Transcript DEN GODA bARNstADEN

MANIFEST FÖR DEN GODA BARNSTADEN
Kursen Stadsrum för barn och unga har i uppdrag att ta fram en strategi för hur staden kan
utvecklas och planeras för att på bästa sätt främja
barns och ungas lek, lärande och
välbefinnande. Ett manifest togs fram med åtgärder som behöver genomföras för att
skapa en bra stad för barn att växa upp i.
Vad är viktigast för att skapa en bra stad för barn?
t Införa/utveckla lagar och policies som gynnar barn
Arbeta med kommunala styrdokument, ha långsiktiga mål.
t Få med barn i planeringen
Samarbete med skolor, lyssna till barns åsikter, och förmedla vilka delar som kan få genomslag.
t Förbättra attityder och sprida information
Underlätta hållbara val, motverka fördomar och rädslor, ifrågasätta regler och normer.
t Förbättra barns hälsa
Uppmuntra till fysisk aktivitet, samt mentalt, inkludera barn och unga i samhället
t Hävda barns rätt till staden
Inkludera barn i staden tidigt i planeringen, planera för att barnen ska kunna vistas i sin stad.
t Utveckla barns rörelsef
t Hävda barns rätt till naturkontakt
Gröna städer, nära till natur, natur på skolgård
t Utveckla barns rörelsefrihet
Planera för oskyddade trafikanter, säkra utomhusmiljöer, närhet mellan barns målpunkter
t Uppmuntra kreativ lek
Mindre ordning, mer kreativitet, multifunktionella objekt, motverka standardisering.
t Skapa utvecklande, varierade förskole- & skolgårdar
Mer grönska, natur, stimulera fler sinnen, stimulera kreativitet, utomhuspedagogik
Den goda barnstaden
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
Bakgrund
Den goda barnstaden
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
Tranter och Freeman (2011, s. 112) skriver att bilden av att städer inte är till för barn måste
förändras. Fler familjer lever kvar i städer idag jämfört med tidigare, och för att städer ska fungera
för familjer måste en hel del service finnas: skolor, offentliga toaletter, museum med billiga
entréavgifter, kultur, bibliotek och platser att äta på. Städerna måste även ha en väl fungerande
kollektivtrafik för att barn ska kunna resa på egen hand eller med familjen.
”I planeringen kommer alltid bilen först och
barnen sist. Man måste slåss för att hävda
barns miljö.” Edit Ugrai (Lenninger och Olsson, 2006, s.134)
Författarna (2011, s. 8, 19, 23, 168) skriver även om hur ungas självständiga rörlighet begränsats
drastiskt under de senaste decennierna och barn får i allt högre grad skjuts till skola och andra
aktiviteter. Det här är en konsekvens av att föräldrar ser många orosmoment i barns vardag.
Istället menar författarna att föräldrarna borde oroa sigför allvarliga hälsoproblem som fetma
och diabetes som uppkommer genom för mycket stillasittande. Lenninger och Olsson (2006,
s.133) menar också att barn som är beroende av vuxnas eskort får svårare att lära sig att navigera
i sin stad. Barn utforskar sin stad via lek och måste därför tillåtas leka i sin stad. Ulla Berglund (i
Lenninger och Olsson, 2006, s.184-185) har upptäckt att stadsbarn markerar ut sin skolgård som
sin favoritplats, vilket kan tolkas som att de saknar egna platser utomhus. De använder även färre
gator på väg till och från skolan än vad förortsbarn gör.
Bengtsson (1981) menar att det bildas nätverk av lekstråk i fungerande
bostadsområden. Skolvägen är den viktigaste. Där barn vistas är det
oerhört viktigt att trafikmiljön utformas för att säkerställa säkerheten.
