Transcript CSR-chefens kamp mot korruption Svårt att hitta nya

För de senaste nyheterna: MiljöRapporten Direkt
Nr 5/2014 l www.miljorapporten.se
Börsens bästa
Ericsson prisas på nytt för sin hållbarhetsredovisning. Sid 12-15
HÅLLBARHETSPROFIL
ARBETSMARKNAD
FÖR ELLER EMOT
CSR-chefens kamp
mot korruption
Svårt att hitta
nya miljöchefer
Är ansvaret otydligt
för förorenad mark?
Millicom kämpar för att få kontroll
över värdekedjan. Sid 16–17
Kommuner söker miljöchefer
– ansökningarna uteblir. Sid 8
Marknaden vill ha klara besked om
ansvaret för förorenad mark. Sid 6–7
Nyheter, analyser och utbildning för dig som arbetar med miljö och hållbarhet
s
Störst är fortfarande bäst
Flera kommuner försöker stoppa skatteflykt. ������������Sid 11
Börsens bästa hållbarhetsredovisning
Ericsson åter på toppen. ������������������������������������� Sid 12–15
Hon kämpar för hållbara affärer
Milka Pietikainen kartlägger risker på världens mest korrupta marknader. ����������������������������������������������� Sid 16–17
På nya jobb
Peter Kogg, en av många som bytt jobb på sistone. �� Sid 19
Öka mångfalden
Så undviker du diskrimineringsfällorna. �������������� Sid 20–21
s
ör framtiden, går det att hoppas på en
ännu mer proaktiv roll för de redovisande
börsföretagen? Att svara mot omgivningen
krav är en sak, att ta en ledarposition i akuta frågor som
klimatpolitik, värdering
av naturligt kapital och
ekosystemtjänster är en
annan. Men mycket har
ändå hänt sedan MiljöRapportens jury började granska
rapporteringen. I höst arrangerar vi ett seminarium om hållbarhetsredovisningar, välkommen då att ta del av
kommande utmaningar och förändringar!
Upphandlare bojkottar skatteparadis
s
F
Kravet kan medföra obligatorisk extern granskning. Sid 10
s
N
ordea är årets överraskning. Den traditionellt konservativa banksektorn har inte
varit ledande inom hållbarhet, men nu börjar
vi se en förändring. Banken redovisar på ett
tydligt sätt vad de gör inom CSR och vad som
är deras utmaningar. Visst har deras väsentlighetsanalys brister, men det är tydligt att
hållbarhet börjar bli en del av affärsmodellen.
Så blir den obligatoriska redovisningen
s
S
amtliga företag i toppen är stora, exportinriktade företag, med undantag av Nordea,
mer om banksektorn strax. Att det är de stora
företagen - Ericsson, Volvo, SCA och Atlas
Copco - som leder utvecklingen inom hållbarhetsredovisning är inte konstigt. De är utsatta
för hårt marknadstryck, de vet behovet av att
kunna prestera inom hållbarhet inför investerare, fonder och andra som annars kan straffa
ett börsföretag.
Svagt intresse för att bli miljöchef
Chefsrollen avskräcker från jobbsökande. ������������������Sid 8
D
et är tunt i toppen när MiljöRapportens
jury plockar fram årets bästa hållbarhetsredovisningar. Samma bolag som tävlat
om förstaplatsen de senaste åren ligger fortfarande främst. Ericsson, som vann för två år
sedan, vann nu igen. Det är bara att gratulera!
Ericsson lyckades återigen imponera på vår
sparsmakade jury genom att tydligt beskriva
företagets roll för hållbar utveckling. Dessutom vågar Ericsson, liksom de övriga företagen i topp fem, reducera redovisningens
omfattning och därmed leva upp till den sanna
betydelsen av materialitetsanalys enligt GRI.
Hallå där,
Lennart Ekberg om Haglöfs egna hållbarhetsmärkning. Sid 23
MiljöRapporten Förlag AB är ett kunskapsföretag
inom miljö och hållbarhet . Förlaget arrangerar utbildningar och seminarier, ger ut månadstidningen
MiljöRapporten samt omvärldsbevakningen MiljöRapporten Direkt, som distribueras till prenumeranter via e-post och webb.
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Claes Sjöberg
Tel 070-662 64 71
[email protected]
Redaktör:
Daniel Boman
Tel 072- 202 64 71
[email protected]
Björn Anderberg
Tel 072-200 64 71
[email protected]
Journalistpraktikant:
Sandra Johansson
Tel 070-699 41 71
[email protected]
Marknadsansvarig samt prenumeration:
Josefina Bäckström
Tel 072-201 64 71
[email protected]
Marknadskoordinator samt adressändring:
Susanna Ullman
Tel 072-562 64 71
[email protected]
Redaktionsråd:
Anna Nilsson, Swedbank Robur, Christina Lindbäck,
NCC, Gustav Stenbeck, Choice Hotel, Lars Jonsson,
Yttra, Peter Dobers, Mälardalens högskola och
Malin Ripa, AB Volvo.
Postadress:
MiljöRapporten
Box 101 77, 100 55 Stockholm
Copyright MiljöRapporten
ISSN 1101-4245
Besöksadress:
Kungstensgatan 12, Stockholm
Tryck: Lenanders Grafiska AB
E-post till redaktionen
[email protected]
2
80
I KORTHET
I DETTA NUMMER
5/2014
l
MiljöRapporten
Efter OS – nu blir det hårdare
CSR-krav på sponsring
Den kritik mot miljöproblem
och bristande mänskliga rättigheter som riktades mot årets
vinter-OS har gett avtryck i
sponsringsfrågor. Och med
flera stora mästerskap framöver
är utmaningarna många, exempelvis vad det gäller handbollsVM för herrar i Qatar nästa år.
Som en av svenska ishockeylandslagets huvudsponsorer vid
VM i Vitryssland under maj har
Svenska Spel även kritiserats för
att sakna rutiner för att hantera
frågor kring mänskliga rättigheter. Bland annat har NGO:er
påpekat att människorättskränkningar har förekommit i
samband med arrangerandet av
mästerskapet.
Svenska Spel uppger att de
kommer ställa hårdare krav på
sina sponsorer, men hur det
kommer att se ut är inte självklar.
– Vi tar till oss kritiken. Vi har
sett vårt sponsorskap som
främst nationellt, eftersom vi
sponsrar svenska ishockeyförbundet, och har inte riktigt tittat
på detta. I all övrig verksamhet
Kommuner enas om
fossilfri fordonsflotta
I västra Sverige har 14 kommuner enats kring en strategi
för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030.
Det genom att skriva under en
budkavle om att succesivt byta
ut fordon som drivs av fossil
bensin eller diesel i kommunens fordonsflotta mot fossilfria
alternativ som el- och biogas.
