Transcript INKÖPSCENTRALERNAS TIDNING FÖR KÖPMÄN - ICA

NR 6
INKÖPSCENTRALERNAS TIDNING FÖR
1950
KÖPMÄN OCH AFFÄRSMEDHJÄLPARE
KUNGSÖRNEN HAR
GRIFF
— det tillverkas med så många
stora och rena mjölpartiklar
som möjligt. Detta gör mjölet
lätt och motverkar klimpbildning vid användningen.
EXTRA KÄRNVETEMJÖL
Kungsörnen teiemjol är dessutom fyrfaldigt förstärkt med
vitamin Bv B„, niacin och
järn.
AB KVARNINTRESSENTER, MALMÖ
Med
kvarnar
i MALMÖ
HÄLSINGBORG
FALKENBERG
•
•
YSTAD
•
ALSTER
TRELLEBORG
•
HALMSTAD
•
VARA
Bilaga
medföljer
N R 6 L Ö R D A G E N 10 JUNI 10:E Å R G Å N G E N 1950
Utkommer
en
gång
i
månaden
Återgivande av t e x t eller b i l d e r får
ej s k e u t a n a n g i v a n d e a v k ä l l a n
Ansvarig utgivare:
Redaktör:
GÖSTA EKHOLM
SVEN
LINDBLAD
Redaktionssekreterare: SVEN P A L S T E N
Prenumeration: Direkt hos förlaget kr. 4:—
för köpmän och anställda i ICA-affärer.
övriga kr. 8:—. Lösnummerpris 80 öre.
Postgiro 270429. Annonsmaterial senast
den 8 i månad före införingsmånad.
Annonsavd.: EIVOR
HELLMAN
I C A - F Ö R L A G E T AB - VÄSTERÅS - TEL.: N A M N A N R O P
"ICA"
Färskvaror eller inte?
I C A - a f f ä r e r n a s t å r i d a g i m å n g a h ä n s e e n d e n inför e t t b e t y d e l s e f u l l t v ä g s k ä l . M å n g e n k ö p m a n f r å g a r sig: s k a l l j a g p å a l l v a r gå i n för f ä r s k v a r o r
e l l e r i n t e . E n v a n l i g »torr» speceriaffär ä r en b e p r ö v a d sak, s o m h a n h a r
l ä t t a t t s k ö t a och ä r givetvis d e n b u t i k s t y p , s o m faller sig n a t u r l i g a s t för
d e n s o m i n t e vill ta n å g r a s o m h e l s t r i s k e r . G e n o m att nöja sig m e d s p e c e r i e r får m a n en m i n d r e och m e r a l ä t t s k ö t t e n h e t , till v i l k e n d e t ä r g a n s k a
lätt a t t anskaffa p e r s o n a l .
Var köper husmödrarna sina
grönsaker och vad har de för
önskemål beträffande grönsakshandeln? Svaren ges i serien
»Husmödrarna och inköpsvanorna.».
Sid. 4
Grönsaker på var
Grönsakskonferens
skildras på
mans bord.
i ICA-regi
Sid. 6
Vad kostar en pensionsförsäkring? Köpmännens pensionsfrågor behandlas på
Sid. 10
Hur är det med köttfärsen?
undrar fru Kunden.
Sid. 12
H u s m ö d r a r n a å a n d r a s i d a n f ö r e d r a r d e n allsidiga
livsmedelsbutiken.
H o n vill m i n s t a v allt »köa» i olika s p e c i a l b u t i k e r för s p e c e r i e r , b r ö d och
mjölk, c h a r k u t e r i e r , fisk osv. D ä r h o n ges tillfälle a t t välja g å r h o n till
d e n b u t i k , d ä r h o n k a n få k ö p a allt i s a m m a lokal. D e t finns ä v e n t e c k e n
som t y d e r på a t t h o n ä v e n g ä r n a t a r en liten e x t r a p r o m e n a d för a t t finna
en s å d a n b u t i k . M e d ett g o t t k u n d u n d e r l a g k a n en s å d a n affär o c k s å e r h å l l a så s n a b b o m s ä t t n i n g s h a s t i g h e t p å sina f ä r s k v a r o r , a t t l a g r i n g s t i d e n
och d ä r m e d ä v e n l a g e r f ö r l u s t e r n a b l i r o b e t y d l i g a .
A l l t t a l a r för a t t f ä r s k v a r u h a n d e l n å r från å r ö k a r i o m f a t t n i n g o c h m a n
f r å g a r sig v a r t d e n n a försäljning t a r v ä g e n — g å r d e n till s p e c i a l a f f ä r e r n a ,
till I C A - b u t i k e r n a eller till K o n s u m .
D e n f r å g a n ä r så m y c k e t m e r b e t y d e l s e f u l l s o m h u s m ö d r a r n a v i d i n k ö p
av färskvaror
i specialaffärer
eller k o o p e r a t i v a b u t i k e r s a m t i d i g t
köper
En tusenkonstnär bland köpmännen berättar h u r man med
litet händighet själv kan göra
det trevligt i butiken. Handlarreportage.
Sid. 14
m y c k e t k o n s e r v e r och a n n a t , s o m f ö r u t n o r m a l t i n k ö p t s i s p e c e r i a f f ä r e r n a .
Handla r ä t t i knepig situation!
Bildserie.
Sid. 24
k o m m e r d e t s ä k e r t a t t m e d f ö r a e n del p r o b l e m a t t u t ö k a s o r t i m e n t e t i d e
Semesterproblem
bland köpmän.
i
rundfråga
Sid 25
Trivs ni i jobbet? frågar vi i en
testning på
Sid. 26
A l l t t a l a r för att s p e c e r i a f f ä r e n för a t t m o t s v a r a t i d e n s k r a v m å s t e bli l i v s medelsaffär.
E f t e r s o m vi e n d a s t får n å g o t h u n d r a t a l n y a e n s k i l d a b u t i k e r v a r j e år,
n u v a r a n d e l o k a l e r n a , m e n på l ä n g r e sikt ä r d e t s ä k e r t en fullt n a t u r l i g och
n ö d v ä n d i g a n p a s s n i n g till l e v n a d s v a n o r n a s f ö r ä n d r i n g .
ICA:s
grönsaks-
k o n f e r e n s , s o m vi b e r ä t t a t o m p å a n n a n p l a t s i d e t t a n u m m e r , g a v p å sitt
s ä t t kraftigt b e l ä g g för r i k t i g h e t e n a v d e n n a t a n k e .
Många husmödrar:
Tänk om det fanns me
Rätt skött kan en grönsaksavdelning locka många
nya
kunder till
butiken. Men de
speceributiker,
som kan erbjuda friska och färska grönsaker, är
alltför få hävdar husmödrarna vid en rundfråga.
Irönsakskonsumtionen
G,
inte varit stor, framför
i Sverige har
allt inte om
man jämför den med Amerikas. Grönsakerna har av många — och särskilt
herrarna — avfärdats som »gräs», »kaninmat» etc. Men de senaste åren har
inställningen blivit en helt annan.
Mången husmor, som tidigare endast
serverat urkokta morötter till söndagssteken och stuvad spenat till söndagsfrukostens rökta skinka, har börjat
plocka in tomater, grönsallad, råkost
och helt vegetariska rätter på matsedeln. Varpå beror nu detta?
Kanske först och främst på vitaminpropagandan. Ingen husmor kan numera öppna en tidning, som håller sig
med matspalt, utan att läsa hur viktigt det är att familjen, främst barnen,
får sitt vitaminbehov
tillfredsställt.
Likaså påverkar barnavårdscentralerna
grönsakskonsumtionen. De flesta av
landets mödrar har sina barn inskrivna
där, och de unga mödrarna uppmanas
ständigt att ge barnen en så omväxlande och vitaminrik kost som möjligt,
man börjar med tomatsaft och fortsätter med passerade färska grönsaker.
När barnen senare börjar skolan, får
de i skolfrukosten både råkost och
grönsaker som rätter, och på så vis
vänjs det uppväxande släktet redan
från början vid en omväxlande och
vegetabilisk kost.
Därför kan vi med all säkerhet dra
den slutsatsen, att grönsakskonsumtionen, som bara de senaste åren ökat
oerhört, ytterligare kommer att öka i
stor utsträckning.
Och då kan denna fråga ställas: följer köpmännen med utvecklingen och
tillgodoser sin kundkrets med färska
grönsaker? Enligt husmödrarnas åsikt
gör många köpmän det inte. Vi har
vänt oss till ett stort antal husmödrar
landet runt och framställt frågor om
deras konsumtionsvanor, var de köper
sina grönsaker och vad de har för önskemål beträffande grönsakshandeln.
Var
köper
husmödrarna
sina
grönsaker?
Pä mycket fä platser i landet kan
husmödrarna köpa sina grönsaker tillsammans med övriga livsmedel. Det är
endast i Stockholm, först och främst
dess förorter, samt i de större städerna, som livsmedelsaffärerna kan förse
sina kunder med prima grönsaker till
rimligt pris. I de mindre städerna och
i större samhällen går husmödrarna på
lördagarna och i vissa fall även på
onsdagarna till torget eller saluhallen
där sådan finnes, för att köpa grönsaker. Fisk-, grönsaks- eller blomsteraffärer förser också i stor utsträckning husmödrarna med grönsaker.
Framför allt de husmödrar som bor i
utkanten av ett samhälle beklagar sig
över den långa väg de måste gå och
den tid som därvid blir förspilld varje
gång de vill köpa några salladshuvuden
eller litet spenat till sitt hushåll. Och
det är just i utkanterna av städer och
samhällen som de unga familjerna,
som tillika är de största grönsakskonsumenterna, bor.
Och husmödrarna på landsbygden?
De flesta av dem svarar, att de med
undantag av ett par sommarmånader
får vara utan färska grönsaker eller
äta konserverade sådana.
Vad
köper
husmödrarna
för
grönsaker?
Enligt de husmödrar som vi tillfrågat
är spenat, morötter och blomkål de
mest efterfrågade grönsakerna. Därnäst kommer sallad och rädisor. Ärter
önsaker i speceriaffären!
och bönor däremot har knappast någon
av husmödrarna nämnt, och det kanske
är, som någon har sagt: svenska folket har så vant sig vid smaken på
konserverade ärter, att de föredrager
dessa framför de färska.
Lanthusmödrarna vill gärna ha grönsaker som »mättar». För dem är ett
salladshuvud en mycket umbärlig vara,
som om det någon gång inköpes, får
tjäna till att garnera kötträtten eller
smörgåsarna vid större kalas.
Vad spenaten beträffar har den djupfrysta spenaten i viss mån börjat konk u r r e r a med den färska. När detta
skrives (maj månad) finns det gott om
färsk spenat från 1:40 pr kg., men
trots detta frågar många husmödrar
efter den djupfrysta spenaten i butiker
som säljer sådan. De har vant sig vid,
att i den djupfrysta varan finna en
produkt som är likvärdig den färska
varan vad såväl smak som utseende
beträffar, men som befriar dem från
ett tidsödande rensnings- och tillagningsarbete.
Husmödrarna
ortens
höga
klagar
över
lands-
priser.
Mer än hälften av de husmödrar,
som intervjuats angående sina inköp
av grönsaker, har avslutat samtalet
med orden: varför är grönsakerna så
mycket dyrare i landsorten än i Stockholm? Vi läser ju stockholmstidningar
även i landsorten, och tack vare de
stora
livsmedelsfirmornas
annonser
har vi ju tillfälle att jämföra.
Bara ett exempel kan nämnas: när
den färska spenaten från (drivhus) i
Stockholm kostade 40 öre p r hg, kostade den i Åtvidaberg 65 öre.
Detta gällde butikspriserna. På torget ligger priserna i allmänhet något
högre än i affärerna, såväl i Stockholm som i landsorten. Trots detta välj e r många husmödrar, som i sin livsmedelsaffär kan förse sitt hushåll med
grönsaker, att köpa dessa på torget,
emedan de anser att grönsakerna där
ä r både färskare och fräschare.
Det är helt naturligt, att det för-
argar landsortens husmödrar, att de
skall behöva betala mer än stockholmshusmödrarna för grönsaker. Ty
de får ju ideligen, framför allt när det
blir tal om dyrortsgruppering höra, att
i Stockholm är allt så mycket dyrare,
tack vare de högre omkostnaderna där.
Varför är grönsakerna dyrare på
mindre orter, och är det omöjligt för
detaljhandlarna att hålla lika färska
grönsaker som försäljarna på torget?
Vi har vänt oss till direktör Alvar
Kempel i Hälsingborg för att höra vad
han har att säga.
Grönsaker
skall
två
i
dagar
inköpas
för
en eller
sänder.
— Det finns detaljhandlare som köper hela sitt veckobehov av grönsaker
en gång i veckan, svarar direktör
Kempel. Då är det ju helt naturligt att
dessa inte kan följa de fallande priserna, särskilt på våren och försommaren. Och på så vis kan de inte heller bjuda sina kunder färska grönsaker. Grönsaker skall inköpas för en
eller ett par dagar i sänder. Vi är nu
också så väl rustade, att vi kan leverera grönsaker, så att de kan finnas i
ICA-affärerna, undantag norra Sverige,
cirka ett dygn sedan de skördats. Hellr e små partier som går åt före stängningdags, än överblivna grönsaker varje kväll. Vissna grönsaker är en styggelse för varje husmor med anspråk.
Förlust
att inte föra
bara ett salladshuvud för trettio öre,
och om expediten då är skicklig, kan
hon kanske göra en stor försäljning
av frukt och konserver, just sådana
varor som hör till de mera vinstgivande. I saluhallarna säljs ofta både
konserver, charkuterier, ost och övriga
mejerivaror, och även torgen kan konk u r r e r a med detaljaffärerna. Det är
inte få husmödrar som gör en »torgrond» och då förser sig med ägg, höns,
frukt och kanske även smör. Och så
fisk- och grönsaksaffärerna! De b r u k a r
vara ganska välsorterade med alla
slags konserver, frukt, marmelader,
honung, konfektaskar etc.
Maja-Lisa
Furusjö.
Sagt om grönsaker
landet runt
Korta kommentarer
husmödrar.
Ludvika:
Vi bor
utkanten av staden.
omöjligt att få tag
vill vi ha sådana
centrum av staden,
för
tidsödande.
av
i ett villaområde
i
Där är det nästan
i färska
grönsaker,
måste vi gå till
och det är alldeles
Halmstad:
Pä sommaren är grönsaker
och bär oerhört dyra i Halmstad. Handlarna skyller på turisterna, som betalar
vad som helst för en knippa
morötter
och en liter jordgubbar. Skulle det inte
vara god reklam för ICA-handlarna
att
kunna pressa ned priserna?
Abrahamsberg,
som, är en förort till
Stockholm:
Härute har alla
affärer
färska grönsaker
mycket
billigt.
