Transcript Skärsläckarprojektet delrapport 18 månader.pdf

SKÄRSLÄCKAR
PROJEKTET
20120501--20121031
Ett utvecklingsprojekt med Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp,
Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsmiljöverket,
Cold Cut Systems och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................ 2
1 Inledning ......................................................................................................... 3
1.1 Bakgrund ................................................................................................... 3
1.2 Risker vid brandbekämpning...................................................................... 3
2 Mål och syfte .................................................................................................. 4
2.1 Effektmål.................................................................................................... 4
2.2 Projektmål.................................................................................................. 4
2.3 Gemensamma ingångsvärden ................................................................... 5
3 Avgränsning ................................................................................................... 5
4 Resurser ......................................................................................................... 5
4.1 Tidplan ....................................................................................................... 5
4.2 Organisation .............................................................................................. 6
5 Redovisning.................................................................................................... 7
5.1 Räddningstjänsten SYD ............................................................................. 7
5.2 Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp .................................................... 8
5.3 Södertörns Brandförsvarsförbund .............................................................. 9
5.4 MSB ......................................................................................................... 11
5.5 Arbetsmiljöverket ..................................................................................... 11
6 Brand i byggnad ........................................................................................... 12
7 Slutsatser ...................................................................................................... 12
Bilaga 1 ......................................................................................................... 14
1
Sammanfattning
Under våren 2011 togs beslut om att genomföra ett projekt med skärsläckare.
Bakgrunden till projektet var behovet av teknisk och taktisk metodutveckling
vid räddningsinsatser. Inom ramen för den operativa verksamheten skall
särskilt metod för utvändig släckning med hjälp av skärsläckare utvecklas och
utvärderas. Under projektets genomförande ingår utvärdering, uppföljning och
kunskapsåterföring från genomförda insatser. I metodutveckling ingår även att
skapa en säker arbetsmiljö genom att kyla brandgaser utifrån och skapa bättre
förutsättning inför eventuell rökdykning. Projektets resultat redovisas från den
1 maj 2011 till och med 30 april 2013. Denna delrapport är en redovisning av
erfarenheter från perioden 1 maj 2012 till och med 31 oktober 2012. Tidigare
har de tolv första månadernas erfarenheter redovisats i rapport daterad 14 juni
2012. De organisationer som medverkar i projektet är Räddningstjänsten
Lomma-Staffanstorp, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsmiljöverket, Cold Cut Systems och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Projektgruppen konstaterar att det under de 18 första månaderna inträffat ett
drygt 80 tal bränder där skärsläckare använts och erfarenheter erhållits. Vid
majoriteten av dessa tillfällen har man lyckats bryta ett snabbt brandförlopp,
genomföra säkrare insatser, minskat förorenat restvatten och även fått mindre
vattenskador. Resultatet av moderna insatsmetoder har många gånger varit
direkt avgörande för släckinsatsen. Projektet har blivit väl känt bland
medarbetare och lärandet från insatser har spridits i respektive organisation.
Projektet har skapat stort intresse från andra räddningstjänster i landet. Vissa
av erfarenheterna används som typexempel i insatsledarutbildning. Som
ytterligare resultat från erfarenheter och förslag har en förlängning av lansen
tagits fram. Förlängningen av lansen innebär många gånger en snabbare och
