Transcript Branschanalys KIN171 - Zoomin

Branschanalys
Författare: Linda Tång
Kursansvarig: Bjarne Hindersson
Datum: 2011-02-24
Mälardalens högskola
KIN171
Innehållsförteckning
Inledning.........................................3
Syfte................................................3
Problemformulering.........................3
Metod..............................................4
Informationssökning................................4
Val av informanter....................................4
Historia och framtidsutsikter............7
Slutet av 1800-talet.................................7
Början av 1900-talet................................7
Mitten av 1900-talet,
modernismen och futurismen..................8
Popkulturen och andra subkulturer..........8
Postmodernismen (1970-1980)...............9
Den digitala eran....................................9
Branschens utveckling............................10
Framtiden................................................10
Omvärldsanalys..............................14
Arbetssätt................................................14
Arbetsuppgifter........................................14
Arbetsredskap.........................................14
Arbetsprocess..........................................14
Personliga egenskaper........................... 15
Ingångar till branschen...........................15
Löneläge.................................................16
Lagar och regler......................................17
Besök på ICA-bokförlag i Västerås.........19
Tips och trix.............................................20
Sammanfattning..............................22
Referenser.......................................25
Bilagor.............................................I-VI
Branschanalys
KIN171
i
Inledning
I denna branschanalys kommer jag att beröra branschen
Grafisk formgivning (Grafisk design). Jag har valt att studera
detta område för att det är något som intresserar mig samt är
något jag önskar jobba med i framtiden. Inom den grafiska
formgivningen är jag främst intresserad av formgivning av
trycksaker och speciellt av böcker. Därför har jag valt att just
inrikta mig mot trycksaker och extra på böcker.
Min tanke när jag gjorde denna analys var att få så mycket
information som möjligt från yrkesutövare. Där jag kunde
fråga hur de upplever det är att jobba som grafisk formgivare
och även hur de ser på branschen i helhet kring utveckling
och framtidsutsikter. Jag har även varit i kontakt med olika
branschorganisationer och en jurist som vet hur avtal ska
skrivas för uppdrag som formgivare.
Målet med analysen är att jag ska få en bred bild utav den
grafiska branschen och att jag utifrån det ska få en uppfattning om vad jag bör kunna, göra och utveckla för att bli
en grafisk formgivare. Mina förkunskaper om branschen är
grundläggande men med denna analys hoppas jag få mer
kunskap för att räta ut mina frågetecken och oklarheter. Jag
är av den bestämda åsikten att det inte endast räcker med att
kunna det teoretiska utan det är också viktigt att få träna rent
praktiskt och få prova på yrket. Något jag hoppas ska kunna
bli mitt nästa steg. Men först tar jag tag i den teoretiska biten
och tar tillfället i akt att lära mig så mycket som möjligt rent
teoretiskt om branschen.
Syfte
Mitt syfte med denna branschanalys är att kartlägga den
grafiska branschen med inriktning mot trycksaker. Detta för
att jag ska kunna skapa mig en uppfattning om vad den
handlar om och därefter känna efter om det kan vara ett
framtida yrke för mig eller inte.
Problemformulering
Vad handlar den grafiska branschen om?
Hur har branschen utvecklats?
Hur ser framtiden ut för branschen?
Hur ska jag göra för att kunna jobba med det jag vill?
3
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Metod
Informationssökning
Jag har bland annat använt mig av intervjuer i denna analys. Intervjuerna har skett både via mejl, telefon och via
studiebesök. Sammanlagt har jag intervjuat sex stycken
yrkesutövare, två personer som jobbar på två olika branschorganisationer samt en jurist. De frågor jag har ställt till
dessa personer har jag baserat på kursplaneringens förslag
till punkter att ta upp i analysen. Jag valde att formulera om
frågorna något beroende på vem det var jag skickade frågorna
till eller intervjuade. Jag hade till exempel olika frågor till de
som endast jobbar med bokformgivning än till dem som jobbar med olika trycksaker. Frågorna till branschorganisationerna och juristen formulerades också olika. Detta för att jag
ville få olika sorters information från de olika informanterna.
(Se bilaga för mina frågor.)
På internet har jag besökt olika yrkessidor där branschen har
beskrivits utifrån olika kategorier samt att jag har besökt en
av nordens största tidningar för grafiska formgivare, ”Cap
& Design”. Jag har även använt mig av litteratur för att hitta
fakta om branschens historia samt hur man jobbar och även
tagit del av facktidskriften ”Grafiskt forum”.
Val av informanter
Jag har försökt få en bredd bland de yrkesutövare jag har
intervjuat, det vill säga fått en blandning mellan vad det är de
formger (tidningar, reklam, böcker och så vidare) men också
hur de jobbar; fastanställda eller frilansare. Jag har också lyckats få en bra blandning mellan ålder, kön och år i branschen
vilket har gett mig en bred bild. Jag valde också att kontakta
två branschorganisationer för att få deras bild av branschen
och även en bild av vad det är för frågor som kommer från
deras medlemmar kring branschen. Jag har kontaktat en
jurist för att få en direkt bild av vad han anser är bra att tänka
på vid avtal och så vidare. (Se de jag har kontaktat i nästa
stycke). Jag har valt att inleda kontakten med mina informanter med ett mail för att sedan låta dem bestämma hur den
vidare kontakten skulle ske. Där vissa velat ta en intervju via
telefon medan andra har velat ha en mejlkontakt. De flesta
jag har kontaktat har också svarat mig tillbaka. För mig har
denna metod fungerat bra och jag känner att jag fått tag på de
personer jag velat få tag i och det har blivit en bra blandning
av människor.
4
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Organisationer
Namn: Svenska tecknare
Kontakt: Inga Sundell, föreningssekreterare och arvodesrådgivare.
Organisationens uppgift: Svenska Tecknare är en
organisation för yrkesverksamma grafiska formgivare och
illustratörer.
Till medlemmar erbjuds: kollegialt samarbete och
samvaro med nätverksbygge via bland annat medlemsmöten,
juridisk konsultation och hjälp med avtal och förhandlingar,
arvodesrådgivning, samverkan nationellt och internationellt
med systerorganisationer.
Till icke medlemmar: rådgivning i arvodesfrågor, rådgivning
i juridiska frågor, rådgivning i yrkesformella frågor dock inte
i yrkesmetoder som man förväntas kunna som professionell
yrkesutövare.
Namn: Grafiska företagens förbund (GFF)
Kontakt: Maria Blomgren, projektledare för branschfrågor
Organisationens uppgift: Grafiska Företagens Förbund
(GFF) är en bransch- och arbetsgivarorganisation för den
grafiska industrin, förpackningsindustrin och närliggande
verksamhetsområden. GFF ingår i Svenskt Näringsliv. GFFs
uppgift är att ge arbetsgivarservice och att utveckla och
marknadsföra den grafiska branschen.
Namn: Brann AB
Kontakt: Peter Hedberg, Jurist och EG-varumärkesombud
Företaget: Heltäckande inom immaterialrätt och har även
omfattande kunskap om och erfarenhet av kommersiell juridik. Auktoriserade europapatentombud, varumärkesombud
och mönsterombud.
Yrkesutövare
Namn: Urban Gyllström
År i branschen: cirka 15
Yrke: Art director. egen företagare (frilans) sedan 1999
(www.gyllstrom.se/).
Utbildning: fristående kurser mot journalistik; Media- och
kommunikationsvetenskap, pressvetenskap med mera. Har
inte läst något inom form utan har lärt sig genom att vara assistent för directors.
Namn: Anna Berg
Yrke: Grafisk designer, egen företagare (www.fason.nu). Har
ett samarbete med andra i nätverket ”Sisters in buisness”.
5
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Arbetsuppgifter: Loggos, visitkort, foldrar och affischer.
Utbildningsbakgrund: Mälardalens högskola, textdesign
Namn: Emelie Gressberg
År i branschen: 4,5
Yrke: Formgivare/originalare/copywriter (står det på hennes
nuvarande kontrakt).
Arbetsuppgifter: Hennes huvudansvar är norska delen av
hälsokostkedjan Life.