Undertecknandet görs av kommunalrådet i respektive kommun under en turné med budskapet ”El eller biogas – Ja tack”.
– Vi har samlat små kommuner
eftersom vi står inför samma utMiljöRapporten
l
5/2014
procent måste EUländerna minska sin förbrukning av plastpåsar
fram till 2019, enligt ett
nytt beslut i EU-parlamentet.
uuu
JAPAN och Storbritan-
FOTO: BELARUS.BY
LEDAREN
nien har slutit ett nytt
avtal om klimat- och energisamarbete och ska
nu tillsammans verka för
ett globalt bindande klimatavtal i Paris 2015.
uuu
Ishockey-VM i vitryska Minsk har ökat trycket på CSR-aspekter vid
sponsring.
tillämpar vi OECD:s riktlinjer
och Global Compacts principer,
men det har inte tidigare omsatts i vår sponsorverksamhet,
säger Johan Tisell, presschef på
Svenska Spel.
I och med vinterns OS i ryska
Sotji meddelade de svenska
huvudsponsorerna att de vill se
ökade krav när det gäller etik
och mänskliga rättigheter från
framtida OS-värdar. Och nu
börjar Svenska Spel se över hur
de ska kunna tillämpa OECD:s
riktlinjer och Global Compacts
principer i sin sponsringsverksamhet.
– Svårigheterna är att det är
många röster med i de här
sammanhangen.Många av de
andra förbunden har olika syn
på vad mänskliga rättigheter
innebär. Nu diskuterar vi hur
vi ska kunna följa upp krav och
hur detta ska hanteras utan att
vi straffar det nationella förbundet, säger Johan Tisell.
maning och har liknande förutsättningar. Jag tror till exempel
att elbilar på sikt är den lösning
som gäller, då biogas kräver
så mycket mer investeringar
i infrastruktur och därför passar bättre i storstäderna, säger
Martin Carling, kommunalråd i
Dals Eds kommun.
Initiativet till budkavlen kommer från Fyrbodals 14 kommuner, tillsammans med
Länsstyrelsen i Västra Götaland
och regionerna Østfold och
Follo i Norge genom projektet
Infragreen. En motsvarande
budkavle undertecknas på den
norska sidan.
Fairtrade utreder
levnadslöner
Med nya kriterier för anställda
vill hållbarhetsmärkningen Fairtrade sätta större fokus på levnadslöner. Men för att kunna
ställa större krav på rimliga
löner måste begreppet först
redas ut. Fairtrade ska nu därför utreda vad som är en rimlig
levnadslön inom jordbrukssektorn i alla regioner där det finns
Fairtrade-certifierade plantager. De första pilotstudierna
utgår från tre kostnadskriterier;
näringsrik mat, anständigt
boende samt andra essentiella
behov.
VANLIGA paraplyer som
mäter nederbörd samtidigt som de ger skydd
för fotgängare lyfts nu
fram som ett verktyg för
att mäta nederbörd i städer och rusta mot översvämningar. Holländska
forskare säger till BBC att
det är dyrt att mäta nederbörd på traditionella
sätt, samtidigt behövs
mer data för att bättre
förstå hur städer påverkas av kraftiga regn.
uuu
FÖRSLAGEN på att
minska utsläppen från
enskilda avlopp är så
många att Havs- och
vattenmyndigheten får
skjuta till mer pengar.
Först utlyste myndigheten 3,5 miljoner kronor
till föreslagna projekt.
En summa som nu
utökats med drygt en
miljon kronor, till följd
av en stor mängd lämpliga förslag från landets
kommuner.
3
4
5/2014
l
MiljöRapporten
MiljöRapporten
l
5/2014
dag i början av maj uppmärksammades att hoten mot den fria pressen
på flera håll i världen
ökar. Något som även
hotar den globala
hållbara utvecklingen,
enligt Ban Ki-moon.
I ett uttalande under
pressfrihetens dag sade
FN:s generalsekreterare
att yttrandefrihet för individer såväl som media
är grundläggande för att
bland annat nå milleniemålen.
55
40
39
37
29
29
29
23
23
The discovery of
Nya alternativa
alternative rawråvaror
materials
business models
NyaNew
affärsmodeller
New process innovations,
such asNy
3Dteknik
printing
Changing personal interests
14
Miljökonflikterna
kartlagda
3
Pressure from employees
Påtryckningar
från anställda
59
Attitydförändringarofpå
ledningsnivå
senior
management
Sollentuna kommun norr om
Stockholm säger sig vara först
i Sverige med att göra en klimatanalys av sina inköp. Och
studien av en förskolas, en skolas och ett äldreboendes klimatpåverkan visar att det främst är
UNDER pressfrihetens
Analysis
Through the survey, the crowd is sending a clear message that
commercial pressure, rather than a sense of benevolence, is driving
greenaffärsnytta
manufacturing
the agenda.
A recognition
of the business
Tydlig
är enup
viktigare
drivkraft
än lagstiftning
och
case isom
identified
as the
primaryför
driver,
supported
by the next three
tanken
en cirkulär
ekonomi
företagens
hållbarhetsarbete.
answers
translating
into
margins, business
interruption risk and
Det
visar svar
från 150
CSR-ansvariga
och experter.
revenue – all mainstream business issues. While legislation might
have been seen as the main driver in the past, it is down in fifth place
today. And down in eighth place, green manufacturing is not the
product of the personal interests of senior management.
ÅNGANDE gatuventiler
KÄLLA: THE CROWD
gspunkten för visioKonjunkturinstitutet sågar i sitt remissvar utgån
nen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030.
Maten största
växthusgasboven
uuu
uuu
The trend towards greater
Ökad
transparens
business transparency
”Antagandet om mindre trafik
står i stark kontrast till den
ökning av biltrafiken som nuvarande trafikprognoser visar på”
Naturskyddsföreningen som
tagit fram en ny GMO-policy
klargör nu sin syn på fler områden än jordbruk, bland annat
fiske och skogsbruk.
– Vi har aldrig uteslutit användningen av GMO, men den
måste följa tuffa miljökrav. Vissa
miljökrav behöver stärkas, men
på områden där forskning och
erfarenhet inte visar på några
problem bör reglerna lättas
upp, säger Mikael Karlsson,
ordförande på Naturskyddsföreningen.
Frågan är känslig inom flera
branscher och LRF mjölk fick
nyligen kritik för att ha slopat
den gemensamma branschpolicyn som går emot användandet
av gentekniker. Naturskyddsföreningen har reviderat sin
policy eftersom de ser att det
har hänt mycket på området
och att det hela tiden kommer
ny forskning.