effektivare insats. Under år två intensifieras erfarenhetsutbytet mellan de
inblandade räddningstjänsterna för att kunna utveckla taktik, insatsmetoder
och moderna utbildningsmetoder. Slutrapport redovisas senast den 15 juni
2013.
För projektgruppen den 14 december 2012
Torwald Snickars
Projektledare
2
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Under våren 2011 togs beslut om att genomföra ett skärsläckarprojekt med
utvärdering av faktiska räddningsinsatser. Utvärderingen startade upp den 15
april med två veckors inkörningsperiod. Projektets resultat redovisas från den
1 maj till och med 30 april 2013. Denna rapport är en delredovisning av
erfarenheter från 1 maj 2012 och sex månader framåt. Beslut har tidigare
tagits om förlängning av projektet med ytterligare ett år varför utvärderingen i
projektet omfattar totalt perioden den 1 maj 2011 till och med den 30 april
2013. De organisationer som medverkar i projektet är Räddningstjänsten
Lomma-Staffanstorp, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsmiljöverket, Cold Cut Systems och Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
Bakgrunden till skärsläckarprojektet var att behovet av teknisk och taktisk
metodutveckling vid räddningsinsatser mot bränder är stort. Traditionella
metoder utsätter ofta brandmän för stora risker samtidigt som det blir stora
vattenskador. Nya kunskaper och erfarenheter behövs för att utveckla
moderna insatsmetoder. Hur kan vi genomföra effektivare insatser och vilken
förväntad effekt får insatta verktyg? Skall kommunal räddningstjänst utvecklas,
är det ett måste att nya metoder och teknik utvärderas och analyseras på ett
mer systematiskt sätt. Större förutsättningar för erfarenhetsutbyte måste
skapas för att lära från insatser. Utveckling bör innebära inte bara att risker för
brandmän reduceras och att skador vid bränder minskar, utan även underlätta
för framtidens brandmän att arbeta enklare och effektivare.
I skärsläckarprojektet har ny metod tagits fram för att få en bättre
erfarenhetsuppföljning från insatser och möjligheten att lära av varandras
erfarenheter. Skärsläckaren används aktivt vid insatser i olika delar av landet
men det finns ett behov av förbättrad kunskap avseende strategi och taktik.
1.2 Risker vid brandbekämpning
Att bekämpa brand i byggnader är ett mycket riskfyllt arbete och släckinsatsmetodiken är idag fortfarande mycket fokuserad på att släcka inifrån,
dvs. insatspersonalen går in i den brinnande byggnaden. Erfarenheten från
genomförda analyser visar på mycket stora risker för den personal som utför
invändig släckning. Krav har ställts på bättre säkerhet (AFS:2007:7 Rök- och
kem dykning).
Vid varje räddningstjänstinsats skall en riskbedömning göras. Med tanke på
personalens säkerhet skall alternativa metoder till rökdykning kunna väljas och
övervägas. Primärt är rökdykning en livräddande insats. Man kan minimera
risker för rökdykarna genom att i ett tidigt skede kyla brandgaser. Att använda
skärsläckare tillsammans med IR-teknik och övertrycksventilation skapar
tidsvinster och en bättre arbetsmiljö, likadeles minskar ofta skador på
egendom och miljön. Med hjälp av en ökad flexibilitet att välja mellan olika
3
metoder och teknik kan insatsen genomföras säkrare, snabbare och
effektivare. Skärsläckarprojektet utvärderar möjligheten att genomföra
effektivare och säkrare insatser.
2 Mål och syfte
2.1 Effektmål
Projektet ska skapa förutsättningar för att införa en mer genom arbetad
metodik i att använda skärsläckare tillsammans med ventilering och IR-teknik.
Syfte är att effektivisera teknik och metodutveckling och förbättra räddningstjänsternas insatser, även vid större bränder där flera skärsläckare är insatta.
Målbilden är att skärsläckaren skall kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt för
att minska risker för personalen och minska kostnader för restvärdesarbetet.
Skärsläckaren skall vara en del i metodiken att utveckla och utnyttja moderna
släckmetoder.
2.2 Projektmål
Projektet skall inom ramen för den operativa verksamheten särskilt utvärdera
och utveckla metod för utvändig släckning med skärsläckare. Under projektets
genomförande ingår utvärdering, uppföljning och kunskapsåterföring av gjorda
insatser. I metodutvecklingen ingår att skapa en säker arbetsmiljö genom att
kyla brandgaser utifrån och skapa bättre förutsättning inför eventuell
rökdykning. Uppföljningen skall genomföras med befintliga personalresurser.
Projektet ska under tidsperioden utvärdera och utveckla följande punkter:

