Transcript VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 2013-03

1
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
Mål nr M 3271-09
DOM
2013-03-08
meddelad i
Växjö
SÖKANDE
Sydvatten AB, 556100-9837
Skeppsgatan 19
211 19 Malmö
Ombud: Advokat Anders Linnerborg
Setterwalls Advokatbyrå i Malmö AB
Box 4501
203 20 Malmö
SAKEN
Ansökan om tillstånd till bortledning av ytvatten från Ringsjön som reservvattentäkt
för kommunal vattenförsörjning. RINGSJÖN III
Avrinningsområde: 96
N: 6 197 565
E: 402 480
(SWEREF 99 TM)
_____________
DOMSLUT
Avskrivning
Mark- och miljödomstolen avskriver målet i de delar som det återkallats.
Tillstånd till vattenverksamhet
Mark- och miljödomstolen lämnar, enligt 11 kap. miljöbalken och på de villkor som
anges i denna dom, Sydvatten AB (Sydvatten) tillstånd till bortledning av ytvatten från
Ringsjön att användas som reservvattentäkt för den kommunala vattenförsörjningen i
till Sydvatten anslutna svenska kommuner enligt följande:
1. Från Ringsjön med befintliga anläggningar bortleda ytvatten, inräknat redan tillståndsgivna 1,125 m3/s, med maximalt 2 m3/s räknat som genomsnitt per vecka
och högst 63 072 000 m3 per år, under en vid varje bortledningstillfälle sammanhängande period om längst två år.
2. I övrigt gäller ifråga om reglering, tappning och intagsledningar m.m. alltjämt det
tillstånd som framgår av vattendomstolens deldom den 28 juni 1973, DVA
44/1973, i mål nr AD 71/1961 (Ringsjön II) om inte annat framgår av denna dom.
Dok.Id 239849
Postadress
Box 81
351 03 Växjö
Besöksadress
Kungsgatan 8
Telefon
Telefax
0470-560 100
0470-560 125
E-post: [email protected]
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-12:00
13:00-16:30
2
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Rättighetsfastigheter
Den rätt till vattenbortledning som denna dom medför ska vara knuten till den nuvarande bortledningsfastigheten Eslöv Värlinge 11:47.
Regleringsfastighet är alltjämt Eslöv Stehag 9:102.
Villkor för tillståndet
Mark- och miljödomstolen föreskriver följande villkor för tillståndet:
a) Sydvatten ska, utöver vad som föreskrivits i denna dom samt vad sökanden särskilt
har åtagit sig, bedriva verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
framgår av ansökan i målet och till denna redovisade ritningar, beskrivningar och
andra handlingar.
b) Vatten får inte bortledas från Ringsjön med stöd av denna dom i annat fall än när
en akut situation uppkommer i Sydvattens vattenförsörjning, vid underhåll eller
testkörningar som omöjliggör utnyttjande av vatten från sjön Bolmen för den ordinarie vattenförsörjningen.
c) Innan vattenbortledningen med stöd av denna dom får tas i anspråk ska Sydvatten
ha inhämtat ett skriftligt medgivande från tillsynsmyndigheten, för närvarande
Länsstyrelsen i Skåne län, att så får ske. Vid akut situation enligt punkten b) ovan
får dock vattenbortledning påbörjas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Utan
tillsynsmyndighetens medgivande får denna akuta vattenbortledning inte pågå
längre än två veckor.
d) Sydvatten ska snarast möjligt till tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om tidpunkten för såväl när bortledningen börjar som när den upphör.
e) Sydvatten ska inför en vattenbortledning med stöd av denna dom skriftligen underrätta, sakägare och andra intressenter som kan anses särskilt berörda, om bortledningen. Dessutom ska allmänheten underrättas genom annonser i dagspressen.
f) Bortledningen av vatten från Ringsjön får, med stöd av denna dom, inte ske när
vattennivån i Ringsjön mätt vid Sjöholmendammen underskrider nivån +52,89 m.
g) När vattennivån i Ringsjön mätt vid Sjöholmendammen under en period av fyra
veckor under pågående bortledning eller i anledning av bortledning understiger
+53,20 m ska ett utökat kontrollprogram tillämpas.
h) Vid Sjöholmendammen ska vid alla tidpunkter alltid till Rönne å tappas en minimivattenmängd om lägst 0,5 m3/s.
3
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
i) Sydvatten ska vid uttagsplatsen låta installera och under tiden för tillståndet behålla
utrustning för summerande och momentan vattenmätning som möjliggör mätning
av allt med stöd av denna dom bortlett vatten från Ringsjön.
j) Sydvatten ska till tillsynsmyndigheten inom sex månader från det att denna dom
har vunnit laga kraft redovisa ett kontrollprogram samt förslag till ett utökat kontrollprogram. Kontrollprogrammen behöver inte godkännas av tillsynsmyndigheten.
k) Sydvatten ska senast tolv månader efter att denna dom vunnit laga kraft, eller den
senare tidpunkt tillsynsmyndigheten bestämmer, till tillsynsmyndigheten inge en
biotopkartering avseende Rönne å och dess näromgivning från Bäljane å (objekt
SE621069-134310) till Västra Ringsjöns utlopp.
Kontrollbestämmelser
Följande kontrollbestämmelser ska, utöver vad sökanden bestämmer, gälla för den
tillståndsgivna vattenverksamheten och ingå i kontrollprogrammet:
a) Så länge uttag av vatten sker med stöd av nu lämnat tillstånd, ska Sydvatten, med
summerande vattenmätare mäta och journalföra den samlade mängden uttaget vatten ur Ringsjön.
b) Journaler beträffande de uppgifter som framgår av punkten a) ovan ska i samlad
form hållas tillgängliga, för envar som anser sig berörd av verksamheten, på Sydvattens kontor i Malmö och vid vattenverket i Stehag samt tillställas tillsynsmyndigheten varje år i samband med miljörapport. Journaler, vattenståndsblad och pegeldiagram ska hållas tillgängliga för berörda sakägare under 10 års tid.
Bemyndigande
Mark- och miljödomstolen bemyndigar med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken Länsstyrelsen i Skåne län att i förekommande fall bestämma:
a)
Inför varje bortledningstillfälle av vatten från Ringsjön pröva i ett beslut om
förutsättningarna finns för att medge Sydvatten, med stöd av meddelade tillstånd,
villkor och åtaganden i denna dom, att ta i anspråk tillståndet för vattenbortledning
från Ringsjön.
b)
Beslut med sådan prövning som avses enligt a) ovan ska fattas efter anmälan
från Sydvatten och inom två veckor tillsändas Sydvatten.
4
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
c) Tillsynsmyndighetens beslut enligt a) ovan ska bl.a. innehålla besked om inom
vilka tidsramar som tillståndet får utnyttjas.
d) Medge avvikelser från åtagna punkter i det utökade kontrollprogrammet och vid
behov föreskriva ytterligare punkter i de båda kontrollprogrammen för kontroll
och uppföljning av vattenbortledningens inverkan på vattenförhållanden och vattenkvalitén i Ringsjön.
e) Meddela de bestämmelser om mätning och redovisning som angetts under punkterna a) och b) under rubriken ”Kontrollbestämmelser”.
f) Besluta när biotopkartering enligt punkten k) under rubriken ”Villkor för tillståndet” ska vara utfört.
g) Besluta när undersökning ska göras av mängden fisk som kan följa med in i vattenintagen till Ringsjöverken.
Miljökonsekvensbeskrivning
Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i målet.
Oförutsedd skada
Anspråk på grund av oförutsedd skada ska enligt 24 kap. 13 § miljöbalken för att få tas
upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen senast inom fem år räknat
från dagen då denna dom har vunnit laga kraft.
Ersättning
Yrkandena om ersättning för tid innan dagen för denna dom avslås.
Mark- och miljödomstolen förordnar att frågan om ersättning till följd av denna dom
ska kunna prövas löpande efter varje bortledningstillfälle oavsett dess längd enligt följande:
a) Sydvatten ska inom två år efter varje bortledningsperiods slut redovisa skadeutredning och föreslå eventuella ersättningar till berörda intressen som skadats på
grund av ändrade vattenförhållanden till följd av den gjorda vattenbortledningen.
b) Sakägare eller annan som anser sig berörd ska, för att få skaderegleringen prövad,
inom fem år efter varje bortledningsperiods slut visa på uppkommen skada och
inom samma tid ha framställt ersättningsanspråk härom till Sydvatten. Sydvatten
5
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
har då att skyndsamt utreda om den angivna skadan kan bero på den gjorda vattenbortledningen eller inte och i förekommande fall föreslå ersättning.
c) Kan inte överenskommelse träffas i ersättningsfrågan får berörd part hänskjuta
tvisten till mark- och miljödomstolen för prövning som då prövar begäran om ersättning enligt de regler som stadgas för oförutsedd skada.
Omprövning av tillstånd
Vid omprövning av tillståndet är sökanden enligt 31 kap. 22 § andra stycket 3 miljöbalken inte skyldig att utan ersättning avstå från mer än en tjugondel (1/20) av den
vattenmängd som omfattas av tillståndet till verksamheten.
Bygdeavgift
Sökanden ska enligt 6 kap. 4§ lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, årligen till Länsstyrelsen i Skåne län utbetala bygdeavgift med 8 560 kr.
Beloppet ska årligen räknas upp med konsumentprisindex med år 2013 som bas.
Allmän fiskeavgift
Sökanden ska enligt 6 kap. 10§ lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, årligen till Havs- och vattenmyndigheten utbetala allmän fiskeavgift med
15 000 kr. Beloppet ska årligen räknas upp med konsumentprisindex med år 2013 som
bas.
Prövningsavgift
Mark- och miljödomstolen ändrar inte de tidigare beslutade avgifterna för målets prövning.
Mark- och miljödomstolen erinrar om sökandens skyldighet enligt 25 kap. 8 § miljöbalken att därutöver betala vissa angivna kostnader för målets behandling vid markoch miljödomstolen.
Rättegångskostnader
Sydvatten förpliktas utge ersättning för rättegångskostnader enligt följande:
a) Till Mattias Myrgrens huvudman med 61 631 kr med ränta enligt 6§ räntelagen
från den 8 mars 2013 tills betalning sker. Av ersättningen avser 37 500 kr ombudsarvode och 12 326 kr mervärdesskatt.
6
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
b) Till Jonas Månssons huvudmän med 87 870 kr med ränta enligt 6§ räntelagen från
den 8 mars 2013 tills betalning sker. Av ersättningen avser 67 800 kr ombudsarvode och 17 574 kr mervärdesskatt.
c) Till Roland Norléns huvudmän med 81 900 kr med ränta enligt 6§ räntelagen från
den 8 mars 2013 tills betalning sker. Av ersättningen avser 61 250 kr ombudsarvode.
d) Till Christian Rosenbergs huvudman med 92 000 kr med ränta enligt 6§ räntelagen från den 8 mars 2013 tills betalning sker. Hela ersättningen avser ombudsarvode.
e) Till Länsstyrelsen i Skåne län med 75 200 kr med ränta enligt 6§ räntelagen från
den 8 mars 2013 tills betalning sker.
Övriga yrkanden
Mark- och miljödomstolen avslår i övrigt de yrkanden som inte bemötts särskilt.
_____________
7
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
BAKGRUND
Orientering
Allmänt om ansökan
Sydvatten AB (fortsättningsvis Sydvatten) begär genom denna ansökan att erhålla tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till ökad bortledning av ytvatten från Ringsjön till en
mängd av totalt 2 000 l/s i genomsnitt per vecka jämfört med det tillstånd som i dag
föreligger till bortledning av 1 125 l/s i genomsnitt per år. Bortledningen ska alltjämt
ske för vattenförsörjning inom de kommuner som är anslutna till Sydvatten, men tillståndet ska till skillnad från det i dag gällande endast gälla för reservändamål.
Bakgrund
Ringsjön är belägen i Skåne län och är Skånes näst största sjö. Ringsjön består av tre
delar: Västra Ringsjön, Östra Ringsjön och Sätoftasjön. Ett smalt sund vid Bosjökloster förbinder Västra och Östra Ringsjön. Sätoftasjön står via ett sund i förbindelse med
Östra Ringsjön. Ringsjön har flera tillflöden, bland vilka märks Hörbyån, Höörån och
Kvesarumbäcken. Västra Ringsjön ligger i Eslövs och Höörs kommuner, medan Östra
Ringsjön ligger i Höörs och Hörby kommuner.
Ringsjön mynnar ut i Rönne å, som rinner från Ringsjön och mynnar ut i Skälderviken
vid Ängelholm. Rönne å är cirka 83 km lång. Avrinningsområdets areal är 1 900 km 2
och medelvattenföringen är cirka 22 m3/s. Viktigare biflöden är Ybbarpsån, Bäljane å,
Pinnån och Kägleån från söder, samt Klövabäcken från norr.
Rönne å har ett slingrande lopp, men flyter i huvudsak i nordvästlig riktning. Åns dalgång delar landskapet med Söderåsen på en sidan och omfattande skogsbeklädda kullar
på den andra sidan. I åns övre lopp, kring Stockamöllan, finns flera bevarade tidigare
vattendrivna sågverk och kvarnar. Därefter flyter Rönne å ganska lugnt förbi Färingtofta, Riseberga, Spången och Ljungbyhed ner till Klippan, där den via tre kraftverk
faller 23 meter. Från Klippan ner till Ängelholm har den ett stilla lopp som tidigare
flitigt trafikerades med pråmar.
Historiskt har fallen i Klippan utnyttjats genom att försörja pappersbruket på orten med
energi. I äldre tider har ån möjliggjort utskeppning av varor genom segling längs med
ån ut mot havet. I dag förekommer på Rönne å en del båtfart och kanoting inom ramen
för det rörliga friluftslivet.
År 1883 genomfördes i Ringsjön en vattenståndssänkning på cirka 1,5 meter för jordbrukets ändamål. År 1963 höjdes sjön då det infördes en reglering av sjöns vattenstånd, bland annat för att säkerställa en tillräcklig vattentillgång för dricksvattenproduktion. Regleringen skulle även medge att vattentillgången nedströms vid var tid var
8
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
tillräcklig för att Klippans Pappersbruk skulle kunna använda vatten för kraft- och processändamål och ha tillräcklig utspädning av sitt processavloppsvatten.
År 1963 togs Ringsjöverket i drift och vatten från Ringsjön utnyttjades kontinuerligt
för dricksvattenförsörjningen fram till år 1987 då Bolmentunneln togs i bruk. Även om
det gällande tillståndet medger kontinuerlig bortledning används i dag Ringsjön enbart
som reservvattentäkt om något skulle inträffa som hindrar Bolmenvattnet från att nå
Ringsjöverket eller annat haveri inträffar som kräver tillgång till Ringsjöns vatten.
Sydvatten
I mitten av 1960-talet förordade en statlig utredning att vattenförsörjningen i Skåne
borde lösas genom överföring av vatten från sjön Bolmen i Småland. År 1966 slog sig
därför Malmö, Helsingborg, Lund, Landskrona och Eslöv samman och bildade Sydvatten AB för att trygga vattenförsörjningen inom regionen. Tio år senare anslöt sig ytterligare sju kommuner till Sydvatten. Dessa kommuner var Burlöv, Höganäs, Kävlinge,
Lomma, Staffanstorp, Svalöv och Svedala. År 2004 tillkom även Vellinge kommun
och 2008 Bjuvs kommun. I dag är det således sexton kommuner totalt som ingår i
Sydvatten och fler kommuner kan förväntas tillkomma.
År 1983 tog Sydvatten över driften av Vombverket och Ringsjöverket och är idag en
av Sveriges största dricksvattenproducenter. Via Bolmentunneln nås Ringsjöverket av i
genomsnitt drygt 1 300 liter råvatten per sekund. Av dessa kommer 1 100 liter från
intaget i Bolmen och resten är grundvatten som blandas med Bolmenvattnet på vägen
söderut i Bolmentunneln.
Domar som berörs av ansökan
De domar som idag bestämmer rätten till reglering och vattenbortledning är följande.
Ringsjön I (AD 57/1955)
I deldom 1957 i mål AD 57/1955 förklarade Söderbygdens vattendomstol städerna
Helsingborg, Landskrona och Eslöv berättigade att, under förutsättning att Ringsjön
reglerades i skadeförebyggande syfte och att villkor i övrigt följdes, bortleda vatten till
en mängd varierande mellan 500 l/s i början av perioden och 660 l/s i slutet av densamma. Härtill fick städerna tillstånd att anlägga de anordningar i övrigt som erfordrades för verksamheten.
Genom deldom den 4 juli 1960 i samma mål fick städerna bland annat tillstånd att påbörja vattenbortledningen och vissa ersättningsfrågor prövades. Regleringen påbörjades i maj år 1963.