– Men det vore skönt om även
de forskare som är odelat positiva till GMO kan tänka nytt i
frågan, säger Mikael Karlsson. Kristoffer Lundholm, senior rådgivare på Det Naturliga Steget.
Den mest framträdande förändSystemperspektiv, öppenhet för
ringen bland företagen ser han
förändring och siktet inställt på
när det handlar om samarbeten.
full hållbarhet är några av de nio
– Allt fler företag förstår vad
framgångsfaktorer som hållbarderas utmaningar och barriärer
hetsorganisationen Det Naturär. Det som synts väldigt tydligt
liga Steget pekar ut efter interde senaste åren är att många fövjuer med experter om svenska
retag har insett att de inte bara
företags hållbarhetsarbete.
kan agera själva utan att det
– Den framgångsfaktor som vi
krävs gränsöverskridande sami studien
som
Viewkallar
from”trygghet
the crowd
arbeten för att skapa hållbara
föder mod” är en intressant
innovationer, säger han.
utmaning för många företag.
We
asked
the
crowd
which
factors
are
the
Det är svårt
atthaving
säga att en
framMånga inom företagen vill skapa
greatest
impact
in
driving
green
manufacturing
up
gångsfaktor
är
mycket
viktigare
hållbara innovationer men det är
the
agenda,
with
the
following
results:
än
en
annan,
helheten
är
viktig,
viktigt att företagen skapar bra
menar Kristoffer Lundholm.
beslutsstöd som ger trygghet åt
Sammanlagt har 24 svenska
dem som ska fatta beslut exemföretag deltagit i studien, bland
pelvis om att investera i ny teknik
andra Husqvarna, SKF och ABB.
– annars händer inget, säger
An increased use of
anses ofta ha fått för
liten uppmärksamhet
i Sverige, men nu får
Statskontoret i uppdrag
av regeringen att kartlägga hur myndigheter
förebygger korruption.
Riksrevisionen har tidigare pekat på sådana
brister bland myndigheterna och Statskontoret
ska nu vidare undersöka
hur myndigheternas arbete behöver förstärkas
inom området.
Europeiska kommissionen har
föreslagit att EU ska få ett nytt
finansieringssystem för att
stötta utvecklingen av miljöteknik och minska koldioxidläckaget i tillverkningsindustrin, det
vill säga risken för att företag
flyttar sin produktion utanför
EU till följd av höga kostnader
för koldioxidutsläpp. Förslaget
är en del i EU:s nyligen påbörjade arbete med att skapa en
ny policy för koldioxidläckage
efter år 2020. Arbetet har startats upp med en konsultation
där det bland annat diskuteras
om kompensation för indi-
SNF vill lätta
upp GMO-regler
Så lyckas
hållbarhetsarbetet
Ökat fokus‘circular
på cirkulär
ekonomi
economy’
thinking
FRÅGAN om korruption
EU ska förebygga
koldioxidläckage
rekta kostnader är nödvändigt
och hur stor andel av post
2020-budgeten som ska gå till
att förebygga koldioxidläckage.
Under konsultationen öppnades också frågan om framtida
stöd till innovationer i minskat
koldioxidläckage ska kunna finansieras med medel som i dag
bara går till koldioxidlagring och
förnybarhetsprojekt. Respondenterna får också svara på om
synen på vilka sektorer som
har risker för koldioxidläckage,
och kriterierna för att bedöma
riskerna, behöver förnyas.
Även synpunkter på bredare
frågeställningar efterfrågas, såsom om EU:s industri kan kapa
utsläpp utan att produktionen
faller och om EU:s utsläppssystem förbättrar industrins
energieffektivisering. Konsultationen kommer att pågå till
slutet av juli.
lanering.
Environmental
legislation
Miljölagstiftning
uuu
verksamheter att dra av kostnader för klimatkompensation
på samma sätt som andra kostnader.
städer i USA, inklusive
Chicago, stäms nu av
försäkringsbolaget Illinois Farmers Insurance
Company för bristande
klimatanpassning och
uteblivna åtgärder mot
översvämningar.
Twittrat av Mattias Rust, WWF:s expert på havsp
Pressure from downstream
att införa ett förbud
mot att bespruta grödor under dagtid. Det
för att skydda bin, då
studier visar att spår
av bekämpningsmedel
kan störa bin under pollineringen, rapporterar
Agra-net. Den franska
honungsproduktionen
har mer än halverats de
senaste 20 åren och det
är sedan tidigare förbjudet att bespruta grödor
under tidiga morgnar.
El Hierro, en av Kanarieöarnas minsta öar, är på väg att bli
världens första ö som helt försörjs av förnybar energi. När en ny
vindkraftpark invigs i sommar räknar ön med att försörja de 10 000
invånarna helt med vind- och vattenkraft.
”När vi nu försöker värdera naturens ekosystemtjänster. Hur tacklar
vi ’obetalbara’ naturupplevelser?”
–
Konsumentpåtryckningar
or end customers
FRANKRIKE är på väg
Skatteverket överklagar det
ärende där skatterättsnämnden
medgav Saltå Kvarn rätten att
göra avdrag för sina kostnader
för klimatkompensation, uppger bolagets juridiska ombud.
Nu avgörs ärendet i Högsta
förvaltningsdomstolen. – När ärendet har avgjorts kommer detta bli prejudicerande
och bindande i svensk rättstillämpning i allmän mening. Skatteverkets besked är därför glädjande för andra än Saltå Kvarn,
eftersom alla vill ha klarhet i
vad som gäller, inte bara i detta
ärende, säger Kent Andersson,
Saltå Kvarns juridiska ombud på
Söderberg och Partners.
Skatteverket nekade Saltå
Kvarn att göra avdrag för kostnaderna med argumentet att
företaget inte fått en motprestation och att det därför ska
betraktas som icke-avdragsgill
gåva.
I ytterligare ett ärende kring
klimatkompensation får klimatkonsultbolaget Zero Mission
ett förhandsbesked från skatterättsnämnden, efter att de
har ansökt om besked om vilka
momsregler som gäller. Skatterättsnämnden gör till skillnad
från Skatteverket bedömningen
att kunderna erhåller en tjänst
mot betalning som motsvarar
ett faktiskt värde av tjänsterna.
I förhandsbeskedet meddelar
skatterättsnämnden att både
klimatkompensation och klimatberäkningar är momspliktiga
tjänster, vilket möjliggör för
matinköpen som bidrar till utsläpp av växthusgaser. I andra
hand är det elförbrukningen
som står för klimatpåverkan,
därefter skiljer det sig åt mellan
de olika verksamheterna.
