Transcript Tema: Forskning i samverkan

Magasinet för
Vård&Vetenskap
EN SKRIFT FRÅN UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO OCH ÖREBRO UNIVERSITET
NR 2/2012
Tema: Forskning i samverkan
Neonatalforskning vinner på regionalt samarbete
Vad innebär hörselnedsättning? Kärnvärden godkänns av WHO
Musslan - en delikatess med stark potential
Regional studie visar om tandställning hjälper mot sängvätning
Lyckade läkardagar i Örebro
Ny forskning
Bästa läsare av
Vård & Vetenskap
Magasinet för
Ä
Innehåll nr 2/2012
ntligen så har värmen kommit och vi
kan börja hoppas på en god sommar och
äntligen sitter du just nu och tittar i en rykande färsk upplaga av Vård & Vetenskap. Våren
är den tid som FoU- enheterna sammanställer och
redovisar den vetenskapliga produktionen från föregående år för den politiska forskningsnämnden.
Utan att gå in i några detaljer så kan man konstatera att forskningsaktiviteten är god och i stadig
tillväxt i vårt län. Det stora antalet ansökningar
till Nyckelfonden och forskningskommittén är ett
bland flera exempel på det.
I detta nummer finns det reportage från helt
olika forskningsverksamheter, som tandställning
och påverkan på sängvätning hos barn till blodförgiftning hos nyfödda och vilken diagnostik som
kan vara av värde för tidig diagnos. Från arbets och
miljömedicin presenteras en avhandling om hälsopåverkan för gjuteriarbetare som exponeras för olika
toxiska substanser. Från ortopedkliniken kommer
en färsk avhandling om värdet av lokal infiltrationsanalgesi (LIA)vid knäproteskirurgi. Denna metod
ger mindre smärta och förutsättning för snabbare mobilisering jämfört med tidigare använda
anestesimetoder. För mig som infektionsläkare är
naturligtvis alla alternativ till antibiotikabehandling
vid infektion av stort intresse och från ögonkliniken
kommer nu spännande rön om att vitamin B2 och
UV-ljus kan reducera och ibland helt ersätta lokal
antibiotikabehandling vid bakteriell keratit.
Rätt definition och nomenklatur är av yttersta
värde för forskning av god kvalitet och i detta
nummer presenteras det mödosamma arbete som
ligger bakom framtagande av en WHO standard
för klassifikation av hörselnedsättning.
Historien har lärt oss att genom observation
av olika naturfenomen kan viktiga medicinska
upptäckter göras. Kan musslans förmåga att fästa
på stenar med ett adhesivt protein, ett lim helt
enkelt, vara en sådan upptäckt?
Mycket läsnöje
och glad sommar
önskar
Jan Källman
Docent, tf områdeschef
för område FoU, USÖ
Ansvarig utgivare: Jan Källman, docent, tf
områdeschef för område FoU vid Universitetssjukhuset Örebro.
E-post: [email protected]
Tel: 019-602 66 08
Redaktör: Lena Dahlström
E-post: [email protected]
Tel: 019-602 70 83
Skribenter: Lena Dahlström, Cristina Öberg,
Carl Olsson, Ingrid Lundegårdh.
Vård&Vetenskap
3
Neonatalforskning vinner
på regionalt samarbete
Vad innebär hörselnedsättning?
Kärnvärden godkänns av WHO
10
6
Regional studie visar
om tandställning hjälper
mot sängvätning
Lyckade läkardagar
i Örebro
12
Dessutom:
Musslan – en delikatess med stark potential Sid 8-9
Ny forskning Sid 14-15
Foto: Magnus Westerborn, Lars-Göran
Jansson.
Grafisk formgivning: Andreas Svahn.
Producent: Dan Lindberg.
Universitetssjukhuset i Örebro bedriver
tillsammans med Örebro universitet en
målmedveten uppbyggnad av det medicinska vetenskapsområdet. Tillsammans satsar
vi på en bred medicinsk och vetenskaplig
kompetens där huvudinriktningen är klinisk
patientnära forskning. Det innebär att
forskningen uppstår ur ett problem som finns
i vårdens vardag.
Forskningen speglar alltså de svårigheter som
patienter och vårdgivare stöter på i en verklig
behandlingssituation och kommer alltid
patienten till nytta.
Det kliniska angreppssättet leder till att frågeställningar och metoder spänner över flera
olika specialiteter och det finns därför ett
utvecklat samarbete mellan olika yrkeskate-
gorier med skilda kompetenser.
Flera forskargrupper arbetar kring olika
former av ohälsa och sträcker sig från
utbrändhet och stress till modern genetik och
medicinska folksjukdomar som diabetes och
cancer. Innehållet i denna tidskrift berättar
om det omfattande forsknings- och utbildningsarbete som pågår inom medicinämnet,
men också hur ny kunskap omsätts i vård ute
på våra kliniker.
”De barn som är för tidigt födda
har ett svagt eget immunförsvar.”
FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA
Neonatalforskning vinner
på regionalt samarbete
– Alla nyfödda har en risk att drabbas av
blodförgiftning, neonatal sepsis, men störst
är risken för dem som är för tidigt födda
och behöver intensivvård, säger Andreas
Ohlin, barnläkare på avdelning 35, barn- och
ungdomskliniken på Universitetssjukhuset
Örebro.
för tidigt födda barnen får blodförgiftning under sin
vårdtid.