9
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Ringsjön II (AD 24/1960 senare sammanlagda i mål i AD 71/1961)
År 1960 och 1961 ingav Klippans Finpappersbruk AB (fortsättningsvis Klippan) och
städerna var för sig ansökningar om tillstånd till att få bortleda vatten från Ringsjön
m.m. Båda de ansökta företagen kunde inte utföras fullt ut, varför parterna träffade en
förlikning och Klippan yrkade därefter att få reglera Ringsjön på visst sätt och att få
utföra vissa andra åtgärder, bland annat rensa vissa delar av sjön. Städerna yrkade att
från och med år 1980 och för all framtid få bortleda 665 000 m3 vatten per vecka samt
därutöver fritt disponera 780 000 m3 vatten, allt sammantaget cirka 1 125 l/s och att
som skadeförebyggande åtgärd reglera Ringsjön, på så sätt att en vattenföring om 2,5
m3/s vid Forsmöllan säkerställdes (bortsett från fyra veckor under semestertid då vattenföringen skulle vara minst 1,7 m3/s) samt en lågvattentillgång om 0,5 m3/s vid utloppet till Rönne å, eller i vissa undantagsfall, mätt vid Bollamöllan (även kallad Bålamöllan). Parterna åtog sig att gentemot det allmänna och tredje man solidariskt svara
för alla ersättningar, avgifter, skadeförebyggande åtgärder och rättegångskostnader.
I deldom i samma mål den 18 oktober 1966 fann vattendomstolen parternas företag
tillåtligt och gav Klippan tillstånd att utföra en rad olika byggnadsåtgärder.
Ringsjön II a
Städerna ingav år 1970 en ansökan i samma mål om att bland annat få ta i anspråk vattenbortledningen redan år 1974 i stället för år 1980, som tidigare tillstånd innebar.
Domstolen medgav detta genom deldom år 1972.
Härefter har vissa slutliga prövningar skett beträffande anordningar och byggnadsåtgärder samt prövningar av anmälda anspråk om ersättning för oförutsedd skada samt
påverkan på allmänna fiskeintressen, den senaste år 1998. Tiden för anmälan av oförutsedd skada till följd av regleringen gick ut vid utgången av år 1989.
AB Klippans finpappersbruk (AD 106/1964)
I deldom från den 25 november 1966 lämnade Söderbygdens vattendomstol tillstånd
för Klippan att från dåvarande stadsägan nr 1843 i Klippans köping (nuvarande Klippan 3:32 i Klippans kommun) bortleda vatten till en mängd av 0,75 m3/s och att utsläppa lika stor mängd industriellt avloppsvatten till Rönne å. Båda dessa rättigheter
gjordes i domen beroende av att regleringen av Ringsjön tagits i bruk. Det är Sydvattens uppfattning att domen ska tolkas så att tillståndet inte ger någon rätt till nettobortledning av vatten från Rönne å, eftersom det inom ramen för det allmänna villkoret
förutsätts att processvattnet, med ett obetydligt svinn, återförs till Rönne å. Denna rätt
till bortledning av vatten är således inte heller i något avseende knuten till fastigheten
Eslöv Stehag 9:102, vilken fastighet i dag till lika delar ägs av Sydvatten och Svenska
Pappersbruket AB, det bolag som genom köp övertagit rättigheter och skyldigheter
från Klippan AB:s konkursbo.
10
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Denna dom meddelades med förutsättning av de skyldigheter som följer av domen i
Ringsjön II. Det är dock Sydvattens uppfattning att de skyldigheter som följer av de
ovan redovisade domarna avseende Ringsjöns reglering inte längre med nödvändighet
är kopplade till bortledningsrätten vid Klippans bruk, dvs. processvattenuttag för
Svenska Pappersbruket AB:s anläggning i Klippan. Bruket bedriver inte längre kraftproduktion, har ett lägre vattenbehov och betydligt mindre utsläpp till vatten, varför
denna rätt inte på samma sätt som ursprungligen är beroende av Ringsjöns reglering.
Ingen förändring kommer dock att ske för pappersbruket genom denna ansökan, utan
den reglering som domen förutsätter kommer alltjämt att fortsätta.
Gällande tillstånd
Det tillstånd som i dag reglerar bortledningen och regleringen är således i huvudsak det
som blev följden av prövningen i målet Ringsjön II. Dock hänvisas i denna dom till
flera villkor och skyldigheter enligt tidigare domar, vilka skyldigheter gäller jämte
domen i Ringsjön II. Följande är de skyldigheter som alltjämt är aktuella.
Aktsida 2448: [...] att för framtiden underhålla de tillstadda rensningarna samt att mellan Sjöholmendammen och sektion 5/190 (cirka 700 m uppströms vägbron vid Rönneholms slott) tillika utföra och för framtiden vidmakthålla upprensning av vegetation
och uppgrundningar mellan kanalen och de nuvarande stränderna i sådan omfattning
att tappningsställaren fungerar vid alla förekommande vattenföringar.
Aktsida 2452: Hänvisning till 1957 års deldom och där meddelade föreskrifter till
skydd för båtfart med föreskrift om att dessa i tillämpliga delar alltjämt ska vara gällande (med modifikationer av lotsdirektören efter framställan från städerna).
Aktsida 2454: De i 1960 års deldom lämnade föreskrifterna om anspråk för ersättning
för båtfarts intrång av regleringsdammen bör fortsatt gälla.
Aktsida 2454: Sökandena ska gentemot SJ (numera Trafikverket) tillse att vattenståndet vid järnvägsbron över Rönne å vid Ringsjöns utlopp ej underskrider + 52,89 m.
Aktsida 2455: Städerna förpliktas att i skadeförebyggande syfte reglera avrinningen ur
Ringsjön enligt samma vattenhushållningsbestämmelser som angetts för Klippans reglering (se aktsida 2454).
Aktsida 2455: Sökandena ska vidmakthålla grunddammen vid Bollamöllan samt fullgöra det rensningsunderhåll som angetts i 1966 års deldom (se vad som anförts ovan
under aktsida 2448).
11
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Aktsida 2458: Regleringen ska skötas enligt den i domsbilaga 1 (till deldom DVA
44/1973) intagna tappningsställaren och där angivna bestämmelser med tillägg dels att
vid tillämpning av tappningsställaren i punkten "Grundbestämmelser för fastställande
av tappning" där angivna vattenföringar ej ska inkludera vatten som tappats eller ska
tappas enligt regeln under rubriken "Bestämmelser om vatten som ej bortledes", dels
att sistnämnda regel ej ska tillämpas utan 1,125 m3/s alltid ska tappas utöver vad tappningsplanen i övrigt föreskriver om städerna upphör med vattenbortledningen och
Klippan ensam utövar regleringen.
Aktsida 2459 f: Kontrollföreskrifter (vattenhushållning och kontroll) samt viss rätt för
SMHI att meddela kompletterande föreskrifter.
1.
Städerna ska veckovis mäta den vattenmängd som bortleds efter rening vid vattenverket i Stehag.
2.
Vattenståndsskala, inpassad i gällande höjdsystem och omfattande hela det höjdregister inom vilket vattenståndsvariationer beräknas uppkomma i Ringsjön, ska
finnas anbragt på lämplig plats uppströms Sjöholmendammen (jfr ”mätning av
vattenstånd” i domsbilagan 1). Vattenståndsskala och registrerande pegel ska finnas dels på Sjöholmendammens nedströmssida, dels på Bollamöllans uppströmssida och dels vid Forsmöllan.
3.
Vid Sjöholmendammen och Forsmöllan ska mätning utföras kontinuerligt med de
registrerande peglarna. Vattenståndsskalorna vid Sjöholmendammen ska avläsas
en gång dagligen. Vid Bollamölladammen ska vattenstånden registreras under tid
då Ringsjöns vattenstånd ligger inom registret I på tappningsställaren (domsbilaga
1)  avläsning av vattenståndsskalan dock endast i den mån så erfordras för att
följa upp tappningsbestämmelserna. Vid Forsmöllan ska vattenföringens dygnmedeltal fortlöpande bestämmas.
4.
Vid vattenverket i Stehag ska föras journal i vilken införs uppgifter om
a. bortledd vattenmängd per vecka,
b. den vattenkvantitet intill 665 000 m3 som ej bortletts under föregående vecka
och därför ska avtappas till Rönne å enligt föreskrift i domsbilaga 1,
c. dagligt vattenstånd uppströms och nedströms Sjöholmendammen,
d. utskovsluckornas ställning i Sjöholmendammen samt varje omställning av
luckorna och tidpunkten härför,
e. till Rönne å avtappad vattenmängd per vecka,
f. vattenstånd och vattenföring vid Bollamöllan under tid då Ringsjöns vattenstånd ligger inom registret I på tappningsställaren samt
g. dygnstillrinningen vid Forsmöllan
12
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Till journalen ska fogas blad med tappningsställaren inlagd, på vilken Ringsjöns
vattenstånd fortlöpande inprickas. Journal, vattenståndsblad och pegeldiagram ska
hållas tillgängliga vid vattenverket i Stehag under 10 år för berörda sakägare 
dock att därutöver uppgifter för tid före 1989 års utgång ska hållas tillgängliga intill denna tidpunkt ävensom under den tid som därefter åtgår för behandling av
eventuella anspråk på grund av oförutsedda skador.
5.
(rör endast SMHI:s skyldigheter i sin kontrollfunktion)
6.
SMHI:s rätt att meddela ytterligare föreskrifter om sökandens skyldighet att tillhandahålla SMHI det material samt utföra de åtgärder som SMHI finner erforderliga för kontrolluppdragets fullgörande. SMHI:s föreskrift kan prövas av domstolen, men ska lända till efterrättelse i avvaktan på besked från domstolen eller domaren.
Aktsida 2531: Sökandena ska för framtiden bekosta årlig utsättning av 100 kg ålungar
eller ålyngel i Ringsjön.
Aktsida 2537: Sökandena åläggs att vid Sjöholmendammen och Bollamölladammen ha
uppsatta skyltar som upplyser om fiskeförbuden i dammarna.
Aktsida 2631: [...] innehavaren av Forsmöllans kraftstation ska vara skyldig att vid
kraftstationen hålla mätanordningar för bestämning av vattenföringen i Rönne å i enlighet med de närmare föreskrifter som SMHI kan komma att meddela.
Den sistnämnda skyldigheten är en följd av att Klippans Finpappersbruk AB vid tidpunkten var såväl sökande som kraftproducent vid Forsmöllans kraftstation. Genom
överlåtelsen av kraftverket först till Sydkraft och därefter till Skånska Energi AB har
denna skyldighet åtminstone avtalsvis övergått till ny verksamhetsutövare. Det är
oklart om huruvida detta dock har skett i behörig ordning, dvs. genom dom.
Lokalisering
Det område som ansökan omfattar berör Ringsjön och Rönne å. För verksamheten gäller följande koordinater i rikets nät, angivna i SWEREF 99.
Fastigheten Eslöv Stehag 9:102
X: 6 197 565
Y: 402 480
13
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Fastigheten Eslöv Värlinge 11:47 (tre områden)
X: 6 195 587
X: 6 196 059
X: 6 196 459
Y: 399 654
Y: 402 735
Y: 402 247
Höjdsystem
Alla höjdangivelser i ansökan hänför sig till rikets höjdsystem 1900, RH 00, vilket är
samma höjdsystem som genomgående används i akten rörande Ringsjöns reglering. De
fixpunkter som använts vid avvägning framgår av den tekniska beskrivningen.
Nuvarande reglering av Ringsjön
Ringsjöverket har sedan mitten av 1963 registrerat vattenstånd i Ringsjön och avtappning vid Sjöholmen som en del av regleringskontrollen. I samband med denna utredning har data sammanställts så att Ringsjöns reglering, variationer under åren samt
maximi- och mininivåer har kunnat studeras.
I domen gäller beträffande vattenhushållningen från Ringsjön en tappningsplan (bilaga
1 till deldom den 28 juni 1973) som ska hanteras i relation med vattenföringsuppgifter
som fortlöpande inhämtas från nedströms kontrollpunkter vid Bollamöllan och vid
Forsmöllan.
De vattenföringsuppgifter som inhämtas är ett verktyg för att verksamhetsutövaren ska
kunna avbörda vatten från Ringsjön på ett korrekt sätt. De aktuella målvattenföringarna har dessutom haft till syfte att skydda dels det vid tidpunkten av Klippan Finpappersbruk ägda kraftverket vid Forsmöllan, dels Klippan Finpappersbruks uttag för produktionsändamål. Målvattenföringarna är inte angivna som uttryckliga villkor i domen,
men skulle kunna tolkas som rikt- eller gränsvärden, beroende på hur man bedömer de
föreskrifter för kontrollen som meddelats efter hand.
Efter kontroll av vattenföringsuppgifter vid Forsmöllans kraftverk (Skånska Energi)
och via pegelavläsningar i Bollamöllan, har det kunnat konstateras att de målvattenföringar som ska gälla enligt tappningsplanen vid några tillfällen har underskridits trots
att tappningen skötts korrekt. Avvikelserna har dessutom varit tydliga.
Vad som har kunnat konstateras är att tappningsplanen under lågvattensituationer inte
alltid ger den nedströms vattenföring som eftersträvats och som var tänkt vid tidpunkten för prövningen. Endera beror detta på eftersläpning i en situation av avtagande vattenföring eller på att tillflödena under vissa förhållanden är lägre än förväntat. Tappningsplanen medger inte alltid möjlighet att uppnå målvattenföringarna trots att tappningsplanen följs med stor precision. Det har visat sig vid flera tillfällen att det inte
alltid är tillräckligt att avbörda den volym som tappningsplanen anger för att uppnå
14
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
målvattenföringarna. Det kan konstateras att det till och med har förekommit tillfällen
med en lägre vattenföring vid Bollamöllan än vad som har avtappats från Sjöholmen
under föregående dygn.
Andra förklaringar, eller möjligen bidragande sådana, är de vattenuttag för jordbruksändamål som sker på sträckan mellan Sjöholmen och Bollamöllan respektive Forsmöllan samt att korttidsreglering sker vid Forsmöllan med osäkerhet beträffande vattenföringsuppgifterna där.
Det är hursomhelst uppenbart att det under rådande omständigheter inte ligger inom
regleringshavarens kontroll att uppnå de målvattenföringar som domen stipulerar, eftersom tillståndet är knutet till tappningsplanen och i nuläget även ett överskridande av
tappningen innebär ett villkorsbrott. Således föreligger en situation där tillståndshavaren helt saknar rättssäkerhet i förhållande till det meddelade tillståndet, eftersom det
enda som står i verksamhetsutövarens makt är att tappa så mycket vatten som tappningsplanen föreskriver. I och med det förhållande som upptäckts är det även uppenbart att villkoren för regleringen i detta avseende inte är tillfyllest och ansökan innehåller därför yrkande om att minimitappningen, i de lägsta registren, ska mätas vid Sjöholmen i stället för vid Bollamöllan. Detta kommer att innebära att något mer vatten
släpps i dessa register än för närvarande, då tappningen i dag i dessa fall utgår från att
nå 500 l/s vid Bollamöllan, i vilken volym har beräknats ingå en viss tillrinning på
vägen dit.
Medelvattenståndet i Ringsjön för hela den historiska mätperioden 1964-2007 är
+53,91 m. Högsta uppmätta vattenstånd är +54,82 m (år 1970) och lägsta är +52,91 m
(år 1976).
15
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
ANSÖKAN
Syfte med ansökan
Allmänt
Sydvatten har för närvarande tillstånd att kontinuerligt bortleda ytvatten från Ringsjön
för dricksvattenproduktion upp till motsvarande 1,125 m3/s. Syftet med denna ansökan
är att erhålla tillstånd att, dock begränsat till tidpunkter då ordinarie vattenförsörjning
är satt ur spel, för samma ändamål bortleda ytvatten ur Ringsjön till en volym av högst
2 m3/s. Det är således fråga om att öka tillståndet med 875 1/s jämfört med dagens tillstånd. Detta är den maximala vattenvolym som kan komma att nyttjas.
Målet med den befintliga regleringen har varit att efterlikna Ringsjöns naturliga vattennivåer så som de sett ut historiskt. För att säkerställa ett acceptabelt flöde i Rönne å
har ett villkor funnits om en minimitappning om 0,5 m3/s, i huvudsak mätt vid utloppet, men vid låg vattenföring mätt nedströms vid Bollamöllan. I nuvarande ansökan är
avsikten att en minimiavtappning på 0,5 m3/s ska upprätthållas. Avsikten är att varken
de hittillsvarande högsta eller lägsta nivåerna i Ringsjön kommer att över- eller underskridas eller den nuvarande regleringen ändras i förhållande till vad som i dag gäller.
Vattenbehov
Det tidigare tillståndet är meddelat 1973 och utgick från en prognos som i dag inte
längre är aktuell. Vid tidpunkten för ansökan var det tre städer som ansökte om tillstånd och i dag försörjer Sydvatten 14 kommuner med dricksvatten. Ytterliggare två
kommuner är delägare med en planerad utbyggnad av vattenförsörjning. Tillståndet är
sökt för kontinuerlig vattenbortledning eftersom Ringsjön vid denna tid utgjorde ordinarie vattentäkt för de aktuella städerna.
