
återblick
avsnitt
insats
av representanter
Mörck,
bolaget
Swensons
näringsliv.
antal
samhällsrald
titeln
ÅR...
Hakon
»Samlande
för
med
35
inom
ICA-tidningens
nedan
några
artikeln.
I n g e n av de sexton personer, som den 20
oktober 1917 undertecknade den stiftelseurkund, som skulle ligga till grund för AB
Hakon Swenson, kunde väl då ana, att bolaget skulle gå en sådan utveckling till
mötes, som den vi i dag kan glädja oss åt.
Tidpunkten för startandet av ett nytt
bolag var icke väl vald. Krig, avspärrning,
varubrist var sannerligen inga gynnsamma
auspicier för ett nytt engrosföretag. Tanken
på en partihandelsorganisation, som avsåg
att arbeta i intimt samarbete med detaljisterna och med dessa som ekonomiska intressenter hade emellertid växt sig stark
hos Hakon Swenson redan före det första
världskriget. En händelse, som här kan förbigås, utlöste tillbakaträngda och hämmande krafter inom Hakon Swensons tankeoch handlingsliv och utan nämnvärda förberedelser sattes det nya företaget igång.
Redan första året blev Hakonbolaget störst
inom sitt branschområde; en ledning, som
kunnat bibehållas hela tiden.
Man kan gott säga, att detaljhandeln vid
tidpunkten för Hakonbolagets tillblivelse
var trängd i fler än ett avseende. Den var
dessutom trött och desillusionerad. Framtidsutsikterna var allt annat än ljusa. Konsument-kooperationen trängde fram efter
delvis nya linjer och dess målmedvetna
propaganda gjorde sig allt mer gällande.
Köpmännens i högsta grad framträdande
individualism tog sig allehanda uttryck. Att
handla med samma märkesvara som platskonkurrenten eller att köpa av samma grossist som denne var knappast tänkbart.
Partihandeln var splittrad och hade inte
mycket över av känsla och omtanke för
detaljhandeln, sedan den i första hand så
att säga omhuldat sig själv.
Är 1908 bildades Sveriges Minuthandlares
Riksförbund. Förbundet satte som främsta
mål att ena minuthandelns folk. Även klart
ideella inriktningar ingick i handlingsprogrammet. Tio år senare var man framme
vid en ny milstolpe på detaljhandelns väg
mot sitt fackliga mål.* Sveriges Köpmanna» I fortsättningen avser jag, då jag talar om
fackliga mål, strävanden etc, köpmännens arbete inom sina organisationer av typen Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges Speceri& Lanthandlareförbund (SSLF).
förbund kom till. Dualismen mellan Sveriges Allmänna Handelsförening och Sveriges
Minuthandlares Riksförbund
avlägsnades
därigenom. S. A. H. hade sina anor från 1884
och medlemskåren var en blandning av
grossister och detaljister. Ledningen låg för
det mesta hos grosshandeln, en företeelse,
som levat kvar in i våra dagar inom vissa
lokala föreningar. Sammanslagningen åstadkom en kraftkoncentration inom detaljhandeln på det fackliga och ideella området.
Branschföreningen SSLF bildades först 1931.
Hakonbolaget kommer
till.
Detaljhandeln hade nu fått en fackorganisation, som väl skött skulle kunna bli ett värn
och ett skydd för kårens och yrkets speciella
intressen. Men något väsentligt fattades dock.
Inköpsväsendet behövde länkas in på sundare
och rationellare banor. Visserligen hade köpmännen redan före 1918 försökt sig på att ta
inköpsfrågan i egna händer genom tillkomsten
av AB Förenade Köpmän, och intresset för
ekonomiskt samarbete var vid den tidpunkten rätt så betydande bland köpmännen.
Många omständigheter bidrog emellertid
till, att det stora detalj istägda företaget med
det adekvata namnet hastigt föll ihop. Detaljhandelns intresse och känsla för en egen
inköpsorganisation trubbades därigenom helt
naturligt av. Det behövdes en eldsjäl av
samma resning som E. A. Thunholm för att
ånyo skapa intresse bland detaljköpmännen
för en ny partihandelsorganisation med kunderna som delägare. AB Förenade Köpmän
hade kanske kunnat räddas om Hakon
Swenson vid rätt tidpunkt ställt sin eminenta förmåga till förfogande. Nu blev det
emellertid ett annat företag, Aktiebolaget
Hakon Swenson, som fick sig förelagt den
stora uppgiften att lösa speceri- och lanthandelns inköpsfråga. Dess programförklaring löd: »Erfarenhet från engroshandelns
område i nära liering med detaljhandelns
köpkraft och med kapitaltillskott från båda
parter». Det var en solid grund att bygga på.
Hur byggnaden gestaltar sig i dag framgår tydligt och klart av bolagets senaste
årsberättelse. Företaget är välkänt och aktat långt utöver landets gränser. Dess kärna
är frisk. Förmågan att hävda sig är stor.
Den demokratiska anda, som redan från
början gjorde sig gällande inom företaget,
omhuldas alltjämt. Den har onekligen varit
en bidragande orsak till framgångarna, men
demokrati inom en rörelse innebär att man
icke blott skall ha rättigheter utan också —
och t.o.m. i första hand — skyldigheter.
Plikten måste ställas i främsta rummet.
Behovet
av samverkan
med
de
fackliga
organisationerna
framträder
starkt.
Stundom framhålles av enskilda styrelse-
medlemmar i de fackliga organisationerna
att det föreligger svårigheter att direkt stödja inköpscentralerna, eftersom alla köpmän
ej är medlemmar i dessa.
Men är detta något verkligt skäl för en
negativ hållning gentemot vårt arbete? Är
inte i stället en stark, köpmannaägd, ekonomisk organisation till gagn för alla köpmän? En tveksam inställning i sådant hänseende måste fördröja de uppbyggande krafterna inom inköpscentralerna och hindra
dem att nå full verkningsgrad.
Denna brist på samverkan är så mycket
bekymmersammare som den minskar detaljhandelns möjligheter att fylla sin — enligt vår uppfattning — väsentligaste uppgift:
att hjälpa husmödrarna lätta sina hushållsbekymmer. Uppnåendet av detta mål fordr a r sammanhållning och enat uppträdande.
Detta borde vara självklart framför allt när
vi ser, hur vår mäktige medtävlare, konsumentkooperationen, ständigt arbetar med ett
sådant mål för ögonen.
Ett exempel är Kooperativa Förbundets
senaste initiativ: lagercentralerna. Genom
tillkomsten av dessa lagercentraler svetsas
föreningarna fastare till varandra på det
organisationsmässiga och framför allt på det
ekonomiska planet. En för alla och alla för
en är parollen, då det gäller ekonomisk
samverkan inom en och samma lagercentral. De besparingar man härigenom söker
nå blir för hela landet ca 40 milj. kr. ärligen, om nu direktör Albin Johanssons förhandsberäkningar håller streck. De som
sysslar med ekonomi i stort förstår, vad
dessa besparingar kommer att betyda för
de kooperativa föreningarnas konkurrenskraft. De ledande inom konsumentkooperationen har klart insett, vilket värde den enskilde köpmannen har i de fyra inköpscentralernas 67 lagercentraler, spridda som
de är över hela landet. En motsvarighet till
dessa håller konsumentkooperationen nu på
att bygga upp för att därigenom komma i
paritet med ICA ifråga om lager- och transportekonomi.
Inköpscentralens
arbete
rent
som
ekonomiskt
har
ideellt
ett
såväl
innehåll.
Liksom statens hälsa är måttet på dess
innevånares lycka, så är Hakonbolagets
framgång en trygghet för dess medlemmar.
Denna sanning är icke enbart materialistiskt betonad; den har även en stark ideell
innebörd. Det är naturligtvis inget fel i uppfattningen, att den enskilde medlemmen i
en inköpscentral skall ha fördel av att köpa
sina varor, där han h a r sitt ekonomiska intresse. Hakonbolaget byggdes ju 1932 ut till
att bli något mera än ett rent inköpsföretag.
Vi vill också vara medlemmarnas känselspröt som varskor om förändringar, förenk-
lingar etc. inom handeln med syfte att förbilliga varorna. Något självändamål har det
således aldrig varit tal om. Därpå tyder
bl.a. köpmännens intresse för aktieteckning
redan vid starten 1917. Medlemskänslan
måste emellertid hållas vid liv genom annat aktivt arbete än enbart varuanskaffning. Häri möter m a n måhända de största
och varför inte också de viktigaste problemen för den gemensamma rörelsens framtid.
Våra dagsproblem
inom
företaget.
Låt mig nu övergå från de frågor som
mera har att göra med våra yttre förhållanden och kontakter till de inre problem vi
har att brottas med. Dessa är i huvudsak
trenne: kapitalfrågan, kostnaderna och medlemsaktiviteten. Hitintills har kapitalanskaffningen icke vållat oss alltför stora problem.
Rörelsens hastiga utveckling omsättningsmässigt sett särskilt under de senaste åren
— en icke obetydlig prisstegring har bidragit härtill — har nödvändiggjort aktiekapitalets höjande. Det inger styrka och
säkerhet att huvudsakligen basera verksamheten på egna medel. Just under nuvarande
förhallanden har det egna kapitalet sin allra
största betydelse. Det ger rörelsefrihet och
trygghet samt stärker förmågan att handla
i en tid av utvidgad statlig reglering inom
det ekonomiska området. Men vi behöver
utöka det egna kapitalet undan för undan.
Vägen till självfinansiering via avskrivningar är delvis stängd. Den skärpta konkurrensen och signalerade nya lagar kan
också komma att rubba förutsättningarna
för en utvidgad och därtill alltjämt nödvändig konsolidering.
Medlemsbonusens kvarstannande i rörelsen är en styrka av väsentlig betydelse.
Kunde man genom frivillig överenskommelse förlänga tiden med ytterligare fem
år, bleve den ekonomiska samarbetsrörelsen än mer stabiliserad. Initiativ i den riktningen bör komma från medlemskretsens
sida, för att därigenom åstadkomma större
effekt och bättre markera betydelsen av
åtgärden. Här om någonsin kan man tala
om en aktiv medlemsinsats. Medlemmarna
har ingenting att förlora genom förlängd
löptid å de innestående medlen, tvärtom.
Pengarna förräntas väl och säkerheten är
förstklassig. Uppsägningstiden bör samtidigt
utökas till ett år.
Om här skisserade åtgärd kunde genomföras bleve bolagets kapitalfråga nöjaktigt
löst för många år framåt. Visserligen betraktas denna art av medelsförsörjning som
långfristig skuld och tillhör således icke
gruppen eget kapital. I viss mån kan man
dock räkna den ackumulerade medlemsbonusen som en skuld som står det egna
kapitalet nära.
Att få ned kostnaderna är ingen lätt sak.
Enbart lönerna är en betydande post, som
icke låter sig angripas annat än indirekt.
Genom förenklingar av allehanda slag, genom att få rätt man på rätt plats och därmed ernå högsta arbetseffekt är det möjligt att minska antalet tjänster eller omvänt åstadkomma flera omsättningskronor
per anställd. Längst når man i dessa avseenden, om medlemskretsen rätt förstår
meningen med våra strävanden och vinnlägger sig om att följa de anvisningar som
ges. Det förhåller sig ju dock så, att de
besparingar, som följer på rationellare drift
inom den egna inköpscentralen, är en medlemmarnas gemensamma egendom, som förr
eller senare kommer till fördelning bland
medlemmarna/kunderna.
Något liknande
existerar icke vis å vis andra leverantörer
— åtminstone icke i samma grad — och
absolut icke då leverantören är en fabrikant.
Medlemsaktiviteten
är på tillväxt. Vi väntar oss mycket i det avseendet av de självverkande Hakonsgrupperna. De försök, som
nu göres, att vrida utvecklingen åt galet
håll borde mötas med än kraftigare uppslutning kring de gemensamma ekonomiska
intressena och värdena, som inrymmes i
Hakonbolaget. Att gå tillbaka till tjugo- och
trettiotalets samköpsrörelse är att ödsla
krafter på något ofruktbart. Det är farlig
äventyrspolitik. Viljan till förnyelse måste
ta sig andra uttryck. Att ensidigt se på
stundens fördelar löser icke de stora och
viktiga problem, som alltjämt tornar upp
sig för speceri- och lanthandelns folk. Medlemmarna i ICA-rörelsen får den största
nyttan för dag och framtid, om de ständigt
utnyttjar de möjligheter till förkovran, som
står till buds i de egna inköpscentralerna.
Koncentration åstadkommer ny kraft; splittring försvagar och river ned det som byggts
upp av tusentals ansvars- och målmedvetna
köpmän under en följd av år.
Förnyelse och duglighet
öhar konkurrens förmågan.
Under de gångna trettiofem åren har
samhället genomgått många förändringar.
Tekniken har gjort stora landvinningar. Med
stigande fart har utvecklingen gått framåt
inom alla samhällsområden. Det ekonomiska
uppsvinget och demokratins fortsatta frammarsch har möjliggjort stora sociala förändringar och allmän standardhöjning. Allt
detta har givetvis satt spår efter sig och
även bidragit till Hakonbolagets framgång.
Gamla fördomar har fått vika för nya
strömningar. Forskning och rationalisering
är tidens lösen. Butiker av typen självbetjäning och varuhus tränger sig fram. Den
enskilda handelns ständiga förnyelse och
anpassning efter tidsförändringarna är en
av förutsättningarna för dess möjlighet till
framgångsrik konkurrens med andra former
på detaljhandelns område. Den viktigaste
förutsättningen är dock dugligheten hos
varje köpman.
Var detaljisten förr ängslig, då han betraktade konsumentkooperationens framfart,
kan man i dag gott säga, att enskild och
konsumentkooperativ detaljhandel numera
stimulerar varandra till nya krafttag för
konsumentens bästa.
När man betraktar nuet går tankar osökt
tillbaka till de män, som ej längre är med,
men som under en följd av år gemensamt
strävat för Hakonbolagets bästa, och som
gjort detta ofta under mycket svåra förhållanden. Den säkra grund, som lades från
början, håller alltjämt. De växlande konjunkturerna sedan 1917 har givetvis satt
spår efter sig i vår utvecklingskurva. Men
efter varje kris har Hakonbolaget vuxit sig
allt starkare. I dag reser sig bolaget som ett
mäktigt värn organisatoriskt, ekonomiskt
och personalmässigt sett. Och detta värn
står helt i handelns och samhällets tjänst.
Trots handelns känslighet för konjunktursvängningar står den enskilda speceri- och
lanthandeln i dag starkare och bättre rustad
för kamp än tillförne. Kredithandeln, som
förr stjälpte många handlande, spelar icke
längre samma roll som förr.
Inköpscentralerna
dagens köpmän
vill hjälpa
tillökade
morgon-
kraftinsatser.
Den heterogent sammansatta kår av köpmän, som var förhärskande under Hakonbolagets första skede, har efterföljts av en
mer homogen typ. Eliten av speceri- och
lanthandlare i Mellansverige är nu enrollerade som medlemmar i Hakonbolaget. De
idéer, som ligger till grund för vårt arbete,
har trängt allt djupare ned i medvetandet.
Den senaste årsomsättningen, ca 235 milj.
kronor, tyder härpå. Det gäller nu att också
göra idéerna begripliga för de nya köpmannagenerationerna. Att fångas av en idé
går lätt; att omsätta den i praktisk handling
är svårare. Härtill fordras upplysning och
åter upplysning. Ungdomens fostran till
fullgoda köpmän med rätt inställning till
ekonomisk samverkan och förståelse för
tjänandets principer ligger oss varmt om
hjärtat. En stark och konkurrenskraftig köpmannakår är nyttig för samhället och folkhushållet. Det är därför icke oviktigt hur
de unga fostras, de, som skall ta vid, där
de äldre slutar. Morgondagens köpmän får
det måhända icke lika lätt som dagens.