– Med bättre diagnostik skulle vi kunna friskförklara de friska så att de slapp att ligga på sjukhus. De
sjuka skulle snabbare få en mer exakt behandling.
Tekniskt avancerad forskning
En infektion innebär att det tar längre tid för barnet
att bli friskt. En infektion ökar också risken för komplikationer. De allvarligaste infektionerna kan leda till
ökad dödlighet eller ökad risk för resttillstånd som
kronisk lungsjukdom eller hjärnskador med försenad
utveckling som följd. Förutom all stress för föräldrarna leder infektioner också till ökade kostnader för
sjukvården.
– De barn som är för tidigt födda har ett svagt eget
immunförsvar, säger Andreas Ohlin. I och med att de
oftast behöver högintensiv vård så utsätts de också för
risken att få blodförgiftning. Bakterier kan komma in
i blodbanorna via slangar och instrument, till exempel så kallade infarter, där vi behöver ge dropp, deras
immunförsvar klarar inte att oskadliggöra de bakterier
som kommer in.
Ett fåtal kan få en tidig blodförgiftning som överförs från mamman i förlossningsögonblicket, men
det vanligaste är att de får en sen blodförgiftning som
komplikation till intensivvården.
Som forskare är Andreas Ohlin intresserad av infektioner och intensivvård. I sin doktorsavhandling presenterade han 2010 fyra studier, varav två handlade
om en ny PCR-metod, Polymerase Chain Reaction,
för att påvisa DNA från bakterier i blodprov från barn
med misstänkt blodförgiftning. PCR-maskinerna
som jobbar med enzymer kan närmast beskrivas som
kopieringsmaskiner för genetiskt material. Om man
lyckas kopiera en DNA-bit i miljontals kopior, då kan
man studera den.
– Det här är forskning som är så tekniskt avancerad att man inte kan klara den själv. Jag gjorde min
studie i samarbete med kliniskt forskningscentrum,
KFC och mikrobiologen vid laboratoriemedicinska
länskliniken här på USÖ. Utan laboratoriepersonalen
på KFC och den apparatur som finns hos mikrobiologen hade forskningen inte varit möjlig. Som forskare
är det många man är tacksam mot. Det måste finnas
patienter och laboratorieresurser, och det måste finnas
pengar för att man som forskare ska komma någon
vart.
Tidskrävande blododling
Regional forskning stärker samarbetet
Tidig diagnos och behandling är livsviktigt. I dag
ges förebyggande antibiotikabehandling till barn vid
minsta misstanke om blodförgiftning.
– Det finns många problem med att ställa rätt diagnos, fortsätter Andreas Ohlin. Symptomen på sepsis
kan vara diffusa och svåra att upptäcka. Vi har också
väldigt lite blod att arbeta med eftersom barnen är så
små. Det försvårar både det kliniska arbetet och forskningen.
Standardmetoden för att fastställa sepsis är blododling som är en tidskrävande metod. Det kan ta upp
till två dygn innan man hittar bakterierna. För att helt
säker kunna säga att det inte finns någon bakterie kan
analyssvaret dröja upp till sju dagar.
– Vi kan inte heller alltid lita på metoden, förklarar
Andreas Ohlin. Ibland ger blododling falskt positivt
svar, vilket gör att friska barn får antibiotika i onödan.
Ibland ger den falskt negativt svar. Kombinationen av
att blodförgiftning är en farlig sjukdom och att vi har
dåliga diagnostiska metoder gör att antibiotika används i stor mängd på nyföddhetsavdelningen. Bland
de allra minsta barnen, födda före graviditetsvecka
27 är sepsis ett vanligt tillstånd. En svensk nationell
studie som jag medverkar i visar att 40 procent av de
– Redan när mina doktorandstudier startade hade
man här i Örebro börjat samla material till det som
blev min första studie om blodförgiftning hos nyfödda. Det tog dock sju år att få ihop ett lagom stort
material. Vi ville göra en uppföljande studie och idén
föddes att med blodprov från fler sjukhus så skulle
vi få material på kortare tid. I Örebro har vi ett fall
per månad eller mindre. I det perspektivet tar det tid
innan man hittar många med sjukdomen, säger Andreas Ohlin.
Tack vare regionalt forskningsstöd från Regionala
forskningsfonden blev det möjligt för Andreas Ohlin
att finansiera en studie inriktad på en ny PCR-metod
för att diagnostisera sepsis hos nyfödda.
– Det finns många skäl till att göra en regional studie, menar Andreas Ohlin. Med regional forskning får
man en större vetenskaplig bas och forskningen stärker
det regionala samarbetet med andra sjukhus.
Den nya studien gjordes i samverkan med Akademiska sjukhuset i Uppsala vars neonatalenhet är större
än den i Örebro.
– I Uppsala blev jag väl mottagen av Uwe Evald
som är professor i neonatalogi och verksamhetschef
på nyföddhetsavdelning 95F. Där samlades proverna
4 Vård&Vetenskap 2/2012
in och skickades med Jumbolans till Örebro. Det var
ett effektivt sätt att transportera blodproverna och en
styrka att vi kunde nyttja de infrastrukturer som redan
finns.
Blododlingarna gjordes på respektive mikrobiologiskt laboratorium. Alla PCR-prover analyserades däremot i Örebro. Sedan jämfördes blododlingarna med
PCR-svaren.
