Fördjupad översiktsplan för järnvägsområdet mellan Svampen och

Download Report

Transcript Fördjupad översiktsplan för järnvägsområdet mellan Svampen och

Fördjupad översiktsplan för
järnvägsområdet mellan
Svampen och Gustavsvik
En del i projektet Pulsåder i den hållbara staden
WHITE
RUNDQUIST ARKITEKTER
BERG C.F. MÖLLER
Fördjupad översiktsplan för järnvägsområdet
mellan Svampen och Gustavsvik
– En del i projektet Pulsåder i den hållbara staden
[email protected]
Örebro kommun
Stadsbyggnad
Box 30044
701 35 Örebro
Innehåll
Sammanfattning ..................................................................................5
Vision.................................................................................................6
Inledning ............................................................................................7
Bakgrund ......................................................................................................... 7
Syfte ............................................................................................................... 7
Uppdraget och projektet ..................................................................................... 8
Planområdets avgränsning................................................................................... 8
Planområdet idag................................................................................10
Mål och strategier ...............................................................................11
Planförslaget .......................................................................................13
Viktiga ställningstaganden som utgångspunkt .......................................................... 13
Järnvägen ska vara kvar i ytläge ........................................................................... 13
Östra Bangatan ska vara kvar i ytläge ................................................................... 14
Öka kapaciteten och förbättra utformningen av Resecentrum ...................................... 14
Öka antalet stationsnära arbetsplatser ................................................................... 14
Öka innerstadskaraktären med ny bebyggelse ........................................................ 15
Utveckla stadsmiljöer .......................................................................................... 17
Gör om trafikleder till stadsgator ........................................................................... 18
Skapa nya eller bättre förbindelser över, under och längs järnvägen............................ 19
Utveckla grönstrukturen ....................................................................................... 20
Skapa tydliga entréer i söder och i norr ................................................................. 21
Bevara och utveckla viktiga siktlinjer ...................................................................... 22
Attraktiva ytor för kontor, mötesplatser, service, handel och bostäder ............................ 23
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden? ..........................................25
Stråket från Svampen till Gustavsvik....................................................................... 25
Södra station .................................................................................................... 27
Vasatorget ........................................................................................................ 32
Resecentrum ..................................................................................................... 35
Området mellan resecentrum och Svampen (från postterminalen och norrut) .................. 43
Området kring Svampen ..................................................................................... 44
Östra Bangatan ................................................................................................ 45
Planeringsförutsättningar .....................................................................47
Områdets struktur och bebyggelse ........................................................................ 47
Stadsbyggnadsanalys, stadsdelsanalys, bristanalys .................................................. 47
Analyser av resecentrum: behovsanalys, samband med staden................................... 49
Områdets framväxt och utveckling ........................................................................ 49
Riksintressen ..................................................................................................... 52
Planens förhållande till den kommunomfattande översiktsplanen och andra gällande planer . 52
Markägoförhållanden ......................................................................................... 54
Kulturmiljöhistoriskt värdefull bebyggelse, fornlämningar ............................................ 55
Grönstruktur ...................................................................................................... 61
Trafik och kommunikationer .................................................................................. 61
Miljökonsekvenser ...............................................................................66
Risker med farligt gods ....................................................................................... 66
Förorenad mark................................................................................................. 66
Översvämning .................................................................................................. 66
Buller och lokala störningar ................................................................................. 66
Luftföroreningar ................................................................................................. 67
Kulturmiljö ........................................................................................................ 67
Strandskydd ..................................................................................................... 67
Naturmiljö ........................................................................................................ 67
Övriga konsekvenser ...........................................................................68
Socialt liv, vardagsliv och mötesplatser .................................................................. 68
Trygghet .......................................................................................................... 68
Tillgänglighet, närhet och barriärer ....................................................................... 68
Genomförande ...................................................................................69
Genomförandeanalys ......................................................................................... 69
Exploateringsmöjligheter ..................................................................................... 70
Genomförandeplan ........................................................................................... 70
Behov av andra analyser .................................................................................... 71
Sammanfattning
Sammanfattning
Kommunen arbetar med att planera och genomföra ett nytt resecentrum och övriga förändringar
kring järnvägen. Som ett led i detta har kommunstyrelsen gett Stadsbyggnad i uppdrag att ta fram en
fördjupad översiktsplan för järnvägsområdet i centrala Örebro, mellan Svampen och Gustavsvik.
Planen beskriver behovet av utveckling och bevarande i området, framtida markanvändning och
förändringar på kort sikt och på längre sikt. Planen ska vara vägledande för kommande detaljplaner
och andra beslut.
Planens mål är att förbättra resecentrum och ge förutsättningar för byggande av kontor i stationsnära lägen. Genom förtätad bebyggelse i stråket ska innerstaden på sikt börja vid Svampen respekför nya stadsmiljöer, parker och torg och kopplingarna mellan stadens olika delar på öms sidor av
att utnyttja Östra Bangatan och postterminalen för bussuppställning. En möjlighet är en kollektiv-
Cykelparkeringarna utökas och samlas, kanske i ett cykelgarage under markplan under resecentrum.
Planen beskriver två varianter för resecentrums utveckling: ett mindre resecentrum integrerat i stadsmiljön eller ett större resecentrum kring ett resetorg. Båda varianterna tar tillvara möjligheten att
Södra station blir en tågstation omgiven av ny bebyggelse medan parkerna bevaras och utvecklas.
Hagatunneln kan användas som entré till stationen. Spårpassagen blir planskild.
Planen har ett två tidsperspektiv på genomförande: kort sikt (1-5 år) eller längre sikt (5-15 år).
svarar i grova drag 20 000 kontorsarbetsplatser.
Miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats till att handla om risker med farligt gods, lokala
5
Vision
Vision
samman och stadskärnan utökas med nya mötesplatser. Östra Bangatan är en attraktiv stadsgata
med liv och rörelse samt ett stort serviceutbud. Entréerna till Örebro innerstad från norr och
söder är inbjudande för örebroare och besökare på väg och järnväg.
Tåg och buss är det naturliga valet för resor till och från Örebro. Ett nytt resecentrum fungerar
som en attraktiv och tillgänglig bytespunkt och mötesplats. Södra station är en effektiv station för
Här är några axplock av de visioner som formulerades vid en
workshop om järnvägen och stadsbilden i september 2011:
”Det ser ut som en trivsam stad... jag vill ta en närmare titt!”
”Jag möts av tempo och folkliv. Det doftar kaffe och saluhall…”
”Spännande, attraktiv stadsmiljö. Man ser att det är en stad i stark utveckling.”
”Resecentrum sitter ihop med Örebro!”
”När jag stiger av tåget i Örebro vill jag framför att se Staden, en vy mot något man är
stolt över; byggnad, plats, landmärke. Sedan vill jag blicka närmare och se en inbjudande
entréplats med glada människor. Därefter vill jag se hur jag kommer vidare.”
6
Inledning
Inledning
Bakgrund
Området längs järnvägen i centrala Örebro är utredningsområde i Örebro kommuns översiktsplan.
Syftet har varit kunna tillgodose framtida behov av kapacitetsökningar för järnvägen och kollektiveller för andra ändamål. Samtidigt har kommunen upplevt en efterfrågan på marken i området
från godset. 2010 markerades även järnvägsområdet i centrala Örebro som utredningsområde i
översiktsplanen och viljan att gräva ned eller höja upp järnvägen som ett sätt att minska järnvägens
störningar och barriäreffekt uttrycktes tydligare.
Örebro har två tågstationer på kort avstånd från varandra vilket är unikt, men kommunen behöver
göra ett ställningstagande om hur stationerna ska utvecklas framöver. Resecentrum byggdes om så
sent som 1998 men vissa delar fullföljdes aldrig, bland annat trespårslösningen över Svartån, säkerhetsåtgärder på Södra station och resecentrumfunktioner norr om resecentrum på den så kallade
postterminaltomten. 15 år efter ombyggnaden upplevs resecentrum som trångt och alla bussar kan
att resecentrum och andra delar i infrastrukturen behöver ställas om rejält.
2011 formades ett brett grepp i kommunen för att i projektform utveckla staden inom järnvägs-
resande och mindre barriäreffekter, formulerats som mål för den fördjupade översiktsplanen, se
avsnitt 3.
teringen i området. Att höja upp järnvägen på bro bedömdes kosta ca 2,5 miljarder. Beslutet
i kommunfullmäktige 2012 blev att inrikta planeringen mot att utveckla järnvägen i ytläge och
att satsa på en utbyggnad av resecentrum och andra åtgärder som utvecklar staden och minskar
järnvägens barriäreffekt.
Syfte
Kommunen har en vision att utveckla området längs järnvägen, minska järnvägens störningar och
barriäreffekt och att höja kvaliteten och öka utrymmet på resecentrum. Syftet med den fördjupade
översiktsplanen är att utveckla staden, och förändra resecentrum och andra mötesplatser, i området
kring järnvägen i riktning mot visionen.
Målet är att få en plan som beskriver behovet av utveckling och bevarande i området, hur markfördjupade översiktsplanen ska vara vägledande för kommande beslut och planer.
7
Inledning
Uppdraget och projektet
Kommunen arbetar med att planera och genomföra ett nytt resecentrum och övriga förändringar
kring järnvägen. Som ett led i detta har kommunstyrelsen gett Stadsbyggnad i uppdrag att ta fram
en fördjupad översiktsplan som ska visa helheten och vara vägledande för kommande detaljplaner
och andra beslut.