Med starka inköpscentraler bakom sig underlättas dock deras kamp. Det är nämligen på det ekonomiska planet, som stri-
den kommer att utkämpas mellan de olika
distributionsformerna och mellan köpmännen inbördes. Rationalisering inom den egna
sfären och utvidgade kunskaper om de ekonomiska sammanhangen måste i fortsättningen bli det primära — avanserna, i och
för sig nödvändiga, kommer i det länga
loppet att betraktas som sekundära.
ICA-rörelsen vilar på en stark ideell
grund. Man har velat förena personlig frihet med de samarbetskrav, som framsprungit ur en ny samhällssyn. Att sammanlänka den enskilde medlemmens materiella intressen med konsumentens har varit
ett av de mål, som man inom ICA strävat
mot. Det gäller emellertid att rätt avväga
de olika intressena, om handeln skall kunna
fortleva, utvecklas och förkovras. Samhällets intresse tillvaratages bäst på sådant
sätt. Fångenskap i teoriernas värld är farlig. Verklighetssinne och realistisk blick är
nödvändiga för att leda utvecklingen framåt.
Det är ingen lätt sak att förstå sin egen
tid. Det har det aldrig varit. Om därför
den nu levande generationen av köpmän
och de som sysslar med handel och distribution i dess olika förgreningar, praktiskt
och fackligt/ideellt, ej helt velat uppskatta
och utnyttja Hakonsidéns välsignelsebringande kraft, känner man sig övertygad, att
kommande släkten i desto högre grad kommer att förstå och värdesätta Hakon Swensons insats och gärning.
SAMLANDE GÄRNING
Bland övriga kapitelrubriker i boken
»Samlande gärning» kan nämnas: 1. Mannen och gärningen. 2. Efter trettiofem år.
3. Enskild handel i nutida svenskt näringsliv. 4. Lagervärderingsreglerna och handelns
finansieringsproblem. 5. Svensk sjöfarts insats i svensk folkförsörjning under ett halvsekel. 6. Ett kryddbodromantikens tempel.
7. Något om byggenskap just nu. 8. »Sillpapperat» som blev en tidning. 9. Frän
samköpsföretag till inköpscentral. 10. En
blick tillbaka. 11. Solstickan — folkdonationen. 12. Västerås under ett halvsekel.
13. Den moderna butiken. 14. Några reflektioner om folkhushållningen under kriget.
15. Detaljhandelsungdomens problem. 16.
Riksbanken och försäkringsbolagen. 17. Den
enskilda detaljhandelns organisationer. 18.
Stämmor på stämmorna. 19. Näringsliv och
politik. 20. Köpmannauppgiften. 21. Kesko.
22. Socker — en blick på dagsläget. 23.
Samarbetssträvanden inom den enskilda
speceri- och lanthandeln i olika länder. 24.
Hakonsgiven. 25. Detaljhandeln och kapitalförsörjningen.
26. Godstransportsservicen
vid järnvägen. 27. Stordrift inom bagerinäringen. 28. Ett restaurangföretag växer
fram. 29. Den enkla formen är vår väg.
30. 1883—1953.
lager av råkaffe,
Stockholm
rosteriet.
Hänt
se'n sist!
och
ett i Frihamnen
ett
i anslutning
Inskeppningen
sker
i
till
över
IC A-ungdom
på ICA-träffar!
Stockholm, och med j ä r n v ä g eller långtradare förs de stora sändningarna till
Östersund för att efter röstning, paketering och datumstämpling gå ut med
järnväg eller bil till Norrlands
alla
ICA-affärer.
Nytt ICA-rosteri!
När
Nordsvenska
höll
årsstämma
passade de också på att inviga
sitt
nya kafferosteri — ett av landets modernaste. Vad som orsakat denna nybyggnad och modernisering är en allt
större
efterfrågan.
Kapaciteten
vid
rosteriet var tidigare 75 kg per rost,
idag klarar man 225 kg, vilket kan ge
en
dagsproduktion
på
7—8 ton.
De
65.000 såg Dagens
Hushåll i Göteborg.
Man drack 110.000 koppar kaffe,
72.000 koppar te, 100.000 bägare saft;
man åt 245.000 st. småbröd, 30.000
portioner fisk och 900 liter glass.
Färgrik och festlig blev den av Göte-
mellan de 250 affärsanställda i staden.»
Dagens Hushåll, som i
Ovanstående kunde man läsa i en
vår gick av stapeln i Mässhallarna i
norrköpingstidning i våras. Men Norr-
Göteborg. Deltagarantalet slog i år re-
köping var inte ensam om de populära
Köpmannaförbund
kord, cirka 200 utställare deltog med
träffar som SV ordnade för ICA-ung-
demonstration av livsmedel och hus-
dom på olika platser. Stockholm, Mo-
hållsartiklar samt i en viss utsträck-
tala, Mjölby, Söderköping, Valdemars-
ning även med heminredningar på te-
vik, Finspång och Linköping har också
mat »Hemmet av i dag».
varit med och Gotland startar i sep-
Eolbolaget deltog i utställningen med
demonstration av det datumstämplade
två paketeringsmaskinerna klarar 50—
tember—oktober.
— Pyttipanna
på nyttigt och nöj-
Luxuskaffet och bjöd samtidigt på ett
samt, säger ombudsman Tord Brotaeus,
smakprov från
SV, Stockholm, som i stort lagt upp
Göteborgs
Kexfabrik.
Man beräknar, att inte mindre än 60.000
programmet för träffarna och populärt
koppar kaffe serverades över den runda
berättade om ICA-rörelsens mål.
Programmet var överallt omväxlan-
disken.
60 paket i minuten.
»Två kvällar står på programmet. Meningen är att skapa ännu bättre kontakt
arrangerade
borgs
utställningen
Direktör Eskil Klingén,
Nordsvenska,
och köpman Harald Holmlund,
Byske,
inspekterar proi'rummet i det nya ICArosteriet.
Här bjöds pä äpplemust på Linköpingsträffen. Fr.v. fröken Maj-Lis Johansson, försäljningschef
Nils-Evert Fagerström, fröknarna
Gunvor Skog och
Karin Pettersson samt kontorschef Lennart Samuelsson,
Linköping.
kom-
de och trivsamt. Samtidigt som man
rad luft genom stålrör via ett rensverk
mentaren från en dam, som slagit sig
fick tillfälle att bekanta sig med ICA-
till en silo. Denna r y m m e r 20 ton och
ned i en vrå för att njuta av en kopp
kamrater och SV-representanter visade
är uppdelad i 10 fack för olika kaffe-
doftande Luxuskaffe.
man instruktiva filmer, diskuterade ut-
Rakaffet uppfordras med komprime-
sorter.
Blandningen
går
»Det bästa av alltihop», ljöd
bildning, sjöng och dansade.
automatiskt
och skötes av rostmästaren från
Och fortsättning följer alltså på Got-
ett
land i höst.
manöverbord. Genom reläförsedda öppningar i silosfacken rinner sedan kaffet
*
ner i en våg för att därefter förpassas
till rostmaskinen.
Trivselkampanj
i Grönköping.
Rensverket tar bort alla lätta föroreningar i rakaffet. Efter röstningen passerar
det
både
en
elektromagnetisk
rens och en avstenare där alla tyngre
föroreningar
tas
bort.
Genom
detta
kan ett absolut rent kaffe garanteras.
Nordsvenska har tvä stora transito-
8
Här visar vi LUXUS-montern
pä Dagens
Hushåll i Göteborg. Så här fri utsikt
var det dock inte under de rushiga
demonstrationsdagarna
...
Grönköpings
Veckoblad rapporterar:
För ökning av trivseln i arbetet har
man på ett stort trivselmöte i Grönköping beslutat kräva att chefer och
andra personer med s.k. pondus skall
förbjudas tillträde till arbetsplatserna.
ICA-stämmorna — varje år återkommande
som en
givande
och festlig avkoppling från vardagsbestyren.
med allvar och trivsel!
4 0 0 på N S - s t ä m m a !
I strålande vårväder höll Nordsvenska sin bolagsstämma
i Östersund den 17 maj — och tongångarna var genomgående optimistiska. Direktör Eskil Klingén lämnade en
kommentar till förvaltningsberättelsen som visade att
Nordsvenskas omsättning ökat med hela 9 miljoner under
verksamhetsåret — från 58 till 67 miljoner.
»Norrlandsfrågor i blickpunkten» var ämnet för ett temperamentsfullt anförande av den jämtländske författaren
Per Nilsson-Tannér. Han berörde en hel del av de aktuella
spörsmål som ständigt står under debatt, men ägnade sig
dock speciellt åt de problem som har samband med
Nordsvenskas verksamhet — de norrländska försörjningsproblemen.
Stämman slutade med middag på Runeborg där Nordsvenskas egen orkester bjöd på ett trevligt musikprogram.
Underhållningen för kvällen leddes av nye reklamchefen
Olle Ahnér.
Fruarna Maj Storjeldt
om SV-flaggorna.
och Birgit Aspsäter döljer sig bak-
Nordsvenskas
eget spelmanslag klämmer i med
Gärdebylåten.
T ä n k v ä r t och trivsamt m e d SV!
Trots att den aktuella livsmedelskonflikten »bröt ut»
samma dag som SV:s bolagsstämma hölls, den 4 maj, och
alla SV-köpmän i Stockholm fick känning av en hamstringsvåg var stämman väl besökt.
— Handeln står i strålkastarbelysning framhöll dir.
Gunnar Stengård i sitt anförande. — Det blir en bjudande
plikt för alla och envar, som arbetar inom den fria handeln att ställa sig frågan: Vad kan göras bättre och billigare? Det gäller att handla på r ä t t sätt, göra rent hus med
gammal slentrian, gamla vanor och fördomar. Här får inte
längre prestige och andra hänsyn stå bindande. »Självkritik, ansvarskänsla, redlig samverkan», må det vara
vår lösen.
En parallell mellan ICA-rörelsen och Sparbanksrörelsen
gjorde dir. Erik Elinder. — Det gäller för ICA-köpmännen
att skapa resurser för sitt yrke och sitt samarbete. Det
gäller att få ungdomen att tro på handeln som framtidsyrke, sade han bl.a.
Köpman Gerdt Holm, Resarö, presenterades under middagen som den sjungande skärgårdshandlaren.
Hakons- och Eolstämmorna på nästa sida.
Vårens s t ä m m o r :
Eolbolaget gästar Hälsingborg
Optimism
präglade
Eol-stämman
som även var
-H
ställande direktör kapten Emil
ar ICA betytt något för oss
under
15-årsjubileum.
de
gångna
köpman Ragnar
15 åren,
Allberg,
frågade
Eolstyrelsens
Clemedt-
son. Vid stämman visades också den
oljemålning av kapten Clemedtson som
ordförande i SSLF avslutade sitt anförande
hjärtliga
utförts av Magnus Bjursten.
under middagen med orden:
»SSLF bringar denna dag Eol sina
lyckönskningar.»
På kvällen samlades man till mid-
ordförande i ett uppmärksammat jubi-
Dagens förhandlingar präglades ge-
leumstal vid banketten efter stämmo-
nomgående av en stor optimism. Eol
dag
förhandlingarna.
redovisar en omsättning av 220,4 mil-
varje kuvert låg ett tryckt program
joner kronor, innebärande en ökning
med en vacker litografi på baksidan,
jämfört med 1951 med 44 milj. kronor
som visade hur Hälsingborg såg ut år
Ragnar
Allberg
be-
svarade själv frågan:
— Ja! Obetingat ja! Jag skulle som
köpman inte våga tänka på hur det
på
Ramlösa
Brunnshotell.
Vid
1854. Och vad vore en bankett, och i
eller 25 procent.
synnerhet ett så celebert tillfälle som
skulle ha sett ut under krigsåren om
I direktör C. A. Westbergs kommen-
vi inte haft denna organisation. Den
tar till årsredovisningen framhölls bland
ett
har p å s e t t lyckligt sätt varit prisbe-
annat att medlemmar och kunder till-
fanns också — genomgående spirituella
stämmande
godogjorts kassarabatter, som för 1952
och framförda i en sådan ton att alla
utgör
kände sig engagerade och lyssnade med
och
rationaliseringsfräm-
jande. Om vi även
i
fortsättningen
häller samman kan vi emellertid bli
ännu starkare. ICA-organisationen kan
se mot framtiden med trygghet.
som var förlagd
sammanlagt
ökning
från
4,5 milj.
1951 med
till
Saga-biografen i Hälsingborg, öppnades.
Före förhandlingarna hölls parentation
kronor,
1.512.000
utan tal. Sådana
glädje. Om någon till äventyrs har den
förutfattade meningen att kvinnor inte
kronor.
jämförde i
kan hålla tal, bevisade fru Ingrid Tärby
sitt tal vissa av ICA:s omsättningssiffror
motsatsen med ett tal som lockade fram
med KF:s och underströk vikten
åtskilliga skratt och bravorop. Och na-
Direktör Gustaf Kollberg
ö v e r 300 personer hade samlats när
bolagsstämman,
en
15-årsjubileum
inköpscentralernas
Köpman
Gunnar
av
turligtvis sjöng man och trivdes som
insatser.
Johansson,
Borås,
vanligt på Eols stämmor.
över bolagets stiftare och förre verkFör de deltagande damerna fick Eol-stämman en internationell
fläkt över sig genom utflykten
till det välkända danska
sommarhotellet
Kystens Perle.
Köpmännen
Ragnar Allberg, Göteborg, och Gunnar Johansson, Borås, lyssnar här till jubileumstalen
som förekom under banketten på Ramlösa
Brunnshotell.
Husmödrarna som deltog i spelet »Var
väg» är från vänster Inger
Lindeborg,
Heby, Maja-Lisa Furusjö,
Stockholm,
Christina Hazelius, Tortuna, och Karin
Relinberg,
Västerås.
" V Å R V Ä G " - nytt hos Hakons
Välredigerat spel
uppskattat inslag i
årets Hakonstämma.
Es
./skilstuna stod som värd för årets
Hakonstämma, som inleddes med ett
besök i Klosters kyrka. I Folkets P a r k
följde därefter spelet »Vår väg» — intressant och uppskattat av de mer än
1.000 deltagarna. Spelet, som var redigerat av organisationschef
Nils-Erik
Wirsäll och redaktör Gunnar
Collin,
gav en samlad bild av den väg som den
Hakonsanslutna handeln följer i den
svenska varudistributionen. Det var
byggt kring samtal mellan husmödrar,
köpmän och representanter för inköpscentralen.
De fyra husmödrarna berättade kortfattat och sakligt om hur de vill ha
»sina» affärer, både när det gäller
varusortiment och service. Frågor som
sedan togs upp till debatt och besvarades från »köpmannasidan».
Förhandlingarna resulterade bl.a. i
ett beslut om en kommitté på tolv personer, för att undersöka hur man skall
effektivisera varudistributionen,
bestående av tre representanter från vardera av grupperna husmödrar, inköpscentralerna, köpmän och affärsanställda.