Vi
frossar i grönsaker!
grönsaker.
Många detaljhandlare som säljer
grönsaker anser att dessa vissa delar av
året är rent förlustbringande och anser det som en ren service att tillhandahälla sin kundkrets sallad, rädisor och gurka exempelvis i mars.
Men de livsmedelshandlare som inte
säljer grönsaker kan förlora på detta.
Det är inte så få husmödrar i Sverige
som går till grönsaks- och fiskaffärer
eller torg och saluhallar för att köpa
grönsaker. Många av dem är generade
för att komma in i en affär för att köpa
Uppsala: l den stadsdel där vi bor är
det omöjligt att få tag i fina grönsaker. Men tidigare bodde vi i en annan stadsdel i utkanten av staden, och
i den ICA-affär jag handlade fanns alltid bra grönsaker. Så det beror väl helt
och hållet på affärsinnehavaren
vad
han kan bjuda sina kunder.
Åtvidaberg:
Man blir inte glad när
man läser i tidningen att
stockholmarna betalar 40 öre hektot för
spenaten,
när vi samma dag får betala 65 öre!
5
ICA-konferens:
I v i s s a d e l a r a v v å r t l a n d ä r g r ö n s a k s k o n s u m t i o n e n så l å g
a t t m a n s t ä n d i g t l e v e r p å g r ä n s e n till b r i s t t i l l s t å n d . Detta
och m v c k e t a n n a t a v intresse f r a m k o m vid den konferens
o m g r ö n s a k e r s o m p å I C A : s i n i t i a t i v o r d n a t s i Stockholm.
Dr Bertil
Falconer
i
talarstolen.
G,
' rönsaksförsäljningen är nu mycket
aktuell och både inom och utom ICA
strävar många krafter att förse det
svenska matbordet med färska grönsaker under en större del av året. För
att i någon m å n sammanlänka detta
arbete och möjliggöra ett utbyte av
erfarenheter inbjöd ICA:s F r u k t - och
Grönsaker och ICA-förlaget till en liten konferens i Stockholm torsdagen
den 4 maj.
Allt som allt hade samlats ett fyrtiotal representerande köpmän från olika
områden, grönsaksodlare, transportföretag, Köpmannainstitutet samt Inköpscentralerna och ICA:s dotterföretag. Under förmiddagens förhandlingar
v a r riks- och fackpressen närvarande.
Vid den gemensamma
grönsakslunchen uttryckte direktör Gustaf Kollberg en förhoppning om att de uppslag
som framkommit skulle kunna genomföras och att framför allt ICA skulle
kunna fortsätta göra en insats för grönsakerna.
Lät oss sedan ta några axplock ur
diskussionen.
Saxat ur pressen:
Grönsakerna
och
folkhälsan.
Inledare med. dr. Bertil Falconer:
— Parollen grönsaker på var mans
bord kan gott vara hämtad ur en medicinsk handbok. Både ur praktisk synpunkt och ur teoretisk är detta med
grönsaker en sak som man på det varmaste vill understödja. Vi vet att vi
äter för litet grönsaker här i landet.
Docent Borgström
kommer nog att
lämna uppgifter om att vi egentligen
står i skamvrån i jämförelse med Danmark. I vissa delar utav landet är grönsakskonsumtionen under fullständigt
normala förhållanden så låg att man
ständigt lever på gränsen till bristtillstånd ifråga om alla dessa värdefulla
ämnen. Grönsakerna kan föra dem på
v å r t bord varje dag om det bara finns
folk som sköter den saken på ett klokt
sätt.
Grönsakskonsumtionen
Dagens Nyheter
Vid olika tillfällen på denna livliga och roligt upplagda konferens
tick man sig nya olustsiffror till livs
— precis som sig bor. Det var ju
meningen att debatten mellan producent, handlare och konsument
skulle bli så livlig som möjligt!
Köpmannen
Intensivt intresse för grönsaker avlyssnades i dir. Kollbergs båda anföranden vid lunchen. Att Icas kakbok gått ut soro en best-seller av ovanliga mätt, 500000 exemplar, kunde
inte heUer göra hr KoMberg ledsen
en dag med grönsaksdiet.
6
i
Sverige
Svenska Dagbladet
och andra
länder.
Inledare docent Georg
KansVe vi blir åtminstone lika
grönsaksätande som danskarna vad
det lider. '
— Det är synnerligen befogat att ta
upp frågan om svenska folkets grönsakskonsumtion till grundlig diskussion. Få länder med vår levnadsstandard visar så låg per capita-förbrukning som vi, endast Vs av USA:s resp.
Frankrikes siffror. Danmark har 50 V»
högre siffror. En bättre hantering redan vid skörd och senare under distribution och försäljning är viktiga förutsättningar för kvalitetens höjning men
också förbilligande av varan.
Morgon - Tidningen
I denna konferens, som man får
hoppas ger upphov till ökad propaganda för en högre grönsakskonsumtion bland vårt svenska folk,
'deltog över 30-talet representanter
1 för ICA med dotterföretag, transportföretag, köpmännen och grönsaksodlarna.
Borgström:
Husmoderns
inköpsproblem.
Inledare fru Maja-Lisa Furusjö, Stockholm:
F r u Maja-Lisa Furusjös anförande
återfinns i artikelform på annan plats
i detta nummer.
Köpman
Eric Blomberg,
Gävle:
—• Det ä r en väldig prisskillnad på
grönsaker. Sallad i vikt är ganska billig. Morötter, vitkål och sådant är betydligt mycket billigare i förhållande
till vikten. Vad skall man då rekommendera till kunderna? Skall man
bjuda ut sallad som en grönsak med
fint näringsvärde eller som aptitretare?
Docent Georg
Borgström:
— Ur vitaminsynpunkt är den djupfrysta varan fullgod även efter två år.
Vitaminhalten i färska grönsaker som
ligger i solen på torget kan däremot ofta
efter några timmar sjunka med 30 till
40 °/o. Sköts fryskonserveringen väl är
givetvis sådana grönsaker att föredra
framför färska som behandlats illa. Ordnas transport och distribution riktigt,
kan m a n dock räkna med att färska
grönsaker under vissa delar av året erbjuder fullgod kvalitet till lägre pris.
Vad
kan
propagandan
försäljningen
Inledare
förlaget:
göra
för
?
direktör
Gösta Ekholm,
ICA-
— Alla åtgärder, som vidtagas för att
höja produktionen, förbättra distributionen och sänka priserna på grönsaker
kan aldrig helt leda till den önskade
konsumtionsökningen
om inte den
svenska husmodern i gemen kan övertygas om att grönsaker inte bara är
ett komplement till viss annan »riktig»
mat utan att de kan användas på det
mest varierande sätt och ge en önskvärd omväxling i vår annars ganska
stereotypa matsedel.
Än så länge får vi lita till de enDirektör Alvar Kempel i sitt esse när
han pratar grönsaker med från vänster
fru Maja-Lisa
Furusjö,
rektor
Ivan
Larsson och köpman Bror
Andersson,
Stockholm.
skilda initiativ som tagas, och där har
inte minst tidningarna en viktig uppgift.
Att sådan propaganda ger resultat
har vi sett genom vår egen tidning
ICA-kuriren, där grönsakerna alltid givits en stor plats. Intresset för grönsaksrätter är också nu mycket stort
bland tidningens 430.000 p r e n u m e r a n ter. I en för ett par år sedan av tidningen anordnad recepttävlan deltog
över 4.000 husmödrar. En receptbok
byggd på denna tävlan har sålts i inte
mindre än 100.000 ex. och efterfrågas
allt mer.
Docent
Georg
Borgström:
— Reklamen är nödvändig, men den
måste kompletteras för att inte förfela
sin verkan. En amerikansk undersökning h a r visat att husmödrarna i 9 fall
av 10 köper grönsaker just därför att
de lockas därtill av en välgjord exponering. Åsynen av bra grönsaker får
henne att köpa.
Butikernas varuvård är mycket avgörande om vi skall öka landets grönsakskonsumtion — den kan begränsa
kassationen och därmed sänka priserna något — det är också en nödvändig
sak för ökad konsumtion.
Hur skall vi få billiga
grönsaker
under en större del av
året?
Inledare direktör Alvar Kempel,
Hälsingborg:
— Den svenska produktionen av
färska grönsaker täcker för närvarande
landets behov ganska bra under sommarmånaderna. Om vi genom propaganda kan öka konsumtionen, måste
den svenska odlingen emellertid utökas. Bortser man från sommaren är
importen av stor betydelse, när det
gäller att få fram låga grönsakspriser.
I år har den genom frilistningen kommit igång ordentligt. Den italienska
blomkålen har blivit en stor succé och
nu hoppas vi, att under vintern kunna
importera allt mer från kontinenten.
Vare sig man tar grönsaker frän utlandet eller Sydsverige är man mycket
beroende av
transportmöjligheterna.
Under sommaren sker transporterna
ofta i stark värme, och är då järnvägsvagnarna mindre lämpliga försämras
varornas kondition. SJ:s innehav av
moderna kylvagnar är begränsat, men
med tanke på grönsakernas stora betydelse som konsumtionsvara är det
min förhoppning, att även transportfrågan skall kunna lösas.
sakerna utföres på rätt sätt. Det är en
väg, som vi måste pröva ävan i Sverige.
Köpman
Bror N. Johansson,
— Jag vill bara vitsorda de sakerna,
som red. Lindblad sade, att grönsaksförsäljningen har en stor betydelse för
försäljningen av alla varor. För ett par
år sedan gick vi med enkla medel in
för att rationalisera den — vi satte på
prislappar t.ex., enkelt gjorda, för varorna skall ju säljas kvickt. Men det
har i alla all haft den effekten, att
grönsakerna dragit mycket kunder och
ökat försäljningen av alla varor. Vi har
under det här året haft en bra inkomst
av grönsaksförsäljningen — den h a r
faktiskt varit mycket lönande. Några
kassationer h a r vi egentligen inte haft,
faktiskt ingenting. Vi har sålt i stora
kvantiteter — vi har vräkt fönstren
fulla med grönsaker.
Redaktör
Köpman
Eric Blomberg,
Gävle:
— Jag föreställer mig att en odlare
som intresserar sig för handelns och
konsumenternas synpunkter skapar en
good-will för sig själv. Jag tänker på
tomatodlingen t.ex. Det finns faktiskt
de, som skapat sig ett namn som Blå
Papperets tomater. De har alltid fina
tomater, jämnstora och utan fläckar.
Jag föreställer mig att den odlare, som
engagerar sig för någon eller vissa
grönsaker, som försöker specialisera sig
på det, för honom går det bra. Förpackningarna måste förbättras. Hur
vore det att förse dem med en stor
tydlig lapp, att varan är ömtålig? Hur
skulle det vara att införa kvalitetsbetalning pä grönsaker?
Grönsakerna
i
butiken.
Inledare redaktör Sven Lindblad,
ICAtidningen:
— Den nya våtmetoden medför, att
viktförlust och kassation kan nedbringas med ca 38 %>, vilket möjliggör
motsvarande prisnedsättning på grönsakerna. Amerikanska staten har vetenskapligt prövat metoden och lämnar nu statsbidrag till en omfattande
instruktörsverksamhet. Detaljhandeln i
USA har också länge känt, att den behöver regelbunden och sakkunnig hjälp
för att lösa dessa problem och abonnerar ofta på instruktörer, som anställts av inköpsorganisationerna och
som ansvarar för att arbetet med grön-
8
Göteborg:
Sven
Lindblad:
— Hur stor är herr Johanssons grönsaksförsäljning?
Köpman
Bror N. Johansson,
Göteborg:
— Vi säljer nog under säsongen, som
börjar nu — eller redan har börjat —
varor för ett utförsäljningsvärde av
mellan 1.000 och 1.500 kronor i veckan.
Då är omsättningen i den butiken ungefär 6.000 kronor i veckan, så grönsaksförsäljningen skulle kunna röra
sig om ca 20 "/o av det hela.
Pris-listigt!
I AB
Ala
Handel
i Ljusne
det en fröjd att handla
tycker
husmödrarna.
Undra
det! Dagligen kan man
i den butiken
bilden
vilka
grönsaker
ger och
kostar.
visar,
dels
dels
som finns
i la-
vad
grönsakerna
med
över grönsakerna
ter fast på väggen
lapparna
prisanslag
utläsa
Textplakatet
teckningen
försit-
medan
pris-
är lösa och kan
bytas
ut efter behov. Praktiskt
minst med
prisernas
på
nämligen
på det
sovi
är
grönsaker
tanke
på
imxlingar.
— inte
grönsaks-
Rektor Ivan Larsson,
institutet:
Köpmanna-
— Jag vill gärna tala om att vi på
Kl är mycket intresserade av att medverka till en ökning av grönsaksförsäljningen. I augusti kommer vi att ha
en mycket praktiskt upplagd specialkurs för grönsaksförsäljare. När det
gäller konsulentverksamhet är det säkert
det svåraste att få kostnadsfrågan löst,
men man kanske kan få litet från odlarna och från grossisterna och kanske
också från köpmännen. Vi måste ha de
absolut bästa metoderna och jag tror
inte vi kan genomföra detta om vi skall
gå in för att låta dem, som inte förstår,
ange tonen.
Trafikinspektör
holm.
H. Hulting,
SJ, Stock-
— Vi har inga möjligheter att ställa
en vagn till förfogande vid varje station som tar emot grönsaker. Den 1
april i år disponerade vi 11.000 slutna
vagnar och 592 kylvagnar. Då får man
tänka sig att hela den övriga trafikmängden skall ha sin del av detta. Transporthastigheten har dock gjort goda framsteg om man jämför med för 10 år
sedan. Vi har nu tänkt sätta in ett tåg
avsett för frukt och ömtåliga produkter som skulle gå från Malmö kl. 18.21.
Vagnar med det tåget har vi i Örebro
4.49, i Borlänge 8.44. Transporttiden
Malmö—Boden blir 24—29 timmar. Det
tar en dag och två nätter till Kiruna
och grönsakerna kan där distribueras
klockan 7 på morgonen.
Allvarsord
om
grönsaker
Dir. Alvar Kempel, ICA:s Frukt
och Grönsaker AB, har något
att säga just er.
(Annons)
Jag börjar
bli gammal...
En p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g s k a p a r t r y g g het m o t å l d e r d o m e n och g a r a n t i f ö r
a t t inte f a m i l j e n ställs på bar backe
om
Kc
köpmännen är fria företagare, som
varje dag draga försorg om både sig
själva och familjen. På samma sätt
måste de se till att de har ekonomiskt
väl ordnat vid pensionsåldern, vid inträffad varaktig arbetsoförmåga eller
vid för tidig död.