”Att mat och energianvändning
utgör stora poster är inte så förvånande, men det är intressant
att se att till exempel datorer
på skolor ger en så pass stor
miljöpåverkan. Sådant visar sig
om man ser på varor i ett livscykelperspektiv och det är något
man bör vara medveten om när
man köper in dem”, säger kommunens miljö- och klimatstrateg
Malin Möller i en presskommentar.
Hur de nya analysresultaten ska
användas är ännu oklart i detalj.
Till hösten väntas Sollentunas
nya miljöstrategi vara färdig. Security of supply
Säkrade råvaruleveranser
uuu
Skattestrid om
klimatkompensation
Rising or volatile
Ökande priser
på råvaror
resource prices
I KORTHET
A recognition that there is a
Identifierad
affärsmöjlighet
commercial
business case
till EUparlamentet på söndag
ser miljön ut att bli en av
de viktigaste frågorna
för de svenska väljarna.
En Novusundersökning
bland 1 000 personer
visar att 23 procent
nämner miljö, klimat
och energi som de viktigaste frågorna. Enligt
undersökningen tycker
28 procent av kvinnorna
att miljö/klimat/energi
är viktigt jämfört med
19 procent av männen.
INFÖR VALET
greatestimpactindriving re nmanufacturingup
theagenda,withthefol owingresults: 13
i exempelvis New York
är inte bara filmiskt
utan även energislöseri.
Men i London ska nu
överskottsvärmen från
tunnelbanesystemet
återvinnas för att värma
stadens hus. Pionjärprojektet innebär att
500 hem delvis kommer
värmas av tunnelbanevärme och målet är att
bygga ut systemet.
5
FÖR ELLER EMOT
Är ansvaret för
förorenad mark tydligt?
Ja
– Ansvarsfrågan är tillräckligt tydlig. Vi
ser inga stora oklarheter i ansvarsfördelning mellan verksamhetsutövare,
exploatörer och fastighetsägare utan
tycker att det är tydligt i miljöbalken
och att den tillsammans med praxis är
ett fungerande verktyg i dag.
Varför kan ansvaret uppfattas som
oklart?
– Vilka tillsynskrav på sanering och efterbehandlingssåtgärder som företagen
kan få från myndigheter kan variera
över landet och jag tror att det är därför
ansvaret ibland uppfattas som oklart.
Om ett företag exempelvis vill göra
något inom ett vattenskyddsområde
eller om det finns risker för att föroreningar ska nå ut i vattendrag, så kan de
få strängare krav. Behoven att skydda
miljön är olika beroende på platsen och
den flexibiliteten i tolkning behövs. Vi
har också mycket vägledning för att
stötta tillsynsmyndigheterna på området.
Är företagens ansvar rimligt?
– Vi skulle få mera gjort om företagens
finansieringsansvar skulle vara större. Att
den ansvariga tar kostnaden är grundbulten, men det är stora kostnader och
6
säger Carl Mikael Strauss, chef
för sektionen för förorenade
områden på Naturvårdsverket.
därför har vi fått en rad domar i Markoch miljööverdomstolen. Den senaste
innebär att bolagens ansvar har jämkats
före 1969 och där hade vi en annan
uppfattning och tyckte att ansvaret
skulle vara större även för äldre föroreningar. Nu anpassar vi oss förstås till rådande praxis och vid en statlig sanering
där den ansvariga endast står för en
del av kostnaden får därför staten ta en
större del. En konsekvens är att de statliga medlen inte räcker lika långt, och
med de anslag vi har i dag kan vi inte
uppnå miljömålen. I praktiken kommer
det göra att arbetet går långsammare.
Bör ansvaret förändras?
– Det viktigaste är att vi tillämpar de
bestämmelser som redan finns i miljöbalken och det räcker långt för att vi ska
kunna närma oss miljömålen så människor och miljö inte utsätts för risker från
förorenade områden. Tillämpningen
sker genom en effektiv tillsyn och genom att driva ansvaret för förorenade
områden i tillståndsprövningar, så att
den ansvarige får stå för kostnaden.
Det är viktigt att vi inte använder allmänna medel för att sanera områden
där en ansvarig ska ta kostnaden.
Kan ansvaret förtydligas?
Finns viktig praxis?
– Ja, absolut. Vi har praxis på många
områden, men inte i alla detaljer. Det
finns praxis när det gäller skäligheten i
miljöbalkens 10 kapitel i ett antal domar
i Mark- och miljööverdomstolen som
klargör vilket ansvar som är rimligt. Det
miljöjuridiska är tydligt men jag tror att
bolagen kan uppfatta att uppdelningen
ibland kanske inte är given kring hur
finansieringen av saneringen ska delas upp mellan flera berörda företag.
Men i miljöbalken är det tydligt, det
kan handla mer om att ingen vill stå för
kostnaden.
– Vi har fått ett regeringsuppdrag där vi
ska föreslå hur tillsynsansvaret för förorenade områden kan göras tydligare
mellan allmänna aktörer. I nuläget är
det i några fall lite otydligt om det är
kommunen, länsstyrelsen eller Generalläkaren som har tillsynsansvaret. Vi planerar också att utvärdera skälighetsfrågan i miljöbalkens 10 kapitel. Bland annat ska vi titta på resultatet av den
praxis som har vuxit fram i frågan och
genom utvärderingen kan bedömningen av skäligheten bli tydligare.
5/2014
l
MiljöRapporten
Kostnaderna för att sanera förorenade områden kan bli omfattande och ansvarsfrågan
hamnar ofta i det juridiska rummet. Nyligen beslutade Mark- och miljööverdomstolen
att fastighetsägare inte kan hållas ansvariga för föroreningar orsakade av verksamheter
som upphört före 1969. Ansvarsfördelningen bygger på grundregeln om att förorenaren
betalar. En klar princip på pappret, men är ansvaret för förorenade områden tydligt?
Av Sandra Johansson
Nej
– Nej, det är förvirrande. Vi och alla företag som förvaltar, köper eller exploaterar mark mår inte bra av osäkerheter
i spelreglerna. Det är svårt att veta vad
som gäller vid transaktioner och otydligheten skapar problem vid många
beslutstillfällen.
Vilken typ av problem?
– Fastigheter blir exempelvis svårare att värdera med otydliga regler.
Den senaste domen från Mark- och
miljööverdomstolen klargör att fastighetsägare inte kan hållas ansvariga för
föroreningar orsakade av verksamheter
före 1969, men fortfarande är det svårt
för fastighetsägare att veta om någon
annan part än dem själva kan stå för
hela eller delar av kostnaderna i samband med exploateringen av marken.
Detta leder till osäkerheter i hur mark
kan värderas.
Hur påverkas fastighetsägare?