Medelanskaffningen under den närmaste tioårsperioden kommer att pla-
neras av en köpmannakommitté med
köpman Martin Anderson, Kumla, som
ordförande och dir. Stig Svensson,
Hakonbolaget, som representant för inköpscentralen, övriga medlemmar i
kommittén blev: köpmännen Erik Matz,
Rättvik, Anton Broberg. Eskilstuna,
Gösta Hemlin, Torsåker, Erik Andersson, Filipstad, Einar Setterberg, VilseKleva, Ejnar Andersson, Fagervik, Rune
Jonasson, Södertälje. Folke Holm, Norrtälje, Carl Stenbäcker, Arboga, och
Eric Andersson, Örebro.
Direktör Harald Mörcfc underströk i
sitt anförande efter stämmoförhandlingarna det ansvar som åligger inköpscentralen och de anslutna köpmännen
som varuförmedlare till konsumentenhusmodern.
»Medlemmarna frågar och får svar
var sista punkten på eftermiddagsprogrammet. Köpmännen frågade och representanter för styrelse och företagsledning svarade.
Den ljusa sommarstämningen, sångtrion Harmony Sisters — allt bidrog
till att ge en behaglig inramning och
avslutning på den lyckade Hakonstämman.
Köpmännen Harry Jonsson, Väddö, och
Bertil Kratz, Malung, beundrar
kockens
vackra garnering av
»Hakonslaxen».
Framlockad
av kolleger sjöng Gund
Johansson med verklig bravur sin egen
komposition
»Torparvisan».
Birger Thunberg har
»vänt» åtskilliga ostar
det senaste året.
Köpman Birger Thunberg i Eksjö
som arbetat
ostförsäljning,
upp en strålande
anser
att
varje
affär skall ha en egen specialitet.
O ocker, kaffe, frukt, k o n s e r v e r . . .
Köpman Birger Thunberg konstater a d e med en titt r u n t hyllorna att hans
affär är fylld från golv till tak, men
märker att fläkten och rushen som
han drömt om i den egna butiken inte
infunnit sig ännu. Och för dagskassan
— ibland endast 125 kronor — behövde
han inte anstränga sig nämnvärt.
OST
Så var situationen i januari 1952.
Birger Thunberg hade övertagit en liten affär i Eksjö i Småland. Butiken
var omodern och knappt 25 kvm. En
omändring av lokalen hade visserligen
gjort den ljus och trivsam, men detta
var inte tillräckligt. Birger Thunberg
sökte ett uppslag som kunde få hans
butik att i något väsentligt avseende
skilja sig från de övriga — något som
gav folk anledning att komma just till
honom.
min
stora
OSTEN!
Det fanns knappast lagrad ost i staden. »Tidernas» chans hade ramlat på
honom. Lagrad ost skulle bli hans stora
»slagnummer». Han beslöt göra sin affär känd för att ha »bästa osten på
platsen».
K l a r t för s t a r t !
Ganska snart lyckades han komma
över ett parti ost lagrad i 11 månader.
Skyltfönstret fylldes med stora ostar.
Textplakat talade om lagringstiden. På
väggen utanför affären satte han upp
en stor skylt med texten »LAGRAD
OST». I affären pratade man nästan
enbart lagrad ost och i ortstidningens
annonser kunde man också läsa om
»Thunbergs lagrade ost».
12
Snabbt resultat!
Eget ostlager blev nödvändigt!
Resultatet lät inte vänta på sig. Fler
och fler nya kunder hittade vägen till
Thunbergs — inånga endast för att
köpa den omtalade osten, men många
som fasta kunder även på det övriga
sortimentet. Storkunder på ost blev
skogshuggarna — som oftast köpte hela
och halva ostar — och även all den
övriga provianten de behövde.
Ganska snart kunde inte Birger Thunberg köpa in lagrad ost i den omfattning som försäljningen ökade. Ett eget
ostlager blev nödvändigt. En källarlokal på gården blev en lämplig förvaringsplats. Väggarna kläddes med
hyllor från golv till tak och gav plats
för m e r än 200 ostar.
Annonserade för 800 kronor!
Tredje artikeln i ICAtidningens
serie
om
små v ä l s k ö t t a b u t i k e r .
— J a g är medveten om hur nödvändigt det är med reklamen, säger
Birger Thunberg. Varje vecka har vi
en annons i ortspressen, omväxlande
för kaffe och ost. Men det får inte vara
slentrianmässiga annonser som är lika
varje gång. Argumenten skall ständigt
vara nya och aktuella. Så h ä r löd texten
vid ett tillfälle:
»Lagrad ost har lättnat under lagringen. Torkar mindre fort och
blir billigare. Köp den hos Thunbergs!»
Osttext på notans baksida!
En annan reklammetod som man använder är text på summeringsnotor. En
text skrives på maskin i så många
grupper som man får plats med på
arket. Detta dras sedan i flera exemplar i dupliceringsmaskinen. Arket
klipps i remsor och baksidan på dessa
används som räknenotor vid disken.
Notan följer sedan med i kundens
kasse. På samma sätt drar man påsar
genom dupliceringsmaskinen och får på
varje påse den reklamtext man för dagen vill meddela kunden.
Birger
Thunberg
sköter
själv ostlagret.
200 ostar som skall vändas var
vecka.
Säljer ost för 20.000!
Efter tre månaders intensiv kampanj
var ostförsäljningen uppe i 10 stora
ostar per vecka — eller i genomsnitt
130—140 kg, vilket betyder ca 20.000
per år. 200 ostar fanns i lager till jul,
och utöver den lagrade osten såldes
även 120 stycken små julostar.
Omsättningen steg med 1 0 0 % !
När Birger Thunberg i januari 1952
kom till Eksjö var omsättningen knappt
85.000. Till september hade han nått
107.000 och vid årsskiftet 1953 var omsättningen 170.000. Steg för steg har
den ökat sedan dess och idag anser
han inte 250.000 som en ouppnåelig
siffra till nästa årsskifte.
Skyltfönster
och den röda texten på tavlan ger klart besked om affärens specialitet. När tavlan tas ner frågar kunderna genast: »Är lagrade osten slut?»
— En sak vågar jag påstå, säger Birger Thunberg. Hade jag inte satsat hårt
på en vara — i detta fall den lagrade
osten — hade jag aldrig fått upp den
här farten på affären. J a g anser att
varje affär måste ha något som gör att
den skiljer sig från mängden. Sedan
må det vara ost eller något annat.
Eiuor Hedman.
Reklam på n o t a n !
->
Gullan Asp klipper
remsor ur det
stencilerade arket med reklamtext.
Men
inte för många. Texten skall bytas ofta.
13
H u s m ö d r a r n a i spelet " V å r
väg"
på
Hakonstämman
Vi vill ha hushallsaffärer!
Glimtar
från
köpmännens
husmödrarnas
och
medelsaffärerna efter h u r grönsakerna
sköts.
diskussion.
. . . . blanda inte paketerade och opa-
Husmödrarnas önskemål:
.. . självbetjäningen
är bra om den
är välskött, men förpaketeringen måste
ske oklanderligt. Jag vill se fyllda hyl-
paket.
.. . över frysboxen
skulle finnas en
jag slipper gå i flera
affärer.
V a l av v a r o r .
kunder. Vi har kommit överens med
. . . vi ska
kunna
lita
en fiskhandlare att stanna med sin bil
på
prissätt-
ningen. Hugg aldrig priserna ur luften.
fakturavdelningen i lanthandeln — inga
. . . det v a r intressant att höra husmödrarnas positiva inställning till ett
när ett biträde frågar efter priset och
mindre antal märken av varje artikel.
tre fingrar som tecken på att varan
kostar två eller tre kronor.
dra en lans för kortare
. . . för inköpscentralen skulle en minskning av sortimentet betyda:
a) Inköpen
. . . som yrkesarbetande husmor vill jag
också en grönsaksdag i veckan? Köp-
våra butiker.
.. . alla i butiken bör känna till pri-
modebetonade saker!
. .. varför inte en fiskdag och kanske
en dag i veckan och sälja fisk utanför
serna. Det ger ett ovederhäftigt intryck
man ser en kamrat sätta upp två eller
. . . jag vill ha standardvaror i manu-
hållsbutikerna.
. .. ifråga om fisk har jag och mina
Priser och butikstid!
livsmedel
typ av butiker som de föredrar — hus-
två kolleger löst »fiskfrågan» för våra
försvåras
. . . j a g vill ha så många
. . . vi kan glädja husmödrarna med
att utvecklingen snabbt går mot den
Men var försiktiga med att utöka sorti-
som möjligt samlade under ett tak så
mellan
centralen.
varje gång man skall ta ett spenat-
finns där.
stort
diskussionen
köpmän och representanter för inköps-
jag ha en väl utbildad
bara urvalet för oss kunder.
fortsatte
roligt att lyfta på en oinslagen höna
tavla som talar om vad som för dagen
mentet. Blir det för
Här
keterade varor i frysboxen! Det är inte
lor i affären och i charkuterifickan vill
charkuterist.
Köpmännens kommentarer:
lunchstäng-
förenklas,
alltså
större
kvantitetsköp av varje artikel.
b) Omsättningshastigheten
på
lagret
ning. Och varför inte ha någon butik
ökar, varuförlusterna reduceras och
männen kunde ordna med beställningar
öppen till klockan 19 en kväll i vec-
räntekostnaderna sjunker.
i förväg.
kan? Kan inte köpmännen
. .. djupfryst fisk borde finnas i flera
lösa
den
frågan genom t.ex. jourtjänst?
tum.
hushållsaffärerna
fanns några av de vanligaste sybehören!
Det skulle rädda många situationer.
. .. för köpmannen betyder en minsk-
Betjäning!
. .. jag blir irriterad när den
som
expedierar mig ofta springer från för
att svara i telefon. Jag liksom tappar
. .. förstklassiga och övermogna
.. . släpp inte kunderna för
ba-
.. . tänk så trevligt det är när alla är
glada, pigga och vakna.
mycket
.. . köpmannen
måste
b) Lättare skötsel av lagret och snab-
hårt
tyglarna på oss husmödrar. Han
obehindrat kan klämma på sådana öm-
vara bestämd. Det gillar vi.
tåliga varor som tomater, päron och
bananer.
ofta
livs-
lägre räntekostnader.
. . . vi behöver gå igenom katalogen
hålla
lösa i självbetjäningsbutiken, så att de
14
a) Snabbare defektering och inköp.
c) Färskare varor, mindre svinn och
naner borde inte ligga blandade.
dömer
ning av sortimentet:
bare omsättningshastighet.
lusten att handla.
Krav på k v a l i t e t !
. . . vi husmödrar
att helt övergå till
obrutna förpackningar blir ett fak-
sorter!
. . . tänk om det i
c) Möjligheterna
i
från pärm till pärm en gång i veckan.
ska
Vi tror att vi kommer ihåg, men det
. .. det är den personliga andan som
gör vi inte.
. . . de skriftliga
orderna har sänkt
gör det roligt att handla just i min
inköpscentralens
butik.
grunden till den stora bonusgivningen.
kostnader
och lagt
De som satsar hårt
"finost"*
gör goda pengar!
*RUNSTA ÄDELOST
Gör så här:
Denna ost — mer än helfet, 50 +
— finns nu förutom i den vanliga
detaljistförpackningen om ca 140 g
även i en s.k. halvask =: en halv ädelost i 10 bitar om ca 140 g.
Ha alltid MC finostar till hands
på disken. Visa dem i förbigående för k u n d e n — föreslå
henne att köpa. Det slår sällan slint!
*ORRESTA
PORT SALUT
av gängse typ. Fetthalt 4 5 + . Förpackade i kartonger om 12 askar.
Låt kunden ta själv! Stapla ostsorterna nära kassaapparaten —
texta en enkel skylt:
"Ta själv ett par ostar! Runsta
Adelost, Orresta Port Salut, MC
Camembert." Det säljer!
Angiv priserna!
*GRENSHOLMS
DESSERTOST
av port-salut-typ med högre format och
mildare smak än Orresta. Höjd ca 5
cm. Vikt ca 1,4 kg. Fetthalt 4 5 + -
* M C CAMEMBERT
Omtyckt dessertost. Fetthalt 5 0 + . Förpackade i spånaskar om 125 och 250 g.
Dessa fyra ostar bör förvaras
på svalt ställe — helst i kylskåp!
SKYLTA i fönster och på disk!
Ett väl utnyttjat fönsterutrymme
lockar kunderna till Er butik.
Texta plakat, gärna med pris.
Beställ genast hos oss det antal
skyltattrapper N i behöver för
varje ost!
MJÖLKCENTRALEN
STOCKHOLM
15
KÖTTKONSERVER
Kundens
frågor:
H u r kommer det sig att stekta varor, t.ex. köttbullar,
ofta smakar kokta. Är de inte brynta före konserveringen?
Trots att köttbullar givetvis stekes, kan man inte komma
helt ifrån den kokta smaken eftersom konserven måste
steriliseras.
Är det lök i konserverade k ö t t b u l l a r ?
Ja i köttbullar, men upplysningsvis kan jag nämna att lök
inte ingår i kalvbullar.
H u r mycket utclrygatle är kött- och kalvbullarna
med skorp- eller potatismjöl.
Detta varierar givetvis hos olika tillverkare. Hos en ansvarsfull fabrikant är utdrygningen obetydlig och ibland
förekommer det inte alls.
Är Får i kål benfri vara, och hur stor del av konserven är k ö t t ?
Får i kål-inläggningarna är benfria och innehåller 40 »/o
färskt fårkött.
Vilken köttkonserv är populärast och säljs mest?
Köttbullar och kalops säljs för närvarande mest av alla
köttkonserver.
Innehåller de konserverade fläskkotletterna ben?
Ja, fläskkotletterna är konserverade med ben.
Finns det någon köttkonserv som är lämplig för
personer som håller diet?
Kalvbullar kan ätas av de flesta personer som håller diet.
De är just avsedda för sockersjuka, och är tillverkade av
fint kalvkött och mycket litet kryddade med salt.
Skall såsen på köttkonserver spädas och i så fall
med vad?
Såsen på köttkonserver är ganska koncentrerad, hur stark
en husmor vill ha den är ju en smaksak. För de flesta blir
den nog smakligast om den spädes något, dock ej så mycket
att den blir för tunn. I allmänhet bör såsen spädas med
vatten, men såsen på kött- eller kalvbullar blir särskilt fin
om den spädes med mjölk eller ännu hellre med grädde.
Vad skall man göra med det fina spadet på Salta
biten?
Spadet som. finns p& Salta biten är en utmärkt stomme till
sötsur sås. Man reder spadet och tillsätter ättika och socker
och eventuellt hackad dill. Då får man en både god och
dryg rätt av denna köttkonserv.
ICA-tidnkigeni har här bett én husmor, och en
affärsmedhjälpare tala om vad de önskar veta.
""%
ÅL INTE SOL!
Affär smed hjälparens
frågor:
Vilken är den längsta lagringstid man kan beräkna
för en k ö t t k o n s e r v ?
Någon generell tidsbegränsning går inte att bestämma, då
lagringstiden är beroende av flera faktorer som t.ex. fuktighet och temperatur. Men under förutsättning att emballaget är lämpligt och lagringen sker i bra och torra lokaler
med jämn temperatur, kan en köttkonserv förvaras i flera år.
Är hållbarheten olika för t.ex. F å r i kål, Salta biten
eller Dillkött på kalv?
Nej, inte i allmänhet, men man gör klokt i att räkna med
något sämre hållbarhet hos köttkonserver i vilka ingår
vegetabilier av typen kål.
Försämras köttkonserver om de står i ett soligt
skyltfönster?
7 butikslokalen kan köttkonserver förvaras utan olägenheter
men man bör absolut inte ställa burkar med konserverat
kött i ett soligt skyltfönster.