Förr i tiden hade köpmännen måhända större möjligheter att göra goda
vinster och på så sätt bildades lättare
ett kapital, som kunde trygga deras
framtid och ålderdom till den dag de
tog farväl av affärslivet.
Ser man på situationen i detaljhandeln idag är det felaktigt att tänka sig
att i fortsättningen följa de spår, som
köpmännen har gått ifråga om pensioneringen. Fortfarande gör många köpmän så, att de spekulera i sin rörelses
goodwill-värde eller nedskrivningar i
varulagren. Dessa dolda reserver är för
köpmännen det enda skyddet som snart
kan förbrukas genom en lågkonjunktur,
skärpt konkurrens eller några andra
faktorer, vilka inverka på rörelsens
stabilitet.
Pensionsförsäkring
trygghet.
ger
önskvärd
Det skall inte förnekas att en hel del
köpmän är pensionsförsäkrade och sålunda har en garanti för att familjen
inte ställs på bar backe om något oförutsett skulle inträffa. Det är emellertid
ovanligt att köpmännen har sådana
10
något
o f ö r u t s e t t skulle
pensionsförsäkringar att de något så
när ger den trygghet, som är önskvärd.
Köpmännen kan numera skapa sig
trygghet på ett bättre sätt och det gör
de enklast genom att taga kontakt med
Sveriges Köpmannaförbunds Pensionskassa. Den kallas i dagligt tal för KPK
och är särskilt tillrättalagd för detaljhandelns folk. Försäkringsformerna är
inte nya utan ha använts av andra intressesammanslutningar under många
år. Köpmannaförbundet vill med startandet av sin pensionskassa ge sina
medlemmar tillfälle att mot lägsta
möjliga avgift teckna pensionsförsäkringar. De försäkringsformer, som kassan tillämpar är mycket moderna och
grundtanken till dessa är att de skall
täcka så många situationer som möjligt,
där medlemmarna eller
familjerna
måste få ett ekonomiskt stöd.
Vilket skydd får man som
medlem i KPK?
För att klargöra detta är det lämpligt
att anföra ett exempel:
Minskad
inträffa.
Familjen består av en köpman, 30 år,
hustru samt 2 barn.
Pensionsförsäkring: Egenpension 4.000
kr., familjepension
2.000 kr.
Mannen är här försäkrad för en årlig egenpension av 4.000 kr. från 65 års
ålder. Pensionen är livsvarig. Dessutom
är han för tiden fram till pensionsåldern försäkrad för pension vid varaktig arbetsoförmåga. Det innebär att
han erhåller pension före pensionsåldern med samma årsbelopp, om han
på grund av varaktig sjukdom eller
annan form av invaliditet får sin arbetsförmåga nedsatt. Under den tid som
han får pension är han även avgiftsbefriad.
Familjens skydd.
Vid mannens frånfälle är hustrun
försäkrad för en årlig grundpension av
2.000 kr. Dessutom utbetalas barnpension intill dess att barnen uppnått 21
års ålder. I exemplet finnes 2 barn,
vilket berättigar till en höjning av
grundbeloppet med 50 %>•
skatt genom
pensiofisförsäkring.
De avgifter, som inbetalas till pensionskassan, är
avdragsgilla under »allmänna audrag» i sjaludefciarationen. För de anställda får ni bland omkostnaderna i
rörelsebilagan
medräkna dessa avgifter. Ni bör tänka
på detta, då ni beräknar avgiften för en pensionsförsäkring. Den ärliga avgiften blir icke oväsentligt lägre,
om ni tager hänsyn till förmånen av fullt avdrag för
erlagda
avgifter.
Om vi antar att mannen avlider när
han är 35 år och barnen är i 10-årsåldern så inträffar följande:
Hustrun får en årlig grundpension
av 2.000 kr. och de närmaste 10—11
åren ett tillägg för barnen med 1.000
kr. Hon erhåller alltså sammanlagt
3.000 kr. om året tills barnen blir 21 år
och därefter 2.000 kr. om året så länge
hon lever ogift.
Avlider båda föräldrarna erhåller
barnen pension, enligt detta exempel,
med sammanlagt 2.200 kr. om året tills
de fyller 21 år.
Vad kosfar en sådan försäkring?
Om m a n förutsätter att både man
och hustru ä r 30 å r blir avgiften 102
kr. p r månad. Det bör h ä r observeras
att hela avgiften är avdragsgill i deklarationen, varför en stor del av densamma kommer tillbaka i form av lägre
skatter.
För kvinnlig köpman gäller samma
försäkringsformer med undantag för
familjepension, som endast kan tecknas
av män.
Ni kan upphöra
försäkringen.
med
pensions-
Om till äventyrs er ekonomi icke
skulle tillåta er att fortsätta den påbörjade avgiftsinbetalningen, så förlorar ni icke därför de inbetalda medlen. Ni får ett fribrev, som upptager de
förmåner, vilka tillkommer er utan vidare avgiftsinbetalning.
En god
början.
Vad som andragits i ovanstående
exempel ger ju ett relativt gott skydd.
Pensionsbeloppens storlek kan dock
varieras och man får vid tecknandet
givetvis ta hänsyn till de ekonomiska
förutsättningarna. Speciellt de yngre
köpmännen, som kanske är hårt bundna av lån, kan ha det svårt för att frigöra medel för en pensionsförsäkring
Vad
av ovan relaterade omfattning. Man bör
för den skull inte ställa frågan på
framtiden utan börja med lägre pensionsbelopp, för att sedan efter hand
höja försäkringen till önskad storlek.
De äldre köpmännen har ofta, vid de
otaliga samtal jag haft med dem i pensionsfrågan, önskat att kassan skulle ha
startat för ca 20 år sedan så att de haft
samma möjligheter som nu finns att
ordna sitt pensionsskydd.
J a g skulle därför vilja ge er det rådet att tillsammans med hustrun taga
en kväll i lugn och ro och diskutera
igenom edra försäkringsskydd samt
undersöka vilka möjligheter ni har att
fullkomna detta med en pensionsförsäkring. Låt en försäkring, hur liten
den än är, bli en god början till den
trygghet ni eftersträvar.
Nils
kostar
en
Vilken pensionsålder
man välja?
Amlert.
pensionsförsäkring?
bör
Den vanligaste förekommande pensionsåldern är för man 65 år och för
kvinna 60 år. För man förekommer
även pensionsåldrarna 62 och 67 år
och för kvinna 62 och 65 år. Genom
att sätta pensionsåldern så högt som
möjligt, blir avgifterna lägre, och man
h a r därför möjlighet att ta en större
försäkring.
\ tabellen anges
månadsavgifterna
för olika
inträdesåldrar.
Manlig k ö p m a n , p e n s i o n s å l d e r 6ö år
( H u s t r u n s ålder är s a m m a som m a n n e n s )
Inträdesålder
FamiljeEgenpension
pensiun
1000 kr. (enb Anka)
500 kr.
Engångsbelopp
1
10(10 kr.
II
100U kr.
Kvinnlig k ö p m a n .
p e n s i o n s å l d e r 60 år
Egenpension
1000 kr.
1
Engång sbelopp
I
1000 kr.
11
1000 kr.
21
12.16
6.55
1.61
1.25
18.07
1.79
1.30
24
13.7 0
6.9 4
1.79
1.38
20.5 9
2
1.45
27
15.51
7.37
1.99
1.55
23.5 8
2.25
1.63
30
17.63
7.87
2.23
1.74
27.18
2.5 6
1.85
33
20.16
8.44
2.52
1.96
31.si
2.9 3
2.12
36
23.23
9.12
2.87
2.2 4
37.17
3.4 0
2.45
39
27.04
9.96
3.30
2.5 8
44.37
4.—
2.88
42
31.89
10.99
3.84
3.-
53.9 9
4.80
3.44
45
38.23
12.31
4.54
3.55
67.53
5.91
4.2 2
Avgifterna.
Av tabellen härintill framgår det vad
en pensionsförsäkring kostar. Ni kan
lätt med ledning av dessa uppgifter
räkna ut vad en pensionsförsäkring i
ert fall skulle kosta. F ö r en egenpension å 2000 kr. är avgiften två gånger
så stor som den angivna.
På detta uppslag
behandlas
pensionsfrågor.
Om
pensionsproblem
får
mande nummer av
köpmännens
affärsmedhjälparnas
vi läsa i ett komICA-tidningen.
11
Hur är det med
N;är jag köper köttfärs vill jag alltid
ha det målet av innanlår. Dels därför
att jag tycker det är aptitligare att få
det målet av ett stort köttstycke än av
alla de småbitar som hamnar i köttkvarnen, dels därför att köttbullarna
blir mycket finare av fint kött. När
jag ber att få specialmalet kött, har
man aldrig visat några sura miner
utan villigt och glatt malt efter mina
önskningar. Men — många gånger har
jag tänkt: förlorar inte handlaren på
det här? Egentligen angår det ju inte
mig som kund, men ändå! Jag ber om
fyra hekto färs, biträdet skär av ett
stycke kött, mal det, lägger det på vågen och finner att den visar på ett
halvt kilo. Vad gör han då? Jo, tar
bort ett hekto och lägger det bland
den billigare färsen. Prisskillnaden är
inte så liten per hekto, jag har sett det
oändligt många gånger under alla de
år jag handlat matvaror, och det är
väl flera kunder än jag som gärna betalar litet extra för att få en finare
färs.
Varukorg
i blickpunkten
Den här trådkorgen är — rätt placerad och rätt skött — en merförsäljande faktor att räkna med. Korgen
hänges från taket och placeras i ögonhöjd så att kunderna inte kan undgå
att lägga märke till den. Viktigt är
också att skylta om ofta och att helst
göra en masskyltning med en vara åt
gängen. Texten »Nyinkommet» är klippt
ur Hakonbolagets plakatsats.
Effekten av att visa en vara är odiskutabel. Merförsäljningar och impulsköp är till stor del beroende pä butikernas förmåga att med dekorativa och
lockande inneskyltningar framhäva varorna.
12
köttfärsen?
Fru Kunden har funderat och
frun skulle ha. Hon ville knappt ta be-
i
xalt
kommit
målen
r
» I I
fram till
att
i
special-
köttfärs kan ge förlust
för a f f ä r e n .
för färsen efter priset på innanlår
Tänk om jag varit en kund som inte
känt
tiU p r i s e r n a ,
Hur mycket
Fru
Då undrar jag ibland, varför inte
fler affärer kan göra som en charkuteriaffär jag handlat i under en
period. Där fanns alltid en förstklassig
färs av innanlår, man behövde aldrig
stå och vänta på specialmalning och
samtidigt ha samvetskval för att man
besvärade personalen extra.
Annars kanske det kan gå som det
hände mig för några år sedan. Affären,
där jag handlade, hade fått ett nytt biträde, en ung, mycket oerfaren flicka.
Hon malde kött efter min önskan, så
gick hon och tittade på prislistan på
väggen och så sa hon: Det blir en och
nittiofem. Jag kunde för mitt samvetes
skull inte låta bli att protestera. — Jo,
sa hon, köttfärsen kostar tre och nittio
kilot! Och det var ju ett halvt kilo
hade
handlaren förlorat då?
Kundén.
Det kalla ljuset
Har ni någon gång stått i en mörk
butikslokal och sett det mystiska skenet från döda havsfiskar eller från
slaktkött?
Allt ljus vi känner till förbinder vi
med värme — och allt ljus vi får ger
också värme. Teknikerna har inte löst
problemet att framställa ljus utan
värme — även om det vore mycket
önskvärt. Men naturen har löst saken
i växt- och djurriket. I en mörk skog
kan man på natten se ett mystiskt ljus
frän multnande trä och ruttnande blad.
Och döda fiskar och slaktkött lyser
också i mörkret.
Nordsvenskas
härnösandsstämma
w
1 \ ordsvenskas bolagsstämma i Härnösand den 7 maj blev
för deltagarna ett ljust minne, trots att stämman inte firades med sådan pomp och ståt som vid 10-årsjubileet förra
året. Tillslutningen var mycket god och allting fungerade
perfekt.
När stämman öppnades på söndagsmiddagen på biografen Fyren, hade drygt 200 köpmän infunnit sig. Förhandlingarna öppnades av Nordsvenskas styrelseordförande, köpman Harald Holmlund,
Byske, som berörde det gångna
årets verksamhet och påvisade att det varit framgångsrikt trots något vikande konjunkturer. Av styrelsens förvaltningsberättelse framgick, att 1949 karakteriserats av en
ytterligare allmän åtstramning inom näringslivet. Livsmedelshandeln har fått vidkännas rätt kännbar marginalförsämring, som givetvis satt spår i nettoresultaten. Den omorganisation av företagets försäljningsorganisation — tilllämpandet av skriftliga order från medlemmarna — som
beslutats vid Nordsvenskas 10-ärs-jubileum, hade kopplats
på under 1949, och köpman Holmlund ansåg detta vara en
mycket betydelsefull rationaliseringsåtgärd för hela varudistributionen. Nordsvenskas järn- och husgerådsavdelning
har under året byggts ut, och en omorganisation av det
gamla östersundskontoret har skett.
Direktör Hakon Swenson i Västerås höll ett mycket medryckande föredrag över ämnet »Vad kunna vi begära av
oss själva», där han gav en bild av vad inköpscentralerna
betytt och betyder för den enskilda handeln. Därefter följde
diskussion om Nordsvenskas »Nya giv» samt c/msättningsutvecklingen 1950 med inledningsanförande av verkställande
direktören i företaget, Bengt Karlsson, Östersund.
I bolagsstämmomiddagen på S:t Petri-logen deltog över
350 personer, och hela festen präglades av god stämning
och gemyt.
En bok som ger besked
J V ö p m a n n e n kommer ofta i kontakt med ämbetsverk, vars
förordningar, författningar och paragrafer kan verka komplicerade och tidsödande. Boken Handelns Hjälpreda vill,
som titeln anger, vara en hjälpreda för köpmannen i just
krångliga situationer. Boken ger ett koncentrat av vad köpmannen bör veta för att slippa slösa bort tid. Ett litet axplock ur innehållet visar att boken bl.a. ger svar pä frågor
av följande slag: H u r skall butiksstängningslagen tillämpas?
Vilket ekonomiskt ansvar har jag beträffande
mina
an-
ställdas skattebetalningar? H u r mycket semester har de anställda rätt till? Hur fungerar priskontrollen? Ett tjugotal
sakkunniga har medverkat i boken. Den är utförd i klotband och vänder sig till större detaljhandelsföretag. Priset
är 26 kr.
Göteborgsnyhet:
Mjölk och s p e c e r i e r
Göteborg är de plomberade
mjölkflaskornas
stad
nummer ett. Mjölk-försäljningen
i staden utgöres enligt
uppgift till ca 90°/'» av plomberad
flaskmjölk.