Utbildningsbakgrund: Hon har en fil. kand. i medie- och
kommunikationsvetenskap med ämnesdjup i grafisk design.
Hon har även läst ett antal extrakurser. Vid Karlstads universitet läste hon MKV, journalistik samt förpackningsdesign.
Vid Mittuniversitetet i Sundsvall läste hon Grafisk design för
tryckta och webbaserade medier, och vid Falmouth College of
Art i England läste hon Graphic design.
Namn: Trygve Skogrand
År i branschen: 13
Yrke: Bokdesigner, egen företagare
(www.passionandprose.com)
Arbetsuppgifter: Allt möjligt inom produktion av böcker
för förlag: Design av omslag, ombrytning av texter, layout av
innehåll till presentböcker, omslag till ljudböcker och mp3böcker, framställning av e-böcker, bildredigering. Alla typer
av böcker: romaner, kriminalare, barnböcker, konstböcker,
kokböcker, diktsamlingar, citatböcker med mera.
Utbildning: Är självlärd.
Namn: Jens Magnusson
År i branschen: 11
Yrke: Grafisk formgivare och illustratör, egen företagare
(www.jensjens.com/)
Arbetsuppgifter: Allt möjligt egentligen men det är mest
bokomslag och illustrationer.
Utbildning: Beckmans i 2år (hoppade av) och Konstfack
grafisk design och illustration, master 4år
Namn: Karin Westerlund
År på ICA-bokförlag: 21år
Yrke: Ateljé chef/projektledare
Arbetsuppgifter: Planerar produktioner på ICA-bokförlag
där det ingår att se till att kontakta de personer som behövs
för en bokproduktion, ibland är hon även med vid fotograferingar.
Utbildning: Hon har bland annat läst på Berghs och är
grafisk formgivare i grunden. Tidigare har hon jobbat med
tryck som faktor och även som originalare.
6
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Historia och framtidsutsikter
Linda Tång
11-02-24
Slutet av 1800-talet
Från 1800-talet till den digitala eran
Slutet av 1800-talet
Mot slutet av 1800-talet började vissa delar av världen ta ett
steg mot en modernisering genom att allt fler människor
flyttade in mot städerna för att söka sig jobb inom industrialiseringen och även järnvägar byggdes ut och handeln ökade.
Detta gjorde att behovet av tryck-, bläck- och pappersfabriker, specialiserade maskiner av vikning, bindning och stapling
var nödvändigt. Böcker, tidningar, affischer och reklam var
något som började produceras i mängder under den här tiden
för att instruera, lära ut och underhålla. Tidigare hade det
varit statens uppgift att lära ut det grafiska yrket och industri
men nu började konstnärs- och designskolor allt mer ta över
inlärningen. (Aynsley, 2001)
En viktig del i den grafiska designens utveckling var att ta
fram typsnitt. Tyskland var de som började med att utveckla
typsnitten under den här tiden . Lite senare kom även USA
och Storbritannien att jobba med det samma. Även affischer
hade en viktig del i utvecklingen då trycktekniken var
särskilt viktig för den formgivningen. Detta gjorde att tryckverktygen började utvecklas och förbättras, vilket den har
fortsatt att göra sen dess. Affischer trycktes för att förmedla
reklam men också för att marknadsföra underhållning. Under
1914-talet höll bok- och affischdesign på att bli en del inom
den grafiska designen men blev förskjutet av första
världskriget fram till 1920-talet. (Aynsley, 2001)
Början av 1900-talet
1922 sägs det att William Addison Dwiggins tog fram termen
grafisk design. Innan detta hade det funnits ett stort behov
att trycka för reklam så att handelsmarknaden skulle kunna
komma igång på riktigt. Termen togs då fram för att underlätta tryckprocessen då expertisen med att ta fram reklammaterial kunde delas in i fler kategorier. Uppdelningen blev
planering och utförande. Grafiska designers uppgift blev då
att ta emot instruktioner från en klient, ta fram illustrationer
och skisser för att sen instruera tekniker, typografer och
tryckare så att de skulle kunna realisera idéerna. (Aynsley,
2001)
Under första världskriget började man inse vikten av grafisk
design genom diagram, illustrationer och texter för att informera och instruera. Till exempel producerades det många
7
(Bild 1)
Mannen på bilden hette
Eric Gill och han levde
mellan åren 1882-1940.
Han var under sin tid en
skulptör, bokstavsskärare, typografidesigner
och illustratör. Han är
mest känd för att ha tagit
fram sans-serif typsnittet
Gill Sans. Det var också
typiskt för Gill att han
kombinerade teckensnitten med illustrationer
med bland annat människor som befann sig
tillsammans med bokstäverna. (Aynsley, 2001)
1900-talet
Edward McKnight
Kauffer 1891-1968.
Edward var en viktig
modernistisk grafisk designer som ursprungligen
kom från Amerika men
bodde i London i större
delen av sitt verksamma
liv. Hans inriktning var
modern design och han
jobbade mycket med att
få in kubismen och futurismen i sina affischer.
Han jobbade även med
bokomslag, inrednings
design i både shoppingfönster och på teatrar.
(Aynsley, 2001)
Branschanalys
KIN171
Linda Tång
11-02-24
affischer under den här tiden där man försökte rekrytera
personer som soldater till kriget. Informationen byggdes på
patriotism och att inge en skuld till de som inte hjälpte till i
kriget (se bild 2-3). (Hollis, 2001)
Slutet av första världskriget bestod av politiska revolutioner
i Ryssland och andra revolutioner i Europa vilket bidrog
till att många designers beslutade sig för att gå ihop med
arbetarklassen. Vilket bland annat bidrog till att arkitekter
började designa nya hus och möbler för alla de soldater som
varit ute i kriget. Grafiska designers började ett internationellt
samarbete olika länder emellan där de försökte skapa ett
universellt visuellt språk oberoende av etnicitet och klass med
hjälp av fotografier, typografi, geometri och fotomontage.
(Aynsley, 2001)
(Bild 2)
“I Want You for US
Army”, affisch 1917;
James Montgomery
Flagg
1919 startade den berömda skolan Bauhaus. Många av de
kända personerna inom formgivningens utveckling under
1900-talet hade varit verksamma hos Bauhaus. Där det hade
skapatss många stora verk inom arkitektur, grafisk
formgivning, textil och möbelformgivning. (Aynsley, 2001)
Mitten av 1900, modernismen och futurismen
Under andra världskriget (1939-1945) användes affischer för
att nå ut med budskap. Nu hade man allt mer börjat använda
fotografier då man ansåg att de gav en mer beskrivande och
tydligare bild av verkligheten. Även innan andra världskriget
hade grafisk design haft en stor roll inom politiken. Genom
affischer, banderoller och skyltar ville man propagera för olika
saker och visa sina åsikter. Detta gjordes bland annat genom
ord, symboler och bilder som karaktäriserade de politiska
ledarna. (Hollis, 2001)
(Bild 3)
“Britons Wants You”,
affisch 1914; Alfred
Leete
Modernism och
futurism
Under modernismen och futurismen började man experimentera mer med ordens placering. Tidigare hade texter
lästs längst raka rader men under den här tiden skapade man
bilder och former med hjälp av orden vilket gjorde att man
kunde låta vissa ord stå ut mer än andra och låta dem få en ny
betydelse. En annan viktig del var att våga leka med tomrummet, det vita området, för att skapa ett annat uttryck (se bild
4). (Hollis, 2001)
Popkulturen och andra subkulturer
Designers kunde under den här tiden känna av att tekniken
höll på att förändras. Redan hade trycktekniken förbättras
och kameran hade kommit samt utvecklats från svart/vita
foton till foto i färg. Datorer började under den här tiden
8
(Bild 4)
“Zang Zumb Tumb”,
bokomslag 1914; F.T.