Trafikmognaden hos barn kommer först i 10-12års ålder och innan dess är
det viktigt att barn och trafik separeras i så hög mån som möjligt. Tranter
och Freeman (2011, s. 26) uppmärksammar säkerhetshysterin på lekplatser
och visar på kostnadsanalyser som visar att trafiklugnande åtgärder är
minst tio gånger så effektiva när det gäller att minska antalet olyckor
jämfört med att skapa helt skadefria lekplatser.
Tranter och Freeman (2011, s. 47-48) skriver att på 50- och 60talen var gator en naturlig plats
för barn att leka på, men idag är gatorna en plats för vuxna och deras bilar. Bostadsgårdar görs
även de mer för vuxna idag, fokus läggs på snygg design istället för på barns möjligheter till lek.
Författarna (2011, s. 77) menar att ideala städer ska låta barn leka säkert, gå till skolan, springa,
umgås med andra barn samt ha möjlighet att studera stadens liv och andra människors aktiviteter
för att lära sig hur världen fungerar. Bengtsson (1970 s.21-25) menar att trafikseparering är det
enda vettiga sättet att skapa säkra och lekbara utomhusmiljöer. När man planerar för lek måste
hela områden tas i beaktande för att undersöka hur trafikflödet av lek ska kunna röra sig.
Lenninger och Olsson (2006, s.130) skriver att när Alingsås skulle se över sina lekplatser i
slutet av 80-talet resulterade samarbetet mellan representanterna från olika verksamhets- och
organisationsgrupper i ett manifest som kom ut 2003. De konstaterade att barn har leken i sig,
och att de leker var de än befinner sig. Därför är det viktigt att utomhusmiljön är säker att vistas i
och att den uppmuntrar till lek. De förutspådde att man i framtiden skulle prata om leklandskap
och vikten av att göra hela stadsmiljön lekbar. Författarna (2006, s.138) intervjuar Ingegaerd
Harvard som menar att man i städer kan skapa goda lekmiljöer i form av leknoder. Många platser
kan förses med olika lekinstallationer och platserna kan länkas samman till stråk som barn och
unga passerar på väg till skolan, butiker eller till bostaden.
Bengtsson (1970, s.21-25) menar att lekstråk ska erbjuda en rad
möjligheter för lek. Variation av ytmaterial är viktigt, både hårda släta
och mjuka behövs. En liten sluttning kan vara utmärkt att få igång en
leksaksbil på, en sten att klättra på och ha som utsiktspunkt. Speciellt
effektivt är långa system som barn kan röra sig i utan att nudda mark. En
hög av sand kan man göra mycket med. En balansbräda kan roa många
olika åldrar, men kan vara svårt för de allra minsta. Författarna skriver
att tidigare var alla gator lekbara, så då fanns ju inga lekstråk. Idag är det
en ambitiös idé att planera för sådana. Tranter och Freeman (2011, s. 99102) skriver att bra platser är lättillgängliga och kan nyttjas av många olika
användare, är tydligt designade för att uppmuntra användning, är estetiskt
tilltalande, känns säkra och trygga. Vissa element är extra bra för unga:
nivåskillnader, formella och informella sittplatser, plats att springa på och
leka aktivt, intima patser, utsiktsplatser, variation samt intressanta element
som statyer och annan offentlig konst, fontäner, trappor, uppträdanden
eller andra barn. Författarna (2011, s. 78) skriver även att barn fungerar
som en katalysator i grannskap, där föräldrar och vuxna börjar prata med
varandra, och lär de känna sina grannar, så vågar de också låta sina barn
vara ute och leka med dem.
Visionen säkra lekstråk
Den goda barnstaden
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
Jag har valt att arbeta med säkra
lekstråk genom staden dels för att tillgängliggöra staden
även för unga och dels för att knyta ihop stadsdelar och överbrygga barriärer i form av
trafikleder. Målet är att Uppsala ska vara en väl fungerande stad för gående och cyklande i och
mellan stadens centrala delar.