Vilken lagringstemperatur är den lämpligaste för
köttkonserver?
Temperaturen bör inte understiga 0° och helst ej överstiga
15—17°.
Tål köttkonserver att frysa och sedan tinas upp igen,
t.ex. om de förvaras i dålig lagerlokal vintertid?
Vissa köttkonserver kan frysas och därefter fryslagras under mycket lång tid för att efter upptining vara av förstklassig beskaffenhet. Andra köttkonserver, i första hand
alla de som håller hög vattenhalt och hög fyllning, bomberar
lätt vid frysning. Därför bör man som regel undvika att
frysa köttkonserver.
Är hållbarheten hos en konserv med ben m i n d r e än
hos en konserv med benfritt k ö t t ?
Nej, inte om konserveringen skett sakkunnigt.
Hur många procent fläsk innehåller ärter med fläsk?
En burk ärter med fläsk innehåller 12 °/0 fläsk.
Ar lunchtunga en p r o d u k t av ox-, svin-, späd- eller
gödkalvtunga?
Lunchtunga tillverkas av svin- och kalvtungor.
Varför är inte k ö t t k o n s e r v e r n a försedda med tydligare v a r u d e k l a r a t i o n ?
För närvarande pågår en utredning i denna fråga av Varudeklarationsnämnden, som är sammansatt av olika intressegrupper. Konserverna kommer alltså i framtiden att vara
försedda vted deklarationer.
Så sköter vi
salladen!
Gör salladen a p t i t l i g !
Tag bort alla gula och vissna blad. Om endast
bladets topp är skadad behöver man inte ta bort
hela bladet utan endast toppen. Frisk och fräsch
sallad lockar till köp.
/
Det blir mindre
lättnadssvinn för
affären och större
köplust för kunderna om ni behandlar salladen
så här.
^
'%*$&?•*.••
Vatten ger salladen n y t t liv!
Krossad is minskar svinnet!
Skölj salladen varje dag i friskt vatten, men var
försiktig så att inte bladen skadas. Under skölj ningen absorberar salladen fuktighet och återvinner då under transporten förlorad vikt.
På natten förvaras salladen bäst i en tunna eller ett plåtkärl
med krossad is. Sallad och krossad is lägges varvvis i tunnan.
Genom islagring blir lättnadssvinnet avsevärt mindre.
ICA-almanackan över miljonen!
"Springmoppen"
på
I många hundra tusen svenska hem
finns ICA-almanackan eller kalendern
som en utomordentlig reklam för ICAaffärerna. 1953 var upplagan nära en
miljon ex. Hur långt över miljonstrecket
den skall gå till nästa år beror på
ICA-köpmännens beställningar och hur
effektiva dessa blir. Efterbeställningar
måste vara inne under september månad för att man skall kunna garantera
leverans.
och kompletterar på ett utmärkt sätt
den propaganda vi har genom ICAkuriren och märkesvarureklamen. De
är helt enkelt en reklam som ingen
köpman borde ha råd att avstå ifrån.
Och att kunderna värdesätter almanackorna visade tydligt den undersökning
som i fjol gjordes för inköpscentralernas räkning. Där framgick bl.a. att det
i vart fjärde hem finns minst två väggalmanackor — och att åtta av tio vill
ha väggalmanackor.
Riskera inte
I de prospekt som har sänts ut
fyra olika motiv att välja ibland.
motiv kan erhållas med HakonsICA-märke, oavsett vilket märke
finns i prospektet.
att stå utan — eller att ha för litet antal almanackor. De är ett värdefullt
vapen i kampen om kunderna. Hushållsalmanackorna sitter uppe året runt
18
finns
Alla
eller
som
omslaget!
— Vad är en »springmoppe» säger ni?
Jo, det är en springschas som är lycklig
förvaltare av en schascykel med hjälpmotor. Hur det hela tar sig ut syns på
omslagsbilden. Där provkör springgrabben Bengt Göran Jyrell just en,
lastad med varor.
— Århundradets största framsteg på
schasfronten, utbrast han efter provturen. Nu hinner väl knappt kunderna
lägga på luren förrän »springmoppen»
är hemma med varorna, säger Bengt
Göran med en illmarig glimt i ögonen.
Några speciella transportmopeder tillverkas inte ännu. De som finns är vanliga två- och trehjuliga transportcyklar
som utrustats med hjälpmotor.
Önskemålen varierar
— men alla vill ha
god skånsk m a t
<7fcS
Dagsljus? Solljus? Varmvitt?
Mjukvitt?
Vitt?
Kallvitt?
Varmvitt "de lux" lysrör
är bäst till butiker.
L>
/ysämnesrören har i det närmaste
trängt ut glödlamporna när det gäller
butikslokaler. De är d y r a r e i installation men betydligt billigare i drift.
Största slitaget på lysrör sker vid tandningen, de passar därför bäst där man
tänder och släcker ljuset så få gånger
som möjligt. I källare och liknande utrymmen är det fortfarande mest ekonomiskt med de vanliga glödlamporna.
Lysrör ger tre gånger så stor ljuseffekt som glödlampor och har tre
gånger större livslängd. Det är också
den ljustyp som mest liknar dagsljuset
och som speciellt när det gäller färger
ger den bästa färgätergivningen.
Varmvitt "de l u x " är bäst!
Lysrör tillverkas i många olika färger och fabrikat, och vad skall man
välja bland alla beteckningar: vitt, dagsljus, solljus, mjukvitt, varmvitt, kallvitt
osv. Den varmvita färgen är avgjort
bäst till butikernas allmänna belysning.
I kyldiskar och fruktmontrar föredrar
man vitt. »De lux», den senaste typen av
lysrör, är omkring en krona dyrare men
ger istället ett varmare, behagligare
ljusflöde som gör dem särskilt lämpade
i butiker.
Komplettera med samma färg
och fabrikat!
Lika färgbeteckningar av olika fabri-
kat ger inte lika ljus. När man skall
komplettera med nya lysrör måste man
därför komma ihåg att beställa samma
fabrikat och färgbeteckning som de
gamla. Blandade färger på lysrören i
butiken irriterar kunden.
BRA
Ljusvärdet sjunker efter 200
timmar!
Man kan knappast få för mycket ljus
i en butikslokal. Överdimensionera
därför gärna ljuset. Efter ca 200 ljustimmar sjunker ljusvärdet i ett lysrör
mellan 20—30"/» för att därefter hålla
sig konstant.
Ljuset får inte blända. En A-formad
armatur med plats för två 40 W lysrör
är bäst. Armaturen skall vara försedd
med bländskydd av plast eller plåt som
hindrar insyn på själva ljuskällan.
Den V-formade armaturen går man
mer och mer ifrån. Dammet samlas på
glasets insida samtidigt som den stjäl
för mycket ljus.
Hur skall armaturen sitta?
Som regel behövs ingen pendel om
höjden till taket understiger tre meter.
Man bör då välja armaturer utan
pendelupphängning som är monterade
eller infällda direkt i taket. Man slipper då se de störande pendlarna som
i en del butiker verkar som en hel
skog av stolpar.
Om man hänger flera lysrörsarmaturer i rad har de ofta
svårt att hänga rätt. De vill gärna svänga 1 sidled och ser
inte sä trevligt ut.
Daind
Jacobsson.
BÄTTRE
På A-formad armatur fastnar inte
dammet så lätt. Den nya typ av lysraster som används i dessa armaturer
släpper igenom mesta möjliga ljus utan
att blända.
Här bildar lysrörsarmaturen en sammanhängande ramp
och ger ett stadigt ljus. Armaturen kan inte svänga utan
hänger alltid rätt.
19
Johnssons
ökar 100 7!
Gör enkla skyltningar och använd starka argument i texten,
säger Gunnar Nilsson bl.a. i detta
reportage från Johnssons i Nässjö.
säger han vidare. Använd hellre lösa
masonitskivor som kan målas om i
oändlighet. Själv använder jag cellofärg som färdigblandad kostar endast
1:50 kilot. Den kan lätt målas över
när man vill ha en ny färg i fönstret.
Podier i satser spar tid och är bekvämt att ta till. De skall helst vara
i trä eller treetex och gjorda i raka
modeller som passar till alla varor.
Enkla skyltningar
med korta
texter
anser Gunnar
— Vi inte bara tror — vi vet att
bra fönsterskyltning lönar sig!
Nilsson
och Arne
Johnsson
»slå bäst»
Gör blickfång av masonit!
Tusen burkar på två veckor.
Utmärkande
Så säkra på skyltningens möjligheter
är Gunnar
Nilsson
Johnssons
är
för
att
skyltningarna
de är
hos
synnerligen
enkelt utförda — de har inte några
hos Jonas Johnsson i Nässjö. De kon-
sirliga dekorationer. Genomgående är
staterar att omsättningen ökat väsent-
det stora prislappar och slående argu-
ligt sedan skyltningen fått större om-
ment som
fattning. Affären ligger i utkanten av
burkar sill på 2 veckor — 250 burkar
staden med 5 speceriaffärer
honung pa 3 dagar — är resultat som
omkring
dominerar
fönstren.
1.000
sig och det är ca 200 m mellan varje
ofta förekommer. Minskar försäljningen
butik.
byter man skyltningen. Folk ska inte
Hos Johnssons liksom i de flesta an-
hinna tröttna på fönstret.
dra butiker av storleken »tre med chefen» får skyltningen skötas vid sidan
av försäljningen, vilket Gunnar Nilsson enbart räknar som ett plus.
Förenkla skyltningsarbetet!
— Hur hinner man skylta så effektivt?
— Att både sälja och skylta är idea-
— Genom att göra enkla skyltningar,
let, säger han. Genom att själv vara
svarar Gunnar Nilsson. Den erfarenhet
med och sälja varan får man den bästa
han har ber vi honom dela med sig av.
uppfattningen
om
hur
skyltningen
»slår» och kan dra nytta av detta nästa
gång.
20
— Ett par skivor hård masonit i storlek 70/100 och ett par längre är blicktång som passar till de flesta av mina
skyltningar. Jag målar dem med cellofärg och kan sedan använda samma
skyltar hela tiden. Texter som målats i
skarp färg tar jag först bort med sand-
Lösa skivor i fönstret!
— Klä aldrig fönstren med papper,
Större utrymme än det här bordet
disponerar inte Gunnar Nilsson försitt
skyltningsarbete. Fullt tillräckligt, anser han.
derna — öva sedan själv! Snabbheten
är endast en träningssak. Lösa
stäver h a r givetvis
bok-
sina fördelar —
men textning går snabbare och ger en
mera personlig stil åt skyltningen.
Skyltställ med fötter — bekvämt
och praktiskt.
— Ett skyltställ som jag haft verkligt god hjälp av — speciellt vid diskskyltningar — är en treetexskiva med
två fötter. När vi får hem en vara som
vi snabbt vill visa, plockar vi upp den
på disken. Bakom ställer vi skyltpaket
och en text som ger upplysningar om
varan. Skylten står stadigt även om
man råkar stöta till den. Skivan är
Skyltarna till höger står stadig t
på fötter av porös treetex.
Ovan ser man hurskivan skjutes ned i den ursågade skåran.
ibland hög, ibland långsträckt beroende på varan, ö v e r treetexen
klistrar
jag kraftpapper och målar med cellofärg. Det ger stadga åt skylten och
är samtidigt ett bra underlag för textningen. »Fötterna» är också av treetex
med en skåra för skivan.
papper. En detalj som spar tid är att
hänga blickfånget från taket i stället
för att fästa det på annat sätt.
Målar aldrig figurer.
— Spar på gamla affischer! De kan
komma till användning om m a n vill
ha en »figur» i någon skyltning. Att
t.ex. själv måla ansikten är vanskligt
om man inte är duktig tecknare — och
även då tar det för lång tid.
" H u l l e r om buller" säljer mest!
Textar själv alla skyltar!
upplockningar
— Några konstnärliga och tidsödande
Arne Johnsson konstaterar
en ovärderlig tillgång. Om en sådan
ningar som säljer mest är »huller om
textning tar en kvart går det säker-
bullerskyltningarna», där vi alltså stör-
ligen åt 1 timme om den först skall
tar varorna i skyltfönstret. Även inne i
ritas upp. Tag en kurs och lär grun-
Forts, pd nästa sida.
på något nytt. Här spelar fönsterskylt-
en betydande försäljningsökning se-
ningen en betydande roll. Vi hade vid
dan man moderniserat affären och
ett tillfälle ett fönster med 23 olika
skyltningen blivit effektiv.
sorters soppor i fast och flytande form.
Reaktionen
— Samtidigt som jag 1950 renovera-
för många
kunder
blev:
»Finns det verkligen så många sorters
de affären så lade vi också an mera
soppor
på fönsterskyltningen. Så tätt som bu-
enda.» Och så var försäljningen igång.
— jag som inte
prövat
en
tikerna ligger på det h ä r området är
— J a g är verkligen glad ät alla de lyc-
det en ständig kamp om kunderna —
kade skyltningar Gunnar Nilsson åstad-
och det gäller att varje vecka
kommit!
hitta
lönar sig
absolut inte. Vi h a r funnit att skylt-
Fördubblad omsättning!
Köpman
av varorna
— Att kunna texta på fri hand är
Vad skall siffran bli i nr? Arne Johnsson konstaterar belåtet att kurvan gar
ar ratt håll.
En påminnelse vid entrén . . .
Den här skylten, lutad mot väggen vid entrén, går kunden inte gärna förbi
utan a t t kasta ett öga på. Men skylten finns där endast när man har något
speciellt a t t erbjuda. Ett parti billiga herrstrumpor som i det här fallet —
en påminnelse om att islandssillen kommit osv. Skivan består av hård
masonit målad med cellofärg — oömt och lätt att texta på.
...återkommer
i butiken.
Som regel återkommerdeterbjudande
kunden mötte på skylttavlan även inne
i butiken, t. ex. i form av diskexponering som h ä r t i l l höger. Hur skyltarna
är tillverkade visades på föregående
sida.
Intresseväckande! Det exakta antalet burkar i textrubriken ger intresse åt
denna konservskyltning. Jämför om den texten inte funnits! Det är argument
som avviker från det slentrianmässiga som drar uppmärksamheten t i l l sig.
Priser ger liv.Det härkorgställetblev
en bra försäljare sedan man placerade
de stora prislapparna bredvid.
Forts, från föregående
sida.
butiken tillämpar vi den regeln. Folk
trivs med att själv ta en burk eller ett
paket — men vägar inte röra den jämna, fina stapelskyltningen.
— Nej knappast. J u mer man skyltar
desto fler idéer får man. De flesta idéerna till textrubriker får jag ur tidningarnas annonser. Jag erkänner att
annonserna är det första jag läser i
en tidning.
skyltning men oftast går impulsvarorna
före. Några fabrikantskyltningar förekommer ytterst sällan hos oss — de
får helt enkelt inte plats.
Idéer ur annonser och fackpress!
— När det gäller varorna är det
mest så att man inte vet vad man skall
välja. Det finns många stapelvaror som
man kunde öka försäljningen på genom
— Är det inte risk att idéerna tar
slut när man i stort sett får skylta
med samma sortiment år efter år?
22
Så säger Gunnar Nilsson och slutar
sin skyltningslektion för att gå hem för
dagen och ännu en stund ägna sig åt
dekoration — men denna gång i form
av en oljemålning.
Eifor Hellrnan.
Vilken s illnad...
Göm inte undan
köbriekorna!
Fru Nygift råkar illa
Det har ofta förvånat mig att affärer
som använder sig av köbrickor, så sällan talar om det genom ett tydligt anslag på dörren.