Marinetti/Cesare
Cavanna
Branschanalys
KIN171
göra det möjligt för lagring av information men började inte
användas av grafiska designers förens på 1980-talet. Men
det var snarare kultur och politiska faktorer som påverkade
branschen snarare än tekniken. Såsom Vietnamnkriget, den
cubanska revolutionen, sociala protester, masskultur och
pop musik, användningen av droger påverkade den grafiska
designen på olika sätt. (se bild 5-6). (Hollis, 2001)
Under denna period kom även hippiekulturen, i och med den
började människor mer och mer hålla på med dekorationer
inspirerade av organiska former. Från att tidigare ha producerat trycksaker i svart/vitt började man också allt mer trycka i
färg. (Aynsley, 2001)
Postmodernism (1970-1980)
Postmodernism kopplades till ett köpesamhälle där
design gjordes för nöje och för att skapa identiteter. Grafiska
designers försökte inte längre nå ut med endast ett tydligt
meddelande eller en visuell form utan försökte skapa olika
bild- och textkompositioner. Man tänkte att det var inte
längre formgivarens sak att tolka materialet utan betraktaren
skulle själv få stå för det. (Aynsley, 2001)
Linda Tång
11-02-24
(Bild 5)
Olle Eksell 1918-2007.
Han var en av dem
som introducerade
Sverige till modern
grafisk design. Han
jobbade mycket
med bokdesign och
tog fram loggos till
företag. Bland annat
tog han fram
loggotypen för “Ögon
Kakao”. (Aynsley,
Popkuturen
Nya medier så som television hade ökat och detta blev också
ett nytt medium för grafiska designers där de bland annat
kunde jobba med reklam och marknadsföring genom rutan.
Under 1970-talet började företag se vikten av att ha en symbol som varumärke för att få människor att komma ihåg dem.
Detta gjorde också att grafiska designers fick fler uppdrag.
(Hollis, 2001)
Den digitala eran
I slutet av 1900-talet gjorde datorn sitt stora intåg inom
grafisk design. Datorn gjorde att arbetsprocesserna kunde
kortas ner och att arbetsuppgifter fick planeras om och även
yrkesbenämningar fick ändras. Det blev nu allt vanligare att
personer skulle kunna många delar. Det blev också lättare
för människor att jobba med grafisk formgivning hemifrån
och lära sig yrket. Apple datorn kom 1984 och var redan från
början riktad till designers. Även om det fanns många fördelar med datorns intåg så fanns det även en hel del designers
som till en början var avvisande till dem. När även internet
lite senare dök upp gjorde det att designers även kunde börja
formge webbsidor och även publicera sitt material där. (Aynsley, 2001) Det blev också lättare att ta fram nya typsnitt med
den nya datortekniken. Det var inte endast de större företagen såsom ITC eller Monotype som kunde ta fram typsnitt
9
(Bild 6)
“Day of the heroic
guerilla”, affisch 1968
Elena Serrano
(Bild 7)
“Mister Tambourine
Man“, affisch 1967 Martin Sharp
Branschanalys
KIN171
utan även i princip vem som helst som hade tillgång till en
dator och internet kunde publicera dem, redo för att laddas
ner. (Hollis, 2001)
På 1980-talet blev det vanligt att man använde sig av kända
ansikten och slogans när man tog fram reklam. Designers
gjorde många affischer där de visade sitt motstånd eller sin
kamp mot olika politiska områden i världen som tillexempel
hur man behandlade AIDS, effekterna av globaliseringen
i tredje världen och rasism. Klädmärket Benetton kom till
exempel med en reklam där det var en bild på människor i
olika hudtoner med den tillhörande texten ”United colors of
Benetton”(se bild 8). (Hollis, 2001)
Branschens utveckling i modern tid
De yrkesutövare jag har pratat med berättade att under
modern tid (under den tid de har jobbat inom den) har inte
designprocessen förändrats så mycket men det har däremot
tillkommit fler aktörer på marknaden. Detta för att allt fler
har lättare för att jobba som formgivare utan att ha någon
utbildning inom det.
Då jag pratade med Urban Gyllström som jobbar som Art
Director (AD) berättade han att en AD:s uppgift idag måste
behärska alla leden i en produktion något som inte var det
samma förr. Detta för att kunden inte vill betala extra för att
både använda sig av en AD och en originalare. Något som
han visserligen tycker är synd då detta innebär att alla ska
kunna litet där risken kan bli att ingen kan någonting särskilt
bra.
Vad gäller bokomslag så verkar produktionstiden för tryckta
böcker gå allt fortare samt att det idag finns olika medier för
böcker såsom mp3-böcker och e-böcker. Lånade bilder har
blivit billigare än vad de varit innan och de är lättare att få
tillgång till idag genom internet berättade Trygve Skogrand.
Framtiden
… enligt branschorganisationer, tidningen grafiskt forum
samt trendrapporten POP10
Grafiskt forum (nr. 11-12/10): I en artikel skriver de om en
ny tryckteknik; Print on Demand. Detta är en teknik som
redan finns idag men är relativt ny. Med denna teknik kan
man individ anpassa böckerna utefter vad kunden vill ha i sin
bok samt att de inte behöver tryckas för att sedan lagras utan
de kan tryckas då förlaget får in en order på boken. Denna
tryckteknik kan även göra böcker billigare och vanligare i
10
Linda Tång
11-02-24
Postmodernismen
Wim Crouwel 1928- .
Wim kom ifrån Holland och var där en
grafisk designer. Han
jobbade mycket med
form och funktion för
att få fram det bästa
ur typografin. Han
sa bland annat dett:
“Typografi måste vara
visuellt ordningssamt
för att ha en god läsbarhet“
(Aynsley, 2001)
Den digitala eran
(Bild 8)
En reklambild för
“United colors of
Benetton”
Branschanalys
KIN171
framtiden.
De skriver även om läsplattan Kindle som säljs bra genom
Amazon i USA. E-böckerna säljer tillochmed bättre än de
tryckta böckerna. I Sverige har denna utveckling inte skett
ännu men om läsplattan även skulle få ett större uppsving
även här skulle det kunna gå lika fort som i USA vilket kanske
kommer förändra marknaden i framtiden.
Maria Blomgren på Grafiska företagens förbund säger att det
tryckta mediet inte kommer att försvinna i framtiden. Detta
för att det tryckta mediet finns i så stor mängd genom till
exempel förpackningar, emballage, kartonger, etiketter, kataloger, böcker, magasin, reklamtryck och manualer. Men hon
säger samtidigt att vissa tryckta medier kommer att övergå till
digitala i större utsträckning som till exempel blanketter. Hon
säger också att vissa segment inom branschen minskar som
tillexempel förpackningsområdet som idag har en tillväxt.
POP10: Det finns en diskussion i samhället idag angående
en övergång från det tryckta mediet till det digitaliserade. I
Power of Prints trendrapport för 2010 (POP10) kan jag läsa
att dessa två medier på ett sätt är beroende av varandra. Då
det digitala mediet (internet) marknadsför det tryckta mediet och det tryckta mediet marknadsför det digitala. Detta
genom bloggar och webbshoppar där man kan läsa om det
tryckta mediet samtidigt som det tryckta mediet ger ut bland
annat handböcker om det digitala mediet. POP10 visar
att svenskarna hellre läser tidskrifter, böcker, magasin och
tidningar i tryckt form. 74 procent njuter mer av att läsa ett
tryckt magasin än att läsa på nätet. 85 procent tycker det är
avslappnande att läsa en tidsskrift eller ett magasin som de är
intresserade av. Power of Prints undersökning visar att böcker
är det svenskar minst vill ska gå över till digital form i framtiden. På andra plats kommer tidskrifter.
… enligt en intervju ur Cap&Design (www.capdesign.idg.
se/).
I denna intervju har man intervjuat sex personer som jobbar
med grafisk formgivning på olika sätt; Anna Valtonen rektor
för Designhögskolan i Umeå och tidigare chef för designforskningen på Nokia, Oscar Liedgren formgivare på Liedgren
Design, Kat Street creative lead och rekryteringsansvarig
på Crispin Porter och Bogusky Europé, Moses Voigt grafisk
formgivare och creative director på Acne Department, Annika Berner utbildningsansvarig för Reklam och grafisk form
på Beckmans designhögskola, Daniel Ilic creative director på
North Kingdom.
