Transcript Samhällsvetenskapliga fakulteten

Samhällsvetenskap
samhälls- och beteendevetenskap vid lunds universitet | 2015-16
Samhällsvetenskap
samhälls- och beteendevetenskap vid lunds universitet | 2015-16
2
3
Innehåll
Om samhällsvetenskap....................................................... 4
Vad gör en samhällsvetare?............................................. 7-9
Att välja sin utbildning..................................................... 11
Frågor & svar................................................................. 12-13
Studera utomlands............................................................ 15
Tips, drömmar och inspiration från studenter............ 16-19
Välkommen!
Ämnen ............................................................................. 20
Freds- och konfliktvetenskap............................................ 21
Genusvetenskap ............................................................... 21
Geografi............................................................................. 22
Humanekologi................................................................... 22
Medie- och kommunikations­vetenskap .......................... 23
Pedagogik.......................................................................... 23
Psykologi............................................................................ 24
Rättssociologi.................................................................... 24
Samhällsgeografi............................................................... 26
Service Management........................................................ 26
Socialantropologi.............................................................. 27
Socialt arbete .................................................................... 27
Sociologi............................................................................ 28
Statsvetenskap................................................................... 28
Strategisk kommunikation............................................... 29
Utvecklingsstudier............................................................. 29
Program på grundnivå.............................................. 30
Beteendevetenskapligt kandidatprogram..................... 31
Kandidatprogram i Equality and Diversity ­Management... 31
Kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap.............. 32
Kandidatprogram i genusvetenskap................................ 33
Kandidatprogram i journalistik........................................ 33
Kandidatprogram i kriminologi....................................... 34
Kandidatprogrammet för personal- och
arbetslivsfrågor................................................................. 34
Kandidatprogram i samhällsplanering –
urban och regional planering........................................... 35
Kandidatprogrammet i utvecklingsstudier
(Bachelor in Development Studies) ................................. 35
Politices kandidatprogrammet ........................................ 38
Kandidatprogram i Service Management........................ 38
Kandidatprogram i Logistics Service Management...........39
Kandidatprogram i strategisk kommunikation............... 40
Kandidatprogram i strategisk kommunikation
– digitala medier............................................................... 40
Ämneslärarutbildning, inriktning samhällskunskap..........41
Program för yrkesexamen....................................... 42
Psykologprogrammet........................................................ 43
Socionomutbildningen .................................................... 43
Program på avancerad nivå.................................... 44
Kontakt........................................................................... 46
4
5
Samhällsvetenskap
Hur?
Varför?
Hur analyserar man politiskt besluts­
fattande? Varför har kvinnor ofta sämre
­löner än män? Hur kommunicerar en
organisation ut sitt budskap? Hur kommer
det sig att det svenska välfärdssamhället
ser ut som det gör? Varför blir en region
ekonomiskt framgångsrik? Detta är några
exempel på frågor som samhällsvetenskapen
analyserar och ger svar på.
Lunds universitet har ett av Sveriges största utbud
av kurser och utbildningsprogram inom samhällsveten­
skap och beteendevetenskap. Sammanlagt har du mer
än 300 olika kurser, 14 kandidatprogram, 23 master­
program och tre program för yrkesexamen att välja
mellan. Du kan skaffa dig en examen både genom att
läsa fristående kurser och genom att läsa ett ut­bild­
nings­program. Samhällsvetenskapliga utbildningar läser
du vid våra institutioner som finns både i Lund och på
universitetets campus i Helsingborg.
Samhällsvetenskapen består av en massa olika områ­
den. Gemensamt för alla är att de sysslar med att
förklara vad som sker omkring oss och varför – oavsett
om det gäller konflikter i främmande länder, strategier
för kommunikation, mobbning på arbetsplatser eller vår
hälsa och trygghet. Samhällsvetenskapen behandlar allt
från globala frågor till frågor på individnivå och frågor
som handlar om kontakter mellan människor.
Utbildningar inom samhällsvetenskap bygger på
både självständigt och på gruppbaserat arbete där du
lär dig att inhämta kunskap, att tänka kritiskt och ana­
lytiskt och att snabbt dra slutsatser. I samarbetet med
andra tränas du i att ta egna initiativ och vara kreativ
– värde fulla kompetenser som kommer att vara nyttiga
oavsett vad du vill jobba med i ditt framtida arbetsliv.
Många samhällsvetenskapliga ämnen funkar bra
att kombinera med studier inom andra ämnesområden
– till exempel ekonomi, språk eller juridik. Om du är
intresserad av bli ämneslärare i samhällskunskap på
högstadie- eller gymnasienivå kan du även söka till
lärarutbildningen vid Campus Helsingborg.
6
7
Vad gör en ­samhällsvetare?
Human Resources, journalis
socionom, psykolog, utredar
, strategisk kommunikation
ledare inom servicesektorn
Du hittar samhällsvetare på en mängd olika
arbetsplatser. Arbetsuppgifterna varierar
stort, beroende på befattning, intresse, vad
du har läst och din arbetslivserfarenhet. De
flesta av våra utbildningar ger inte en speci­
fik yrkesexamen utan är istället en bra bas
för många olika yrken och arbetsområden.
Ofta söker arbetsgivare efter personer med samhälls­
vetenskaplig eller beteendevetenskaplig utbildning utan
att ange någon specifik examen. Vad arbetsplatserna be­
höver är samhällsvetarens djupa kunskaper inom ett eller
flera ­ämnesområden och samhällsvetarens metoder för
att analysera problem och utveckla nya åtgärder. Genom
att kombinera olika ämnen kan du skaffa dig en specifik
kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Samhällsvetare arbetar på kommuner, departement,
politiska organisationer eller företag, med alltifrån att
bygga städer, utveckla skolväsendet, förebygga brott,
planera för en hållbar miljö, utveckla kommunikations­
strategier, vara rådgivande i jämställdhetsfrågor eller
sköta internationella förhandlingar. Dessutom arbetar
många av dem som läst samhällsvetenskap med behand­
ling och utredning i direktkontakt med människor. Det
gäller framför allt socionomer, psykologer och andra med
en beteendevetenskaplig inriktning på sin examen.
Exempel på yrken – se nästa sida!
8
9
Forskare
Journalist
En del studenter går vidare till fors­
karutbildning efter sina grundutbild­
nings- och masterexamina. Du går då
en fyraårig utbildning som innebär
att du fortsätter gå kurser, skriver en
avhandling och deltar i institutionens
övriga arbete. Efter avklarad forskar­
utbildning kan du antingen fortsätta
undervisa eller forska i ditt ämne, eller
arbeta med utredning och forskning
utanför universitetsvärlden.
Samhällsvetenskapliga ämnen är en
bra grund för dig som vill arbeta som
journalist. När du läst 90 hp i avslutade
kurser kan du komplettera med jour­
nalistutbildningen vid Lunds universitet
– en påbyggnadsutbildning som leder
till en kandidatexamen. Journalister
arbetar framför allt med bearbetning
av informationsmaterial, informations­
sökning och produktion av informa­
tionsmaterial. Förutom de traditionella
medierna som TV, radio och tidning
kan en journalist exempelvis arbeta på
medieföretag eller statliga myndigheter.
Många journalister startar också egna
företag och arbetar som frilans.
Personal, Human Resources
Socionom
Arbete med personalfrågor innebär
personalplanering, personalutveckling,
rekrytering och löneförhandling. Arbets­
platsen kan vara ett privat företag, såväl
som offentlig sektor eller en organisa­
tion. Du kan till exempel arbeta som
konsult på ett rekryterings företag, med
personalutveckling på ett multinationellt
företag eller som personalhandläggare
på en statlig myndighet. Lämplig studie­
inriktning är kandidatprogrammet för
personal- och arbetslivsfrågor. Du kan
läsa fristående kurser i exempelvis peda­
gogik, sociologi, psykologi, arbetsrätt
och företagsekonomi.
Ledare inom servicesektorn
Psykolog
Servicesektorn svarar för 75 % av alla
arbetstillfällen i västvärlden. Som chef
i en serviceintensiv verksamhet är dina
huvudsysslor ofta att leda, utveckla,
organisera och marknadsföra. Såväl
bransch som arbetsuppgifter kan vari­
era, beroende på vad du har för intresse
och vilken inriktning du vill jobba inom.
Exempel på titlar som examinerade
Service Managementstudenter har är:
Travel Manager, turismsamordnare,
butiks­kommunikatör, Business Develo­p­er,
Health Manager, entreprenör, assistant
controller, HR-ansvarig eller logistikchef.
Låter det spännande? Att läsa Service
Management innebär, enkelt uttryckt,
att du förbereder dig för att leda verk­
samheter där kunder och service står
i fokus.
Psykologens arbete syftar till att för­
bättra människors livsvillkor, genom ett
mångfasetterat arbete med utvecklings
och förändringsprocesser för individer,
grupper och organisationer. Det finns
behov av psykologer inom samhällets
alla sektorer. Psykologer anställs exem­
pelvis inom psykiatri och sjukvård, skola
och barnomsorg samt arbetsmarknads­
verkets område. Många arbetar i privata
företag eller är egna företagare. För att
bli legitimerad psykolog krävs att du
efter examen från psykologprogrammet
gör praktik under handledning i ett år.
Socionomer har många och skiftande
arbetsuppgifter. Gemensamt är att
arbetet innebär direktkontakt med
människor och berör samspelet mellan
människor och deras miljö. En socionom
kan få anställning inom kommunala,
statliga, privata eller frivilliga organi­
sationer. Det största verksamhetsfältet
är kommunala socialtjänsten där socio­
nomer arbetar bland annat med äldre
omsorg, frågor kring barns situation,
människors ekonomiska hjälpbehov och
missbruk av alkohol och droger. Andra
exempel på arbeten för socionomer är
som kurator inom sjukvård eller skola,
frivårdsinspektör inom kriminalvården,
behandlingsassistent på institution eller
privat konsultverksamhet. Socionomer
anställs också inom den privata sektorn,
till exempel som personalkonsulenter.
Du kan endast få en socionomexamen
genom att gå socionomprogrammet.
Handläggare
Arbetet som handläggare kan variera
mycket mellan olika arbetsplatser. Det
innebär i stort att du bereder ärenden
som har anknytning till en viss fråga.
Det kan även innefatta rådgivning och
service kring frågor som är kopplade
till dina arbetsuppgifter. Man kan till
exempel arbeta med utvecklingsfrågor
på SIDA eller i en biståndsorganisa­
tion, med arbetsmarknadsåtgärder hos
Arbetsförmedlingen eller med samord­
ning av alkoholfrågor i en kommun. Alla
samhällsvetenskapliga ämnen kan leda
till jobb som handläggare.
Informatör, kommunikatör,
kommunikationsstrateg
Informatören kan arbeta inom både
privat och offentlig sektor. Vanligtvis
bygger den huvudsakliga arbetsuppgif­
ten på att analysera, planera, utforma,
sprida och utvärdera information.
Arbetsuppgifterna kan vara mycket
omväxlande och därför se olika ut från
en arbetsplats till en annan. Ofta har
informatören rollen som företagets eller
organisationens kommunikationsstra­
teg. Andra informatörer är specialister
på någon eller några delar av kommu­
nikationsverksamheten. Det kan handla
om att ansvara för presskontakter,
webb och trycksaksproduktion eller att
vara redaktör för personaltidningen. En
bra ämneskombination för att få jobb
som informatör är studier i medie- och
kommunikationsvetenskap kombinerat
med andra samhällsvetenskapliga äm­
nen samt språk eller företagsekonomi,
alternativt läsa ett program i strategisk
kommunikation.
Omvärldsanalytiker
Som omvärldsanalytiker bevakar man
det som sker i omvärlden. För att kunna
skapa en bild av mönster och trender
måste materialet bearbetas, samman­
ställas och analyseras. Syftet är att
komma med en slutsats och förslag till
åtgärder. Politices kandidatprogram­
met, kurser i statsvetenskap, medieoch kommunikationsvetenskap och
sociologi är exempel på studier som en
omvärldsanalytiker har nytta av. Många
väljer att kombinera dessa ämnen med
ekonomistudier.
Samhällsplanerare
Samhällsplanerare arbetar med utred­
ning och samordning vid planerings
arbete av exempelvis bostadsområden
och trafik. Arbetet bedrivs ofta i pro­
jektgrupper, som är sammansatta av
planerare med utbildning från olika
specialområden. Kommuner, länssty­
relser, Boverket, konsultföretag, inter
nationella organisationer är exempel på
möjliga arbetsgivare. För denna typ av
yrke kan du läsa vårt kandidatprogram i
samhällsplanering eller ta en fristående
examen i samhällsgeografi kombinerat
med GIS, pedagogik, sociologi, statistik,
statsvetenskap eller andra ämnen som
du är intresserad av.
Utredare
Utredningsjobb kan både innebära
att man utreder förhållanden kring
enskilda personer (till exempel på För­
säkringskassan) eller att man utreder
samhälleliga förhållanden (exempelvis
på Utbildningsdepartementet eller
Kriminalvårdsverket). Vill du arbeta
med utredningar på individnivå kan du
exempelvis läsa socionomutbildningen
eller läsa till en examen med sociologi
eller psykologi som fördjupningsämne,
i kombination med ämnen som stats­
vetenskap, rättssociologi, handelsrätt,
pedagogik eller genusvetenskap. Om du
däremot vill arbeta med utredning och
utvärdering kring samhälleliga föränd­
ringar och skeenden får du en gångbar
examen genom att läsa statsvetenskap,
sociologi eller samhällsgeografi, kombi­
nerat med andra samhällsvetenskapliga,
ekonomiska eller humanistiska ämnen.
10
11
Att välja sin utbildning
En del personer vet precis vad de vill
studera och jobba med i framtiden.