– Oftast blir fastighetsägare som exploaterar mark sittande med hela eller
nästan hela kostnaden för föroreningar
på fastigheten. Detta innebär att principen om att förorenaren ska betala sätts
ur spel. En stor börda läggs därmed på
fastighetsägare och som konsekvens
MiljöRapporten
l
5/2014
säger Klas Johansson,
hållbarhetschef på
Jernhusen.
deras kunder; boende och andra hyresgäster.
Vilket ansvar har staten?
– Den senaste domen utökar kraftigt
statens ansvar som nu gäller alla föroreningar som uppkommit i verksamheter
som upphört före 1969. Men att staten
sedan inte avsätter tillräckliga resurser
för att åtgärda dessa i något rimligt
tempo leder till att ansvaret igen skjuts
över på exploatörer eller att föroreningarna blir liggande. Statens ansvar är
dock väldigt stort då de förväntas kliva
in i väldigt många sammanhang där
marknadens aktörer endast kan hållas
ansvariga för delar av föroreningen.
Hur dessa situationer prioriteras jämfört
med de helt bidragsfinansierade föroreningsåtgärderna är otydligt och skapar
osäkerheter på marknaden.
men också ett närmande av den allmänjuridiska principen om att inte applicera
lagstiftning retroaktivt. Det saknas
fortfarande viktig praxis kring hur det
allmännas medel ska prioriteras i de
fall där verksamhetsutövare och fastighetsägare inte kan hållas ansvariga för
100 procent av föroreningen.
Bör ansvaret förändras?
– Tillsynen av förorenad mark är redan i
dag tämligen skarp. Mycket långa tidsperspektiv används och de acceptabla
risknivåerna som är praxis är långtgående om man jämför med många andra
delar av samhället, så en skärpning vore
svår att motivera. Om något bör förändras så bör tempot i åtgärderna ökas, vilket inte kan göras utan större kostnader
för staten om inte lagen ändras så att
marknaden får en större del av ansvaret.
Saknas viktig praxis?
Hur kan ansvaret förtydligas?
– De förändringar som skett i miljöbalken och rättspraxis har till viss del satt
principen om att förorenaren betalar
ur spel och skjutit över ansvaret på exploatörer och det allmänna. Huruvida
detta är rimligt är en värderingsfråga
men det är ett uppenbart frånsteg från
grundtankarna i miljölagstiftningen,
– Till viss del kan tydligare vägledning
från Naturvårdsverket hjälpa till att reda
ut situationen om hur det allmännas resurser ska fördelas. Om någon förskjutning av ansvaret från exploatörer till
förorenare ska ske måste troligen ny
lagstiftning till.
7
LEDARSKAP
Svårt hitta nya miljöchefer
Stort ansvar och svår balansgång
mellan miljöfrågor och företagande avskräcker från jobbet som
kommunal miljöchef.
Lär dig identifiera
FOTO: DEGERFORS KOMMUN
Trots att kompetensen finns är
det svårt för flera kommuner att
hitta någon som vill leda arbetet.
Avesta har försökt i nästan ett år.
I
augusti förra året började Avesta
kommun leta efter ny miljöchef
– utan framgång. Efter två rekryteringsomgångar står de nu inför ett
tredje försök, men sannolikheten att
ansökningarna ska ramla in är låg, trots
att personer med rätt kompetens finns
inom räckvidd. En trend som går igen i
stora delar av landet och där flera kommuner nu brottas med att hitta chefer
inom miljöområdet.
– Vi har fått in väldigt
få ansökningar, och i
stort har de som kommit in inte levt upp till
våra önskemål. Även
om jag vet att kompetensen finns där ute så
söker inte de perso- Anna
nerna som är relevanta Kuylenstierna
för jobbet. Det verkar
helt enkelt inte så populärt att vara chef,
säger Anna Kuylenstierna, förvaltningschef i Avesta kommun.
Det är inte bara Avesta som letar efter
en ny miljöchef. Kommuner som Botkyrka, Östhammar, Vilhelmina och Ragunda befinner sig i en liknande situation. Och det tycks allt svårare att hitta
någon som vill leda det kommunala
miljöarbetet.
Den dubbla rollen med ansvar för miljötillsynen och kontakt med politiker och näringsliv
pekas ut som en av anledningarna till att det är svårt att hitta kommunala miljöchefer.
– Det här är något som flera kommuner
diskuterar just nu, det verkar vara svårt
att rekrytera offentliga chefer överlag.
Det tycks inte vara intressant att leda det
kommunala arbetet, det vill säga att stå
längst fram och ta det yttersta ansvaret.
Kanske är det en generationsfråga, helt
klart är det bekymmersamt eftersom
det begränsar urvalet och kan leda till
sämre chefer, säger Jari Hiltula, vice
ordförande i föreningen Kommunala
Miljöchefer.
Även om han ser att trenden går igen
bland olika chefsroller inom den kommunala verksamheten pekar Jari Hiltula
på att jobbet som miljöchef är förknippat med särskilda utmaningar.
– En miljöchef ska förhålla sig till flera
olika intressenter, exempelvis miljön,
det lokala näringslivet och kommunpolitikerna. Det kan vara slitsamt och lätt
att uppfattas som nej-sägare om man går
”Det finns ett medialt intresse för miljöfrågor
och en miljöchef kan få mycket uppmärksamhet, det ansvaret verkar helt enkelt inte så
eftertraktat” – Jari Hiltula
8
emot någon av de grupper som vi i dag
kallar kunder. Dessutom finns det ett
medialt intresse för miljöfrågor och en
miljöchef kan få mycket uppmärksamhet, det ansvaret verkar helt enkelt inte
så eftertraktat.
Botkyrka kommun söder om Stockholm inleder under våren en rekryteringskampanj för att hitta ny miljöchef.
Även där delar den administrativa chefen Mikael Nyberg bilden av att det
blivit svårt att hitta chefer och seniora
handläggare.
– Delvis beror det på konkurrens med
företag och andra kommuner, det finns
många intressanta jobb att söka i Stockholmsregionen i dag. Dessutom sker det
stora pensionsavgångar och många som
söker jobb har inte hunnit arbeta upp
den erfarenheten ännu. Nu ska vi inleda
vår rekrytering och även om jag inte är
jätteorolig vet man inte hur det går förrän det är klart, säger han.
Avesta som nu gör ett tredje försök att
hitta en miljöchef har dock tvingats tänka om.
– Den här gången använder vi extern rekryteringshjälp. Dels för att vi inte har
tid att göra det själva och dels för att de
söker aktivt efter lämpliga kandidater,
det tror jag kommer vara till stor hjälp,
säger Anna Kuylenstierna.
