Förslag till handlingsplan, T6 Läkarprogrammet

Beredd för: För kännedom till: Beredd av: Kursledning Termin 6 Läkarprogrammet, Medicinska fakulteten Lunds Universitet NBMFU Operativa ledningsgruppen Kursansvariga T6, Helsingborg Fredrika Blixt, T6 Malmö David Nordlund, T6 Lund Jonas Enander, T6 Lund Jens Wretborn, T6 Malmö Antagen på StorMUR 4/5 - 2011 May 4, 2011 Revision: 1.2

Arbetsgrupp T6 1

Förord

För oss som har varit kursombud några terminer så har nedräkningen till termin 6 varit något vi väntat på med skräckblandad förtjusning. Vi har, på ett MUR-möte efter annat, fått höra om de problem som anhopats och aktualiserats under den första kliniska terminen. Hur kursombud nästan uppgivet berättat om problem på kursen som ingen gör något åt. Med detta i åtanke började vi termin 6 med ganska låga förväntningar. Vad som slog oss först var inte hur stora brister det fanns, utan hur enkla och banala ting det var som fattades eller inte fungerade. Det var grundläggande saker som information om vad kursen handlar om, vilka kliniker man skall vara på, när man skall vara där, vad man förväntas kunna vid terminens slut m.m.

Det som var uppseendeväckande var att det, från kursledning och fakultetshåll, verkade saknas och ha saknats förmåga och kunskap att förändra detta under flera terminers tid. Antingen hade man inte tid att lösa problemen eller så visste man inte hur man skulle lösa dem. Det har även under flertalet terminer de senaste åren funnits en oförståelse för de problem som studenterna tagit upp. Två av oss som skrivit detta, kursombuden i Malmö, var redan på termin 5 inställda på att inte låta ytterligare en omgång av studenter genomgå terminen utan att några problem åtgärdades. Med en ny terminsansvarig för Malmö-kursen såg vi vår möjlighet att påverka från början och tog kontakt med denne redan under hösten 2010. Det visades att Klas Sjöberg var mycket intresserad av att förändra och förbättra terminen men det stod också klart att han inte skulle kunna lösa det själv. Problemen var minst lika överhängande för kursen i Lund och vi fyra kursombud var klara över att detta inte fungerade. I samband med detta såg vi möjligheten att göra något genom ett redan påbörjat initiativ från MUR och inledde arbetet med detta dokument.

Arbetsgrupp T6 2

Innehållsförteckning

Inledning Introduktionsvecka

Introduktion till klinikplacering Klinik

Föreläsningar

Utvärdering och Feedback Schema

Kommunikation Hemsida

Administrativt

4 4

6 6

7

8 8

9 9

10

Arbetsgrupp T6 3

Inledning

Med anledning av kritik som framförts från studenter på läkarprogrammets termin sex denna termin (VT11) samt föregående två terminer, har Medicinska Utbildningsrådet (MUR) tillsatt en arbetsgrupp för att systematiskt gå igenom kritiken och producera förslag på åtgärder av de problem som upplevs av studenterna. Denna åtgärdsplan kommer att presenteras för kursledning och andra berörda parter.

Grundidén med detta dokument var att det skulle vara ett konkret och kortfattat dokument över vad och framför allt hur grundläggande moment och innehåll på terminen skulle kunna förbättras. Det är riktat till kursledningen i Lund och Malmö och skall ses som en handlingsplan lika mycket som en checklista för de olika problem som finns på kursen. Vi har aktivt hållit oss till enbart strukturen och logistiken på kursen utan att röra nämnvärt vid det faktamässiga och pedagogiska innehållet. Vi förväntar oss att majoriteten av punkterna i dokumentet blir åtgärdade, antingen så som vi föreslår eller på annat, bättre sätt och vi kommer att fortsätta att följa utvecklingen på termin 6 framöver.

Att det är och har varit ett reellt problem är tydligt efter uttalanden från tidigare kursledning, kursombud och studenter. Det finns även dokumenterade försök att synliggöra detta från ett otal MUR-möten utan något konkret gensvar från dåvarande kursledning. Förhoppningen är att vi med detta dokumentet skall undanröja eventuella förbehåll mot att inte göra något för kursen. Den har varit eftersatt i för många år för att vi som Universitet och utbildning skall ha råd att låta det vara så.