Men för de allra flesta är valet inte
så lätt.
Något av det viktigaste att tänka på när man ska
välja utbildning är att välja något som du faktiskt är
intresserad av läsa. En annan viktig sak är att ta reda på
så mycket som möjligt om de olika utbildningarna och
vad de kan leda till för jobb. Läs utbildnings­broschyrer,
sök information på nätet, prata med studievägledare
och besök utbildningsmässor.
Tänk också på att många utbildningar – speciellt
inom samhällsvetenskap – är breda och kan leda till
mycket mer än det du först tänker på.
Du måste inte heller exakt veta vad dina studier ska
leda till när du börjar studera – ofta kommer man på
det efterhand, och kurserna som du läser under tiden
går i de flesta fall att tillgodoräkna i en examen.
På nästa uppslag hittar du svar på några frågor som
många blivande studenter ställler.
12
13
Frågor & svar
Ska jag läsa fristående kurser
eller ett utbildningsprogram?
Kommer jag in på den
utbildning jag sökt?
Vad är grundnivå och
avancerad nivå?
SVAR: Det är två olika vägar som leder till
samma mål – din universitetsexamen! Om du
läser på ett program är det förutbestämt vad du
kommer att läsa under de flesta terminerna. Om
du läser fristående kurser bestämmer du själv
vad du ska läsa inför varje ny termin. En fördel
med att läsa till en examen genom fristående
kurser är att du kan välja kurser mer fritt än om
du går på ett utbildningsprogram. Det gör att
du kan skapa din egen utbildningsprofil. För
en del examina krävs det dock att man läser
på ett program (till exempel om du vill ha en
SVAR: På en del utbildningar krävs det höga
betyg eller höga poäng på högskoleprovet för att
antas. Men det finns också många fristående kur­
ser alla behöriga sökande kommer in på. Du kan
sedan stärka dina möjligheter att antas till kurser
som det är svårare att bli antagen till genom att
läsa ett visst antal högskolepoäng (urvalsgruppen
akademiska poäng).
SVAR: Svensk högskole- och universitetsutbild­
ning är indelad i tre nivåer:
Grundnivå: denna nivå bygger på kunskaper
från gymnasieskolan. När du är färdig med din
utbildning kommer du att kunna ta ut en filosofie
kandidatexamen, som innehåller 180 högskole­
poäng (tre års heltidsstudier).
Avancerad nivå: efter en examen på grundnivå
kan du gå vidare till den avancerade nivån. Här
karaktäriseras utbildningen av fördjupning och
högre grad av självständighet. Du kan antingen
ta en filosofie magisterexamen eller en filosofie
masterexamen på denna nivå. En magisterexa­
men innebär att du studerar ytterligare ett år (60
högskolepoäng). För en masterexamen krävs två
års studier (120 högskolepoäng).
Forskarnivå: efter avlagd filosofie magister­
examen eller filosofie masterexamen är man
behörig att söka till forskarutbildning.
socionomexamen eller en psykologexamen).
Måste jag veta från början
exakt vad jag ska läsa?
SVAR: Du behöver inte veta exakt vad din
examen ska innehålla när du påbörjar din utbild­
ning, utan kan välja inriktning efter hand och
ändå tillgodoräkna dig det du läste i början av
utbildningen i din examen. Du har även större
möjligheter att byta studieort än om du läser på
ett utbildningsprogram.
Hur går universitetsstudier till?
SVAR: Den största skillnaden mot gymnasie­
studier är att du oftast bara läser ett ämne i
taget. Dessutom är studierna mer fördjupande
och har en nära kontakt med aktuell forskning.
På de flesta utbildningar är det betydligt mindre
schemalagd undervisning än på gymnasiet. ­Istället
är det mer självstudier och mer omfattande kurs­
litteratur, vilket i sin tur kräver att man tar ansvar
och själv planerar sina studier.
Är det svårt att studera på
universitet?
SVAR: Kurser på universitet och högskola har
oftast mycket kurslitteratur och en stor del av
­litteraturen kan vara på engelska. Detta är ovant
för många, och kräver att du planerar dina
studier. Efter ett tag brukar man lära sig att lägga
upp studierna så det fungerar och man vänjer sig
vid att läsa på engelska. Missar du en tentamen
finns det dessutom möjlighet till omtentamen.
Det är även så att introduktionskurserna är
anpassade för nybörjare på universitetet och att
studierna fördjupas efterhand.
Hur anmäler jag mig?
SVAR: Du söker både kurser och utbildnings­
program vid Sveriges olika universitet och
högskolor via www.antagning.se. Genom
att skapa ett användarkonto och logga in kan
du enkelt söka fram utbildningar och göra din
anmälan. På ­sidorna www.antagning.se och
www.studera.nu finns också information om
hur det är att läsa på högskola och universitet,
regler för behörighet, meritvärdering, antag­
ning och mycket mer. Sista ansökningsdag för
att börja studera på hösten är den 15 april, och
för att börja studera på våren den 15 oktober.
Observera att en del program bara startar på
hösten.
Vilken behörighet krävs?
SVAR: För att kunna antas till högskoleutbild­
ning måste du uppfylla villkoren för grundläg­
gande behörighet. Denna kan uppfyllas på olika
sätt men det vanligaste är att ha en samman­
hållen utbildning på gymnasienivå. Dessutom
krävs ofta särskild behörighet som innebär krav
på vissa förkunskaper, ämneskunskaper eller
arbetslivserfarenhet. Behörighetskrav ändras
ibland – för att se aktuella behörighetskrav
bör du besöka www.lu.se och söka efter den
utbildning du är intresserad av.
Var vänder jag mig om jag vill
få råd och stöd i mitt val?
SVAR: Prata med någon av universitetets
studieväg­ledare! Du kan vända dig till Lunds
universitets allmänna studievägledning (se
www.lu.se) eller kontakta någon av studie­
vägledarna vid våra institutioner. Du hittar
kontaktuppgifter längst bak i katalogen.
14
15
Studera utomlands
Som student vid Lunds universitet
kan du ansöka om utbytesstudier
och förlägga en termin eller ett år av
din utbildning utomlands.
Varje år reser cirka 1000 lundastudenter ut i världen.
Lunds universitet har utbytesavtal med över 680 universitet i
50 länder i alla världsdelar.
Studier utomlands kan ge dig ett minne för livet och ge
kunskaper om ett annat land som inte går att få på något
annat sätt än genom att bo där. Det är dessutom en värdefull
erfarenhet när du ska börja arbeta. Att studera vid ett utländskt
universitet ger dig möjligheten att läsa kurser som kanske inte
finns i Lund, och du kommer garanterat att förbättra dina
språkkunskaper. Som utbytesstudent kan du oftast tillgodo­
räkna dina utlandsstudier i din svenska examen.
Många samhällsvetenskapliga ämnen vid Lunds universitet
har en stark internationell profil och det finns ett omfattande
samarbete med utländska universitet inom både forskning och
utbildning. Det finns ett hundratal utbytesavtal med utländska
universitet, bland annat i ett flertal europeiska länder, Nord­
amerika, Asien, Australien och Nya Zeeland. De många avtalen
gör att de flesta studenter som vill studera vid ett utländskt
universitet under en eller två terminer kan erbjudas en sådan
möjlighet. I en del länder är terminsavgifterna höga, men som
utbytesstudent behöver du inte betala några terminsavgifter.
Mer information om utlandsstudier kan du få genom den
internationella koordinator som finns vid varje institution.
Läs mer på www.lu.se/studerautomlands
16
17
Studentcitatet
Hotell och restaurangbranschen har länge
intresserat mig, men i Finland har vi ingen mot­
svarighet på denna utbildning. Så det blev att
flytta till Sverige och nu bor jag med en kompis
i en lägenhet vid stadsparken i Helsingborg. Jag
har lärt mig hur man som ledare skapar en god
arbetsmiljö, hur man motiverar sin personal att
ge god service och hur man skapar bra rutiner för
att hantera klagomål. Min största dröm är att äga
ett eget hotell och få lov att möta alla de utma­
ningar som det skulle innebära. I höst skaffar jag
extrajobb för att få erfarenhet och flera kontakter
inom hotell- och restaurangbranschen.”
Jag bestämde mig för Lund
redan när jag var 15 år. Då besökte
jag universitetet första gången
och kände direkt – hit ska jag!
Eftersom jag är intresserad av
­politik och rättvisefrågor läser
jag statsvetenskap. Mitt tips till
alla som funderar på att börja
plugga är att våga blanda kurser
– på många av utbildningarna
kan du själv påverka vilka kurser
som din examen kommer att
innehålla.
Wilhelm Öhman, från Helsingfors, läser kandidatprogrammet
­Service Management med inriktning Hotel & Restaurant.
Gurbet Peker, från Höganäs, läser
­statsvetenskap.
”
18
19
Lärare är ett yrke som är så kom­
plext att det inte går att lära sig det en­
dast genom föreläsningar. Det är ett yrke
som du sakta växer in i, och för många
av oss som börjar plugga som unga är
det även ett yrke som vi växer upp till att
kunna utföra. När jag kommer ut som
lärare måste jag vara en trygg, stabil och
förtroendeingivande vuxen. För varje
fältdag och praktikperiod så växer man
lite i taget in i den där rollen. Sedan vips
en förhoppningsvis solig junidag några år
senare så är man utexaminerad och kan
titulera sig som lärare.
Linnea Bäckström, från Lund , läser
­Ämneslärar­utbildningen
Lunds universitet var det självklara
valet för mig. Utbildningskvalitet var det
mest centrala, och Lund håller erkänt hög
nivå. Andra viktiga faktorer var utbudet av
program och kurser som ger många möjlig­
heter till specialinriktningar. Du kan forma
din utbildning på väldigt många olika sätt
och läsa precis det som intresserar dig! Den
anrika historien och den starka kunskaps­
traditionen som finns i Lund kändes också
väldigt lockande. Miljön är unik!
Henrik Hågemark, från Höganäs, läser Politices
­kandidatprogrammet
20
Ämnen
Ämnen
Freds- och konfliktvetenskap
Genusvetenskap
Ämnet freds- och konfliktvetenskap vänder sig till
dig som söker flervetenskapliga perspektiv på krig,
konflikthantering och fredsbyggande. Konflikters
ursprung och förlopp analyseras ingående och ställs
i relation till moderna krig som ofta handlar om
identitetskonflikter och om hur stater ska organiseras.
Vilken betydelse har kön, klass, etnicitet, sexualitet
och funktion när en människa skapar sin identitet?
Hur påverkar genus individers och gruppers möjligheter i samhället? Genusvetare intresserar sig för
makt, resursfördelning och ojämlikhet i dagens och
gårdagens samhälle.
Etnicitet, genus och religion spelar ofta en viktig roll i
konfliktutvecklingen. En central fråga är hur det inter­
nationella samfundet ska agera vid humanitära kata­
strofer. Konfliktlösning diskuteras med utgångspunkt
i diplomati, förhandling och medling. Olika typer av
konfliktförebyggande åtgärder, demokratiserings- och
försoningsprocesser studeras. Målet är att ge dig en god
översikt av ämnet samt en förmåga att analysera aktu­
ella frågor om krig och fred.
Kurserna ger stora möjligheter till fördjupning av
egna intressen, främst genom uppsatsarbete. Du kan
läsa freds- och konfliktvetenskap på grundnivå upp
till 90 högskolepoäng som fristående kurs eller inom
program och freds- och konfliktvetenskap kan vara ditt
huvudområde i en filosofie kandidatexamen (180 hp).
Efter slutförd kandidatexamen i freds- och konflikt­
vetenskap kan du läsa statsvetenskap på avancerad nivå
vid Lunds universitet. Detta kan leda fram till en filoso­
fie magisterexamen (60 hp) eller en masterexamen (120
hp) med statsvetenskap som huvudområde.
Arbetsmarknad: utbildning i freds- och konfliktveten­
skap är inte snävt inriktad mot något eller några yrken
utan ska ses som en nödvändig och önskvärd bas i flera
olika typer av arbete. Som exempel på yrkesverksam­
het där freds- och konfliktvetenskap är en viktig del
kan nämnas: självständigt utredande och arbete inom
privata samt offentliga organisationer på nationell och
internationell nivå. Arbetsuppgifterna kan innebära
kvalificerad omvärldsanalys, praktisk konflikthantering
och fredsbevarande insatser.
Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som
fokuserar kön på olika sätt: Kön som del av våra sam­
mansatta identiteter, som sociala relationer i exempelvis
arbetslivet, som kulturella symboler, eller som represen­
tationer i exempelvis litteratur och media. Genom att
utveckla begrepp och teorier söker genusvetenskapen
förklaringar till människors handlingar och förhållanden
i samhället. Genusvetenskapen syftar till att förstå på
vilka sätt genus fungerar som en grund för samhällets
struktur, och vilken betydelse genus har för individens
förutsättningar och möjligheter.
Du kan läsa genusvetenskap på grundnivå upp till
90 högskolepoäng och genusvetenskap kan vara ditt
huvud­område i en filosofie kandidatexamen (180 hp).
Efter slutförd kandidatexamen kan du läsa genus­
vetenskap på avancerad nivå. Detta kan leda fram till
en filosofie magisterexamen med genusvetenskap som
huvudområde eller en mastersexamen i samhällsveten­
skap med ämnesfördjupning i genusvetenskap. Utöver
de terminslånga kurserna i genusvetenskap ges ett antal
mindre kurser som kan ingå i en kandidatexamen.
Studieort: Lund
Behörighetskrav: grundläggande behörighet + Engelska
6, ­Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6).
Se hemsida för eventuella förändringar.