11
Linda Tång
11-02-24
Närliggande
yrkesbenämningar
Redigerare
Arbetar på dagstidning eller
liknande och är duktiga på
språk och text. Istället för att
jobba med färg och form är
det snarare de som skriver
ingresser, bildtexter och så
vidare för att sedan placera
texterna i färdiggjorda mallar. Det är vanligt att dessa
personer använder sig av
samma program och tekniker som grafiska formgivare
vilket ofta gör att dessa
personer senare går över till
att jobba mer med formgivningen än med textarbetet.
(från kontakt med Urban
Gyllström)
Layoutare
Även dessa personer arbetar
mestadels med mallar på
ett magasin men ändå med
en viss frihet. Det är inte
nödvändigt för en layoutare
att vara bra på text men bör
vara bra på form, dock inte
så bra att personen kan göra
ett magasin från grunden.
(från kontakt med Urban
Gyllström)
Art director (AD)
En art director ska klara av
att göra ett magasin från
grunden. Det är denne person som är chef för formen
på magasinet. AD:n planerar
fotograferingar och jobbar
övergripande med utvecklingen av formen och kontrollerar att helheten blir som
planerat. (från kontakt med
Urban Gyllström)
AD:n kan även jobba med
utformningen av web, an
Branschanalys
KIN171
I framtiden kommer människor att bli mer medvetna och
kommer att vilja välja själva vilket leder till att vi måste förstå
dem vi designar för. Gällande industrin så genomgår den en
stor omorganisation vilket kommer innebära att mer börjar
göras under samma tak och det som produceras behöver
vara interaktiverat för att folk ska bli intresserade menar Kat
Street. Även Anna Valtonen har liknande framtidsutsikter där
hon säger att människor kommer bli allt mer medvetna och
vill välja själva om det de köper vilket kommer ställa högre
krav på att designers vet vad de designar för. Både Moses
Voigt och Oscar Liedgren menar att det idag är många som
är bra på allt men att de tror att det i framtiden blir viktigare
att kunna mycket om en grej för att kunna konkurrera på
marknaden. Utbildningsansvariga Annika Berner säger i intervjun att omfattande insikter i samhällsfrågor, kultur, miljö
och etik kommer bli viktiga i framtiden på grund av att samhällsförändringarna är stora just nu och som också påverkar
formgivningen. Daniel Ilic trycker mycket på det tekniska
kunnandet som han anser vara viktigt för att kunna utforska
olika gränssnitt och tekniska plattformar. Han säger även att
det är viktigt att ha en helhetssyn för hur man sammanför
olika delar i formgivningen där bland annat flera medier och
discipliner möts.
… enligt yrkesutövare
Urban Gyllström tror att det kommer skapas väldigt bra
dataprogram som kommer kunna ta fram smidiga och
snygga mallar. Vilket i sådana fall kan leda till att det inte
kommer behövas några grafiska formgivare alls, förutom de
som skapar mallarna. Att jobba med mallarna är redan idag
väldigt vanligt. Bland annat gör de flesta dagstidningar det.
Men detta kanske passar just för de större dagstidningarna
där man har många nyheter att ta upp. Används samma
mall i de mindre tidningarna blir det inte lika bra. I och
med detta tror inte Urban på dessa mallar då han tror att de
kommer “slå tillbaka”. Han säger också att många tidningar
hellre tar nyheter från nyhetsbyråer och väljer att dra in på
egna journalister. Detta tror han kan leda till att många väljer
tidning på dess utseende då innehållet ändå kommer vara
likadant i de flesta tidningar. Tidningens form kan därför bli
en viktig del att satsa på för att kunna stå sig i konkurrensen
vilket argumenterar för att grafisk form ändå kan bli viktigt i
framtiden. Ipads är en teknik som kan komma att utvecklas
och gör den det kommer det kunna skap nya områden som
behöver formges säger han. Som frilansare tror Urban att
man kan ha nytta av att bredda sin kunskap genom att också
kunna filmredigering och ljud. Då sajter, läsplattor och andra
interaktiva medier mer och mer kommer att beröra dessa
12
Linda Tång
11-02-24
nan tryckt media och film.
(Grafisk kokbok 3.0)
Orginalare
Denna person jobbar med
att behandla grafiskt material, text och bild efter givna
instruktioner. Instruktionerna kan till exempel komma
från en AD. En orginalares
arbetsuppgifter kan handla
om att jobba med layout,
typografering, montering
av text och bild, friläggning
och färgjustering. (Grafisk
kokbok 3.0)
Branschanalys
KIN171
områden. Detta är inte lika viktigt att bredda sig som fastanställd på ett större företag där man har fler anställda och folk
som kan specialisera sig på olika saker.
Jens Magnusson tror att det är större chans för människor att
jobba med grafisk formgivning i och med att de program som
används är lätta att förstå och lära sig på egen hand. Vilket
också innebär att konkurrensen hårdnar. Han säger också att
det finns en möjlighet att det kan bli lättare att få jobb inom
webbdesign, knacka koder och animation.
Då det gäller bokformgivning säger Trygve Skogrand att förlagen kommer ha ett behov av säljande bokomslag så länge de
tar fram böcker. När det gäller ombrytning, den typografiska
delen, säger han däremot att de har sett en viss priskonkurrens samt att arbetet kan komma att bli automatiserat eller att
man väljer att ge sådana uppdrag till länder med lägre priser
som tillexempel i Baltikum.
13
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Omvärldsanalys
Arbetssätt
Under min analys har jag funnit att det är vanligt att grafiska
formgivare jobbar som frilansare då de är sitt eget företag.
För en frilansare kan arbetsbelastningen variera där det är
vissa perioder med mycket jobb och mindre i andra. Men
det är också många som jobbar på byråer av olika slag. Det
har också blivit allt vanligare för företag att anställa grafiska
formgivare som frilansare istället för fastanställda.
Arbetsuppgifter
Utifrån min analys kan en grafisk formgivare arbeta med
formgivning inom olika områden; reklam, media och trycksaksinformation. Trycksaksinformation kan vara till exempel
tidningar, böcker, broschyrer, cd-omslag, och affischer. Ett annat uppdrag kan vara att skapa grafiska profiler till företag där
det kan ingå att ta fram en logotyp för varumärket, brevhuvuden, varukassar med mera. Inom media kan det handla om
tv och film där formgivningen kan gälla utseendet på vinjetter och eftertexter. Det kan också handla om webb och då blir
benämningen webbdesigner.
Arbetsredskap
Datorer är ett viktigt redskap för grafiska formgivare, har jag
funnit i min analys. Adobe programmen Illustrator, Photoshop och Indesign är de vanligaste som formgivare jobbar i.
I dessa program kan man bland annat jobba med bildredigering samt komposition av bild och text. Det är vanligt att
programmen ständigt uppdateras vilket gör det viktigt för
formgivaren att själv följa med i utvecklingen. Jag har också
pratat med en person som använder sig av tutorials på webben då hon inte kan alla funktioner i programmen, det tycker
hon hjälper henne mycket. Samt att det gör att hon kan leta
fram den information hon behöver just för det enskilda projektet då det kan vara väldigt breda projekt som kräver olika
kunskaper.
De som jobbar med film och TV använder sig av digitala redigeringar liksom används vid film- och videoredigering där
man även kan jobba med ljud.
Arbetsprocess
Arbetsprocessen har sett olika ut för de personer jag har
intervjuat men många av dem jobbar på egen hand emot
sina kunder. De flesta vill vara de som har det sista ordet i
14
Linda Tång
11-02-24
Arbetsprocessen för en
bokformgivare kan se ut
såhär:
- Läsa igenom manuset
(ibland allt även om det
oftast kan vara ganska långt)
- Gör skisser, vilket kan
bli bortåt 50 stycken. Det
uppskattas att man skickar in
flera stycken förslag.
- Gallrar bort några
- Visar upp dem för förlaget
där ett flertal personer är
med och bestämmer vilka de
gillar bäst.