Efter Bolmentunnelns ianspråktagande 1987 har Ringsjön utgjort reservvattentäkt i
händelse av att haveri sker i Bolmentunneln eller att på annat sätt betydande delar av
den ordinarie vattenförsörjningen slås ut. Ringsjön har behövt tas i anspråk för detta
ändamål vid tre tillfällen: först i samband med att tunneln skulle tas i bruk 1986, därefter 1995-96 och nu senast i april 2009 till mars 2011. Reparationsarbetena har tagit
mellan 10 månader och ett år att färdigställa. Det är fråga om en återkomsttid om cirka
10-12 år mellan de ras som har förekommit i tunneln och det saknas anledning att tro
att det ska ske med tätare intervall än så, snarare motsatsen. Skälet till detta är att även
försvagade zoner och mindre skador repareras i samband med de större reparationerna,
vilket rimligtvis bör minska risken för nya ras. Samtidigt sker inte leveransstopp i tunneln på grund av alla ras som sker. Det krävs ras av större omfattning för att tunneln
ska behöva tas ur bruk och repareras. Om alltför stor del av tunnelns yta täpps till ökar
trycket i tunneln uppströms, vilket i sig ökar risken för nya ras.
16
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Även om mängden förbrukat vatten per person har minskat, är det totalt sett så att de
numera cirka 800 000 personer som ska försörjas med vatten redan i dag i värsta fall
skulle kunna behöva mer vatten än vad nuvarande tillstånd för Ringsjön medger. Behovet kan dessutom förväntas öka med ökande befolkning och fler anslutna kommuner. Detta framgår av SWECO:s utredning "Optimal dricksvattenförsörjning 2015".
Redan fram till 2015 förutses ett ökat behov om cirka 15 % och framöver kommer behovet att öka ytterligare. Det bedöms i utredningen av maxdygnsbehovet kan behöva
ökas från 95 000 m3 till mellan 150 000 - 170 000 m3. Den volym som yrkas i denna
ansökan ligger i det högre intervallet av denna bedömning, men bedöms säkra reservvattentillgången under överskådlig tid.
Anledningen till att reservvatten behövs är bristen på lokala produktionsresurser i delägande kommuner. Av utredningen "Lokala produktionskapaciteter hos Sydvattens
delägarkommuner" framgår att det endast är små vattentillgångar som i dag finns att ta
i anspråk. Det som också innebär ett problem är att dessa tillgångar, då de inte används
kontinuerligt, inte kan tas i anspråk med kort varsel. Samtidigt är det alltjämt så att det
finns kvalitetsproblem i flera Skånska kommuners vattentillgångar, något som bland
annat har varit skälet till att kommunerna valt att ansluta sig till Sydvatten. Det finns
dock en uttalad ambition hos Sydvatten att förmå delägarkommunerna att i någon mån
sätta i stånd reservvattenresurser, men även där så kan ske kommer dessa inte att kunna
aktiveras så fort att de kan minska behovet av reservvatten från Ringsjön i det initiala
skedet. Däremot är det sannolikt att det under en bortledningsperiod efterhand kommer
att kunna tas vatten från de lokala resurserna, med successivt minskat behov av vatten
från Ringsjön.
Således är målet att det ska vara möjligt att i viss mån minska behovet av vatten från
Ringsjön genom dessa lokala resurser, vilket kan vara av betydelse särskilt om bortledningen sker under torrperioder och Ringsjön skulle närma sig kritiska nivåer. Av
denna anledning bedömer Sydvatten att det kommer vara möjligt att utföra verksamheten inom hittillsvarande regim och att acceptera ett villkor för lägsta nivå i sjön.
Fastigheter som omfattas av ansökan
Regleringsfastigheter för vattenverksamheten kommer att vara Eslöv Stehag 9:102.
Bortledningsfastighet kommer att vara Eslöv Värlinge 11:47. Detta är samma fastigheter som enligt tidigare tillstånd (den i tidigare tillstånd angivna bortledningsfastigheten Eslöv Stehag 44:1 är avregistrerad och överförd i Eslöv Värlinge 11:47). Några
anläggningar utöver de befintliga som prövats i tidigare dom kommer inte att utföras.
Båda fastigheterna ägs av Sydvatten.
Yrkanden
Sydvatten yrkar  såsom talan slutligt framställts  att mark- och miljödomstolen ska
meddela tillstånd:
17
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
att för dricksvattenändamål, från Ringsjön med befintliga anläggningar, allt i enlighet
med vad som framgår av ansökan och tillhörande bilagor, bortleda maximalt 2 m 3/s
räknat som genomsnitt per vecka och maximalt 63 072 000 m3 per år, under en vid
varje bortledningstillfälle sammanhängande period om längst två år,
att för samma ändamål med befintlig dammanordning fortsatt reglera Ringsjön i enlighet med den tappningsplan som utgör bilaga 1 till Växjö tingsrätt, Vattendomstolens
deldom DVA 44/1973 rörande Ringsjön II (AD 71/1961), dvs. nu gällande tillstånd,
samt
att tid för anmälan av oförutsedd skada i första hand ska fastställas till fem år från respektive bortledningstillfälle och i andra hand ska fastställas enligt gällande bestämmelser.
Särskilda villkor
Sydvatten begär att som särskilda villkor för tillståndet ska följande fastställas:
1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden
uppgivit eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av de särskilda villkor
som kan komma att bestämmas för verksamheten.
2.
Vattentillgången får inte tas i anspråk i annat fall än när en akut bristsituation uppkommer i sökandens vattenförsörjning, genom ras eller annat haveri i Bolmentunneln eller ledningen från tunneln till Ringsjöverket eller om det uppstår annat hinder för leverans av vatten från Bolmen.
3.
Mängden bortlett vatten ska kontrolleras genom flödesmätning och journalföras
fortlöpande.
4.
Vattenståndsskala, inpassad i gällande höjdsystem och omfattande hela det höjdregister inom vilket vattenståndsvariationer beräknas uppkomma i Ringsjön, ska
finnas anbragt på lämpligt plats uppströms Sjöholmendammen. Vattenståndsskala
och registrerande pegel ska finnas dels på Sjöholmendammens nedströmssida, dels
på Bollamölladammens uppströmssida och vid Forsmöllan.
5.
Vid Sjöholmendammen och Forsmöllan ska mätning utföras kontinuerligt med de
registrerande peglarna. Vattenståndskalorna vid Sjöholmendammen ska avläsas en
gång dagligen.
6.
Journaler beträffande de uppgifter som framgår av punkterna 3-5 ska hållas tillgängliga på Sydvattens kontor i Malmö med adress Sydvatten AB, Hyllie Stat-
18
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
ionstorg 21, 215 32 Malmö och vid vattenverket i Stehag samt tillställas tillsynsmyndigheten varje år i samband med miljörapport eller i övrigt efter anmodan.
Journaler, vattenståndsblad och pegeldiagram ska hållas tillgängliga för berörda
sakägare under 10 års tid.
7.
Bortledningen från Ringsjön får inte bedrivas så att vattennivån genom verksamhetens bedrivande underskrider +52,89.
8.
Som lägsta vattenföring att tappa vid utloppet till Rönne å, mätt vid dammen vid
Sjöholmen, ska föreskrivas ett flöde om vid alla tidpunkter lägst 0,5 m3/s.
9.
Den del av den tillståndsgivna vattenföringen som inte uttas för dricksvattenproduktion ska vid var tid avbördas till Rönne å upp till en volym av sammanlagt
1,125 m3/s inklusive minimivattenföringen under punkt 8.
10. Vattenhushållningen ska genom den befintliga tappningsplanen ha som målsättning att vid var tid åstadkomma en lägsta vattenföring vid den befintliga kontrollpunkten nedströms Forsmöllan om 2,5 m3/s samt 1,7 m3/s under semesterperioden.
11. Sydvatten ska inför påbörjad bortledning av vatten omedelbart underrätta de intressenter som kan anses särskilt berörda av bortledningen genom skriftligt meddelande. Härutöver ska den påbörjade bortledningen snarast delges allmänheten
genom att kungöras i dagspressen. Såväl tidpunkten för bortledningens påbörjande
som dess upphörande ska omgående rapporteras till tillsynsmyndigheten.
12. Sydvatten ska senast tolv månader efter att tillståndet vunnit laga kraft, eller den
tid tillsynsmyndigheten bestämmer, till tillsynsmyndigheten inge en biotopkartering avseende Rönne å och dess näromgivning från Bäljane å (objekt SE621069134310) till Västra Ringsjöns utlopp.
19
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Åtaganden
Kontroll
Sydvatten åtar sig i händelse av att vattenståndet i Ringsjön under en period av minst
fyra veckor under pågående bortledning eller i anledning av bortledning understiger
nivån + 53,20 utföra ett utökat kontrollprogram bestående i följande:
1.
Att under uttaget följa planktonsamhället i sjön, med tätare provtagningsintervall
och med en utsträckt provtagningsperiod (hela den tid då sjön är isfri).
2.
Att algtoxiner undersöka under närmast påföljande period maj till november.
3.
Att syretemperaturprofiler upprättas veckovis för ytabotten i åtminstone Östra
Ringsjön.
4.
Att siktdjupet registreras veckovis under perioden.
5.
Att ett fullödigt provfiske utförs i sjöarna efter ett uttag.
6.
Att under uttaget följa kiselalgsamhället i rinnande vatten med minst en provtagning per vattenförekomst och säsong.
7.
Att det året efter ett uttag genomförs ett elfiske och en undersökning av bottenfaunan vid ett ”normalt” provtagningstillfälle i varje vattenförekomst.
8.
Att om det låga vattenståndet har uppträtt under tid då leken för någon fiskart har
kunnat påverkas i Ringsjön eller så att fisksamhället kan påverkas negativt ska årliga provfisken ske genom elfiske under en period som beslutas i samråd med tillsynsmyndigheten, med syfte att klarlägga att för sjön normala fisksamhällen föreligger och att lek, romutveckling och yngeluppväxt upp till smoltstadiet fungerar
som förväntat.
Tillsynsmyndigheten ska ha rätt att medge avvikelse från ovanstående punkter och vid
behov ha rätt att föreskriva ytterligare villkor för kontroll och uppföljning.
Sydvatten ska snarast meddela tillsynsmyndigheten när det utökade kontrollprogrammet påbörjas.
Sydvatten ska så snart som möjligt redovisa respektive del av kontrollen till tillsynsmyndigheten.
Fisk i intagningsledningarna
Sydvatten åtar sig att vid nästa bortledningstillfälle, någon gång under perioden
majaugusti utföra undersökning av mängden fisk som kan följa med in i vattenintagen. Undersökningen ska företas i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas till
tillsynsmyndigheten senast tre månader efter undersökningsperioden.
20
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Skulle bortledning inte ske under ovan angivna månader ska undersökning, om det kan
ge ett relevant resultat, ske under annan tid som tillsynsmyndigheten bestämmer.
Omständigheter som åberopas till stöd för rådighet
Av 2 kap. 4 § 2 p lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet
följer att den som vill bedriva vattenverksamhet har för detta ändamål rådighet över
vattnet inom det område verksamheten ska bedrivas om vattenverksamheten, som exempelvis i detta fall, avser vattentäkt för allmän vattenförsörjning. Regleringsfastighet
är fastigheten Eslöv Stehag 9:102, som numera till sin helhet ägs av Sydvatten. Bortledningsfastighet är fastigheten Eslöv Värlinge 11:47, som även den ägs av Sydvatten.
Vattenanläggningarna kommer inte att beröra andra fastigheter än dessa eller vattenområde som tillhör andra än dessa fastigheter. Sydvatten förfogar över vattenanläggningen och regleringsfastigheten med stöd av avtal av med Klippans Finpappersbruk
AB (numera Svenska Pappersbruket AB) av dels den 24 januari 1964, dels april 1974,
som stadfästes i prövningen av Ringsjön II. Genom 1964 års avtal, punkten 3, har
Sydvatten rådighet över såväl anläggningarna som de rättigheter som krävs för utövandet av vattenverksamheten. Klippans åtagande (numera Svenska Pappersbruket AB)
enligt domen Ringsjön II har övertagits av Sydvatten.
Berörda vattendomar
Sökanden anger vidare att det i Ringsjön och Rönne å förekommer ett antal vattenverksamheter som bedrivs med eller utan tillstånd. Förutom de tillstånd som påverkas
direkt av denna ansökan och som sökanden förfogar över, är det främst Skånska Energi
AB:s tillstånd till kraftproduktion som berörs.
Då den nu ansökta verksamheten inte kan medföra högre vattennivåer i sjön eller nedströms i Rönne å bedöms inte markavvattningsföretag påverkas av verksamheten.
Det finns ett tillstånd till vattenbortledning från Ringsjön för bevattning av golfbana
till förmån för Bosjöklosters Golfklubb (VA 30/1992) om maximalt 20 1/s och maximalt 45 000 m3/år. Denna bortledning bedöms vara av så ringa omfattning att den ska
kunna bedrivas jämsides den nu ansökta verksamheten utan risk för konkurrens.
Sakägare
Såsom sakägare har angivits samtliga de fastighetsägare och andra rättsubjekt som
varit berörda av Ringsjön II samt härutöver ett antal andra identifierade rättsubjekt som
åtminstone teoretiskt kan påverkas. Det rör sig sammanfattningsvis om fastighetsägare
invid Ringsjön och Rönne å ner till Forsmöllan samt berörda kraftintressen och andra
verksamheter. Även Bosjöklosters Golfklubb, med rätt till uttag av vatten från Ring-
21
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
sjön, är att anse som sakägare liksom Helsingborgs Sportfiskeklubb såsom nyttjanderättshavare till del av åsträckan nedströms.
Tillåtlighet
Nytta
Den aktuella verksamheten ska tillförsäkra de cirka 800 000 vattenabonnenter som får
sitt vatten genom Sydvattens försorg att vid var tid kunna påräkna vattenleverans. Frågan om nytta utgår således främst från det allmänna intresse som dricksvattenförsörjningen utgör. Härutöver kan det konstateras att genom vattenuttaget i Ringsjön i händelse av haveri på Bolmentunneln kan Sydvatten producera reservvattnet för en kostnad av 3 kr/m3. Även om det är svårt att alls finna alternativa lösningar på behovet av
reservvatten är det uppenbart att denna kostnad är väsentligen lägre än den kostnad
som hade uppkommit för andra alternativ. Det totala värdet av vattnet är svåröverskådligt, men torde uppgå till så stora belopp att de skador och olägenheter som verksamheten kan medföra är blygsamma vid en jämförelse. Priset på vatten inklusive avlopp
för en abonnent är i dag 20-30 kr/m3 i respektive kommun, vilket motsvarar produktions- och distributionskostnaden i nästa led. Redan en försiktig bedömning av merkostnaden för att på ett alternativt sätt anordna reservvattenförsörjning, dvs. 10 kr/m3,
innebär att den ansökta verksamheten uppvisar en nytta om 630 miljoner kronor per år.
Dessutom tillgodoser verksamheten ett angeläget samhällsintresse.
Det är sökandens uppfattning att tillåtlighet föreligger med utgångspunkt från den
prövning som ska ske enligt 11 kap. 6 § miljöbalken.
Planenlighet
Verksamheten bedrivs i huvudsak i område som inte omfattas av detaljplan eller annat
förordnande enligt plan- och bygglagen. Verksamheten strider inte mot någon detaljplan och tillåtlighet enligt 2 kap. 6 § 3 st. miljöbalken föreligger därför.
Påverkan på allmänna intressen
Allmänt
Utgångspunkten för den ansökta verksamheten är såväl att kunna säkerställa vattentillgången för Sydvatten som att undvika att negativt påverka Ringsjön och Rönne å. Den
reglering av sjön som gäller sedan lång tid har utformats med en tappningsplan för att
åstadkomma en avbördning som ska likna den naturliga så långt möjligt och medger
något högre vattennivåer under våren medan vattennivån sjunker gradvis under sensommar och höst. I samband med samrådet presenterade Sydvatten inledningsvis ett
förslag som innebar att regleringen skulle ändras till en permanent nivå om +54 m. Ett
sådant förslag skulle ha medgett en säkrare vattentillgång för Sydvatten även under
höst och vinter, men även inneburit att risken för översvämning nedströms skulle ha
ökat, liksom risken för låga flöden under vissa tider på året i Rönne å. Framför allt
22
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
hade förslaget inneburit en förändring av det naturtillstånd som förelegat under lång
tid, vilket skulle medfört permanenta förändringar i båda biotoperna. Efter att samråd
hade skett fick Sydvatten, bl.a. genom synpunkter från länsstyrelsen, lantbrukarna och
sportfiskarna, klara indikationer på att påverkan på allmänna intressen enligt deras
uppfattning totalt sett skulle bli mindre om man kvarstår vid nuvarande reglering och
därmed endast åstadkommer tillfällig påverkan i samband med perioder av bortledning. Bedömningen är att de konsekvenser tillfälliga låga vattennivåer kan medföra för
Ringsjön är så ringa att det är rimligt att tillmötesgå dessa viktiga intressen nedströms.
Konsekvenser av den ökade bortledningen
Vad som kan tänkas bli följden av en ökad vattenbortledning är att det under maximal
bortledning kan ske en avsänkning av vattennivån i Ringsjön under perioder när tillflödet till sjön är lägre än 2,5 m3/s (ansökt vattenvolym jämte minimitappning). Således är nederbördsförhållandena under bortledningen av avgörande betydelse liksom,
med hänsyn till den varierande vattennivån i Ringsjön, vid vilken tid på året bortledningen påbörjas. En statistisk bedömning ger vid handen att risken för kritiskt låga
nivåer i Ringsjön är liten. Det är däremot inte ovanligt att perioder av lågvattenföring
förekommer under vissa tider på året. Detta sker även under perioder utan bortledning
och är ett naturligt förekommande tillstånd i Rönne å. Risken för perioder med minivattenföring ökar givetvis något vid en bortledning av 2 m3/s jämfört med dagens tillstånd om 1,125 m3/s, dock inte nämnvärt.