Läs mer: www.svet.lu.se
Arbetsmarknad: efter avslutad utbildning i genus­
vetenskap är du väl förberedd för ett varierat och mång­
sidigt arbetsliv i en mängd olika yrkesroller inom både
offentliga och privata organisationer. Med en ­examen i
genusvetenskap har du en utbildning med bredd, spets
och samhällsrelevans och kan exempelvis arbeta som
utredare, handläggare, projektledare, utbildare eller
informatör och journalist.
Studieort: Lund
Behörighetskrav: grundläggande behörighet. Se hem­
sida för eventuella förändringar.
Läs mer: www.genus.lu.se
21
22
Ämnen
Ämnen
Geografi
Humanekologi
I geografi studerar man samspelet mellan natur
och samhälle. Miljön står i centrum och kurserna
i geografi ger dig kunskaper om hur naturstyrda
processer påverkar vår livsmiljö och vilken roll människan spelar i dessa förändringar.
En humanekolog studerar förhållandet mellan
människa och natur i olika kulturer, tidsperioder
och sociala sammanhang. Här lär du dig att tänka
tvärvetenskapligt kring vår tids största utmaningar,
exempelvis klimatförändringar, hållbar energiförsörjning och globala orättvisor.
Du får lära dig att analysera förändringar i landskapet
för att förstå landskapet både som resursbas och som en
mänsklig livsmiljö. Fokus ligger bland annat på klima­
tets betydelse och hur landformer bildas och förändras.
Problem som uppstår vid olika landskapsutnyttjanden
studeras globalt och regionalt, liksom landskapets
betydelse för kultur och miljö. Ämnet behandlar också
hur tekniska, ekonomiska och politiska motiv ­påverkar
handel, flyttningar, transporter, sysselsättning och lev­
nadsvillkor i olika områden. Under studierna lär du dig
att söka och arbeta med geografisk information, bland
annat inom GIS (Geografiska informationssystem, ett
datorbaserat verktyg för konstruktion och analys av digi­
tala kartor). Exkursioner och fältarbeten ingår i de olika
kurserna. Vid Lunds universitet sker undervisningen i
samverkan mellan institutionen för kulturgeografi och
ekonomisk geografi och institutionen för natur­geografi
och ekosystemanalys.
Arbetsmarknad: genom sin bredd och tvärvetenskap­
lighet kan geografi kombineras med flera olika ämnen,
både natur- och samhällsvetenskapliga. De som har
studerat geografi arbetar bland annat som lärare i geo­
grafi, samt med kultur- och naturmiljöplanering, utveck­
lingsfrågor och omvärldsanalys.
Studieort: Lund
Behörighetskrav: kontakta studievägledare eller se
hemsida.
Läs mer: www.keg.lu.se
En grundläggande fråga är hur människors kulturella
föreställningar om naturen påverkar och påverkas av
deras samhälle och försörjningssätt. För att få en hel­
hetsbild krävs ett synsätt som överskrider gränserna
mellan humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap
och teknik. Det är till exempel viktigt att kunna förstå
hur människors världsbild och maktrelationer är sam­
manflätade med fysiska företeelser som energiflöden
och markanvändning. Avsikten är att skapa insikter om
vårt moderna sätt att hantera naturen som ett kulturellt
fenomen. Inte minst belyser ämnet vår tids stora över­
levnadsfrågor, som miljöproblem, resurshushållning och
globala fördelningsfrågor. Ämnet kan utgöra huvud­
område i en kandidat-, magister- samt masterexamen
och kan även läsas på forskarnivå.
Arbetsmarknad: humanekologi är ett idealiskt ämne
för dig som vill kunna se din yrkesinriktning i ett större
sammanhang, vare sig du exempelvis vill arbeta med
undervisning, journalistik, forskning, miljövård eller
biståndsarbete. Humanekologins gränsöverskridande
perspektiv kommer att bli allt viktigare ju mer vi tvingas
förstå de globala miljö- och utvecklingsfrågorna som en
sammanhängande helhet.
Studieort: Lund
Behörighetskrav: grundläggande behörighet. Se hem­
sida för eventuella förändringar.
Läs mer: www.keg.lu.se
Medie- och
kommunikationsvetenskap
”In the future everyone will be world-famous for
15 minutes!”I dagens mediesamhälle känns Andy
Warhols bevingade ord från 1968 definitivt inte som
en profetia. Citatet passar väl när man med några
rader vill betona mediernas betydelse för individen,
för organisationen, för samhället, för landet och för
världen.
Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) i Lund
är för dig som inte nöjer dig med att bara betrakta din
omvärld utan gillar att kasta dig in både stora och små
frågeställningar. MKV riktar sig till dig som vill tänka
självständigt och med hjälp av analytiska verktyg lära
dig att utveckla dina egna förmågor. Hos oss får du
fundera över medie- och kommunikationsfrågor utifrån
alla möjliga infallsvinklar; vilka konsekvenser har till
exempel mediernas utbud för politiken, för demokratin
och för människors vardagliga liv? Hur påverkar medier­
na oss, och vem påverkar medierna? Vilken roll spelar
företag och offentliga organisationers kommunikation
i samhället? Och hur fungerar kommunikation inom
­organisationerna? Vi grundlägger kunskap och analy­
serar utifrån både traditionella teorier och nya tanke­
gångar. Som du säkert förstått vid det här laget så är
vi genuint ämnesinriktade och du kan läsa kurser ända
upp till en masterexamen. Vi har dessutom forskar­
utbildning i ämnet. För dig som vill få med ytterligare
praktiska verktyg innan du ger dig ut i yrkeslivet finns
det också möjlighet att göra praktik inom medie- och
kommunikations­branschen.
Arbetsmarknad: studenter som läst ämnet arbetar idag
inom public relations, på redaktioner, medieanalys­
företag, informationsavdelningar, undersöknings­
företag, reklambyråer och marknadsavdelningar.
Studieort: Lund
Behörighetskrav: grundläggande behörighet +
­Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2
(områdesbehörighet A5). Se hemsida för eventuella
förändringar.
Läs mer: www.kom.lu.se
Pedagogik
Kan man lära sig att bli en bra chef? Hur kan man
förändra en arbetsorganisation med hjälp av utbildning? Varför ska man utvärdera utbildningsinsatser
– och hur gör man egentligen?
Detta är bara några exempel på frågeställningar du
möter när du studerar pedagogik. Pedagogik syftar till
att beskriva, förstå och förändra processer inom fostran,
utbildning och undervisning. Du får studera hur männis­
kans kunskaper, färdigheter och värderingar förändras
i samspel med hennes omgivning och hur samhälleliga
och kulturella villkor påverkar dessa processer. Pedago­
gik i kombination med kurser i till exempel sociologi,
statsvetenskap eller samhällsgeografi ger kompetens att
arbeta med utrednings-, planerings-, utvecklings- och
utvärderingsuppgifter.
Arbetsmarknad: pedagoger arbetar med en rad olika
arbetsuppgifter inom förskola, skola och högskola, inom
statlig och kommunal förvaltning, i näringslivet och i
olika organisationer. Pedagoger medverkar i internatio­
nella projekt (exempelvis inom SIDA) som syftar till att
bygga upp utbildningsorganisationer i utvecklingslän­
der. För sådana arbeten kan det vara bra att kombinera
pedagogikstudierna med utvecklingsstudier och statsve­
tenskap. Pedagoger arbetar också, ofta som konsulter,
med organisations- och kompetensutveckling. För denna
typ av arbete är det lämpligt att kombinera pedagogik
med kurser i psykologi, sociologi, statsvetenskap eller
ekonomi. Andra arbetsuppgifter för pedagoger finns
inom så skiftande områden som läromedelsproduktion,
folkbildning, media och reklam, vård och omsorg.
Studieort: Lund
Behörighetskrav: grundläggande behörighet +
­Matematik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2
(områdes­behörighet A5). Se hemsida för eventuella
förändringar.
Läs mer: www.soc.lu.se
23
24
Ämnen
25
Psykologi
Rättssociologi
Hur utvecklas människan psykiskt från barnsben
till ålderdom? Hur uppfattar vi oss själva och vår
omvärld? Hur tänker och löser vi problem? Varför
minns vi och varför glömmer vi? Hur beter sig
människor i grupp? Hur påverkar vi varandra och
vilka konsekvenser får det för våra relationer? Vad
avgör en individs välmående på arbetsplatsen?
Hur testar man intelligens och personlighet? Vilka
hjärnfunktioner ligger bakom vårt tänkande och
våra upplevelser?
Rättssociologi riktar sig till dig som är intresserad
av sociala normer, lag och rätt. Typiska rättssociologiska frågor är: vilka funktioner har normer och
rättsregler i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och
i samhället? Vilka förhållanden i samhället leder till
att lagar stiftas eller att befintliga lagar ändras?
Får lagar avsedda effekter? Hur kan normer och
rättsregler bidra till en hållbar samhällsutveckling?
Psykologi är kort och gott vetenskapen om ­beteenden
och upplevelser. Inom psykologin sätts människan i
­centrum och kunskaper i ämnet är användbara och
viktiga inom många verksamhetsområden där kontak­
ter med människor ingår. Ämnet är mycket brett och
har beröringspunkter med andra ämnen inom såväl
samhälls­vetenskap och humaniora som naturvetenskap,
medicin och teknik.
Genom att kombinera psykologi med andra ämnen,
exempelvis medie- och kommunikationsvetenskap,
­företagsekonomi, statsvetenskap, pedagogik, ­sociologi,
­juridik eller språk, kan du skräddarsy din egen utbild­
ning beroende på den inriktning du sedan vill ta i
arbetslivet. Förutom våra heltidskurser inom psykolo­
gins olika teoriområden (områdeskurser), så erbjuder vi
halvfartskurser med inriktning på teman, som lätt kan
appliceras på olika arbetsområden (temakurser).
Arbetsmarknad: efter avslutade studier på fristående
kurser i psykologi kan du arbeta inom en rad olika om­
råden såsom personalarbete, information/kommunika­
tion, hälsa och behandling, coachning och vägledning,
undervisning, forskning och utredning, samordning
och projektledning. Vill du bli psykolog? Läs då mer om
­P sykologprogrammet i denna katalog.
Studieort: Lund
Behörighetskrav: grundläggande behörighet + Mate­
matik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­
behörighet A5) Se hemsida för ev förändringar.
Läs mer: www.psy.lu.se
Efter dina studier i rättssociologi kommer du att ha
kunskap om sociala normers och rättsreglers uppkomst,
tillämpning, effekter och funktioner. Du kommer också
att ha en förståelse för rättens möjligheter och be­
gränsningar samt rättens beroende av det omgivande
samhället. Varför accepterar exempelvis många unga
­människor inte förbudet mot fildelning? Därutöver
kommer du att ha färdigheter i att utreda, utvärdera
och vetenskapligt analysera sociala normer och lagar.
Kurser i rättssociologi kan kombineras med andra kurser
till en filosofie kandidat, magister- eller mastersexamen
med fördjupning i rättssociologi. Kurser i rättssociologi
kan också ingå i en juristexamen. Lunds universitet är
det enda nordiska lärosäte som erbjuder en komplett
utbildning i rättssociologi (se avsnittet om program på
grundnivå). Det innebär att dina kunskaper och färdig­
heter är unika och värdefulla på arbetsmarknaden. Äm­
net går även att studera på distans, via internet.
Arbetsmarknad: studenter som har avlagt en examen
med rättssociologi som fördjupning arbetar bland annat
som utredare, utvärderare eller handläggare inom EU,
vid statliga myndigheter, såsom Försäkringskassan och
Barnombudsmannen och i organisationer som exempel­
vis Rädda Barnen samt i kommuner och landsting.
Studenter som har läst rättssociologi och har avlagt
en examen i juridik arbetar exempelvis som domare,
advokat, skadereglerare, bankjurist, och på utredande
och handläggande tjänster inom Domstols-, Migrations-,
Skol- och Kriminalvårdsverket, på Skatte- och Polismyn­
digheten samt Socialstyrelsen.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet. Se hemsida för
ev förändringar.
Läs mer: www.soclaw.lu.se
26
Ämnen
Ämnen
Samhällsgeografi
Service Management
Socialantropologi
Socialt arbete
Samhällsgeografin ställer frågor om hur människan
påverkar och organiserar sin omvärld och varför det
ser olika ut på olika platser. Varför ser städer ut som
de gör? Hur förändras landskapet och vad beror
det på? Hur påverkar globaliseringen människor på
olika platser? Var etablerar sig nya och innovativa
företag och varför just där? Varför blir en region
ekonomiskt framgångsrik?
Service Management och tjänstevetenskap handlar
om att leda verksamheter där kunder och service
står i fokus. Du får breda kunskaper om organisation, ekonomi, marknadsföring och ledning av
företag och organisationer.
I socialantropologi studeras människan i ett samhälleligt sammanhang. Exempel på problemområden är
mångfald och integration i dagens samhälle, kulturella perspektiv på hälsa och ohälsa, globalisering,
våld och frågeställningar om etnicitet och sociala
identiteter.
Även i en välfärdsstat som Sverige uppstår det ständigt problem som behöver hanteras. De kan orsakas
av personliga eller samhälleliga omständigheter.
Ett par exempel är hemlöshet och fattigdom, liksom
andra sociala eller välfärdsrelaterade problem.
Man kan säga att samhällsgeografin studerar ­samhäl­let
ur ett rumsligt perspektiv. Det handlar om hur männi­
skan organiserar och utnyttjar jordytan och dess ­resur­ser,
var människans olika ekonomiska, sociala och kulturella
aktiviteter äger rum och hur de länkar samman platser
och regioner. Kurserna ger också kunskap i samhälls­
planering på olika nivåer. Samhällsgeografin spänner
alltså över ett brett ämnesmässigt spektrum, vilket gör
att du får en god grundläggande omvärldskunskap som
passar utmärkt att kombinera med många andra univer­
sitetsämnen, till exempel statsvetenskap, nationalekono­
mi, sociologi eller etnologi.