att dokumentera om man kan genomföra säkrare insatser genom att
kyla brandgaser i inledningsskedet. Enligt AFS 2007:7 är rökdykning
den sista metoden att använda vilket gör att alternativa metoder för att
säkra rökdykarnas miljö måste utvecklas.

att dokumentera möjligheterna att bryta ett snabbt brandförlopp genom
att initialt använda skärsläckare och därmed bryta den negativa
händelseutvecklingen tidigt.

att dokumentera om man kan minska miljökonsekvenser och
kostnaderna för restvärde genom att använda skärsläckare?

att utveckla erfarenhetsutbytet mellan de inblandade
räddningstjänsterna, kunna utveckla taktik, insatsmetoder och
moderna utbildningsmetoder.
4
2.3 Gemensamma ingångsvärden
Projektet beaktar de ingående organisationernas vision, uppdrag, och värdegrund. I projektet tas hänsyn till olika utlarmningsrutiner och organisatoriska
skillnader. Respektive organisation har under uppstartsperioden
implementerat projektet på lokal nivå.
3 Avgränsning
Inkluderat
Vid utvärderingen tar projektet hänsyn till en ökad effektivitet genom att
använda skärsläckaren tillsammans med annan utrustning såsom
värmekameror, över/undertrycksventilation samt övrig konventionell
utrustning. I projektet begränsas brandbekämpning till skärsläckning. Andra
släckmetoder och släcksystem utvärderas ej.
Utlarmningsrutiner och förberedda insatsrutiner har arbetats fram av
respektive organisation. I den slutliga utvärderingen skall även förslag till
effektivare utbildningsmetoder framgå.
4 Resurser
4. 1 Tidplan
Projektet startade upp officiellt den 15 april 2011. Dessförinnan har det
genomförts ett antal projektmöten där utvärderingsblanketter och projektets
genomförande diskuterats. En större del av projektmötena har genomförts
som telefonmöten. Omfattande utbildningsinsatser har bedrivits där både befäl
och brandmän utbildats för att skapa större förståelse för
skärsläckarutrustningen och metodiken. Utvärderingen av insatser startade
upp den 15 april med två veckors inkörningsperiod. Projektets resultat
redovisas från 1 maj 2011 till och med 30 april 2013. I denna delrapport
redovisas erfarenheter under perioden 1 maj 2012 till och med 31 oktober
2012.
Frågeformulär
För att utvärdera insatserna med skärsläckare har ett frågeformulär arbetats
fram som besvarats efter insats. Tanken är att frågeformuläret inte skall vara
betungande att fylla i utan ingå som en naturlig del i den ordinarie
verksamheten. Styrkeledaren alternativt insatschefen eller därtill utsedd
person har fyllt i formuläret efter genomförd insats eller aktivitet. Samtliga
insatser med skärsläckare utvärderas. Även insatser då man ej använt
skärsläckare men upptäckt att det finns skäl att återkoppla till projektet skrivs
rapport. Följande 5 punkter finns med i frågeformuläret.



Upplevd effektivitet av insatsen
Förändring av brandförlopp vid insats
Rökdykning, säkrare insatser
5


Restvärde, vatten egendomsskador
Miljöpåverkan, förorenat spillvatten
Se bilaga 1.
4.2 Organisation
Styrgrupp består av:
Ida Texell, Räddningstjänsten Syd, Bo Björklund, Södertörns
brandförsvarsförbund och Håkan Axelsson, MSB. Ida Texell ordförande och
sammankallande.
Projektgruppen består av:
Magnus Carderos, Södertörns brandförsvarsförbund, Göran Dahl, Södertörns
brandförsvarsförbund, Linda Granqvist Räddningstjänsten Syd, Roger
Gustafsson, Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Patric Nilsson,
Räddningstjänsten Syd, Ulf Sjöholm, Södertörns brandförsvarsförbund,
Torwald Snickars, Cold Cut Systems, Tommy Eriksson Wikén,
Arbetsmiljöverket, Lasse Nelson från Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap.
Fordonsresurser
I projektet deltar totalt tio skärsläckare. Följande fordon utrustade med
skärsläckare ingår i projektet.