Planområdet är ovanligt litet för att behandlas i en fördjupad översiktsplan, men utredningsområdet
domineras av järnvägen och järnvägsstationen som är riksintressen. Kommunen har därför valt
utredningsformen fördjupad översiktsplan, just eftersom det är i översiktsplanen som kommunen
enligt lag ska redovisa hur hänsyn tas till riksintressen.
Vad är en fördjupad översiktsplan?
tida utvecklingen av kommunen och ger en beredskap för den långsiktiga fysiska utvecklingen av
kommunen och staden.
En fördjupad översiktsplan innebär att man gör en plan för en del av kommunen, i detta fall stråket
utmed järnvägen från Svampen till Gustavsvik. En fördjupad översiktsplan är ett förtydligande för
översiktsplanen ska redovisa hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön
ska utvecklas och bevaras. Planen ska vara vägledande för politiska beslut i plan- och bygglovsfrågor,
men den är inte juridiskt bindande. För att säkerställa den fördjupade översiktsplanens intentioner
kan markanvändning och byggande regleras i områdesbestämmelser eller detaljplaner.
Planområdets avgränsning
apparaten runt Södra infarten, området vid nuvarande godsterminalen vid Svampen och Holmens
verksamhetsområde fram till Lillån.
Planen har sin tyngdpunkt och behandlas mer detaljerat i området mellan Södra station och Resecentrum.
har varit en del av Örebros identitet men idag ligger undanskymd vid Södra infartsleden.
8
Inledning
9
Planområdet idag
Planområdet idag
centrum. Området beskrivs utförligare i kapitel 6 Planeringsförutsättningar.
10
Mål och strategier
11
Mål och strategier
Planens mål är att:
Resecentrum ska uppfattas som attraktivt och effektivt
Resecentrum ska aktivt medverka till att nå regionens mål om att 40 procent ska pendla
Området mellan Svampen och Gustavsvik ska vara innerstadsmiljö
Stadskärnan ska bli större
Är det r
ät t
at t priorit
era
arbetspla
tser
framför
bostäder?
Örebros entréer ska uppfattas som tilltalande och välkomnande
Bidra till öka byggandet och åstadkomma attraktiva ytor för kontor, bostäder, service, handel
och mötesplatser.
Strategi
Exempel på förändringar
Exempel på platser
Öka kapaciteten och
förbättra utformningen
av Resecentrum.
Fler bussuppställningsytor, större cykelparkering, nya vistelseytor.
Resecentrum.
Öka antalet stationsnära
arbetsplatser.
Prioritera kunskapsintensiva arbetsplatser inom 600 m från stationerna.
Norr om Norrcity. Området
längs södra infarten. Kombiterminalen vid Svampen.
Holmen.
Öka innerstadskaraktären med ny bebyggelse.
Omvandling av Gustavsvik och längre fram av kombiterminalsområdet
samt ny bebyggelse mellan Gustavsvik och stadskärnan.
Mellan Oscariafabriken och
Gustavsvik.
Längs Södra infarten.
Södra station.
Norrcity.
Norr om Norrcity.
Utveckla stadsmiljöer.
Ta tillvara och utveckla parker, torg
och andra aktiva platser.
Vasatorget, Drottningparken,
Södra station, resecentrum,
Eugenparkerin, Väståparken.
Gör om trafikleder till
stadsgator.
Bygga om till minskade bredder och
lägga till träd, återkommande grönska
och ny belysning. Öppna stängda
tvärgator.
Östra Bangatan och på lägre
sikt även Södra infarten.
Utveckla grönstrukturen.
Tillföra mer gestaltad grönska.
Östra Bangatan som allé.
Mikroparker, lekytor, konst.
Svartåstråket.
Väståpark görs mer tillgänglig med
gång- och cykelbro.
Lillåstråket.
Vid Södra infarten.
Eugenparken.
Väståpark.
Kombiterminalsområdet.
Hur skapar
vi
tydliga entré
er
till innerstad
en?
Mål och strategier
Skapa tydliga entréer till
innerstaden i söder och
i norr.
Gestaltningen ska visa att man
kommer in i innerstaden vid Svampen
respektive Aspholmen och Gustavsvik,
istället för som idag vid Södra station
och resecentrum.
Kombiterminalsområdet.
Bevara och utveckla
viktiga siktlinjer.
Bevara siktlinjer över järnvägen för
orienterbarhet och känsla av att stan
fortsätter på andra sidan.
Kilsgatan-Olaigatan, Järntorgsgatan-Ringgatan, VasabronVasatorget, Svartåstranden,
OP-kyrkan, Svampen. Från
järnvägen mot Oscariafabriken.
Nya gång- och cykelstråk.
Skapa nya eller bättre
förbindelser över/under
och längs med järnvägen.
Södra infarten.
Östra Bangatan.
Resecentrums förbindelser mot
stadskärnan och väster samt i
nordsydlig riktning.
Breddad Hagatunnel.
Gångbro längs Lillån.
Från Hovstavägen till Virkesvägen. Mellan och Aspholmen
och Gustavsvik. Förbindelser vid
Södra station eller Södra allén.
Utmed Östra Bangatan. Väster
om järnvägen vid Väståpark.
12
Planförslaget
13
Planförslaget
principiellt viktiga ställningstaganden i planförslaget.
Viktiga ställningstaganden som utgångspunkt
Innerstaden ska börja vid Gustavsvik och Södra infarten respektive vid Svampen.
Området ska förtätas med ny bebyggelse.
Resecentrum är vårt resecentrum och är kvar på sin nuvarande plats men kan breda ut sig i
Södra station kan utformas fysiskt som en mindre station för tågpendling men med fortsatt
funktion för den långväga tågresandet.
Järnvägen ska vara kvar i ytläge, det vill säga inte grävas ned i tunnel eller höjas upp på bro.
Järnvägen kan kompletteras med bebyggelse på några platser, och på så vis bidra till att
förbinda staden på ömse sidor.
Östra Bangatan ska vara kvar i ytläge, det vill säga inte grävas ned i tunnel.
Östra Bangatan ska anpassas till innerstadens struktur, ha gång- och cykelmöjligheter, grönska,
Järnvägen ska vara kvar i ytläge
några stora fördelar men att lägga den i tunnel kan innebära stora fördelar. Båda alternativen inneoch bro.
trum rejält och vidta andra åtgärder som utvecklar staden och minskar järnvägens barriäreffekt.
Här tar vi st
ällning
till att behålla
Södra station
som ett tågst
opp
– är det rätt
?
Planförslaget
Östra Bangatan ska vara kvar i ytläge
Syftet med att gräva ned Östra Bangatan i en tunnel skulle vara att minska barriäreffekten och göra
möjligheterna.
övriga stadskärnan.
Bussarna ska angöra resecentrum och behöver stora ytor för sin manövrering.
Svårigheter med tunnelmynningarnas gestaltning och hur de skulle infogas i stadsbilden.
En översiktlig bedömning av kostnaden för en ca 400 m betongtunnel och anslutningar
Alternativet till tunnel är att omvandla Östra Bangatan till en grönare och mer attraktiv
stadsgata. Gatans barriäreffekter kan minskas med en bättre gestaltning och dess attraktivitet kan ökas med träd och annan grönska, smalare mått, ökad prioritering av gående och
Öka kapaciteten och förbättra utformningen av Resecentrum
framtiden kan Örebro vara en del i en snabb tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo. För att
ny byggnad för att inrymma de servicefunktioner som kommer att behövas med ett kraftigt ökat
området kring nuvarande resecentrum rivs och ersätts med mer ändamålsenliga byggnader medan
andra får vara kvar som en resurs i omdaningen.
utmed Östra Bangatan och vid postterminalen.
kanske i en underjordisk anläggning som tillförs dagsljus uppifrån.
För att resecentrum ska bidra till ökat resande behöver det bli lättare att hitta och att ta sig till reseÖstra Bangatan eller genom att åtminstone en visuell kontakt etableras mellan Östra Bangatan och
Järnvägsgatans stråk. För att markera resecentrum och att för att skapa en mer attraktiv mötesplats
kan det behövas ett resetorg eller en park i anslutning till resecentrum.
Öka antalet stationsnära arbetsplatser
pendling som i ett led i regionförstoringen (arbetskraft kan hämtas från en större region när restiderna minskar) är det önskvärt att en stor del av förtätningarna inom 600 från stationerna används
för kunskapsintensiva arbetsplatser.
14
Planförslaget
15
Fjärrbussarna ka
n
få en ny hållpla
ts
vid post terminalen
,
om det byggs om
där – vad tycker
du om det?
Vad tycker du om
mellan järnvägen
och
Östra Bangatan?
Öka innerstadskaraktären med ny bebyggelse
Stråket mellan Svampen och Gustavsvik utvecklas på olika sätt för att bli mer innerstadslik och en
utökning av stadskärnan. Ett sätt att åstadkomma detta på är att komplettera och förtäta områden
med bebyggelse som i kvartersstruktur och utformning efterliknar innerstaden. Kartan nedan visar
översiktligt de ytor som kan komma ifråga för ny bebyggelse och vilka av dessa ytor som dessutom
skulle kunna utgöra attraktiva parkeringslägen.
En annan strategi är att bara bygga vidare på stadsfronten i Gustavsvik, postterminalen och vid
Här beskriver vi
olika sätt at t fö
rtäta
bebyggelsen.