Arbetsmarknad: personer som har samhällsgeografi
som fördjupningsämne arbetar bland annat med sam­
hällsplanering, omvärldsanalys, utredning, utbildning,
handläggning, miljöarbete, resurshushållning, u-lands­
arbete och forskning.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet. Se hemsida för
ev förändringar.
Läs mer: www.keg.lu.se
Kandidatprogrammet Service Management är för dig
som vill arbeta med att leda, utveckla och organisera
verksamheter där kundrelationer och servicemöten är
centrala. Inom Health Management lär du dig att analy­
sera och utveckla nya affärsidéer för traditionell hälsooch sjukvård men också för fitness- och wellnessoriente­
rade verksamheter. På Hotel & Restaurant Management
får du en inblick i måltidsproduktion, distribution och
kvalitetsaspekter samt grundläggande kunskap i det
juridiska regelsystemet och handelsrättsliga aspekter.
Inom Retail Management får du kunskap om utform­
ning, utveckling, sortiment och upplevelser i butiken
samt om logistik, butikslokalisering och relationer inom
detaljhandeln. På Tourism får du kunskap om hur man
utvecklar hållbara destinationer, hur turistnäringens
nätverk och relationer samverkar, hur upplevelser och
konsumtionen hänger samman samt hur framgångsrikt
entreprenörskap skapas.
Kandidatprogrammet Logistics Service Management
är för dig som är intresserad av produktutveckling och
styrning av logistikflöden. Här utvecklar du en ”verk­
tygslåda” bestående av olika logisktikmetoder och
modeller för att kunna förbättra system, lösningar och
lönsamhet.
Kandidatprogrammet Equality and Diversity Management riktar sig till dig som vill arbeta nationellt eller
internationellt med genus-, jämställdhets- och mång­
faldsfrågor. Du lär dig hur man strategiskt arbetar inom
organisationer för att rekrytera, behålla och ge lika
möjligheter till medarbetare med olika erfarenheter och
bakgrunder.
Arbetsmarknad: med en examen i Service ­Management
& tjänstevetenskap kan du till exempel arbeta som
­Travel Manager, turismsamordnare, butikskommunika­
tör, Business Developer, Health Manager, logistikchef,
entreprenör, Assistant Controller eller HR-ansvarig.
Studieort: Helsingborg/Lund
Behörighetskrav: Grundläggande behörighet + Mate­
matik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdes­
behörighet A4). Se hemsida för ev. förändringar.
Läs mer: www.ism.lu.se
Fältarbete är den metod som används mest inom social­­
antropologin, vilket innebär en längre tids vistelse hos
den befolkningsgrupp eller organisation som studeras.
Detta leder till en mikroinriktning, det vill säga studier
av lokalplanet. För makrostudier och historiska fråge­
ställningar krävs andra metoder, eftersom direkta obser­
vationer inte är möjliga.
Här sammanfaller antropologens arbetssätt mer med
sociologens, historikerns och ekonomens.
Arbetsmarknad: personer med examen i socialantropo­
logi arbetar bland annat med integrationsfrågor, infor­
mation, organisationsutveckling, utredning, utbildning
och administration i biståndsorganisationer, inom FN,
inom statliga myndigheter och utbildningsväsendet eller
med forskning.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet. Se hemsida för
ev förändringar.
Läs mer: www.soc.lu.se
Socialt arbete har en lång historia och arbetet inne­
bär i regel direkt kontakt med människor och grupper
som behöver hjälp. Men det finns också en strävan att
påverka strukturella faktorer som orsakar problem.
Detta kräver goda kunskaper om människor och deras
levnadsvillkor samt om samhällets resurser. Forskning
om sociala problem och försök att lösa dessa är viktigt
för ämnet och Socialhögskolan vid Lunds universitet
har en stark forskningsmiljö i socialt arbete med många
erkända forskare. Socialhögskolan ger inter­netbaserade
distanskurser i socialt arbete upp till 60 hp, övriga fristå­
ende kurser i socialt arbete är inriktade på fortbildning
inom området och kräver i de flesta fall kandidatexa­
men i socialt arbete eller motsvarande.
Arbetsmarknad: socialt arbete omfattar många
olika områden inom det sociala fältet. För att arbeta
som ­socialarbetare/socionom behöver du dock ha en
socionom­examen (3,5 år) – läs mer under ”Program för
yrkes­examen”. Gemensamt för socionomens arbetsfält
är att du arbetar direkt eller indirekt med ­män­niskor
i olika skeden av livet. Majoriteten av socionomer
­arbetar inom stat, landsting eller kommun. Idag är det
även vanligt att socionomer arbetar inom den privata
­sektorn.
Studieort: Lund/Helsingborg
Behörighet: grundläggande behörighet + Matematik
1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehö­
righet A5). Se hemsida för ev förändringar.
Läs mer: www.soch.lu.se
27
28
Ämnen
Ämnen
Sociologi
Statsvetenskap
Strategisk kommunikation
Utvecklingsstudier
Inom sociologin studerar du samspelet mellan
människor i ett omgivande samhälle. Ämnet tar
bland annat upp frågor om identitet, deltagande,
gemenskap, marginalisering och makt. Man stude­
rar och analyserar samhällskonflikter, kriminella
beteenden, orättvisor, ungdomskulturer, familjeliv
och mycket annat.
Målet för kurserna i statsvetenskap är att ge dig
förmågan att analysera politiska företeelser i en
föränderlig värld.
Inom strategisk kommunikation studeras olika
former av målinriktade informations- och kommunikationsprocesser mellan organisationer, samhälle
och specifika intressenter, aktörer eller målgrupper.
Vilka är den tredje världens dominerande problem?
Vad är utveckling? På vilket sätt är fattiga och rika
länder beroende av varandra? Hur ser globaliseringen ut i olika regioner? Utvecklingsstudier rör
sig inom denna typ av frågeställningar.
I stort sett allt som handlar om mänskliga relationer och
samhällsfenomen kan rymmas inom sociologin – både
det som sker nära i tid och rum och det som sker i andra
kulturer och i andra delar av världen. Som sociologistu­
dent lär du dig att se världen med nya ögon. Du lär dig
att undersöka och utreda, att kritiskt granska, analysera
och att skapa underlag för förändringsarbete. Det ges
kurser i både allmän sociologi och inom specialområden
som kriminologi, socialpsykologi och organisation. Det
finns även ett brett utbud av specialinriktade tema­
kurser och av kurser som ges på distans via internet.
Sociologistudenter har mycket goda möjligheter att åka
utomlands och studera.
Arbetsmarknad: en utbildning som inkluderar ­socio­logi
utgör en bra bas för många olika yrken och arbets­­
områden. Du har möjlighet att skaffa dig ­kompetens
som är efterfrågad och gångbar på olika delar av
arbetsmarknaden och i olika befattningar/yrken.
Att kunna se och undersöka olika fenomen, samla in
data, sammanställa, analysera, beskriva och förändra,
är användbart på många olika arbetsplatser. Du kan
exempelvis arbeta med information, marknadsföring,
journalistik, organisationsutveckling, personalfrågor,
utredning och utvärdering, biståndsarbete, forskning,
kriminalvård, eller inom den sociala sektorn.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet + ­Matematik
1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­
behörighet A5). Se hemsida för ev förändringar.
Läs mer: www.soc.lu.se
Politiskt beslutsfattande på olika nivåer – lokalt,
­regionalt, nationellt och internationellt – har blivit mer
sammanflätat och kopplingen mellan till exempel poli­
tik och ekonomi har blivit alltmer tydlig. Denna ökade
komplexitet lyfts fram i kurserna i statsvetenskap.
De klassiska frågorna om makt, demokrati, konflikt
och samverkan är de viktigaste utgångspunkterna för
den statsvetenskapliga analysen av politik. I kurserna
­behandlas bland annat politiska idéer, styrelseskicket i
skilda politiska system, partier och andra organisationer,
massmedia och politisk opinionsbildning samt förvalt­
ningspolitik. Inom området internationell politik stude­
ras utvecklingen från ett internationellt system byggt
på suveräna staters relationer till ett system präglat av
ömsesidigt beroende i en globaliserad värld.
Efter den inledande grundkursen har du stor frihet
att välja fördjupning efter intresse. Ett flertal olika
inriktningar erbjuds, men det gemensamma för dessa
är att de ger en god förmåga att självständigt och kri­
tiskt kunna analysera politiska företeelser. Omfattande
uppsats-och examensarbeten ingår i utbildningen. För­
utom allmänna kurser i ämnet finns det också internet­
baserade kurser på halvfart. Du kan läsa statsvetenskap
på grundnivå upp till 90 högskolepoäng som fristående
kurs eller inom program och statsvetenskap kan vara
ditt huvudområde i en filosofie kandidatexamen (180
hp). Efter slutförd kandidatexamen kan du läsa stats­
vetenskap på avancerad nivå. Detta kan leda fram till en
filosofie magisterexamen (60 hp) eller en masterexamen
(120 hp) med statsvetenskap som huvudområde.
Arbetsmarknad: med statsvetenskap som fördjupnings­
ämne kan du bland annat arbeta på nationell och inter­
nationell nivå som handläggare, utredare, analytiker,
projektledare, journalist, informatör och forskare.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet + Engelska 6,
Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6).
Se hemsida för ev förändringar.
Läs mer: www.svet.lu.se
Vi utbildar blivande kommunikatörer, marknadskom­
munikatörer, pr-konsulter och kommunikationsstra­
teger. Utbildningarna tar ett helhetsperspektiv på
organisationers kommunikationsbehov och som student
möter du lärare från flera ämnen såsom företagseko­
nomi, sociologi och retorik. Ofta innehåller program­
men tillämpade inslag inom praktisk gestaltning och
språk. Organisa­tionsperspektivet löper som en röd
tråd genom våra utbildningar, som utvecklas i nära
samverkan med ­näringsliv, offentliga verksamheter
och kommunikations­bransch. De är väl anpassade mot
­dagens behov i näringslivet och ger en bred kompetens.
Arbetsmarknad: efter examen kan du till exempel
arbeta som kommunikatör, marknadskommunikatör,
­pr-konsult eller kommunikationsstrateg.
Studieort: Helsingborg
Behörighet: grundläggande behörighet. Se hemsida för
eventuella förändringar.
Läs mer: www.isk.lu.se
Den inledande kursen om 30 hp består av fyra delkur­
ser som behandlar u-ländernas situation idag samt
utvecklingsproblematikens kännetecken, utbredning,
framväxt, orsaker och historiska bakgrund. Du läser
teorier, strategier och metoder för att främja utveckling
i tredje världen, samt olika former av utvecklingssamar­
bete. Utveckling i en globaliserad värld ställer nya och
komplicerade frågor – utbildningen är därför tvärveten­
skaplig med bidrag från praktiskt och teoretiskt erfarna
lärare från fyra ledande ämnen på Lunds universitet.
Ämnet som i sig är tvärvetenskapligt kan kombineras
med i stort sett alla samhällsvetenskapliga ämnen där
studierna inriktas mot utvecklingsfrågor i ett globalt
perspektiv.
Arbetsmarknad: personer som har läst utvecklingsstu­
dier arbetar både på nationell och internationell nivå,
bland annat inom internationella organisationer och
­biståndsorganisationer med inriktning mot internatio­
nell tjänst, upplysnings- och undervisningsverksamhet.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet + Engelska 6,
Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6).
Se hemsida för eventuella förändringar.
Läs mer: www.keg.lu.se
29
30
Kandidatprogram
Beteendevetenskapligt
kandidatprogram
Kandidatprogram i Equality and
Diversity Management
180 hp
180 hp
Sätter du människan i fokus och är nyfiken på
samspel, utveckling, lärande och kommunikation
mellan människor? Då är Beteendevetenskapliga
programmet någonting för dig!
I dagens samhälle ökar ständigt efterfrågan av
personer med kunskaper inom jämställdhetsoch mångfaldsfrågor.
Beteendevetenskapligt kandidatprogram är en treårig
utbildning som leder till en kandidatexamen i beteende­
vetenskap med inriktning mot pedagogik, psykologi
eller sociologi. Programmet innehåller både teoretiska
moment, självständiga arbeten och valfri praktik på
en arbetsplats. Under första året läser du beteende­
vetenskaplig grundkurs där du får du en introduktion
till pedagogik, psykologi och sociologi. Första året lär
du dig också grundläggande vetenskaplig metod. Under
andra året läser du fördjupningskurser i något av de tre
ämnena. Under tredje året skriver du uppsats och kan
utöver det till exempel göra praktik på en arbetsplats
­eller läsa ett valfritt ämne.
Program på grundnivå
Arbetsmarknad: genom programmet får du kunskaper
om mänskligt beteende och hur beteende påverkas av
kulturella, samhälleliga, sociala och biologiska faktorer.
Det innebär att utbildningen är passande för många
olika arbetsområden, inom såväl privat som ­offentlig
och ideell sektor. Några exempel är förändrings-,
­utvecklings- och utvärderingsarbete, hälso- och frisk­
vård, information och kommunikation, marknadsföring
och reklam, pedagogiskt utvecklingsarbete, personal­
arbete, projektledning, rehabiliterings-/behandlingsar­
bete, stödjande/rådgivande verksamhet och utrednings­
arbete.
Studieort: Lund
Behörighetskrav: grundläggande behörighet + Mate­
matik 1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdes­
behörighet A5) Se hemsida för ev förändringar.