Spårar rätt typ av bakterier
– Den stora skillnaden mellan mina två studier var att
vi i den första studien använde plasma och i den andra
helblod. I helblod såg vi att det fanns fler bakterier
kvar i provet när vi skulle köra PCR, säger Andreas
Ohlin.
– I den andra studien lade vi också till ytterligare
ett enzym som bryter ner bakteriernas cellväggar. I
och med det kunde vi få ut bakterie-DNA:et mer effektivt. Metoden påvisar rätt typ av bakterier inom
4-6 timmar. Vi lyckades öka känsligheten i metoden,
men inte så mycket att vi i det här stadiet kan rekommendera den för klinisk sjukvård. Varianter av vår
metod används redan för att spåra blodförgiftning
hos vuxna, men är ännu inte så bra att den kan ersätta
blododling.
För att använda en diagnostisk metod för nyfödda
med misstänkt sepsis krävs en mycket hög säkerhet.
– Med ett negativt provsvar vill man inte riskera att
sätta ut antibiotikabehandlingen om det sedan visar
sig att metoden gav ett felaktigt svar och barnet blir
livshotande sjukt, säger Andreas Ohlin
Ny forskning kan lösa våra problem
– Helt nytt för att upptäcka sepsis hos nyfödda är att
analysera barnets hjärtfrekvens med hjälp av datastöd,
berättar Andreas Ohlin. Det finns vetenskapligt stöd
för att metoden fungerar på för tidigt födda men än
så länge finns övervakningsutrustning bara till försäljning i USA där metoden utvecklades. I USA är ju nyföddhetsavdelningarna vanligtvis större och där finns
möjligheten att tidigt göra tekniska investeringar.
– I Sverige är det bara vi i Örebro som studerat
PCR som diagnostisk metod för nyfödda med blodförgiftning. Andra lovande internationella studier
finns, men de behöver reproduceras innan man kan
tänka sig att metoden blir rutinsjukvård för barn med
blodförgiftning. Vi fortsätter att följa forskningen.
PCR som metod utvecklas hela tiden och blir allt
bättre. Inom andra områden görs försök med att lägga
till nya enzymer, nya reningsmetoder och olika sätt att
få fram DNA. Det är det som är så spännande med
forskning. Det kan komma en ny studie om en vecka
som ger den perfekta tekniska lösningen och löser alla
våra problem, avslutar Andreas Ohlin.
Vad innebär hörselnedsättning?
Kärnvärden godkänns av WHO
Människor lever med olika förutsättningar.
Det visar sig påtagligt för den som har en
funktionsnedsättning. De betingelser som
råder socialt och kulturellt är avgörande för
hur delaktig individen kan vara i samhället.
År 2001 antog WHO en standard för beskrivning för
funktion och funktionsnedsättningar, ICF (International Classification of Functioning, Disability and
Health). Klassificeringen av funktioner ska kunna passa alla tänkbara förhållanden i en människas liv. Den
innehåller cirka 1450 olika indikatorer, som beskriver
kroppsliga-, psykologiska-, omgivnings-, delaktighetsoch personligt begränsande faktorer.
– ICF-klassifikationen är oerhört omfattande och
täcker alla tänkbara tillstånd av funktionsnedsättning,
säger Berth Danermark, professor vid Institutionen
för hälsa och medicin vid Örebro universitet.
Han har under flera år lett de svenska studier som
ska leda fram till core sets för hörselnedsättning.
– Arbetet med att utveckla core sets (kärnvärden)
går ut på att identifiera en kärnuppsättning av indikatorer som beskriver de mest centrala aspekterna av
symtom, diagnosgrupper eller en speciell funktionsnedsättning. Perspektivet är biopsykosocialt vilket
innebär att man även tar hänsyn till hindrande och
främjande faktorer i omgivningen – hjälpmedel, attityder, lagstiftning med mera.
– Syftet är att hitta ett praktiskt användbart verktyg
för att kunna beskriva resultat i klinisk verksamhet och
forskning. När det verktyget finns, kan man enkelt
följa utvecklingen mellan länder över hela världen och
göra tillförlitliga internationella jämförelser.
Regelverk format av WHO
Arbetet med att utveckla core sets för hörselrelaterade
problem har följt WHO:s regelverk om hur det hela
ska gå till:
– Först måste en ansökan lämnas in till WHO för
att få processen sanktionerad. Därefter bildas en internationell ledningsgrupp med representanter från
WHO:s sex olika världsområden, säger Berth Danermark. För det här projektet bildades en särskild styrgrupp, som jag har lett, och i styrgruppen har också
representanter för WHO ingått.
Projektet har till en början inneburit att med fyra
förberedande studier fånga förhållandena för hörselnedsättning ur ett globalt perspektiv. Doktoranden
Sara Granberg vid Institutionen för hälsa och medicin
vid Örebro universitet har genomfört de fyra delstudierna som ett avhandlingsarbete. Studierna – en forskningslitteraturstudie, en expertstudie, en brukarstudie
och en multicenterstudie – har haft till syfte att utgöra
underlag för en konsensuskonferens om vilken vikt
som ska läggas på olika faktorer.
Berth Danermark.
Konsensuskonferensen hölls under tre dagar början
av maj, och Berth Danermark närvarade tillsammans
med kollegor från Örebro universitet. OTICON, ett
företag som tillverkar hörapparater, hade stått för finansieringen av projektet och stod nu även för värdskapet. Konferensen – som egentligen hade karaktär
av workshop – hölls på Eriksholm, OTICONS forskningscenter i Helsingör.