Vid våra provianteringsköp under
fjolårets cykelsemester hände det alltsom oftast att vi under väntan på
expediering så småningom
upptäckte
en skylt där man kunde läsa: Var god
t a g . . . Givetvis var man inte sen att*
ta en bricka, men under vår väntan
hade det kommit fler kunder och det
betydde ytterligare väntetid för oss.
Stamkunderna vet säkert var köbrickorna finns men strökunderna h a r
ingen aning härom.
Sätt därför upp ett lättläst och t r e v ligt anslag på dörren så att kunden
redan när hon kommer in i butiken
vet att han skall förse sig med en köbricka!
Genom denna enkla åtgärd kommer
ni att göra vår — och säkert många
andras — semester bra mycket trevligare och fri från irritation.
Mia.
ut på sin butiksrond.
V or en nybliven husmor som tidigare
bara suttit på kontorsstolen kan det
ibland vara ett problem att handla
mat. Köttbitarna på disken ser ju ungefär likadana ut allihop. Många gånger
vet man inte om man skall väga blotta
sin okunnighet. På en och samma dag
råkade jag visa i två olika butiker att
jag inte alls var värdig husmorskallet.
Första gången var i fiskaffären. J a g
pekade på en vitling och frågade: Är
den här koljan färsk?
— Kan frun inte skilja på en kolja
och en vitling? Ja, ja säjer då de!
Rodnande av blygsel lämnade jag
butiken med tre vitlingar som inte alls
såg färska ut — och vitling är förresten det värsta jag vet.
Så gick jag till
köttaffären.
Där stod ett fat med fina små tungor.
— J a g skall be att få dom där två
små kalvtungorna.
Handel och vandel
Biträdet tog upp tungorna som jag
pekat på. tittade på dem och sa:
— Just de här tvä är svintungor.
Jag kände hur jag rodnade. Men han
fortsatte vänligt: det är omöjligt att
skilja på dem när de ligger så där
hopblandade. Men jag kan lära frun
ett litet knep. Titta här på tungroten,
är det två små gropar där så är det
en svintunga. Kalvtunga ser ut så
här.
Han sa det så vänligt som om det
varit alldeles naturligt att en kund
inte skulle känna till den skillnaden.
Och till på köpet fick jag lära mig en
bra sak.
Vilken skillnad det var på de båda
biträdenas reaktion inför ett misstag
från kundens sida. Den ena saknade och
den andra hade det som är en av de
viktigaste egenskaperna hos en försäljare — nämligen takt.
Frn Nygift.
Försäljarens smak påverkar
ofta den köpande
allmänheten.
Studera ICA-tidningens
smakruta
och lär av de synpunkter som de
av oss anlitade experterna
framför!
Vill man tråka ut så skall man inte
låta något vara osagt.
*
Orden göra sig bättre, om de är fä och
fyndiga än många och myndiga.
*
Det är praktiskt att tala sanning, ty
då slipper man komma ihåg, vad man
sagt förut.
*
Vilt man veta hur oumbärlig man är,
så skall man sticka fingret i vattnet
och mäta hålet, när man dragit upp det.
•k
Många av dem, som skryta med
att övervinnandet av svårigheter och
hårt arbete skapat deras rikedom, vill
ändå, att barnen skall få det bättre.
*
Sina vänner skall man förmana
vat men berömma
offentligt.
pri-
•k
Det är tillrådligt att alltid göra vad
som är rätt, även om det är oklokt.
Så länge man kan göra tjänster, behöver man inte vara utan
tacksamheten.
Bra
brickor.
Brickorna ovan fyller de krav som
ställs på en bra bricka.
Stadighet,
bra grepp, liten vikt, starkt
och
oömt material av formpressat
faner,
resp. träfiberskwa
och
brännlackerad plåt. Dessutom har de en neutral yta som passar för inlket seroisgods som helst.
Mindre
bra.
Brickorna här ovan fyller inga av
dessa krav. De övre har en ömtålig
glasskiva över ett tryckt
papper.
Under papperet en träfiberskiva
i
en otät ram av målade trälister. Den
nedre brickan är av plåt, med en
tryckt lackfärgsdekor.
Dessa brickor
blir ofta tunga och ohanterliga.
23
Månadens
skyltprat
Med en
gurktang
når
man
fönstret
längre i
när
man
skall plocka ut en
vara eller r ä t t a till
en
prislapp
ramlat omkull.
som
Att klä in skyltlådorna
med
wellpapp eller
dekorationspapper
varje gång man skall skylta är
alldeles jör tidsödande. Ta istället
tvärt utav och kläd dem med
linoleum, treetex eller masonit.
Väljer ni något av de senare så
måla dem i en ljus
vattenfast
färg. Då kan man lätt hålla dem
rena och snygga. De pengar man
lägger ner på denna beklädnad
av skyltlådorna
sparar man in
genom den minskade åtgången av
papper och wellpapp och snabbare
omskyltning.
Innehållet i ett paket Corn Flakes är upphällt på tio tallrikar.
Sex av dessa står på en snedställd bräda ifönstret. Blickfånget
är t i l l v e r k a t av gulmålad papp med brun ram och röd text.
Stapeln med Corn Flakes stödes av en blåmålad träram.
24
Pröva
dessa
säljande
Kräftlyktorna och trädgrenen hänger i t r å d a r från taket. Bladen på grenen är utskurna ur grön p l a k a t k a r t o n g . Den runda skivan är röd med gul text.
Sugrör som e t t a .
Även augusti är en stor saftmånad. Här
är förslag på ett nytt
fång. Måla det i glada
trevligt
blick-
sommarfärger.
Sugröret i glaset »ingår i priset».
Färska k a k o r lockar.
Tala om att det kommit ny sändning
n ä r ni skyltar. Det gör varan läckrare
och mer lockande i k u n d e n s ögon.
Applmm
Podierna i den här skyltningen är tillverkade av vitmålade lådbrädor. Texten är röd
och blå. Frågetecknet är utskuret ur rödmålad k a r t o n g .
De trevliga skyltställen som kopparna står på är utsågade ur treetex. Flickans kaffekoppar står på en hylla som är fäst på treetexskivan bakom flickan.
snabbskvltningar!
25
Roland tappade sugen,
tills chefen...
Chefen blev springpojke
för en dag. Det var 35 år sedan sist.
Et
jfter några dagars intensivt regnande
och slaskande föreföll det som om orderavdelningen började svikta. Springpojkarna flämtade i trapporna som gamla
fordar med otäta cylinderpackningar
och korgarnas antal växte till kompakta rader.
Chefen gjorde sig fri från sitt arbete
och plockade fram sin PV, täckte över
klädseln varpå bilen var klar att ersätta springpojkarnas cyklar ett par
dagar.
Bilen fylldes i en väldig fart med
varukorgar och Roland utsågs till första
turens färdledare. Han växte minst tre
tum på kuppen. Det var minsann inte
alla dagar han fick köra varor tillsammans med chefen i bil. Med stolt och
viktig min satt han där med resplanen
över hushållen som skulle besökas.
Roland växte
tre tum bredvid
chefen.
För chefen var det också en lustig
upplevelse att efter trettiofem är åter
ge sig ut som springpojke, men nu var
gångna tiders otympliga handkärra utbytt mot en liten lätthanterlig bil.
Endast några kvarter från affären
gör man halt första gången. Det är en
ungkarl som beställt en gottpåse per
telefon. Nästa är emellertid en rejäl
veckoorder på två välfyllda korgar.
Chefen sitter kvar i bilen och betraktar
Roland som står där på förstubron och
ringer på dörren. Regnet smattrar ihärdigt, men som väl är har korgarna
täckts över med säckar. Roland släpps
in och det dröjer en bra stund innan
han dyker upp igen.
— Du fick vänta länge, säger chefen
med något frågande i blicken.
— Ja tanten måste binda hunden
26
först. Den gillar inte springpojkar någe
vidare och sen skulle jag ha pengar
också och det tar en stund att räkna
och kolla.
Hundar gillade
inte Roland
någe indare.
Chefen fick sig en tankeställare. Hur
många gånger hade han inte stått hemma på orderavdelningen med klockan i
hand och undrat var i herrans namn
grabbarna håller hus. Inte hade han
tänkt på vilken tid det faktiskt tar att
leverera varor, ta betalt och lämna
pengar tillbaka.
Färden fortsätter och man närmar
sig åter centrum. I ett hus lämnar man
av t r e korgar.
— Det var många kunder på samma ställe, säger chefen. Finns det ännu
fler i det huset.
— Ja två till på översta våningen.
— Är dom lika trevliga allihop?
— Ja vars, men en av tanterna är
litet omständlig. Hon skall alltid räkna
alla sakerna ett par gånger. Hon fick
visst ett halvt kg makaroner för litet
en gång för tre år sedan, och det har
hon inte glömt än. Men hon ger bra
dricks och har alltid äggfack och tompäsar buntade och färdiga.
— Apropå äggfack, frågar chefen, har
du märkt om vi fått in flera i retur,
sedan det bestämdes att springpojkarna
skulle fä tre öre per styck?
— Ja nu frågar vi överallt efter äggfack, även på sådana ställen där de
aldrig köpt några ägg. Det blir ju en
bra extraslant, och affären tjänar väl
också på det, då man inte behöver köpa
hem nytt så ofta.
Färden fortsatte. Nya korgar, nya
kunder, nya stadsdelar. Samtalen mellan chefen och springpojkarna tar ofta
intressanta vändningar. Det ryms mer
levnadsvisdom än man tror i ett pojkhjärta. För chefen är det också intressant att återuppliva gamla minnen från
den egna springpojkstiden. Det blir ofta
något av en feststund i ett hem när
springpojken kommer från affären.
Husmödrar och hembiträden tar ivrigt
Här var'e famnen full med
extra slantar —
i form av äggkartonger.
emot och barnen skockas nyfiket kring
korgen. En broschyr, en provsak eller
ett meddelande om någon nj'het tas
många gånger emot som en speciell
hälsning just till dem från affären, och
chefen får på nära håll se, hur värdefull denna kontakt är mellan butiken
och hushållen.
Springpojken blir faktiskt något av
affärens ambassadör. Han skall veta allt.
Han måste vara kvick i räkning och ha
ett minne för sju. Han måste kunna
besvara tusen och en olika frågor, som
kunderna kan hitta på att ställa om de
olika varorna. Han har en viktig uppgift och för att kunna sköta den, bör
han få ett handtag, och framför allt
bör man tänka på att inte köra livet ur
honom under de första slitiga springpojksåren.
Kå Ess.
Glass inte bara svalkar — den är också mat för vardag och fest. Litervara
lönar sig bäst att sälja.
GiTlass
är numera inte lyx utan en
näringsrik och i förhållande till näringsvärdet billig vardagsrätt. Man blir
mer och mer glassinnad här i landet
men än kan mycket göras för att öka
konsumtionen, säger disponent Eric W.
Hanner i Glace-Bolaget AB, det största
svenska företaget i branschen.
Ser man på totalkonsumtionen här i
landet, så ligger Sverige med ca 11. per
person och dag ännu i lä för Danmarks
4,3 och Englands 8 1. För att nu inte cala
om USA:s 14,5. Men vi är på god väg.
Glass skall säljas som litervara.
Glasspinnarna
leder
överväldigande
när det gäller olika förpacknings- och
serveringstyper. Trots detta faktum
anser jag att det är inte främst glasspinnar butikerna skall föra. Försäljningsundersökningar som vi gjort har
visat att det endast lönar sig när det
inte finns några glasstånd eller kiosker
i närheten.
Hur ska då glassen säljas i butikerna? Jo, i regel endast som den mejeriprodukt den är — litervis alltså. Billig,
odekorerad glass i praktiska förpackningar, det är det man ska gä in för.
Då kan glass bli en verkligt bra och
lönande artikel.
5 PUNKTER O M
• Enligt nya
livsmedelsstadgan
ska
gräddglass
fr.o.m. den 1 jan. i år är det pastöriseringstvång
• Glass är en billig efterrätt.
omkr. 60 öre.
• Glass är näringsrik
5.1 hg biffstek
8.2 » kalvkotlett
En normalportion
GLASS!
innehålla
12»/« smörfett
och
på all glass.
— ca 100 g — kostar
endast
mat. 1 l. (ca 0,6 kg) har samma näringsvärde
som:
1.8 kg potatis
1,9 kg bananer
3,2 » apelsiner
3.2 » jordgubbar
• Glass är icke fettbildande
eftersom den är balanserad med avseende på energiinnehåll och äggvita. Glass innehåller rikligt med vitaminer och mineralämnen.
Den är till 87 »/o ren mejeriprodukt,
10 "U är socker och resten bindemedel
o.d.
• Glass är mat även för sjuka. Efter experiment
i samråd med Folkhälsan och
Epidemisjukhuset
i Stockholm
levererar
f.n. Glace-Bolaget
dietglass till de
flesta av Stockholms stads och flera av landstingens
sjukhus.
Glass fordrar låg och jämn
lagringstemperatur.
— Med ordentlig kyla i boxarna och
skåpen — minus 18—20 — håller sig
glassen 1—2 tim. sedan den tagits ur
dessa. Temperaturen i lagringsanordningarna ska vara jämn, ty utsätts
glassen för temperaturväxlingar kan
förpackningarna deformeras och vidare
bildas kristaller i glassmassan varigenom kvaliteten försämras.
För 250 kr. glass i veckan
per butik.
Till dem som säljer glasspinnar i butiken och har funnit att även detta lönar
sig hör köpman Bror Andersson, Bea
Livsmedel, Johanneshov. Men så har
han heller inga glasstånd eller kiosker
i närheten.
— Vi började med glass i tre av våra
butiker år 1945 sedan vi skaffat oss
frysboxar. Sedan har vi fortsatt med
glass, och under högsommaren säljer
vi för ca 250 kr. i veckan per butik.
Vi för också glass som litervara och
tar även emot beställningar pä dekorerad glass direkt från fabriken.
Tendensen? Ja, det är en fortgående
ökning av försäljningen, säger köpman
Andersson och går att fylla på i boxen.
Gunnar Rönn.
27
Om tyget är
ger
resultat
Skyltmedvetna köpmän
ö k a d e försäljningen i
samband med
SKYLTNINGSPRISTÄVLAN
Det stora intresse som visats tävlingen
ger en god bild av populariteten hos
Rörstrandsporslinet — oavsett det gäller en mera traditionsbunden servis eller den nya färgglada vardagsservisen
De som enligt juryns åsikt lyckats bäst
med skyltningen äro följande:
l:a pris 500: — kronor
Arnfors Bosättning, Älmhult.
2:a pris 250:— kronor
F:a Arne Svahn, Box 5, Torestorp.
3:e pris 150: — kronor
F:a Alfr. Elfström, Hjo.
Samtal vid manufakturdisken.
— Kan man räkna med, att det här
tyget är färgäkta, frågade fru Andersson, när hon stod och nöp i ett tygstycke. Hon funderade på att köpa en
bit till en herrskjorta.
— Ja, det beror på vilka fordringar
fru Andersson ställer på det, svarade
fröken Larsson. Vi skiljer j u på, om
tygerna är ljus-, tvätt-, vatten-, svettoch gnidäkta. Det här tyget är kvalitetsdeklarerat, så den frågan ska vara lätt
att besvara. Här står VII för ljusäkthet, det är ju ett ganska fint värde,
eftersom VIII är det högsta. Ett skjorttyg bör ha höga siffror också när det
gäller tvätt- och svettäkthet. Det står
IV för de båda faktorerna här, så det
är ett riktigt bra tyg, eftersom V är
det högsta på de skalorna.