- Sedan väljs det ut ett förslag
som man gillar bäst
- Sedan kanske man gör en
inlaga också
- Sedan görs en mall av hur
boken kommer att se ut. (om
förlaget har tillräckligt med
budget för det)
- Om boken ska göras i
pocket görs även förslag för
en sådan (den inbundna och
pocketen kan i vissa fall vara
gjord av olika personer)
Branschanalys
KIN171
formgivningen utan att kunden lägger sig i allt för mycket.
För bokformgivarna är det vid få tillfällen som en författare är
med vid bokformgivningen. Medan den person som jobbar
på företaget Life säger att det alltid är med andra i projekten, till exempel är det alltid minst en AD, en copywriter, en
produktionsledare och en originalare/formgivare.
En formgivare som driver eget företag väljer att köpa in färdigredigerade bilder istället för att göra det själv. Detta sparar
henne tid och pengar då det kan vara svårt att redigera och få
samma utseende på bilden i olika format.
Personliga egenskaper
Utifrån min analys har jag kommit fram till ett flertal olika
personliga egenskaper som är bra att besitta som grafisk
formgivare. Bland annat är en talang och sinne för färg och
form samt en analytisk förmåga bra att ha. Andra bra egenskaper är att känna till modern informationsteknik och
den grafiska branschen i stort. Samt att även vara nyfiken
på nya områden och människor då jobbet kan vara väldigt
varierande och uppdragen just kommer från och formgivs
för människor. Vilket också hänger ihop med att ha en god
inlevelseförmåga och förståelse för andra människors sätt att
leva. Det kan vara bra att ha ett eget formspråk men det är
desto viktigare att kunna anpassa sig utefter kundens behov
då det är denne som ska ha användning för din formgivning. Just för att uppdragen utförs mot en kund och denne och
formgivaren kan ha olika uppfattningar om hur resultatet ska
se ut är det vanligt att kritik förekommer. Då är det viktigt att
kunna ta kritiken på rätt sätt och kunna ”kill your darlings”
men samtidigt också kunna stå upp för det man har formgivit
och kunna argumentera för det. För att på detta sätt finna
en balans i att det faktiskt är formgivaren som har den rätta
kunskapen gällande färg och form mot att kunden vet vad
deras målgrupp vill ha och vad som säljer bäst. Då det gäller
bokformgivning är det förutom ovanstående bra att ha ett
intresse för böcker då formgivarna oftast läser de böcker de
ska formge för att få en känsla för formgivningen.
Ingångar till branschen
En utbildning kan vara bra att ha för att få in en fot i branschen och det kan också fungera som en del till bättre
självförtroende då man vet vad man kan och får också papper på det (se utbildningar i rutan bredvid). Men så fort man
har kommit in i branschen verkar det utifrån mina intervjuer
vara viktigare med arbetsprover och referenser. Detta för att
det egentligen handlar om att ha en ”talang” för yrket vilket
15
Linda Tång
11-02-24
Utbildningar
Inom grafisk design så kan
man bland annat läsa på
dessa skolor:
•Konstfack, Stockholm
kandidat och magister utbildning
•Design Konsthantverk,
Göteborgs Universitet
kandidat och magister utbildning
•Beckmans, Stockholm
3-årig utbildning
•Lidköpings Universitet
3-årigt program
•Mittuniversitetet
3-årigt program
•Berghs School of Communication
fristående skola, avgiftsbelagd utbildning
•Forsbergs skola, Stockholm
fristående skola, avgiftsbelagd utbildning
•Broby Grafiska, Sunne
yrkesutbildning
Branschanalys
KIN171
kanske inte arbetsgivarna ser utifrån ett betyg.
Några av de som jag har intervjuat har också varit självlärda
och valt att starta eget och därigenom utvecklats inom yrket. I
början kanske man däremot inte kan ta så mycket betalt utan
rent av gör vissa gratisuppdrag för att lära sig. Det finns också
dem som har lärt sig genom att vara assistenter till art directors.
Att kunna skapa kontakter som man sedan kan bygga vidare
på är också viktigt. Inom sitt kontaktnät kan man se till att ha
personer som man kan ha nytta av i sin formgivning till exempel fotografer som kan göra jobb för dig och som du sedan
kan göra jobb åt. Det verkar också vara lättare att få jobb om
man har de rätta kontakterna, vilket gör kontakter viktiga.
Löneläge
Grafiska formgivare
Enligt Sveriges reklamförbunds sammanställning av löner
2007: medellön 29200/kr månad
Enligt DIKs lönestatistik för 2009: medellön 29044kr/månad
Enligt Saco är en ingångslön (median) för nyutexaminerade:
ca 20 000kr/mån
Medianlön vid 35 års ålder (ca 10 år efter examen):
hantverksinriktade: 20 000- 25 000kr/mnd
konsulter: 28 000 – 40 000kr/mnd
Grafiska formgivare jag har intervjuat:
formgivare/originalare/copywriter fastanställd på en butikskedja: 30 000kr/månad (hon har däremot hört att detta är
mycket för hennes ålder, 26år) Ett år tidigare jobbade hon på
ett annat företag och där hon hade 21 500kr/månad.
frilansande grafiska formgivare: 20 000-100 000kr för en hel
grafisk profil. Beror lite på uppdrag och vilket företaget är. I
början innan hon började känns sig säker på yrket tog hon
1500-3000kr för en logga.
Bokformgivare jag har intervjuat: 10 000kr+moms för ett
bokomslag
8000kr/sida+moms för en katalog med bild och typografi
Och en som i stort sett jobbar mot den norska marknaden tar
9000kr/bokomslag och 21 kr per sida för textombrytning.
ICA-bokförlag tar lite mindre än reklambyråer och tar
7000kr/omslag och 15000kr/omslag+inlaga (sidorna inne i
boken).
16
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Lagar och regler
Jag har varit i kontakt med en jurist på Brann AB, Peter
Hedberg, och han berättade att det finns två olika delar en
formgivning kan avtala om; en överlåtelse eller en upplåtelse.
En överlåtelse innebär att jag som formgivare helt överlåter
mitt formgivna material till kunden där jag i princip säger
”Varsågod nu är det ert”. Medan en upplåtelse innebär att
man hyr ut eller ger ett nyttjande av det formgivna materialet. Upplåtelsen sker på vissa premisser som kunden och
formgivaren kommer överens om vilket kan handla om att
formgivningen endast får användas en viss tid eller i ett visst
land. Och det är då endast på dessa premisser som upplåtelsen får ske. Peter sa också att det är viktigt med avgränsningar
vid ett avtal. Att jag som formgivare inte bara nöjer mig med
att ha fått ett uppdrag utan att jag också är noggrann med
mina avtal. Där jag kan tänka på att ta med punkter så som
vart kunden ska få använda min formgivning, hur länge kontraktet ska gälla (om ett år kanske vi ska förnya kontraktet?)
och titta på vad som är rimligt för just det enskilda avtalet.
Skulle jag sälja vidare ett fotografi finns det en lag som säger
att namnet på fotografen alltid ska stå med vid
publicering av fotografiet något som inte gäller för illustrationer. Detta gör att det är viktigt att ha med en sådan punkt
i avtalet om man vill att ens namn ska stå med vid publiceringen av illustrationen. Så fort jag har gjort en formgivning
så är det min! Peter sa att om det skulle komma någon och ta
min formgivning, kopiera den, så kan jag gå vidare och stämma personen i fråga utifrån upphovsrättslagen. Men då är det
viktigt att jag ska kunna bevisa att det verkligen var jag som
gjorde den först. Därför kan det vara bra att dokumentera när
och hur det formgivna materialet togs fram genom exempelvis fotografier eller om materialet publicerats på webben ska
man skriva när det publicerades och tillverkades.
De vanligaste lag- eller avtalsbrotts frågor han stöter på från
grafiska formgivare har handlat om att man inte varit tillräckligt tydliga med användningsområdet för materialet:
– Nu har jag sett min formgivning i Norge men det är inget
jag har fått betalt för.
– Står det något i ditt avtal om att de endast får använda det i
Sverige?
– Nej.