– Vi var trettio personer; Tre representanter för
WHO, tjugoen inbjudna experter och så vi forskare
som presenterade de utförda studierna.
– Experterna kom från hela världen – Kina, Nya
Zeeland, Australien, Indien, Kenya, Saudarabien,
Egypten, Sydafrika, Argentina, Brasilien, USA, Kanada och europeiska länder. Ett kriterium för dem var
att ha minst fem års erfarenhet från audiologi samt att
de företrädde olika professioner. Expertgruppen utgjordes av psykologer, tekniker, öron-näsa-halsläkare,
audionomer och dessutom brukarrepresentanter. Flera
av dem hade själva en hörselnedsättning.
Identifiering av kärnvärden
De fyra förberedande studierna hade resulterat i 202
indikatorer. På konsensuskonferensen var det experternas uppgift att nu identifiera två uppsättningar av
core set. Det första urvalet skulle gälla ett Comprehensive core set, det vill säga övergripande uppsättning av
kärnvärden som skall täcka alla aspekter. Sedan skulle
ett urval göras på nytt för att få fram ett Brief core
set, det vill säga en absolut, inre kärna som beskrev
hörselnedsättning.
– Experterna delades in i tre grupper. Grupperna gick igenom var och en av de 202 indikatorerna och diskuterade vilka som borde ingå.
Sedan skedde omröstning. Det var en mycket dynamisk urvalsprocess, med flera omröstningar.
Vi som hade genomfört studierna fick under de här
dagarna inte påverka expertgruppen på något sätt i deras bedömningar.
– Till slut identifierades ett Comprehensive core set
med 117 indikatorer. Dessa indikatorer ska tillsammans kunna fungera som ett heltäckande kartläggningsinstrument.
Ur dessa indikatorer skulle experterna sedan ta
fram ett Brief core set:
– Den här gången var frågan vilka kärnindikatorer
som var mest centrala för de olika aspekterna: kroppsfunktion, kroppsstruktur, omgivningsfaktorer och
aktivitets- och delaktighet. Som tidigare diskuterade
expertgrupperna vilka faktorer som skulle finnas med,
men denna gång skedde diskussionen i storgrupp. Vid
omröstningen som sedan följde var urvalet hårt och
indikatorer som fått mindre än 50 procent av rösterna
sorterades bort. Slutligen återstod 27 indikatorer.
Fått fram en betaversion
Dessa två core sets som blev resultatet av konferensen
är godkända av WHO, men bara som en betaversion. Uppsättningarna ska valideras i fältstudier innan
de slutligen godkänns av WHO som kärnvärden för
hörselnedsättning gällande globalt, i utvecklingsländer
såväl som i-länder.
– De fyra studier som är gjorda hos oss har genomförts under tre år med OTICON som huvudfinansiär.
Nästa fas är valideringsarbetet, och vi måste nu söka
nya finansiärer till detta.
– Men när valideringen är gjord, har vi en uppsättning kärnvärden som pekar på gemensamma hinder
och underlättande faktorer. Det kommer att finnas ett
Comprehensive core set och ett Brief core set som
kommer att underlätta jämförelser av klinisk verksamhet och forskning om hörselnedsättning i alla länder
och alla kulturella områden, säger Berth Danermark.
fakta
Konsensus = enighet, samförstånd, samstämmighet.
Core sets – kärnvärden
Att användas vid varje klinisk studie av ett visst tillstånd
och för att få enhetliga beskrivningar i vetenskapliga
arbeten och kliniska rapporter.
7
Musslan – en delikatess
med stark potential
Musslor är inte bara en havets delikatess
och reningsresurs.
De musslor som lever i saltvatten har
egenskaper som även gör dem intressanta
vid sidan av de kulinariska sammanhangen.
En sådan egenskap är förmågan att sätta sig
fast på vilken yta som helst.
– Musslan producerar ett adhesivt protein, det vill säga
den tillverkar sitt eget lim, som gör att den med sin fot
klarar att fästa sig fast på klippor, rep, stenar, alla slags
ytor, förklarar Mikael Ivarsson, docent och molekylärbiolog vid kliniskt forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro.
– Det som gör det här proteinet extra intressant är
att det är biologiskt nedbrytbart och fungerar perfekt
i våta miljöer, tillägger Malin Prenkert, medicine doktor och kollega med Mikael .
Kliniskt användbar
Musslans förmåga att producera specifikt limprotein
är känd sedan 25 – 30 år tillbaka. Ett företag, Biopolymer Products AB, har patent på tillverkningen av
musseladhesivt protein, samt på limsammansättningar
som skulle kunna användas för medicinskt bruk. Produkten säljs idag för forskningsbruk, där den framförallt används vid odling av celler.
Företaget har emellertid ställt sig frågan om mus-
Mikael Ivarsson, Malin Prenkert,
Rolf Norlin och Nicole Welvaart.
selproteinet inte har potential för fler medicinska til�lämpningsområden? Företagsledningen började för ett
par år sedan diskutera en fortsatt utveckling med olika
forskare. Bland annat tog man kontakt med kliniskt
forskningscentrum på USÖ Tanken var att musselprotein kanske kunde användas för att få olika typer av
vävnader att läka bättre.
Nu är det inte så enkelt att börja tillämpa en
idé i den kliniska verkligheten. Först måste den
produkt som ska användas studeras noga så att den
inte har oönskade biverkningar eller är giftig eller
skadlig på annat sätt och man måste veta att den
håller för att användas för det ändamål som man
har tänkt sig.