Rsyd station Jägersro ett höjdfordon.
Rsyd station Hyllie en Mercedes sprinter (leasad under projektet).
Rtj SoL station Lomma en Mercedes sprinter.
Rtj SoL station Staffanstorp en Mercedes sprinter.
SBFF station Botkyrka en tung basbil.
SBFF station Södertälje en tung basbil.
SBFF station Nacka ett höjdfordon och en tung basbil.
SBFF station Haninge tung basbil.
SBFF station Nynäshamn tung basbil.
Förutom ovanstående resurser kan även vid särskilda förutsättningar två
skärsläckare och ett höjdfordon (förberett för skärsläckarinsats) rekvireras från
Nynas AB i Nynäshamn.
6
5 Redovisning
5. 1 Räddningstjänsten SYD 120501–121031
Organisation
Räddningstjänsten Syd är ett räddningstjänstförbund som omfattar
kommunerna Malmö, Lund, Eslöv, Kävlinge samt Burlöv. Fördelningen är sex
heltidsstationer och sex deltidsstationer.
Räddningstjänsten Syd förfogar över två skärsläckaraggregat. Ett är monterat
på arbetsplattform (hävare) 261-1230 placerad på station Jägersro och ett
aggregat är monterat i ett mindre fordon som Rsyd leasar av CCS, 261-1360
placerat på station Hyllie. I detta fordon har Rsyd även placerat tre st. 21”
PPV-fläktar för att stärka upp förmågan till effektiv trycksättning/ventilering
samt en värmekamera avsedd för skanning av byggnader från utsidan.
Normalt är det personalen som är placerad på station Hyllies höjdfordon som
bemannar enheten. Skärsläckarenhet larmas ut till brand i byggnad nivå 2 och
3 exklusive lägenhetsbrand i hela förbundet.
Larm insatser
Under perioden har räddningstjänsten Syd larmats till brand i byggnad* vid
227 tillfälle. 127 av dessa insatser bedömdes som räddningstjänst. Av dessa
är 108 larm insatser med ledningsnivå 2 och 3 och 84 av dessa bedömdes
som räddningstjänst.
Skärsläckarenhet larmades ut vid 45 tillfälle. Det finns 5 skrivna rapporter men
sannolikt är att det finns några insatser som inte är rapporterade i systemet.
Vid några insatser användes mer än en skärsläckare.
Urval av insatser:

Villabrand Malmö. Skärsläckare användes med upplevt mindre bra
resultat. JÄ 120501

Brand i restaurang Malmö. Två skärsläckare användes framgångsrikt
vid insats mot takkonstruktion. HY120507

Brand i förskola Arlöv. Två skärsläckare sattes in för begränsning av
brandspridning med gott resultat. JÄ 120519

Villabrand Veberöd. Skärsläckare sattes in för kylning av brandgaser
på vind. Uppföljning med värmekamera. LO 120729