Den påverkan som teoretiskt kan uppkomma är således begränsad till marginellt tätare
återkomsttid för låga nivåer i Ringsjön och för minimivattenföring i Rönne å. Störst
risk för påverkan föreligger vid torrår och i den tidigare prövningen har ett representativt torrår beräknats ha en återkomsttid om sju år. Med hänsyn till att bortledningen
inte kommer att ske annat än vid haveri i tunneln eller motsvarande och sådana har
visat sig ha en återkomsttid om cirka 10-12 år innebär detta att risken för att bortledning sker under ett torrår är cirka 1,3 % och således försvinnande liten. Ändå har bedömningen av miljökonsekvenserna i ansökan, för att i rimlig utsträckning tillvarata de
motstående intressena, utgått från att så skulle kunna bli fallet. Som jämförelse och
referensår har valts år 1990 som hade en torrperiod från april till augusti. I figur 4.4 i
den tekniska beskrivningen visas olika sannolikheter för ett underskridande av vissa
nivåer beroende på när under året bortledningen påbörjas.
Sydvatten har låtit Ekologgruppen utreda de konsekvenser som verksamheten kan
medföra, med utgångspunkt från en jämförelse mellan det tillstånd som föreligger i dag
och de förändringar som ett tillstånd enligt ansökan innebär. I utredningen "Miljökonsekvenser av utökat reservvattenuttag från Ringsjön, Påverkan på biologiska förhållanden
och vattenkvalitet i Ringsjön och Rönne å”, har de gett sin syn på vilka konsekvenser
som är rimliga att förvänta sig av en verksamhet enligt ansökan och med utgångspunkt
från ovan nämnda scenario.
23
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Effekter i Ringsjön av tillfälligt låga nivåer
Av utredningen och det som anges i MKB:n framgår att det krävs längre perioder av
låga vattenstånd för att kunna åstadkomma skada som är av betydelse eller bestående.
Tillfälliga låga vattennivåer medför i praktiken ingen påverkan på sjön från biologisk
utgångspunkt. Den risk som betonas är om låga vattennivåer uppkommer under exempelvis gäddlek under tidig vår. Eftersom regimen i sjön på konstgjord väg upprätthåller
högre vattennivåer under våren är denna risk försumbar och det minst sannolika av
tänkbara scenarier. Sammanfattningsvis är det Ekologgruppens uppfattning att perioder
med bortledning av den tidsrymd som hittills förekommit och som kan förutses inte
kommer att medföra någon skada av betydelse på Ringsjön eller Ringsjöns ekologiska
eller biologiska värden och framför allt inte utöver vad som följer redan av det nuvarande tillståndet.
Effekter i Rönne å av bortledning under isolerad period
Det finns flera faktorer som är av betydelse för Rönne å och dess vattenföring. Vattendraget har ett antal dammkonstruktioner längs sträckan ner till Klippan och korttidsreglering förekommer. Tillrinningen från biflöden och omgivande mark är efterhand
betydande och vid utloppet i Skälderviken svarar Ringsjöns vatten för cirka 20 % av
vattenföringen. Sydvattens verksamhet har således betydelse för vattenföringen i
Rönne å, men inte ensamt inflytande över nedströms förhållanden.
Vattenverksamheten och regleringen kommer i allt väsentligt att fortsätta som tidigare,
med den skillnaden att det kommer att bortledas mer vatten under perioder av bortledning. Således kommer totalt sett mindre vatten att avbördas till Rönne å under dessa
perioder. Vad detta kan innebära för vattenföringen i Rönne å framgår av den tekniska
beskrivningen. Den praktiska skillnaden jämfört med dagens tillstånd är att det kan
uppstå något längre eller något fler perioder med låg vattenföring och det är konsekvensen av detta för Rönne å som ska bedömas.
Hela Rönne å:s dalgång fram till Pinnåns anslutning är klassat som riksintresse för
naturvården och det är inte minst angränsande våtmarksområden som utpekats som
särskilt värdefulla. Det finns två Natura 2000-områden längs Rönne å: Billinge mölla i
Rönne å:s dalgång och Brandenborg vid Herrevads kloster.
Ekologgruppen har utrett vilken påverkan den tillkommande verksamheten kan ha på
vattendraget, dess biologi och omgivande mark. Sammantaget krävs det relativt långa
perioder med minimivattenföring för att någon skada ska uppkomma. Den skada som
möjligen skulle kunna bli aktuell är av det slag som kan uppkomma naturligt och någon bestående skada på naturvärden eller fauna kan inte befaras.
24
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Fler eller längre perioder med lågvattenföring kan ha viss begränsad påverkan på biotopen, men Ekologgruppen anser att påverkan är ringa och uttrycker det på följande
sätt:
”Både för Ringsjön och Rönne å gäller att den tillfälliga påverkan som sker i samband med
att ett vattenuttag pågår under en begränsad period bedöms ha en mindre betydelse för växtoch djurlivet i ett längre tidsperspektiv än en permanent förändrad vattenregim. Generellt
kan sägas att kortvariga extremsituationer som aldrig eller sällan återkommer ofta är av
mindre betydelse för de biologiska förhållandena. Extremsituationer uppstår emellanåt pga.
naturligt förekommande vädersituationer som kraftigt avviker från det normala.”
Sammantaget visar utredningen att någon skada eller olägenhet av betydelse inte är att
förvänta sig i anledning av den ansökta verksamheten.
Påverkan på friluftsliv
I Rönne å förekommer rörligt friluftsliv i olika former, bl.a. kanotpaddling som även
anordnas i kommersiell form. Genom såväl den tidvis lägre vattenföringen som den
utökade bortledningen skulle kanotpaddlingen kunna försvåras något. Skillnaden mot
dagens förhållande är dock liten och det är, som ovan redovisats, relativt liten risk att
bortledningsperioden sammanfaller med en torrperiod. Denna olägenhet rör inte några
rättsligt skyddade rättigheter och kommer, från allmän utgångspunkt, inte att uppkomma så ofta att det kan ha någon avgörande betydelse för verksamhetens tillåtlighet.
Verksamhetens förenlighet med Vattendirektivet
Bortledningen av vatten kommer inte att innebära någon påverkan på vattenkvaliteten
från kemisk eller biologisk utgångspunkt. I och med att vattenföringen tidvis men i
mycket marginell omfattning skulle kunna minska, skulle rent teoretiskt exempelvis
temperatur eller syrehalt kunna påverkas. Såväl beträffande låg vattenföring som vattennivå är det dock fråga om högst tillfälliga situationer som även kan uppstå naturligt
vid torrperioder. Det är därmed svårt att påstå att kvalitetsmålen för Ringsjön eller
Rönne å påverkas menligt med anledning av den ansökta verksamheten.
Påverkan på Natura 2000-områden
Även om det förekommer Natura 2000-områden invid Rönne å och Ringsjön visar de
utredningar som gjorts att ingen påtaglig påverkan kan befaras på de kärnvärden som
områdena innehåller. Enligt Sydvattens bedömning föreligger således inte sådan tillståndsplikt som stadgas i 7 kap. 28 a § miljöbalken. Länsstyrelsen har inte heller i samråd, i beslut om betydande miljöpåverkan eller på annat sätt gjort gällande att sådan
tillståndsplikt föreligger.
25
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler m.m.
Kunskapskravet
Sydvatten har under hela den tid som vattenverksamheten bedrivits byggt upp en omfattande kunskap om verksamheten och dess potentiella omgivningspåverkan och har
således den kunskap och erfarenhet som behövs med hänsyn till verksamhetens omfattning och art. Drift och underhåll sköts av personer med stor kunskap och lång praktisk erfarenhet och akademisk vattenteknisk kompetens finns hos bolaget.
Verksamheten bedrivs i enlighet med detaljerade författningsbestämmelser. Ansvaret
för att miljölagstiftning och tillstånd m.m. efterlevs är delegerat inom organisationen.
Delegaterna får fortlöpande utbildning i frågor som är av betydelse för deras förmåga
att fullgöra sitt delegerade ansvar. Ett led i upprätthållandet av denna kunskap är det
utvecklings- och egenkontrollarbete som sker inom ramen för verksamheten.
Försiktighetsmått
Sydvatten kommer att vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för
att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön.
För att begränsa risken för nedströms översvämning avser Sydvatten att utreda en förbättrad avbördning av vatten från Ringsjön samt möjligheten att genom anbringande
av en pegel i Östra Ringsjön kunna ha beredskap för att vid höga flöden snabbare avbörda vatten för att undvika stora momentana vattenföringar i Rönne å. Avsikten är
också att efterhand ha en tätare avläsning och inställning av tappningsställaren, möjligen genom införande av någon form av automatisering, allt inom ramen för gällande
tillstånd.
Det valda alternativet, att låta regleringen kvarstå oförändrad, är i sig ett försiktighetsmått till skydd för nedströms intressen, då detta minskar risken för översvämning av
marker längs Rönne å.
Möjliga åtgärder för att begränsa vattenbehovet kommer att vidtas såväl inom Sydvattens distributionsområde som lokalt hos vissa kommuner. Genom optimering av de
tillgängliga resurserna, däribland Vombsjön och andra vattentillgångar i de ingående
kommunerna, ska Sydvatten sträva efter att inte onödigtvis bortleda vatten från Ringsjön.
Genom att låta minimivattenföringen från Ringsjön mätas vid utloppet vid Sjöholmen
istället för nedströms vid Bollamöllan, minskar risken för att de angivna målvattenföringarna nedströms ska underskridas.
26
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
För att bidra till att förebygga incidenter och oförutsedda händelser finns arbets- och
säkerhetsinstruktioner samt utbildning och fastställda rutiner för personalen.
Sydvatten anser sig ha vidtagit och föreslagit de försiktighetsmått som är rimliga att
kräva för den ansökta verksamheten.
Lokalisering
Som framgår av redovisningen av gällande tillstånd är det Sydvattens uppfattning att
lokaliseringen av den befintliga verksamheten är slutligt prövad och om inte bifall ges
till denna ansökan kommer den tidigare verksamheten att fortsätta och befintliga tillstånd att kvarstå. Lokaliseringen av denna del av vattenbortledningen bör således inte
behöva sättas i fråga i denna prövning.
När det gäller den tillkommande vattenmängd som ansökan avser är det med hänsyn
till bl.a. vattenvolymen svårt att finna närliggande vattentillgångar som skulle kunna
utgöra realistiska alternativ till Ringsjön. Sjöar som Immeln och Ivösjön är storleksmässigt sådana att de möjligen skulle kunna utnyttjas. Avstånden är emellertid sådana
att den investering som bergborrad tunnel eller ledning till någon av dessa sjöar hade
inneburit aldrig hade varit möjliga att räkna hem. Det är närmast så att det kostnadsoch tidsmässigt hade varit detsamma som att anlägga ytterligare en Bolmentunnel. Ett
sådant projekt skulle medföra påverkan på allmänna och enskilda intressen av omfattande slag tillsammans med investeringskostnader om åtskilliga miljarder och en betydande tidsutdräkt. Således ses inte uttag från andra sjöar som ett realistiskt alternativ.
Ett ytterligare skäl är att Ringsjöverket är lokaliserat till Stehag vid Ringsjön och att
flytta eller nyuppföra en anläggning av detta slag är oerhört kostsamt. Förstärkning av
de lokala resurserna är av kvalitets- och kvantitetsskäl svårt att genomföra då de
grundvattenuttag som kan ske är av alltför liten omfattning.
Föreliggande alternativ är antingen sådana att de skulle kräva så stora investeringar att
de av denna anledning inte är genomförbara eller att de inte kan ge tillräckligt med
vatten samt att de i förekommande fall även skulle innebära större intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön än den ansökta lokaliseringen. Det saknas därför
miljömässiga, tekniska och ekonomiska skäl att överväga alternativa lokaliseringar
samtidigt som det ansökta alternativet kan ske utan att skador och olägenheter av betydelse uppkommer. Den ansökta lokaliseringen är, med beaktande av den rimlighetsavvägning som ska ske enligt bestämmelsen i 2 kap. 7 § MB, således tillåtlig.
Hushållningsregeln
Hela principen för regleringen och tappningsplanen utgår från en hushållningsprincip
där en exakt avvägning mellan uppströms och nedströms intressen alltid sker. Avsikten
är att alltid släppa så mycket vatten som möjligt till Rönne å, dock inte så mycket att
skada uppstår, samtidigt som vattennivån i Ringsjön inte onödigtvis ska vara för hög
27
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
eller låg. Tappningsplanen tillgodoser på ett genomtänkt sätt hushållning med vattnet,
såväl under perioder med som utan bortledning. Sydvatten kommer att, när så krävs,
hushålla med vattentillgången genom att ta i anspråk de möjliga andra vattenresurser
som kan finnas inom Sydvattens distributionsområde. Genom att Sydvatten genom
denna ansökan begränsar sitt tillstånd från att medge kontinuerlig vattenbortledning till
att nu avse endast reservvattenändamål avstår Sydvatten i praktiken från större delen
av sitt gällande tillstånd. Det måste också anses vara i linje med god hushållning att
vattnet härefter endast får användas för nödsituationer. Således är det Sydvattens uppfattning att hushållningsprincipen väl tillgodoses genom den ansökta verksamheten.
Miljökvalitetsnormer
Verksamheten påverkar inte vattenkvaliteten i vare sig Ringsjön eller Rönne å i förhållande till nuvarande verksamhet. Den ansökta verksamheten bedöms inte medverka till
att vare sig nu gällande eller kommande miljökvalitetsnormer överskrids.
Miljömålen
Inget av miljömålen motverkas i någon nämnvärd omfattning. Verksamheten främjar
däremot miljömål 9 samt delmålen "Rent vatten för dricksvattenförsörjningen" och
"Grundvattennivåer".
Påverkan på motstående enskilda intressen
Generellt
Det kommer inte att uppstå några nya hittills okända förhållanden i vare sig Ringsjön
eller Rönne å genom den nu ansökta verksamheten. Den ökade bortledningen kan i
sällsynta fall leda till en tillfälligt minskad vattennivå i Ringsjön, dock inte lägre nivåer
än som redan tidigare förekommit och som även har kunnat uppkomma naturligt under
torrperioder. Likaså skulle det kunna uppstå ett större antal dagar med minimivattenföring än vad som skulle kunna uppstå vid endera perioder utan bortledning av vatten
eller alternativt med bortledning enligt dagens tillstånd. Däremot är de naturligt förekommande årsvisa skillnaderna beroende på väderlek normalt sett sannolikt större än
skillnaderna i förhållandet bortledning kontra inte bortledning.
Skadetyper
Mark och tekniska föremål
Genom prövningen av Ringsjön II reglerades flertalet av de skador som kan uppstå
genom regleringen och bortledningen. Den senaste regleringen av sjön medförde att
vegetationsmedelvattennivån ändrades och en av de största frågorna vid prövningen av
Ringsjön II var att reglera markskador och påverkan på tekniska föremål m.m. Av akten i målen Ringsjön I och II framgår att skaderegleringen först har skett till nivån
+54,02 m och sedan med en ytterligare höjning om 4 cm i Ringsjön II. Den nivå som
skaderegleringen omfattat uppgår således till +54,06 m. Den tidpunkt som skaderegle-
28
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
ringen knutit till för denna nivå är den 1 juni. En ökad bortledning kan aldrig medföra
högre vattennivåer än vad som gäller enligt dagens tillstånd, men däremot tillfälligtvis
marginellt minskad vattennivå.
Av utlåtande från Trygve Fahlstedt framgår att det inte kan befaras några försämringar
beträffande mark omkring eller nedströms Ringsjön och att någon ytterligare skadereglering inte behövs om ansökan bifalls inom ramen för gällande reglering.
Av deldom DVA 44/1973, s. 24 f. framgår vidare att det efter prövningen av Ringsjön
I och II har iakttagits nivåer som överstiger +54,06 m. Vattendomstolen ansåg dock i
sin bedömning i ovan nämnda deldom att det med hänsyn till en i övrigt generös skadereglering och de obetydliga skadorna på icke avtalsbundna fastigheter att det saknades anledning att trots enstaka konstaterade högre dämningsnivåer avvika från skaderegleringen enligt Ringsjön II.
Genom den nu aktuella ansökan kommer inte regleringen att ändras eller vattennivåerna att påverkas i förhållande till det som i dag gäller och som är slutligt prövat, varför
någon ytterligare skadereglering avseende påverkan på mark eller tekniska föremål
inte ska vara nödvändig i denna prövning.
Fiske
Frågan om påverkan på fiske blev i prövningen i Ringsjön II uppskjuten i avvaktan på
erfarenhet av regleringens effekter. Sökanden erbjöd en årlig inplantering av 3 000 kg
ålungar under en period om 15 år som kompensation och 100 kg ålyngel för all framtid
därefter. Senast efter 15-årsperioden skulle sökanden återkomma med en prövotidsredovisning och för fastställande av slutliga bestämmelser för fisket. Efter att sökanden
ingivit prövotidsredovisning fastställdes skyldigheten att framgent inplantera 100 kg ål
per år, i enlighet med Kammarkollegiets förslag.