— Jag tycker nog också att tyget ser
bra ut därför att det är genomvävt
och inte tryckt, sade fru Andersson.
Det är tråkigt med tryckta tyger att
garnet aldrig blir riktigt genomfärgat.
Det blir hållbarare, när tråden färgas
före vävningen. J a g tror allt att jag
tar det här tyget.
Så gör man provet!
Fru Andersson skulle också ha foder-
Har Ni tänkt på att det lika väl
inne i butiken som i skyltfönstret
finns möjligheter till säljande
arrangemang, t.ex. R ö r s t r a n d s
ugnseldfasta gods — önskedrömmen för varje husmor — trevligt
presenterade, kan bli impulsen
till extra försäljningar.
V
siden, men hon var inte alls övertygad
om, att kvaliteten var så bra, som den
såg ut för blotta ögat. Fröken Larsson
fick därför pröva både dragfastheten
och färgäktheten innan fru Andersson
bestämde sig. Båda egenskaperna är
viktiga, när det gäller ett rockfoder.
Tänk så förargligt, om fodret skulle
börja flyta i sömmarna eller om det
skulle färga av sig.
Fröken Larsson tog ett fast grepp i
tyget med båda händernas tummar och
pekfingrar. Sen förde hon knogarna
mot varandra och höll hårt i tyget.
Hade nu fodret inte varit fast nog,
hade hon kunnat få trådarna att glida
isär. Men det hängde ihop och hade
alltså bestått provet. Färgäktheten provade hon genom att gnida en ren näsduk över ett och samma ställe på tyget.
Ingen färg fastnade, vilket inte heller
var väntat, eftersom det stod på etiketten att färgäktheten var V när det
gäller gnidning — det högsta som kan
åstadkommas.
Gör själv provet!
— Ta fram foderbunten och gör om
proven. Det är bra att kunna övertyga
tveksamma kunder.
ÖKAR DIN OMSÄTTNING?
Index
Tips för butiken
färgäkta
mäter
butikernas
omsättningsutveckling.
För att medlemmarna ska kunna jämföra sin utveckling med tendensen inom
branschen har Hakonbolagets Bokföringscentral bearbetat siffermateriel från
253 detaljhandelsföretag av olika k a r a k t ä r och storleksordning. Siffrorna, som
presenteras här nedan, visar hur den genomsnittliga omsättningsutvecklingen
varit i butikerna. Omsättningsökningen i procent är baserad på siffror från
samma period under 1952.
Stadsaffärer:
Enkelbutiker
Dubbelbutiker
Trippelbutiker
Samtliga ovanstående butiker
Bruks- och lantaffärer
Sammanlagt
April 1953
8,3
4,5
14,4
9,6
2,3
5,8
Jan.—April
1953
10,3
6,0
16,3
11.4
3,9
7,5
Antal
affärer
59
25
20
104
149
253
Hur överensstämmer siffrorna med era egna? Jämför och ni får se om e r
affär ligger bra eller illa till!
28
— Då vill jag foreslå fru Hansson att ta en halv meter till. För att få
kjolen riktigt vid behövs tre gånger kjolens längd och därtill räknas bluslivets längd två gånger.
— Jag tar 3 meter av det hor blommiga tyget. Det blir säkert en an
vändbar och trevlig klänning.
Och fru Hansson tanker sy en klänning med den moderna vida kjolen?
Ja absolut! Den är så trivsam tycker jag.
FRÖKEN
ICA
ÄR
BUTIKENS
Fru Hansson kanske också behöver ett blixtlås i tygets färg?
Ja naturligtvis. Knappar och tråd behöver jag också.
— Ja, här blev minsann inget tyg över. Hade inte fröken ICA räknat ut
hur mycket tyg som behövdes till den har modellen, så hade jag inte kunnat sy klänningen i kväll.
GLADA
L I LL V Ä R D I N N A!
29
Till handelns tjänst
med säljande
ostreklam
Fiir alt stödja Eder försäljning av ost har Riksost låtit
utarbeta en serie skvllniaterial, av vilka en del \isas har.
Detta material ställes gratis til) Edert förfogande. \ änd
Eder till närmaste Riksost-kontor eller använd kupongen här nedan.
Till RIKSOST, Vasagatan 16, Stockholm
V.g. sänd mig skyltmaterial
Namn .
Adress
Postadres
30
för ost
Inget tvivel —
Kvaliteten
kontrolleras
äggen är färska!
med
äggprovare.
Sommarvärmen är härlig men farlig — speciellt för färskvarorna. En genomlysningsapparat för ägg är bra att ha till hands om man vill kontrollera äggens
kvalitet. Är det någon kund som tvivlar på färskheten sä är det ett ögonblicks
verk att prova äggen. Sådant skapar förtroende för affären hos kunderna. Att
ta ett stickprov då och då i ägglådan kan heller inte skada.
Den här
äggprovaren
har plats för
sjutton
ägg. Den är tillverkad
av bakelit och försedd
med två lampor ocli
strömbrytare och finns
hos
Köpmannatjänst.
Sätt trattarna i droppställ!
Det går lättare att hälla ordning
dropptrattställ vid mjölklåren. Då
rent är det också, allt spill rinner
allt söl pä diskar och bänkar. J u
ju bättre trivs kunderna.
på trattarna om ni har ett sådant här praktiskt
vet ni alltid var trattarna finns. Lätt att hålla
ner i den lösa skålen under tratten. Ni slipper
renare och snyggare det är där mjölken säljs
sätt
att hindra brand
• Håll ordning och reda på arhetsplatsen.
o För dagligen bort allt brännhart avfall och skräp från
lokalerna.
• Hall rent från brännhart kring
eldstäder och rökgångar.
• Oskadliggör oljeindränkta trasor och dylikt.
• Hall den elektriska installationen i gott skick.
• Var försiktig med elektriska
str aln ingska miner.
• Iakttag försiktighet vid tobaksrökning eller användande av
har eld.
THULEBOLAGEN
jvr fv-rså/krmcy
Oetta Dör Ni
veta om Thule året
1952
Premieinkomsten 194,5 milj. kronor
} av s nva livförsäkringar tecknades pa belopp mellan 3.000 och 10.000 kronor.
AAer än var tredje livförsäkring var på belopp mellan 5.000 och 10.000 kronor.
Kvinnor
tecknade var fjärde
livförsäkring
Thulebolagens premieinkomst uppgick till
194,5 m i ' i - k r o n o r , m o t 172,2 milj. kronor
år 195/r.
Livförsäkringspremier:
109,5 m ' ' ) ' ( ' ° ' . 3
milj. år 1951); sakförsäkringspremier — utom
sjöförsäkring: 74,6 mil). (61,8 milj.); sjöförsäkringspremier: 10,4 milj. (9,1 mil).).
Nya livförsäkringar
för 314 milj. kronor
I Thulebolagen beviljades direkt kapitalförsäkring för dödsfall (individuell och kollektiv)
till ett belopp av 314 milj. kr. (252 milj.).
Omkostnadsnivån oförändrad
1946 47 48 49 50 51 52 53
Kvinnor tecknade 1/4 av antalet
nva livförsäkringar. Även beloppet utgjorde 1 .'4 av totalsumman.
Sakbolagens
premieutveckling
sedan 1945 1 direkt
svensk affär.
Om den framtida återbäringens
storlek kan helt naturligt intet
utlovas. Däremot kan vi lova att
liksom hittills arbeta för att göra
liv försäkringsskyddet billigare.
Liv-Thules
a n s v a r s s u m m a nu
2.400 milj. kr
Trots ökade löner har Liv-Thules omkostnader
kunnat hallas pa samma relativa nivå som
tidigare. Sakbolagens kostnadsnivå har sjunkit
något.
Liv-Thule förvaltar nu 986 milj.
kronor åt försäkringstagarna
De sammanlagda fonder som Liv-Thule förvaltar för sina försäkringstagares räkning har
stigit till 9.S6 milj. kr. m o t 90S milj. år 1 9 5 1 .
Enligt 1948 års lag o m försäkringsrörelse
har Liv-Thules extrafonder omfördelats. Dessa fonder uppgår nu till S5 milj. kr. (Se milj.
år 1951). Extrafonderna jämte övervärden i
bolagets tillgångar utgör underlag för återbäring till försäkringstagarna.
33-'
1952 var ett gott år
för Thulebolagen — och
därmed också för Er
Är 19 jo införlivades FenixHeimdall med Thulcbolagen.
Dess affär har dock inräknats
även 1 i 945 års sif Ira.
Liv-Thule började sin verksamhet 1873. Det tog nära 70 ar
att uppnå den första miljarden.
Under de senaste tio åren har
den andra miljarden väsentligt
överskridits.
THULEBOLAGEN
ftrr
Ni far q-ärna vår fullständiga arsredogörehe,
om Ni skriver till Thulebolagen^
Finansavdelningen, Stot hholm ,\
-jjih~3Ciskf~iu(f'
Frank
GA IN FÖR
GLAS OCH
PORSLIN
Bettger:
Vägen
till f r a m g å n g
i försäljning!
Här fortsätter ICA-tidningens
strålande följetong, skriven av
Amerikas främste lärare i
försäljnings teknik.
VAD FRANK BETTGER HITTILLS BERÄTTAT:
Som ung baseballspelare
några veckor
ett verkligt
tvang
Han satte
att sluta
som professionell
honom
månader
besöken
och hade efter
sålde
betydligt.
till
Snart
på vad
folk
försäljningskurva
inlev
tio veckor
else.
er in g'. Efter
visste
vill
hjälp
gick uppåt
spelare
började
sålt mera
av elitklass.
han föra
än under
Efter
den följande
att
hans
Ägna
den största
nä sitt
tiden
mötte
tio
mål!
är
miss-
över
kund-
tio månader
stärktes
tidigare.
självförtroende
gott
om
försäkringen
med allt försäljningsarbete:
dem
»Bettger
olyckshändelse
statistik
till gott arbetsresultat:
att ha tecknat
han hemligheten
ha och
tidningarna:
på hela laget,,. En
På en talarkurs
fann han nyckeln
arbetsplan
bolags historia
sprätt
som försäkringsagent
med
ur laget. Han var jör lat. När han
på en annan plats, skrev
energiknippe.
lyckade
Han
blev han avskedad
senare spelade
Tag
Men trots att
han dock
alltför
tid
i sitt
reda
hans
stort
motstånd i försäljningen.
Forts. SJUNDE
KAPITLET.
Så en dag deltog jag i ett stort försäljarmöte på ett hotell i Philadelphia, och
där hörde jag en av Amerikas ledande försäljare berätta om en rätt förbluffande
teknik, som gav mig svaret i ett nötskal. Han hette J. Elliott Hall och var från
New York. Det är nu ganska många år sedan han drog sig tillbaka, men hans
försäljningsresultat är det inte många som har överträffat.
Mr Hall berättade om hur han i början knappast hade skurit några lagrar som
försäljare och hade känt sig mest hågad att överge banan, då han lyckades finna
orsaken till sina misslyckanden. Han sade att han kommit med på tok för många
påståenden.
I mina öron lät det som rent nonsens.
Men så satte han sprätt på församlingen genom att förklara att vem som helst
fick komma med invändningar och motargument. Tvåtusen försäljare började
avfyra invändningar mot honom från alla håll — invändningar som de i sin
tur hade blivit avspisade med av kunder och kundämnen i det dagliga arbetet.
Spänningen i salen blev nästan våldsam då Elliott Hall gav en överdådig uppvisning i konsten att bemöta dessa invändningar — och det gjorde han inte med
sädana struntklipska standardsvar som man kan läsa i somlig försäljningslitteratur. Han bemötte alla invändningar genom att själv ställa frågor.
Han gjorde inga försök att tala om för sina motståndare att de hade fel eller
att visa sin överlägsenhet i debatten. Han ställde helt enkelt frågor, som var
ICA-köpmännens eget företag i
glas- och porslinsbranschen ställer till Ert förfogande en stor kollektion från vettiga vardagsvaror
till exklusiva prydnadsartiklar.
Fackkunnig personal står beredd
att hjälpa Er välja smakfulla
kvalitetsvaror till konkurrenskraftiga priser. Det är utan tvivel
god affär — se artikeln på sidan
15 i detta nummer — att gå in
för glas och porslin och att koncentrera inköpen till Ert eget
företag!
Forts, å sid. 35
33
— Welkommen stolts jumfru. Werdigas I nådeligen
intaga en fläskfillé eller kanske en mjödkokt hahne
i vårt enkla gästgifweri?
— Tack, herr källarråd, men gif mig hellre några
swijskon och en kocktäjl. Edra grisar och höns kan
av utseendet att döma omöjligen vara tjenliga till
människoföda förrän de får Fors Swijnfoder och
Fors helwitaminiserade Tillväxtfoder, som kommer att bli 1900-talets stora sensation!
34
ICA-tidningens följetong
Forts. fr. sid. 33
formulerade så att hans motståndare måste hålla med. Och han fortsatte att
ställa frågor till dess att svaren bara gjorde en enda slutsats möjlig — en riktig
slutsats, grundad på fakta.
Den lektion i elementära ting som jag fick av denna försäljningskonstens
mästare förde in mina tankar på helt nya banor. Han gav aldrig intryck av att
han försökte påverka eller omvända någon till sitt tänkesätt. Elliott Halls frågor
hade bara ett ändamål:
• Att få motparten att göra klart för sig vad han vill ha, och så hjälpa honom
bestämma sig för hur han bäst skall nå sitt mål.
Från åhörarna fick mr Hall veta, att en av de invändningar som det var
svårast att ta sig förbi var: »Jag har inte bestämt mej för om jag ska ta den
eller inte ...»
— På mej ankommer det, svarade mr Hall, att hjälpa kunden att bestämma
sej. Det är inte fråga om något antingen-eller . . . Och så gjorde han i frågeform
ett sammandrag av de viktigaste argumenten.
»Jag måste gå hem och tänka över saken», förklarade en försäljare var hans
värsta stötesten.
— Jag ska se om vi inte kan hjälpa er att tänka på saken, svarade mr Hall.
Ni är ju inte tvungen att tänka på . . . Och så kom han tillbaka till sina frågor för
att hjälpa motparten att finna ut exakt vad det nu var han ville tänka över.
Trots all hans envishet var det ingen som fick intryck av att Elliott Hall gjorde
invändningar eller motsare någon. Han talade med stor kraft, men ändå kom
han aldrig med en invändning eller sade emot eller framförde sin egen oförgripliga mening. Hans uppträdande var långtifrån det där »jag vet att jag har
rätt — alltså har du fel».
Hans teknik att — genom frågor — hjälpa folk att skapa reda i sin tankegång
är fortfarande utan motstycke i min erfarenhet. Jag kommer aldrig att glömma
honom eller kontentan av hans ord.
Den dagen, då jag i stum förvåning lyssnade till Elliott Hall, beslöt jag att
i fortsättningen odla den ädla konst som han behärskade med sådant mästerskap
— konsten att ställa frågor.
Några dagar efter m r Halls anförande ringde en god vän till mig och sade att
chefen för ett stort industriföretag i New York stod i begrepp att teckna en livförsäkring på en kvarts miljon dollar. Han undrade om jag var intresserad av
att få komma in med ett anbud. Företaget skulle just låna en kvarts miljon
dollar, och långivarna ville absolut att en försäkring på motsvarande belopp
skulle tecknas på verkställande direktören. Omkring tio stora livbolag i New
York hade redan givit in utförliga anbud.