Brand i förskola Malmö. Skärsläckare användes för att hantera
brandspridning i vägg.
HY 121013
Erfarenheter/kommentarer
Räddningstjänsten syd kan konstatera att stora egendomskostnader har
sparats genom att använda skärsläckare och skanning kamera effektivt.
* Se kap 6.
7
Arbetsmiljön har förbättrats genom att takarbete vid några insatser kunnat
planeras och genomförts utan tidspress.
Uppföljningen och utvärderingen efter en lyckad insats på en förskola St Lars i
Lund (HY 120409) har fortsatt och erfarenheterna används i vidareutbildning
gällande alternativa metoder.
Räddningstjänsten Syd har under perioden fått möjlighet att utvärdera en
förlängare (600mm) till lansen. Förlängaren har inte används vid någon skarp
insats men skiftlagen har under sommaren haft möjlighet att testa. Att kunna
stå på marken och skjuta upp i en takfot upplevs som positivt, lansen blir
betydligt längre och i viss mån ostabilare är vissa av omdömena. Utvecklas
förlängaren vidare med snabbkoppling så kan operatören byta lans enklare än
nuvarande gängad variant.
Det märks tydligt i organisationen att verktyget skärsläckare används och
efterfrågas vid insatser. Vår kultur bygger till stor del av upplevelsebaserat
lärande, vilket innebär att den enskilde/gruppen kanske inte riktigt tror på ett
verktyg eller metod förrän man själv har upplevt effekten. Vi måste återigen
vara uthålliga gällande implementeringen och fortsättningsvis följa upp
insatser.
Värmekamera för utvändig skanning utgör ett mycket bra beslutsstöd för
befälen och ambitionen är att skanning kamera på sikt kommer att finnas på
alla förbundets befäls- och förstabilar.
Under skydd 2012 i ett av föreläsningsblocken redovisade räddningstjänsten
SYD sina erfarenheter från projektet. Föredragningen från skärsläckarinsatser
uppmärksammades massmedialt.
5. 2 Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp 120501–121031
Organisation
Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp är en räddningstjänst för två
kommuner med en deltidsstation i vardera kommunen.
Organisationen arbetar med så kallade offensiva enheter där varje station har
två fordon som två deltidsbrandmän tar med sig hem eller till deras ordinarie
arbetsplatser under beredskapsveckan. Fordonen kommer alltid att vara de
som är först framme vid alla utryckningar inom räddningstjänstens område.
Skärsläckaren finns monterad på en av dessa två fordon som rycker ut på 90
sek. På fordonen finns dessutom verktyg för att kunna starta en släckning med
stor precision i ett första läge, som t.ex. IR-kamera för skanning av
byggnaden, PPV-fläkt för t.ex. övertrycksventilation.
Denna organisationsform är rätt så unik i Sverige så inför Skyddsmässan
2012 så ville MSB att man skulle visa upp arbetssättet vid en
livedemonstration i mässhallen. Under de fyra dagarna som skyddsmässan
pågick så genomförde Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp två insatser
per dag med de offensiva enheterna och verktygen Skärsläckare, IR-kamera
8
och PPV-fläkt mot en fejkad brand i byggnad. Demonstrationerna var
uppskattade och det gjordes reportage i olika tidningar efter det framförandet.
Utbildningsinsats
Under 2012 har befälen varit med i ett projekt i MSB`s regi kallar firefight II.
Projektet har gått ut på att vidareutbilda befälen i att kunna ta rätt beslut och
sätta igång insatsen på rätt sätt när man kommer fram till en händelsen brand
i byggnad. Förutsättningarna har varit att man har haft tillgång till de offensiva
enheterna med verktygen; skärsläckare, IR-kamera och PPV-fläkt i ett första
läge. Utbildningen har varit baserad på en interaktiv programvara i datormiljö
där befälen enskilt genomgått en interaktivutbildning för att sedan göra ett
prov och därefter bli certifierad, under förutsättning att man har klarat provet.
Larm/Insatser
Under perioden 2012-05-01 - 2012-10-31 har räddningstjänsten åkt på 30
larm till brand i byggnad* varav 10 stycken har varit förstärkningslarm till
annan räddningstjänst.
Vid dessa larm så har skärsläckarrapporter skrivits vid 8 tillfällen. Av dessa är
5 stycken vid förstärkning till annan kommun. Särskild insatsrapport för
skärsläckare skall skrivas för varje larm där skärsläckare har använts. Från
dessa rapporter kan man utläsa att vid 5 tillfällen har skärsläckaren varit direkt
avgörande för att bryta brandförloppet, skapa en säkrare insats och att minska
vattenskadorna insatsen. Vid två tillfällen så har man larmats för sent för att
kunna göra en bra insats och vid ett tillfälle så har man kunnat göra en bättre
insats med ett bra användande.
Erfarenheter
 Eftersom skärsläckaren är det verktyget för släckning av bränder