Den
hygieniska flaskförjiuckningen
möjliggör en
kombination av mjölk och specerier i samma lokal.
Köpman
OSKAR ALLBERG
har med utmärkt
resultat
tagit
fasta pä detta, och bilderna här visar hur praktiskt han
har det ordnat. Mjölkflaskorna
förvaras stående i backarna i ett kylrum intill affären och nås lätt genom
att man öppnar locken på den rostfria mjölkdisk,
som
finns i
speceriavdelningen.
En försäljning av 1.000 flaskor mjölk över
speceridisken är inte ovanlig en lördag och
arrangemanget
har vidare inbespart en biträdeslön.
säljs i s a m m a
lokal
Wasastadens
Livsmedels butik har en
yta av endast 40
kvm.
Genom den
minutiöst goda ordning som råder i
butiken verkar den
dock mycket större.
Köpmannen som själv snickrade sin
D<' e t var
1945 Douglas Nicklason övertog Wasastadens Livsmedel. Sparkapitalet från sina biträdesår hade han placerat dels i en sommarstuga och dels
på en sparbanksbok med 3000 kronor
som slutsumma. F r å n Handelskredit
fick han låna 5000 kronor och med
dessa resurser hade han att göra det
bästa av situationen. Butiken hade en
omsättning av endast ca 50.000 kronor
och det gällde därför att rätta mun
efter matsäck. Att sköta en butik av
den storleken i ett av de äldre bostadsområdena i en stad som Göteborg är
minst av allt en lätt uppgift. Eftersom
man idag kan säga att han lyckats över
all förväntan, skall vi se hur han gick
tillväga.
Snickrade
själv
sin
inredning.
Den första oktober skulle Nicklason
flytta in i sin lokal. Där fanns förut en
gammal inredning i mörk mahognyfärg — själv ville han emellertid att
kunderna skulle mötas av en ljus och
mera modern interiör och han beslöt
därför att själv göra en ny. Redan på
sommaren började han därför själv
köpa in virke, masonit, ducolackerade
Tilaplattor och eklist och var snart i
full färd att snickra till diskar och
14
Att vara tusenkonstnär
är nästan nödvändigt
en mindre butik. Köpman Douglas Nicklason berättar
man med litet händighet själv kan ordna en
inom ramen för kostnader som en liten omsättning
montrar ute vid sin sommarstuga. Materialet kostade inte mer än 59 k r o nor och då ingick även gångjärn, spik
och skruv i den summan. Men till bl.a.
brödmontern krävdes glas och förnicklade beslag och det gick på 150 kronor.
När lokalen sedan blev ledig var Nicklason själv med och bröt med kofot
och bändjärn loss den gamla inredningen. Man hade endast en vecka på
sig att göra butiken i ordning och
ibland var man ända upp till 11 man
i den lilla lokalen. När Nicklason öppnade fann kunderna en helt ny lokal,
och själv kunde han konstatera att med
kyldisk, vågar och allt hade utrustningen inte kostat mer än 5.000 kronor.
Hans
eget
recept.
Skall man lyckas rycka upp en gammal affär, måste man hastigt åstadkomma en helt ny atmosfär, säger
Nicklason. Låt oss räkna upp hans åtgärder vid starten:
om man har
här hur
trevlig butik
tillåter.
Jag tog bort allt gammalt i inventarieväg, som inte kunde göras om
och fräschas upp.
Skyltfönstren var helt inbyggda och
vid dörren fanns ett skrymmande
vindfång. För att få butiken ljus
och luftig tog jag bort detta och
satte upp låga skyltfönsterbord och
en vanlig dörr.
Det fanns en gammal hytt för butikskassörska och den fick också
försvinna.
Hela lokalen målades i ljusa inbjudande tärger.
Vidare gick jag in för att saluföra
det kunderna ville köpa och inte
det jag själv ville sälja.
Lockande skyltningar är ett livsvillkor för en butik som denna. Jag
slopade fabrikanternas kräppappersskyltningar och ordnade aktuella
skyltningar, som anknöt till varor
jag visste kunde locka in strökunder.
Genom att genomföra allt detta åstadkom Nicklason en
genomgripande förändring, men han var ändå inte nöjd.
Så h ä r b e r ä t t a r han:
En
affär,
som
min
måste
ha en
ipmy
specialitet.
— Som filialföreståndare fick jag en gång ett bra exempel på h u r hopplöst det kan vara att försöka driva upp omsättningen i en liten affär. Ingenting tycktes hjälpa, jag
hade rent och snyggt och trevlig personal, men kunderna
kom inte . . . Då inträffade det att ett storbageri stängde sin
brödbutik tvärs över gatan — jag ringde upp och ordnade
så att vi fick försäljningen av deras bröd. Med ens slog det
om, så länge vi endast hade haft vanliga specerier att erbjuda hade kunderna inte haft något speciellt ärende till
oss, men när de kom på dagliga besök för att köpa
färskt bröd, köpte de också många andra varor. När jag blev
min egen, tog jag fasta på detta — jag förstod att jag måste
skaffa min affär en speciell varugrupp, där vi hade bättre
sortering än andra. Det skulle vara något som kunde locka
kunderna till täta och regelbundna besök.
Forts, på nästa sida.
Tack, jag
är färdig
att ta emot
ordern!
Det här lilla telefonbordet
är en av de många
praktiska
saker herr Nicklasoyi snickrat till. Det har i stort sett
samma utförande som överdelen på en skolbänk och förvaringslådan användes för pennor, block, telefonregister
o.d.
Elisabeth Nicklason tar emot en
telefonorder.
nredning
Skjutdörrar
har
många
fördelar
tycker
köpman
Douglas
Nicklason.
Gör den bättre om ni
kan!
Den här brödmontern
var en av de inventarier, som herr
Nicklason själv snickrade sommaren innan han öppnade
sin butik. Den är liksom diskarna klädd med
ducolackerade
tilaplattor
i cremgul färgton utom väskhyllan,
som är
klädd med en platta i marmorimitation.
Montern är nu fem
år och ser fortfarande
ut som en ny
fabrikstillverkad.
15
Nicklason
får
en
idé.
Det fanns gott om vegetarianer i Göteborg och en dag slog det Nicklason,
att dessa säkert hade ganska svårt att
fä de varor de sökte. Han beställde en
del varor pä prov från en firma i
Stockholm och fortsatte sedan med allt
flera varor. Dessa kunder ville ha
grövre bröd, ofta av grovt krossat vete,
råsaft på morötter, rödbetssaft, biodynamiska grönsaker, dvs grönsaker
odlade på konstgödselfri jord, och mycket annat i den vägen. Det tog tid att
sätta sig in i deras önskemål men efter
hand blev Nicklason något av en expert. Kundkretsen i den lilla butiken
växte.
Han skötte också reklamen för sina
nya varor på ett utmärkt sätt. En propagandist för den vegetarianska idén
kom till Göteborg och anordnade stora
möten i bl.a. Konserthuset. På tre
gånger uppgick publiken till inte
mindre än 2700 personer och när de
lämnade lokalerna, stod Nicklasons
personal vid utgången och delade ut
reklamblad som talade om, att en stor
del av den mat som rekommenderats
fanns att köpa i Wasastadens Livsmedel. Nästa dag fick man massor med
kunder och mänga av dem hade sina
order antecknade på baksidan av reklambladen, så det var lätt att konstatera att det var just denna reklam som
var orsaken.
Efterhand som Nicklason arbetade in
sin nya specialitet fick han se sin affär
öka i omsättning med allt större fart,
och man måste nu vara tre i butiken
för att klara omsättningen.
Femtioårsresa
gav
idé
nr
2.
Sista året har emellertid Nicklason
ökat ytterligare 25 å 30 »/o och det tillskriver han ett uppslag han fick då
han tog sig ledigt en vecka för att besöka Stockholm i samband med att han
fyllde 50 år. Han berättar:
— Av en händelse fick jag se, att en
butik vid Klarabergsgatan skyltade
med surbröd. Jag tänkte att det kanske
Gör man så? Nej!
I måndags kom en äldre herre in i
affären, blev expedierad av en yngre
medhjälpare, bad att få köpa ett paket
comflakes. Han uttalade ordet som det
lästes på svenska utan engelsk accent,
expediten repeterade på oklanderlig engelska, vilket tydligen generade den
gamle herm,.
16
kunde vara nägot som mina vegetariankunder skulle tycka om och skaffade
en del på prov. Det föll dem emellertid inte i smaken. Jag bjöd då ut brödet till en del tyskar, danskar och
ester, som kom in i butiken. Det slog
an på esterna, som det finns gott om
i Göteborg, och snart spred sig ryktet
att jag hade estniskt surbröd. Det blev
rusning till butiken och ännu mer folk,
när jag en dag lyckades få en annons
om detta bröd översatt till estniska.
Nu har jag tagit upp mer estniska varor, och jag tror att esternas inköp av
dessa och andra varor är en av huvudorsakerna till att omsättningen under
april i år är 30 "/» högre än i fjol.
Butiken hade endast 50.000 kronors
omsättning, när Nicklason övertog den
— hans enkla men effektiva uppsnyggning av lokalen och de två nya v a r u grupper han lagt upp har emellertid
på fem år medfört, att rörelsen nu
sysselsätter utom Nicklason själv två
manliga och ett kvinnligt biträde samt
varubud.
Kundbrist
lid
till
under
sommaren
— ger
förbättringar.
En titt i Nicklasons lokaler ger
många strålande bevis på vad man med
litet händighet kan åstadkomma med
små medel. När en stor del av hans
kunder under sommaren flyttar ut pä
landet, blir det mindre att göra i butiken, och då tar Nicklason fram en
lista pä önskvärda lokalförbättringar
som han gjort upp förut under året
och snickrar så till den ena behändiga
saken efter den andra. På lagret finns
t.ex. ett trevligt tvättställ omgivet av
vitlackerade plattor. Ett stycke därifrån finns en ordentlig diskbänk med
undantag för den rostfria överdelen är
även den hemmagjord. Väggarna på
lagret är klädda med vitmålade masonitskivor. Mitt på golvet står ett ordentligt uppackningsbord, även det
gjort av Nicklason. Framför nedgången
till källaren finns en behändig skjutdörr osv.
Nicklasons »reklamavdelning.,
har
också mycket att lära ut, när det gäller
att göra effektiv reklam för mindre
affärer. Utom de reklamblad och annonser vi förut berättat om använder
sig Nicklason ofta av cirkulär. Han har
nått mycket gott resultat med sådana
duplicerade brev, som utdelats efter en
i en adresskalender för Göteborg gatuvis ordnad namnförteckning. Vid sådana
speciella tillfällen som påsk. midsom-
mar, mårtens gås och jul anser han det
vara en oumbärlig reklammetod. Han
gör ofta skyltningar efter ICA-tidningens förslag. En av de mest säljande,
uppger Nicklason, var en för skokräm
med texten: Se ner på era skor! Har
ni skokräm hemma? Man sålde ett
ganska okänt märke, men försäljningen
blev trots detta rekordartad.
Lärdom
från
studier.
Så hård som konkurrensen är inne
i en storstad som Göteborg måste man
beundra Nicklasons förmåga att överblicka rörelsens problem och vidta just
sådana åtgärder som snabbt gav liv åt
det borttynande företaget.
Han har emellertid inte bara litat till
ett sunt förnuft och erfarenhet — han
h a r också fått impulser genom studier.
Tillsammans med en grupp kolleger
med framåtanda bildade han 1946 en
studiecirkel för att genomgå en kurs
i sådan utbildning som erfordrades för
Köpmansbrevet. Sedan man lyckligt
och väl avlagt detta kompetensprov,
konstaterade man att man trivdes så
bra tillsammans att man fortsatte med
en del andra ämnen. Gruppen, som
kallar sig K.B. 46, studerar just nu
föreningsteknik.
Motionerar
om
övergång
till
kontanthandel.
Som nästan alla framsynta köpmän är
Nicklason vän av kontanthandel. I Wasastadens distrikt av Göteborgs Köpmannaförening motionerade han nyligen om att man skulle slopa all kreditgivning. Det är en åtgärd, som måste
vidtagas i tid. Skulle vi en dag råka
ut för en period av massarbetslöshet
kommer många kunder att kräva krediter, som kan bli ruinerande för de
flesta köpmän. Att vid en sådan tidpunkt införa kontanthandel skulle vara
opsykologiskt. Det måste ske nu, säger
Nicklason, därigenom får reformen en
chans att växa in i allmänhetens medvetande under normala förhållanden.
Så talade Nicklason. När detta läses
är han säkerligen i full färd med sommarens nytillverkning. I år skall det
bli en ny monter. Nicklasons monter
modell 50 skall göras av lamellträ
stumt och bra, fastän det kostar något
mer än plywood. In- och utvändigt
skall lamellträet vara mahognyfanerat,
lite dyrare, men vackrare till choklad
och konfektyrer.
Den som kunde snickra som han!
Sven Lindblad-
En fråga till
köpmannen:
En fråga till
affäramedhjälparen:
Vill ni ha
intresserade
medhjälpare?
Vill ni ha
en egen
affärsrörelse?
J L \ är det gamla skråväsendet i vårt
land upphörde, därför att idéerna om
frihandel och fri konkurrens bevisat
att det hämmade utvecklingen, försvann även den gamla lärlingsinstitutionen. Den innebar, att när en lärling
anställdes, skrevs ett kontrakt enligt
vilket mästaren under viss tid skulle
få utnyttja lärlingens arbetskraft och i
gengäld ge honom husrum, mat och
kläder samt (dra honom
yrket.
I våra dagar anställer man en medhjälpare för att mot en viss lön utföra
visst arbete under viss tid. Härvid kan
han naturligtvis ej undgå att lära sig
en hel del, men han får ej lära sig yrket i alla dess faser, och det är skada.
Skall vi nu försöka återuppliva lärlingsinstitutionen, måste det givetvis
ske i moderniserad form. När köpmannen och affärsmedhjälparen gör
upp om anställning, träffas vid sidan
om anställningsavtalet en överenskommelse, att köpmannen skall göra sitt
bästa för att lära ,>lärlingen,> yrkets
olika områden. Men lärlingen måste ha
klart för sig, att överenskommelsen
innebär, att det arbete han har betalt
för skall uträttas i första hand och att
en del av undervisningen måste ske
på hans fritid. Gemensamt planlägger
man de teoretiska kurser, som lärlingen
bör genomgå och deras praktiska tilllämpning och komplettering under arbetet i affären under utbildningstiden.
Arbetsteknik
måste givetvis läras praktiskt — hur man väger och hur man
mäter, hur man slår in varorna, debiterar och tar betalt, styckar kött och
ost, skär upp och skivar, hur man exponerar och skyltar, kan ej läras teoretiskt enbart.