Planförslaget
ska ses som en möjlig byggbar yta. Stråket är ett reservat för en framtida järnväg Örebro-Karlstad
kontor och kanske hotell.
heterna att bebygga dessa platser med bostäder, kontor och handel begränsas dock av skyddsavståndet från järnväg.
16
Planförslaget
17
Var behövs det
nya
eller förbät trade
stadsmiljöer utöv
er
de vi markerat
på
kartan?
Utveckla stadsmiljöer
Planförslaget
18
Bilderna visar exempel på mikroparker att inspireras av.
Gör om trafikleder till stadsgator
men Östra Bangatan kan utformas för lägre hastigheter med smalare körfält och mindre refugyta.
Körfälten kan minskas i bredd och gatan anpassas därmed till innerstadens struktur och utformning.
Förslaget är att Östra Bangatan ges en allékaraktär med gång- och cykelbanor på båda sidor. Ytterligare ett sätt att ytterligare anpassa Östra Bangatan till innerstadens kvartersstruktur och utformning
är att öppna vissa gator som idag är stängda. Ljusen på fasader och skyltar bör utformas med hänsyn
till att Östra Bangatans ljus ska upplevas som ett kontinuerligt ljusrum.
Även Södra infarten är överdimensionerad och utformad för höga hastigheter. Södra infarten bör
Aspholmen och Örnsro.
RUNDQUIST ARKITEKTER
Inspirationsbild från Lindhagensgatan i Stockholm som har 20 000 till 25 000 fordon per dygn, det vill säga
lika stor trafik som Östra Bangatan. Trots det har Lindhagensgatan en grön och innerstadslik karaktär.
Bilderna visar exempel på lokala dagvattenlösningar att inspireras av.
Här föres
lår vi att
Östra Ban
gatan ska
smalnas a
v. Vad
tycker du
om det?
Planförslaget
19
Vad tycker du
om förslagen på
at t öppna gator?
Här föreslår vi
at t
Östra Bangatan
ska bli en stadsgata istället för
du om det?
Skapa nya eller bättre förbindelser över, under och längs järnvägen
-
Planförslaget
Vilka nya stråk
och kopplingar
är
vikt igast – om du
måste välja?
Utveckla grönstrukturen
Stora delar av planområdet har en torftig stadsmiljö med stor andel hårdgjorda ytor och lite grönska.
Östra Bangatan föreslås bli en grönare gata med trädallé. Grönstrukturen i stråket bör utvecklas
också mer tillgänglig mot Svartåstråket västerut genom ett nytt övergångsställe söder om Hagabron.
Eugenparken utvecklas som park, eventuellt med en aktivitetsdel. Lillåstråket ges en bättre passage
under järnvägen och det gröna stråket leds in mot staden utmed järnvägen. En annan åtgärd är att
som vi tar vattnet tillvara.
20
Planförslaget
21
Vad vill du se
och uppleva från
tågfönstret och
när du kommer
till Örebro?
Här föreslår
vi
att parkerna
vid
Södra stationsk
a
bevaras. Beh
övs
parker just h
är?
Skapa tydliga entréer i söder och i norr
Entréerna till centrala Örebro vid järnvägen och vid vägarna norrifrån och söderifrån ska bli mer
ytterstadens bebyggelse.
och arbetsplatser. Aspholmen planeras för att på lång sikt rymma både mer verksamheter och inslag
av bostäder. Genom en mer estetiskt tilltalande grönska vid Södra infartens broar blir infarten till
centrala Örebro vackrare.
Planförslaget
markera en entré vid färd från söder mot centrala Örebro.
norra delen av kombiterminalsområdet kunde bebyggas med väl gestaltade kontor och bostäder
och på så vis bidra till en inbjudande entré till innerstaden.
Bevara och utveckla viktiga siktlinjer
Siktlinjer har betydelse för upplevelsen av staden. En viktig kvalitet är att kunna se över järnvägen hur
staden hänger ihop. Träd, plank eller byggnader kan göra att siktlinjen bryts vilket kan vara negativt
22
Planförslaget
-
bör inte störas av tillkommande anläggningar eller byggnader inom en väl tilltagen omkrets.
Siktlinje
Var
Kommentar
1
Vasaplatsen-Vasatorget
Här korsade en gång Vasagatan Östra
Bangatan och järnvägen i plan.
2
Järntorgsgatan-Ringgatan
Siktlinjen bevaras så att det går att se gatan
på andra sidan järnvägen.
3
Olaigatan-Kilsgatan
Siktlinjen bevaras så att det går att se gatan
på andra sidan järnvägen.
4
Fredsgatan-kvarteret Ölstånkan
5
Järnvägsgatan-stationshuset
Återskapa gammal siktlinje från Järnvägsgatan
mot stationen?
6
Östra Nobelgatan-Västra Nobelgatan
Kan vara av betydelse för orienterbarheten.
7
Rudbecksgatan-Hertig Karls Allé
Kan vara av betydelse för orienterbarheten.
8
Änggatan-Södra station
Vid ombyggnad av Södra station kan det
vara bra att ha sikt mot Änggatan.
9
Ånstagatan-Södra station
Om godsmagasinet vid Södra station rivs är
det bra att tänka på vad som sysn i fonden
av Ånstagatan.
10
Idrottsvägen-över järnvägen
Idrottsvägen slutar i en grön vägg. Vore det
bra att skymta något på andra sidan av
järnvägen?
11
Hotellet i Gustavsvik-Aspholmen
Kommer det nya hotellet att vara synligt från
Aspholmssidan?
Attraktiva ytor för kontor, mötesplatser,
service, handel och bostäder
Ett 25 till 40 meter brett område närmast järnvägen kan på grund av skyddsavstånd vara svårt att
anläggningarna med grönska.
många arbetsplatser. Möjligheterna att bygga bostäder där bör studeras, liksom skola, service,
idrottsanläggningar och parker.
Möjligheterna att uppföra ny bebyggelse kring Södra station bör studeras. Tänkbara lägen för byggnader kan vara på nuvarande parkering väster om Södra station, sydväst om Hagabron och i en
mindre del av Eugenparken, söder om stationsbyggnaden.
23
Planförslaget
24
Marken närm
ast
spåren skulle
kunna använda
s
för odling.
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
I avsnitt 4 beskrevs principerna för framtida utveckling av järnvägsområdet. För att åskådliggöra
hur de i planförslaget beskrivna principerna kan se ut och gestalta sig på en mer detaljerad nivå
fortsatta arbetet. Förutom arkitekternas förslag så har medborgarnas idéer sammanfattats, uppdelat
separat rapport.
Stråket från Svampen till Gustavsvik
En utgångspunkt för planen är att järnvägen ska vara kvar i ytläge. Eventuellt kan delar av den
kompletteras med bebyggelse.
En annan utgångspunkt är att området mellan Gustavsvik och Svampen ska vara en del av innerstaden. I nuläget har området kring järnvägen stora och ganska ödsliga gaturum. Ett sätt att öka
och vid resecentrum. På så sätt förstärks och utökas området som i sin kvartersstruktur och utformning bär innerstadens fysiska uttryck.
BERG C.F. MÖLLER
Förtätning runt Södra station, Vasatorget och resecentrum enligt Berg C.F. Möllers idé.
Här redovisas
tre varianter
för förtätningen
i järnvägsområdet. Vilken
föredrar du?
25
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
WHITE
White föreslår istället att det mesta av bebyggelsetillskottet i stället ska tillkomma kring mellan Nobelgatan och
kombiterminalen samt kring Gustavsvik.
Rundquist föreslår också en kraftig
utbyggnad kring järnvägen. De menar
att Norrcity kan expandera med Östra
Nobelgatan-Södra Grev Rosengatan som
ett viktigt stadsstråk.
RUNDQUIST ARKITEKTER
Medborgarnas idéer för stråket
t Stråket längs järnvägen skulle kunna förbättras genom mer grönt, bland annat
en trädallé och blommor.
t Gång och cykelstråk längs hela sträckan vore jättebra. Att få en sammanhängande cykelled från norr till söder som samsas med järnvägen.
t En skatepark i södra delarna som syns från tåget eller gatan.
t Visa upp en modern sida. Ta bort klotter och skräp.
t När man kommer med tåget ska man kunna se belysta konstverk, mer växer och
blommor och skyltar med texten ”Välkommen till Örebro” – mer färger helt enkelt.
t Klotter kan vara fint.
t Förbättra sambandet mellan Örnsro, Aspholmen och Gustavsvik med en förbindelse över eller under järnvägen någonstans vid den gamla järnvägskorsningen. Det finns behov av utbyte och det är långt mellan passagerna idag.
t Bebygg Tappstället och tänk på designen.
t Odla mer grönt längs med området. Smycka ut broarna under Södra infarten.
t I området ska även plats göras för kiosker, lottstånd, caféer, torgförsäljning med
mera så att hela sträckan blir levande.
t Skapa ett långt stråk för motion, promenad, joggning och kanske cykling.
t Området länkar Svampen med Gustavsvik- två landmärken som har stort samband till vatten som ett viktigt element för naturen, livet och staden.
t Kulturmärk området och bevara och utvidga järnvägen.
t Behåll en grön barriär mot järnvägen.
t Mer av grön miljö med riklig växtlighet och byggnader. Gärna höghus längs järnvägen. Det kopplar samman centrum med järnvägsstråket. Många broar som gör
det lätt att ta sig över till andra sidan. Joggingspår som löper längs järnvägen.