Frågan om regleringens påverkan på enskilt fiske var genom en anmälan om oförutsedd skada uppe till prövning samtidigt. I domen den 30 december 1998 konstaterades
dock inte något samband mellan regleringen och påstådda försämringar av fisket och
talan ogillades.
Det har i ovanstående mål endast varit fråga om regleringens påverkan på fiske. Då
regleringen nu lämnas oförändrad kan det inte finnas någon anledning att i denna
prövning utreda eller reglera skador på det enskilda fiskeintresset i Ringsjön. Denna
fråga måste genom ovanstående dom anses redan vara prövad. Eventuell skada av slag
och av orsak som i dag inte kan förutses får avhandlas i därför avsedd ordning.
29
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Påverkan på kraftproduktion
I Rönne å finns ett antal dammar av äldre datum, men endast tre i bruk varande kraftverk vilka samtliga i dag tillhör Skånska Energi AB. Kraftverken har tidigare tillhört
bl.a. Klippans Pappersbruk och Sydkraft. Eftersom ytvatten genom tillståndet kan
komma att bortledas från Ringsjön i högre grad än vad som hittills är reglerat, kan det
också komma att bli ett bortfall av vatten vid vissa förhållanden som kan innebära förlust av kraftproduktion för Skånska Energi AB. De eventuella förlusterna är beroende
av flera faktorer, bl.a. utbyggnadsvattenföringen och den lägsta vattenföringen där turbinerna kan eller får vara i drift enligt gällande tillstånd. Om vattenbortledningen sker
under tid med flöden större än turbinernas slukförmåga eller högsta tillåtna vattenföring sker ingen negativ påverkan på kraftproduktionen. Inte heller sker någon påverkan
på produktionen under perioder då vattenföringen även utan bortledning hade varit så
låg att turbinerna inte kunde drivas.
Även för denna typ av påverkan är eventuell skadereglering redan utagerad för det
tillstånd som föreligger i dag och det är under alla omständigheter endast skillnaden
mellan dagens tillstånd och den ansökta verksamheten som alls kan bli föremål för
skadereglering. Det ovan sagda innebär också att, om sådan skada ska ersättas, det är
helt omöjligt att på förhand bestämma en ersättning för kraftförlust eller ens parametrar för en skadereglering. Skånska Energis tillstånd innebär endast en rätt att tillgodogöra sig kraft från det framrinnande vattnet och varken fallhöjd eller dämningsrätt påverkas genom denna ansökan.
Kontrollprogram
Ett förslag till kontrollprogram, i vilket beskrivs hur besiktning och kontroll med angivande av mätmetod, frekvens och utvärderingsmetod ska ske av verksamheten och
miljöpåverkan av denna, ska lämnas till tillsynsmyndigheten i god tid innan tillståndet
tas i anspråk, dock senast sex månader efter det att tillståndsdomen vunnit laga kraft.
Ersättning till sakägare
För att en skada relevant för denna prövning ska uppkomma krävs att bortledning sker
enligt det nya tillståndet. När detta sker är det rimligt att den som anser sig ha lidit
skada får en möjlighet att inom viss tid anmäla skada och vid oenighet om ersättningens storlek ges möjligheten att låta mark- och miljödomstolen pröva ersättningsfrågan.
I nuläget föreligger det inga förutsebara ersättningsgilla skador och således inte heller
anledning att erbjuda ersättning till någon sakägare.
Anmälan om oförutsedd skada
Reglering och bortledning har skett under lång tid och det normalförhållande som utredningen i denna ansökan utgår från, dvs. cirka 10 år utan bortledning och ett år med
bortledning, har nu skett under drygt 20 år. Eventuella effekter av den ansökta verk-
30
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
samheten har i huvudsak redan reglerats och bör därmed redan till största del ha kunnat
iakttas. Tiden för anmälan av oförutsedd skada kan enligt lag fastställas till högst 20 år
från arbetstidens utgång. Däremot bör sökanden vara oförhindrad att frivilligt medge
generösare villkor för anmälan av oförutsedd skada. Likaså har man tidigare med hänvisning till bestämmelsen i 13 kap. 49 § vattenlagen (1983:291) kunnat skjuta upp skaderegleringen på så sätt att den kan äga rum efter att en framtida händelse inträffat.
För att på bästa sätt tillvarata intressena för sakägare medger sökanden att anmälan om
oförutsedd skada kan ske fram till fem år efter varje bortledningstillfälles sluttidpunkt,
d.v.s. från den dag då bortledningen vid varje tillfälle avslutats, enligt sökandens redovisning till tillsynsmyndigheten.
Arbetstid
Det yrkats inte någon arbetstid eftersom inga byggnadsåtgärder ska utföras.
Bygdeavgift
Enligt 6 kap. 2 § 1 st. 3 p. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska bygdeavgift utgå för ytvattentäkt med en avgiftsenhet per m3 vatten
per sekund. Avgiften ska vid utökning fastställas för hela verksamheten, även den som
är prövad enligt tidigare lagstiftning.
Det är för bortledningen fråga om två avgiftsenheter vars storlek ska avgöras av den
indelning i svårighetsgrad som framgår av 6 kap. 3 § nämnda lag. Då det inte är fråga
om ingripande förändringar eller påverkan med anledning av bortledningen bör avgiftenheterna rimligen bedömas utifrån avgiftsklass 2, dvs. med 10 % av basbeloppet per
enhet. Den bygdeavgift som ska utgå är således (0,1x2x42 800) 8 560 kr per år.
Allmän fiskeavgift
Som skadeavhjälpande åtgärd sätter Sydvatten och Svenska Pappersbruket för närvarande ut 100 kg ål per år, vilket har skett alltsedan domen i Ringsjön II. Sydvatten är
beredd att fortsätta med denna åtgärd även framgent. Skulle domstolen eller andra intressenter anse att allmän fiskeavgift i stället ska utgå ska den, med samma utgångspunkter som ovan bedömts gälla beträffande bygdeavgifter, i så fall utgå med
(0,05x2x42 800) 4 280 kr per år. Om det av domstolen bedöms lämpligare kan avgiften i stället fastställas till en nuvärdeskapitaliserad engångsavgift.
31
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Handläggningsfrågor m.m.
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning har upprättats av WSP Environmental. Innehållet i denna
samt de huvudsakliga miljökonsekvenserna har översiktligt belysts ovan.
Samråd
Redovisning av samrådet ges i den samrådsredogörelse som ingetts till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har i beslut den 7 oktober 2009 bedömt att verksamheten kan förväntas
medföra betydande miljöpåverkan.
MOTSTÅENDE INTRESSEN
Allmänna intressen
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Naturvårdsverket har avstått från
att yttra sig.
Malmö stad, Lomma kommun, Helsingborgs stad, Svedala kommun, Vellinge kommun, Kävlinge kommun, Bjuvs kommun samt Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp
AB har inga erinringar mot ansökan.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Eslövs kommun tillstyrker ansökan.
Landskrona stad har ingen erinran mot ansökan, men anför att växt- och djurlivet kan
ta skada under perioder när en ökad bortledning av vatten sker, t.ex. kan reproduktionen under ett år ödeläggas om bortledningen sker under gäddleken.
Åstorps kommun samt Bygg- och miljönämnden i Åstorps kommun anser att tiden då
maximalt bortledande av vatten sker bör begränsas och hänsyn tas till när på året det
kan antas medföra störst påverkan. Översvämningar är viktiga för värdefulla fuktängar
och för rast- och häckningsplatser för vadarfåglar. Nämnden motsätter sig inte att tiden
för anmälan om oförutsedd skada gäller under en period om fem år från respektive
bortledningstillfälle, men anser att ersättningsåtgärder för uppkomna skador ska utföras snarast möjligt.
Hörby kommun och Miljönämnden i Hörby kommun anser att det klart måste framgå
vid vilka situationer som vatten får avtappas från Ringsjön. För att säkerställa att minst
en period med vattenuttag under torrår skett bör tiden för anmälan av oförutsedd skada
utökas. Utnyttjande i större utsträckning av de andra vattenanläggningar som redovisats i ansökan skulle kunna minska behovet av omfattande uttag från Ringsjön. Det bör
presenteras en plan för hur läckaget ur vattenledningsnätet ska minskas. Miljökonse-
32
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
kvensbeskrivningen bör omfatta bortledning under flera på varandra följande vegetations- och lekperioder. De faktiska ekologiska effekterna av ett ökat uttag bör följas upp
och utvärderas. Ålens vandring ur Ringsjön bör utredas. Uttag under torrår kan leda till
att ålarna inte hittar ut ur sjön via utloppet i Rönne å. Det är anmärkningsvärt att ansökan inte omfattar ny reglering av Ringsjön. Om angivna synpunkter inte tillgodoses
ställer sig kommunen inte bakom ansökan.
Höörs kommun anser att tiden för anmälan om oförutsedd skada bör omfatta minst en
period med vattenuttag under torrår. Det är rimligt att parallellt använda en del av de
nedlagda lokala produktionsenheterna för reservvatten vad gäller nyanslutna kommuner till Sydvatten. Det bör finnas beredskap för begränsningar i vattenanvändningen
när vattenuttag behöver ske från Ringsjön. Miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med utredningsmaterial beträffande ett uttag under tre år. Konsekvenserna av
uttag under längre tid än ett år på de två vattenskyddsområden som finns i direkt anslutning till Ringsjön, vilka står för i stor sett hela kommunens dricksvattenförsörjning,
bör nämnas i utredningen. Hänsyn bör tas till framtida klimatförändringar med större
fluktuationer. Differensen mellan möjligt uttag och minsta möjliga tappning till Rönne
å är väldigt liten, vilket kan ge problem under hösten när vattennivån i sjön normalt är
låg. Det är viktigt att vattenflödet mäts vid Sjöholmen och inte vid Bålamöllan vid lågvattenflöden. Den nuvarande regleringen av Ringsjön ingår inte i ansökan, men bör ses
över.
Söderåsens miljöförbund tillstyrker ett uttag om 2 000 l/s under normalår samt under
torrår om följande åtgärder vidtas:
 Möjligheterna till uttag av sökt mängd reduceras om en sådan situation uppkommer då endast minimitappning kan ske under ett torrår.
 Automatisering av dammluckorna vid Sjöholmen införs för att minska fördröjningar vid tappning och hindra att minimitappningen underskrids.
 Sökanden redovisar vilka åtgärder som kommer att vidtas för att minska påverkan
på Ringsjön och Rönne å.
 Medlemskommunerna i Sydvatten undersöker möjligheten till reservvattenuttag i
de enskilda kommunerna samt ser över sina vattenledningsnät för att minska läckage.
 En vandringsväg för fisk anordnas förbi dammen i Sjöholmen vid Ringsjön.
Länsstyrelsen i Skåne län tillstyrker sökandens yrkanden och åtaganden samt
 anser att en prövotid om tre till fem år bör fastställas
 anser att regleringen inte bör förändras i förhållande till den nuvarande
 anser att tillsynsmyndigheten bör bemyndigas att vid behov föreskriva ytterligare
villkor för kontroll och uppföljning av verksamheten
 avstyrker att den kompensation i form av ålutsättning som fastställdes 1998 ändras
33
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen




DOM
2013-03-08
M 3271-09
yrkar att den i tidigare domar utdömda årliga fiskeavgiften ska utökas till 15 000
kr årligen och uppräknas med KPI
yrkar att intagsgallret vid intaget i Ringsjön ska ha en maskvidd om högst 10 mm
och en vattenhastighet på högst 0,1 m/s samt att avvikelser kan ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten
yrkar att sökanden ska utreda möjligheten att inom tillåten reglering förbättra avbördning via Rönne å i syfte att utjämna de största momentanflödena i ån samt att
förslaget ska inlämnas till tillsynsmyndigheten förslagsvis senast två år efter det
att domen vunnit laga kraft.
yrkar ersättning för rättegångskostnader
Det är angeläget att minimitappningen (0,5 m3/s) kommer att mätas direkt vid Sjöholmendammen, så som sökande yrkat, istället för som idag vid Bollamöllandämmet.
Detta leder till att situationen uppströms Bollamöllan kommer att förbättras och risken
för nolltappningar över dämmet minskar. Således har länsstyrelsen ingen erinran mot
att sökande gör denna mindre avvikelse från nu rådande tappningsplan.
Med tanke på de många variabler som styr påverkan (t.ex. huruvida uttag sker under
ett torrår eller inte, årstid då uttag sker, längden på uttagsperioden, storleken på uttaget
samt att det är ett okänt antal år som förflyter tills uttag kommer att ske) är det inte
möjligt att på förhand korrekt bedöma hur stor påverkan av framtida uttag kommer att
bli. Därför är det angeläget att tid för oförutsedd skada ska vara knutet till respektive
uttagstillfälle, så som sökande yrkat.
En prövotid ger inte bara underlag för att ställa mer relevanta slutliga villkor, utan ger
även bättre möjlighet att bedöma eventuella skador, hur dessa bör regleras samt ta fram
en metod för automatisk skadekompensation de år då uttag sker. Sökanden bör under
prövotiden bland annat företa en biotopkartering av åtminstone den förväntade mest
påverkade rinnsträckan, för att klargöra vilka andra påverkansfaktorer än det förändrade vattenflödet vid vattenuttag som kan förväntas förstärka den negativa effekten av
flödesförändringen.
I villkor 2 anges inte med vilka intervaller uttaget kan ske. Utgångspunkten i miljökonsekvensbeskrivningen är att uttaget sker med ett intervall av 10-12 år och med ett års
varaktighet. I ansökan framgår dock inga sådana tidsgränser.
Vattenuttagen ur Ringsjön kan försvåra ålens vandring. Då det ökade uttaget nyttjas
kommer avrinningen från sjön att delas upp på tre utloppspunkter. Detta kan påverka
den triggereffekt som får blankålen att vandra ut ur sjön, liksom försvåra för ålen att
hitta rätt utlopp. Effekten kan bli att ålen stannar kvar i sjön längre än den naturligt
skulle göra, vilket medför att den upplagrade fettreserven förbrukas under fördröjningen. Vidare ökar sannolikheten för att ålen vandrar ut under de delar av året då höga
34
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
vattenflöden förekommer. Detta kommer att leda till att yrkesfisket får svårare att
fånga ålen, vilket i sin tur försämrar möjligheterna att fånga ålen för förflyttning förbi
nedströms liggande kraftverk.
Det bör finnas möjlighet att omvandla skyldigheten att sätta ut ålyngel till en fiskeavgift, för det fall ålyngel inte längre finns att tillgå.
Vattenmyndigheten för Västerhavet hänvisar till länsstyrelsens yttranden, men betonar
vikten av att beakta fastställda miljökvalitetsnormer för de berörda vattenförekomsterna samt föreslagna åtgärder i Åtgärdsprogrammet för fysisk påverkan.
Fiskeriverket anser att om tillstånd meddelas bör det preciseras hur länge och med
vilka intervall ett reservvattenuttag får ske. Vidare bör ett prövotidsprogram fastställas
för uppföljning av effekterna på fisk och fiske i Ringsjön och Rönne å. Resultaten bör
även utgöra underlag för en framtida bedömning av eventuell fiskeskada. Prövotiden
bör omfatta minst ett reservvattenuttag med en varaktighet på ett år och kompletteras
med försök och/eller teoretiska skademodeller. Uppföljningsprogrammet ska upprättas
i samråd med länsstyrelsen och Fiskeriverket. Fiskeriverkets medverkan i utredningsarbetet ska ske på bolagets bekostnad. Sökanden bör inom ramen för prövotiden undersöka och redovisa följande:
 hur ålens vandring påverkas av vattenuttaget
 mängden fisk och fiskyngel som följer med intagsvatten
 förändringar av öringens reproduktionsframgång i Rönne å
 provfisken i Ringsjön före och efter uttag
 elfisken i Rönne å före och efter uttag
 påverkan på yrkesfisket i Ringsjön
Sökanden bör åläggas att vidta de åtgärder som krävs för att funktionen av ålledaren
vid Stackarpsdammen inte försämras vid vattenuttag. Sökanden bör vidare, i samråd
med länsstyrelsen och Fiskeriverket, diskutera om det finns lämpligare kompensationsåtgärder till samma kostnad än den utsättning av ål som beslutades 1998.
Vattenuttaget kan komma att påverka både Ringsjöns och Rönne ås fiskfauna negativt,
särskilt om uttaget sammanfaller med en torrperiod. Uttorkning av grunda områden vid
sänkning av vattenståndet i Ringsjön medför att arealen lekområden för fisk minskar
samt att äggens och ynglens överlevnad försämras. Om sänkningen sker på våren/försommaren kan reproduktionsområden för fisk med vilande rom torrläggas.