Vilka delar i manifestet uppfylls i förslaget säkra lekstråk?
t Införa/utveckla lagar och policies som gynnar barn
Arbeta med kommunala styrdokument, ha långsiktiga mål.
t Få med barn i planeringen
Samarbete med skolor, lyssna till barns åsikter, och förmedla vilka delar som kan få
genomslag.
t Förbättra attityder och sprida information
Underlätta hållbara val, motverka fördomar och rädslor, ifrågasätta regler och normer.
t Förbättra barns hälsa
Uppmuntra till fysisk aktivitet, samt mentalt, inkludera barn och unga i samhället
t Hävda barns rätt till staden
Inkludera barn i staden tidigt i planeringen, planera för att barnen ska kunna vistas i sin stad.
t Hävda barns rätt till naturkontakt
Gröna städer, nära till natur, natur på skolgård
t Utveckla barns rörelsefrihet
Planera för oskyddade trafikanter, säkra utomhusmiljöer, närhet mellan barns målpunkter
t Uppmuntra kreativ lek
Mindre ordning, mer kreativitet, multifunktionella objekt, motverka standardisering.
t Skapa utvecklande, varierade förskole- & skolgårdar
mer grönska, natur, stimulera fler sinnen, stimulera kreativitet, utomhuspedagogik
Förbättra attityder och sprida information:
Stråken ska vara tydliga för att alla som färdas där ska se att det gäller
speciella regler där. Att barn och gående tar större plats i stadsrummet här.
Förbättra barns hälsa
Fördelar som större självständighet, bättre självförtroende och ökad
orienteringsförmåga och förståelse för sin stad. Motion ger hälsoförbättringar
som minskar risken för övervikt, diabetes, rastlöshet och depressioner. Mer
tid över till föräldrarna som slipper skjutsa.
Hävda barns rätt till staden
Planera för att barn ska kunna vistas i sin stad. Samma tillgänglighet för alla!
Demokratisk rättighet! Även barn, unga äldre och människor med olika
former av funktionshinder.
Utveckla barns rörelsefrihet
Gatusystemet måste vara säkert för att barn ska våga gå där, och för
att föräldrar ska våga låta sina barn gå där. Planering för barns och
gångtrafikanters säkra framfart, inte bara för bilarnas effektivitet.
Uppmuntra till kreativ lek
Barn leker överallt. Lek finns där barn finns. Stråken innehåller en rad
möjligheter för lek. De ska utformas med varierade material, nivåskillnader
och uppmuntra till spring, hopp, skutt, balansgång och klättring.
Den goda barnstaden
Elerverna på Vaksalaskolan
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
Exemplet Vaksalaskolan: Centralt belägen grundskola med förskola och åk. ett till nio.
Skolan är omgiven av Väderkvarnsgatan, Vaksalagatan samt järnväg och Kungsgatan. Tillsammans
skapar dessa trafikleder stora barriärer inom Vaksalaskolans upptagningsområde. Även
Standbodkilen är en sådan barriär, eftersom många barn bor i nya stadsdelen Kungsängen.
Barn och unga får sin fria rörlighet mer och mer begränsad. Svåra
trafikförhållanden runt skolor gör att många barn får skjuts, vilket förvärrar
situationen. Barn i grundskoleålder börjar bli så stora att de kan börja gå eller
cykla själva, ihop med andra barn eller med föräldrar mellan hem, skola och
centrum. Att ta sig fram till fots skapar inte bara en större förståelse för sin
stad och underlättar orienterbarheten, det är även en viktig källa till motion.
Vaksalaskolan
Vaksalaskolans
upptagningsområde
I stadens centrala delar är ofta trängseln på stadens gator stor och här finns
även en hög andel barn. För att barn ska tillåtas att gå själva mellan hem,
skola och centrum måste gatorna vara tillräckligt säkra. Föräldrar och barn
måste känna sig trygga med att barnen kan ta sig runt i staden på egen hand.