Läs mer: www.psy.lu.se/bvp
Termin 1–2: Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 hp
Equality and Diversity Management handlar om hur
man strategiskt arbetar inom organisationer för att
­rekrytera, behålla och ge lika möjligheter till medarbe­
tare med olika erfarenheter och bakgrunder.
Programmet riktar sig till dig som vill arbeta natio­
nellt eller internationellt med genus-, jämställdhets- och
mångfaldsfrågor i privata eller offentliga ­organisationer
och verksamheter. Utbildningen handlar om hur man
kan skapa både affärsnytta för företag och rättvis ut­
veckling för medarbetare och kunder. Utbildningen är
tvärvetenskaplig och du utbildas i bland annat ledarskap,
likabehandling, juridik, organisation, ekonomi, globali­
sering, mångfalds- och genusvetenskap. Målet är att du,
den dag du är färdig med utbildningen, ska vara redo
att via ansvarsfull managment skapa positiv förändring i
företag och organisationer.
Inom programmet får du också en valbar termin på
30 hp som ger dig möjlighet att välja mellan fristående
kurser, praktik eller utlandsstudier. Programmet ges i
samarbete med Genusvetenskapliga institutionen.
Arbetsmarknad: efter utbildningen kan du till exempel
arbeta med HR, personalutveckling, som utbildnings­
konsult eller med mångfalds- och jämställdhetsfrågor
inom företag, organisation eller myndighet.
Studieort: Helsingborg och Lund
Behörighetskrav: grundläggande behörighet + Mate­
matik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbe­
hörighet A4).Se hemsidan för ­eventuella förändringar.
Läs mer: www.ism.lu.se/edm
Termin 1–2: Introduktion till equality and diversity management, 15 hp,
Jämställdhet, makt och mångfald, 7,5 hp, Globalisering, handel och
­rättvisa, 7,5 hp
Termin 3: Valbar kurs inom huvudområdet för kandidat­examen, 30 hp
TERMIN 2: Genusvetenskaplig teori, 7,5 hp, Metod och analytisk färdighet, 7,5 hp, Kundrelationer och equality and diversity management, 15 hp
Termin 4: Valbar kurs i peda­gogik, psykologi eller sociologi, 15 hp samt
Projektledning för beteend­evetare, 15 hp
TERMIN 3: Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv: 30 hp
Termin 5: Praktikkurs: 30 hp eller Projektarbete: 15 hp och valfri kurs: 15
hp eller valfri kurs: 30 hp
Termin 6: Kandidatkurs inom huvudom­rådet för kandidat­examen, 30 hp
TERMIN 4: Ledarskap, organisation och affärsutveckling, 15 hp, Ekonomi
och verksamhetsstyrning, 15 hp
TERMIN 5: Valbara kurrser/praktik/utlandsstudier, 30 hp
TERMIN 6: Implementering av mångfald inom organisationer, 7,5 hp,
Metod och teori, 7,5 hp, Examensarbete, 15 hp
31
32
Kandidatprogram
Kandidatprogram i ­­freds- och
konfliktvetenskap
180 hp
Är du intresserad av kris- och konflikthantering,
utveckling och fredsbyggande? Kandidatprogrammet i freds- och konfliktvetenskap är en treårig
flervetenskaplig utbildning som ger dig kunskaper
i klassiska universitetsämnen som statsvetenskap,
folkrätt och historia.
Genom programmet skaffar du dig en bred teoretisk
verktygslåda, varierade analysmetoder och en intressant
yrkesprofil som du till stor del utformar själv. Utöver
kärnämnet freds- och konfliktvetenskap kan du välja
att fördjupa och komplettera dina kunskaper inom till
­exempel historia, ekonomisk historia, statsvetenskap
­eller socialantropologi.
Programmets innehåll bygger på en gedigen forsk­
ningskompetens inom Lunds universitet. Kurserna du
läser undervisas av aktiva forskare med stor pedagogisk
kompetens. Om du vill fortsätta till nästa nivå med dina
studier förbereder programmet dig även för fortsatta
studier på mastersnivå.
Inom programmet erbjuds du möjligheten att under
en termin sätta dina teoretiska kunskaper och akade­
miska färdigheter på prov genom att genomföra en
kvalificerad praktiktermin. Den valfria praktikterminen
kan utgöra en värdefull språngbräda till kontakter inom
­arbetsmarknaden men framförallt kan den ge dig insik­
ter om att de kunskaper och färdigheter du förvärvat
under din studietid är relevanta för ett kommande
­k valificerat yrkesliv
För att kunna konkurrera på en växande lokal, natio­
nell och global arbetsmarknad uppmuntras du också
att utnyttja möjligheter till internationella erfarenheter
genom exempelvis internationellt studentutbyte eller
att genomföra en Sida-finansierad fältstudie (”Minor
Field Studies”).
Arbetsmarknad: programmet är en bra plattform för
dig som är intresserad av att arbeta med kvalificerad
omvärldsanalys inom till exempel FN, Utrikesdeparte­
mentet, Myndigheten för samhällsberedskap, Sida eller
vid olika organ inom EU.
Studieort: Lund
Kandidatprogram
Termin 1: Freds- och konfliktvetenskap grundkurs: 30 hp
TERMIN 2: Statsvetenskap grundkurs: 30 hp
TERMIN 3: Freds- och konfliktvetenskap fortsättningskurs: 30 hp
TERMIN 4: Val av temakurs: tema ”Konflikt och ekonomisk utveckling”
(ekonomisk historia: grundkurs): 30 hp, tema ”konflikters historia” (Historia: grundkurs):30 hp, tema ”konflikters antropologi” (Socialantropologi:
grundkurs): 30hp, tema ”konflikt och politiska processer” (Statsvetenskap:
fortsättningskurs): 30 hp.
TERMIN 5: Valfria studier t ex praktik eller utbytestermin: 30 hp
TERMIN 6: Freds- och konfliktvetenskap kandidatkurs: 30 hp.
Kandidatprogram i
genusvetenskap
Kandidatprogram i journalistik
180 hp
Vill du bli journalist? Journalistprogrammet vid
Lunds universitet är en påbyggnadsutbildning för
dig med 90 hp avslutade kurser i bagaget. Utbildningen sträcker sig över tre terminer och leder till
en kandidatexamen i journalistik.
Att alla människor ska ha möjlighet att fungera i
samhället på lika villkor är en central fråga i dagens
samhälle. Kandidatprogrammet i genusvetenskap
ger dig kunskap att förstå vilken betydelse genus
har för människors förutsättningar och möjligheter
i samhället.
Inom genusvetenskapen ligger fokus på kunskap om
makt, identitet och social förändring. Kandidatprogram­
met i genusvetenskap ger dig kunskaper om frågor som
bland annat handlar om hur diskriminering motverkas
och förebyggs, hur en jämställd organisation skapas
och vilken betydelse faktorer som genus, klass och
sexualitet har i dagens samhälle. Du kan välja mellan
tre olika inriktningar inom programmet: Kultur och
media, Jämställdhet, makt och mångfald eller Migration
och globalisering. Ditt första år består av grund- och
fortsättningskurs i genusvetenskap. År två inleds med
kursen Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv
(30 hp) och den påföljande terminen väljer du ett annat
samhällsvetenskapligt ämne utifrån ett antal alternativ.
Under det tredje och sista året kan du välja att fortsätta
med ditt fördjupningsämne, eller att göra praktik under
en termin. Sista terminen läser du kandidatkursen och
skriver ett fördjupningsarbete.
Arbetsmarknad: programmet ger en bred kompetens
med spets, profil och samhällsrelevans. Förutom grund­
läggande kunskap i genusvetenskaplig teori kommer du
även att få kompetens i aktuell jämställdhetslagstift­
ning, diskriminering och mänskliga rättigheter samt i
arbetet med att utveckla och utvärdera jämställdhets­
planer. Programmet ger dig stora möjligheter att inom
trygga ramar själv forma din utbildning och profilera dig
inom ämnet och den valbara praktikterminen ger dig
dessutom möjlighet till arbetslivsförankring.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet + Engelska 6,
Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6).
Se hemsida för eventuella förändringar.
Läs mer: www.genus.lu.se
Behörighetskrav: grundläggande behörighet + Engelska
6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6).
Se hemsida för eventuella förändringar.
TERMIN 1: Genusvetenskap, grundkurs: 30 hp
Läs mer: www.svet.lu.se
TERMIN 4: Valbar kurs med anknytning till vald inriktning: 30 hp
TERMIN 2: Genusvetenskap, fortsättningskurs: 30 hp
TERMIN 3: Juridik i teori och praktik ur ett genusperspektiv: 30 hp
TERMIN 5: Arbetslivspraktik: 30 hp, eller valbar kurs med anknytning till
vald inriktning: 30 hp
TERMIN 6: Kandidatkurs: 30 hp
90 hp
Utbildningen är direkt yrkesförberedande, vilket inne­
bär att du får kunskaper och färdigheter för att kunna
arbeta som journalist inom olika medier. Du genomgår
både praktiska som teoretiska moment med särskild
tonvikt vid nyhetsjournalistik, webbjournalistik och
­grävande journalistik.
Första terminen ger dig kunskap om journalistyrket
och om mediernas funktion i samhället vad gäller bland
annat yttrande- och tryckfrihet, etiska och juridiska
­regler, nyhetsvärdering och källkritik. Du lär dig också
att söka information och att producera och redigera
text i olika journalistiska genrer. Du får även kunskap
om relationen mellan massmedier, politik och det demo­
kratiska systemet.
Under den andra terminen lär du dig att hantera tek­
nik och programvara i praktisk produktion för TV och
webb. Här får du också sätta dig in i journalistikforsk­
ningens framväxt och inriktningar. Terminen avslutas
med en praktiskt orienterad fördjupningskurs i under­
sökande journalistik.
Tredje terminen inleds med ett fördjupningsarbete i
reportagegenren. Efter det följer en teori- och metod­
kurs som förbereder dig för examensarbetet i form av
en uppsats där du angriper ett journalistikvetenskapligt
problem. Utbildningen leder till en kandidatexamen
med journalistik som huvudområde.
Det finns även en fristående praktikkurs att söka
efter utbildningen, där du på en arbetsplats får utveckla
och demonstrera dina kunskaper och färdigheter i
­redaktionell miljö.
Arbetsmarknad: efter examen kan du jobba som jour­
nalist på till exempel olika medieföretag, på myndig­
heter eller som frilansande journalist.
Studieort: Lund
Behörighet: avslutade högskolestudier om 90 hp, ­varav
minst fortsättningsnivå i ett ämne, samt ­godkänt
resul­tat på Lunds universitets antagningsprov för
­journalistik. Rangordning görs efter resultat på
antagnings­provet. Se hemsida för mer information.
Läs mer: www.kom.lu.se
TERMIN 1: Introduktion till journalistiken: 7,5 hp, Journalistikens
genrer: 7,5 hp, Lagar, etik, offentlighetsprincip: 7,5 hp,
Demokrati, ­politik och mediemakt: 7,5 hp
TERMIN 2: Redaktionellt arbete: 15 hp, Journalistik som forskningsobjekt: 7,5 hp, Journalistisk granskning: 7,5 hp
TERMIN 3: Reportage: 7,5 hp, Journalistikvetenskaplig teori och
metod: 7,5 hp, Examensarbete: 7,5 hp
33
34
Kandidatprogram
Kandidatprogram i kriminologi
180 hp
Är kriminalitet en livsstil? Hur fungerar kriminal­
vården? Hur ser samspelet mellan sociala normer
och rättsregler ut? Kandidatprogrammet i kriminologi presenterar och diskuterar kriminologiska och
rättssociologiska grundfrågor.
Utbildningen tar upp kriminologiska teman som våld,
brottsoffer och rädsla för brott, kriminella livsstilar,
straff och behandlingsinstitutioner, poliser och polis­
väsendet. Man diskuterar också olika rättssociologiska
frågeställningar, till exempel hur normer och rättsreg­
ler fungerar i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och i
samhället. Du lär dig även varför nya lagar stiftas och
om lagar får avsedda effekter. I utbildningen ingår såväl
teoretiska som praktiska moment. Det ges även goda
möjligheter till utlandsstudier inom programmets ramar.
Praktiska moment i utbildningen som valbar praktikkurs
syftar till att öka anställningsbarheten efter examen.
Utbildningen leder till en kandidatexamen i kriminologi
med valbart huvudområde sociologi eller rättssociologi.
Arbetsmarknad: brott och straff är ett ständigt aktuellt
ämne i samhällsdebatten och utgör grunden för många
yrken i samhället. Du får kompetens att arbeta med
utredning, utvärdering och analys med särskilt fokus
på lag, rätt, brott och straff. Det skulle kunna leda till
arbeten som handläggare, projektledare, utredare, sak­
kunnig eller säkerhetssamordnare. Tänkbara arbetsplat­
ser skulle kunna vara: Kriminalvården, Polisväsendet,
Tullverket, Migrationsverket, Brottsförebyggande rådet
eller privata säkerhetsföretag. Med vidare utbildning
kan man också forska inom det kriminologiska området.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet + Matematik
1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehö­
righet A5). Se hemsida för ev förändringar.
Läs mer: www.soclaw.lu.se/krim
TERMIN 1: Sociologi - kriminologi: 30 hp
TERMIN 2: Rättssociologi - introduktion till juridik och rättssociologi: 30 hp
TERMIN 3: Valbar fördjupning i Kriminologi eller Rättssociologi: 30 hp
TERMIN 4: Straffrätt för samhällsvetare: 15 hp
Valbar kurs: 15 hp (som ger perspektiv på det kriminologiska fältet, t.ex.
genusvetenskap, psykologi, socialt arbete eller mänskliga rättigheter)
TERMIN 5: Alternativ: praktikkurs: 30 hp eller valfri kurs 30 hp eller
utlandsstudier: 30hp
TERMIN 6: Kandidatkurs inom huvudområdet för kandidatexamen
­(sociologi eller rättssociologi): 30 hp
Kandidatprogram
Kandidatprogrammet för
personal- och arbetslivsfrågor
180 hp
Vill du vara med och forma morgondagens arbetsliv? Då är kandidatprogrammet för personal- och
arbetslivsfrågor något för dig!