Grundområdena utgör även viktiga födosöksområden för flera fiskarter. Även ålens
lekvandring ut ur Ringsjön kan försvåras av vattenuttaget och det finns stor risk för att
fisk och yngel sugs med vid vattenintaget. Vattenuttaget kan även komma att påverka
bl.a. den stationära öringens reproduktion i Rönne å, framförallt i de övre delarna och
om uttaget sker under lågvattenperioder. Det är svårt att i förväg uppskatta eventuella
35
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
skadors omfattning, eftersom de är kopplade till den rådande hydrologiska situationen
vid uttaget samt uttagets varaktighet. Miljökonsekvenserna av ett flerårigt uttag bör
redovisas och miljökonsekvensbeskrivningen måste utgå från de normala vattenförhållandena. Det är olämpligt att endast redovisa skillnaderna i vattenståndet jämfört med
ett uttag på 1,125 m3/s under ett normal- respektive torrår.
Ringsjön har mycket höga värden ur fisksynpunkt och utgör riksintresse för yrkesfisket. Sjön är även viktig för fritidsfisket. Rönne å är utpekad som ett nationellt särskilt
värdefullt vattendrag ur naturvårds- samt fiske- och fiskevårdssynpunkt. Omfattande
fiskevårdande åtgärder har utförts i ån för att gynna fisklek och skapa goda uppväxtmiljöer. I förvaltningsplanen för ål som antogs 2008 omnämns Rönne å som ett av de
mest produktiva avrinningsområdena avseende ål i landet.
Enskilda intressen
Ringsjön
Ringsjöns vattenråd godtar sökandens åtagande avseende fisk i intagsledningarna samt
har följande yrkanden och synpunkter:
 Tiden för anmälan av oförutsedd skada bör vara längre än vad som angetts i ansökan.
 Tillgängligheten till statistik för mätning av vattenstånd, flöde m.m. bör ökas.
 Dämmet vid Sjöholmen ska förses med omlöp, då den strider mot vattendirektivet.
 Sakägarförteckningen bör kompletteras med fastigheter kring Östra Ringsjön.
 Sydvattens nuvarande och tillkommande kunders egna vattentäkter ska vara i fullgott skick och kunna tas i bruk i händelse av utnyttjande av Ringsjöns vatten.
 Sydvatten ska verka för att deras kunder är sparsamma med vatten vid utnyttjande
av Ringsjöns vatten.
 Nollalternativet bör utgå från oreglerad sjö.
 Tiden som räknats på för eventuellt bortledande av vatten från Ringsjön är för
kort.
 Problem med ålens utvandring ur Ringsjön har helt förbisetts i ansökan.
 Det är oklart hur närområdet vid intagsröret påverkas.
 Revidering av regleringen bör ingå i ansökan.
 Sänkt vattenstånd äventyrar verksamheten för Gamla Boo vattenskidklubb.
Camilla Bergström m.fl., AB Ringsjöfisk och Ringsjöns Fiskevårdsområdesförening
har ingen erinran mot ansökan. De förbehåller sig rätten till ersättning för framtida
skador samt yrkar ersättning för rättegångskostnader.
Den regleringssituation som prövades i dom 1998-12-30, AD 71/61, avsåg ett uttag
från Ringsjön på 1 125 l/s. Denna ansökan innebär i princip en fördubbling av uttaget
till 2 000 l/s. Den framtida skada som kan uppstå av det fördubblade uttaget är inte
36
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
prövad och ska därför hanteras i detta mål. Eftersom ansökan inte är fullständig kan en
framtida skada inte beräknas, utan beloppet får anges senare.
I Ringsjön bedrivs ett varierat yrkesfiske genom Ringsjöfisk AB efter bland annat sik,
gös, abborre och blankål samt foderfiske av miljöskäl. Intagstunneln till vattenverket
ligger på en plats där det ofta finns små ett- och tvååriga fiskyngel av flera arter. Det
befintliga gallret på det nuvarande intagsröret har monterats bort under den pågående
tappningen från Ringsjön. Det framgår klart av Bergströms redovisning av infiskningen i Västra Ringsjön avseende 2009 och 2010 att intag av vatten från Västra Ringsjön
till vattenverket påverkar fiskens beteende.
Ringsjöns Fiskevårdsområdesförening har till uppgift att förvalta fisket och upplåta
fritids- och sportfisket i hela Ringsjön. Ringsjön är en attraktiv sjö för fritidsfisket med
ett flertal intressanta sportfiskearter. Under 2009 såldes fiskekort för mer än 100 000
kr. För att bibehålla ett intressant fiske krävs det att reproduktionen fungerar samt att
sjön erbjuder goda uppväxtvillkor för fisk.
Villkoret beträffande ålutsättning bör inte ändras innan det är helt klart på vilket sätt
det i så fall ska ändras. Avsikten med nuvarande bestämmelse är att kompensera ålfisket för skada och inte att vara en allmän avgift som disponeras av några myndigheter.
Bosjökloster Golfklubb yrkar ersättning för rättegångskostnader. Klubben har ingen
erinran mot ansökan, under förutsättning att det inte sker någon förändring av klubbens
rätt till vattenbortledning enligt beviljat tillstånd (VA 30/1992).
Tor Aurell, Ormanäs 2:54, yrkar att den högsta tillåtna nivån i Ringsjön ska fastställas
för olika datum och årstider. Den stora differensen mellan högsta och lägsta nivå enligt
nuvarande reglering har inneburit att stora strandområden översvämmats vid högnivå,
med skador på fastighetsägares marker och anläggningar samt på växt, fågel- och djurliv. Behovet av dricksvatten under längre perioder kan leda till att Sydvatten väljer att
hålla en högsta möjliga nivå under våren, med en minsta möjliga avrinning till Rönne
å. Följden blir då att stora strandområden ligger under vatten långt in på sommaren.
Tolkningen av uttrycket ”olägenhet av betydelse” bör ligga hos ägarna av strandfastigheter och inte hos Sydvatten.
Kerstin och Per Reimers, Klinta 11:1, framställer anspråk på ersättning för eventuella
skador på deras brunn och värmepumpanläggning. De har enbart tillgång till vatten ur
egen brunn. Om de slangar som ligger ute i vattnet kommer upp i dagen kommer deras
värmesystem inte att fungera. De ifrågasätter påståendet att en förändring av vattennivån inte kommer att påverka djurlivet.
37
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Rönne å
Rönneåns vattenråd tillstyrker ansökan, men anser att följande åtgärder ska vidtas:
 Minimitappningen till Rönne å ska ökas till minst 0,6 m3/s, för att säkerställa lantbrukens och fiskevägarnas behov.
 Kontrollmätning av flödet ska ske vid Bålamöllan då minimitappning beslutats
eller under torrår.
 Möjligheterna till uttag av ansökt mängd ska reduceras om endast minimitappning
kan ske under torrår. Alternativt ska Sydvatten åläggas att under en prövotid utreda vilka åtgärder som kan genomföras för att kompensera ett uttag under minimitappning och torrår.
 Sydvatten ska stötta medlemskommunerna i deras ansvar att ta fram reservvattentäkter. Medlemskommunerna måste se över vattenledningsnätet för att minska
läckaget och tillsammans med Sydvatten ta fram en policy för hur stort svinn som
är acceptabelt.
 Automatisering av dammluckorna vid Sjöholmen ska införas för att minska fördröjningar vid tappningen och hindra att minimitappningen underskrids.
 Dämmet i Sjöholmen ska förses med fri fiskvandring.
 Sydvatten ska medverka i arbetet med att få igång ålvandringen.
 Sydvatten ska ta sin del av ansvaret för att fiskvandringsvägar byggs förbi samtliga vandringshinder i Rönne å.
Svenska Pappersbruket AB har ingen erinran mot ansökan om de av Sydvatten redovisade kriterierna för avtappning, flöde och metoder innehålls. Bolaget instämmer i det
som framförts av Söderåsens miljöförbund och Rönneåns vattenråd samt yrkar att
 Sydvatten ska följa gällande tappningsstrategi om att vattenflödet vid Forsmöllan
ska vara minimum 2,5 m3/s (1,7 m3/s under fyra veckors semesterstopp)
 om Sydvatten bryter mot gällande tappningsstrategi ska full kostnadsersättning
utgå till bolaget för den skada som kan uppkomma om produktionen behöver reduceras såväl ur kvalitets- som miljösynpunkt på grund av liten vattenmängd i ån
 Sydvatten vid större synnerliga förändringar i tappningsstrategin, såsom förändring i turbiditeten hos vattnet som kan påverka processen och produktkvaliteten,
ska meddela bolaget i god tid
Bolaget har produktionsanläggning i Klippan med tillstånd för tillverkning av papper.
Verksamheten har prioriterats från kommunal planeringssynpunkt. Rönne å fungerar
som råvattenintag och som recipient för processvatten, kylvatten och dagvatten. Papperstillverkningen medför stor vattenkonsumtion, med rätt till vattenuttag från Rönne å
om 0,75 m3/s (Söderbygdens vattendomstol 1966-11-25, A 82/1966). Utgående processvatten avleds efter rening åter till ån. För att säkerställa det biologiska livet nedströms bruket är gällande tappningsstrategi att flödet vid Forsmöllan alltid ska överstiga 2,5 m3/s.
38
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Skånska Energi Vattenkraft AB medger sökandens yrkanden under förutsättning att
överenskommelse sker avseende ersättning.
Ängelholms Sport & Fiskevårdsförening har ingen erinran mot ett ökat vattenuttag
under förutsättning att naturen i och kring Rönne å inte påverkas på ett negativt sätt.
Det finns stor risk för sådan påverkan. Det rika växt och djurliv som idag finns är
mycket känsligt för alla störningar om vattenflödet minskar. SMHI:s flödesstatistik för
Rönne å sommaren 2009 bör beaktas. Kontrollstationer bör utplaceras under en längre
tid än 10 år. Kostnaden för dessa ska belasta Sydvatten och utplaceringen ska ske i
samråd med föreningen. Vid konstaterad skada på fiskbeståndet i Rönne å på grund av
för högt vattenuttag i Ringsjön ska Sydvatten stå ansvarigt.
Esko Daniel, Ageröd 1:39, anför att mätningar bör ske vid utloppet även vid lågvatten.
Det är oklart vad de horisontella linjerna vid 0,5 m3/s betyder i fig. 6 och 7 i miljökonsekvensbeskrivningen. En sänkt vattennivå i torvmarken i Rönneholms och Ageröds
mossar på grund av ökad dränering vid sänkt vattenföring i Rönne å medför att humifieringen av torven påskyndas och marknivån kring ån på sikt sjunker snabbare. Varken
detta eller frågan om en förbättrad dränering av odlingsjorden kommer att öka läckaget
av näringsämnen till ån tas upp i miljökonsekvensbeskrivningen. Ras längs övre delen
av Rönne å är betingade av det rinnande vattnets erosion, vilket kan öka genom den
ökande amplituden på vattennivån. Påståendet att risken för ras och skred minskar vid
lägre vattenstånd motsägs delvis av SGU. En större variation på vattennivån kommer
sannolikt öka igenslamningen i vissa delar av Rönne å. Tidigare avsatta slambankar
kommer att eroderas under lågvattenperioder, vilket kommer att försämra vattenkvaliteten. De saknas uppgifter i miljökonsekvensbeskrivningen beträffande om framtida
förändringar i åns vattenföring påverkar risken för att lakvatten från MERAB:s deponi
vid Stehag når ån.
Gert och Vivi-Anne Björkman, Forsmöllan 1:10, yrkar att
 genomströmningen av vatten via den gamla å-fåran och Forsmöllefåran inte ska
understiga 500 l/s vid något tillfälle under året, med mätningspunkt inom den
gamla å-fåran.
 fisketrappa ska anläggas vid Forsmöllan så att fiskvandring sker fram till
Forsmölledammen.
Vid Forsmöllefallen och Forsmölleströmmarna finns bland annat kungsfiskare, strömstare och forsärla, som får sina livsbetingelser tillgodosedda via forsarna. Mätstationen
ska placeras inom forsarna för att säkerställa vattenvolymen. Rönne å och Forsmöllan
har mycket gamla traditioner för olika fiskarter.
39
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Remdoc AB/Kanotcentralen i Stockamöllan yrkar att minimitappningen ska vara större
än 0,5 m3/s. Bolaget bedriver kanotuthyrning i Stockamöllan. Vid minimitappning under 2009 var det väldigt besvärligt för kanotister att ta sig fram i Rönne å. Detta ledde
till avbokningar, missnöje och stort slitage på kanoterna. Under våren 2010 var det
mindre vatten i ån än under 2009 och lägre flöde än 0,5 m3/s.
Pia Bosdotter Olssons/Magnus Bergs huvudmän har avstått från att yttra sig.
Ringsjön och Rönne å
Torsten Werner, Klippans Sport- & Fiskevårdsförening och Nordvästra Skånes Fiskevårdsallians yrkar att
 ansökan även ska inkludera ny reglering
 minimitappningen från Ringsjön ska ökas till 0,6 m3/s
 lägsta flödet i Forsmöllan aldrig ska understiga 2,5 m3/s
 vatten ska avsättas för förbilöp vid kraftstationerna på 0,5 m3/s
 reservvattentäkterna ska tas i full drift när råvatten tappas från Ringsjön
 uttaget från Ringsjön under perioden maj-augusti inte ska överstiga 1,5 m3/s och
under resterande tid 2 m3/s
 fiskvandringen ska möjliggöras förbi Sjöholmendämmet och skibord vid Bålamöllan kombinerade med översilningsmark, alternativt våtmark
 transporten av vuxen ål från Stockamöllan till Stackarp ska utredas
 sökanden ska ansvara för ålyngelvandringen, innefattande att
 förbättra de två ålyngelfällorna vid Stackarp
 tömma fällorna minst tre gånger per vecka för transport av ynglen till Ljungbyhed
 vuxen ål fångas uppströms kraftverken för att släppas nedströms Stackarps
kraftverk
 förse dämmet vid Sjöholmen med omlöp, lämpligen kombinerat med översilningsmark eller våtmark
 sökandens del i ansvaret för att vatten finns för fungerande omlöp förbi de tre
kraftverken klargörs
 kontrollprogrammet och information kring tappning, nivå och uttag ska vara allmänt tillgängliga på nätet
 tiden för anmälan av oförutsedd skada ska förlängas till minst 45 år för att det statistiskt ska inträffa minst ett torrår
Kraven i tidigare domar att bevara den naturliga ålstammen bör kvarstå. Avrinningsområdet Ringsjön & Rönne å har inventerats och klassats i enlighet med Vattendirektivet. Både sjön och ån fick en låg klassning. Baserat på inventeringen har ett åtgärdsprogram tagits fram. I detta konstateras en kraftig hydromorfologisk påverkan och fri
40
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
fiskvandring anges som en viktig åtgärd. Dessutom betonas att reglering ger negativa
effekter i vattenmiljön. Problem med översvämningar och torka har dock inte uppmärksammats. Det är tekniskt enkelt och billigt att genomföra en förbättring av reglering så risken för skador minskas. Kunskapen om hur regleringen påverkar Ringsjön
och Rönne å är bristfällig. Då betingelserna skiljer sig betydligt om uttag sker eller inte
är det motiverat med två olika regleringar av Ringsjön. Skyddet av lekplatser nedströms Stackarp bör säkerställas genom att samma minimiflöde bibehålls oavsett semestertider eller inte. Dämmet vid Sjöholmen har byggts av sökanden, men försågs
inte med omlöp. De tre kraftverken är de klart dominerande vandringshindren. Merparten av yrkandena syftar till att delvis återställa vattenområdet till den status det hade
innan regleringen påbörjades 1963. Åtgärderna medför inte någon orimlig ekonomisk
belastning på Sydvatten.
Jonas Månssons huvudmän har ingen erinran mot ansökan. De yrkar att tiden för anmälan av oförutsedd skada ska fastställas till fem år från varje tid bortledande skett
räknat från bortledandets upphörande och utan övriga begränsningar i tid. De yrkar
vidare ersättning för sina rättegångskostnader.
Själva regleringen av Ringsjön påverkas inte av det nu ansökta vattenuttaget. Målet
handlar därför endast om den påverkan det tillfälliga uttaget må ha på omgivningen i
olika avseenden.
Deras fastigheter kan komma att påverkas av ett tillfälligt uttag av vatten från Ringsjön. Under den tillfälliga uttagsperiod som skedde under 2009-2011 har inte några
skador kunnat presenteras än eller på annat sätt kunnat påvisas. Några ersättningsanspråk har därför inte kunnat framställas. Med den utredning som finns i målet finns
inte heller förutsättningar att anse att det föreligger någon förutsägbar risk för skada,
varför något yrkande om att sätta någon sådan fråga på prövotid inte framställts.
De känner en stor oro för att det enskilda fisket ska komma att påverkas negativ, att
isproblem med anledning av vattenståndsförändringar ska skada deras egendom, t.ex.
brygganläggningar, att värmepumpsanläggningar ska skadas, att badmöjligheter ska
försämras, att djuren ska få svårt att komma till Ringsjöns vattenyta eller att produktionsförutsättningarna i andra avseenden ska försämras. Oron har än så länge inte kunnat materialiseras i något ersättningsanspråk eller annars en värdeminskning på fast
egendom eller annan skada som är ersättningsgill. De aktuella frågorna ryms därför
bäst inom ramen för anmälan av oförutsedd skada.