– Då så, då har de rätten att göra som de gör.
Han sa också att han tror att det hela handlar om erfarenhet.
Många gör misstag i början och lär sig av dem. Men att man
med åren blir mer säkrare på yrket och också kan ställa högre
och högre krav, i början kanske man är glad för det lilla. Det
är bra att prata med olika fackförbund där man kan höra hur
17
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
de gjorde avtal i början eller vad som är rimligt att avtala om.
Jag har även varit i kontakt med Inga Sundell på organisationen Svenska tecknare. När jag frågade henne vilka svårigheter som hon har sett att grafiska formgivare ofta stöter på
svarade hon att det ofta är svårigheter kring äganderätten av
originalet samt nyttjandet av materialet då upphovsrätten inte
gäller grafisk formgivning i sin strikta bemärkelse. En annan
fråga jag ställde var vad hon anser är viktigt att ha med i ett
avtal och på detta svarade hon att dessa punkter är viktiga:
- avtalets subjekt, det vill säga vad det kallas.
- avtalsparternas juridiska identiteter, både första och andra
part, namn, person- organisationsnummer, representant för
juridisk person, adressreferens.
- avtalets objekt, det vill säga vad det handlar om, beskrivet i
detalj
- avtalsperiodens längd.
- reglering om överlåtelse av avtalsobjektet till tredje part.
- reglering vid avtalsbrott och uppsägning under pågående
avtalsperiod.
Till trots av ovanstående rekommendationer så var det en
av de formgivare som jag har pratat med som inte använde
sig av skriftliga kontrakt särskilt ofta. Istället tog han det
muntligt eller via mail. Han menade på att han gjorde så för
att det var smidigare och sparade både han och hans kunder
tid samt att hans jobb oftast är så pass standardiserade så att
det känns onödigt. Men han säger också att kontrakt är något
han kanske skulle använda sig av vid större uppdrag och jobb
åt större företag. Han berättar också att han har märkt att
många företag myglar med reglerna för e-böcker. Det finns en
lag som säger att ett företag inte får använda formgivningen
av boken till e-böcker om inte formgivaren gått med på det.
Trots att de flesta förlag vet om detta så har han alltså märkt
att många myglar med detta då de inte anser sig tjäna pengar
på det ändå men han menar snarare att det handlar om upphovsrätten för formgivaren. Detta är därför en del man ska
vara uppmärksammad på.
Maria Blomgren på Grafiska företagens förbund (GFF) tar
upp tryck- och yttrandefrihetslagarna som en grundläggande
lag för grafiska formgivare och hade inte de funnits hade kanske inte industrin heller funnits. Hon nämner även de
arbetsrättsliga lagarna och kollektivavtal som utgör grunden
för arbetsgivarorganisationers verksamhet. Det finns också
särskilda branschöverenskommelser som GFF skrivit
tillsammans med olika parter.
18
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Jag har även ställt frågan angående viktiga lagar och regler att
tänka på till de yrkesutövare jag har varit i kontakt med. Emelie Gressberg svarade att då hon jobbar med naturläkemedel
är marknadsföringslagen viktig. Hon nämnde även de pressetiska reglerna, som hon ansåg var viktiga att tänka på. En
annan person nämner att det är bra att ha koll på upphovsrätt, vilka bilder och texter som är okej att använda gratis och
vilka som kostar.
Besök på ICA-bokförlag i Västerås
Jag besökte ICA-bokförlag i Västerås och fick där träffa deras
ateljéchef Karin Westerlund. Det blev en timmes besök, där
hon berättade hur de jobbar med formgivningen av de böcker
de är förläggare till. Jag fick även en liten rundvandring i kontorslandskapet där det även sitter personer som jobbar med
diverse tidsskrifter.
Karin berättade att deras affärsidé är att ta in frilansande
formgivare för att få en variation i formgivningen av böckerna. Hon menar att alla formgivare har sitt eget språk och
att det är roligare för försäljningen om böckerna har olika
formspråk. För det mesta är det formgivare som hör av sig
till henne för att fråga om uppdrag. Då ber hon formgivarna
att skicka in portfolios för att hon ska få en känsla för deras
formspråk.
Vid framtagning av en bokformgivning vill Karin att formgivarna ska ta fram tre stycken förslag till boken där den ena
behandlar författarens önskemål, en annan behandlar redaktörens önskemål och det tredje förslaget ska spegla formgivarens önskemål. Sedan går man igenom de tre förslagen
tillsammans där man tittar på vad som är bra och mindre bra
för att sedan eventuellt göra ytterligare förslag. Karin berättar
att tidsåtgången varierar för bokformgivningen då innehållet i boken kan göra att uppdragen varierar i svårighetsgrad.
Vissa böcker ger direkt en bild av hur formgivningen ska
vara medan andra är svårare att ta till sig. Det är viktigt att ge
utrymme för formgivaren att komma med sina idéer och för
möjlighet att ge synpunkter på vad som ser bra och mindre
bra ut, menar Karin.
Det är formgivarna som tar fram formen för boken medan
det är originalaren som sedan tar fram varje sida utifrån
formgivarens skisser. På ICA har man anställda originalaren
på förlaget som står för den biten. Men även originalaren
för en diskussion med formgivaren för att återigen skapa en
diskussion om bokens form. Den skiss som formgivaren slutligen tar fram efter att ha diskuterat med produktionsgrup-
19
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
pen som består av olika personer, kan se lite olika ut. Då det
endast är en framsida är det den som är uppskissad men är
det även inlagor som ska tas fram så ska dessa även
finnas med. Formgivaren tar däremot inte fram varenda sida i
boken utan gör exempelsidor på så många varianter som man
har kommit överens om. Det kan handla om ett uppslag där
det ska vara en stor bild på höger sida och text på vänstersida
eller två mindre bilder på en sida och så vidare. Karin berättade också att det är viktigt att formgivaren är detaljerad i
sina skisser det vill säga sätter ut exakta mått på olika avstånd,
markerar rubriknivåer, vart bildtexter ska ligga med mera.
Detta gör det sedan enklare för originalaren att ta fram det
slutgiltiga resultatet.
Tid är en viktig aspekt när de ska ta fram en bok. Bokföretagen (till exempel Bokus, Akademibokhandeln och så vidare)
vill nämligen oftast bestämma cirka ett halvår innan boken
ska komma ut om de ska sälja dem eller inte. Vilket gör att
boken ska kunna visas upp i ett förslagsexemplar så pass
långt innan. Och ibland kan det hända att förlagen inte fått
in allt material i tillräckligt god tid vilket oftast innebär att
formgivaren får en till två veckor på sig för att formge boken
så att nästa led sedan kan ta vid (originalaren) och sedan
nästa och så vidare fram tills att säljarna tar med dem ut till
bokföretagen.
Efter det att vi gått runt på kontoret och småpratat med
övriga som arbetade där så verkade de flesta gilla det faktum
att ICA till största del ger ut fackböcker som har ett brett
innehåll. Böckerna kan handla om allt ifrån katter till blommor till matlagning till hantverk vilket gör jobbet varierande.
Böckerna är i fyrg-färg vilket innebär att det är bilder med
mycket färg i böckerna vilket också gör att de blir roliga att
jobba med. Karin poängterade även vikten av att ha en känsla
för form även fast man till största delen jobbar med text på
förlaget eller som hon som produktionsledare.
Tips och trix
En av de frågor jag ställde i mina mailintervjuer var om de
hade några tips att ge mig om jag ska ge mig in i branschen.
Därför tänkte jag ta upp dessa tips här.
- Det finns andra ställen att jobba på med grafisk design än
på till exempel reklambyråer. Till exempel finns alla inhouseavdelningar, kommunikationsavdelningar på stora företag
och kommuner, tryckerier med mera. Vid de tillfällen man
inte kan få jobb på ett företag inom just grafisk design kan
man börja jobba med något helt annat på företag för att
senare söka vidare till just den avdelningen man vill vara på.
20
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Det kan vara lättare när man redan finns inom företag.