Testar vetenskapligt
På så sätt har Malin Prenkert och Mikael Ivarsson
kommit in i bilden. De två har nu i ungefär ett år arbetat med att analysera musselproteinet, testa det på
celler och studera hur det beter sig under olika förutsättningar.
– En tänkbar tillämpning är till exempel att använda proteinet vid transplantation av broskceller, säger
Mikael.
– Vi testar hur olika celler kan fästa vid olika ytor,
hur nytt fäster vid gammalt, hur cellerna fastnar i en
miljö av olika buffertlösningar med mera, säger Malin.
– Tillsammans med ST-läkare Nicole Welvaart och
professor Rolf Norlin, båda på ortopedkirurgiska kliniken, kommer den kliniska användningen av musselproteinet testas. Tänk om broskskador kan repareras
med ny broskvävnad som limmas fast i leden?
Första studien klar
Deras första studie är snart klar och de jobbar nu på
manus till en artikel om musselproteinets egenskaper.
– Vi kan visa att det inte är toxiskt för humana celler, och att limningsförmågan är bra.
– Men vi har bara gjort försök i laboratoriemiljö än
så länge på kasserad vävnad från ortopediska operationer. Nästa steg är att utföra motsvarande försök på
levande vävnad, det vill säga vi behöver utföra djurförsök, en möjlighet som vi ännu inte har här i Örebro.
Hittills har forskningen finansierats med hjälp av
medel från det uppdragsgivande företaget och från
landstingets forskningskommitté. Nu ska de göra en
ansökan till den statliga KK-stiftelsen* för att få mera
pengar till fortsatt forskning och fortsatta försök.
– Vi skulle vilja anställa en doktorand till projektet,
vilket gör att vi snabbare kan nå resultat. Forskning
tar tid, men vi har kommit så pass långt så att vi tror
att vi snart skulle kunna få ett positivt svar på att det
fungerar i den mänskliga kroppen.
* KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med
uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft. KK-stiftelsen
finansierar forskning och kompetensutveckling som sker i
samverkan med näringslivet.
Regional studie visar om tandställning hjälper mot sängvätning
Att kissa i sängen som 12-åring är besvärligt. Det leder ofta till en dålig självkänsla
och begränsningar i det sociala livet.
Men med hjälp av en tandställning som
vidgar gommen hoppas Farhan Bazargani,
övertandläkare på Folktandvården i Örebro,
kunna hjälpa många av de sängvätande
barnen.
dem att sova bättre. En annan bieffekt vi sett är att
barn som snarkar i många fall slutar med det när gommen blir bredare, säger han.
Preliminärt god effekt
Det är inte alls ovanligt att barn i förskoleåldern kissar i sängen medan de sover. I takt med att barnen
blir äldre brukar detta avta, men det gäller inte alltid.
I vissa fall fortsätter barnen att kissa i sängen upp i
10-12-årsåldern.
För att minimera problemen tvingas en del föräldrar väcka sina barn flera gånger per natt för toalettbesök, införa restriktioner när det gäller drickande på
kvällarna eller köpa speciella sängkläder.
Syrebrist ökar produktionen av urin
Tillsammans med kollegor i Örebro, Uppsala, Västerås och Karlstad tror sig Farhan Bazargani inom kort
kunna presentera en forskningsstudie som i många fall
gör dessa åtgärder överflödiga.
– Vi arbetar med en placebokontrollerad studie
som ska ge svar på om en behandling med tandställning, så kallad suturvidgare, har någon effekt på hur
ofta barnen kissar i sängen, säger han.
Den aktuella tandställningen monteras i barnens
gom och fästs i några av tänderna i överkäken. Resultatet blir att gommen vidgas 7-8 millimeter (0,5
millimeter per dag). Det leder i sin tur till att även
näsbotten vidgas vilket kan ge upphov till en större
volym i näsan som i sin tur kan förbättra syretillförseln.
– Vi vet att hjärnan är känslig för syrebrist. Vi vet
också att om man har syrebrist produceras mer urin i
kroppen. Det misstänker vi kan leda till sängvätningen, men vi kan inte säga att så är fallet förrän vi har
Farhan Bazargani.
sammanställt all forskningsdata, säger Farhan Bazargani.
Farhan Bazargani tror dessutom att en vidgning av
gommen kan ha fler positiva effekter.
– En del av de barn som kissar i sängen har sömnstörningar och vi ska se om tandställningen kan få
Ett slutgiltigt resultat av hela studien beräknas vara
klart under år 2013. Därför kan Farhan Bazargani
ännu inte uttala sig med bestämdhet om tandställningens inverkan på sängvätning. Än så länge får han
förlita sig till studiens preliminära resultat. Det visar
dock på en god effekt.
– Studien omfattar i dag 32 barn och hittills har
55 procent av dessa blivit torra. Och efter ett år är 80
procent av dessa 55 procent fortfarande torra, säger
Farhan Bazargani.
Och fortsätter:
– Tyvärr kan vi inte hjälpa alla, men om vi kan
hjälpa några är det bra. Sängvätning är ett socialt handikapp som bland annat hindrar barnen från att åka på
läger och sova över hos kompisar.
Trots det till synes goda resultatet möts Farhan Bazarganis studie av skepsis från delar av läkarkåren. Han
upplever att vissa kollegor anser att det handlar om en
placeboeffekt.