Dokumentet inleder med ett antal punkter rörande informationen i början på kursen och på respektive klinik, något som har varit av högst varierande kvalité under denna terminen och i många avseenden undermålig. Detta är väldigt onödigt och skapar en oro hos studenterna som allt annat än främjar inlärningen under kursen. Vi går sedan vidare med några kommunikationspunkter om saker vi också anser har skapat stora problem under kursens gång. Något som vi förvånats mycket av är oviljan och oförmågan att utvärdera många av de moment som ingår i kursen. Grunden i ett arbete som kontinuerligt skall förändras och förbättras är att man utvärderar och tar reda på vad det är som är bra och inte och det tar vi upp som en punkt. Dokumentet avslutas sedan med ett antal praktiska punkter som också behöver fungera för att man som student och handledare skall kunna fokusera på undervisningen.

Introduktionsvecka

Introduktionen till kursen bör även finnas som separat del på hemsidan. Nedan följer en lista med punkter (utan inbördes ordning) som av studenterna upplevs som viktiga att få information om i samband med kursstart:

• Praktisk information

• Passerkort - det är viktigt att studenterna är införstådda med vilken nytta passerkorten har, vikten av att införskaffa ett sådant samt behörigheter och var det kan aktiveras. • Skåp - information om var de finns, behov av hänglås etc.

• Arbetskläder - information om var dessa hämtas, öppettider o.s.v. • Akutbok - information om vad det är, vad den används till och framförallt var och när studenterna kan få tag på den (kurssekreterare).

• Jourtjänstgöring - information om vad den förväntas ge, vad man som student ska utföra, ev. tillgång till handledare m.m.

• Aktivera kort - var detta görs, samt vilka avdelningar studenterna har rätt att få korten aktiverade till.

Arbetsgrupp T6 4

• Kursinformation

• Kursportfolio - genomgång av innehållet och information om syftet med portfolion. Dessutom efterfrågas information om vem som ska signera och var momenten lämpligen utförs. Man bör även från kursledningens sida regelbundet gå igenom och revidera innehållet i portfolion, så att det följer kursens upplägg. • Kursens syfte - gå igenom kursmålen, med utrymme för frågor och diskussion.

• Sjukfrånvaro - vem som ska informeras (kursledning/avdelningsansvarig o.s.v.) samt hur (mail/telefon).

• Reseersättning - tydlig kursgemensam information om vem som kan få reseersättning, i vilka situationer det ges och hur stor del av resorna som täcks in. Viktigt också med praktisk information om hur studenterna går tillväga för att få ersättning för resorna, samt när man kan förvänta sig att få tillbaka pengarna. För många studenter är några hundralappar en stor summa. • Calici - information om kursgemensam policy i händelse av caliciutbrott på avdelningar. Ev. rätt att byta avdelning samt riktlinjer angående de gemensamma fredagarna bör informeras om. Informationen och riktlinjerna skiljer sig just nu mellan Malmö och Lund.

• Brevlåda - för kontakt med kursledning bör fysisk brevlåda/fack finnas och informeras om.

• Arbetsskador - vad är praxis vid t.ex. stickskador. Vem skall man gå till och vad skall man göra.

• Brand- och säkerhetsfrågor - vad händer när det börjar brinna på en klinik, en översiktlig genomgång över hur man skall tänka.

• SBAR - ett bra verktyg att ha med sig ut på kliniken.

• Praktiska moment

• RLS - Genomgång av av RLS-skalan och hur man bedömer vakenhetsgrad.

• Vilka moment som ingår i OSCE-tentamen

• Melior

Meliorgenomgången har, i både Malmö och Lund, upplevts som otillgänglig och onödigt långrandig. Vi ser behovet och nyttan i att lära sig det som gås igenom men tror inte att det är möjligt att tillgodogöra sig informationen i nuvarande format.

• Undervisningen i Melior bör vara interaktiv där studenterna har möjlighet att praktiskt applicera de moment som ingår i kursen.