För att lösa situationen för barn och unga bör stråk anläggas, där gående och
cyklande prioriteras. Valet av lokalisering av stråken har skett utifrån var i staden
det finns låg- och mellanstadieskolor samt efter en undersökning om var barn som
går i Vaksalaskolan bor.
Svartbäcken
Förskola
1or
2or
3or
4or
5or
6or
7or
Skala: 1:40000
Eleverna i Vaksalaskolan bor inte bara inom det
upptagningsområde som skolan har.
Från sjätte årskursen hålls profilklasser verför de högre
årskurserna har en större regional spridning.
Stenhagen
Flogsta
Vänge
Den goda barnstaden
Stråk mellan centrum, skolor & bostäder
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
Syftet med säkra lekstråk: Bilfria
zoner i centrum, långa lugna stråk
som knyter samman stadsdelar samt säkrare gång- och cykelstråk
efter vägar med högre trafikintensitet, men som har en viktig sträckning
genom staden.
Stråken bör vara helt eller delvis bilfria, ha tydliga markeringar för gång
respektive cykeltrafik samt ha tydliga och ”säkra” övergångar över större gator
och trafikleder. Här ska gående och cyklande trafikanter ha hög prioritet.
De säkra lekstråken ska utformas tydligt för att alla, bilister, cyklister och
gående ska uppmärksammas om att barn och gående tar större plats i
stadsrummet här.
Rött stråk
skola
Grönt stråk
Förslaget innebär att tre typer av stråk anläggs på strategiskt utvalda
Blått stråk
gator mellan hem,
trafikintensitet.
skolor och centrum som redan idag har låg
Gröna stråk är de som blir allra viktigast för barns rörelse genom staden.
De klassas som gågator med låg eller obefintlig fordonstrafik samt stora
utrymmen för mjuka trafikanter.
Blåa stråk kommer att fungera som längre stråk mellan stadens olika delar.
De är lokalgator med låg trafikmängd, men där kantparkering på ena sidan
gatan tillåts bitvis.
Röda stråket är mer trafikerade gator som har en dragning att de trots
trafikintensiteten är värdefulla stråk för barn och unga. På dessa läggs istället
fokus på att tydliggöra och separera trafikslagen för att både cyklister och
gående ska känna sig säkra.
Skala: 1:40000
Den goda barnstaden
Strategiska korsningar
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
På visssa platser i staden är det ounvikligt att barn och trafik korsar varandra.
Där gäller det att utforma korsningar som fungerar för båda trafikslag.
Övergångar över stora gator och trafikleder ska vara
tydliga och
säkert utformade. Detta för att minska barriäreffekterna på stråken.
Breda mittrefuger och avsmalning till endast ett körfält i vardera riktning.
Trafiksignaler med nedräkningsfunktion så att fotgängare och cyklister ser
när korsningen är säker att passera.
Åtgärder som gupp och varningslampa när en fotgängare eller cyklist närnar
sig en korsning kan användas vid övergångar över mindre gator.
Korsning som är viktig att
göra säker och tydlig
Skala: 1:40000
Den goda barnstaden
De gröna stråken
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
t
t
t
t
20
[m]
Gröna gatorna består idag av en del helt bilfria gågator. t Mönstrad markbeläggning i samma nivå över hela gaturummet förstärker
Begränsade till gångfart eller helt bilfria.
känslan av gågata.
Kantparkering inte tillåten.
t Uteserveringar, sittmöjligheter och vatten ska finnas.
Möjligheter för bilar (och bussar) att försiktigt ta sig
t Går man ska man lockas att gå här.
fram, max 3m “körbaneyta” så omöjliggörs möten.
t Cyklar framförs med försiktighet.
t Stadslivet och invånare till fots är största prioritet.