Yrkeskunskap är ofta ett ganska omfattande ord, i all synnerhet när det
gäller detaljhandel. Det innefattar bl.a.
varukännedom, arbetsteknik, lagervård,
försäljningsteknik,
inköpsteknik, arbetsledning och affärsekonomi.
Varukännedom
är en grundläggande
faktor och undervisning i ämnet är lätt
att få. Vid kurserna pä Köpmannainstitutet ges sådan undervisning, det
finns bra korrespondenskurser i ämnet
och rätt mycket litteratur. Det dagliga
arbetet ger även ständiga möjligheter
Lagervård fordrar också praktisk träning antingen det gäller mottagning
och kollationering, lämplig lagerplacering, översyn över lagret och dess omsättning eller liknande.
Arbetsteknik och lagervärd är av väsentlig betydelse när det gäller svinnets begränsning.
Försäljningskonsten
är till stor del
baserad på varukännedomen. Även i
detta ämne kan man skaffa sig teoretiska kunskaper vid kurser på Köpmannainstitutet eller per korrespondens, och det löpande arbetet under
chefens överinseende och ledning ger
tillfälle att i praktiken pröva och komplettera det teoretiska kunnandet.
Återuppliva
lärlingsinstitutionen
moderniserad
form,
Bengt
Harne
genomföra
i våra
i denna
detta
dagar,
ligger
bakom
ändå
vara
köpmannen
säger
vägvisare
oeh hans
Att
omöjligt
de tankar
förslaget
en
artikel.
är kanske
men
i
konsulent
kan
både
som
säkert
för
medhjälpare.
att förkovra sig däri. Läs bruksanvisningar och broschyrer, fråga chefen,
fråga tillverkaren eller försäljaren och
fråga duktiga husmödrar!
Inköpsteknik
är ett ämne, som man
knappast kan lära sig teoretiskt. Visserligen berör väl de flesta kurser i
detaljhandelslära detta ämne i så måtto,
att man får lära sig att jämföra olika
offerter på en vara med hänsyn tagen
till pris, frakt, speditions-, försäkringsoch andra kostnader, i Därvid glömmer
man dock oftast bort de egna inköpskostnaderna.) Men även inköpstekniken
omfattar så mycket, som ej kan läras
teoretiskt. Konsten att köpa rätt kvantitet i förhållande till varje varas omsättning och konsten att köpa rätt kvalitet, som lämpar sig för den egna affärens kundkrets, måste man lära sig i
praktiken. Detsamma är förhållandet
med konsten att sköta defekteringen i
affären.
Arbetsledningen
är givetvis mycket
viktigt i en affär med anställd personal. Även här gäller, att de praktiska
Forts, på sidan 23.
17
Fyllda kex
Fyllda
warers
Smörg&srån
Vi visar härintill några av
de i handeln mest förekommande kexsorterna.
SÖTA SMÖRGAS- OCH
TEKEX lämpar sig bäst att
servera med marmelad av
olika slag. För dem som
föredrar den något söta
smaken passar det även med
en mild ost, såsom Schweizerost, Goudaost,
Herrgårdsost eller någon mjukost samt olika sorters fruktoch råsallader.
SÖTA KAFFEKEX bjuds
utan pålägg till kaffe, te,
choklad eller saft.
BARNKEX är söta kex utförda i figurer, som barn är
mycket förtjusta i. De passar till drycker av alla slag,
fruktsoppor och dylikt.
OSOCKRADE SMÖRGÅSOCH TEKEX lämpar sig
för alla slags ostpålägg,
smörgåssallad, kaviar,
smörgåspasta,
majonnäs,
skaldjur, marmelad m. m.
Till Roquefortost, .Stilton
och Camembert bör man
alltid rekommendera osötad kex.
FYLLDA KEX OCH RÅN
bjuds till kaffe, te, choklad
och fruktsoppor. Rån är
dessutom goda och dekorativa till glass och gelatinefterrätter.
Vi plockar ett kort ur vårt prenumerationsregister
och ringer upp. Nästa gång kan det bli er tur.
V,i har
dragit ett nytt kort bland de
20.000 i vårt prenumerantregister. Det
upptar namnet Arvid Larsson, och honom återfinner vi hos Paul Nord i
Sandviken.
På vår fråga h u r han kom att välja
affärsyrket ler han nästan hörbart:
— En obligatorisk fråga den där tydligen. Tyvärr har jag ingen underbar
tillfällighet att berätta om. Det är
ganska prosaiskt — jag föddes till det
här yrket!
— Det kallar vi inte prosaiskt och
vardagligt. Tvärtom är det intressant
att en människas fallenhet leder henne
in på en speciell . . .
— Stopp . . ! Gör inte det här mer
spännande än det är. Det var så att
min far hade en liten speceriaffär där
hemma, och redan som 13-åring fick
jag börja hjälpa till. Och sedan var det
förstås bara att trampa på. Jag stannade i butiken hos far tills jag skulle
vilket slag av varor och varför
de vaxbehandlas?
4. Vad är en satelloburk?
5. Vilken temperatur och vilken relativ fuktighet bör man hålla i kylrum för köttvaror?
Minns ni
Frågesport efter
stängningsdags.
1. Vad är Sol-lca för varor?
SMÖRGASRÄN äter man
gärna med smör, m a r m e lad, honung, Brieost, Chantilly eller vanlig mjukost.
göra min värnplikt, men när beredskapen var slut 1945 ville jag ut och
lära mera. Jag har varit på flera platser, men hela tiden har jag hållit mig i
Gästrikland. I Ärsunda var jag förste
man i en stor lanthandel, och min uppfattning är att en bättre och intressantare skola än lanthandeln finns inte
för det här yrket.
— Kurser?
— Något besök vid Kl har det inte
blivit, men jag har läst ganska mycket
per korrespondens — både hos Kl och
Hermods. Främst bokföring, försäljningsteknik och varukännedom. KP.s
häften läser jag ständigt — och så ICAtidningen förstås. Den har verkligen
funnit en fin form och förstår att lära
ut varukännedom på ett underhållande
sätt.
— Vi tackar och bockar oss!
— Väl bekomme — komplimangen
är djupt menad!
2. Kan ni nämna tre varumärken
i vilka namnet Corona ingår?
3. I Amerika har man börjat vaxbehandla vissa varor. Kan ni säga
6. Varför får fuktigheten i ett förvaringsrum för köttvaror inte vara
för låg?
7. Varför bör kött hängas i förvaringsrummet så att luften kommer
åt alla sidor?
8. Vad ger ni för förklaring om en
kund klagar på att såppaketet
inte håller vikten?
9. Vad menas med syrat smör?
10. Vad är nektarin?
Svaren finns
på sidan 22.
19
Så här trevligt kan man presentera baddräkter i skyltfönstret genom att exponera
baddräkterna på »skyltmodeller». Sådana
skyltmodeller kan man själv med lätthet
såga till av porös treetex som sedan målas
i brun färg.
Texten är också sågad av porös treetex
och tapetserad
med papper i t r ä i m i t a -
t i o n . Skyltfönstrets effekt forhöjes ytterligare om man strör ut korksmulor på skyltfönstrets botten.
Nu ar tid att propagera för »Saftmarknad» i skyltfönstret. Blickfånget består av ett skyddstak med text
och en husmor som målas eller klippes av något fabrikantblickfång. Skyddstaket göres av papp eller papper
och målas i vit och röd färg. Podierna av porös vitmålad treetex.
20
Sommarnytt
ovan
hyllan
Denna inneskyltning kommer från firma J. N. Öhrn & Co. i Goteborg. Banderollen
är tillverkad av papp och har röd text.
Sommarlätta och luftiga blickfång skall det vara när man som här på bilden presenterar aktuell sommarmat på översta hyllan.
Lättillverkade
skyltställ
Vid butiksexponeringar gäller
det i första hand att sammankomponera text och vara till en
enhet som genast uppfattas av
ögat. Texterna skall vara korta
och klarläggande och färgsammansättningarna rena och lysande. På skyltställen här nedan
är bakstyckena och de utsågade
figurerna tillverkade av hård masonite och bottenplattan av 1" trä.
Bakstyckena skruvas eller spikas fast i bottenplattan så att de
stå stadigt. Skyltställen målas med
plakatfärger. Enda nödvändiga
verktyg är lövsåg, hammare, spik
och såg.
Höjd 10 cm.
Bakstycket
gult,
texten
och bottenplattan
brun.
Barnen kan målas i naturliga färger eller med bruna linjer på
ockra botten.
Höjd 50 cm. Solen och strålarna
målas gula, bakstycket och bottenplattan bruna.
Strålarna består av smala träribbor som jastlimmas på solens baksida.
Blickfånget är av porös treetex. Saftflaskan i det runda hålet placeras på en liten hylla
av plywood. Texten är blå. Fåglarna och fjärilen kan målas direkt eller klippas av k a r t o n g .
21
FÖRSTA ÅRET
j l i t t jag en dag skulle bli min egen
var en tanke som jag optimistiskt nog
hyste redan under mitt första år som
biträde. Har man ett mål att se fram
emot så sporras man i sitt arbete.
Det är köpman Rune Lindqvist, Söders Livsmedel, Uddevalla, som ber ä t t a r om sitt första år som egen köpman. Det v a r i ett alldeles nytt bostadsområde i Uddevalla de slog sig ned.
Herr Lindquist berättar:
— Vi visste det gällde att få god omsättning redan från början, inte minst
med tanke på att lokalhyran i nybygget naturligtvis ställde sig ganska hög.
Affärshuset kom sist bland de fyra
första bostadskomplexen på området,
vilket betydde att många blivande kunder redan hunnit skaffa sig andra inköpskällor. I första hand gällde det att
återföra de ».förvillade». Det gick. Genom att några dagar före öppnandet få
de tre ortstidningarna att göra reportage om den nya stadsdelen och dess
butiker, genom annonser och utdelning
av flygblad lyckades vi fånga uppmärksamheten. Vi skyltade upp och
gjorde butikerna så inbjudande som
möjligt. Särskilt i nyöppnade butiker
får säljande skyltningar aldrig försummas.
De första inköpen vållade inga större
bekymmer. Jag hade i fem år skött inköpen i en av Bohusläns största lanthandelsföretag och mina förbindelser
kom nu väl till pass. Trots den varubrist, som var rådande, blev vi ganska
välsorterade.
Sist
i raden
av affärer
Uddevalla
ändå
genom
öppnade
sin affär
bra
reklam
leverans
senare
bör sådana tidsbestämningar som hösten, vintern, våren bannlysas. Bestämt
datum skall det vara. Då är man fri
att handla på annat håll, om varorna
försenas och säsongen håller på att
rinna en ur händerna. Man säljer inte
snöskovlar på sommaren, för att nu ta
ett drastiskt exempel. För övrigt gäller
det att inte låta övertala sig av de
tusen och en representanterna. Man
måste använda insidan av huvudet —
om nödvändigt också utsidan. Efter någon tid och vana skiljer man lätt
agnarna från vetet.
Minns ni det?
Finansiering
och
planering
har sina problem, när byggmästaren
lämnar två lokaler med släta väggar
samt tvä tum vatten på golvet i källaren. Tiderna förändras. Förr hände det
att byggmästaren bekostade inredningen, som sedan fick övertas av hyresgästen på goda villkor.
Vid planlösningen var jag starkt betänkt på att ge Uddevalla dess första
självbetjäningsbutik, men vid mätningar och beräkningar kom vi underfund med att lokalen kanske inte var
så lämplig. Köpmannatjänst i Västerås
22
Svar till frågorna
Rune
Lindqvist
i ett nytt bostadsområde,
skaffa
gav oss det bästa förslaget till inredning och har helt ordnat den detaljen.
Ett gott råd vill jag ge alla kolleger,
som startar sin egen verksamhet. Man
får många anbud vid inredningen och
planerandet av en butik, och det gäller
att noga läsa också ordersedlarnas baksida, innan man skriver på. En maskin
eller apparat »till påseende» kan ofta
visa sig vara ett bindande köp.
Vid köp av varor för
köpman
på sid. 19.
Inom parentes anges på vilken sida
i juni-numret 1949 utförliga svar på
frågorna kan sökas.
1. Sol-lca är djupfrysta
färska bär
och grönsaker. (Sid. 9.)
2. Corona Saft, Corona
Ättiksprit,
Corona Mocca. (Sid. 9.)
3. Det är frukter ocli grönsaker som
förses med en tunn vaxhinna —
främst apelsiner, citroner,
grapefrukter, äpplen och tomater.
Varornas lagringstid ökas. (Sid. 11.)
sig
en
stor
i
men
lyckades
kundkrets.
För att driva upp
omsättningen
använder vi oss av plusförsäljningar,
där mycket finns att göra. Vi ägnar
också stor uppmärksamhet åt våra exponeringar. Nya, moderna butikslokaler har ju oftast stora skyltfönster, där
massverkan kan åstadkommas. Sist —
men inte minst gäller det förstås att
hitta de rätta medhjälparna. Sedan förhållandena på arbetsmarknaden ändrats något, råder det inte längre så stor
brist på expediter — men väl på försäljare. Varje medhjälpare bör ta det
rådet ad notam att vara aktiv, vara
försäljare. Att langa fram varor som
kunden beställer och nöja sig med det
är inte kännetecknet på en god yrkesman.
Jag kan säga att våra förväntningar
infriades det första året. Omsättningen
blev en hel del högre än vi kalkylerat
med. Man bör förstås hellre räkna för
lågt än för högt i sådana fall. Då eliminerar man risken för obehagliga
överraskningar. I dagens hårda konk u r r e n s måste den frie köpmannen
själv vara i butiken och hålla kontakt
med kunderna. Kontorsjobbet får klaras på »fritid».
4. En satelloburk
är en pappburk
med lock och botten av plåt. (Sid.
14.)
5. Temperatur
+ 2—\-4 grader, relativ fuktighet 85—90 »/». (Sid. 22—23.)
6. Förluster uppstår genom varornas
avdunstning.
(Sid. 22.)
7. Luftens syre påverkar
fördelaktigt
köttets färg. (Sid. 23.)
8. Det är endast vatten som gått förlorat. (Sid. 27.)
9. Smaksättning
av smör genom tillsättande av mjölksyrekultur.
(Sid.
31.)
10. Nektarin är en slags persika. (Sid.
31.)
Forts, från sid.
lärdomarna är
hand gäller ju
fullgöra andras
kan ge order.
17.
omistliga, och i första
att man måste lära sig
order innan man själv
Affärsekonomi
är slutligen det allra
viktigaste ämnet. Om man också behärskar de övriga områdena tillfullo
men ej detta, så h a r man liten chans
att klara en egen rörelse. Kortast uttryckt gäller det konsten att få en
rörelse att gå ihop och ge ett överskott. I första hand bör m a n lära sig
bokföring, och här finns ju lättillgängliga kurser. Visst kan man få
hjälp med sin bokföring, om man ej
kan klara den själv, men man måste
dock kunna förstå sig på ett bokslut,
så att man kan klart bedöma sin rörelses resultat. Man måste lära sig bedöma
bruttovinsten och kostnadernas relation till denna och till omsättningen.