Det är något han inte alls håller med om.
– För att tandställningen ska göra nytta måste den
spännas varje kväll. Så för att få studien placebokontrollerad låter vi tandställningen sitta orörd under de
fyra första veckorna. Under den tiden är det inte någon som har blivit torr. När vi väl aktiverar tandställningen ser vi däremot resultat, säger han.
Studien, som förutom Folktandvården också involverar Sömnenheten/Neurokliniken och öron- näsa- och
halsmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro, påbörjades år 2008 på initiativ av professor Jüri Kurol och
Farhan Bazargani. Den bygger vidare på slutsatser från
två mindre studier i samma ämne från 1980- respektive
1990-talet. Studien finansieras av bland andra Folktandvårdens forskningsenhet och Örebro läns landstings forsknings och utvecklingsenhet.
11
Lyckade läkardagar i Örebro
26-27 april i år gick de årliga läkardagarna
av stapeln på Universitetssjukhuset Örebro.
Läkardagarna är en fortbildning under två
dagar för läkare och har varje år ett speciellt tema. Årets tema var ”Neurologi för
alla”. Peter Appelros, neurolog på USÖ, har
för sjätte året i rad agerat samordnare till
den här tillställningen och han är mycket
nöjd.
Läkardagarna tillkom 1981 och hölls i år för 31:a
gången. De bildades av en grupp entusiaster på Universitetssjukhuset Örebro, som hade önskemål och
idéer om att bedriva vidareutbildning för läkare på ett
nytänkande sätt.
Läkardagarna bedrivs av två ansvariga parter, Örebro läkarsällskap och Svenska läkarsällskapet. Örebro
läkarsällskap står som huvudarrangör med Svenska läkarsällskapet som stöd. Universitetssjukhuset Örebro
står till tjänst med lokaler samt en del administration.
Dagarna innehåller en rad utbildande föreläsningar
som utgår från förutbestämda frågor som diskuterats
fram av en programgrupp. Programgruppen består
av en samordnare samt en rad personer från primärvården och universitetssjukhuset. Peter Appelros har
under de senaste sex åren haft rollen som samordnare
i gruppen och Eva Nyström på universitetssjukhusets
personalavdelning har hand om den administrativa
servicen. I övrigt varierar gruppmedlemmarna från år
till år.
En unik grundidé
Grundidén som läkardagarna bygger på är att föreläsare under två dagar redogör och ger svar på en rad
förutbestämda frågeformuleringar. Frågorna komponeras av programgruppen på seminarium under hösten för att sedan överlåtas till föreläsarna. Föreläsarna
12 Vård&Vetenskap 2/2012
får tillgång till materialet i december och ska fram till
läkardagarna, som hålls på våren, utforma föreläsningar utifrån de frågor de blivit tilldelade . De behöver
inte svara på frågorna direkt men svaren ska finnas i
materialet som redovisas.
Eftersom programgruppen styr innehållet i undervisningen under läkardagarna blir det möjligt att lyfta
fram speciellt intressanta frågor eller ämnen som behöver fördjupning. Peter Appelros tycker att det här
är ett utmärkt sätt att förbättra och effektivisera vidareutbildning.
– Vi får i förväg möjlighet att diskutera fram frågor
och kan på så sätt bidra till att experterna som föreläser
behandlar ämnen och frågeställningar som vi är intresserade av. Det är ett mycket bra tillvägagångssätt, säger Peter Appelros.
Läkarkårens intresse styrs av ämnet
Hur är intresset från läkarkåren? Peter Appelros menar
att det helt beror på ämnet.
– Folk är kräsnare nu för tiden. Man vill nog känna
sig riktigt träffad av ämnet för att ta sig tid. Utbudet
av kurser och konferenser är stort. Därför är det viktigt
att få fram intressanta och breda ämnen som täcker en
bred målgrupp.
”Neurologi för alla” var årets tema. Ett tema som
tilltalade många, till exempel en hel del distriktsläkare.
Neurologi är ett område där det händer mycket och
den ständiga utvecklingen följs bäst upp med hjälp av
kontinuerlig uppdaterad information.
Årets läkardagar innehöll föreläsningar av experter
med mycket breda kunskaper inom ämnet vilket genererade information som passade många. De föreläste
om till exempel huvudvärk, multipel skleros, stroke,
ALS, men även hur man gör en neurologisk undersökning på ett bra och effektivt sätt samt vad olika röntgenundersökningar används till. Tack vare det innehållsrika upplägget var intresset stort.
– Vi hade god uppslutning i år med ca 220 deltagare, säger Peter Appelros.
Flera intressanta programpunkter
En föreläsare som var väldigt uppskattad var Anders
Lundin, neurolog och psykiater från Stockholm. Han
pratade om funktionella störningar, neurologliknande
symptom som kan framkallas av psykiska störningar
eller oro och ångest. Det här är något man som läkare
ställs inför både på neurologen och ute på distriktsläkarmottagningarna.
En annan föreläsning som var mycket uppskattad var Lars-Johan Liedholms, läkare på USÖ. Han
gick igenom den neurologiska kroppsundersökningen
och lyfte fram viktiga punkter som man bör tänka på.
Peter Appelros beskriver den som en mycket nyttig,
praktisk genomgång för åhörarna.