PA-programmet förbereder dig för självständigt arbete
med personal- och arbetslivsfrågor inom företag, för­
valtningar och organisationer. Att arbeta med personal­
frågor innebär idag så mycket mer än vad som traditio­
nellt setts och beskrivits som personalarbete. Utöver
personalutveckling, rekrytering, arbetsmiljöfrågor,
förhandlingar – uppgifter som tidigare tillsammans med
personaladministrativt arbete utgjorde kärnan i arbetet
– arbetar man idag också med utrednings- och utvärde­
ringsarbete, organisations- och ledarskapsutveckling,
fackligt arbete på central nivå liksom ledaruppgifter i
skilda typer av organisationer. Programmet ger möjlig­
het till fördjupning inom ett av ämnena sociologi, peda­
gogik, psykologi eller arbetsrätt. Samtidigt får du också
möjlighet att bredda din kompetens genom valfria kur­
ser under din sista termin. Efter kandidatexamen finns
också möjlighet att läsa vidare till en masterexamen
med inriktning personal och arbetsliv.
Arbetsmarknad: med en kandidatexamen med inrikt­
ning personal och arbetsliv står du väl förberedd för
arbete på en personalavdelning inom både offentlig
och privat verksamhet. Det blir också allt vanligare
att examen leder till arbete inom exempelvis beman­
ningsföretag, fackliga organisationer och olika former
av konsultverksamhet. Exempel på arbetsuppgifter är
ledar-, personal- och organisationsutveckling, förhand­
lings- och utredningsverksamhet, personalsocialt arbete
och rekrytering.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet + Matematik
1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehö­
righet A5). Se hemsida för ev förändringar.
Läs mer: www.soc.lu.se
Kandidatprogram i samhälls­
planering – urban och regional
planering
Kandidatprogrammet i
utvecklingsstudier (Bachelor in
Development Studies)
180 hp
180 hp
Vill du vara med och planera en modern samhälls­
utbyggnad som tar hänsyn till sociala, ekologiska
och ekonomiska aspekter? Sök dig då till vårt
kandidatprogram i samhällsplanering!
Varför är vissa delar av världen utvecklade och
andra inte? Hur kan en miljard människor leva
i fattigdom samtidigt som andra lever i överflöd?
Om dessa frågor intresserar dig kan utvecklings­
studier vara något för dig!
Globalisering, arbetslivets omvandling, en förändrad
befolkningssammansättning, miljöförstöring och klimat­
hot – alla är faktorer som gör att behovet av planerings­
relevanta analyser ökar. En samhällsplanerare måste
ha en bred kunskapsbas och förmåga att sammanställa
kunskap från olika specialområden. Programmets kärna
utgörs därför av fördjupningsämnena ­samhällsgeografi
och sociologi. Programmet fokuserar speciellt på urbana
och regionala förhållanden och hur planering i olika
former kan hantera dessa. Jämförande studier ­­används
ofta i undervisningen, där svenska förhållanden ställs
mot utvecklingen i andra länder på olika utvecklings­
nivåer. Ett stort inslag av övningar, fältstudier, exkur­
sioner, GIS-moment (GIS = Geografiska informations­
system) med direkt yrkesrelevans präglar också
programmet. Kontakter med potentiella arbetsgivare
upprätthålls genom hela programmet.
Arbetsmarknad: som samhällsplanerare/ samhälls­
analytiker har du en kompetens som är tydliga och
direkt användbara på arbetsmarknaden. Flera arbets­
givare kommer att efterfråga din kompetens – till exem­
pel kommuner, regionala aktörer, statliga myndigheter,
konsultföretag och EU-organ.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet + Matematik
1a/1b/1c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehö­
righet A5). Se hemsida för eventuella förändringar.
Läs mer: www.keg.lu.se
TERMIN 1: TERMIN 3: Personalekonomi: 15 hp, Metod & fördjupning: 15 hp
Planeringens förutsättningar 1 – introduktion till samhälls­geografi, 7,5 hp,
Planeringens förutsättningar 2 – Globala utmaningar: resurser, miljö,
nätringsliv, 7,5 hp,
Planeringens förutsättningar 3 – Landskapsförändringar, urbanisering och
samhällets geografi, 7,5 hp,
Planeringens grunder, 7,5 hp
TERMIN 4: Inriktningsval: Organisation (sociologi): 30 hp, Personalutveckling (pedagogik): 30 hp, Arbetsmiljö (psykologi): 30 hp eller Arbetsrätt
(handelsrätt) 30 hp
TERMIN 2: Sociologisk grundkurs: 15 hp,
GIS i urban och regional planering: 7,5 hp,
GIS i urban planering: 7,5 hp
TERMIN 5: Kandidatkurs i vald inriktning: 30 hp
TERMIN 3: Vetenskapsteori: 7,5 hp, Planeringsteori: 7,5 hp
Urban sociologi med metodtillämpningar: 15 hp
TERMIN 1: Sociologi: 15 hp, Psykologi: 15 hp
TERMIN 2: Pedagogik: 15 hp, Arbetsrätt I: 15 hp
TERMIN 6: Valfria kurser: totalt 30 hp
TERMIN 4: Regional utveckling och planering: 7,5 hp
Valbara kurser: hållbar utveckling/stadens sociala geografi/statistik: 7,5 hp
Det europeiska perspektivet – Komparativ sociologisk analys av aktuella
trender, 7,5 hp, Projektarbete: 7,5 hp
TERMIN 5: Valbara kurser som ska kunna tillgodoräknas inom det valda
huvudområdet, 15 hp,
Självständigt projekt inom det valda huvudområdet, 15 hp
Som enda universitet i Sverige erbjuder Lunds universi­
tet ett engelskspråkigt treårigt program i utvecklings­
studier. Genom ett samarbete mellan fyra olika ämnen
– ekonomisk historia, samhällsgeografi, sociologi och
statsvetenskap – skapas en internationell utbildnings­
miljö där en rad problemområden studeras från flera oli­
ka perspektiv och tillsammans ger en djupare förståelse
för utvecklingsproblematiken. Den långa erfarenheten
av utvecklingsstudier som finns vid Lunds universitet
kombineras med en praktisk inriktning. Du får möjlig­
het att komma i kontakt med u-landsproblematiken och
utvecklingsarbetets vardag redan under utbildningen.
Praktikplatser under tredje året öppnar också dörrar till
framtida jobb.
Arbetsmarknad: personer som har läst utvecklings­
studier arbetar bland annat inom internationella orga­
nisationer och biståndsorganisationer med inriktning
mot internationell tjänst, planering, utredning, upp­
lysnings- och undervisningsverksamhet.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet samt Historia
1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehö­
righet A1). Se hemsida för eventuella förändringar.
Läs mer: www.keg.lu.se
TERMIN 1-2:
Development and under-development in a historical perspective: 15 hp
Development policy in practice: 15 hp
Development theory: 15 hp
Research methods – an introduction: 15 hp
TERMIN 3-4: Courses within your major discipline: 30 hp
Optional courses: 30 hp
TERMIN 5-6: Development cooperation in practice: 15 hp
Research methods in developing contexts: 15 hp
Field work/internship or research overview: 15 credits
Independent project in the chosen major subject: 15 hp
35
36
37
38
Kandidatprogram
Politices kandidatprogrammet
180 hp
Statsvetenskap, nationalekonomi och samhällsgeografi är centrala ämnen i Politices kandidatprogrammet som ger en bra grund för analys-och
utrednings­uppgifter inom privat och offentlig
sektor. Programmet ger också en bra grund för
studier på avancerad nivå.
Att ekonomi och politik hänger nära samman är en
grundläggande utgångspunkt i programmet. Det ena
kan inte förstås som helt fristående från det andra,
oavsett av om det handlar om den globala nivån, EU
­eller den lokala politiska ekonomin. Utbildningen ger
dig förmågan att analysera ekonomiska och politiska
före­teelser i en föränderlig värld. Pol kand.-programmet
är uppbyggt kring fördjupningsämnena statsvetenskap,
nationalekonomi och samhällsgeografi. Dessutom kan
man även läsa kurser i företagsekonomi, handelsrätt
och statistik. Oavsett inriktning följer alla studenter
samma programstruktur. Första och andra terminen
består av kurser i statsvetenskap och nationalekonomi.
­Under termin tre väljer du kurser bland ämnena sam­
hällsgeografi, företagsekonomi, handelsrätt eller statis­
tik. Under de efterföljande terminerna fortsätter du att
läsa kurser i fördjupningsämnet och skriver examens­
arbete för kandidatexamen i ditt fördjupningsämne.
En termin inom utbildningsprogrammet är helt valfri.
Då kan du till exempel läsa en termin utomlands eller
göra praktik motsvarande 30 hp. Beroende på vilken
kombination av kurser och delkurser som du väljer kan
din pol. kand.-examen få en egen unik profilering. Du
kan även få ut en pol. kand.-examen efter studier på
fristående kurser, under förutsättning att ovanstående
krav är uppfyllda.
Arbetsmarknad: personer som har läst på politices kan­
didatprogrammet arbetar bland annat på nationell och
internationell nivå som handläggare, utredare, analyti­
ker, projektledare, journalist, informatör och forskare.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet + Engelska 6,
Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områ­
desbehörighet A4). Se hemsidan för ev förändringar.
Läs mer: www.svet.lu.se/polkand
Kandidatprogram
Kandidatprogram i Service
Management
analyser, affärsplaner och att utveckla nya affärsidéer
för såväl den traditionella hälso- och sjukvården som
fitness- och wellnessorienterade verksamheter.
Kandidatprogram i Logistics
Service Management
180 hp
Arbetsmarknad: efter utbildningen kan du arbeta
t.ex. som verksamhetsansvarig, konsult inom Human
­Resource, ekonom/controller inom socialtjänst, projekt­
ledare, hälsoutvecklare, platschef, entreprenör eller
andra befattningar inom friskvårds-, hälso- och sjuk­
vårdsbranschen.
180 hp
Detta är utbildningen för dig som vill arbeta med
att leda, utveckla och organisera verksamheter där
kundrelationer och servicemöten är centrala. Service
Management är ett tvärvetenskapligt ämne som
ger dig bred kunskap om organisation, ­ekonomi,
marknadsföring och ledning av företag och organisationer.
Programmet är utvecklat i nära samarbete med institu­
tionens partnerföretag och organisationer. I kombina­
tion med teori lär du dig analysera innehållet utifrån
sociala, kulturella och miljörelaterade perspektiv. Under­
visningen är uppbyggd på bland annat föreläsningar,
grupparbeten, workshops, case och PBL (problem­baserat
lärande). Under studietiden får du också kontakt med
näringslivet genom bland annat gästföreläsningar och
studiebesök
När du söker till kandidatprogrammet i Service
Manage­ment väljer du vilken inriktning du vill speciali­
sera dig inom: Health, Hotel & Restaurant, Retail eller
­Tourism. Varje läsår består av fyra kurser där en kurs är
inriktningsspecifik och övriga tre kurser läses gemen­
samt. Även de gemensamma kurserna innehåller inslag
med olika branschperspektiv. Under utbildningens
­senare del finns möjlighet till utlandsstudier.
Studieort: Helsingborg
Behörighet: för samtliga inriktningar gäller grundläg­
gande behörighet + Matematik 3b/3c, Samhällskunskap
1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4). Se hemsida för ev
förändringar.
Läs mer: www.ism.lu.se
TERMIN 1: Introduktion till Service Management och tjänstevetenskap: 15 hp
Servicesektorns framväxt i ett ekonomgeografiskt och nationalekonomiskt
perspektiv: 15 hp
TERMIN 2: Inriktningsspecifik kurs: 15 hp
Konsumtion, identitet och kommunikation: 15 hp
TERMIN 3: Leda, organisera och marknadsföra serviceverksamheter: 15 hp
Redovisning och ekonomistyrning i serviceverksamheter: 15 hp
TERMIN 4: Metod och analytisk färdighet: 15 hp
Inriktningsspecifik kurs: 15 hp
TERMIN 5: Strategi och verksamhetsstyrning i serviceverksamheter: 15 hp
Ledarskapsrollen i serviceverksamheter: 15 hp
TERMIN 6: Inriktningsspecifik kurs: 15 hp, Examensarbete: 15 hp
TERMIN 1: Statsvetenskap – grundkurs: 30 hp
TERMIN 2: Nationalekonomi – grundkurs: 30 hp
TERMIN 3: Alternativ a) samhällsgeografi/företagsekonomi/handelsrätt/statistik: 30hp
Alternativ b) statistik + handelsrätt (juridisk översiktskurs): 30 hp
TERMIN 4: Fortsättningskurs nationalekonomi/statsvetenskap/samhälls­
geografi: 30 hp
TERMIN 5: Kandidatkurs nationalekonomi/statsvetenskap/samhälls­
geografi, utlandsstudier eller valfria kurser motsvarande 30 hp
TERMIN 6: Kandidatkurs nationalekonomi/statsvetenskap/samhälls­
geografi eller praktik, utlandsstudier eller valfria kurser motsvarande 30 hp
Health Management
På inriktningen Health Management lär du dig leda,
utveckla och organisera verksamheter med särskilt fokus
på de speciella kunskaper som hälsobranschen efter­
frågar. Kundrelationer och kundmöten är centrala och
under utbildningen får du en fördjupad förståelse för
vad som är värdeskapande för kunden och möjliggör
framgångsrika servicemöten. Du lär dig göra omvärlds­
Hotel & Restaurant Management
På inriktningen Hotel & Restaurant Management blir du
väl insatt i hur branschen fungerar när det gäller kund­
relationer, organisationsstrukturer, personalledning och
företagens roll i samhället. På de inriktningsspecifika
kurserna lär du dig arbeta kreativt med konceptutveck­
ling och upplevelsedesign, du får grundläggande kun­
skap i det juridiska regelsystemet och arbetsrättsliga
aspekter samt en inblick i måltidsproduktion, distribu­
tion och kvalitetsaspekter.