5/2014
l
MiljöRapporten
korruption
Korruption är ett komplext ämne och diskussionen kring mutor, maktmissbruk och
påtryckning pågår ständigt. Lagstiftningen och graden av risk för korruption skiljer sig
land för land och beroende på bransch. Var går egentligen gränsen och vad kan anses
som olagligt i dessa frågor?
Den här utbildningen ger dig en orientering i korruptionsbegreppet och idéer om hur
man kan identifiera och förebygga korruption.
1 oktober 2014, Stockholm
Läs mer på miljorapporten.se
HÅLLBARHETSREDOVISNING
SKATTEPLANERING
Obligatorisk redovisning
I
n i det sista har frågan om obligatorisk
hållbarhetsredovisning
debatterats av förespråkare och
motståndare. Men i mitten av april
sade EU-parlamentet slutligen ja till
förslaget och om två år ska kravet vara
infört i svensk lagstiftning. Dock är det
ett urvattnat direktiv jämfört med EUkommissionens ursprungliga förslag
som omfattade 17 000 företag inom
EU. Uppskattningar visar att ungefär 10
procent av EU:s stora bolag i dag hållbarhetsredovisar och i slutändan enades parterna om ett direktiv som berör
företag med mer än 500 anställda och
vilka anses vara av allmänt intresse. I
praktiken innebär det framförallt börsnoterade bolag samt finansiella företag
som försäkringsbolag och banker. Inom
EU motsvarar det ungefär 6 000 företag,
hur många företag i Sverige som berörs
är dock oklart.
– Det är osäkert hur många företag som
omfattas. Många svenska företag ligger
redan långt fram inom icke-finansiell redovisning, men de som inte hållbarhetsredovisar i dag kommer att behöva ha
en ökad öppenhet om bolagets policy i
fråga om bland annat miljö och respekt
för mänskliga rättigheter, säger Catarina
Olsson, departementssekreterare på
den enhet inom justitiedepartementet
10
Ett år efter förslaget om obligatorisk hållbarhetsredovisning enades i april EUparlamentet och ministerrådet om ett beslut.
som arbetar med att implementera direktivet i svensk lagstiftning.
Ett arbete som just börjat och som ställer flera frågor på sin spets. Bland annat
skriver EU-parlamentet i det antagna
beslutet att medlemsstaterna bör kunna
begära att uppgifterna i redovisningen av
icke-finansiell information kontrolleras
av en oberoende leverantör av kvalitetssäkringstjänster.
– Om det betyder att hållbarhetsredovisningarna måste verifieras externt är för
tidigt att säga. Sådana bör-formuleringar
ska vi nu ta ställning till.
Ett motiv med det nya direktivet är att
förbättra relationerna mellan företag
och intressenter, vilket ska ge ökade affärsmöjligheter. Någon koppling till finansiell redovisning görs dock inte. Däremot ska företagen i, eller tillsammans
med, sin förvaltningsberättelse infoga en
redovisning av icke-finansiell information i den utsträckning som behövs för
att förstå företagets utveckling, resultat
och ställning samt konsekvenserna av
dess verksamhet. Dessutom ska företagen redovisa de främsta risker som är
kopplade till företagets verksamhet och
till dess affärsförbindelser, produkter eller tjänster. Företagen ska även lämna
information om tillämpad mångfaldspolicy vid sammansättningen av styrelsen.
För att underlätta unionsföretagens redovisning av icke-finansiell information
finns planer på att EU-kommissionen
utarbetar icke-bindande riktlinjer med
allmänna och sektorsspecifika icke-finansiella centrala resultatindikatorer.
Samtidigt lyfter det nya direktivet fram
att företagen kan redovisa enligt internationella ramverk.
REDOVISA ELLER FÖRKLARA
Det nya kravet på hållbarhetsredovisning bygger på principen om att
redovisa eller förklara. Det innebär att
berörda företag ska redovisa relevanta
uppgifter, eller om underlag saknas ge
en tydlig förklaring till varför.
Redovisning av miljöfrågor kan enligt
det nya EU-direktivet omfatta uppgifter
om de aktuella och förutsebara konsekvenserna av företagets verksamhet
på miljön, användning av energi från
förnybara och icke-förnybara källor,
växthusgasutsläpp, vattenanvändning
och luftföroreningar.
För sociala och personalrelaterade
frågor kan informationen gälla åtgärder
för att säkra jämställdhet, tillämpningen
av internationella konventioner, arbetsvillkor, social dialog, respekt för arbetstagarnas rätt till information, respekt för
fackföreningars rättigheter samt hälsa
och säkerhet på arbetsplatsen.
Den icke-finansiella redovisningen
kan innehålla information om åtgärder för förebyggande av brott mot de
mänskliga rättigheterna och befintliga
styrmedel för bekämpning av korruption
och bestickning.
5/2014
l
MiljöRapporten
FOTO: ISTOCK PHOTO
Ett urvattnat resultat men samtidigt en tydlig signal om att
företag ska redovisa hållbarhetsdata. Efter stora motsättningar
kom i april till slut beskedet om
obligatorisk hållbarhetsredovisning inom EU. Nu ska direktivet
implementeras i Sverige och klart
är att främst de stora börsbolagen
berörs.
FOTO: EU-PARLAMENTET
främst för börsbolag
Riskkapitalbolag bakom friskolor och vårdbolag kritiseras för att flytta sina vinster till
skatteparadis som Jersey. Nu kräver upphandlare att företagen redovisar var de betalar skatt.
Kommuner kräver
skatteredovisning
Frågan om skatteplanering ur ett hållbarhetsperspektiv har fått genomslag i flera kommuner. I Kalmar nekas företag som inte betalar skatt i
Sverige att delta i offentliga upphandlingar. Och även Malmö överväger likande regler. Men metoden ifrågasätts.
E
fter den senaste tidens uppmärksamhet kring vårdföretag och
friskolor som flyttar sina vinster
utomlands, och därmed inte betalar
skatt i Sverige, försöker nu flera kommuner sätta stopp för kopplingen till
skatteparadis.
Framförallt är det i södra Sverige som
frågan lyfts, där både Kalmar och Växjö
kommun infört krav på så kallad land
för land-redovisning av skatt. Kalmar
har dessutom infört en formulering i sin
uppförandekod om att leverantörerna
inte får ha någon koppling till företag
baserade i skatteparadis. Något som
dock Konkurrensverket menar bryter
mot lagen om offentlig upphandling.
I mars i år ändrade därför Kalmar sin
formulering, men principen håller de
fast vid.
SKÄRPT LAG SKA STOPPA RÄNTESNURROR
Den vanligaste metoden för att flytta
företagsvinster till skatteparadis kallas
för räntesnurror, det kan till exempel
innebära att företagen tar lån till höga
räntor av andra företag inom samma
koncern och sedan gör ränteavdrag för
att undkomma skatt.