— Så klart att jag är intresserad av att få ge ett anbud, sade jag om du kan
ordna så att jag får tid för ett sammanträffande.
Senare på dagen ringde min vän och sade att han hade lyckats ordna tid för
mig följande morgon klockan en kvart i elva. Detta är vad som sedan hände:
Först satt jag där vid mitt skrivbord och tänkte över vad jag skulle göra. J a g
hade i friskt minne vad Elliott Hall hade sagt. Jag beslöt att göra i ordning en
rad frågor. I en halvtimme snurrade det runt i mitt huvud. Så började några
frågor tränga fram — frågor som borde kunna få morgondagens man att renodla
sitt tänkande och komma till ett beslut. Det tog mig närapå två timmar. Till slut
hade jag skrivit ner fjorton frågor på måfå, och dem passade jag sedan in i en
mer logisk ordningsföljd.
När jag satt på tåget till New York nästa morgon gick jag igenom frågorna
om och om igen. När vi kom in på Pennsylvaniastationen var jag så ivrig att
tiden fram till en kvart i elva inte kunde gå fort nog. För att stärka mitt självförtroende beslöt jag mig för att spela högt. Jag ringde en av New Yorks främsta
försäkringsläkare och beställde tid för min kund för en undersökning klockan 11.30.
Forts, å sid. 37
Se till a t t Ni a l l t i d h a r
god sortering
av
fisk-
redskap hemma. Framhåll
för
kunden
augusti och
är särskilt
att
september
gynnsamma
fiskemånader.
Gnosjö borgar
för
Ni f å r d e t b ä s t a
att
inom
branschen.
Välj kvalitetsdon
-
sälj G n o s j ö f i s k r e d s k a p
FISKREDSKAPS
INDUSTRI
h&
GNOSJÖ - SWEDEN
Telefon Värnamo 91136
35
Du kan nå Ditt mål
genom att spara i
S V E N S K A
H A N D E L S B A N K E N
Skylta!
Sälj PHILIPS dvärglampor
Philips trevliga dvärglampssortiment gör försäljningen lätt och
snabb. Sortimentet innehåller de fyra mest efterfrågade typerna av dvärglampor för ficklampor, stavlampor och cykelstrålkastare. Låt kartongen stå framme! Den är en bra påminnelse för kunden.
cnlal
avsedda för
volt
amp
best. nr
bruttopris
per styck
10
ficklampor
2,5
0,2
6890 D
0 35
20
ficklampor
3,5
0,2
6891 D
0 35
10
stavlampor
2,5
0,3
7135 D
0 35
10
cykslstrålkastate
6,0
0,5
7143 D
0 50
PHILIPS
Säljes av Lampaktiebolaget.
36
ICA-tidningens följetong
Forts. fr. sid. 35
När jag kom in på kundens kontor träffade jag först hans sekreterare. Hon
öppnade dörren till chefens r u m och jag hörde hur hon sade: — Mr Booth, här
är en mr Bettger från Philadelphia som vill träffa er. Han säger att han har fått
tid för ett sammanträffande klockan en kvart i elva.
Booth: Ja, det var sant. Be honom komma in.
Jag: M r Booth!
Booth: God morgon, mr Bettger. Slå er ner. (Mr Booth väntade på att jag
skulle börja prata, men jag väntade på att han skulle börja.) Mr Bettger, jag är
rädd att ni spiller er tid.
Jag: Hur så?
Booth (pekar på en hög anbud och diagram på skrivbordet): Jag har fått in
försäkringsplaner från alla de ledande bolagen i New York, och tre har jag
fått genom goda vänners försorg — en av dem är en av mina allra bästa vänner;
jag spelar golf med honom varje weekend. Han är hos New York Life; det är
väl ett ganska bra bolag, eller hur?
Jag: Det hör till de allra bästa.
Booth: Ja, m r Bettger, så ligger det till, men om ni ändå tycker att ni vill
lämna in ett anbud, så kan ni ju räkna ut vad en försäkring på 250.000 dollar
skulle kosta på vanliga villkor vid min ålder, det är fyrtiosex år, och skicka
det till mej per post. Jag ska lägga det till de andra anbuden, och inom ett par
veckor eller så kommer jag säkert att kunna bestämma mej. Om ert anbud är
det billigaste och det bästa, så får ni teckna försäkringen. Men jag tror nog att
ni förspiller både er och min tid.
Jag: Mr Booth, om ni var min egen bror, så skulle jag säja till er precis vad
jag tänker säja nu.
Booth: Jaså, vad är det?
Jag: Jag vet en hel del om försäkringsbranschen, och om ni var min egen bror,
så skulle jag säja åt er att ta alla de där anbuden och genast kasta dem i
papperskorgen.
Booth (storligen förvånad): Vad menar ni med det?
Jag: Jo, för det första behöver ni en aktuarie för att dra ut kontentan av alla
anbuden. Men också om ni skulle kunna få fram det fördelaktigaste anbudet
i dag, så kan det bolag som i dag är billigast gott vara ett av de dyraste om fem
år. Det har hänt många gånger tidigare i historien. För att vara uppriktig, så är
de bolag ni har valt de bästa i världen. Ni kan ta alla anbuden, sprida ut dem
över skrivbordet och blunda, och det som ni råkar peka på kan lika väl vara
det billigaste som det ni skulle välja efter att ha övervägt saken i veckotal.
Min uppgift, m r Booth, är att försöka hjälpa er att bestämma er för gott. För
att kunna ge er den hjälpen måste jag ställa några frågor till er. Har ni någonting emot det?
Booth: Nej, inte alls. Sätt i gång bara.
Jag: Som jag har uppfattat saken planerar man att låta ert företag få en
löpande kredit på en kvarts miljon dollar. I avtalet ingår att en försäkring på
250.000 dollar ska tecknas på ert liv, med era kreditorer som förmånstagare.
Stämmer det?
Booth: Ja, det stämmer.
Jag: Man har med andra ord förtroende för er. så länge ni är i livet, men om
ni skulle dö så har man inte samma förtroende för företaget. Är det inte på
det viset, m r Booth?
Booth: Jo, det stämmer nog också.
Jag: Men är då inte det viktigaste av allt — ja, faktiskt det enda viktiga —
att ni tecknar den här försäkringen omedelbart och för över risken på försäkringsbolaget?
Forts, i nästa nummer.
Copyright 1949: Prentice-Hall, Inc., originalupplaga, ):9id. Prentice-Hall, Inc.,
70 Fiftb Avenue, New York U, N.Y
för Er som
värdesätter
kvalitet
V å r t tillverkningsprogram
omfattar:
Resväskor
Portföljer
1
??SÉ:
Necessärer
Shoppingväskor
Herrbälten
Gossbälten
Hängslen
AB CARL OTTOSSONS
REMFABRIK
ANDERSTORP
Tel. N a m n a n r o p
Carlobolaget
37
Vidga
snabbköpsbutikens
National snabbköpsregister modell 21
G
flaskhals.,.
e kassorna redan från början tillräckligt stor kapacitet genom
att utrusta dem med lätthanterliga, snabbt och effektivt
arbetande
kassaregister, som ger ett maximum av kontroll åt alla håll och
ger Er alla dessa fördelar och
flera till:
överskådlig redovisning. I en lång rad snabbköpsbutiker över hela
landet har man löst detta aktuella problem med det lilla smidiga
• Enkelpostkvitto
— eller flerpostkvitto med slutsumma nederst,
där Ni ar van att finna den.
National snabbköpsregister modell 21 — två maskiner i en . . .
9 T otalräkneverk som visar summan av influtna pengar.
9 Kassalada med nrtagbara
ningfack.
9 Antalsräknare
9
pen-
för transaktioner.
Kundräknare
9 Avlösnings- och nollställningskontroll med särskilda nycklar.
9 Nollställningsräknare
antalet gånger registret
som visar
nollställts.
9 Med ett enda bandgrepp förvandlas kassaregistret till sifferskrivande
räknemaskin.
Till
tjänst
för våra
kunder
finns avdelningskontor och/eller
servicedepåer på följande platser:
Göteborg • Malmö • Norrköping
Borås • Eskilstuna • Halmstad
Luleå • Umeå • Östersund
Sundsvall • Falun •
Gävle
Uppsala • Karlstad • Örebro
Västerås • Uddevalla • Skövde
Linköping • Jönköping • Vimmerby • Visby • Kalmar • Växjö
Kristianstad • Hälsingborg
Karlskrona
Q/fratumal
BOKFÖRINGSMASKINER
RÄKNEMASKINER
KASSAREGISTER
*
AKTIEBOLAGET
NATIONAL KASSA REGISTER
Generalagent Johan Sande
Vasagatan 19—21, STOCKHOLM. Box 430, tel. 22 83 20
MALMÖ: Stortorget 4, tel. 752 88
GÖTEBORG: Kungsportsavenyen 4, tel. 13 69^8
N O a a J ^ a E J N G - Skoleacan 6, tel. 365 70
BOIUS: Tbulehuset, tel. 261 6 0 _
Upplevt,
samlat
och
redigerat
av varat
gäng.
pekade på en sillburk som
börjat få atombombsform.
Här var'e tjuvträning!
1 1 ej hopp! Ja, nu är vi här
igen, brunbrända och granna efter att ha plaskat omkring i de salta böljorna
och hämtat krafter för den
långa, långa vintern. Gurra
som varit nere vid västkusten och lögat sig har kommit
hem uppbränd som en kräfta.
Det går så där när man är
för het på gröten och försöker bli som Louis A r m strong — åminstone till
färgen.
se så många extragram det
sitter där. Som den väluppfostrade butiksbrallis du är
så skulle du ta bort dem
samtidigt som du torkar av
disken på kvällen. Men du
får inte använda sandpapper
utan gnugga av det med en
trasa, slutade Lärkan och
lade av professorsminen.
Viktig sak!
— Mickan, sa Lärkan en
dag och sträckte på sig, nu
skall du få en stilla lektion
i hur man grejar en sak
som är av stor vikt. Titta
på undersidan av de där
vikterna vid vågen får du
lade Lärkan ur sej, det var
vice ordförande du blev, inte
klubbmästare.
Mickan har blivit
krigsminister!
Får vi lov att presentera
vår ärkefiende — svinntrollet Viktor. Under juli
och augusti har han högsäsong, särskilt i konservhyllorna. Chefen har utnämnt Mickan till krigsminister så hon vänder alla
sillburkar ett par gånger i
Ett, två, tre — paang!
Gurra har blivit vice ordförande i SKUR-klubben.
Själv tycks han ha missuppfattat det där.
Den nya klubban han fick
samtidigt släpar han med
sig överallt och försöker
klubba ner oss med — när
vi diskuterar.
Diskussionen avslutas, ett,
två, tre — paang, låter det
titt och tätt.
— Nä hörru pysen, bubb-
Den här killen har inte
»fått korgen» utan springer
omkring frivilligt med den.
Han tjuvtränar — ska nämligen ställa upp i korglöpning. Så h ä r går det till.
Schasarna ställer upp på
linje och med var sin 20 kgs
veckan. Hon skall också se
efter att det alltid finns sillburkar i butiken men att
det inte finns mer än som
knallar iväg varje
dag.
— Annars knallar de på annat sätt, sade chefen och
varukorg på axeln. Sedan
lubbar de iväg allt vad
sandalerna håller.
Skall killen bli borgmästare? — förlåt korgmästare?
Avbryt — ett, två, tre —
paang, passar Gurra på så
vi sätter väl på huven på
tryckeriapparaten och hugger igång med det privatiska
programmet för årets kräftskiva.
P.S. Ni vet väl om att
de semesterbilder som vi
väljer ut till gängspalterna
honoreras med tio kronor.
Hej från oss i
39
. . . då kan Ni vara säker på,
att Ni säljer prima varor
till E d r a k u n d e r och bland
Munksjös rikhaltiga sortiment av
goda och lättsålda artiklar finner
Ni sådana säkra försäljningsn u m m e r som Munksjö
Mjuka,
det mjuka, men samtidigt
sega och ekonomiska kräppade
t o a l e t t p a p p e r e t , det nyligen
i n t r o d u c e r a d e nya toalettpapperet
Munksjö Dubbla, som blev en
framgång redan från starten,
och Munksjö
Köksrullar,
som är välkända och uppskattade i varje hem.
Genom att koncentrera Edra
inköp på en hand kommer Ni
upp i högre r a b a t t e r och då
Munksjö alltid betyder kvalitet
är det lätt och rätt att
tala för MUNKSJÖ
-
det lönar sig!
MUNKSJÖ AKTIE BOLAG
40
Två sätt
att sälja lätt!
Genom att ordna en bra exponering kan försäljningen av
fiskredskap öka
väsentligt.
Lita på
Watzins
KERATIN
MA5ÖNITE
Fiskdrag i saxsprint.
Såga först till en bit perforerad hål
masonit i den storlek ni vill ha skylt
kartan. Måla den i en ljus färg. Stick in
saxsprintar i masonitskivans hål. Och böj
isär dem på skivans baksida. Häng upp
fiskdragen i hålen på saxsprintarna som
detaljteckningen visar. En liten bit vit
»tejp» med nummer och pris häftas fast
på varje drag.
Enkelt skyltställ för
spinnspö.
Borra genom övre
brädan och ner i
klossen på samma
gång. Gör hålen så
stora att skaften lagom går ner i dem.
Detta trevliga och enkla
skyltställ för spinnspön tar
bara några minuter att
snickra ihop. Ta först en ca
5X10 cm grov träklots och
såga av lagom längd. Två
gavelstycken spikas fast på
klotsen och en tunn bräda
fästes ovanpå. Borra sedan
som teckningen visar. Måla
skyltstället och sätt dit prislappar.
Hårets
medicin
mot
seborré
S e b o r r é är en s j u k d o m i hårr o t e n s t a l g k ö r t l a r , som avs ö n d r a r talg eller en oljehaltig vätska i övermått. Watzins
K e r a t i n h å r v a t t e n — torrt,
fett eller extra fett efter önskan — a n v ä n t varje d a g håller h å r b o t t n e n frisk. Det är
antiseptiskt och d ö d a r skadliga m i k r o b e r . Det luktar behagligt
och ä r
oöverträffat
som h å r m e d e l . T a l a om detta
för E d r a k u n d e r !
Henrik
G a h n s Aktiebolag, Upsala.
41
Gör som Eric
WAHLBECKS
Hermansson!
slår ett varv
bindgärn
runt jorden
i veckan
^
IOIH fil
gör bindgam i alla kvaliteter, från fi-
tion — bara av bindgärn. Wahlbecks
Från ICA-tidningens start 1941 samlar Eric Hermansson som så många andra alla tidningar i pärm —
praktiskt och bekvämt för skyltning ocli butiksarbete.
IfittknUtfit
naste
Rekvirera på nedanstående kupong!
Postadress
TOMIK säljer sig själv
förtjänsten.
snöre till grövsta packrep. En
populär sak för detaljhandeln är Wahlbecks snörställ med garnkniv. Det 6nns
Till ICA-FÖRLAGETS EXPEDITION, Västerås.
Härmed rekvireras
st. samlingspärmar till
ICA-tidningen. Stryk under den årgång som önskas
— 1948 — 1949 — 1950 — 1951 — 1952 — 1953.
Pris per pärm Kr. 1: 80 plus porto.
Namn
Adress
" n P o n e r a n c ' e är Wahlbecks produk-
S t OF I f t
nu
i en ny,
elegant
och praktisk
modell. För alla ändamål — lita på
Wahlbecks bindgärn — det håller, det
är jämnt, det är lätt att knyta.