”Möt experten” är en annan sektion på agendan
som är mycket uppskattad. Den delen av läkardagarna
innebär att åhörarna, i mindre grupper, får möjlighet
att sitta ner med de föreläsande experterna och ställa
frågor direkt till dem.
Resultat och patientverkan
Läkardagarna genomförs i utbildningssyfte och genererar inte till något specifikt resultat. Deltagarna får
del av mycket information på de 10-15 föreläsningarna som genomförs och vars innehåll genererar ny kunskap och erfarenheter från de experter som föreläser.
Allt det här blir till nya kunskaper i deras vardagliga
arbete.
De två läkardagarna avslutades med en mentometersektion där deltagarna fick testa sina kunskaper på
några neurologiska typfall samt diskutera kring dessa.
– Läkardagarna är en patientnära utbildning vars
syfte inte är att fokusera direkt på den vetenskapliga
frontlinjen, utan snarare vill visa hur vetenskapen återinverkar i det praktiska arbetet, säger Peter Appelros.
Ny forskning
Till avhandlingar som har lagts fram vid Hälsoakademin, Örebro universitet under 2012 hör nedanstående:
Per Essving, överläkare vid ortopedkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, har lagt fram sin avhandling ”Local infiltration analgesia in knee arthroplasty” och Karim Makdoumi, ögonläkare vid ögonkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, har skrivit avhandlingen ”Ultraviolet light A (UVA) photoactivation of riboflavin as a potential therapy for infectious
keratitis.”
Vid Karolinska universitetssjukhuset har Håkan Löfstedt, överläkare på Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, disputerat med avhandlingen ”Respiratory
Symptoms and lung function in foundry workers exposed to low molecular weight isocyanates”.
Bättre smärtlindring
efter knäprotesoperation
Smärtan efter en knäprotesoperation är
ofta svår. Därför har flera olika försök gjorts
under senare år för att minska smärtan och
därmed underlätta rehabiliteringen efter
ingreppet. Nu har medicinforskaren och
ortopedkirurgen Per Essving utvärderat
olika metoder och presenterar resultaten i
en doktorsavhandling i medicin vid Örebro
universitet.
Artros i knäleden är ett problem som blir allt vanligare. Den tredubbling av antalet knäprotesoperationer
som skett sedan början av 1990-talet kan framförallt
kopplas till ökad övervikt och fetma, som leder till
större belastning på knälederna. I dag handlar det om
fler än 12 000 operationer per år i Sverige. Ingreppet
innebär att hela knäet, eller delar av det, ersätts med
en protes, och det är vanligt att båda knäna behöver
opereras. Även om resultatet ofta blir bra, finns det
risk för komplikationer.
– Smärtan precis efter operationen kan vara mycket svår, vilket givetvis är ett problem i sig. Men det
innebär också att rörligheten blir sämre, och det är
allvarligt eftersom det är viktigt att patienten snabbt
kommer igång och tränar efter operationen. Dessutom ökar risken för blodpropp, infektioner och andra
medicinska komplikationer om patienten måste vara
sängliggande och vårdas på sjukhus, säger Per Essving,
som är överläkare på Ortopedkirurgiska kliniken vid
Universitetssjukhuset Örebro.
Ny metod
Per Essving har framför allt fokuserat på en ny smärtlindringsteknik som kallas LIA (lokal infiltrationsanalgesi). Förkortningen LIA står för en blandning
av lokalbedövningsmedel, inflammationshämmande
medel och adrenalin, metoden bygger på att man tillsätter blandningen lokalt dels i slutet av operationen,
dels vid en senare tidpunkt genom en kateter som lämnats kvar i knäet. På så sätt kan man täcka in den akuta
smärtfasen som brukar vara runt 36 timmar.
– Tanken bakom metoden är just att förhindra
smärtan där den faktiskt uppstår, i stället för att använda mer allmänt verkande smältlindring.
Per Essving har bland annat jämfört LIA med en
annan vanlig metod där man ger morfin tillsammans
med lokalbedövningsmedel vid ryggbedövning. Resultatet var att LIA gav lägre smärta och snabbare rörlighet.
Oväntad upptäckt
– Det visar att LIA kan innebära en stor hjälp för patienterna. Och om vi på detta sätt kan minska vårdtiden så leder det till lägre vårdkostnader och kortare
vårdköer. Då är mycket vunnet för både patienterna
och samhället.
En oväntad och intressant upptäckt var att effekten
av två olika operationstekniker blev likvärdig när LIA
användes som smärtbehandling. Trots att så kallad
mini-invasiv kirurgi (MIS) betraktas som tekniskt svårare att utföra än konventionell kirurgi har den blivit
allt vanligare, eftersom den anses ge lägre smärta och
snabbare återhämtning.
– Men vi fann ingen skillnad mellan grupperna
när vi använde LIA. Över 80 procent av patienterna
kunde gå hem redan dagen efter operationen, oavsett
vilken av de båda operationsteknikerna som användes,
berättar Per Essving.
B-vitamin och ljusbehandling
kan bota ögoninfektion
Infektion i ögats hornhinna är en allvarlig
sjukdom som i värsta fall kan leda till blindhet. Nu visar en studie vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro att en
kombination av vitamin B2 och ultraviolett
ljus kan vara ett effektivt alternativ när
andra behandlingar inte hjälper.
– Redan i dag är antibiotikaresistenta bakterier ett
stort problem. Därför behöver vi också utveckla andra
behandlingsformer, säger ögonläkaren Karim Makdoumi, som presenterar sina resultat i en doktorsavhandling i medicin.