Med anledning av att huvudyrkandet i målet gäller ett tillfälligt uttag som tidsbegränsas på visst sätt, lämpar sig reglerna om anmälan av oförutsedd skada sämre ur ett
sakägarperspektiv då reglerna normalt relaterar till tiden för arbetenas utförande i dom
i målet och inte till ett vattenuttag som här är aktuellt. Det förefaller därför mycket
41
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
lämpligt att, som sökanden anför, relatera tiden för anmälan av oförutsedd skada till
tiden då varje uttag skett och inte till en laga kraft vunnen dom.
Sökandens bemötande
Sydvatten medger att, förutom den i tidigare domar fastställda skyldigheten att sätta ut
ålyngel, även betala den av länsstyrelsen yrkade fiskeavgiften om 15 000 årligen.
Ansökan omfattar inte en ändring av regleringen. Miljööverdomstolen har i den s.k.
Lagforsdomen (MÖD 2009:44) konstaterat att en reglering inte blir föremål för omprövning vid en ändring av vattenverksamheten. Om någon intressent vill öka minimitappningen får det initieras genom en omprövning enligt 24 kap. miljöbalken. Den
övervägande delen av motstående intressen har i samband med samrådet varit för att
lämna regleringen oförändrad.
Sydvatten saknar den rådighet som krävs för att kunna ta alternativa kommunala vattentäkter i bruk. Vattenförsörjningsutredningen visar att det, på grund av kvantitetsoch kvalitetsproblem, inte finns tillgängliga vattenresurser i delägarkommunerna som
kan ersätta Ringsjön som vattentäkt. Arbete pågår på vissa håll med att förbättra möjligheten till andra reservvattentäkter. Det är tekniskt och ekonomiskt svårt för kommunerna att hålla vattentillgångar och produktionsanläggningar igång som kanske inte
behöver användas mer än var tionde till tolfte år. Dessa kan inte tas i anspråk omedelbart, varför startsträckan för dem innefattar arbete och tid med igångsättning. Det är
inte möjligt, i vart fall inledningsvis, att påverka vattenbehovet när ett haveri sker. Behovet överstiger för närvarande det som medges i gällande dom. Ansökan avser att
tillgodose behovet på lång sikt.
Flertalet synpunkter beträffande vandringshinder och ålledare berör Skånska Energis
kraftverk och dammar, vilka Sydvatten inte förfogar över. Det enda dämme Sydvatten
förfogar över är Sjöholmen, vilket kommer att lämnas oförändrat. Om det dämmet ska
förse med omlöp måste det prövas inom ramen för en omprövning enligt 24 kap. miljöbalken. Det är inte Sydvattens uppgift att medverka i arbetet med ålvandringen.
Framställda yrkanden om ersättning bestrids. Ersättning för gången tid får antingen
regleras enligt gällande tillståndsdom eller genom stämningsmål. Ersättning för påverkan på fiske av den nuvarande regleringen har utgått i tidigare prövningar. Det ytterligare uttaget kommer inte att medföra skada utöver det som redan hanterats. Någon
skada på fastigheter kring Ringsjön kommer inte att uppstå. Påverkan på tekniska anläggningar kommer inte att ske utöver vad som redan prövats och i förekommande fall
ersatts i tidigare mål. Eventuell annan ersättning får hanteras inom ramen för oförutsedd skada.
42
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Skånska Energi Vattenkraft AB bör redovisa på vilken grund bolaget anser sig berättigad till ersättning. Bolagets rätt till kraftproduktion avser bara rätt att tillgodogöra sig
kraften av det framrinnande vatten. Sydvattens verksamhet påverkar varken fallhöjd
eller innebär intrång i bolagets tillstånd. Vid eventuell ersättning måste beaktas att ansökan innebär att Sydvatten totalt sett avstår vattenföring i förhållande till det som gäller idag.
Av de kompletterande utredningar som gjorts framgår följande. Någon negativ påverkan på naturen, sett i ett längre perspektiv, förväntas inte. Nivåerna i Ringsjön påverkas inte mer av att uttag sker under två år istället för under ett år. Flödet till Rönne å
vid Sjöholmen påverkas positivt vid normalår och inte alls vid torrår. Den tydligaste
skillnaden på nivåer och flöden mellan uttagsperioden under 2009-2011 med uttag av
1,1 m3/s och beräknade data för uttag av 2,0 m3/s är att nivån i Ringsjön blir lägre vid
det högre uttaget, med som mest 29 cm. Vattennivåerna i Ringsjön var normala under
2009. Under de två uttagsåren, vilka var betydligt torrare än genomsnittsåret, var vattennivån som lägst + 53,50. Av sammanställning av data från recipientkontroll i Ringsjön och Rönne å under 1995-2010 framgår att det inte är någon skillnad i parametrarna mellan uttagsperioder och perioder utan uttag. I sammanställningen konstateras
även att effekterna av ett ökat uttag är svåra att utreda, då flera andra faktorer påverkar
vattenomsättningen och avrinningen. Elfiske nedströms Stackarp under 2009-2010
visar att det trots låga flöden i Rönne å under somrarna inte går att påvisa någon negativ påverkan på fiskfaunan. Provfiske med håv visar att endast enstaka fiskar följer
med in i Ringsjöverkets vattenuttag när silarna är borttagna. Inte heller mindre fisk,
som kunde ha passerat silgallret men inte håvnätet, kom in i vattenintaget.
Det sökta vattenuttaget kommer inte att medföra att vattennivåerna i Ringsjön blir
lägre än vad som angetts som villkor i tidigare dom. Denna nivå har föreslagits som
villkor för tillståndet. Det saknas anledning befara att brunnar kommer att sina. Med
anledning av regleringens utformning saknas också skäl att befara att vintervattenstånden blir lägre än tidigare. I och med att vattenregimen lämnas oförändrad finns inte
skäl att befara att fisket kommer att påverkas. Även vid ett uttag kommer vattenståndet
inte att vara förändrat under den tid då gös och ål leker.
Nu gällande tappningsplan kommer fortsatt att vara gällande och följas. Sydvatten kan
endast i viss mån påverka högstanivån i Ringsjön, eftersom sjön vid stark tillrinning
kan ha en lutande gradient och en nivå en bit över dämningströskeln. Såväl Sydvatten
som länsstyrelsen och flera andra intressegrupper anser att tappningsplanen och regleringen ska vara oförändrad även för de högsta registren. Möjligheten till en automatisering av dammluckorna vid Sjöholmen kommer att ses över inom ramen för gällande
tappningsplan och befintligt tillstånd samt i tillsynssamråd med länsstyrelsen.
43
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Som en förbättrande åtgärd kommer ett villkor införas som medför att istället för att
styra vattenföringen mot 500 l/s vid Bollamöllan kommer alltid minst 500 l/s att släppas vid dammen i Sjöholmen. Genomströmningen vid Forsmöllan berör närmast innehavaren av kraftverket där och är inte föremål för prövning i detta mål. Nedströms
finns det, förutom väderrelaterade förhållanden, ett antal orsaker till att låga flöden
uppstår, bl.a. uttag för jordbruksbevattning, korttidsreglering i kraftverken samt dålig
tillrinning från omgivande vattendrag. Sydvatten råder inte över dessa, utan kan endast
göra det som följer av tappningsplanen.
Eftersom det kommer att vara samma minimi- och maximiflöden i Rönne å kommer
någon dränering räknat som torrläggningsdjup utöver den som skett tidigare inte att
förekomma. Amplituden i vattennivån ökar inte, varför skillnaden i erosionsförhållandena endast torde vara teoretisk. Det är svårt att se hur den sökta verksamheten skulle
påverka förbindelsen mellan MERAB:s deponi i Stehag och Rönne å.
Det förutsätts att ledningsdragningar för kollektorsslangar har anpassats till den gällande och fortsättningsvis föreslagna lägstanivån samt är utförda så att de inte kan vålla
miljöskada. Om slangarna skulle läcka kan ansvaret falla på fastighetsägarna, då dessa
är skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att skada på dricksvattnet inte ska uppkomma.
Det kommer fortsatt att vara tillräckliga vattenvolymer för produktionen vid Svenska
Pappersbruket AB:s pappersbruk.
Det kommer inte att ske någon sådan fysisk påverkan som kan komma att ha betydelse
för de intressen som bevakas av Vattenmyndigheten.
Gällande tillstånd medger ett permanent uttag om 1 125 l/s, vilket således måste vara
att beakta som normala förhållanden i Ringsjön. Ringsjön har i viss mån varit reglerad
sedan 1940-talet. Naturtillståndet har således anpassats efter en reglerad sjö, varför
nollalternativet inte kan anses vara sjön såsom oreglerad.
En särskild inventering av kräftorna i Rönne å kan inte anses motiverad och förändringarna i ån kan inte bli sådana att det har betydelse för kräftorna. Kräftorna är inplanterade signalkräftor och skyddsvärdet för dem kan ifrågasättas, i vart fall ur allmän
synpunkt. Dessutom utgör de ett motstående intresse till bland annat musselpopulationen.
Värdet av en prövotid för uppföljning av effekterna på fisk och fiske är mycket begränsat. Ålens förutsättningar är till stor del beroende av nedströms kraftverk och
vandringshinder samt av det ålfiske som bedrivs. Fiskfaunan i sjön är i sin helhet manipulerad och statusen på de värdefulla bestånden har inte med Sydvattens verksamhet
44
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
att göra. Det är därför orimligt att ålägga Sydvatten de utredningsåtgärder som Fiskeriverket yrkat. I dom 1998 beträffande anmälan om oförutsedd skada konstaterades att
det inte visats att det föreligger något samband mellan regleringen och fiskfaunan. Enskilda fiskeintressen tillgodoses genom den längre tiden för anmälan av oförutsedd
skada.
Placeringen av intagsröret har redan varit föremål för prövning och ska därför inte behöva motiveras i detta mål. Påverkan av intagsröret är högst marginell. Fiskarna anpassar sig och väljer annan plats och väg förbi det.
Sydvatten har fortlöpande kontroll av sitt ledningsnät. Det interna nätet inom respektive delägarkommun är en fråga för varje VA-huvudman, vilket Sydvatten inte råder
över.
Det angivna medelvattenståndet för perioden 1964-2007 är framtaget utifrån alla tillgängliga data och omfattar såväl torrår, normalår som blötare perioder. Vattenuttag
pågick fram till 1987. När uttag inte sker avtappas motsvarande mängd utöver den i
tappningsställaren angivna. Skillnaden i vattenstånd under ett uttagsår och ett år utan
uttag är därför marginell. Den nuvarande tappningsställaren är utformad så att ett ökat
reservvattenuttag inte kommer att ske på bekostnad av minimitappningen.
Ett ökat uttag bedöms inte ha någon påverkan på Ormanäs reningsverk. Sydvatten har
yttrat sig angående ansökan om utökat tillstånd för reningsverket.
Höörs kommuns grundvattentäkter är 30-100 meter djupa borrade brunnar. Den hydrologiska kontakten med Ringsjön är troligen mycket begränsad. Då vattenståndet fortsättningsvis kommer att variera inom samma intervall som tidigare kommer ingen påverkan ske på grundvattentäkterna.
Sakägarförteckningen bedöms vara komplett och ansökan har kungjorts.
Förutsättningarna för kanotpaddling i Rönne å kommer inte att förändras märkbart ens
under uttagsperioder.
I princip gäller en ”först till kvarn-princip” beträffande rätt till uttag av vatten, med
undantag för fördelning enligt 7 kap. 14 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Vattenförsörjningen för 800 000 människor måste väga
tyngre än det begränsade enskilda intresset som bevattning av skogsplantor innebär.
Påverkan på fisk eller fiske uppkommer främst om tillräckligt låga nivåer uppträder
under en arts lekperiod. Det finns ingen risk för detta.
45
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
En utredning med ett ständigt uttag om 2 m3/s som utgångspunkt skulle ge information
som saknar relevans för prövningen. Användning av vatten från Ringsjön är väsentligt
dyrare att producera och råvattnet är av väsentligt sämre kvalitet. Under den senaste
bortledningsperioden gjordes åtskilliga förstärkande och förebyggande åtgärder beträffande Bolmentunneln, varför risken för framtida ras har minskat. I tillståndet för
breddningstornet i Ybbarp (VA 61/1983 m.fl.), som används när tunneln ska tömmas,
har ett intervall om cirka tio år accepterats av domstolen.
DOMSKÄL
Avskrivning
Sydvatten har återkallat yrkandena:
1. Att samtliga rättigheter och skyldigheter rörande reglering och vattenbortledning
som bestämts i vattendomstolens mål AD 57/1955, 71/1961 och 66/1967 ska ersättas av denna dom.
2. Om godkännande i efterhand om uttag av ca. 500 000 m3 vatten under tiden den
26 juli 2010 – 1 maj 2011.
3. Om omedelbar verkställighet av domen.
Till följd härav ska dessa yrkanden inte prövas och målet i dessa delar ska avskrivas.
Rådighet
Av 2 kap. 4 § andra punkten lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet följer att den som vill bedriva vattenverksamhet har för detta ändamål rådighet över vattnet inom det område verksamheten ska bedrivas om vattenverksamheten, som exempelvis i detta fall, avser vattentäkt för allmän vattenförsörjning.
Sydvatten äger numera hela regleringsfastigheten Eslöv Stehag 9:102 och sedan tidigare hela bortledningsfastigheten Eslöv Värlinge 11:47. Med hänsyn härtill och att det
är fråga om att utnyttja Ringsjöns vatten för allmän vattenförsörjning har Sydvatten
med stöd av ovannämnda lagrum sådan rådighet som krävs för att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökan.
Miljökonsekvensbeskrivning
De av sakägare begärda kompletteringarna av miljökonsekvensbeskrivningen avser till
stor del förhållanden som inte är föremål för prövningen av detta mål.
46
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Mark- och miljödomstolen anser vidare att beskrivningen av ett s.k. nollalternativ ska
utgå från vad som nu gäller, dvs. innehållet i avgörandet i Ringsjön II, och att den uppfyller de krav som kan ställas. Mark- och miljödomstolen finner därför att den av sökanden upprättade miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kap. miljöbalken. Den ska därför godkännas.
Tillåtlighet till vattenverksamhet
Prövningens omfattning
De vattenanläggningar som behövs för verksamheten är sedan tidigare tillståndsgivna
och Sydvatten har tillstånd att kontinuerligt bortleda 1,125 m3/s ytvatten från Ringsjön
för allmän vattenförsörjning. Avsikten med ansökan är att kunna öka vattenbortledningen till 2,0 m3/s som ett genomsnitt per vecka med en högsta tillåtna vattenmängd
att bortleda om 63 072 000 m3 årligen och under en vid varje bortledningstillfälle
sammanhängande period om längst två år. Utgångspunkten är att nu gällande bestämmelser om reglering och tappning av Ringsjön, med undantag av att platsen för mätning av minimitappning om 0,5 m3/s som ska mätas vid Sjöholmendammen, samt för
intagsanordningar ska gälla även fortsättningsvis och att Ringsjön ska vara en reservvattentäkt, som får tas i anspråk först när vissa i denna dom angivna villkor angående
vattenförsörjningen från sjön Bolmen är uppfyllda. Den nuvarande pumpkapaciteten
till Ringsjöverket, som ska lämnas oförändrad tills vidare, är enligt sökandens uppgift
2 m3/s.
Det uttag som sökanden avser att göra kommer i genomsnitt per vecka att uppgå till
172 800 m3 per dygn.
Ingen remissinstans har framfört erinringar mot att tillstånd meddelas för sökanden till
det begärda ytvattenuttaget med undantag för Klippans Sport- & Fiskevårdsförening
m.fl. Dock finns invändningar att Sydvatten i större utsträckning bör använda andra
vattentäkter som redovisats i ansökan och som skulle kunna minska behovet av omfattande uttag från Ringsjön och att en plan bör redovisas för hur läckaget ur vattenledningsnätet ska minskas. Vidare invänds att det bör finnas beredskap för begränsningar
i vattenanvändningen när vattenuttag behöver ske från Ringsjön.
Sydvatten har invänt att man inte råder över medlemskommunernas egna vattentäkter
eller kan styra deras behovsplanering eller underhållsplaner av läckande ledningar.
Mark- och miljödomstolen instämmer i Sydvattens bedömning och finner att det formellt sett inte finns möjlighet att i detta mål pröva dessa invändningar.
47
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Vattenbehov
Sydvatten har beräknat vattenbehovet utifrån nuvarande och tillkommande delägarkommuners innevånarantal och en uppskattad befolkningsökning. Beräkningarna avser
vattenförbrukningen ca. 30 år framåt i tiden. Sökanden har gjort bedömningar av kostnaden att hålla resp. kommuners vattentäkter i stånd för reservändamål och kommit
fram till att det inte är ekonomiskt försvarbart, i relation till kostnaderna för att hålla
Ringsjön som reservvattentäkt, att vidmakthålla och i vissa fall renovera ett antal
mindre täkter hos respektive medlemskommun för sådant ändamål. Sökanden har dock
åtagit sig att gentemot kommunerna verka för att användbara täkter kan tas i bruk vid
behov. Sökanden har dessutom uppgivit att det inte finns kapacitet på annat sätt att
tillgodose vattenbehovet om vatten från Bolmen inte finns att tillgå.