Lagen mot att göra sådana koncerninterna ränteavdrag skärptes väsentligt
MiljöRapporten
l
5/2014
förra året. Något som regeringen hoppas ska leda till ökade skatteintäkter
med drygt åtta miljarder kronor per år.
En utredning från Skatteverket visar
även att externa lån genom exempelvis
banker används för skatteplanering och
leder till minskade skatteintäkter runt
fem miljarder kronor per år.
– Ändringen är närmast av akademisk
karaktär och vi står fast vid att vinsten
ska beskattas där den uppstår. Det kravet ställer vi nu i alla våra ramavtal och
än så länge har vi inte fått några negativa
synpunkter från offererande leverantörer. Vad formuleringen har lett till är
svårt att säga, men det kan ju vara så att
vissa företag avstår att lämna offerter, säger Björn Hedbäck, upphandlingschef i
Kalmar.
Ett verkligt test av de
nya reglerna kan bli
den upphandling av
ett vård- och omsorgsboende i Kalmar som
just nu pågår. De stora
aktörer inom vård och
skola som pekats ut för Björn Hedbäck
vinstflytt till skatteparadis har tidigare inte varit aktiva i kommunen, men den nya upphandlingen
öppnar upp marknaden.
– Misstänker vi att ett företag som i övrigt
uppfyller vår uppförandekod flyttar sin
vinst på ett sådant sätt kommer vi begära
land för land-redovisning. Och betalar de
inte skatt i Sverige så får de nobben. Det
handlar i grund och botten om att vi vill
göra schyssta affärer med schyssta företag
på schyssta villkor.
Även Växjö kommun har infört etiska
krav där anbudsgivare i upphandlingar
måste gå med på att redovisa omsättning,
vinst och hur mycket skatt som betalas i
varje land där verksamhet bedrivs. Samma
sak vill Carina Nilsson (S), kommunalråd
i Malmö, se i sin kommun. Hon är en av
många europeiska lokalpolitiker som skrivit under uppropet Tax Haven Free, vilket
syftar till att företag ska betala rättvis skatt.
– Enligt våra jurister är det inte lagmässigt klart att förbjuda kopplingar till skatteparadis. Men det nya EU-direktivet om
offentlig upphandling öppnar upp för det
och jag hoppas att Sverige kommer implementera det, säger hon.
I en preliminär utredning av frågan kommer Sveriges Kommuner och Landstings
förbundsjurist Mathias Sylwan till slutsatsen att det nya EU-direktivet öppnar upp
för att bara upphandla från non profitorganisationer.
– Om de svenska lagstiftarna plockar upp
det här finns det utrymme för sådana krav.
Samtidigt måste kraven ställas på ett tydligt
sätt, formuleringar som koppling till skatteparadis är otydliga och inte rättssäkra att
använda, säger Mathias Sylwan.
11
BÖRSENS BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING
Samhällsnytta tog priset
Med tydlig koppling mellan
har Ericsson återigen gjort börsens
Ericsson Sustainability and Corporate Responsibility Report 2013
ERICSSON
starkaste hållbarhetsredovisning.
När andra företag förlorar sig i
HELHET
Redovisningen bygger på en utförlig väsentlighetsanalys som tar upp
aktuella och relevanta frågor. Ericsson visar att hållbarhetsfrågorna har
blivit en del av kärnverksamheten och kopplar tydligt informationsoch kommunikationsteknologins roll till samhällsutvecklingen. Även
intressentanalysen används för att skapa värde för både företaget och
omvärlden. Precis som många andra företag vågar dock inte Ericsson
vara öppna med sina risker. För ett högre betyg skulle de behöva vara
tydligare med utmaningar och svårigheter.
Betyg: 4
djungeln av frågor att redovisa
håller sig telekomjätten till det
FOTO: JOHAN BERGMARK
väsentliga.
Av Daniel Boman
P
recis som när Ericsson vann börsens bästa hållbarhetsredovisning
för två år sedan är deras ledord i
år ”Technology for Good”. Och att beskriva hur affärsverksamheten ska bidra
till samhällsnytta är ett framgångsrecept
enligt den jury som tillsammans med
MiljöRapporten utsett vinnaren. Trots
att allt fler hållbarhetsredovisningar
innehåller väsentlighetsanalyser och har
inspirerats av de nya riktlinjerna G4 är
den relevanta informationen ofta svår
att urskilja. I det sammanhanget sticker
Ericsson ut och beskriver tydligt vilken
roll företaget ska ta i framtidens samhälle. Det innebär nya marknader men
även möjligheter att bidra till en hållbar
samhällsutveckling och att skapa värden
för kunder och andra intressenter.
Ericssons hållbarhetsredovisning kan förhoppningsvis inspirera andra företag att
våga renodla sina budskap. Fortfarande
döljer många rapporter risker såväl som
åtgärder bakom långrandiga texter och allmänna lovord. Och trots ett nytt ramverk
för integrerad redovisning är det få som
ger den icke-finansiella informationen
samma dignitet som den finansiella. Något som kanske även Ericsson får fundera
på och låta sig inspireras av en annan av
årets finalister. I Atlas Copcos årsredovisning presenteras resultaten för ekonomi,
miljö samt medarbetare, hälsa, säkerhet
och styrning gemensamt. Efter det återstår
att värdera ekonomi, miljö och sociala faktorer på ett likartat sätt. Det kommer nog
dröja, men förhoppningsvis ser vi fler steg
på vägen nästa år.
12
FOTO: DANIEL BOMAN
technology
for good
affärsstrategi och samhällsnytta
TILLGÄNGLIGHET
Omfånget på 60 sidor lättas upp av grafer och illustrationer som gör
rapporten relativt lättläst och användarvänlig. Färgkoder håller isär olika
kapitel och frågeställningar vilket underlättar läsandet. Tillgängligheten dras dock ned av tätpackad text och otydlig innehållsförteckning.
Nyckeltalen redovisas separat.
Betyg: 3
LÅNGSIKTIGHET
Ericsson blickar framåt med en verksamhetsanalys både på kort och
lång sikt. Stor koppling görs till urbanisering och mål finns formulerade
för exempelvis 2016. Klimatpåverkan från branschen förutspås öka
och teknikutveckling lyfts fram som en viktig åtgärd för att motverka en
negativ trend.
Betyg: 4
AFFÄRSNYTTA
Affärsverksamheten är tydligt kopplad till hållbarhetsaspekter och att
bidra till positiv samhällsutveckling. Hur det arbetet ska ge Ericsson en
ledande roll gentemot konkurrenter framgår dock inte tydligt. Däremot
finns mål om att leda utvecklingen inom hållbar kommunikation och
informationsteknologi i framtida samhällen.