Skala: 1:400
Den goda barnstaden
De blå stråken
gård
13 [m] gård
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
t Dehär gatorna är redan idag rätt lugna, stads- eller
villagator.
t Maxhastighet 30km/h eller gåfart.
t Kantparkering tillåten på ena sidan.
t Max 4,5m “körbaneyta” gör att bilar (och bussar)
kan ta sig fram, men måste mötas stillastående. Där
kantparkering tillåts blir bredden 6,5m.
t Lugn gata där cykling kan ske i gatan.
t Mönstrad mark i samma nivå över hela gatan för att förstärka känslan av
att gående och cyklande är prio här.
t Stenblock fungerar som farthinder, skydd för oroliga fotgängare och plats
för snöupplag.
t En villagata som man ska kunna leka på utan att oroa sig för trafiken.
Den goda barnstaden
De röda stråken
5
3,5
7
2 3 [m]
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
t Här är en stor gata med mycket trafik. Inte bästa
scenariot som säkert lekstråk, men en viktig väg att ta
sig fram på.
t Hastighetsbegränsande till 30-40km/h. 2m refuger vid
övergångsställen. Bredd 7m vägbana, enkel i vardera
riktning.
t Viktig för genomfartstrafik, ingen kantparkering.
t Bilar och bussar kan ta sig fram utan problem, men antalet körfält bör
begränsas till ett i vardera riktningen.
t Tydligt separerade filer mellan gång/cykel och trafik.
t Cykelbanor på minst 1,5m, men helst 2,5m i nivå med bilar eller gående,
men utförda i egen färgton.
t Mönstrade gångbanor på trottoarer eller med större avskildhet från
trafiken.
Slutsats
Att dra säkra lekstråk genom en stad kan tyckas radikalt ur trafiksynpunkt, men ska städerna trots
allt inte vara till för dess invånare? Även om väldigt många har och tar bil som sitt huvudfärdmedel
så gäller det långt ifrån alla. Är det någonting alla ska kunna göra är det att ta sig från sin bostad till
olika verksamheter till fots eller med cykel utan att behöva oroa sig för trafiksituationen.
Bilar kanske inte behöver ha fri framfart överallt i en stad, och i synnerhet inte ha den enklaste och
rakaste vägen. När man gör det enkelt att ta sig fram med bil gör helt enkelt fler det.
Skulle man arbeta med säkra lekstråk gynnas inta bara barnen vars möjligheter att röra sig i staden
ökar. Alla fotgängare och cyklister gynnas vilket borde resultera i en mer livfull stad. Gågator är trots
allt trevligare att gå på. Barn i staden skpar dessutom en mer levande stad. Barn är lätta att samlas
kring och skapar samtal mellan människor. De sprider glädje och energi omkring sig.
Stråken behöver göras tydliga så att alla förstår att det gäller särskilda regler här och att gående har
företräde framför fordon. Däremot behöver de inte göras så extrema som jag har gjort dem i mina
exempelperspektiv. Det skulle kännas för brutalt om alla stråk gestaltades så. Men att gestalta stråken
efter dess egenskaper tror jag på. Att de blå stråken ska vara lugna men tillåtande för alla trafikslag
och ha en längre sträckning för att knyta ihop stadsdelar ska vara tydligt när man är på ett sådant.
Man kan heller inte tvinga barn att gå en specifik gata genom sin stad. Därför måste stråken utformas
på ett sådant sätt att barn och unga lockas att gå där. Det ska finnas intressanta detaljer att upptäcka,
finnas stora utrymmen att gå och cykla på och samtidigt vara tydligt och säkert såklart!
Den goda barnstaden
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
Referenser
Den goda barnstaden
Stadsrum för barn och unga. Lisa Ernerfeldt. 2013-06-07
Bengtsson, A. (1981) Lekmiljö livsmiljö. Leif Stegeland Förlag AB. Göteborg.
Bengtsson, A. (1970) Environmental Planning for Children’s Play. Crosby Lockswood & son ltd. London.
Freeman, C & Tranter, P. (2011) Children and Their Urban Environment. Earthescan. London
Lenninger, A & Olsson, T. (2006) Lek äger rum. Stockholm. Formas.