26
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Södra station
Södra station utvecklas mot att det ska vara en station främst för tågpendling. För att stärka de inneromvandla platsen. Kommunen står dock inför ett vägval: ska stora delar av området bebyggas eller
möjligheterna att gå och cykla mellan östra och västra sidan av järnvägen.
Arkitektförslagen innehåller olika planskilda förbindelser över eller under järnvägen..
Arkitektförslag 1: Stationen är kvar i samma läge
bebyggelse. Härmed accentueras Södra stations position och en tydligt markerad plats skapas.
Fördelen är att bebyggelsen bidrar till att förstärka Östra Bangatan som en stadsgata med ömsesidig
med den nya bebyggelsen.
Alternativet är intressant att studera vidare och illustreras med bilder nedan.
Obs, ny tt
parkeringshus närmas
t
spåren.
WHITE
WHITE
Bilden visar ett nytt kontorshus på östra sidan av spåren. Närmast
spåren syns ett parkeringshus med grönt tak. Som en förlängning av byggnaden syns en gångförbindelse över spåren som
även blir en passagemöjlighet mellan Södercity och Örnsro.
WHITE
Bilden visar ett alternativ för den nya Östra Bangatan vid Södra station med ett nytt kontorshus till vänster.
Bilden är tagen norrut.
27
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
28
Arkitektförslag 2: Stationen förskjuts något norrut
tunneln förstärks som länk och stadsgata. Innerstadskaraktären ökar starkt. Södra station förskjuts
till ett nordligare läge ihop med Hagatunneln. Eugenparken kan utvecklas som aktivitetspark.
Alternativet är intressant att studera vidare och illustreras med bilder nedan.
Vi föreslår at t
Eugenparken ska
vara kvar. Är det
bra? Vad vill du
kunna göra där?
RUNDQUSIT ARKITEKTER
Bilden illustrerar en aktivitetspark vid Södra station.
Hagatunneln kan
bli en entré till
Södra stat ion.
RUNDQUSIT ARKITEKTER
RUNDQUSIT ARKITEKTER
Bilden illustrerar en ny kontorsbyggnad på östra sidan av Södra
station, vid Hagatunneln. Entré till stationen blir från Hagatunneln,
vilket syns i bilden.
RUNDQUSIT ARKITEKTER
Bilden visar ett alternativ för den nya Östra Bangatan vid Södra station med ett nytt kontorshus till vänster.
Bilden är tagen norrut.
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Arkitektförslag 3: Parken bebyggs
(inte aktuellt som förslag)
En utbredning av Conventum med en direkt förbindelse
till Södra station. Bebyggelsen tar större delen av Eugenparken i anspråk.
Alternativet bör inte studeras vidare.
WHITE
Arkitektförslag 4: Ny trafiklösning och parkerna
bebyggs (inte aktuellt som förslag)
Ett omfattande tillskott av bebyggelse på runt Södra
station. Östra Bangatan görs smalare och förskjuts mot
väster. Innerstadskaraktären ökar starkt med bebyggelsen.
Bebyggelsen bidrar till att förstärka Östra Bangatan
som en stadsgata med ömsesidig bebyggelse. En plankorsning mellan gata och järnväg skapas i stället för
Hagatunneln vilket inte är realistiskt. Parkerna bebyggs
till allra största delen.
Alternativet bör inte studeras vidare.
BERG C.F. MÖLLER
29
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Broar vid Svartån
Att kunna passera järnvägen längs ån skulle också vara värdefullt för att knyta ihop området runt
Södra station med stadskärnan och det blivande Kulturkvarteret.
BERG C.F. MÖLLER
Bilden visar ett exempel på en bro över Svartån mellan Väståparken och Västra
Bangatan. Ett gång- och cykelstråk följer järnvägen från Hagatunneln till resecentrum. Bilden är tagen söderut.
Bilden visar ett exempel med en bro som är nedsänkt i ån (en ”åbro”). Bilden är en genomskärning från två
håll. Den vänstra lilla bilden är tvärs ån, och den högra längs med ån.
Vi föreslår att
Väståparken
ska vara kvar.
Är det bra?
Vad vil du kunna
göra där?
30
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Medborgarnas idéer för Södra station
t Södra station kan läggas ner för det är så mycket som ska fixas. Bättre med ett
större resecentrum.
t Ta bort Södra station och utveckla centralen istället. Stationen är svår att komma till
om man bor på norr.
t Flytta södra station mitt emot Södra vattentornet, med tanke på befolkningsökningen
på Ladugårdsängen och närheten till Conventum, Adolfsberg och Gustavsvik.
t Skatepark.
t Mer funktionell och säker station med bättre service.
t Bygg ett parkeringshus söder om Södra station över järnvägen med butiker och
med möjlighet för tillfällig parkering.
t Gångbro över Svårtån intill järnvägsbron. Kortar promenadvägen från/till Södercity.
t Utveckla Väståparken till lekpark, med boule och café på trädäck över ån.
Slutsats
Området kring Södra station skulle vinna på att få tydligare funktioner. Parkerna glider
nu samman och över i de överblivna gröna ytorna. Genom att skapa möjligheter för
bebyggelse kan de redan befintliga parkerna ges starkare identitet vilket också stärker
områdets identitet. Det är också viktigt att skapa ett par nya förbindelser för cyklister
och gångtrafikanter så att dessa bättre ska kunna röra sig genom området. En tydligare
profilering av gaturummet ger möjligheter att skapa cykelbanor och bättre korsningar
för fotgängare.
Som fortsatt arbete förelås: Huvuddelen av Eugenparken bevaras och utvecklas. En
entrébyggnad för resande och ett cykelhus ordnas ihop med Hagatunneln. Väståparken
bebyggs inte alls utan utvecklas som park med en ny bro över Svartån. Området söder
om nuvarande stationen bebyggs och likaså ytan på västra sidan av spåren.
31
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
32
Vasatorget
som strålar in mot centrala Örebro från väster, men detta mönster har ingen motsvarighet på den
Här visar v
i en idé
med ett ca
fé i tunneln
vid Vasatorg
et. Vad
tycker du o
m det?
BERG C.F. MÖLLER
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Idéförslag 1
torget som plats och kanske symboler för den förnyade
innerstaden.
mellan sidorna. Fördelen är att upplevelsen av plats förär otydligt användande av offentliga miljöer.
Förslaget är i nuläget inte intressant att studera vidare.
RUNDQUIST ARKITEKTER
Idéförslag 2
Komplettering av bebyggelse på båda sidor om Östra
Bangatan.
-
Förslaget är i nuläget inte möjligt att studera vidare efter-
BERG C.F. MÖLLER
Idéförslag 3
Komplettering av bebyggelse längs Östra Bangatan i
skapas mot Östra Bangatan.
Förslaget är intressant att studera vidare (men hänger
WHITE
33
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Medborgarnas idéer för Vasatorget
t Fler parker vid Vasatorget.
t Gångbro över Svårtån intill järnvägsbron. Kortar promenadvägen till Södercity.
t Efterlyser en gång/cykelbro och även bättre belysning och öppnare utrymmen
över/under järnvägen.
t Ta tillvara på den punkt som korsas av samtliga gators siktlinjer - ger platsen ett
sammanhang och mer intressant att vistas på . Avskärma platsen från trafikbuller
- ger en trevligare vistelsemiljö. Tunneln blir kvar i sitt nuvarande läge - kostnadseffektivt och möjliggör för bättre nyttjande av själva torget. Utnyttja nivåskillnader
på torget - Spännande sittmiljöer i eftermiddags- och kvällssol. Skapa ytor för
allmänheten att vistas på - skapar plats för möten. Handel och mat - någon eller
fler former av handel bör möjliggöras på plats, gör torget till en naturlig målpunkt.
Boutiquer, loppis, grönsakshandel, uteserveringar och små restauranger - aktivera
torgytan och människorna som passerar. Kanske tillåta många initiativ - Klubbar,
konserter, pingisturneringar och tillfälliga uteserveringar - Här formar kanske initiativen platsen.
Slutsats
Järnvägsområdet vid Vasatorget behöver få en offentlig miljö som ökar attraktiviteten för
att vara och att röra sig genom området. Vasatorget är en plats med potential att vara en
mötesplats med fler aktiviteter. I dag är det bara en plats människor passerar på väg till
eller från centrum. På Östra Bangatan saknas utrymme och en offentlig miljö som inbjuder
till att cykla eller gå längs gatan. Omfattande ny bebyggelse på platsen är tveksamt innan
betydligt enklare lösningar för att utveckla platsen har prövats.
34
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Resecentrum
nya entrépunkter. För att resecentrum ska kunna möta ett ökat resande och bli en väl fungerande
Området mellan järnvägen och husen utmed Östra Bangatan är för smalt för att rymma alla de
som Östra Bangatan behåller sin funktion som huvudgata.
mot centralstationen och parken framför. Att öppna gatan på nytt för att återupprätta strukturen
skulle också ha betydelse för möjligheterna att använda ytorna på resecentrum. Förbindelsen för
gående och cyklister är emellertid mycket viktig och en planskildhet ger mycket god tillgänglighet.
stora nivåskillnader.
Kopplingen mellan resecentrum och Järnvägsgatan skulle kunna bli tydligare och attraktivare. Med
en väl gestaltad plankorsning mellan Östra Bangatan och Järnvägsgatan skulle den visuella kontakten
mellan olika plan. Ett tänkbart alternativ är att behålla den planskilda korsningen men att på andra
sätt förbättra den visuella kontakten över Östra Bangatan. Längre fram i kapitlet redovisas tre
alternativ för kopplingen mellan Järnvägsgatan och resecentrum.