som personalen på de offensiva enheterna har med sig i det första
skedet så används skärsläckaren ofta och sätts in tidigt i insatsen.
 Personalen är positivt övertygade om att man gör en bra insats och
bryter brandförloppet i ett tidigt skede på bränder när man åker på
larm med offensiva enheter utrustade med IR-kamera och
skärsläckaren.
 Man har dessutom skapat bättre miljö för rökdykarna när man
senare gjort en invändig insatts för att slutföra släckningen.
 Vattenmängden som används vi insatserna har gjort att mindre
vattenskador och efterarbeta har behövts göras.
5. 3 Södertörns Brandförsvarsförbund 2012-05-01–2012-10-31
Organisation
Södertörns brandförsvarsförbund består av tio kommuner. Av dessa är åtta
kommuner heltidsbrandstationer.
* Se kap 6.
9
Skärsläckare finns på Nacka, Haninge, Botkyrka, Nynäshamn och Södertälje
brandstationer och är placerade på BAS-brandbilar vilket innebär att de alltid
finns med i ett initialskede vid larm.
Nacka har även en skärsläckare monterad på sitt höjdfordon.
Utbildningsinsats
Under hösten 2012 utbildades 4 instruktörer till Nynäshamns brandstation.
Utbildningen genomfördes på Guttasjön. Dessa har i sin tur utbildat respektive
skift.
Demo/Uppvisning
Under ”Skadeplats Katrineholm” deltog personal från Nynäshamns
brandstation med sin nya basbil och demonstrerade, i samarbete med Cold
Cut Systems, skärsläckaren och X-Fog med ett mycket lyckat resultat. Vid
genomförande gjordes en rekonstruktion av en faktisk insats samt en
släckmedelsförevisning där man släckte brand i ett välventilerat rum.
Brandbelastningen i rummet bestod av 10 EU pallar placerade i tre olika
brandhärdar med viss avskiljning samt brännbart tak och golv. Branden
bedömdes utveckla ca 3-5 MW. Vid försöket deltog 5 olika system. Samtliga
system utom ett klarade av att släcka branden och kyla brandrummet. Två
system fick kraftig återantändning efter en tids väntan. Skärsläckaren och
ytterligare ett system var de system som lyckades bäst kyla brandrummet och
släcka branden. Många initierade och erfarna åskådare uttryckte sin förvåning
över skärsläckarens släckkapacitet.
Larm/Insatser
Under perioden 1 maj 2012 till 31 oktober 2012 har skärsläckarstationerna
haft 330 larm klassade som brand i byggnad* och vid 62 larm av dessa har
släckinsats gjorts. Vid 17 av dessa läckinsatser har skärsläckare använts.
Vid 3 av insatserna så upplevs det som att skärsläckaren har varit direkt
avgörande till att bryta brandförloppet, skapa en säkrare insats och att minska
vattenskadorna. Dessutom har skärsläckaren gett stor effekt vid 6 tillfällen och
viss effekt vid ytterligare 6 tillfällen. Vid 2 av tillfällen hölls med skärsläckaren
en begränsningslinje med lyckat resultat. Vid 2 av insatserna så har
skärsläckare ej haft någon effekt beroende på att man satt in skärsläckaren i
ett för sent skede eller att man försökt att släcka när det kraftigt brunnit genom
tak eller liknande.
Nedan följer ett urval av händelser:
-
Brand i 3 st containrar, en är öppen med fullt utvecklad brand. I en
av containrarna bredvid sker en brandgasexplosion. Efter
retirerande och kylning på avstånd i ca 4 timmar får vi uppgiften om
att det inte ska finnas några gasflaskor i containrarna. Då använder
vi skärsläckaren för att kyla den container som explosionen skede i
(containern var intakt men kraftigt uttryckt) för att försäkra oss om
att det inte fanns varma brandgaser kvar. Därefter kapar vi upp
containern.
Rapport Bo 20120708
* Se kap 6.
10
-
Brand i skyltfönstret. Sätter in skärsläckaren direkt genom att
penetrera fönsterkarmen. Branden är inte speciellt stor och kan
därför släckas helt av skärsläckaren. Vi använder cirka 40 liter
vatten. Väldigt små skador. Två små hål i fönsterkarmen och en
liten spricka i fönstret var allt.
Rapport Sö 20120922
-
Vid framkomst var det fullt utvecklad brand i garage som var
ihopbyggt med grannvilla. Brandgaser spreds upp på villans vind.
Brandgaserna kyldes innan håltagning för ventilation. Kylningen av
brandgaserna gjordes från husets gavel.
Rapport Na 20120710
Erfarenheter
Erfarenheterna visar att skärsläckaren har räddat stora värden genom att
bryta pågående brandförlopp men även skapat en säkrare arbetsmiljö för
brandmän. Vattenskadorna minskar och som en följd så minskar även
mängden förorenat släckvatten. Trots att det varit ett begränsat antal insatser
med skärsläckaren som inneburit att dess fulla kapacitet utnyttjats, så har man
kommit åt konstruktionsbränder och den har så gott som alltid underlättat
arbetet och gjort det säkrare för brandmännen.
5. 4 MSB
MSB följer med fortsatt intresse projektets arbete. Speciellt intressant just nu