I dag behandlas patienter med hornhinneinfektion (bakteriell keratit) med antibiotika som droppas i
ögonen, ofta varje halvtimme under de första dygnen.
14 Vård&Vetenskap 2/2012
Det är en vårdkrävande sjukdom som ibland kan kräva
behandling i flera månader.
– Behandlingen med vitamin B2, riboflavin, och
ultraviolett ljus tar bara en timme och sedan torde
doseringsfrekvensen av antibiotika kunna minskas avsevärt.
När ljuset aktiverar B-vitaminet bryts det ner och
skapar syreradikaler som eliminerar mikroorganismer
– i det här fallet en positiv reaktion.
Över förväntan
Efter att laboratoriestudier visat att metoden är effektiv mot tre vanliga bakterier, gick forskarna vidare med
en pilotstudie, där 16 patienter med hornhinneinfektion fick pröva den alternativa behandlingen i stället
för antibiotika. Resultatet var enligt Karim Makdou-
mi över förväntan, endast två av patienterna behövde
även antibiotikabehandling.
– Effekten av behandlingen var mer uttalad än vi
hade förväntat oss. Och min känsla är att de patienter
som ingick i studien ofta blev symptomfria snabbare
än med traditionell behandling.
Örebroforskarna kommer nu att fortsätta utvärderingen av behandlingsmetoden, och har dessutom
inlett ett samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet
för att testa om den kan användas för att bota ögoninfektioner hos djur.
– Det är ett vanligt problem hos till exempel hästar.
Och där skulle en engångsbehandling vara en stor förbättring mot att behöva ge ögondroppar till ett djur på
600 kilo eller mer flera gånger per dag.
Näsbesvär vid
arbete med
Hot Boxmetoden
i svenska gjuterier
– Nässlemhinnan är en känslig indikator för
brister i arbetsmiljön, säger Håkan Löfstedt,
överläkare på Arbets- och miljömedicinska
kliniken.
I sin forskning fokuserar han på svenska gjuterier som använder Hot Box-kärnbindemedel
och deras potentiella hälsoeffekter, framför
allt i övre och nedre luftvägarna.
Håkan Löfstedt har undersökt de fyra svenska gjuterier
som använder sig av Hot Box-metoden i tillverkningen
av gjutkärnor för ihåliga gjutgods. Under processen bildas lågmolekylära isocyanater såsom isocyansyra (ICA)
och metylisocyanat(MIC) som är potentiellt hälsofarliga. Hälsoeffekterna av dessa ämnen är tidigare inte närmare undersökta i de halter som är aktuella i gjuterierna.
Frågorna Håkan Löfstedt ställde sig var:
* Vilka exponeringsnivåer förekommer för MIC och
ICA?
* Vilka symptom rapporterar gjuteriarbetarna?
* Finns det tecken på akuta eller kvarstående effekter
på lungfunktionen?
* Har symtom och lungfunktion förändrats över tid?
* Finns det något samband mellan exponering och
hälsoparametrar?
Fyra delstudier
Löfstedts forskning består av fyra studier:
* I studie I kartlades den individuella exponeringen
för ICA, MIC och formaldehyd för 64 gjuteriarbetare.
* I studie II undersöktes luftvägssymtom och lungfunktion bland samma gjuteriarbetare jämfört med en
kontrollgrupp på 134 arbetare.
* I studie III som skedde 4 år senare deltog 43 exponerade arbetare jämfört med en kontrollgrupp på 69
arbetare. Deras näsor undersöktes och exponeringen för
tidigare beskrivna ämnen mättes kompletterat med totaldamm.
* Studie IV var en fyraårsuppföljning från studie II,
25 exponerade och 55 kontroller deltog. Syftet var att se
förändringar över tid av luftvägssymtom och lungfunktion efter en förbättrad arbetsmiljö.
Resultatet
Trots att arbetsmiljön förbättrats sedan starten av forskningsprojektet och exponeringen för MIC, ICA och
formaldehyd hade halverats noterades ett samband med
nässymtomen som möjligt tecken på kvarstående påverkan. De exponerade hade även torr slemhinna i näsan.
Nedre luftvägssymtomen hade minskat.
När det gäller lungfunktionen såg man vid uppföljningen inte längre någon nedgång över skift men en viss
effekt före skift, möjligen som en kvarstående effekt av
tidigare exponering. Förändringarna var dock så små att
de bedöms sakna betydelse för den enskilde individen.
– Eftersom så många av gjuteriarbetarna i mina studier rapporterar frekventa symtom från näsan tyder det
på att arbetet med att förbättra arbetsmiljön i gjuterier
behöver fortsätta, säger Håkan Löfstedt.
Returadress:
Informationsenheten
Örebro läns landsting
Box 1613
701 16 Örebro
B
Magasinet för
Vård&Vetenskap
Jag vill bli prenumerant
Namn och adress: ..........................................................................................................................................
........................................................................................................................................................................
Jag har bytt adress/flyttat
Namn och ny adress: .....................................................................................................................................
........................................................................................................................................................................
Jag vill inte längre få Magasinet för vård och vetenskap
Namn och adress: ..........................................................................................................................................
........................................................................................................................................................................
Skicka talongen till:
Lena Dahlström, Informationsenheten, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro.
eller skriv e-post till:
[email protected]
SVERIGE
PORTO BETALT