- Det kan också vara bra att kunna ett område istället för att
kunna lite om allt. Vilket gör att man kan stå ut från mängden
och har det att konkurrera med.
- Även fast man har fått ett jobb på ett företag så är konkurrensen inte slut för det. Det är därför bra om man gör lite,
lite mer än vad själva uppgiften handlar om. Just för att visa
framfötterna hela tiden.
- Ska man jobba med bokformgivning kan det vara bra att
läsa den bok man ska formge för att få en känsla för boken.
- Till en början är det bra att titta på andra böcker och försöka kopiera det man gillar.
- Lämna inte ifrån dig skisser som du själv inte gillar!
- Om man har tänkt att starta eget kan det vara en idé att i
början ha ett annat jobb på sidan av kanske 3 dagar i veckan.
Just för att bygga upp en ekonomisk grund ifall det går lite
trögare i början.
21
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Sammanfattning
Hur jag ser på branschens framtid
Efter min analys känner jag att jag fått en blandad bild av
branschens framtid. Dels har jag kunnat läsa att tekniken
håller på att utvecklas så att mer och mer grafiskt arbete ska
kunna ske automatiskt av datorer. Samtidigt som trycksaker
förmodligen alltid kommer finnas i någon form och att dessa
ska formges. Människor i Sverige verkar idag inte helt vara
beredd på att hoppa på den tekniska banan då det gäller
böcker och tidningar utan gillar det tryckta mediet bättre. Personligen ser jag det svårt att nu veta hur människor
i Sverige kommer ställa sig till de digitaliserade medierna i
framtiden. Men om man tänker på hur det oftast blir här i
Sverige så tar det ett tag för nyheter i USA att finna en plats i
Sverige vilket gör att jag tror att Ipads och Kindles i framtiden
även kommer bli stora här men att det kommer dröja ett tag.
För det tror jag inte på att branschens framtid ser mörk ut
utan jag tror att människor också kommer bli allt medvetna
om hur trycksaker och det digitala mediet ser ut. Vad jag
har kunnat hitta i min analys så kommer allt mer också bli
individanpassat vilket i sig kan betyda ännu mer jobb för
formgivare.
Erfarenheter från analysen
Det var intressant att få prata med en jurist som har kunnat
ge mig en insikt i vad jag ska tänka på när jag gör uppdrag
mot kund. Jag visste tillexempel inte att det fanns två sätt att
göra uppdrag på genom en överlåtelse eller en upplåtelse. Jag
tyckte även att det var intressant att höra att det är viktigt att
skriva ett detaljerat avtal för att minska riskerna för missförstånd i framtiden. Något som kanske låter självklart men
det finns punkter som är lätta att glömma bort och ha med.
Samtidigt som det också var intressant att få höra att någon
valde att inte skriva avtal för att göra det lättare för kunden
emot det som juristen berättade där ett avtal ska skrivas in i
minsta detalj. Jag tror att jag själv kommer att gå på den säkra
linjen och skriva avtal om jag kommer frilansa och jobba mot
kunder.
Jag har tidigare haft en uppfattning om att det ska vara bra
betalt i branschen men jag har inte vetat mer exakt hur
löneläget ser ut vilket var intressant att få läsa mer om. Jag har
också fått höra att de som jobbar med bokformgivning får
relativt lite betalt om man ställer det emot det arbete bokformgivarna lägger ner på arbetet.
22
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Som grafisk formgivare har jag också lärt mig att kontakten
med kunden är viktigt. Detta genom att formgivaren inte
helt och fullt kan gå på sin egen smak och formspråk utan
måste också ta med sig kundens åsikter och idéer i arbetet.
Samtidigt som jag har lärt mig att det är viktigt att inte köras
över helt av kunden utan visa att det är jag som formgivare
som faktiskt är den som kan typsnitt, form och färg bäst. Jag
kan tänka mig att detta är en svår kombination att hitta till en
början men att man får lära sig att hitta ett bra arbetssätt efter
tiden.
Min framtid
Det verkar finnas olika sätt att ge sin in i branschen. Någon
startar eget och lär sig på det sättet mer om branschen genom
uppdrag medan andra har kommit in i den grafiska branschen genom en annan bransch och en tredje har studerat på
Beckmans i fyra år. Detta ger mig ett visst lugn eftersom jag
kan känna efter vilket sätt som passar mig bäst. Som jag känner idag verkar kontakter kunna vara en viktig del i att få jobb
och kontakter kan jag få genom en utbildning. En utbildning
där det är mycket praktik och projekt mot omvärlden. Jag
känner också att den utbildning jag nu har gått i tre år inte
har gett mig de kunskaper som behövs för att bli en grafisk
formgivare. En stor del av arbetsredskapen är till exempel
datorer och Adobe programmen Photoshop, Indesign och
Illustrator något som vi inte jobbat så mycket med i informationsdesigninriktningen kan jag känna. Jag saknar grunder i
grids, linjering och så vidare. Men eftersom det grafiska yrket
handlar mycket om att känna till en designprocess och hur
man ska jobba mot kunder samt i team med andra så känner
jag att jag har haft nytta av min innovationsinriktning. Där
vi just har fått lära oss dessa saker. Därför är mitt nästa steg
att försöka komma in på en skola som jobbar mer rent mot
grafisk formgivning för att fördjupa mig och lära mig ämnet
från grunden.
Vad jag har lärt mig
Jag känner att jag lärt mig mycket på denna analys. Jag
har fått en större insikt i hur det är att jobba som grafisk
formgivare utifrån ett flertal aspekter. Det har varit intressant
att ha kontakt med olika personer som har grafisk formgivning som gemensam nämnare. Det har varit roligt att se att så
många varit villiga att ställa upp på mina frågor och verkligen
velat ge mig tips inför min framtid. Det har gjort att jag har
känt mig mer peppad till att ta steget vidare till att själv jobba
som grafisk formgivare. Främst skulle jag säga att kontakten
med formgivarna har gett mig mest eftersom de har kunnat
23
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
ge mig en bild av att det går att ta sig fram i branschen på
olika sätt vilket jag tycker känns betryggande. Det har också
varit intressant att få besöka ICA bokförlag för att se hur ett
möjligt framtida arbetsuppdrag kan se ut och vad kunden
begär av mig som formgivare.
Tips för kommande branschanalyser
Jag känner att en personlig kontakt har varit den bästa informationskällan för detta arbete. Det kommer ut mycket positivt av en sådan kontakt som kan handla om information som
man från början inte tänkt på. Därför skulle jag säga att mitt
tips för framtida analyser är att försöka få så mycket personliga kontakter som möjligt.
24
Linda Tång
11-02-24
Branschanalys
KIN171
Linda Tång
11-02-24
Referenser
Litteratur
Aynsley, J. (2001). A century o graphic design, London: Mitchell Beazley
Hollis, R. (2001). Graphic Design, London: Thames & Hudson world of
art.
Johansson, K. Lundberg, P. Rydberg, R. (2006). Grafisk kokbok 3.0,
Malmö: Bokförlaget Arena
Tidningar
Grafiskt forum (2010), nr 11-12/10
POP10-Trendrapport (2010)
Webbsidor
www.capdesign.idg.se/ (2010). Hämtat från; Så framtidskittar du dig redan i dag:
http://capdesign.idg.se/2.990/1.320879/sa-framtidskittar-du-dig---redan-idag, den 2011-01-26
www.mittyrke.se Hämtat från; Mitt yrke: Grafisk formgivare:
http://www.mittyrke.se/yrkesinformation/grafisk-formgivare/yrke-grafiskformgivare.html, den 2011-01-26
http://jobbasom.se/ Hämtat från; Grafisk formgivare:
http://jobbasom.se/grafisk-formgivare/#, den 2011-01-26
www.saco.se Hämtat från; Välja yrke designer:
http://www.saco.se/templates/Ocupation.