Arbetsmarknad: efter utbildningen kan du arbeta som
t.ex. receptionschef, restaurangchef, ­driftansvarig,
inköps­ansvarig, marknadsförare, entreprenör eller
­andra befattningar inom branschen.
Retail Management
Inriktningen Retail Management ger dig färdigheter
att organisera, driva och utveckla företag och organisa­
tioner inom detaljhandeln. Detaljhandeln är en av de
största näringsgrenarna i landet och innefattar allt från
mode och inredning till hemelektronik och ­dagligvaror.
På de inriktningsspecifika kurserna får du kunskap om
utformning, utveckling, sortiment och upplevelser i
­butiken samt om nätverk, yrkesroller och relationer
inom detaljhandeln.
Arbetsmarknad: efter utbildningen kan du arbeta som
t.ex. butikskommunikatör, marknadsförare, projekt­
ledare, butikschef, inköpare, entreprenör eller andra
befattningar inom retailföretag.
Logistik handlar om att uppnå högsta möjliga
effektivitet i en verksamhet genom bra service och
låga kostnader, för att tillgodose alla parter i en
flödeskedja.
Kandidatprogrammet i Logistics Service Management
är utbildningen för dig som vill arbeta med att utveckla
innovativa och kostnadseffektiva logistiklösningar som
sätter kunden och service i centrum. Utbildningen är
tvärvetenskaplig med en internationell profil då fram­
tidens arbetsmarknad präglas av samarbete över gränser
och globalisering.
Under din utbildning studerar du metoder och model­
ler från olika perspektiv för att kunna förbättra logistik­
system, servicelösningar och lönsamhet. Du läser kurser
i ekonomi, affärsmannaskap och verksamhetsstyrning.
Under studietiden får du också kontakt med näringslivet
genom bland annat gästföreläsare och studiebesök.
Arbetsmarknad: idag finns ett växande behov av logis­
tiker på arbetsmarknaden. Efter utbildningen kan du
arbeta som t.ex. logistikchef, projektledare, informatör,
inköpare, distributionsansvarig, platschef eller andra
befattningar inom logistik, varuflöden och transport­
ekonomi.
Studieort: Helsingborg
Behörighet: grundläggande behörighet + Matematik C,
Samhällskunskap A eller Matematik 3b/3c, Samhällskun­
skap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A4). Se hemsidan
för eventuella förändringar.
Läs mer: www.ism.lu.se/logistics
TERMIN 1: Service Management i logistiksystem: 15 hp
Verksamheters karaktär och förutsättning ur ett logistikperspektiv: 15 hp
TERMIN 2: Logistik, enhetslaster och utrustningskomponenter: 15 hp
Logistikföretagens kundrelationer: 15 hp
TERMIN 3: Förändringsprocesser i försörjningskedjan 15 hp
Metod och analytisk färdighet 7,5 hp
Juridik för Logistics Service Management: 7,5 hp
Tourism Management
TERMIN 4: Organisation och ledning i logistiksystem 15 hp
Ekonomi och verksamhetsstyrning i logistikföretag: 15 hp
Inriktningen Tourism Management riktar sig till dig som
vill ha världen som arbetsfält och som gärna arbetar
med värdskap, ledarskap och har ett intresse för besöks­
näringen. På de inriktningsspecifika kurserna får du
kunskap om hur man utvecklar hållbara destinationer,
hur turistnäringens nätverk och relationer samverkar,
hur upplevelser, konsumtion och drivkrafter hänger
samman samt hur framgångsrikt entreprenörskap
­skapas.
TERMIN 5: Miljö- och kvalitetsstyrning ur ett logistikperspektiv med
­kvantitativ metod: 15 hp Ledarskap och chefsarbete: 7,5 hp
Logistik i serviceverksamheter 7,5 hp
Arbetsmarknad: efter utbildningen kan du arbeta som
t.ex. turistchef, konsult inom destinationsutveckling,
Operations Manager, Travel Consultant, Travel ­Manager,
entreprenör eller andra befattningar inom rese- och
­besöksnäringen eller inom mötesbranschen.
TERMIN 6: Komplexa logistiska system: 15 hp
Examensarbete för kandidatexamen: 15 hp
39
40
Kandidatprogram
Ämneslärarutbildningen
Kandidatprogram i strategisk
kommunikation
180 hp
Är du intresserad av utveckla förmågan att förmedla budskap genom text och bild? Vill du utveckla
organisationers varumärke och relationer till olika
målgrupper? Vill du jobba med den interna kommunikationen på ett företag eller en organisation?
Då är kandidatprogrammet i strategisk kommunikation
något för dig. Under utbildningen, får du utveckla din
förmåga att kommunicera över kulturella och sociala
gränser - något som efterfrågas allt mer i dagens globa­
liserade kunskapssamhälle.
Målet med utbildningen är att du ska bli en kritiskt
tänkande och samtidigt kompetent kommunikatör. Till
skillnad från mer traditionella informatörsutbildningar
så ger programmet i strategisk kommunikation dels en
bredare kompetens (mot marknadskommunikation),
dels en mer praktisk kompetens (med produktions­
moment). Du tränas i såväl retorik och praktisk svenska
som visuell kommunikation. Under utbildningen kopplas
teoretiska kunskaper inom områdena marknadskommu­
nikation, public relations och internkommunikation till
yrkeslivet. Detta görs bland annat genom en praktik­
period och gästföreläsare från näringslivet.
Genom utbildningen får du ett helhetsperspektiv på
organisationers kommunikationsbehov och du möter
lärare från flera ämnen såsom företagsekonomi och
­retorik. Du ges dessutom möjlighet att skapa en unik
profil på din utbilning genom en utbytestermin utom­
lands eller valbar termin på annat lärosäte.
Arbetsmarknad: efter utbildningen kan du arbeta som
till exempel kommunikatör, informatör, marknadskom­
munikatör och webbredaktör inom både privata och
­offentliga organisationer.
Studieort: Helsingborg
Behörighet: grundläggande behörighet + Engelska
6, Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2
(områdesbehörighet A4). Se hemsidan för eventuella
ändringar.
Läs mer: www.isk.lu.se/kandidatsk
TERMIN 1: Kommunikativa yrkesroller i teori och praktik: 6 hp
Perspektiv på kommunikation: 9 hp
Organisation och kommunikation: 15 hp
TERMIN 2: Språkstrategi och retorik: 7,5 hp
Varumärkeskommunikation: 7,5 hp, Kommunikationsdesign: 7,5 hp
Kommunikationsprojekt: 7,5 hp
TERMIN 3: PR, makt och medier: 15 hp
Introduktion till forskningsmetoder och utvärderingar: 7,5 hp
Uppsatsarbete: 7,5 hp
Ämneslärarutbildningen
Kandidatprogram i strategisk
kommunikation och digitala
medier
Ämneslärarutbildning med
ingång samhällskunskap
180 hp
Är du intresserad av samhällsfrågor och politik? Vill
du inspirera, vägleda och lära ut? Då är ämneslärarutbildningen med inriktning samhällskunskap det
rätta valet!
Vill du arbeta som kommunikatör med både traditionella och nya medier? Kan du se dig själv som
projektledare för internetbaserade kommunikationsprojekt? Vill du arbeta med helhetslösningar
som omfattar både kommunikativa och tekniska
aspekter?
Då ska du läsa vår tvärvetenskapliga ­kandidatutbildning
Strategisk kommunikation och digitala medier. På pro­
grammet förenas den strategiska kommunikationens
samhälleliga och sociala aspekter med kurser i system­
vetenskap som bland annat behandlar programmering,
utvecklingsmetoder och interaktionsdesign.
Organisationsperspektivet löper som en röd tråd
­genom hela utbildningen som är väl anpassad mot
­dagens behov i näringslivet. Programmet kopplar sam­
man ämnena public relations, marknadskommunikation
och internkommunikation med studier av informationsoch kommunikationsteknologi. Denna kombination av
ämnen ger en kompetens som efterfrågas allt mer av
både organisationer och företag.
Under utbildningen ägnar du dig både åt teoretiska
studier och praktiska övningar. Programmet ­innehåller
också en praktikperiod och det ger möjligheter till
­utlandsstudier.
Som samhällskunskapslärare behöver du både djupa
kunskaper inom samhällskunskap och förmåga att lära
ut inom ämnesområdet. På ­ämneslärarutbildningen
läser du en unik kombination av statsvetenskap,
­natio­nalekonomi, sociologi, juridik och ämnesdidaktik.
Dessutom studerar du de för läraryrket mycket centrala
kunskapsområdena: bedömning, gruppdynamik, ledar­
skap och etik. Teori och praktik (så kallad verksamhets­
förlagd utbildning, VFU) integreras under hela utbild­
ningen. Vårt mål är att ge dig en gedigen grund att stå
på i ditt framtida arbete som samhällskunskapslärare
och de bästa förutsättningarna för att skapa en god
lärandemiljö i klassrummet.
Väljer du inriktningen mot grundskolan åk 7-9 stude­
rar du, förutom samhällskunskap, två andra ämnen
som du också blir behörig att undervisa i. Väljer du
att rikta in dig mot gymnasieskolan läser du, förutom
samhällskunskap, ett annat ämne som du blir behörig
att undervisa i. Oavsett inriktning blir samhällskunskap
ditt huvudämne. Utbildningen inom ämnet är baserad
på Campus Helsingborg, men beroende på ditt val av
andra­ämne och tredjeämne kan du komma att läsa i
både Lund och i Kristianstad.
TERMIN 1: Ämnesstudier i ingångsämnet 30 hp
Termin 2: Ämnesstudier i ingångsämnet 15 hp
Utbildningsvetenskaplig kurs: Samhällets förändring, skolsystemet och
­ämneslärarprofession. 7,5hp
Utbildningsvetenskaplig kurs: Kognition, språk, utveckling och
lärande 7,5 hp
Termin 3: Ämnesstudier i andraämnet 30 hp
Termin 4: Ämnesstudier i andraämnet 30 hp
Termin 5: Utbildningsvetenskaplig kurs: Undervisningsämnen, mål, ­innehåll och
arbetssätt, 7,5hp
Verksamhetsförlagd utbildning inom andraämnet, 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kurs: Bedömning av kunskaper och
betygssättning 7,5hp
Verksamhetsförlagd utbildning inom ingångsämnet 7,5 hp
Termin 6: Utbildningsvetenskaplig kurs: Mångfald rättvisa och stöd till lärare 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kurs: Utvärdering och utvecklingsarbete 7,5 hp
Ämnesstudier i ingångsämnet 7,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning inom ingångsämnet 7,5 hp
Termin 7: Ämnesstudier i tredjeämnet 30 hp
Termin 8: Ämnesstudier i tredjeämnet 7,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning inom tredjeämnet 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kurs: Sociala relationer, konflikthantering och ­pedagogiskt
ledarskap 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kurs: Utbildningsvetenskapliga perspektiv och forskningsansatser.
Termin 9: Examensarbete 30hp
INRIKTNING MOT GYMNASIESKOLAN:
TERMIN 1: Ämnesstudier i ingångsämnet 30 hp
Termin 2: Ämnesstudier i ingångsämnet 15 hp,
Utbildningsvetenskaplig kurs: Samhällets förändring, skolsystemet och
­ämneslärarprofession 7,5hp,
Utbildningsvetenskaplig kurs: Kognition, språk, utveckling och lärande 7,5 hp
Termin 3: Ämnesstudier i andraämnet 30 hp
Termin 4: Ämnesstudier i andraämnet 30 hp
Termin 5: Ämnesstudier i andraämnet 30 hp
Arbetsmarknad: efter utbildningen kan du arbeta på
­företags och organisationers kommunikationsavdel­
ningar eller ingå i projektorganisationer och utveck­
lings­team. Du kommer att kunna arbeta både praktiskt
och strategiskt med kommunikationsplanering, digitala
medier, internetstrategier samt risk-, krav- och kvalitets­
analyser. Utbildningen förbereder också för fortsatta
studier på avancerad nivå.
Arbetsmarknad: att vara lärare är ett spännande och
kreativt yrke som handlar om att få människor att växa
och utvecklas. Du får en examen med behörighet för
att arbeta inom grundskolans årskurs 7-9 eller inom
gym­nasieskolan. En examen från en lärarutbildning är
grunden för lärarlegitimation som krävs för att arbeta
som lärare.
Termin 6: Utbildningsvetenskaplig kurs: Undervisningsämnen, mål, innehåll och
arbetssätt, 7,5hp,
Verksamhetsförlagd utbildning inom andraämnet, 7,5 hp
Ämnesstudier inom ingångsämnet, 15 hp
Studieort: Helsingborg
Studieort: Helsingborg, Lund och Kristianstad
Behörighet: grundläggande behörighet + Engelska
6, Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2
(områdes­behörighet A4). Se hemsidan för eventuella
ändringar.
Behörighet: grundläggande behörighet + Engelska 6,
Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 2 (områdesbehö­
righet A6 c). Se hemsidan för eventuella ändringar.