är de försök som genomförts med tillsats av x-fog i vattnet. Det förefaller som
om detta kraftigt ökar skärsläckarens förmåga framförallt mot bränslekontrollerade bränder och konstruktionsbränder. Brandgaskylning vet vi sedan
tidigare att systemet är bra på och vi kan nu se att även ytkylning och säkring
mot återantändning går att genomföra med god effekt. Vi ser fram emot
ytterligare försök och dokumentation av detta.
Arbetsmiljöaspekterna på en brandplats har varit och är fortfarande heta
diskussionsämnen. Rapporter som visar att brandmän har kraftigt förhöjd risk
att drabbas av vissa cancerformer /1/ oroar och kräver eftertanke och framtida
bättre lösningar. Kan vi hitta effektiva lösningar att komma åt bränder utan att
behöva ”bada” i koncentrerade brandgaser så är detta sannolikt en pusselbit
för att få ner antalet cancerfall bland brandmän. De rapporter som genererats
under projekttiden visar att man många gånger lyckats med detta.
5.5 Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket ser mycket positivt på projektet som helhet och vill särskilt
lyfta fram systematiken i insamlandet av erfarenheter från insats med
skärsläckare som en metod för säkrare brandbekämpning. I AFS 2007:7
11
framgår tydligt att arbetsledaren skall göra en riskbedömning innan
rökdykarinsats beslutas. Alternativa insatsmetoder ska därmed beaktas.
Under projektets gång har ett antal insatser genomförts där man upplevt att
insatserna kunnat utföras på ett säkrare sätt tack vare skärsläckaren. Under
projektets gång har man vid flera tillfällen konstaterat att arbetsmiljön blivit
bättre. Insatspersonal har exponerats för rök i mindre utsträckning och använt
betydligt mindre släckvatten. Arbetsmiljöverket har under projektets gång
framhållit att det är viktigt att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), högtrycks-sprutning (AFS 1994:54) och
användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) beaktas. Under perioden har
AM skriftligen besvarat frågeställningen vad som gäller för insats med
skärsläckare från bärbar stege.
6 Brand i byggnad
Brand i byggnad avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en
byggnads-konstruktion och/eller inne i en byggnad. Det räcker således med
en mindre brand i ett löst föremål så länge den sker inomhus.
Statistik från MSB/IDA visar att bränder i bostäder utgör mer än hälften av alla
Brand i byggnad. En hel del av dessa bränder är små och kan klaras av med
en mindre släckinsats till exempel med hjälp av vattenkanna, handbrandsläckare etc. Samtliga bränder stora som små ingår i de antal larm brand i
byggnad där släckinsats gjorts. Vid hälften av räddningstjänstens insatser till
bränder i bostäder i Sverige rör det sig om en rökutveckling eller en brand som
slocknat. Skärsläckaren används inom projektet framför allt vid ”utvecklade”
bränder i byggnader och vid konstruktionsbränder. I projektet ingår även att
kyla brandgaser för att kunna genomföra säkrare rökdykarinsatser.
7 Slutsatser
Projektgruppen konstaterar att det under perioden 1 maj 2012 till den 31
oktober 2012 inträffat ett 30 tal bränder där skärsläckare använts och
erfarenheter erhållits. Vid majoriteten av dessa tillfällen har man lyckats bryta
ett snabbt brandförlopp, genomföra säkrare insatser, minskat förorenat
restvatten och även fått mindre vattenskador. Resultatet av moderna
insatsmetoder har många gånger varit direkt avgörande för släckinsatsen.
Förmodligen är antalet insatser betydligt fler men av olika anledningar har en
del skärsläckarrapporter aldrig skrivits.
Under perioden har även insatser genomförts med fler skärsläckare samtidigt
med lyckat resultat. Erfarenheterna visar att skärsläckaren har räddat stora
värden genom att bryta pågående brandförlopp men även skapat en säkrare
arbetsmiljö för brandmän. Vattenskador har minskat och som en följd så har
även mängden förorenat släckvatten minskat. Trots att det varit ett begränsat
antal insatser med skärsläckaren som inneburit att dess fulla kapacitet
utnyttjats, så har man kommit åt konstruktionsbränder och den har så gott
som alltid underlättat arbetet och gjort det säkrare för brandmännen. Vid ett
12
fåtal av insatserna så har man ej haft någon nämnvärd effekt beroende på att
man satt in skärsläckaren i ett för sent skede eller att man försökt att släcka
när det kraftigt brunnit igenom tak eller liknande.
Under hösten har ett antal aktiviter genomförts vilka ökat förståelsen för
skärsläckarens effektivitet och möjligheter. På stationerna har personalen och
metodiken ytterligare utvecklats. Insatser har bevisligen kunnat genomföras
på ett säkrare sätt.
13
Bilaga 1
14