Arkitektförslag 1: Ett resecentrum integrerat i stadsmiljön
Ett resecentrum integrerat i det offentliga rummet. Istället för en ny byggnad med resenärsservice
som riskerar att ta kundunderlag från de omgivande kvarteren, föreslås servicefunktionerna för
tioner. I förslaget ingår även en större utbyggnad norr om resecentrum där Östra Bangatan får ett
justerat läge.
Förslaget skulle medföra långa gångavstånd mellan de olika färdmedlen men detta bör studeras
närmare.
Förslaget är intressant att studera vidare och illustreras med en rad bilder nedan.
WHITE
Bilden visar den södra resecentrumentrén i höjd med Olaigatan (till vänster) och den norra entrén, norr om
Nobeltunneln (till höger). Närmast järnvägen syns en kollektivtrafikbana. Olaitunneln är ersatt med en gångpassage i plan för att kunna skapa det utrymme som behövs för resecentrumfunktionerna.
35
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
36
WHITE
WHITE
Bilden visar resecentrum uppifrån mot nordväst med kollektivtrafikbanan mellan Östra Bangatan och själva stationsområdet
Här blir de
t lätt
att komma
till
resecentrum
från Vasas
tan
och Järntorg
et.
WHITE
Bilden visar den södra resecentrumentrén österut mot Olaigatan.
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
37
Obs, ett cyke
lgarage med
cykelservice.
WHITE
Det är viktigt att resecentrum får väl fungerande cykelparkeringar. Förslaget innebär stora väderskyddade cykelparkeringar under marken. På så sätt skulle markyta frigöras för andra ändamål samtidigt som cykelparkeringen skulle kopplas till en planskild passage av Östra Bangatan. Bilden visar ett cykelparkeringhus i ett nedre
entréplan till resecentrum.
Obs, en rakare
och bredare
tunnel under
Östra Bangatan.
WHITE
Bilden visar en ombyggd entré till resecentrum med gång- och cykeltrafiken kvar i en ny och förbättrad tunnel
under Östra Bangatan.
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Arkitektförslag 2: Ett större resecentrum under ett samlande tak
Förslaget innebär en centralisering av resecentrum med ett stort tak som samlande element. Rese-
Södra Grev Rosengatan som ett viktigt stadsstråk. Byggnaden kan ses som ett nytt spännande
inslag i stadsmiljön, eller som alltför storskalig.
En nackdel med förslaget är långa gångavstånd från bussterminalen till stadens kommersiella centrum.
Alternativet är inte aktuellt att studera vidare. Två illustrationer syns nedan.
Är taket
spännande
eller för
stort?
RUNDQUIST ARKITEKTER
Bilden visar ett resecentrum samlat under ett stort tak som håller
ihop inomhus- och utomhusdelar till en byggnad. Till höger syns
von Rosen-statyn under det samlande taket.
RUNDQUIST ARKITEKTER
RUNDQUIST ARKITEKTER
38
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
39
Arkitektförslag 3: Ett större resecentrum kring ett resetorg
Omfattande utbyggnad med bland annat en hög byggnad som markerar platsen. Resefunktioner
till resandet koncentreras till en plats.
Förslaget innebär en mycket liten bussterminal och kanske en begränsning av Östra Bangatans
kapacitet.
Alternativet är intressant att studera vidare och illustreras med en rad bilder
Här blir det
mycket plats
för nya bu tik
er
och caféer.
Bilden visar resecentrum som ett resetorg med ett nytt högt hus för hotell och kontor till höger och en ny resecentrumbyggnad bakom stationshuset. I detta förlag blir det gamla stationsbyggnaden ombyggd till restaurang.
Järnvägsgatan korsar Östra Bangatan i plan.
BERG C.F. MÖLLER
Bilden ovan visar det sluttande resetorget sett från Nobeltunneln
(från väster) med det nya kontors- och hotellbyggnaden till
vänster i bild.
BERG C.F. MÖLLER
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
40
Obs, här
är
tunneln un
der
Östra Ban
gatan
borttagen.
BERG C.F. MÖLLER
Bilden illustrerar Järnvägsgatan i plan med korsande gång- och cykeltrafik.
Nobeltunneln ka
n
bli cykelgarage
och uppgång
till tågen.
BERG C.F. MÖLLER
Bilden visar entré till stationen från Nobeltunneln med bland annat cykelparkering och cykelservice. I Nobeltunneln kan man även lösa angöring för privatbilar och taxi. Se längst fram i bil, bakom pelarna.
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Alternativ 1 för kopplingen Järnvägsgatan-rescentrum: Planskild passage
En förbättrad variant av dagens förbindelse kan skapas med rakare tunnel utan tvära svängar. Tryggnaden, spåren och bussterminalen järnvägsspåren för att ta ut höjdskillnaden. I arkitekternas förslag
påverkas inte med detta alternativ.
Alternativ 2 för kopplingen Järnvägsgatan-rescentrum: Passage i plan utan trafiksignal
En lösning där gående och cyklister passerar i plan kräver ett övergångsställe och cykelöverfart med
-
BERG C.F. MÖLLER
Planskissen ger exempel på hur stenbeläggning kan underlätta kopplingen mellan resecentrum och stadskärnan.
Alternativ 3 för kopplingen Järnvägsgatan-rescentrum: Passage i plan med trafiksignal
-
behöver dock utredas ytterligare, för att säkerställa att bilister håller blicken på övergångsställets
ar och allvarliga missförstånd. Eventuellt behöver hastighetsdämpning eller andra förtydligande
cyklister, vilket hämmar framkomligheten för dem.
41
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Medborgarnas idéer för resecentrum
t Resecentrum är bra som det är.
t Ett modernare, större och exklusivare resecentrum där det finns mer att göra än
att bara resa.
t Ett fräschare och mer funktionellt resecentrum med fler sittplatser och toaletter,
bättre skyltning, mer service och café eller restaurang.
t Resecentrum ihopkopplat med postterminalen för varuhus och kontor.
t Låt vårt gamla vackra stationshus samverka fint med något modernt och ljust.
t Bygg på en ny del på stationshuset och förläng det mot spåren. Sedan bygga
ut taket så att det täcker hela perrongen.
t Ta bort kansli- och personalbyggnaden intill Centralstationen och skapa ett stort
sammanhängande område vilket kan användas för cafépaviljonger, enklare
serveringar etc. för att i ett senare skede ingå i ett utbyggt Resecentrum. Placera
en av Systembolagets butiker här för att öka folklivet.
t Gör reklam för Örebro på stationsområdet och låt Open Art ha en permanent
utställningsplats/monter utanför byggnaderna. Plantera grönt och se till att det
finns vatten i någon form i Resecentrum, det är lugnande och mycket vackert
att titta på. Ett café med bekväma och handikappanpassade sittplatser skulle
ge dem som väntar en trevlig stund. Resecentrum är det första resenärerna får
se av Örebro, se till att använda möjligheten! Glöm inte ljudmiljön! Rinnande
vatten, växter som dämpar ljuden, konst som bryter ljudvågorna. Glastak är en
mycket gos idé och ett klassiskt inslag i tågmiljö.
t Ordna lekplats.
t Låt gång- och cykeltunneln under Östra Bangatan byta plats med gatan.
t Låt Järnvägsgatan gå fram till Centralen som förr i tiden.
t Större parkering, bättre pendlarparkering, bättre möjlighet att lämna och hämta
med bil. Kortare avstånd mellan parkering och perronger.
t Fler och väderskyddade cykelparkeringar.
t Information och tillgänglighet för funktionsnedsatta behöver förbättras (bland
annat hörbar information på perrongerna).
t Ordna en plats för långfärdsbussar söder om gamla postterminalen.
Slutsats
Hur ska resecentrum utvidgas? Viss busstrafik kan läggas vid postterminaltomten men merparten av bussarrna bör vara på resecentrum och även längs Östra Bangatan. Platsen kan
byggas över med byggnad eller tak. Att utnyttja Nobeltunneln som en av entré, viss angöring och kanske taxi är intressant. Cykelparkering och cykelservicen behöver förbättras och
cykelparkering i nuvarande tunnelnivå är en intressant möjlighet.
Det skulle innebära följande ställningstaganden för den funktionella delen av resecentrum:
t Nuvarande bussterminal blir kvar, helt eller delvis, men kan byggas över.
t Nya hållplatser på Östra Bangatan mellan Järnvägsgatan och Olaigatan. Alternativt
är en kollektivtrafikgata eller en kombinerad gata för kollektivtrafik och övrig trafik.
t Fjärrbussar och kanske vissa landsortsbussar får ny terminal på postterminaltomten, delen närmast spåren.
t Ett undre entréplan från Nobeltunneln för cykelparkering och annat.
t Pendlarparkering på västra sidan av järnvägen, norr om Nobeltunneln, på
Jernhusens fastighet.
t Korttidsparkering och taxiangöring flyttas till västra sidan, eventuellt till Nobeltunneln eller till ytor norr om Nobeltunneln, på västra sidan.
t En ny gångförbindelse under spåren norr om Nobeltunneln.
t Förbindelsen från Järnvägsgatan förbättras, antingen med passage i plan över
Östra Bangatan eller med en förbättrad, rakare tunnel.
42
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Området mellan resecentrum och Svampen
(från postterminalen och norrut)
Området mellan resecentrum och Svampen ska i framtiden utvecklas och bli en naturlig del av
stadslik bebyggelse och kvartersstruktur.