Mark- och miljödomstolen anser att sökanden därmed har gjort en balanserad bedömning av det framtida vattenbehovet och anser att det i princip inte finns någon anledning att ifrågasätta sökandens behov av den yrkade mängden ytvatten för att säkerställa
Sydvattens framtida behov av vatten som reservvatten för den kommunala vattenförsörjningen.
Klippans Sport- & Fiskevårdsförening m.fl. har angett att uttaget från Ringsjön under
perioden maj-augusti inte ska överstiga 1,5 m3/s och under resterande tid 2 m3/s.
Sydvatten har bestritt denna begränsning i uttaget.
Mark- och miljödomstolen finner att en sådan begränsning i tillståndet kan komma att
innebära att tillräckligt vatten vissa tider inte kan tas ut och att det kan uppkomma en
bristsituation i vattenförsörjningen. Domstolen finner att fördelarna med att ha en säker
och tillräcklig vattenförsörjning i ett läge då uttag behöver göras från Ringsjön vida
överväger den nytta för fisket som en sådan begränsning skulle få, varför yrkandet om
begränsning i uttaget inte kan bifallas.
Tillåtlighet
Redan i miljöbalkens inledande bestämmelse i 1 kap. 1§ anges bl.a. att miljöbalken ska
tillämpas så att vatten används så att en från ekologisk och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Vidare ska enligt 2 kap. 3§ miljöbalken alla
som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet iaktta de begränsningar och vidta de
försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. En vattenverksamhet ska dessutom enligt 11 kap. 7§ miljöbalken utföras så att den inte försvårar
annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som
främjar allmänna och enskilda intressen av vikt.
48
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Med utgångspunkt i de nämnda bestämmelserna anser mark- och miljödomstolen att
en så samhällsviktig företeelse som att säkerställa allmän vattenförsörjning för ett stort
antal svenska kommuner med ca 800 000 innevånare kan göra anspråk på vattenresurser i sådan utsträckning att det finns täckning för vattenbehovet inom en överskådlig
framtid.
Verksamheten bedrivs i huvudsak i område som inte omfattas av detaljplan eller annat
förordnande enligt plan- och bygglagen. Verksamheten strider inte mot någon detaljplan och tillåtlighet enligt 2 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken föreligger därför.
Genom de försiktighetsmått som meddelats som villkor för ett utökat tillstånd till bortledning anser mark- och miljödomstolen att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken är
uppfyllda. De uppgifter om investeringar och löpande kostnader för vattenverksamheten, som lämnats i målet, ställt mot nyttan med verksamheten visar vid en prövning
enligt 11 kap. 6§ miljöbalken att nyttan klart överväger kostnaderna samt skador och
olägenheter av vattenverksamheten. Verksamheten möter inte heller hinder vid en
prövning mot 3, 4 och 7 kap. miljöbalken. Verksamheten är således tillåtlig och det
sökta tillståndet ska därför lämnas i enlighet med vad som nu anförts.
Skador
De utredningar som Sydvatten presenterat om möjliga skador och menlig påverkan på
Ringsjön samt Rönne å och på andra verksamheter som bedrivs i dessa områden tyder
på att skador och annan påverkan är begränsade redan av den anledningen att Ringsjön
ska användas – när vissa villkor är uppfyllda – enbart som reservvattentäkt och vid
förekommande bortledningstillfällen under en begränsad tid. Sökanden har dessutom
åtagit sig att inom ramen för gällande reglering påbörja tidig tappning för att minimera
nivåskillnaderna i Rönne å.
Inte heller kommer dessa skador att bli så omfattande att de skulle medföra hinder mot
att meddela tillstånd till den sökta verksamheten.
Villkor och kontroll
Den prövning som sker i målet avser såsom redan anförts Sydvattens begäran att få
öka bortledningen av vatten från Ringsjön för allmän vattenförsörjning från nu tillståndsgivna 1,125 m3/s till 2 m3/s. Som förutsättning för den ökade bortledningen gäller att Ringsjön ska användas som reservvattentäkt och att bortledning ska endast ske
vid situationer när det är omöjligt att använda vatten från sjön Bolmen och då under en
begränsad sammanhängande period om som längst två år.
Det betyder att de villkor och kontrollprogram om exempelvis reglerings- och tappningsbestämmelser i de tidigare tillstånden alltjämt gäller och att de villkor och kon-
49
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
trollbestämmelser som det nu ska förordnas om följer av vad som tillståndsgivits i
denna dom.
Det ska därför finnas, förutom ett sedvanligt allmänt villkor, villkor om när sådana
förhållanden föreligger att reservvattentäkten får tas i bruk och vad som åligger sökanden när så sker. Vidare ska finnas bestämmelser om anordningar för flödesmätning och
om hur mätning och journalföring av det bortledda vattnet ska gå till.
Sydvatten har föreslagit ett villkor när tillståndet i denna dom ska få tas i anspråk enbart när en akut bristsituation uppkommer i sökandens vattenförsörjning, genom ras
eller annat haveri i Bolmentunneln eller ledningen från tunneln till Ringsjöverket eller
om det uppstår annat hinder för leverans av vatten från Bolmen.
Mark- och miljödomstolen anser att det måste klart anges i denna dom de förutsättningar som ska gälla för att få ta i anspråk vattenbortledningen från Ringsjön. Domstolen finner att det kan uppkomma många inte nu förutsebara situationer som kan föranleda ett ianspråktagande av en reservvattentäkt. Det kan vara planerade eller oplanerade underhållsarbeten och drifttester samt sådana situationer som Sydvatten anger.
För att säkerställa när tillståndet får tas i anspråk ska beslut i denna fråga i varje enskilt
fall genom ett bemyndigande fattas av tillsynsmyndigheten, som har att pröva om förutsättningar föreligger att, med stöd meddelat tillstånd och de villkor som angetts i
denna dom ställt mot Sydvattens framförda skäl, medge om tillståndet får tas i anspråk
och då också besluta om inom vilka tidsramar som tillståndet får utnyttjas. Ett sådant
beslut ska tillsynsmyndigheten fatta skyndsamt och meddela Sydvatten inom två veckor efter en anmälan, om reservvattentäkten får tas i anspråk.
Vid en akut situation så måste tillståndet kunna tas i anspråk omedelbart efter en anmälan till tillsynsmyndigheten. Utan tillsynsmyndighetens medgivande får denna akuta
vattenbortledning inte pågå längre än två veckor.
Sydvatten har underhand angett att man inte har något att erinra mot att tillsynsmyndigheten bemyndigas att i varje enskilt fall göra en sådan prövning som nu beskrivits.
Ett bemyndigande ska därför meddelas och villkor fastställas i enlighet med vad som
framgår av domslutet.
Sökanden har föreslagit ett villkor när vattenbortledning med stöd av denna dom inte
längre får ske. Det är när vattennivån i Ringsjön mätt vid Sjöholmendammen underskrider nivån +52,89 m. Om vattennivån vid samma plats under en period av fyra
veckor under pågående bortledning eller i anledning av bortledning understiger +53,20
m har sökanden föreslagit som villkor att ett utökat kontrollprogram ska tillämpas.
50
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Mark- och miljödomstolen anser att Sydvattens förslag till villkor härom kan fastställas.
Den nu gällande tappningsplanen anger enligt sökandens redovisning att gällande regleringen har syftat till att säkerställa en lågvattenföring i Rönne ås övre del om 0,5
m3/s vid Ringsjöns utlopp eller, under vissa förutsättningar, vid Bollamöllan.
Rönneåns vattenråd m.fl. föreslår att minimitappningen till Rönne å ska ökas till minst
0,6 m3/s, för att säkerställa lantbrukens och fiskvägarnas behov. Vidare har det begärts
att fiskväg och ålledare ska anbringas förbi regleringsdammar.
Sydvatten har betonat att denna ansökan inte innebär något tillstånd till ny reglering av
vattenförhållanden i Ringsjön varför man vill behålla den minimitappning som gällande tappningsplan föreskriver. Det enda som Sydvatten vill justera genom denna
ansökan är att domstolen ska fastställa att minimitappingen om 0,5 m3/s ska mätas vid
Sjöholmendammen.
Mark- och miljödomstolen finner mot bakgrund av vad som bestämdes i den nu gällande domen, Ringsjön II, inte hinder för att som villkor fastslå en lägsta vattenföring
att tappa till Rönne å, mätt vid Sjöholmendammen i stället för vid Bollamöllan, vid alla
tidpunkter om lägst 0,5 m3/s. Dessutom ska såsom redan nu gäller, när bortledning för
dricksvattenproduktion inte sker, 1,125 m3/s alltid tappas utöver vad tappningsplanen
föreskriver. Detta senare förhållande behöver därför inte nu föreskrivas som villkor.
Det ovan beslutade tillståndet föranleder inte till fler villkor, utan i övrigt gäller de
villkor som beslutats i tidigare domar utom i ett avseende. Eftersom regleringen av
Ringsjön inte är föremål för prövning kan domstolen inte pröva frågan om fiskväg och
ålledare förbi dammar inom ramen för detta mål.
Såsom länsstyrelsen begärt och parterna är ense om ska ett särskilt villkor om biotopkartering i Rönne å föreskrivas.
Sydvatten ska inom sex månader från det att denna dom har vunnit laga kraft upprätta
ett kontrollprogram och inom den tiden redovisa det för länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.
Det bör överlåtas till tillsynsmyndigheten att i anledning av denna dom besluta om
ytterligare bestämmelser om mätning och avläsning. Kontrollbestämmelser ska finnas
om mätning och journalföring av bortledda vattenmängder enligt detta tillstånd och
mätdata ska, tillsammans med vad som ska redovisas enligt redan gällande tillstånd,
finnas tillgängliga för envar som anser sig berörd av verksamheten i den utsträckning
som framgår av domslutet.
51
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Dessutom har Sydvatten åtagit sig att i samband med bortledning undersöka om fisk
sugs in i intagsledningarna och detta förhållande ska tas in i kontrollbestämmelserna.
Slutligen har Sydvatten åtagit sig att tillämpa ett särskilt utökat kontrollprogram om
vattenståndet i Ringsjön under en period om minst fyra veckor under pågående bortledning eller i anledning av bortledning understiger +53,20 m. I punkten 8 i det av
Sydvatten vid huvudförhandlingen ingivna förslaget till utökat kontrollprogram har
länsstyrelsen yrkat att provfisket ska omfatta även Rönne å.
Mark- och miljödomstolen finner inte bärande skäl för att vidga sökandens åtagande
såsom länsstyrelsen yrkat. Ett slutligt förslag till utökat kontrollprogram ska ges in till
länsstyrelsen som tillsynsmyndighet inom sex månader från det att denna dom har
vunnit laga kraft.
För att göra kontrollprogrammen mer flexibla bör länsstyrelsen bemyndigas att göra
justeringar i det utökande kontrollprogrammet genom att medge avvikelser från åtagna
punkter och i båda kontrollprogrammen genom att föreskriva ytterligare villkor dock
med den begränsningen att de ska avse kontroll av förhållandena i Ringsjön på grund
av förändrade vattenförhållanden till följd av det i denna dom lämnade tillståndet.
Det har bl.a. från länsstyrelsen framförts att slutliga villkor om skadeverkningar, ersättningar och påverkan på fisk och fisket bör skjutas upp under en prövotid. Med hänsyn till hur tillståndet utformats och de villkor som knutits till tillståndet samt hur ersättningar kan regleras anser mark- och miljödomstolen att det inte är påkallat att förordna om en prövotid.
Arbetstid, omprövning och oförutsedd skada
Sökanden har uppgivit att några arbeten inte ska utföras och att någon arbetstid därför
inte kan bestämmas.
Mark- och miljödomstolen har inte någon annan uppfattning.
Sydvatten föreslår att den tid inom vilken en anmälan om oförutsedd skada ska kunna
framställas, bestäms till fem år från upphörande av varje bortledningsperiod.
Enligt bestämmelserna i 24 kap. 13§ miljöbalken står ett sådant förordnande i strid
med lagstiftningen. Mark- och miljödomstolen bestämmer i stället tiden för att framställa sådana anspråk till fem år från det att domen har vunnit laga kraft.
Parterna har vid huvudförhandlingen godtagit ett av domstolen framlagt förslag till
skadereglering. Utgångspunkten är att skadereglering endast kan avse skada som uppkommit för vattenbortledningen som har överstigit 1,125m3/s. Innebörden av förslaget
är att Sydvatten inom två år efter varje avslutad bortledningsperiod ska redovisa ska-
52
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
deutredning och förslag till eventuella ersättningar. Uppgifter om uttag och andra förhållanden i enlighet med kontrollprogrammet ska redovisas enligt vad som bestämts i
kontrollprogrammet. Sakägare ska, för att få skaderegleringen prövad, inom fem år
efter varje bortledningsperiods slut visa på uppkommen skada och inom samma tid ha
framställt ersättningsanspråk härom till Sydvatten. Om parterna inte kan komma överens får tvisten hänskjutas till mark- och miljödomstolen och Sydvatten har medgett att
domstolen då kan pröva parts begäran enligt regelverket om oförutsedd skada. Med ett
sådant medgivande från Sydvatten så innebär det i praktiken att en tid löper efter varje
bortledningstillfälle där sakägare kan få sina ersättningsanspråk utredda och prövade
på Sydvattens bekostnad som om frågan skulle behandlas som en oförutsedd skada.
Förfarandet bör fastställas i domslutet.
Bestämmelser om förutsättningar för omprövning av tillståndet finns i 24 kap. miljöbalken. Sökanden har yrkat att man, vid en omprövning av tillståndet, med tillämpning
av 31 kap. 22 § andra stycket 3 miljöbalken, inte bör vara skyldig att utan ersättning
avstå från mer än en tjugondel (1/20) av värdet av den vattenmängd som omfattas av
tillståndet till verksamheten.
Ändamålet med vattenuttaget är ett högt prioriterat allmänt intresse. Mark- och miljödomstolen anser därför att yrkandet ska godtas.
Ersättningar
Såsom Sydvatten slutligt utformat sin ansökan kan mark- och miljödomstolen inom
ramen för detta mål endast pröva skadeersättningar som grundar sig på den nu tillståndsgivna vattenbortledningen. Eftersom någon bortledning ännu inte gjorts, föreligger inte förutsättningar för att i detta mål pröva något av de framställda yrkandena om
ersättning.
Bygdeavgift
Sökanden har föreslagit att årlig bygdeavgift ska bestämmas till 8 560 kr. Mark- och
miljödomstolen finner inte skäl för annan bedömning.
Allmän fiskeavgift
Sökanden och länsstyrelsen är ense om att en årlig allmän fiskeavgift ska utges med
15 000 kr. Mark- och miljödomstolen har inget att erinra häremot.
Prövningsavgift
Mark- och miljödomstolen finner, trots att målet i vissa delar återkallats inför huvudförhandlingen, inte skäl att ändra den tidigare fastställda avgiften för prövning av målet.
53
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2013-03-08
M 3271-09
Rättegångskostnader
Sökanden har godtagit framställda anspråk på ersättning för rättegångskostnader.
Mark- och miljödomstolen finner yrkade ersättningar skäliga.
Övriga yrkanden
I den mån yrkanden inte bemötts särskilt ska de enligt mark- och miljödomstolens bedömning avslås till följd av att de i vissa fall tillgodoses genom meddelade villkor och
kontrollbestämmelser eller på grund av att de ligger utanför vad som kan prövas i målet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 425)
Överklagande - med hänsyn till mellankommande helgdagar - senast den 2 april 2013
Håkan Nordling
Bertil Norén
_____________
I domstolens avgörande har deltagit f.d. lagmannen Håkan Nordling, ordförande, och
tekniska rådet Bertil Norén samt de särskilda ledamöterna Lennart de Maré och Bertil
Svensson.
Bilaga 1
Bilaga
ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR
– DOM I MÅL DÄR MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN ÄR FÖRSTA INSTANS
Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen
ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och
miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.
Överklagandet ska ha kommit in till mark- och
miljödomstolen inom tre veckor från domens
datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden
för överklagande har gått ut. Överklagandet ska
också i detta fall skickas eller lämnas till markoch miljödomstolen och det måste ha kommit in
till mark- och miljödomstolen inom en vecka
från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs
att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om:
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det
slut som mark- och miljödomstolen har kommit
till,
DV 425 • Producerat av Domstolsverket • 2012-11
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att
bedöma riktigheten av det slut som mark- och
miljödomstolen har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att
överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står markoch miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av
överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen
varför klaganden anser att prövningstillstånd bör
meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om:
1. den dom som överklagas med angivande av markoch miljödomstolens namn samt datum för domen och målnummer,
2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom
som klaganden vill få till stånd,
3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket
avseende mark- och miljödomstolens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
4. de omständigheter som åberopas till stöd för att
prövningstillstånd ska meddelas, samt
5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas
med varje bevis.
Har en omständighet eller ett bevis som åberopas
i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram
tidigare, ska klaganden förklara anledningen till
omständigheten eller beviset inte åberopats i
mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som
inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med
överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett
förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska
han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att
motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska
bifogas lika många kopior av skrivelsen som det
finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior
som behövs på klagandens bekostnad.
Om ni tidigare informerats om att förenklad
delgivning kan komma att användas med er i
målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också
komma att användas med er i högre instanser om
någon överklagar avgörandet dit.
Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på
första sidan av domen.
www.domstol.se