AB
WAHLBECKS
FABRIKER,
LINKÖPING
Försök att själv
besvara frågorna till
höger innan ni går
över till »de rätta
svaren». Ta sedan
en titt på hur de
intervjuade
klarat
sig. Rätt svar anges med vanlig stil,
felaktigt svar kursiv.
Vilket
födoämne
•
. , ,
L-vitammhalten
hur
n
den
..
per
högsta
, o
viktsenhet?
n
Torsklever?
Q
Banan?
]
Vad
mat»
är konserven
beredd
»Herring
i to-
av?
Strömming?
Q
Småsill?
Q
Makrill?
] Som insats i termosflaska?
Vartill
användes
I Som konserveringsglas?
Dresdnerglas?
Q]
Sä här
Till ägginläggning?
svarar:
Fröken Nancy
Dufvenberg,
Firma Bror
Linder,
Långsele.
— Det är nog nyponen, som har den högsta Cvitaminhalten.
— Herring i tomat bereder man bestämt
av
småsill.
— Är det inte ett konserveringsglas?
Herr Åke
Gustafsson,
Firma Andersson och Her-
mansson, Filipstad.
— Nypon är säkert det vitaminrikaste.
— Småsill utan tvekan.
— Dresdnerglas för vi inte här och jag
avstår
nog från att gissa.
Herr Berndt
De rätta
svaren:
Nypon har den högsta C-vitaminhalten per viktsenhet av våra
födoämnen. Frukten skall vara
väl mogen när den plockas och
den skall torkas i svag och jämn
värme, ö v e r h u v u d taget kräver
nyponen en omsorgsfull behandling för att det ömtåliga C-vitaminet ej skall förfaras.
Herring i tomat tillreds av småsill. Den bästa fisken fångas i
juni—aug. och då lägges de högklassiga konserverna in av fabriker på västkusten. De första
momentet vid inläggningen är
rökning. Därefter befrias fisken
från huvud och lägges på burk
tillsammans med tomatsås och
steriliseras. — Det alternativa
svaret strömming är inte direkt
felaktigt. Det förekommer dock
endast i enstaka fall att strömming konserveras.
Sund, Firma Josef Karlberg, Nybro.
— Det bör väl vara nypon, som innehåller mest
med C-vitamin.
— Jag tippar
— Dresdnerglas
makrill.
vet jag mig inte ha sett,
antar att det hör till en
men
Dresdnerglas är en vidhalsad
konserveringsflaska med ett glaseller porslinslock, som sitter fast
i ett gångjärn av galvaniserad
tråd. Locket tätas med en gummiring och spännes fast med en
patentbygel.
termos.
När som helst kan det bli Er tur att svara!
43
Låt oss lära kunderna
IAGA
STARKT
Arets Casco-offensiv skall göra varje lim.
kund till en nöjd kund. Misslyckade lim.
ningar behöver inte inträffa. — Casco har
lim för varje ändamål.
Tack vare flera års kontinuerlig propaganda är Casco-limmen "laddade" med
säljkraft — säljkraft som dagligen och
stundligen utlöses i köp.
Försäljningssuccén Textillim lanseras
nu i en sensationell plastflaska med
munstycke.
för allmänf snickeriändamål. Blandas med vatten,
binder snabbt och ger en
stark och hållbar Nmfog
ett konsthartslim för
trölimningor Blandas
endast med vatten.
Ger starka och helt
vattenfasta fogar.
44
förenklar lagningen av
de flesta slags textilier
— N i limmar lappen i
stallet for att sy fast den.
är mycket s n a b b t o r k a n de och idealiskt till lagning av alla slags material. Starkt. Vattenfast.
for lagning av plastkappor, b o r d d u k a r , gardiner,
b a b y b y x o r etc. I flaskor
med praktisk pensel.
hemmets p o p u l ä r a lim av
konstharts Särskilt lämpligt till klistring av bilder
och fotografier. Vatten-
fast.
Skyltställ
av klädstreck!
Bra sätt att
skylta med böcker
i fönstret.
Ett enkelt och billigt skyltställ för böcker kan man tillverka av tunna plastöverdragna klädstreck. Klädstrecken hänger
i krokar från taket. Mellan böckerna hålls
klädstrecken ihop med en tejp-remsa. Genom att skylta med olika böcker på varje
sida kan man visa ett stort sortiment.
Man kan även sätta upp flera längder
intill varandra. Häng upp dem i skyltfönstret, vid sidan om det ordinarie textplakatet, ovanför vågen eller vid kassaapparaten.
Så här
ska en
WC
borste
se ut
Uppsättningen
tar bara några
minuter!
Mät först upp tvä
dubbla längder av
klädstrecket.
Knyt
dem i krokar i taket
så att de blir exakt
lika långa. Börja sedan nerifrån att lägga
i två böcker
vända
mot varandra.
Fäst
därefter
samman
klädstrecken med tejp
mellan böckerna som
bilden visar. Sätt dit
prislappar/
Praktisk e Droppfri
• Ingen ställning
• Ingen skål
• Hygienisk
• Säljande skyltförpackning
AB BORST- & PENSELFABRIKEN
Kristinehamn • Tel. 127 00
45
Den som varje dag tar smutsprov
på ett stort antal mjölkleveranser vet
hur mängden av fasta föroreningar kan
variera. Oren mjölk betyder ett lägre
pris, och därför är det mycket viktigt
med noggrann silning omedelbart efter
mjölkningen. Ulax filter ger renare
mjölk. Se till att Ni får Ulax originalörpackning med svenska
bomullsfilter av högsta kvalitet.
A K T I E B O L A G E T ULAX • MOTALA
46
JAG VILL GÄRNA VETA
Många
av våra
till redaktionen
på frågor
läsare
för
av skilda
denna sida presenterar
av frågorna
cialister
skriver
att få svar
besvarade
slag.
På
vi en del
av
på olika områden
speinom
handeln. Fråga oss — vi svarar!
Stämpling av
fläsk
Varför har en del fläsk röd stämpel medan annat fläsk har blå
stämpel?
»S. B.»
Det blåstämplade fläsket är slaktat vid kontrollslakterier
och besiktigat där omedelbart efter slakten. Rödstämplat fläsk är vanligtvis
hemslaktat och fraktas efter slakten
till besiktningsbyrå
för
besiktning
och stämpling.
Cif är en förkortning av de engelska orden cost, insurance,
freight,
varmed menas kostnader,
försäkring, frakt. Det är en term, som
innebär att säljaren betalar körning
på leveransorten, lastning samt frakt
och försäkring. Risken för varorna
ligger hos köparen från det ögonblick säljaren överlämnat
varorna
för transport.
T ö m n i n g av kyldisk
En kollega till mig påstår att man
måste tömma kyldisken varje kväll.
Kan det vara möjligt att man behöver tömma den så ofta?
»Butiksföreståndare, Visby»
Nej, det är inte nödvändigt
att
tömma den varje kväll. Det räcker
om inan gör den grundligt ren en
gång i veckan.
Vad är
Vänster- och högergångjärn
Hur kan man skilja på vänsteroch högergångjärn?
»Umeå»
Om Ni tänker på att ett högergångjärn alltid har sin högra del
fäst på dörren och
vänstergångjärnet sin vänstra del fäst på dörren
behöver Ni inte missta Er. Ett annat
sätt är att lägga det ihopfällda gångjärnet mot handens insida. Passar
då högra handens tumme in i gångjärnets urtag är det ett högergångjärn, om inte så är det ett vänstergångjärn. Detta kallas
»tumregeln».
Leveransterm
På en del av de fakturor vi får
står angivet under »leveransvillkor»
termen »Cif». Vad menar leverantören men det?
»Försäljare i Värmland»
Därför att förväxling ej skall ske
med den ost, som tillverkas av farmjölk
i distriktet Roquefort i Sydfrankrike, har man måst ändra namnet. Den svenska ost, som tidigare
— oegentligt — gått under namnet
Roquefortost, göres av komjölk med
inympning av s.k.
ädehnögelkultur
— därav har den fått det nya namnet Ädelost.
kylkalorier?
Man ser i kylofferter talat om
kylkalorier, t.ex. 500 eller 700 kalorier. Vad är det och hur kan man
beräkna hur många kalorier, som
åtgår till ett kylrum eller en kyldisk?
1 kcal (kilogramkalori)
är den
mängd värme, som åtgår för att
höja temp. hos 1 kg vatten 1". Kylning är bortförande av värme och
det antal kalorier som behövs för
ett rum, är motsvarigheten
till den
värme, som intränger genom väggar,
tak och golv, den värme som finns
i varor, som införas samt den som
finns i luften, som följer med vid
dörrens
öppnande.
Ädelost — nytt n a m n på
Roquefortost
Varför har man ändrat namnet på
Roquefortosten till Ädelost?
»S. P., Kungälv»
Klangen på porslin
Då jag sålt porslin har det ibland
hänt att kunden knackat på varan
och lyssnat på klangen. Jag har
många gånger funderat varför man
gjort det. Kan man genom klangen
bedöma varans kvalitet?
»Glas»
Ja, man kan faktiskt
genom
klangen i viss mån avgöra varans
kvalitet. Om en vara av en viss
storlek klingar högre än en annan
av liknande form och storlek är den
vanligtvis starkare bränd och därför mera hållfast.
Homogeniserad grädde
Vad innebär homogeniserad grädde och vad har den för fördelar
framför annan grädde?
»Mjölkbiträde»
Geno?n homogenisering
(homogen = alltigenom lika) sönderdelas
fettkulorna i grädden, så att de blir
så små att de inte längre kan avskilja sig, och grädden blir tjockare.
Det är även en fördel i detaljhandeln att grädden alltigenom
har
samma fetthalt och inte skiljer sig i
ett fetare överskikt och ett magrare
underskikt.
47
koncentrerar nu sin tillverkning på två huvudlinjer:
t. GRÖNSAKER
• blandade grönsaker
macedoine
ärter
morötter
ärter och morötter
haricots verts m.m.
STEKTA KÖTTBULLAR
MED C H A M P I G N O N E R
vet Ni att Ni tryggt kan rekommendera dem för
Edra kunder — en delikatess, som de kommer att
bli förtjusta i och som ger affären merförsäljmng.
De nya Sirius-anläggningarna i Linköping ligger
mitt i ett bördigt område särskilt lämpligt för
kvalitetsproduktion. Sirius går mot en ny vår . . .
vi återkommer härtill!
AB
KÖTTKONSERVER
stekta köttbullar med
champignoner
kalops
kåldolmar
salta biten
sjömansbiff
dillkött på kalv
grisfötter
middagsmat m.m.
K O N S E R V F A B R I K E N
S I R I U S
F ö r s ä l j n i n g s k a k a n b l i r allt s t ö r r e
— Ni tar väl Er bit? H u s m ö d r a r n a
landet r u n t är överförtjusta i
Nyckelpiga, som sparar arbete
och tid och s o m g e r bättre r e s u l t a t . D e n n a u p p skattning m ä r k s hos detaljisterna — Nyckelpigaförsäljningen går stadigt uppåt. Arbeta med N y c k e l piga, s k y l t a m e d och r e k o m m e n d e r a N y c k e l p i g a
— det ligger stor försäljning i denna moderna,
h ö g k l a s s i g a p r o d u k t ! R e k v i r e r a genom Er
grossist!
•
L I N K Ö P I N G
• Nyckelpiga innehåller alla ingredienser
till en härlig kaka — endast mjölk behöver sättas till.
• Endast äkta naturprodukter
ringstiden
är så gott som
ingår. Lagobegränsad.
• Smeten rörs ut på 1/2 minut och är
omedelbart
klar för ugnen. Resultatet
blir en kaka, som är fullt i klass med
vanligt hembakt.
Nyckelpiga
blir Er
"Gullhöna"
Aktiebolaget Livsmedelsprodukter, Mölndal
Sänd, utan kostnader för oss, skyltmat, för Nyckelpiga.
Namn
Adress
48
IT 7-
^fCKELPfG^
Colgate-Palmolive
presenterar
SENSATIONELLT TVÄTTNYTT FRÅN AMERIKA
Rent under...
Strålande ren disk utan
för fintvätten!
diskning eller torkning!
100 °/o milda VEL är tvättsäkrare,
löddrar i svalare vatten än t. o- m. de finaste
tvålflingor — inga r ä n d e r , inga urfallda
plagg. 100 °/o milda VEL i n n e h å l l e r ej
vittvättpulvrens b l e k m e d e l , ej
heller
tvål, 6om ger ett " t v ä t t a t u t s e e n d e " .
VEL blöter disken ren, ty VEL är sensationellt
fettlösande.
Även den fetaste
disk sköljes ren oeh blir s k i n a n d e blank.
G r y t o r och p a n n o r borstas lätt - ingen
bård s k u r n i n g . VEL-diska t behöver ej
torkas!
En VEL-dig r e k l a m k a m p a n j öppnar med 8.95J. 100 a n n o n s e r varje
m a n a < 1!
VEL är verkligt milt!
Ni får en
utan liks !
Välj Väl - Sälj Vel
Säljande
f i l m re k l ä m
landet?
Över
hela
Rekvirera redan i dag det slående
^kvltmaterialet!
P r o v e r tillsammans med Palmoli
tvål till E d r a k u n d e r !
Man ser
skillnaden . . .
Sälj tvättmedlet
som har
busmödrarnas
fulla förtroende!
Alla husmödrar känner till Radion.
De allra flesta använder det också
sedan åratal. Varför just Radion?
Jo, husmödrarna har märkt,
att Radion med Solium gör tvätten
vitare och renare.
Det går lättare
— är vilsamt
Husmorsyrket är ansträngande,
det vet alla som prövat på det.
Därför gäller det att lätta
på arbetsbördan! I Radion
tvättar Era kunder lätt och
vilsamt. Det är bara
att följa den enkla bruksanvisningen
för att få bästa effekt med
minsta möjliga arbete.
Alan tvättar vitt och vilsamt i
RADION
AB Sunlight, Nyköping
50
GRA 117-2353-53
Golf/ex inlagt i Eges Snabbköp, Fröslundaområdet,
Eskilstuna.
Alla som bygger, inreder eller moderniserar
bör välja GOLFLEX det idealiska plastgolvet
Det är billigt, lätt att gå på, lätt att hålla rent. Golflex finnes i ett flertal
dekorativa färger, både som matta 90 cm bred och i plattor 3 0 X 3 0 cm.
Den stora uppskattning som Golflex snabbt vunnit, visar att det är dagens
och morgondagens golvmaterial. Hos Golflex återfinnes de egenskaper,
som köpmannen samt hans kunder och personal sätter värde på.
Begär broschyr i flerfärgstryek från våra representanter eller direkt från
AKTIEBOLAGET KÖPMANNATJÄNST
HUVUDKONTOR
VÄSTERAS
Tel.: 374 70
UTSTÄLLNING STOCKHOLM
Mästersamuelsga:an 22
Tel : 208070. 100890
UTSTÄLLNING GÖTEBORG
Magasinsgatan 3
Tel.: 130810, 11 3910
UTSTÄLLNING MALMÖ
St. Kvarngatan 30
Tel.: 772 35, 323 40
Sommarbröd - knäckebröd
Sommarpaket
- kvartpaket
Under sommarmånaderna är efterfrågan på
knäckebröd i kvartpaket större än någonsin.
För utflykten, för sommarstället och som allmänt mellanmål till alla lediga och hungriga
skolbarn är knäckebröd idealet. Då är kvartpaketet den verkligt praktiska förpackningen.
Se till att Ni har tillräckligt antal kvartpaket
hemma i butiken.
WASA
i VVezätaS
321407 GÖTEBORG 1953