• Undervisning skall vara workshopsliknande, kort och koncis samt fokusera enbart på det som är absolut nödvändigt för oss som läkarstudenter termin sex. Nedan följer förslag på vad som är relevant att kunna utföra/ navigera fram till: • Byta lösenord • Byta avdelning • Hitta placeringlistor • Skriva remiss • Skriva epikris • Diktera + dikteringsmallar • Mätvärden • EKG • Röntgenresultat (eventuellt med en kort genomgång av hur man öppnar Sectra) • Odlingssvar • Remisslista • Introduktion till SIEVIEW

Arbetsgrupp T6 5

Introduktion till klinikplacering

Vid introduktion på varje ny placering bör följande saker tas upp: • Avdelningsstruktur - hur arbetet går till.

• Typiska patienter - sjukdomar, vårdtid, insatser o.s.v.

• Farmakologi - genomgång av de vanligaste/viktigaste läkemedlen som används på avdelningen.

• Saker att göra om det står still på kliniken.

• En rundvandring för att bättre hitta under placeringen.

• Speciella praktiska moment som görs på kliniken - D.v.s. vilka moment skulle man kunna passa på att få genomföra/se som är typiska för kliniken i fråga.

• Ronder - tidpunkt, hur länge de varar. • Klinikspecifika möten.

Klinik

De flesta klinikplaceringar är en en eller två veckor långa, vilket innebär fyra eller åtta dagar inom varje specialitet. Under denna korta tid ska mycket kunskap inhämtas och det är viktigt att studenten så fort som möjligt kommer in i avdelningsarbetet och får möjlighet att medverka. Undervisningen inom varje specialitet bör vara väl genomtänkt och strukturerad samt återkoppla tydligt till relevanta kursmål. Eftersom undervisningen på klinikerna bedrivs i smågrupper i olika omgångar, bör undervisningen på en och samma klinik standardiseras för att i möjligaste mån garantera att studenterna får likvärdig undervisning och möjlighet att lära sig samma saker.

• Kandidatansvarig läkare bör finnas på varje placering. Detta har med framgång genomförts på andra terminer och innebär att en läkare på plats är uttalat ansvarig för en (helst) eller flera kandidater.

• Meddela studenten när det inte finns så mycket att göra på kliniken. Det kan i vissa fall vara svårt för oss som studenter att avgöra när det inte kommer att hända någonting mer på en dag. Det kan vara bättre att få tid till självstudier än att sitta av tiden på en avdelning.

• Studentmottagning ger gott om tid för studenterna att utföra undersökningar och ta anamnes. Extra tid avsätts och patienten informeras i förväg om detta. Patienter som kommer på nybesök är lämpliga för denna typ av undervisning.

• Kandidatronder där studenterna läser in sig på och undersöker en/flera patienter och sedan rondar dessa tillsammans med lärare ökar förståelsen för rondarbete samtidigt som det ger möjlighet till ytterligare patientkontakt. Momentet behöver inte ligga under ordinarie rond utan kan vara fristående. Detta erbjuder också ett tillfälle att undervisa specifika sjukdomstillstånd. Att som student passiv sitta med på ronder har begränsat pedagogiskt värde. -

Det är viktigt att studenten får driva sin patients handläggning i så stor utsträckning som möjligt där handledaren fångar upp det som missas

.

• Casepedagogiken bör uttnyttjas på alla placeringar. Varje ämnesområde bör ha ett visst antal Case som diskuteras på särskilt avsatt tid under placeringens gång. Detta vore ett bra sätt att återknyta till kursmålen. • Femveckorsplaceringen är den placering då moment som rondning och diktering tränas bäst. Här finns gott om tid både för praktisk och administrativ träning. De kortare avdelningsplaceringarna bör i minimal utsträckning användas för att sitta framför en dator. Det vore också beaktansvärt att man under den här placeringen låta studenten ta mer ansvar för en eller två patienter, framför allt under ronden, med stöd från handledaren. • Akutundervisningen bör bli mer undervisande. I nuläget bygger denna placering på att man som student har turen att träffa någon läkare som vill och har möjlighet/tid att ta sig an en vilsen student. De som har mer tur får se och göra mycket, och

Arbetsgrupp T6 6

kan i vissa fall till och med få teoretisk undervisning. Detta gäller dock långt ifrån alla. Bristen på namngiven kandidatansvarig märks tydligast på denna placering.