WHITE
I skissen får Östra Bangatan en rakare linjeföring och förskjuts västerut (mellan Östra Nobelgatan och Ribbingsgatan) samt österut (mellan Ribbingsgatan och Tunnelgatan). Ny bebyggelse kan tillkomma utmed båda
sidor av gatan vilket ger ett slutet gaturum.
Medborgarnas idéer för området mellan resecentrum och Svampen
t Klätterställningar för äldre barn.
t Free runningpark, parkour, skatepark.
t Tunnlarna behövs mer lampor och ljus.
t Gör någonting åt området vid cykel- och gångtunnlarna vid Tunnelgatan mot
Stålgatan.
t En stor skatepark norr om resecentrum.
43
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Området kring Svampen
många arbetsplatser. Möjligheterna att också bygga bostäder där bör studeras, liksom skola,
idrottsanläggningar och parkmiljöer.
översvämningsrisk kan byggnader inte uppföras så nära Lillån som arkitektskisserna illustrerar.
Medborgarnas idéer för området kring Svampen
t Gör Svampenområdet till en mötesplats.
t Holmenområdet bör användas till praktiska kunskapsintensiva företag med kort
gångavstånd till resecentrum.
t Flytta kombiterminalen och bygg hus, bostäder och handel. Ett av stadens bästa
lägen skulle frigöras.
t Bygg ett fritidscenter för olika sporter och annan fritidsverksamhet med bad och
café på nuvarande svampenterminalen.
t Ett förslag är att man bygger ett bad och gym, kanske kombinerat med konferens.
t Bygg ett köpcenter eller hotellverksamhet. Men bygg inte så att det skymmer
Svampen.
t Angöringsplats för bilar för att sedan fortsätta till fots, cykel eller med buss och plats
för bilservicefunktion med möjlighet att tanka alternativa bränslen.
t Om det byggs en tvärförbindelse mellan Baronbackarna, Holmen och Svampenområdet, välj då en sträckning som inte stör befintliga bostäder eller grönområden.
44
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
45
Östra Bangatan
Planen förutsätter att Östra Bangatan inte ska läggas i tunnel utan utvecklas som en grönare och
ytorna kring Östra Bangatan är överdimensionerade och en del av ytan skulle kunna användas för
att skapa en mer attraktiv stadsmiljö. Östra Bangatan kan byggas om till en esplanad med fyra kör-
Östra Bangatan
kan bli en grö
n
stadsgata med
gång- och
cykelbanor.
RUNDQUIST ARKITEKTER
På bilden finns, förutom trädrader längs sidorna, även träd i mitten. Detta måste undersökas mer.
WHITE
Bilden visar hur en kollektivtrafikbana skulle kunna gå mellan Östra Bangatan och järnvägen.
Hur kan järnvägsområdet se ut i framtiden?
Ett alternativ är att minska antalet körfält från fyra till två, varav två skulle öronmärkas för kollektivpå bussarnas framkomlighet.
Medborgarnas idéer för Östra Bangatan
t Gör Östra Bangatan tvåfilig, underlätta framkomligheten för gångare och cyklister.
t Bygg en gång- och cykelbana från det ovan föreslagna från Svampen och söderut.
t Sänk hastigheten på Östra Bangatan till 50 km/h från Norrplan och söderut.
Slutsats
En trädkantad esplanad med ett eller två körfält i vardera riktningen är intressant att studera
vidare. Bussarna har körbanehållplatser och egna körfält om det behövs. Gång- och cykelbana, åtminstone på östra sidan och kanske även gångbana på västra sidan.
46
Planeringsförutsättningar
Planeringsförutsättningar
Områdets struktur och bebyggelse
Planområdet utgörs av området kring järnvägen i centrala Örebro. Området är starkt präglat av
järnvägsområdet innehåller även en del verksamheter och bostäder och ligger i nära anslutning till
Örebros stadskärna som även rymmer ett stort utbud av cityhandel och samhällsservice.
Stadsbyggnadsanalys, stadsdelsanalys, bristanalys
Örebro delas av järnvägen vilket har lett till att det uppstått två rumsliga kärnor uppbrutna av järnandra i anslutning till Hertig Karls allé. Järnvägens barriärverkan är särskilt påtaglig för gående och
är tunnlar och bara en går på bro (gång- och cykelbanan längs med Södra infarten). Korsningen
vid Södra station är en plankorsning.
Rumsintegrationsanalys för gångtrafiknätet i Örebro. Röd färg står för hög integration och blå färg för låg
integration.
47
Planeringsförutsättningar
polisstationen och stadsbiblioteket.
Att Östra Bangatan och järnvägen med sina skyddsavstånd till bebyggelse löper i bredd genom
centrala Örebro ger ett upplöst och storskaligt intryck av gaturummet. Avstånden mellan gatustadskärnan – något som illustreras med fotot ovan.
Järnvägsområdet utgörs av värdefull mark i och med dess centrala läge i staden och närhet till en
mängd viktiga funktioner. Kombiterminalen ligger bara en knapp kilometer norr om Resecentrum
som kommer med tåg och den alstrar buller.
Även bangården och spårområdet norr om Örebro central innebär ett ineffektivt nyttjande av
centralt belägen mark
kring gatan skulle kunna utvecklas om miljön vore en annan.
RUNDQUIST ARKITEKTER
Östra Bangatan utgör en kraftig barriär som är svår att passera och följa till fots eller med cykel.
Bangården och spårområdet norr om resecentrum ligger förhållandevis centralt men nyttjas sparsamt.
48
Planeringsförutsättningar
Analyser av resecentrum: behovsanalys, samband med staden
speciellt bussterminalen som har få hållplatslägen. Fjärrbussarna har inte kunnat inrymmas på
Resecentrum vilket ger omständliga byten till och från dessa.
Resecentrum saknar väl utformade entréplatser, mötesplatser och vistelseytor.
som annonserar stråket mellan Resecentrum och stadskärnan. Olaigatan kopplar till den södra
från Resecentrum till Järnvägsgatan är också otydlig och de gående får ingen visuell hjälp av markbeläggningar eller skyltar att hitta stråket.
Områdets framväxt och utveckling
Järnvägen drogs till Örebro mellan 1855 och 1862. 1856 invigdes Köping-Hults järnväg mellan
Örebro central invigdes år 1862 och var då en del i den bibana från Hallsberg som knöt samman
gatan-Storgatan från Södra kyrkogården i söder till området på norr där Olaus Petrikyrkan skulle
bildades då vid den järnvägsövergång för överfarten från centrala Örebro till vägarna mot Gräve
och Eker.
Järnvägen har alltså inte alltid varit en barriär för den egentliga staden, utan låg till en början vid
verkstäder upp framför allt kring det förra sekelskiftet, först i liten skala, men så småningom syntes
skofabriken Oscaria.
Järnvägsmiljön med sina två stationsbyggnader, med lokstallar, godsmagasin och ett stort antal
mindre byggnader utgjorde länge ett viktigt stadsbyggnadselement. Centralstationen och stationsgatunät. Med byggandet av den centrumled som beslutades i början av 1960-talet och var genomförd cirka 15 år senare förändrades tillgängligheten till järnvägen. Ringleden genomfördes som en
Alnängsgatan-Trädgårdsgatan-Rudbecksgatan-Östra bangatan) bland annat genom rivning av hela
eller delar av kvarter.
övre bilden Centralstationen med stationsplan och Järnvägsgatan bakom fotografen.
49
Planeringsförutsättningar
ÖREBRO STADSARKIV
ÖREBRO STADSARKIV
ÖREBRO STADSARKIV
Vasatorget i sitt ursprungliga utförande. Närmast till vänster tidigt 1900-tal. Den stora bilden visar platsen
innan de byggnader som ursprungligen kantade platsen revs ca 1960, och plankorsningens förhållande till
torget. Lilla bilden t v visar Vasagatans korsning med Östra bangatan och järnvägen, tidigt 1960-tal.
framkomlighet prioriterades. Barriäreffekten mellan östra och västra Örebro förstärktes därmed
rejält, framför allt visuellt och för gående. En viss förbättring skedde med de planskilda korsningar
något ödslig stadsdel i jämförelse med den gamla täta staden.
I norra planområdet ersattes vid senare delen av 1960-talet banavdelningens verksamhet och byggnader av bland annat ett lokstall och ett vattentorn, samt med godsterminalen vid Mannatorpsvägen.
med breddningen av Östra Bangatan. I samband med det byggdes de centrala plankorsningarna
50
Planeringsförutsättningar
ÖREBRO STADSARKIV
ÖREBRO STADSARKIV
ÖREBRO STADSARKIV
Stationsmiljöerna kring det förra sekelskiftet. Undre bilderna Södra station med Eugénparken; övre bilden
Centralstationen med stationsplan och Järnvägsgatan bakom fotografen.
ÖREBRO STADSARKIV
Östra Bangatan vid Olaigatans början; godsmagasinet t v. Ca 1930.
51
Planeringsförutsättningar
Riksintressen
Järnvägen är klassad som riksintresse för transporter. Centrala Örebro öster om järnvägen från RudEtt av planens syften är att säkerställa järnvägens funktion och möjlighet till utökning av dess kapacitet och verka för ökat resande på järnväg. Intentionen i planen är att vårda riksintresset järnvägen.
beaktas.
en rad viktiga frågor såsom hur riksintresse för järnväg ska skyddas. Riksintresset skyddas bland
annat genom att inte planera för nya bostäder där gränsvärdena för buller överskrids. En kartering
säkerställa möjligheten till fortsatt drift, underhåll och framtida utvecklingsmöjligheter. I detaljplanearbetet studeras även riskerna med vibrationer och farligt gods för att fastställa säkerhetsavstånd
och säkerhetsåtgärder.