För att kunna bedöma bruttovinsten
med noggrannhet fordras, att man genom en bruttovärdeskontroll kan få
fram genomsnittskalkyl och svinnsiffror. Detta är svåra saker att lära sig
och svåra saker att få tillfälle att lära
sig, därför att köpmännen i allmänhet
inte är hågade att visa sina bokslut för
andra. Men h a r lärlingen under sin
tidigare lärlingstid visat, att han är
värd sin principals förtroende, kommer nog denne att övervinna sin motvilja i det avseendet. Det kan säkert
vara till nytta för köpmannen själv
att tillsammans med en duktig och pålitlig medhjälpare gå igenom och analysera rörelsens resultat och grunderna för detsamma.
Till den gamla lärlingsinstitutionen
hörde också, att lärlingen, när han blev
gesäll, skulle ut på vandring och söka
arbete hos andra mästare, för att komplettera sina kunskaper och studera
olika metoder. Även det är en god r e gel. En affärsmedhjälpare bör, medan
han är ung, röra på sig och skaffa sig
erfarenhet från flera butiker. För den
skull behöver han ju inte gå till överdrift och sälla sig till nomadernas
skara!
J a g är säker på att den köpman, som
vill ge sina lärlingar en eådan utbildning, som här ovan skisserats, kommer
att bli rikligen belönad, därför att han
får lätt att få intresserade och dugliga medhjälpare och den affärsmedhjälpare, som på detta sätt grundligt
lär sig sitt yrke, han kommer även att
få sin egen affär. Men, invänder kanske
någon, till det fordras ju även kapital
och det är inte lätt att spara ihop ett
kapital på en biträdeslön. Det är visserligen sant, men vill man verkligen
så kan man nog spara något. Det bevisar att man har sinne för ekonomi,
och det beror ej bara på inkomsterna
om man kan spara utan även — och
kanske mest — på utgifterna. Bilda en
sparklubb, det är en god hjälp. Och
har man goda kunskaper, bra referenser och ett litet eget kapital, då kan
man säkerligen få den ekonomiska
hjälp, som erfordras för att nå målet
och få en egen affär.
Bengt
Harne.
Nästa nummer — dubbelnummer
I likhet med fjolåret utkommer nästa
nummer av ICA-tidningen som dubbelnummer
(juli—augusti).
Läsarna
er-
häller tidningen omkring den 1 augusti.
Det blev ingen
affär
Denna lilla episod hände i en
blomsterhandel,
men det misstag
försäljaren
gjorde kanske
inträffar även i andra
butiker.
En kund kom in i en blomsteraffär
och frågade:
— Vad kostar ett dussin rosor?
— Tio kronor, svarade den kvinnliga försäljaren dröjande. Men, tillade
hon uppmuntrande, vi säljer dem också styckevis för en krona.
Det blev ingen affär. Försäljaren
gjorde misstaget att nästan be om ursäkt för priset.
Hon borde istället ha sagt: »Är de
inte underbara? Vi har just fått in
dem. — De har en ljuvlig doft.
Den flickan var ingen god försäljare.
Hon chockerades själv av priset. Hennes tvekan grep kunderna. Hon glömde
att en kvalitetsvara alltid är värt sitt
pris.
Försäljarens smak påverkar
ofta den köpande allmänheten.
Studera ICA-tidningens
smakruta
och lär av de synpunkter som de
av oss anlitade experterna framföra!
Bra
• • '
modell.
Mindre
bra
modell.
' • ' '
Denna kanna har en enkel och helgjuten form. Den står stabilt utan
något särskilt fotparti. Snipen och
den övriga mynningen bildar en rak
linje vilket gör att kannan står stadigt även i stjälpt läge. Handtaget
ger ett säkert grepp och kannan är
dessutom
lättdiskad.
Denna kanna är den andras motsats.
Kannan har en vågig, ömtålig fot
vilken lätt blir kantstött. Det högt
uppdragna handtaget ger dålig balans dä man serverar. Kannans dekorativa utformning
gör den både
ömtålig och svårdiskad. Vissa delar av
kannan är mycket svåra att rengöra.
23
En kund kom och
Känner
avbröt...
ni i g e n s i t u a t i o n e n ? N i håller p å a t t e x p e d i e r a en k u n d
d å e n a n n a n k u n d s t i c k e r e m e l l a n m e d en fråga. H u r m a n korrekt
och
smidigt
klarar
en
sådan
episod
framgår
av
dessa
bilder.
Försäljaren blir avbruten av en jäktad kund i sin
expediering men klarar skivan galant. Han nickar
lätt åt fri} Andersson, som genast är med på noterna,
och inte alls tycker det är oartigt att han besvarar
den andra kundens fråga. Men hade försäljaren i
stället svarat genast på frågan och således nonchalerat fru Andersson, hade hon säkert tagit illa upp.
Sedan vänder han sig mot
den andra kunden och svarar
korrekt på frågan och ger
även besked om att någon
av personalen strax är ledig.
Försäljaren har härigenom
visat taktkänsla gentemot båda kunderna. Hade försäljaren i stället inlett ett längre
samtal om ananasen hade säkert fru Andersson retat sig
över att hon fått vänta i onödan.
Sä vänder sig försäljaren pä nytt till fru Andersson. Hon
tycker inte att hon på något sätt blivit förbigången och
den andra kunden väntar tåligt till dess det blir hennes
tur. Hade försäljaren däremot expedierat den jäktade
kunden medan fru Andersson fått stå där och vänta hade
hon haft all anledning att bli förargad.
24
Semestertider
medför
sonalproblem
i butikerna.
här vänt oss till några
talar
Firma
i
regel
Vi
köpmän,
om hur de löst
perhar
som
semesterfrågan.
Greta Stenberg,
Stockholm.
De anställda får själva göra upp
semesterlistan.
— Den där saken ordnar faktiskt
personalen upp, jag har bara att bekräfta det. J a g h a r tre stycken anställda, som varit i firman mer än tretton är, och de tar initiativ till en
diskussion bland de anställda, vi är för
närvarande nio stycken i firman.
En av de anställda tar ut sin semester
redan i maj, och många av dem delar
på semestern. Flera av biträdena är
aktiva föreningsmänniskor, och de spar
gärna en vecka av sin ledighet till kongresser och resor i augusti. Omsättningen är tämligen lika året om, och
genom att semestrarna börjar så tidigt
och slutar så sent på sommaren, k l a r a r
vi oss bra utan extrahjälp.
John Höglin,
Firma
Nilsson,
Olov Nilsson,
Bjärnum.
Snabbköpsbutiken hoppas få
praktikant.
? Aktuell
rundfråga:
Hur klarar ni
— Vi har tre anställda i butiken, och
dem vill vi gärna bereda sommarsemester. Eftersom detta är en självbetjäningsbutik, hoppas jag att genom
annons kunna finna någon, som vill
praktisera i en sådan i sommar. Givetvis kommer jag, åtminstone inte till
att börja med, att placera den nye
expediten i kassan, ty någon av de ordinarie biträdena kommer ju hela
soiTimaren att finnas i butiken. J a g har
tänkt att praktikanten skulle få ansvaret för påfyllningen av varor i affären,
samt hjälpa till med uppvägning och
märkning av varor.
utmärkta
i er butik?
— Vi har tre anställda, och de vill
givetvis alla ha sommarsemester. För
att kunna bereda dem sådan, tar vi in
extrapersonal. Om det är svårt att få
tag i sådan? Nej, inte för vår del. Det
är några före detta biträden, som nu
är gifta, som har lovat att tjänstgöra
under en månad i sommar. Detta, att
anlita »gamla biträden», är en ypperlig
hjälp när det gäller att fylla luckorna
efter de anställda, som semestrar.
Börje Sävströtti,
kan rycka in, men de är tyvärr alldeles för få.
Vi uppmuntrar de anställda att ta en
del av semestern pä våren, genom att
då ge dem tvä extra semesterdagar.
Den som tar sex semesterdagar på våren, har alltså åtta semesterdagar kvar
till sommaren. J a g har märkt att intresset för vintersemester ökar och det
är vi ju glada ät.
Lennart
semesterproblemet |
Härnösand.
Gifta f.d. biträden
semestervikarier.
på somrarna. För att kunna ge personalen sommarsemester brukar jag
redan i början av maj annonsera efter
en expedit för tillträde den 15 maj. Då
har denna ganska god tid på sig att bli
insatt i sina nya arbetsförhållanden innan den verkliga rusningen sätter in.
Men naturligtvis får de ordinarie biträdena, av vilka det alltid finns någon
i affären under sommaren, ta hand om
det mera kvalificerade arbetet.
Nyströms,
Halmstad.
Tankeställare
till
extrapersonalen
Dessa små punkter är skrivna speciellt för de extra anställda, men det
skadar inte att även den ordinarie personalen repeterar dem på nytt.
• Slösa inte
och påsar.
Konrad
Engström,
Sommarvikarien anställs redan
15 maj.
Ldngshjttans
Handelsbolag.
— I Halmstad är affärsverksamheten
livligare än någonsin under sommarmånaderna och framför allt under juli.
Det är de tusentals turisterna som
kommer till Halmstad och som gör inte
alls föraktliga inköp i stadens affärer.
Då passar vi på att köra fram litet mer
lyxbetonade artiklar, såsom konserver,
delikatesser, frukt, choklad etc. Turisterna tycks inte bry sig om vad de
kostar på sig under semestern, och
eftersom affären är belägen vid ett
stråk, h a r vi ganska mycket att göra
— Eftersom vi har tämligen stor personal, för närvarande är 47 anställda i
huvudaffären och filialerna, har vi
ganska svårt att klara semesterproblemet. Ty de flesta vill naturligtvis ha
semester i juli eller första delen av
augusti. Inom varje avdelning får bara
en i sänder ha ledigt, men vi måste
också här och där sätta in extrapersonal, och för oss har det mött stora
svårigheter att få tag i lämplig sådan.
Visserligen har vi en del fruar, som
tidigare varit affärsbiträden och som
Vi uppmuntrar vintersemester.
med
papper,
emballage
• Väg med ansvarskänsla
för såväl
kunden som affären — alltså
varken
för litet eller för
mycket.
• Riv ej papper på måfå utan beräkna
först med varan eller varorna som skall
emballeras hur mycket som går åt.
• Sköt inventarierna,
vågen,
kassaapparaten, cykeln rn.m. lika noggrant
som om det vore era egna.
• Kontrollera alltid växlingar
räkningar så att ni undviker
liga
felväxlingar.
och utobehag-
• Följ alltid med när det gäller prisförändringar så att ni alltid tager rätt
pris.
• Utnyttja »lediga stunder» på ett nyttigt sätt. Det finns många lämpliga förberedelsearbeten
som då kan
utföras.
25
Ja-svaren tyder på god arbetslust. Personer med fyra jasvar eller färre hör till de missnöjda. Lågt poängvärde kan
tyda på anlag för misstänksamhet.
Med god arbetslust, självförtroende och förmåga att
samarbeta når man framgång i det moderna affärslivet. Är dessa egenskaper utmärkande för er?Testa
er själv genom att besvara frågorna här nedan.
S/ä/vrorfroende.
Ja
l _ y e t är inte så, att man endast genom att arbeta hårt når
framgång. Det gäller snarare att utföra arbetet på ett intelligent sätt. Vi måste arbeta flitigt för att behålla en plats,
för att skaffa oss vårt uppehälle. Vill vi ha något därutöver,
måste vi använda vår skicklighet, förbereda oss mer och
visa mer villighet att samarbeta.
ni om att ha ansvar?
Håller
ni fast
Barn lär sig genom att arbeta bort sina misstag. Vuxna
gör framteg genom att komma på och sedan undvika sina
misstag.
Arbetslust.
Ja
Tycker
Regler för framgång
f
;
•
Öva
er för
det arbete, som står
%
närmast över
\
ert eget.
•
Öva upp någon i ert eget arbete.
E
•
Driv på er chef och följ t ä t t efter honom.
\
•
Läs
Nej
eller
upptäck
något
nytt
om
ert
arbete
varje vecka.
Ägna en halvtimma varje vecka åt att tänka ut
nya metoder eller f ö r b ä t t r i n g a r .
|
•
Tyck om de människor ni arbetar tillsammans med
\
eller försök åtminstone göra det.
\
ft
Tyck om ert arbete, även om ni måste tvinga er
till det.
Tycker ni att de flesta befordringar
visa?
är rätt-
Märker ni att er chef har försökt
förmån?
Antal
I
•
|
Känner ni er fri från allt tvång i ert arbete?
26
ja-svar
Personer med självförtroende har många ja-svar. De som
har hög poängsumma brukar få bättre arbete eller mer
framgång inom affärslivet. F a r a n med att ha alltför stort
självförtroende är att man kan bli alltför svår mot andra
eller försöka det omöjliga och förlora allting. Personer med
låg poängsumma kommer troligen aldrig att helt utnyttja
sina möjligheter. De som inte har så stort självförtroende
borde tänka mera på sin verkliga förmåga än på sin begränsning.
(Ur boken: Hur man vinner duglighet och självförtroende)
er
om ni bad om
folk?
era förslag?
Antal
för ert arbete?
Skulle ni känna er obesvärad
löneförhöjning?
när ni träffar
andra
Är ni nöjd med ert sätt att arbeta och uppträda?
•
Är ni sällan bekymrad
ni om att klara av svåra saker?
Respekterar
ert arbete?
behandlar
om ni blir
ni bra, när andra ser på?
Är ni obesvärad
Kamratens arbete ser ofta ut att vara lättare än vårt eget,
och ju skickligare han är, ju enklare ser det ut för en utomstående. Tänk på Enrico Caruso, kanske den störste tenoren
i alla tider. Det såg ut som om han sjöng naturligt, utan
ansträngning.
»Om jag ändå hade blivit född med Carusos stämband»,
sade avundsjuka tenorer. Nåväl! Men i åratal sprack Carusos
röst på de höga tonerna, och hans lärare försökte övertala
honom till att sluta sjunga. Han blev utvisslad på många
scener.
Han nådde toppen inom det yrke han valt, emedan han
tillbringade många arbetssamma år — allt medan han blev
utvisslad — med att träna och utbilda sig målmedvetet.
Sedan han kommit på toppen tycktes hans sång vara så
lätt och naturlig, att andra sade att han blivit född med fina
stämband. Ja, han hade haft tur i viss mån, nämligen att
han haft tillräcklig energi att utveckla sig. Det var han själv,
som arbetade sig fram och han gav inte upp sitt arbete för
tidigt.