aspx?id=4010&epslanguage=SV, den 2011-01-26
Bild 1- Hämtat från; http://www.hrc.utexas.edu/collections/art/holdings/
book/gill/, den 2011-02-24
Bild 2- Hämtat från; http://www.crazywebsite.com/Free-Galleries-01/
25
Branschanalys
KIN171
Linda Tång
11-02-24
USA_Patriotic/pg-WWII_Posters_Vintage/Uncle_Sam_Beaten_Wounded_Obama_Bandaged_Economic_Crisis_Poster-1.html, den 2011-02-24
Bild 3- Hämtat från; http://www.lordprice.co.uk/MIGW1018-KitchenerWants-You.html, den 2011-02-24
Bild 4- Hämtat från; http://s-wilson1013-cts.blogspot.com/2010_11_01_
archive.html, den 2011-02-24
Bild 5- Hämtat från; http://www.resume.se/nyheter/2007/04/18/olle-eksell-har-avlidit/index.xml, den 2011-02-24
Bild 6- Hämtat från; http://www.dipity.com/09abossert/Che-Guevara/, den
2011-02-24
Bild 7- Hämtat från; http://archive.artgallery.nsw.gov.au/exhibitions/archived/2006/kingston_sharp/selected, den 2011-02-24
Bild 8- Hämtat från; http://lovelylovis.myshowroom.se/, den 2011-02-24
PDF:er
DIK; Löner för Information och kommunikation 2009,
hämtad från http://www.dik.se/www/dik/web.nsf/dx/Lonestatistik, den
2011-01-26
Sveriges reklamförbund; löner 2007, hämtad från: http://reklam.se/fakta/
loner den 2011-01-26
26
Branschanalys
KIN171
Linda Tång
11-02-24
Bilagor
Frågor till bokformgivare
Tack för att du vill svara på mina frågor!
Namn:
År i branschen:
1.
2.
3.
Vad är din yrkesmässiga benämning?
Vad för slags uppdrag jobbar du med?
Hur ser din utbildningsbakgrund ut?
4.
Har du sett någon förändring inom branschen under den tid som du har jobbat inom den?
5.
Hur ser du på framtiden som bokformgivare?
6.
7.
Vilka dataprogram använder du dig utav i din formgivning?
När du ska ta fram en bokdesign, är det fler aktörer inblandade då förutom dig själv och kunden? I sådana fall ge exempel.
8.
9.
Vilka ingångar in i branschen tror du mest på? (utbildning, praktik, kontakter med mera) Varför?
Vilka egenskaper och kunskaper är bra att ha som bokformgivare?
10.
Finns det några speciella lagar, regler avtal som är viktiga för branschen?
11.
Vilka anställningsformer finns och vilka är vanligast? Till exempel frilans, konsult, anställd.
12.
Hur ser löneläget ut? Tar du betalt för varje uppdrag? Vad kan man kräva?
13.
Om du skulle ge mig tips för min framtid som bokdesigner vilka skulle de då vara?
I
Branschanalys
KIN171
Linda Tång
11-02-24
Frågor till grafiska formgivare
Tack för att du vill svara på mina frågor!
Namn:
År i branschen:
1.
2.
3.
Vad är din yrkesmässiga benämning?
Vad för slags uppdrag jobbar du med?
Hur ser din utbildningsbakgrund ut?
4.
Har du sett någon förändring inom branschen under den tid som du har jobbat inom den?
5.
Hur ser du på framtiden som grafisk designer?
6.
7.
8.
Vilka dataprogram använder du dig utav i din formgivning?
Har du något tips gällande programmen, vad som tillexempel är bra att börja öva på?
När du ska ta fram en grafisk design, är det fler aktörer inblandade då förutom dig själv och kunden? I sådana fall ge exempel.
9.
10.
Vilka ingångar in i branschen tror du mest på? (utbildning, praktik, kontakter med mera) Varför?
Vilka egenskaper och kunskaper är bra att ha som grafisk designer?
11.
Finns det några speciella lagar, regler avtal som är viktiga för branschen?
12.
Vilka anställningsformer finns och vilka är vanligast? Till exempel frilans, konsult, anställd.
13.
Hur ser löneläget ut? Tar du betalt för varje uppdrag? Vad kan man kräva? Är det någon skillnad på lönen för bokomslag, tidningar/magasin och reklam/information?
14.
Om du skulle ge mig tips för min framtid som grafisk designer vilka skulle de då vara?
II
Branschanalys
KIN171
Linda Tång
11-02-24
Frågor till Grafiska företagens förbund
Tack för att du vill svara på mina frågor!
Namn:
Yrke:
1.
Vad är det Företagens förbund jobbar med? Och vad kan de göra för de som jobbar inom grafisk design?
2.
Vad är det vanligaste som personer kontaktar er för?
3.
Har du sett någon förändring inom grafisk design och det tryckta mediet under den tid som du har jobbat på Företagens Förbund? (till exempel antalet personer som job
bar med det, jobb på marknaden med mera)
4.
Hur ser du på framtiden för branschen (för tryckta medier)? (tror du på mer/mindre jobb? kommer det tryckta mediet försvinna? med mera)
5.
Finns det några speciella lagar, regler avtal som är viktiga för branschen?
6.
Vet du hur löneläget ser ut idag för branschen?
Skulle det vara okej att jag nämner dit namn och där du jobbar i min uppsats för att berätta vilka jag har varit i kontakt med?
III
Branschanalys
KIN171
Linda Tång
11-02-24
Frågor till Svenska tecknare
1.
Vad kan Svenska Tecknare hjälpa grafiska formgivare med?
2.
Har ni sett någon förändring vad gäller antalet grafiska formgivare i branschen? Har det tillkommit fler eller minskar det?
3.
Vet ni hur löneläget ser ut för grafiska formgivare som jobbar med trycksaker idag?
4.
Vilka är de vanligaste frågorna ni brukar få från grafiska formgivare?
5.
Om jag skulle göra ett uppdrag för en uppdragsgivare där jag ska ta fram en trycksak vilka råd gällande avtalet skulle ni ge mig då? Vad bör stå med i avtalen till exempel?
6.
När det kommer till den juridiska biten kan ni då se svårigheter som grafiska formgivare ofta stöter på?
IV
Branschanalys
KIN171
Linda Tång
11-02-24
Frågor till Karin Westerlund, ICA-bokförlag
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vad är din yrkesmässiga benämning?
Vad jobbar du med?
Hur länge har du jobbat på ICA/i branschen?
Vad gör ICA-bokförlag?
Vilka olika yrkesroller jobbar på förlaget?
Vad är det för sorts böcker ni tar fram här?
7.
•
•
•
•
Då ni ska ta fram en bok, hur går det då till när ni ska ta fram bokformgivningen?
Hur blir er roll mot författaren?
Hur jobbar ni mot bokformgivaren?
Är det viktigt att ni får vara med och bestämma kring bokformgivningen? Eller över
låter ni mycket till formgivaren?
Hyr ni in formgivarna, är det något som författarna gör eller har ni formgivare som jobbar här?
8.
Har du märkt något speciellt utseende på böckerna som säljer bäst?
9.
Hur ser du på utvecklingen för det tryckta mediet? (i ert fall är det väl främst böcker)
10.
Hur ser du på framtiden för det tryckta mediet? (i ert fall är det väl främst böcker)
11.
Hur ser budgeten ut för en bokformgivning? Ungefär hur mycket brukar ni betala för en formgivning?
V
Branschanalys
KIN171
Linda Tång
11-02-24
Frågor till Peter Hedberg, jurist
1.
Vilka är de vanligaste lag- eller avtalsbrott som grafiska formgivare för trycksaker råkar ut för? Eller problem som brukar uppstå vid ett uppdrag?
2.
-
-
Vid kontakt och kontrakt med en uppdragsgivare för framtagning av en trycksak, till exempel affisch, bokomslag;
Vad är då viktigt att tänka på för att skydda sin design?
Vad är viktigt att ha med i kontraktet?
3.
Om jag lägger upp bilder eller arbeten på min hemsida finns det då något jag kan göra för att minska risken för att andra ska ta mitt material?
4.
-
-
Om jag skulle göra uppdrag där det handlar om formgivning av reklam;
Vad är då viktigt att tänka på?
Vilka specifika lagar och regler ska jag tänka på att följa? Och varför.
VI