Ett annat syfte med planen är att utveckla staden längs järnvägsområdet vilket bland annat innebär
Örebro ska behållas och siktlinjer ska hållas öppna.
Planens förhållande till den kommunomfattande
översiktsplanen och andra gällande planer
kommunövergripande översiktsplanen behandlar den framtida utvecklingen av Örebro och är en
En fördjupad översiktsplan är en ändring av den kommunövergripande översiktsplanen genom ett
förtydligande för området. Både den kommunövergripande översiktsplanen och den fördjupade
gäller för området. Men om de skulle vara motsägelsefulla så gäller den fördjupade översiktsplanen
fulla, utan att denna fördjupade översiktsplan tolkar den kommunomfattande översiktsplanens
intentioner och översätter dem till en mer detaljerad nivå för detta område.
nedan. Som framgår av kartan är hela området planlagt. Planerna är av varierande storlek och från
olika tidsepoker.
nätsplan som håller på att tas fram.
52
Planeringsförutsättningar
53
Planeringsförutsättningar
Markägoförhållanden
54
Planeringsförutsättningar
Kulturmiljöhistoriskt värdefull bebyggelse, fornlämningar
1) Södra vattentornet
gick i det första vattenledningsnätet som Örebro stad samtidigt lät bygga. Byggnadernas nationalromantiska byggnadsstil och placeringen i park ger en tilltalande stadsmiljö.
Södra vattentornet med sina två flygelbyggnader, pumphuset och maskinistbostaden samt omgivande park är
ett viktigt vittnesbörd om stadens tidiga kommunaltekniska historia, och har en mycket omsorgsfullt gestaltad
arkitektur.
2) Oscariafabriken (Virginska skolan) och Drottningparken-Södra kyrkogården
fördubblades fabrikens längd. Oscaria blev en av landets mest kända skoföretag som även hade ett
stort antal skoaffärer runtom i Sverige.
ett kännetecken för södra Örebro och byggnaden utgör ett kulturreservat (Q) i gällande detaljplan.
Oscariafabrikens fasad mot Östra Bangatan och järnvägen har en mäktig längd och har en mycket väl bevarad
gestalt med lång obruten rytm pelare-fönster. Fönstrens storlek var karakteristisk för de många skofabrikerna.
Gatufasaderna är ovanligt väl bevarad även ur riksperspektiv.
55
Planeringsförutsättningar
56
Planeringsförutsättningar
3) Södra station med godsmagasin och järnvägspark/Eugènparken
en tidigare hållplats nära korsningen med Rudbecksgatan. Stationsbyggnaden byggdes på sedvanligt
1900-talet moderniserades huset och övervåningen revs. Fönsterformerna avslöjar dock fortfarande
ursprunget.
framför allt söder om stationshuset.
4) Vasatorget med kringbebyggelse
Stortorget.
Torget förändrades då järnvägsövergången stängdes och ersattes med en gång- och cykel-tunnel i
på gång- och cykelvägen gjordes även torget sluttande.
Torgets starka planform och kringbebyggelsen har miljövärde, torget med anslutande gator och det
kvarvarande 1880-talshuset i kvarteret Liljan har högt kulturhistoriskt värde.
57
Planeringsförutsättningar
5) Kvarteren öster om järnvägen vid Svartåns stränder
centrala stadsrummet runt ån och slottet. Så gott som samtliga av de byggnader som bildar årummets
väggar har mycket högt kulturhistoriskt värde i kraft av sin historia och gestaltning. Omgivande
park- och övrig grön miljö ger byggnaderna en inramning av stort värde.
Platsbildningen krymptes dock och dess utformning förvanskades i samband med utbyggnaden av
Konserthuset på 1980-talet.
6) Fabriksbyggnader mot Västra Bangatan i kv Nejlikan och Vårlöken (kontor och skola)
Ett antal fabriksbyggnader från 1910-20-talen vänder sig mot järnvägen. En är AB AAA:s sko-
liksom miljö- och arkitekturvärdet.
58
Planeringsförutsättningar
7) Kvarteret Ölstånkan, före detta fabriksbyggnader
Kvarteret Ölstånkan är det bäst bevarade av de kvarter som omkring år 1900 tillkom vid Östra
norrut är sedan några decennier ersatta av bostads- och kontorsbyggnader.
och bidrar till att ge det här partiet av gatan sin särskilda storstadsmässiga prägel. Hörnfastigheterna
byggdes för konfektionsindustri och -lager, fastigheten i mitten som magasins- och lagerbyggnad.
Hörnbyggnaden mot Olaigatan ritades av arkitekten Aron Johansson som även ritade Riksbanksvärde. Miljön som helhet har ett högt kulturhistoriskt värde, se det ovan skrivna om kvarteren
väster om järnvägen.
Fabriksbyggnaderna i kv Ölstånkan ger Östra Bangatan och järnvägen en mäktig, storstadsmässig fasad.
59
Planeringsförutsättningar
8) Centralstationen
Örebro centralstation har varit byggnadsminne sedan 1986, till en början statligt byggnadsminne
samt kontakten med Östra Bangatan.
9) Kexfabriken
verksamhet till Göteborg.
Byggnaden har ständigt anpassats till verksamhetens utökning och krav och byggts om och på under
Miljövärdet och det industrihistoriska värdet ger sammantaget den stora tegelbyggnaden ett kulturhistoriskt värde.
Kexfabriken är påbyggd många gånger, alltid i rött tegel. Dess plats i Örebros historia ger dess kulturhistoriska
värde.
60
Planeringsförutsättningar
10) Svampen
Svampen har kommit att bli en av Örebro stads viktigaste landmärken och står som en symbol för
staden Örebro men också för sin tids starka framtidstro. Svampen representerar den dynamiska
och samhällsbyggande.
dess kraftfulla och samtidigt spänstigt livfulla former speglar det nära sambandet mellan form
och konstruktion. Formens uttryck förstärks på ett effektfullt sätt av fasadytans två gråskalor och
vertikala reliefer. Svampen har väckt internationell uppmärksamhet och räknas i dag till de främsta
få många efterföljare både i Sverige och utomlands.
Grönstruktur
Järnvägsområdet genomkorsas av Svartån som är ett grönt stråk av högt värde och mycket betydelsemindre parker är dock belägna inom området.
Grönstrukturen i planområdet är upphackad av infrastruktur och bebyggelse och det saknas större
offentligt parkrum i denna del av Örebro.
öppna för allmänheten.
att komma förbi vare sig järnvägsbron eller Badhusbron.
Lilla Å-promenaden är ett uppskattat kulturstråk med offentlig konst. För att följa ån måste man
använda en smal tunnel under järnvägen, vid Tunnelgatan, som är en svårorienterad och otrygg
miljö.
Gustavsvik är ett stort grönområde som bara delvis är öppet för allmänheten.
Karls allé.
Trafik och kommunikationer
-
järnvägen.
utom är miljön på stationen sliten. Plattformarna på stationen är smala. Plattformarna är också för
61
Planeringsförutsättningar
Mätningar saknas som synes på många gator.
62
Planeringsförutsättningar
63
Planeringsförutsättningar
3.2
10.6
5.9
9.6
5.0
15.4
1.1
14.6
4.0
18.1
15.8
2.3
12.8
17.5
1.8
2.5
15.3
3.9
1.9
17.8
1.5
0.6
21.5
1.9
13.5
11.6
4.4
1.0
2.4
0.8
11.8
1.1
5.1
6.8
23.4
15.0
21.6
3.5
5.6
8.1
23.0
13.1
3.6
21.1
2.6
2.0
25.5
7.2
1.1
1.4
6.9
12.2
0.3
3.3
0.9
18.5
20.8
18.6
2.4
2.8
1.7
0.1
19.9
7.7
4.7
14.2
3.5
17.0
16.1
2.6
2.3
1.0
17.8
4.4
4.7
0.5
1.6
3.4
7.0
1.0
9.3
12.0 12.7
0.5
4.4
18.4
3.2
23.6
0.8
23.8
0.8
8.8
0.1
2.3
29.5
0.1
2.6
2.1
8.7
1.1
0.4
11.0
33.4
19.3
1.0
1.7
3.1
1.3
1.2
3.1
1.4
1.4
14.0
10.4
2.2
3.8
0.7
1.8
2.7
0.7
3.8
0.2
11.2
9.9
1.5
2.9
0.4
0.8
3.2
10.6
0.1
5.9
4.4
9.6
5.0
15.4
4.0
1.1
37.6
2.3
14.6
5.3
18.1
2.3
17.5
2.5
17.8
12.9
6.3
1.5
21.5 4.4
1.9
13.5
11.3
11.6
4.1
11.5
10.9
3.1
3.7
15.3
3.9
1.9
9.2
7.5
4.2
15.8
12.8 1.8
1.5
2.4
11.8
11.2
3.7
2.4
4.0
5.1
6.8
23.4
4.9
8.2
15.0
21.6
3.5
5.6
0.8
8.1
23.0
32.5
13.1
21.1 3.6
2.0
25.5
1.1
1.4
6.9
18.5
4.6
2.6
7.2
12.2
0.3
0.9
20.8
4.7
3.8
0.3
2.4
14.2
2.8
19.9
7.7
14.2
17.0
16.1
3.4
3.7
20.4 1.0
17.8
3.7
14.8
5.0
19.9
18.7
5.9
4.6
20.0
17.0
12.8
4.6
5.8
6.1
20.7
10.2
4.7
1.3
3.8
9.1
4.9
0.1
0.3
2.2
2.7
0.1
4.4
18.8
1.3
1.8
3.3
16.8
5.1
0.2
0.4
3.7
18.0
8.4
1.5
2.3
4.9
4.7
5.8
0.5
4.5
2.0
11.9
0.7
6.0
14.4
2.3
1.9
3.3
6.4
0.3
2.9
5.1
11.3
4.8
7.6
4.9
2.3
8.3
1.7
42.6
10.2
4.9
3.0
0.4
3.9
0.4
0.6
5.6
5.4
0.8
10.3
7.9
6.4
2.4
1.1
3.1
4.6
3.3
3.5
5.5
7.5
5.2
12.6
5.9
0.1
0.2
16.2
1.2
0.8
0.3
9.1
1.3
0.2
0.7
32.7
Se kartan med trafikflöden i bättre upplösning på orebro.se under Gator, trafik & buss.