Tycker ni att er arbetsgivare
rättvist?
vid era åsikter
Nej
motsagd?
Arbetar
*
Tror ni att er chef uppskattar
Tycker
inte på avlöningssumman.
|
•
Extra ansträngning får ibland sin belöning.
=
•
Vad ni lägger ned på ert arbete är bestämmande
ge er en
för vad ni får ut av det i det långa loppet.
|
ja-svar
Tänk på vad gott ni u t r ä t t a r med ert arbete och
(Fritt
efter Donald A.
I
Laird)
Annonser i
skyltblickfånget
Skyltfackmannen kommenterar nya skyltningar
/>ra
Eric Holmstedt i Lessebo Brukshandel, Lessebo, har i sitt fönster för tekniska artiklar begagnat sig av veckotidningarnas helsidesannonser i färg.
En god idé som man säkert kan göra
mycket utav. Här verkar det dock en
smula lappat. Det hade nog varit bättre
att uppfodra annonssidorna på stadig
kartong, varje sida för sig, och applicerat annonserna på bakgrunden med
dekorationsnålar (ej häftstift). Blickfånget hade blivit ännu bättre om man
komponerat det som skissen härintill
visar.
sa . . .
Månadens skyltpris
till
Alingsås
Lennart Persson hos firma
Clas Nygren & Co. i Alingsås
har gjort detta
smakfulla
fönster för fruktkonserver.
Även om det inte på något
sätt är originellt, förtjänar
det dock omdömet »Månadens
bästa» för den eleganta v a r u exponeringen. Än bättre hade
skyltningen blivit om man
använt podier och höjt upp
blickfånget en smula.
Hur nian förbereder
XLn av skyltningsplanens viktigaste
uppgifter är att ge dekoratören möjlighet att beräkna h u r lång tid han behöver för sina förberedelser. En dekoratör, speciellt om han ej h a r några
medhjälpare, bör ta till vana att aldrig
utrymma ett fönster, förrän han har
fullt klart för sig h u r nästa skyltning
skall byggas upp.
Innan varorna börjar plockas ut i
fönstret skall de vara framtagna och
iordningställda. Prislappar och plakat
skall vara färdigtextade, podier finnas
tillgängliga. Allt material skall med
andra ord vara i ordning, så att man
en
skyltning
endast har att lyfta in alltsammans i
fönstret.
Viktigt är också att verktygslådan är
i fullgott skick när man börjar skylta.
Kontrollera att den innehåller det som
behövs: hammare, avbitartång, tumstock, sticksäg samt 3—4 fack med spik a r i olika storlekar och ett fack för
dekorationsknappnålar. Ordnar man på
detta sätt så att alla grejor finns nära
till hands, vinner man mycket tid. Det
är viktigt inte minst ur försäljningssynpunkt att fönstren inte behöver
stå förhängda mer än minsta möjliga tid.
j Visa
fiskredskapen!
=
I
l
\
=
\
=
i
Så här diskskyltar man med fisfcredsfcap i Kolsva Handel. Skylt|
stället är gjort av plywood, klätt
f
med tyg och svängbart då det §
sitter på ett stativ. En sådan f
diskexponering intressarar fisk|
intresserade och kan resultera i !
många merförsäljningar.
=
27
2500 har skaffat sig
Hypermodernt
"Nytt sätt att sälja"
i Stockholms Kexfabrik
K,^extillverkning på ett sätt, som nästan påminner om rotationstryck, h a r
Stockholms Kexfabrik gått in för i sin
nya, hypermoderna anläggning vid
Norrbyvägen 30 i Ulvsunda utanför
Stockholm. Specialmaskinen för denna
tillverkning kommer från Baker Perkins i kexens hemland England, och
den upptar nästan hela den 112 meter
långa fabrikshallens längd. Det mest
intressanta momentet i den nya tillverkningsformen är själva präglingen
av kakorna. Valsen, som skall forma
kakorna, har nämligen istället för stansar fördjupningar, som vid rotationen
möter den uppifrån kommande degen
och fylles. Då valsens yta därpå i
underläget lägger an mot transportbandets grova linneyta fästes avgjutningarna där och släpper valsen. I en
bred och j ä m n ström förs de sedan av
linnebandet över på ett nätband, som
med en hastighet av 6 meter i minuten
passerar den 48 meter långa ugnen. Vid
den kylning, som därpå följer, går kakorna fram över en bana på omkring
100 meter, innan de staplas och paketeras för att slutligen tas om hand och
packas i kartonger. Vägen från deg till
färdiga paket tar ungefär en halv timme och den »flytande» tillverkningen
går nästan helt utan manuella ingrepp.
På en arbetsdag med avlösning under
rasterna når maskinens kapacitet upp
till 100.000 kakor. En av nyheterna i
fabriken är kexsorten »Cocos» som
bakas på denna specialmaskin. Den
närmar sig småbröden både beträffande konsistens och utseende, och
just denna finare degtyp lämpar sig
särskilt väl för rotationstillverkningen.
I c A - f ö r l a g e t s handbok i paketering
har mottagits med stort intresse och
2.500 ex. har redan sålts. Så här skriver tidningen Köpmannen om boken:
»ICA-förlaget har kommit på den goda
idén att ge ut en handbok om paketering. Den talar väsentligen med hjälp
av instruktiva bilder. En längre sammanhängande beskrivning ägnas endast
själva det förpackningsmaterial som detaljisten kan använda för att — i väntan på nya fabriksförpackningar —
paketera själv. Sedan tar illustrationerna vid. Varuslag efter varuslag går man
igenom vad som är aktuellt i livsmedelshandeln, ost, kött, grönsaker,
frukt. Bildmaterialet är utmärkt, ger
klart och tydligt besked om hanteringen
och gör därigenom långa beskrivningar
överflödiga.»
Så skriver som sagt »Köpmannen».
Boken kan rekvireras från
ICA-jörlaget, Västerås. Priset till ICA-affärer
är 2: 25 kr.
VÄRNAMO GUMMIFABRIK
VÄRNAMO
28
Tel. 115 5 0 växel
tan varje affär numera. Dessa maskiner finnas i två huvudtyper, med
10 respektive 81 tangenter. Av dessa
är 10-tangentmaskinen att föredraga,
därför att man lättare kan lära sig att
räkna fort på den. Genom att antalet
siffertangenter endast är tio, lär man sig
efter ganska kort övning att slå ned
siffrorna utan att se på tangenterna.
Detta gör att arbetet går mycket snabbare och ej tröttar ögonen. Om man
varje gång skall se på tangenterna, när
man slår ned siffrorna, blir nämligen
antalet ögonrörelser mycket stort och arbetet därför tröttande. — Hur van man
än blir att hantera räknemaskinen, får
man dock aldrig försumma att på maskinremsan pricka av att man slagit ned
rätt siffror, såvida man ej på annat sätt
kan kontrollera slutsummans riktighet.
FORENKLA
KONTORS,
FÖRENKLA KONTORSARBETET!
Hur
har ni det ordnat på ert
Utnyttjar
niska
ni på
bästa
hjälpmedel
sätt
som
kontor?
de
tek-
finns?
\_J et är inte nog, att man möblerar kontoret praktiskt, man måste också utnyttja
de moderna tekniska hjälpmedel, som stå
till buds. Fundera vi närmare över de
arbetsuppgifter, som utföras på en detalj affärs kontor, finna vi, att de huvudsakligen bestå av skriv- och räknearbete
samt telefonsamtal och resonemang med
besökande och personal. Kontorets kanske viktigaste tekniska hjälpmedel är
telefonen, men vi nöja oss med att tala
om skriv- och räknehjälpmedlen.
Skrivmaskiner
finnas huvudsakligen i två typer: standard- och reseskrivmaskiner. Standardmaskinen är den större av de
tvä. Jämfört med reseskrivmaskinen
är den i regel avsevärt slitstarkare och
skriver något vackrare. Den är dessutom
försedd med tabulator, något som i allmänhet inte finns på reseskrivmaskinen.
Tabulatorn är särskilt fördelaktig vid
utskrivning av räkningar och andra blanketter, där man skall skriva i kolumner.
Reseskrivmaskinen har den fördelen att
vara billigare och ta mindre plats än
standardmaskinen. Vill man någon gång
ta med den hem eller till annan plats,
kan man lätt bära den med sig.
Lika viktigt som valet av rätt skrivmaskintyp och -märke är att man
lär sig att använda maskinen rätt. Först
om man någotsånär behärskar den moderna maskinskrivningstekniken,
kan
man fullt utnyttja de möjligheter till
arbetsbesparing, som skrivmaskinen erbjuder.
Har ni en skrivmaskin, bör ni lära
er att behärska den. Ni kan lära er
det genom en kurs vid handelsskola
eller per korrespondens eller helt enkelt
med hjälp av en lärobok i maskinskrivning. Det viktigaste är att man noggrant sätter sig in i grunderna för arbetets rätta utförande. Hastigheten kommer sedan med övningen.
Detaljhandlarens
räknearbete
består huvudsakligen av additioner och
multiplikationer. På dem som arbetar
inom detaljhandeln ställer man stora
krav, när det gäller att räkna i huvudet
snabbt och riktigt. Detta ingår ju i det
vanliga diskarbetet och får absolut inte
klicka. När det gäller större räknearbeten, t.ex. nedräkning av återbäringskvitton, räkenskapsböckerna, månadsräkningar, uträkning av inventarium
o.d. bör man emellertid anlita de tekniska hjälpmedel, som finnas.
För
additionsarbeten
är väl en additionsmaskin med skrivremsa så gott som självskriven i näs-
Räknemaskinerna finnas dessutom i
flera olika utföranden, hand- respektive
elektriskt drivna, med eller utan möjlighet att slå ut även negativa slutsummor (»kreditsaldo») etc. Vilken typ man
bör välja, kan icke generellt sägas, utan
detta beror på hur pass omfattande
räknearbetet är.
För
multiplikation
finnas också särskilda maskiner, av
vilka de vanligaste äro »räknesnurrorna» (Odhner, Facit m.fl. m ä r k e n ) .
Priset på handdrivna sådana är i r e gel endast hälften av additionsmaskinernas, men de ha ändå inte vunnit
samma utbredning inom detaljhandeln
som dessa. Detta beror givetvis på att
multiplikationsarbetena inte äro så
omfattande, att man har behov av särskilda maskiner härför.
Däremot skulle nog de flesta affärer
ha nytta av multiplikationstabeller av
typen Multi-Divi. Dessa äro så omfattande, att man med deras hjälp snabbt
kan utföra nästan alla förekommande
multiplikationer, procenträkningar etc.
vid kalkyler o.d. Dessutom finnas en hel
del mindre specialtabeller, enbart avsedda för påläggs -och rabatträkning,
omräkning av dussinpriser till styckpriser
m.m. Sådana tabeller kunna vara synnerligen arbetsbesparande, och priset på
dem är förhållandevis lågt.
M. V.
29
ICA-tidningens specialsida för de yngre
VI SOM VILL OPP...
— Det som etsat sej djupast in i minnet från färderna? Inte lätt att klassificera det spännande, roliga.
STIL OCH
FRAMÅTANDA
vackra i en glittrande lång
länk av händelser. Men
kanske minns jag ändå mest
Equador, det sorglösa, glada
folket i den sydamerikanska
djungelnationen, som ju inte är något ideal för en intensivt och idogt strävande
västerlänning, men som tilltalade mej. Det dröjer nog
länge innan jag glömmer
den episod, då jag och en
norsk kapten fick uppleva
hela den laddade atmosfären
vid en äkta djungeldans, en
sån som vita inte har tillträde till. Men en färgad
polis följde oss den gången
och förde oss fram i djungelmiljön till de mest primitiva, de som ska vara en
blandning av spanjorer, indianer och negrer, men väl
mest är det sistnämnda. Vi
fick konversera med flickorna — så gott det nu gick
på den lilla spanska de och
vi kunde, vi fick vara med
om en vild la-barimba-dans
och det hela var just så
trolltrummelikt och stämningsmättat som man läser
i de färgstarkaste äventyrsromaner .. .
Eller kanske minns jag
lika klart, men med en rysning, en gång i Chicago då
det kom fram en lustig figur till mej och en dansk,
jag hade sällskap med. Figuren ville sälja en diamantring, men vi var ganska iskalla för det och när
30
han ville få oss att gå in i
en juvelerarbutik och sälja
ringen åt honom mot en
viss procent, då misstänkte
vi vissa sammanhang. Vi
fortsatte att vara isbjörnar
och då förstod han att vi
förstod, tog upp en revolver
och sa till oss att det var
bäst vi inte snackade om
episoden med nån annan.
Det tyckte vi också var bäst.
Arne
Bergenhag,
hakonit.
inttberest
Det låter som en gammal
garvad globetrotter skulle
berätta de där två episoderna. Men han är bara 28 år.
sitter i ett lugnt och städat
kontor ganska fjärran från
både gangsters och djungeldansare.
Arne Bergenhag är namnet. En trevlig ung man. En
frisksportare
som
gärna
lämnar följande ord på vägen åt vem som vill: Man
kan inte hindra bekymren
att komma, men man behöver inte sätta fram en
stol åt dem att sitta på.
Han sitter visserligen själv
på en stol nu och det kanske
är därför han inte har plats
för några bekymmer. Han
låter dom fladdra förbi. Det
var tydligen en av de goda
lärdomar de nyligen genomflackade två—tre åren givit
honom.
Vikingablodet sjöd
för
starkt i den unge springschasen, kontoristen, telefonförsäljaren, representanten vid några Hakonkontor.
Så 1948 lämnade han Sverige för en liten tripp över
de flesta europeiska västländer och sen vidare till
Kanada,
USA,
Mexico,
Cuba, Panama, Colombia,
Equador, Peru — varpå han
för ett par månader sen
uppenbarade sej på nytt i
det gamla järnbäralandet.
Nu tänker han stanna här,
rik i övermått på minnen
och erfarenheter.
Hur han finansierade en
sån långtripp? Lite kapitalinsats, nån släkting i Amerika att hälsa på, skrev rätt
flitigt hem till svenska tidningar och skar hänsynslöst
bort alla l y x t a n o r .
— Ja, det finns ju parksoffor att ligga på . . . Och
billig frukt att äta. Arne tar
alltså livet på det optimistiska sättet. Med ett leende.
Det lärde han bl.a. i USA,
där han kom i kontakt med
en undersökning: är man
harmsen sätts 49 muskler i
arbete i ansiktet, medan ett
förnöjt leende bara tarvar
13 musklers
medverkan.
Rena sparsamhetsskälet talar för ransonering av misshumöret . . .
En sak till tog han med
sej hem från USA — övertygelsen att självbetjäningssystemet är framtidens butiksmelodi. Även i Sverige,
övertygelsen bygger på butikspraktik.