Föreläsningar

•

Åhörarkopior

Av en eller annan anledning väljer många föreläsare att inte dela ut åhörarkopior i samband med föreläsningarna. Ett argument som framförts är att föreläsaren upplever att studenternas uppmärksamhet riktas mer mot pappret än mot föreläsaren. Detta faller på sin egen orimlighet då det kräver ännu mer uppmärksamhet att försöka hinna skriva ner (och rita av) viktig information från 60 power-pointslides på lika många minuter. Eftersom det sedan kursens första dag har tryckts på hur extremt viktig informationen som ges på fredagarna är för att klara tentamen, är det märkligt att så få föreläsare väljer att dela med sig av den i skriftlig form. Alla slides behöver inte vara med i åhörarkopior, t.ex. vid casemetodik kan vissa slides med fördel plockas bort.

Det finns självklart också alternativet att inte ha en powerpoint-baserad föreläsning och därigenom inte heller behöva åhörarkopior. Då måste dock föreläsningen vara upplagd på ett annat sätt och det ställer större krav på föreläsaren.

• Farmakologi

Många studenter (och handledare ute på klinikerna) upplever att det finns en kunskapsbrist när det gäller den klinisk praktiska farmakologin. Detta är ett väldigt omfattande ämne som är väldigt specifikt för de olika placeringarna och som man har störst möjlighet att ta till sig när man är ute och praktiserar.

Vårt förslag är att ha en genomgång av läkemedel på respektive klinik första dagen på placeringen. Detta skulle vara ett bra komplement till den nuvarande farmakologin på termin 6 och ger en bättre möjlighet för studenterna att följa med och lära sig farmakolgin. Detta har införts och fungerat bra på en del placeringar. Vi tror kursen hade mått bra av att konsekvent införa det på alla kliniska placeringar.

• Innehåll

Många studenter har upplevt att det finns en diskrepans mellan det som tas upp på föreläsningarna på temadagarna och det som vi förväntas kunna inför tentamen. Föreläsare inkluderar en stor andel patofysiologi i sina föreläsningar. Relevansen av detta för oss som kliniska läkare tror vi inte att någon ifrågasätter men vi har trots allt läst det under två terminer på T4 och T5. Majoriteten av frågorna på tentamen riktar sig till den kliniska handläggningen, diagnostiken och behandlingen av sjukdomarna. Denna kunskap är betydligt svårare att läsa sig till i böckerna och man kan med fördel låta kliniker föreläsa om det. Att detta är en högst aktuell fråga speglas inte minst av det låga deltagandet på de gemensamma föreläsningarna under terminen. En stor anledning är att föreläsningar upplevs som mindre relevanta för kursen. Vi förslår därför att man är tydlig med syftet med föreläsningen och målet med innehållet på föreläsningarna för de enskilda föreläsarna. Är det så att föreläsarna hävdar att allt de tar upp är högst relevant för aktiva läkare kanske man bör begrunda utformningen av tentamen.

Arbetsgrupp T6 7

Utvärdering och Feedback

Utvärderingar är en möjlighet för studenterna att komma med konstruktiv kritik och en möjlighet till förbättring av både enskilda avdelningsplaceringar och kursen som helhet.

• Hela Kursen

I samband med kursutvärdering ska det finnas möjlighet att ge kommentarer. Utvärderingen av kursen skall vara inriktad på helheten av kursen och kursledningens arbete. Det finns en utbredd känsla bland studenterna av att ingen lyssnar på hur vi upplever termin 6 då det varken finns någon som lyssnar på och samlar in våra åsikter om kursen som helhet eller något system som säkerställer att vi får en chans att tycka till. Mitterminsmötet/mötena räcker inte för att alla åsikter ska komma fram och att alla ska känna sig hörda.

• Enskild Klinik

Vi föreslår att varje student skall ges möjlighet att utvärdera de kliniska placeringarna i samband med att den enskilda placeringen avslutas. Detta redovisas sedan skriftligt, av amanuens på kliniken, till kursledningen vid avslutad termin, tillsammans med åtgärdsplan. Detta skall göras på ett sätt så att kursledningen kan kvalitetsgranska utvärderingen och placeringen. En sammanställning av utvärderingarna skall finnas tillgänglig för studenterna senast en månad efter kursslut. Utvärdering sker redan på en del ställen men det behöver bli mer konsekvent och översiktligt presenterat.