64
Planeringsförutsättningar
Citysnittet från år 2000
35000
Fordon per dygn (ÅVDT)
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2000
2001
2002
2003
2004
Ö.Bangatan s.o. Hostav.
S. Grev Roseng. (USÖ)
Bredgatan vid Sveaparken
Ö.Bangatan s.o. Ängg.
Totalt *10
2005
2006
2007
Storgatan Sofiag-Ribbingsg
Engelbrektsgatan
Änggatan s.o. Kungsg
Rudbecksgatan Hagatunneln
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Skolgatan Bergg-Sofiag
Rudbecksgatan Manillag-Mog.
Kungsgatan S.Allén-Ängg
V. Nobelgatan Nobeltunneln
Diagrammet visar trafikmätning av det så kallade ”Citysnittet” som motsvarar de större gatorna som leder in
till centrala Örebro (Örebro city) åren 2000 till 2013.
användning av infrastrukturen.
65
Miljökonsekvenser
Miljökonsekvenser
I arbetet med den fördjupade översiktsplanen ges vägledning för hantering av miljöfrågor i
beskrivningen har avgränsats till.
Risker (risker avseende farligt gods, förorenad mark och översvämning)
Lokala störningar (risk för lokala störningar från verksamheter samt buller från tåg och
Miljökvalitetsnormer för luft
Påverkan på riksintresset för kulturmiljö
Strandskydd
Risker med farligt gods
Transporter av farligt gods förekommer frekvent på järnvägen genom Örebro. Enligt Riskutredning
för postterminalområdet kommer ungefär en tredjedel av godstågen år 2020 att transportera farligt
gods. Särskilt transporter av brandfarlig gas och av giftig gas innebär risker, och sådana transporter
kommer att ske dagligen.
att öka. Riskreducerande åtgärder kan vidtas i form av skyddsavstånd, anpassad markanvändning,
skyddande barriärer, byggnadstekniska åtgärder (bärande betongkonstruktioner och brandtåliga
material) och entréer vända bort från järnvägen.
Riskfrågorna utreds vidare i miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade översiktsplanen.
Förorenad mark
de detaljplaner som tas fram. En preliminär studie görs i miljökonsekvensbeskrivningen.
Översvämning
Buller och lokala störningar
heterna för tågen öka vilket skulle kunna ge något förhöjda bullernivåer jämfört med i dag.
som skydd för bakomliggande bostäder. Bullerproblematiken beskrivs utförligare i miljökonsekvensbeskrivningen.
66
Miljökonsekvenser
Luftföroreningar
till att sluta gaturummet så kan halterna bli högre. Preliminära beräkningar ska visa om luftföroreningar behöver hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen.
Kulturmiljö
Örebros innerstad är av riksintresse för kulturmiljö. Stora förändringar i planområdet skulle kunna
siktlinjer.
skisser som utgår från att Studiefrämjandets hus vid Resecentrum och stationsbyggnaden vid Södra
station tas bort.
Strandskydd
att röra sig längs vattendragen.
Naturmiljö
I vissa av de arkitektskisser som ligger till grund för den fördjupade översiktsplanen har parkmark
så skulle bli fallet uppkommer negativa konsekvenser för skyddsvärd natur, grönområden och
rekreationsmöjligheter.
67
Övriga konsekvenser
Övriga konsekvenser
Socialt liv, vardagsliv och mötesplatser
sportaktiviteter lokaliseras på ytan nära järnvägen som är svår att använda för andra ändamål.
parken.
Genom bättre väntmöjligheter och möjligheter att arbeta under resan, bättre cykelparkeringar, smidigare byten, tillgång till service och möjlighet att uträtta småärenden ger förslaget positiva konsekvenser för vardagslivet. Flera och tryggare förbindelser mellan Örebros västra och östra del har
också en positiv inverkan.
Trygghet
Om resecentrum utformas som ett resetorg kommer den visuella kontakten mellan pas4mas så att
vid Lillån, väster om Tunnelgatan.
Tillgänglighet, närhet och barriärer
68
Genomförande
Genomförande
Genomförandeanalys
sätt som bidrar till stadens utveckling. Sambandet mellan utbyggd infrastruktur och inverkan på
viktiga partner i det fortsatta arbetet med att säkerställa ett tillvaratagande av Resecentrums möjlig-
Erfarenheter från liknande projekt i Europa påvisar möjligheten att stärka stadens identitet och eller
människors förutsättningar för att mötas och utvecklas förstärks. Ökat resande stimulerar underlag
En omgestaltning av utredningsområdet och de offentliga miljöer förutsätter ett omfattade arbete
med planering och projektering. Många detaljplaner berörs och ett mängder av bygglovsprövningar
ses över.
arbetet behöver dock tas fram så snart ambitionsnivå och genomförandetakt har fastslagits. För att
kunna reglera genomförandetakten och ambitionsnivån för anläggningen bör kommunen ta tillvara
vikt vid en framtida snabb tågförbindelse mellan Oslo- Stockholm som kan förmodas ha stor
mellan snabb tågförbindelse och fastighetsvärden ser ut.
Kommunens ansvar för drift och underhåll inom delar av ett ombyggt utredningsområde kan förutspås bli varaktigt. Samtidigt kan anläggningen med tiden spela en allt större roll för kommunens
säkerställer anläggningens kvalitet genom en aktiv fastighetsutveckling och vissa fall även ett långresenärer och besökare liksom till begränsning av framtida kostnader för skattebetalarna.
69
Vision
Exploateringsmöjligheter
byggrätter som frigörs i planen.
ca 500 000 kvm nya byggrätter skulle kan skapas. Av dessa byggrätter är ca 100 000 kvm under
i ovanstående sammanställning.
Som en jämförelse kan man säga att 500 000 kvm motsvarar i grova drag 20 000 kontorslägenheter.
Antalet lägenheter som skulle kunna byggas är ca 1000.
Exploateringsgrad
Markarea
Byggbar
yta
Kommentar
Kombiterminalen
80%
45 000
36 000
Delvis exploaterat
Holmen
80%
120 000
96 000
Delvis exploaterat
Norr om Postterminalen
120%
39 000
46 800
Delvis exploaterat
Postterminalen
350%
10 000
70 000
Pågående detaljplan
Resecentrum
400%
7 000
28 000
Vasatorget
300%
6 000
18 000
Södra station
250%
23 000
57 500
Drottningparken
257%
3 500
9 000
Örnsro/Aspholmen
50%
88 000
44 000
Gustavsvik
71%
70 000
100 000
Pågående DP-arbete
411 500
505 300
Summa
Pågående detaljplan
Exkl omvandling Aspholmen
Beakta kommande MKB och de eventuella restriktioner som följer från den.
förberedande arbeten).
Genomförandeplan
och dess delar har olika tidsperspektiv.
avgränsade projekt för de olika platserna i området. En del i genomförandet kan vara detaljplanering
medan det i andra fall kan handla om åtgärder på gator, parker och grönområden som kan genom-
diskussioner med intressenter kommer att föras.
70
Genomförande
Gustavsvik
Vasatorget
Ny GC-förbindelse över eller under
järnvägen
Park, offentligt rum
Tappstället parkeringshus
Grönstråk Gustavsvik
Paviljonger
Bullerskärm
Ny bebyggelse
Ny bebyggelse Gustavsvik
Södra station
Ny bebyggelse
Ny stationsbyggnad?
Ny mittplattform, andra järnvägsåtgärder
Hagatunneln renoverad och ombyggd
med bredare GC-banor
Väståparken
Södra infarten
Grönzon längs infarten
Grönska, konst och belysning i trafikplatsen
Ny bebyggelse
Ny cirkulationsplats Södra infarten
Resecentrum
Eugenparken
Ny stationsbyggnad?
Aktivitetspark Södra station
Ny bebyggelse (kontor, hotell)
Bro över Svartån vid Väståparken
GC-tunnel under Östra Bangatan
Cykelstråk väster om järnvägen
Bussterminal och hållplatser Östra Bangatan
Vattenbro Svartån
Cykelparkeringshus (cykelgarage?)
Gångtunnel norr om Nobeltunneln
Östra Bangatan
Från trafikled till esplanad
Behov av andra analyser
Kommersiella konsekvenser. Hur påverkas underlaget för handel med de olika förslagen i
Möjligheter till pendling lokalt och regionalt.
71
Produktion: Advant Produktionsbyrå