Termin 9: Utbildningsvetenskaplig kurs: Sociala relationer, konflikthantering och
pedagogiskt ledarskap 9 hp,
Verksamhetsförlagd utbildning: 13,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kurs: Utbildningsvetenskapliga perspektiv 7,5 hp
Läs mer: www.isk.lu.se/kandidatdm
TERMIN 1: Yrkesroller i det digitala samhället: 6 hp, Perspektiv på kommunikation: 9 hp , Organisation och kommunikation: 15 hp
TERMIN 2: Språkstrategi och retorik: 7,5 hp, Varumärkeskommunikation
och marknadsplanering: 7,5 hp, Interaktivitet och scriptprogrammering:
7,5 hp, Informationsarkitektur och användbarhet: 7,5 hp
TERMIN 3: Strategisk kommunikation i nya medier: 15 hp
Introduktion till forskningsmetoder: 7,5 hp, Uppsatsarbete: 7,5 hp
TERMIN 4: Ekonomi och ekonomisk rapportering: 15 hp
Yrkespraktik i strategisk kommunikation: 15 hp
TERMIN 4: Ekonomi och ekonomisk rapportering: 15 hp, Organisering,
­teknik och förändring: 7,5 hp, Kvalitetssäkring och riskhantering: 7,5 hp
TERMIN 5: Valbara kurser vid utländskt eller nationellt lärosäte: 30 hp
TERMIN 5: Studier utomlands: 30 hp eller Praktik: 15 hp, Organisation,
krav och IKT: 7,5 hp, Projektledning och digitala medier: 7,5 hp
TERMIN 6: Strategisk kommunikation: perspektiv, teori och
processer: 7,5 hp, Forskningsmetoder i strategisk kommunikation: 7,5 hp
Examensarbete för kandidatexamen: 15 hp
270 – 330 HP
INRIKTNING MOT GRUNDSKOLAN ÅK 7-9:
TERMIN 6: Perspektiv, teori och processer: 7,5 hp, Forskningsmetoder i
strategisk kommunikation: 7,5 hp, Examensarbete för kandidatexamen: 15 hp
Läs mer: www.uvet.lu.se
Termin 7: Ämnesstudier i ingångsämnet 30 hp
Termin 8: Utbildningsvetenskaplig kurs: Mångfald, rättvisa och stöd till lärare 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kurs: Utvärdering och utvecklingsarbete 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kurs: Bedömning av kunskaper och betygsättning 7,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning inom ingångsämnet 7,5 hp
Termin 10: Examensarbete 30 hp
41
42
Program – yrkesexamen
Psykologprogrammet
Socionomprogrammet
300 hp
210 hp
Psykologer arbetar med att förbättra människors
livsvillkor genom en mängd olika utvecklings- och
förändringsprocesser för individer, grupper, organisationer och miljöer.
Även i en välfärdsstat som Sverige finns det människor med problem som orsakats av personliga
eller samhälleliga omständigheter. Det kan röra
sig om hemlöshet, fattigdom och en rad andra
sociala ­problem. Socionomers arbete innebär ofta
direktkontakt med människor och grupper i utsatta
situationer men kan också handla om att påverka
strukturella faktorer som orsakar problemen.
Psykologprogrammet är en femårig yrkesutbildning som
leder till psykologexamen (Degree of Master of Science
in Psychology). För att bli legitimerad psykolog krävs
därefter ett års praktisk tjänstgöring under handledning.
Utbildningen kännetecknas av samspel mellan teori
och praktik med många olika former av undervisning,
färdighetsträning och laborativa inslag. Människan
­s tuderas ur biologiskt och kognitivt perspektiv, livs­
loppsperspektiv och socialt och kulturellt perspektiv.
Vidare ingår psykologpraktik, kunskaper om psykopato­
logi, grundläggande psykoterapiutbildning där psyko­
dynamisk och kognitiv inriktning ingår, psykologarbete
i grupper och organisationer samt vetenskapligt arbete
som inkluderar en psykologexamensuppsats med möjlig­
het till olika ämnesval.
Program för yrkesexamen
Arbetsmarknad: behovet av psykologinsatser är stän­
digt växande i ett samhälle med stora förändrings- och
kompetenskrav, kulturell mångfald och ökade ambitio­
ner att främja den enskilde individens psykiska hälsa och
livskvalitet. Psykologer finns bland annat inom psykiatri
och sjukvård, skola och förskola, barnhälsovård, arbets­
marknadsverket och arbetslivets organisationer. Många
har egen praktik eller är privatanställda. Arbets­metod­
erna varierar och omfattar bedömning, behandling,
­organisationsutveckling, handledning, förebyggande
och pedagogiskt arbete samt utvärdering.
Studieort: Lund
Behörighet: grundläggande behörighet + Matematik
2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehö­
righet A5). Se hemsida för eventuella förändringar.
Läs mer: www.psy.lu.se
Termin 1–3: Introduktion till psykologyrket och psykologin: 15 hp
Människan i biologiskt och kognitivt perspektiv: 30 hp
Människan i livsloppsperspektiv: 45 hp
Termin 4: Människan i socialt och kulturellt perspektiv: 30 hp
Termin 5–6: Psykopatologi och neuropsykologi, teori och metod: 18 hp
Psykoterapi, psykoterapeutisk teori: 20 hp, Psykologpraktik: 22 hp
Termin 7–10: Vetenskapsteori, metod och statistik: 15 hp
Psykoterapi, psykoterapeutisk metod och tillämpning: 18 hp
Psykologens arbete i grupper & organisationer: 45 hp
Psykopatologi och neuropsykologi – bedömning och behandling: 12 hp
Psykologexamensuppsats: 30 hp
Socionomprogrammet omfattar tre och ett halvt års hel­
tidsstudier och rankas som ett av de främsta socionom­
programmen i Sverige. Programmet kan läsas både i
Lund och i Helsingborg. Utbildningen kännetecknas av
ett samspel mellan teori och praktik genom att yrkes­
verksamma socionomer tillsammans med brukar- och fri­
villigorganisationer ofta medverkar under utbildningen.
I utbildningen ingår färdighetsträning, bland ­annat
i form av kommunikationsövningar och handledd
socionom­praktik som kan göras såväl i Sverige som
­utomlands.
Socialhögskolans forskare undervisar på alla nivåer i
programmet. Du får därför hela tiden insyn i den senaste
forskningen inom socialt arbete och andra närliggande
områden. Efter socionomexamen har du möjlighet att
fortsätta läsa till magister/master/doktorsexamen i socialt
arbete. Det finns också möjlighet att vidareutbilda sig till
psykoterapeut efter en tids arbetslivserfarenhet.
Arbetsmarknad: socionomprogrammet är en generalist­
utbildning och leder till en yrkesexamen. Socionomer
har ett brett arbetsfält och arbetar främst inom kommu­
nal eller statlig verksamhet men också inom privat- ­eller
frivillig sektor. Socionomer kan exempelvis arbeta som
socialsekreterare, biståndsbedömare, arbetsledare inom
äldre- och handikappomsorg, kuratorer vid sjukhus
och skolor eller inom kriminalvården. Många jobbar
med barn och ungdomar, personer med missbruk- och
beroende­problematik, familjer med försörjningsproblem
m.m. Socionomer kan också arbeta med utvecklings­
arbete, utvärderingsarbete eller med uppgifter på struk­
turell nivå.
Studieort: Lund eller Helsingborg
Behörighet: grundläggande behörighet + Matematik
2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1 + 1a2 (områdesbehö­
righet A5). Se hemsida för eventuella förändringar.
Läs mer: www.soch.lu.se
Termin 1: Socialt arbete som ämne och profession: 30 hp
Termin 2: Samhällsvetenskap och socialt arbete: 30 hp
Termin 3: Juridik i socialt arbete 1: 15 hp, Juridik i socialt arbete 2: 15 hp
Termin 4: Perspektiv på sociala problem och interventioner: 15hp
Kommunikation och handling i socialt arbete: 15 hp
Termin 5: Socionompraktik: 30 hp
Termin 6: Det sociala arbetets organisering: 7 hp, Kunskapsproduktion i
socialt arbete: 8 hp, Examensarbete: 15 hp
Termin 7: Valbar fördjupningskurs: 15 hp, Professionellt socialt arbete: 15 hp
43
44
Masterutbildning – avancerad nivå
När du har studerat samhällsvetenskap några år så finns det möjlighet att
läsa vidare till en master- eller magisterexamen.
Det finns hela 23 samhällsvetenskapliga masterutbildnin­gar att välja
på, varav 14 ges på engelska. Miljön är interna­tionell – många kurser ges
på engelska och du läser med studenter från hela världen.
Läs mer om masterutbildningar på www.lu.se/master/sam.
• Master of Science in Development Studies
• Master of Science in European Affairs
• Master of Science in Global Studies
• Master of Science in International Development and Management
• Master of Science in Service Management med valbar inriktning:
Program på avancerad nivå
– Logistics
– Retail
– Tourism
• Master of Science in Social Studies of Gender
• Master of Science in Strategic Public Relations
• Master of Science in Welfare Policies and Management
• Masterprogram i personal- och arbetslivsfrågor
• Masterprogram i strategisk kommunikation
• Masterprogrammet i samhällsvetenskap med valbar inriktning:
− Genusvetenskap
− Human Ecology – Culture, Power and
Sustainability
− Human Geography
− Medie- och kommunikationsvetenskap
− Pedagogik
− Psychology
− Socialantropologi
− Socialt arbete
− Sociologi
− Sociology of Law: European Law
− Statsvetenskap
45
46
47
INSTITUTIONER OCH
­STUDIEVÄGLEDARE
■ Genusvetenskapliga institutionen
Box 117, 221 00 Lund
Besöksadress: Allhelgona kyrkogata 14M
www.genus.lu.se
[email protected]
Tel. 046-222 08 01
■ Institutionen för kommunikation
och medier
Box 201, 221 00 Lund
Besöksadress: SOL-centrum,
Helgonabacken 12
www.kom.lu.se
[email protected]
Tel: 046-222 40 51
Kontakt
■ Institutionen för kulturgeografi
och ekonomisk geografi
Sölvegatan 12, 223 62 Lund
Besöksadress: Geocentrum byggnad I,
Sölvegatan 10
www.keg.lu.se
Studievägledning geografi, GIS,
­utvecklingsstudier, samhällsgeografi och
­kandidatprogrammet i samhällsplanering:
[email protected]
Tel: 046-222 84 17
Studievägledning Kandidatprogram i
utvecklingsstudier: [email protected]
Studievägledning humanekologi:
­[email protected]
■ Institutionen för psykologi
Box 213, 221 00 Lund
Besöksadress: Paradisgatan 5 O och 5 P
www.psy.lu.se
Studievägledning beteendevetenskapliga
programmet:
[email protected]
Tel: 046-222 87 54
Studievägledning fristående kurs:
[email protected]
Tel: 046-222 87 54 eller 046-222 80 91
Studievägledning psykologutbildningen:
[email protected]
Tel: 046-222 91 22
■ Rättssociologiska institutionen
Box 42, 221 00 Lund
Besöksadress: Allhelgona kyrkogata 14,
www.soclaw.lu.se
[email protected]
Tel: 046-222 41 55
■ Institutionen för
service management och tjänste­
vetenskap
Box 882, 251 08 Helsingborg
Besöksadress: Universitetsplatsen 2,
Helsingborg
www.ism.lu.se
[email protected]
Tel: 042-35 65 77, 042-35 66 22
■ Socialhögskolan
Box 23, 221 00 Lund
Besöksadress: Bredgatan 13
www.soch.lu.se
[email protected]
Tel: 046-222 94 31
■ Sociologiska institutionen
Box 114, 221 00 Lund
Besöksadress: Paradisgatan 5 G
www.soc.lu.se
Studievägledning sociologi:
[email protected]
Tel: 046-222 88 77
Studievägledning pedagogik och
­socialantropologi:
[email protected]
Tel: 046-222 40 36
Studievägledning PA-programmet:
[email protected]
Tel: 046-222 80 91
■ Institutionen för strategisk
­kommunikation
Box 882, 251 08 Helsingborg
Besöksadress: Universitetsplatsen 2,
­Helsingborg
www.isk.lu.se
[email protected]
Tel: 042-35 66 59
■ Samhällsvetenskapliga fakultetens
kansli
Box 117, 221 00 Lund
Besöksadress: se hemsida
Tel. 046-222 00 00 (vxl)
[email protected]
www.sam.lu.se
AllmänNa studie­­väg­ledningen
■ Allmän studievägledning vid Lunds
universitet
Besöksadress: Sölvegatan 29,
­Genetikhuset, Lund
Tel: 046-222 01 00
[email protected]
www.lu.se/studievagledning
■ Statsvetenskapliga institutionen
Box 52, 221 00 Lund
Besöksadress: se hemsida
www.svet.lu.se
[email protected]
Tel. 046-222 89 50
Produktion: Mumma Reklambyrå och Kansli S, Lunds universitet. Redaktör: Mats Kristersson. Foto: Kenneth Ruona, Johan Persson, Charlotte Carlberg Bärg,
Apelöga, G Menander. Upplaga: 6 500 ex. Tryck: Lenanders. Denna katalog kan beställas på www.lu.se/kataloger. Med reservation för ändringar.
48
Öppet hus!
Besök Lunds universitet och få inspiration och tips!
­Välkommen på Öppet hus söndag 12 april 2015 kl 10–15!
Läs mer på www.lu.se/oppethus
Samhällsvetenskap – för
dig som vill förstå vad
som sker omkring oss och
vara med och förändra!
www.sam.lu.se
facebook.com/lundsuniversitet
instagram.com/lunduniversity
twitter.com/lundsuni
youtube.com/lunduniversity
Samhällsvetenskapliga
fakulteten
Lunds universitet
Box 117
221 00 Lund
Tel 046-222 00 00