Gunvald
Håkanson.
Hur man förlorar
en kund
Många kunder vill kontrollera sin nota, då beställda varor anländer. Är
notan slarvigt skriven, kanske rent av omöjlig att tyda
— då förlorar man en kund.
. . . och hur man
vinner en
Försäljningsteknik
är till stor del förevisningskonst. Säljare av bilar,
kassaapparater och dammsugare har lärt sig det, men
många försäljare vid disken
har ännu inte fått blicken
öppen för vad det betyder.
Casson.
En prydlig, lättläst nota
får kunden att förstå, hur
noga man i butiken är med
expedieringen. När hemsända varor nått beställaren, är följenotan butikens
representant — det är den
som skall bevara kunden.
I början av juni startar Glaciär-kampanjen i rikspress
och veckotidningar med en sammanlagd upplaga av
närmare halvannan miljon. Skyltar och trycksaker
bidrar även till att stimulera köparnas intresse. Följ
upp kampanjen, rekvirera skyltar från Er grossist,
kom ihåg att det är Glaciär man frågar efter —
originalky låren!
STOR skyltningspristävling
300 kr att vinna
Pristävlingsbestämmelser och
skyltningsmaterial får Ni gratis vid rekvisition från Er
grossist. Gör kalla skyltningar
till kalla pengar — skylta med
Glaciär!
:
Öka Er egen försäljning följ upp Glaciär-kampanjen!
N O R D I S K A AB
STOCKHOLM 2
SCANEX
• Telefon 10 47 76, 21 12 51
I Undertecknad rekvirerar härmed
utan kostnader pristävlingsbestämmelser och skyltningsmaterial
Namn
Adress
Postadress
(Kupongen insändes i öppet kuvert till Eder grossist).
31
GE OST- SERVICE
åt Era kunder
rör
att ytterligare
stimulera Er försäljning och
konsumtionen
av
ost
har
Riksost i samarbete med den
k ä n d e matspecialisten
Kirre
Danielsson utarbetat en
in-
tressant folder med m ä n g d e r
av recept ö v e r lättlagade och
piffiga
osträtter.
Ost är
ju
inte bara ett smörgåspålägg
utan
minst
viktig
lika mycket en
ingrediens
i matlag-
ningen.
G E N O M KRAFTIG REKLAM
i veckopressen kommer konsumenternas uppmärksamhet att
fästas på foldern "Kirre trollar med ost".
Siintl in
kupongen
och Ni får
ett antal av
32
GRATIS
foldern
SE DÄRFÖR TILL ATT NI
kan stå Edra kunder till tjänst
när de frågar efter trycksaken
i Er affär,
O m e/i köpman
talar om
gerare"
- vad avser han
ligen
då?
"fripassaförmod-
Onödigt tungt emballage?
| 1 Reklamlapp av tunt papper.
1 Smakprover
i -ii
•• i
I liften ar den högsta tillåtna
,
, . ,
pa ett brei\ som skiekas inom
vikten
landet?
,„
ro
,
Tr
ti ur långt jar ett paket
vara,
i . , ,, ' „
,
,
,_
det skall ga som
korsband?
Fl
10
n
•
50
på nyutkomna
varor?
° gram?
° gram?
1 kg?
| I En halv meter?
om
I Sextio centimeter?
I I Hur långt som helst?
Så har svarar:
Herr
Stig
Wilsson,
Firma
De rätta
E. A. Jonssons
Eftr.,
Runmarö:
Fripassagerare är det populära
namnet pä en lätt reklamlapp,
Fripassagerare b r u k a r man kalla en reklamlapp som
får åka gratis med brev och fakturor.
Jag tror inte det finns något maximimått
som man lägger i kuverten för
att utnyttja hela vikten för det
Ett brev — ja det får nog väga högst 500 gram.
bands
svaren:
för
kors-
erlagda portot. Man får sålunda
den
lilla
reklamlappen
distri-
buerad utan kostnad.
längd.
Ett inrikes brev får väga högst
Herr Folke Larsson,
Firma Bror Olsson, Edsbyn:
500 gram, medan brev till utlandet får väga upp till 2-kilo.
Fripassagerare
tror
jag är detsamma
som
gratis-
prover.
Ett brev får väga högst 100 gram.
Måtten pä inrikes korsband föl-
Ett korsbands största tillåtna längd är 60 cm.
jer regeln »sammanlagt 90 cm».
Största
Exempel:
längden
60
cm.
60 + 20 + 10 = 90.
dock
Har
försändelsen formen av en rulle
H e r r Eric Sundvall,
Firma Wirén & Axelson, Ny-
köping:
längden
Exempel:
Fripassagerare — det är den där reklamlappen.
Högsta brevvikten
— det borde jag veta förstås —
jag tippar 100 gram.
Korsbandet
får
får vara en halv meter
plus
dubbla
dia-
metern bli sammanlagt 100 cm.
Rullens
10 cm — rullen
diameter
får
då
är
vara
80 cm lång — 10-10 + 80 = 100.
Största längden får vara 80 cm.
långt.
När som helst kan det bli Er tur att svara!
33
Aktuellt från Galon AB, Göteborg
skyltform.
I så fall är vi
tacksamma
för ett meddelande
härom.
Skylten
blir klar i mitten av juni.
Det galonklädda idealköket
visas landet runt
Nya priser på
galontyg och galonduk
En ambulerande köksutställning visas u n d e r s o m m a r e n s lopp över h e l a
landet. Den i n t r e s s a n t a e x p o n h a r f ä r d i g s t ä l l t s a v H S B - B O R O och Galon
A B . P å e t t m y c k e t l y c k a t s ä t t får
m a n h ä r se h u r t.ex. k ö k e t s t e x t i l fråga b ä s t k a n lösas. T r e v l i g a och
f ä r g g l a d a g a r d i n e r , d u k a r och möbel k l ä d s e l ä r a v galon, som ä r ä n d a m å l s e n l i g t och l ä t t a t t h å l l a r e n t och
s n y g g t . U t s t ä l l n i n g s b e s ö k a r n a finner
också g a l o n e t i d e n p r a k t i s k a k l ä d seln a v hyllor och p å v ä g g e n i den
lilla m a t v r å n . De får också se på en
komplett provkollektion av galontyg
och g a l o n d u k .
Alla h u s m ö d r a r k o m m e r a t t bli fört j u s t a i det g a l o n k l ä d d a idealköket.
Tänk på att många av dem är Edra
k u n d e r ! P a s s a d ä r f ö r på n ä r u t s t ä l l n i n g e n k o m m e r till E r ort a t t u t n y t t j a tillfället till e n ö k a d galonförsäljning. G a l o n e t s goodwill gör det
lätt för Er. I o r t s p r e s s e n k o m m e r Ni
a t t finna n ä r m a r e uppgift om n ä r
e x p o n ä r att v ä n t a till E d r a t r a k t e r .
Då ä r också en b l i c k f å n g a n d e s k y l t n i n g m e d g a l o n den r ä t t a melodin
för E r t fönster. F ö r galon ä r det alltid säsong, m e n j u s t n u m e r än
någonsin.
Redan vid entrén möts besökaren på höksutställningen av en elegant markis i galon,
som tål bdde sol och regn utan att blekas.
34
P å å t e r f ö r s ä l j a r h å l l v ä n t a r m a n sig
s t o r a f ö r s ä l j n i n g s ö k n i n g a r genom de
n y a p r i s e r n a på g a l o n t y g och galonduk. F ö r v a r o r som l e v e r e r a t s från
oss efter den 15/4 gäller följande utf ö r s ä l j n i n g s p r i s e r : E n f ä r g a t galontyg, b r e d d ca 77 cm, kr. 7:20/lpm.
M ö n s t r a t galontyg, b r e d d ca 63 cm,
kr. 6: 20/lpm. G a l o n d u k , skotskt ell e r s t j ä r n m ö n s t e r , b r e d d ca 110 cm,
kr. 8: 50/lpm. »Kummin» och »Kudd a r och T a b l e t t e r » , b r e d d ca 125 cm,
r e s p . kr. 1 7 : - och 18: - / l p m .
"Njut i år av Er sommar
med galon"
D e t t a ä r r u b r i k e n på en h ö g a k t u e l l
a n n o n s som ä r a v b i l d a d h ä r ovan.
D e n k o m m e r att p u b l i c e r a s i de l e dande veckotidningarna under juni.
I s o m m a r g l a d a färger v i s a r a n n o n s e n
en m ä n g d olika a n v ä n d n i n g s f o r m e r
för E d r a g a l o n v a r o r . M å n g a a v d e m
är strålande nyheter — både sådana
som E d r a k u n d e r l ä t t syr s j ä l v a och
s å d a n a som de k a n k ö p a färdiga. Galon
ä r j u det idealiska m a t e r i a l e t också
för s o m m a r b r u k . Ni k a n t.ex. f r a m hålla för k u n d e r n a h u r p r a k t i s k t
galon ä r för solstolen, det tål b å d e
sol och v ä t a . T r ä d g å r d s m ö b l e r n a kläs
l ä t t ö v e r m e d f ä r g ä k t a och h å l l b a r t
galon. A n d r a trevliga tips ä r en v a t t e n t ä t b a d v ä s k a i v a c k e r t mönster,
tältgolv som håller fukten borta, en
oöm c a m p i n g d u k , b å t d y n o r , c y k e l s k y d d mot r e g n och sol, m a d r a s s ö v e r d r a g , solparasoll och m y c k e t a n n a t . E d r a k u n d e r k o m m e r a t t få u t
m e r a v s o m m a r e n m e d Galon. — Som
sagt i j u n i införes annonsen
och om
Ni är intresserad,
kan Ni få den i
Ni mottar väl varje
nummer av Galon-Nytt?
V å r lilla t i d n i n g m e d aktuella tips
om galon ä r a v s e d d för v å r a kunder
i n o m h a n d e l n och i n d u s t r i n samt för
d e r a s m e d h j ä l p a r e . Vi hoppas att Ni
r e d a n m o t t a r den r e g e l b u n d e t . Skulle
så ej v a r a fallet, så b e r vi Er sända
Ert namn
och Er
adress. Om
Ni vill kan
Ni begagna
kupongen
h ä r nedan.
Till GALON
AB, ö. Hamngat. 52, (
Göteborg.
Undertecknad
är intresserad av att
regelbundet få
GALON-NYTT.
Namn
I
Adress
'
Postadress
ICANDER^
Kunden: Så skulle jag ha någon lämplig mat till söndagsutflykten.
Har Icander något bra förslag till campingmat?
Icander: Den där försaljnmgcn gav mig faktiskt en idé. Varför
inte göra i ordning ett standardsortiment med campingmat 9
Icander plockade ihop en sortering passande utflyktsmat, som kom
att bestå av 1 saftflaska, 1 tub kaviar, 1 paket hårt bröd, 1 paket
kex, ost och 1 burk sardiner.
Sa gjorde han en diskskyltning med campingpaketen och textade
ett tydligt plakat med förteckning om paketets innehåll och priset.
Kunden: Det här med färdiga campingpaket var verkligen en fin
ide. Tänk så lättexpedierat, och så slipper man stå och vänta.
Campingpaketen fick en strykande åtgång, och pa fredagarna fick
man slå in ett bra förråd med paket så att det räckte att möta
lordagsrusn ingen.
Världens
mest
sålda tvål
nu
Hit au
JVy utsökt
parfymer
bättre!
ing
Den nya Palmolive är här! Med ny utsökt
parfym, komponerad av 23 olika doftnyanser.
Och nu finns Palmolive i den moderna "pillowshape"-modellen. I vår omfattande, slående
riksannonsering finner Ni ytterligare, verkligt
säljande argument. Genom att skylta med
Palmolive tvål utnyttjar Ni slagkraften i
denna propaganda. Palmolive står gärna till
tjänst med skyltmaterial och skyltförslag.
Colgate-Palmolive-Peet A.B., Stockholm
36
SOI för
linolettnt
och
trägolv
501 är en ljus, fyllig, snabbtorkande och lättstruken fernissa, som ger en synnerligen elastisk och slitstark yta.
Dessa 3
Att 501 är ljus är av mycket stor betydelse, då
den därigenom ej missfärgar linolenm-mattorna.
Torktid 6—8 timmar.
protlukter
Flintlavk
—
golvlackfärg
i
heltäckande
Flintlack är en syntetisk golvlaekfärg som tillverkas i 6 vackra nyanser. Genom sin sammansättning med bindemedel på alkydbasis är
Flintlack synnerligen slitstark och oöm. Flintlack är lämplig för trägolv och linolenm-mattor,
dar mönstret delvis slitits bort eller för mattor.
där annan färg önskas. Torktid 6—8 timmar.
kan Ni
verkligen
A-l<iek for parkett
rekommendera
FÄRG-, FERNISS- OCH KEM. TEKN. FABRIK
och
linoleum
A-lack är en extra ljus, fyllig cellulosagolvlack,
speciellt lämpad för behandling av parkettgolv
och linoleum-mattor. A-lacken ger en sidenglänsande, slitstark yta och torkar på 20
•
GÖTEBORG
TEL. VÄXEL 172925
•
STOCKHOLM
TEL. 44 52 35
37
SUNLIGHTS
PRODUKTER
har
husmödrarnas
förtroende
Det är produkternas höga
och jämna kvalitet, som skapat
förtroendet hos husmödrarna.
Sunlight vinnlägger sig om
att behålla detta förtroende genom
att ständigt kontrollera sina
produkter
såväl under tillverkning
som i användning.
AB
AB Sunlight, Nyköping
38
SUNLIGHT
Nyköping
GW54A-2303
FORS
Vriraffen, »om l e v e r på sol
och gröna blad, behöver i n g e t
hel v i t a m i n i serat t i l l v ä x t f o der. V e m hade också t ä n k t
sig att den s k u l l e börja värpa? Men våra k y c k l i n g a r får
v a r k e n t i l l r ä c k l i g t med spätt
gräs e l l e r sol u t a n m å s t e ä v e n
under s o m m a r e n ha ett helvitaminiserat
tillväxtfoder
för att k u n n a m o t s t å den
kommande rintervärpningens hårda p å f r e s t n i n g a r .
Het är misitrititad
spar
samhet
att ge kycklingarna ovitaminiserat foder under
sommaren. Fors helvitammiserade Tillväxtfoder
är en billig försäkringsgaranti — 4 å 5 öre per
djur!
H A R A L D F O R S & CO. A B
STOCKHOLM • ÅHIIS . L I D K Ö P I N G • V A D S T E N A
Brödet mån^a
länstat efter
1-kg-paket
mort, grovt,
kostar bara
aromrikt!
1:07
KUNGSBROD
Annonsering
i dagspressen
0Z"534 GÖTEBORG
I9W
följer!