• Föreläsningar

Varje klinik ansvarar för att respektive föreläsningsdag utvärderas (skriftligt) och redovisas till kursledningen en gång per termin med förslag på eventuella åtgärder.

Schema

Ett fullständigt och lättbegripligt schema är viktigt denna termin eftersom studenterna är spridda mellan olika kliniker och städer, och detta för första gången hittills under utbildningen.

• Individuellt schema för hela terminen bör finnas tillgängligt för studenterna en månad innan terminsstart. - Enligt Rättighetslistan ska det vara på detta vis. Huruvida detta ska vara vägledande fortfarande är oklart. Det har åtminstone inte fungerat på detta vis senaste året. Schemat har istället kommit ut först efter kursstart. Från kliniken är detta inget problem att genomföra då de flesta lägger sitt schema minst ett halvår i förväg. Det bör sedan vara kursledningens uppgift att tillsätta studenter på de platser som kliniken har schemalagt.

• Det bör gå att lägga preliminära scheman innan det slutgiltiga beslutet om precis vilka studenter som går i vilken klass eller grupp kommit. Det finns trots allt kunskap om ungefär hur många studenter det kommer att bli, och framförallt finns en maxgräns för antalet studenter i varje kurs. • Ändringar av schemalagda moment skall kommuniceras i god tid. Detta gäller så klart i möjligaste mån.

• Temafredagarnas schema bör även det tillkännages i god tid före aktuell dag. Vi studenter är intresserade av dagens innehåll så att vi kan planera vår inläsning i övrigt.

Arbetsgrupp T6 8

Kommunikation

Mellan studenter och kursledning/kurssekretariat

Vi anser att kommunikationen mellan studenter och kursledning kan förbättras på ett antal punkter som följer.

• Alla mail bör svaras på eller kvitteras inom ca 24 timmar.

• Aktuella kontaktuppgifter bör finnas på hemsidan tillsammans med tider när vederbörande kan nås. - Vi har under terminen upplevt att det kan vara svårt att nå kursledningen vid t.ex. sjukskrivning.

• Det bör finnas en uppdaterad aktuell sektion på hemsidan där aktuella nyheter står. T.ex. ändringar i schema eller nya beslut tagna av ledningen.

• Ändringar i schema som kommer nära inpå det aktuella tillfället bör mailas ut.

• Information som kommer bör delges så tidigt som möjligt då det upplevs som   att mycket information kommer i senaste laget.

• Vi anser att kursledningen skall finnas tillgänglig minst en gång, och helst två gånger, i månaden under en föreläsningsfredag för information och frågor –

Detta tror vi skulle underlätta arbetsbördan för kursledningen då det är ett enkelt sätt att återkoppla till studenterna och åtgärda problem som kan uppkomma innan de blir stora. Det är också bra att försöka planera dessa möten under veckan då så många studenter som möjligt är närvarande. Viktigast är dock att någon kan vara där och svara på frågor från kursen.

Mellan kursledning/kurssekretariat och klinik

Det har verkat vara ett problem att kommunikationen mellan kursledning och klinik ej har fungerat optimalt alla gånger vilket märkts för studenterna genom sena besked om schema och vad som gäller på olika placeringar.

• Det måste finnas en bra kommunikation mellan klinik och kursledning med tydlig ansvarsfördelning. – Det finns en känsla av pajkastning från båda håll. Vi känner att en tydlig ansvarsfördelning motverkar det.

• Det bör tryckas på att de olika klinikerna skall inkomma med information för kommande termin minst två veckor före varje terminsstart.

• Om det finns fasta tider för moment på klinik, t.ex. en viss typ av undersökning, bör detta synkas med studenternas schemaläggning. Självklart kan inte garanteras att undersökningar o. dyl. genomförs på planerade tider (patienter uteblir, sjukdom o.s.v.), men chansen för studenter att få vara med på t.ex. en bronkoskopi ökar om studenten är schemalagd på mottagningen tider då det faktiskt utförs bronkoskopier.

• Dubbelbokningar får ej förekomma.

Mellan kursledning/kurssekretariat i Lund och Malmö

Det har upplevts finnas en diskrepans mellan kurserna gällande besked som ges. T.ex. verkar checklistan för praktiska moment som skall genomföras variera mellan Malmö- och Lundkursen, initialt gavs olika besked om vad som gällde för akutboken och olika besked har getts om hur man skall hantera att avdelningen man är placerad på fått ett caliciutbrott.

• Vi anser det viktigt att kursledningarna kommunicerar med varandra och harmoniserar kurserna. – Kurserna behöver inte vara exakt likadana men man bör jobba utifrån samma utgångspunkter.

Hemsida

Hemsidan är och bör vara källan till förstahandsinformation för studenterna. Informationen som presenteras där bör därför vara aktuell och komplett och sidan bör vara lättnavigerad.

Arbetsgrupp T6 9

Information   - se rubriken information

Det skall finnas grundläggande information för varje klinik, under respektive rubrik, gällande exempelvis: • Var träffas man första dagen?

• Förväntas studenterna vara ombytta eller inte (gäller främst första dagen)?

• Något särskilt studenterna bör tänka på?

• Kontaktuppgifter till avdelningsansvariga.

• Kort introduktion till den aktuella klinikens arbete.

Struktur

Strukturen på hemsidan upplevs förvirrande och kontraintuitiv. Fullständig information finns inte där man förväntar sig det och ofta är det tvunget att dubbelkolla på två till tre olika ställen på sidan för att säkerställa att man inte missar information. -

Förslagen som följer handlar om ett sätt vi tror skulle fungera smidigare både för administrören och läsarna

• Hemsidan bör inte ha någon gemensam rubrik Malmö/Lund, då detta skapar mer förvirring än klarhet. Istället föreslås enbart en rubrik för varje klass, så att en student placerad i t.ex. Lund hittar all nödvändig information om sin kommande termin under rubriken “Lund”. Detta kommer innebära att en del information publiceras under båda rubrikerna, men det kommer underlätta enormt för studenterna. • Det bör finnas kortfattad generell information om terminens innehåll.

• Varje avdelning har en sektion under respektive undervisningsgrupp (Malmö/Lund).

• Det skall finnas komplett information under varje undervisningsgrupp (Malmö/Lund).

Administrativt

• Situationen med skåp behöver struktureras upp och tydliga besked ges tidigare. Det är önskvärt att studenterna själva inte skall behöva kontakta en ‘skåpansvarig’(främst lund) var och en för sig, det bör istället samordnas redan innan terminstart. • Passerkort - inför eller i samband med terminsstart bör en kursgemensam fotografering ordnas. Denna kompletteras med information om nyttan med passerkort samt var dessa kan aktiveras. • Melior och MedSpeech - studentens konto bör aktiveras direkt och fungera på alla orterna och klinikerna där studenten kommer vara placerad under terminen.

• Sectra - I och med att alla förväntas tolka röntgenologiska bilder av fram för allt lungröntgen under sin OSCE på termin 6 anser vi att det är högst relevant att alla studenter får tillgång till Sectra för att kunna titta på dessa bilder. I nuläget är vi begränsade till några få föreläsningar under början av terminen samt eventuella röntgenronder under placeringen. • Patientliggare - Det underlättar för studenter på akuten att ha tillgång till patientliggaren. Inloggningsuppgifter borde därför ges till studenterna.

Information - MRSA

Eftersom många studenter varit utomlands under ISEX-arbetet i slutet av termin fem, är det lämpligt att i lagom tid innan kursstart informera om MRSA, kanske också redan innan ISEX på termin 5. Ett par månader innan med en påminnelse några veckor innan förefaller passande. Framför allt följande frågor bör besvaras: • Vem behöver testa sig, Var testar man sig?

• Hur lång tid tar det innan man får svar och vad skall man göra medan man väntar på svaret? (Ifall kliniken redan börjat) • Är det bara MRSA man skall testas för?

• Göra befintlig MRSA-policy tillgänglig

Arbetsgrupp T6 10