Betyg: 4
Gruppen bakom Ericssons hållbarhetsredovisning. Från vänster Matilda Gustafson
Gennvi, Alfredo Frenandez, Camilla Goldbeck-löwe, Heather Johnson och längst
fram Elaine Weidman-Grunewald.
”I år ville vi berätta
om skatteredovisning”
Temat ”Technology for Good” är Ericssons ramverk för att göra hållbara affärer och har varit utgångspunkten för de
senaste årens hållbarhetsredovisningar.
Att hålla sig till ett ämne bygger upp
förtroendet, till skillnad från att ständigt byta fokus vilket riskerar att leda
fel, menar Elaine Weidman-Grunewald, hållbarhetschef på Ericsson.
– Att bara leta efter trender och vad
som ligger i tiden kan försämra hållbarhetsredovisningen. Men även om
vår utgångspunkt är att tekniken ska
bidra till samhällsnytta kommer det ny
information varje år. Rapporten är ett
nedslag över det senaste året och visar
vad som skett, säger hon.
Samtidigt drivs Ericssons hållbarhetsredovisning framåt av förändringarna
inom området.
– Från G4 har vi tagit in aspekter som
rör värdekedjan och väsentlighetsanalysen, även om vi fortfarande redovisare enligt G3. Vi går också mer mot
en integrerad redovisning. Det tror jag
dock inte kommer ske över en natt.
Dels är det fortfarande ett omoget
område och dels efterfrågar många
kunder ett dokument som tydligt behandlar hållbarhetsfrågorna.
Elaine Weidman-Grunewald belyser
även vikten av transparens och menar
att hon balanserar redovisade risker
och möjligheter. Bland annat genom
livscykelanalyser som tar in användarledets miljöpåverkan, vilket sträcker
sig utanför redovisningskravet för det
egna företaget. En ny fråga som dykt
upp i år beskriver hon som skatte–
redovisning.
– Efter Swedwatch-rapporten är det
många intressenter som har pratat om
land för land-redovisning av skatter.
Därför ville vi ge vår syn på saken i
årets rapport. Om vi gör det nästa år
är osäkert, det är inte någon stor fråga
för oss eftersom vi inte är kopplade till
skatteparadis.
5/2014
l
MiljöRapporten
TROVÄRDIGHET
Tydlig jämförelse med tidigare data inom flera områden gör jämförbarheten hög. Extern granskning enligt aa1000 samt underlag från NGO:er
som Shift i väsentlighetsanalysen stärker trovärdigheten. Ericsson tar
ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågorna men mer redovisning av risker
och utmaningar är önskvärt.
Betyg: 4
SAMHÄLLSNYTTA
De mervärden som ökade kommunikationsmöjligheter medför beskrivs
med konkreta exempel. Tydligt är att hållbarhetsaspekterna inte är
något komplement till den övriga verksamheten, fler teknologitjänster
innebär enligt Ericsson ökad samhällsnytta.
Betyg: 4
TOTALT:
MiljöRapporten
23 POÄNG
l
5/2014
Juryn utgörs av Flemming Hedén, GES, Malin
Lindfors Speace, Ethos International, och Lin
Lerpold, Handelshögskolan i Stockholm.
Juryn: Fokusera mer!
Vilka är dina främsta intryck från årets hållbarhetsredovisningar?
Lin Lerpold (LL): Det har hänt mycket sedan
förra året, exempelvis vad det gäller standardisering och jämförbarhet. Rapporterna är
något kortare överlag, även om många fortfarande är för långa.
Malin Lindfors Speace (ML): Ett problem är
att många redovisningar fortfarande berättar
allt och vågar inte säga vad som varit viktigast
det senaste året.
Flemming Hedén (FH): De långa redovisningarna gör det svårare för mig att se vilka hållbarhetsfrågor som är prioriterade och hur de
kopplas till affärsverksamhet och samhällsnytta.
ML: Företagen måste våga släppa det
som inte har varit viktigt. Det skulle innebära att rapporterna ser olika ut från år
till år och fokuserar på det relevanta.
Vilket genomslag har nya ramverk som G4
och IIRC fått?
ML: Jag trodde att fler skulle använda G4,
men övergången verkar ske stegvis.
LL: Många har i år gjort en väsentlighetsanalys
vilket är stor skillnad mot tidigare. Det är nog
G4 som drivit fram det. Men det måste synas
bättre hur väsentlighetsanalyserna är gjorda
och hur de påverkar hållbarhetsarbetet.
FH: Hållbarhetsredovisningarna är fortfarande
extremt ointegrerade, även om det finns undantag som Atlas Copco.
Vad vill ni se mer av nästa år?
ML: Företag som berättar vad de gör, vad de
brottas med och hur de förbättrat sig.
FH: Företag som vågar lyfta fram
vilka utmaningar de brottas med.
LL: Mer land för land-redovisning och hur
mycket resurser som läggs på lobbying.
13
NORDEA CSR REPORT 2013
OUR PROGRESS
TOWARDS
SUSTAINABLE
2
HELHET
Hur väl täcks företagets
relevanta områden in?
Behandlas till exempel
korruption och leverantörsled? Är rapporten
nyskapande och innovativ och ger den något
sammanhang?
TILLGÄNGLIGHET
Finns det en tydlig
målgruppsorientering
och fungerar rapporten
som underlag för mottagarna? Hur användarvänlig är rapporten och
vilka format kommer
den i?
LÅNGSIKTIGHET
Rapporteras endast
förra årets verksamhet
eller blickar rapporten
framåt? Finns det en
omvärldsanalys?
AFFÄRSNYTTA
Finns det en koppling
mellan affärsmodellen
och hållbarhetsarbetet?
Beskrivs det i detalj vad
olika åtgärder har haft
för betydelse för affärsverksamheten?
TROVÄRDIGHET
Beskrivs företagets
risker och möjligheter
tydligt? Kan redovisade
siffror jämföras med
tidigare siffror? Är innehållet externt granskat?
SAMHÄLLSNYTTA
Beskrivs det hur företagets verksamhet bidrar
till samhällsnytta, till exempel genom att motverka sociala problem
eller förbättra miljön där
företaget verkar?
TOTALT:
14
Hållbarhetsredovisning 2013
sca deltar med ett kvinnligt team i volvo ocean race 2014–2015
SCA
3
TRANSPORT
SOLUTIONS
4
CSR
Report
2013
lifelong relationships
NORDEA
VOLVO
5
ATLAS COPCO
Med en genomarbetad materialitetsanalys och redovisning
av de flesta relevanta frågor har SCA gjort en trovärdig men
svårgenomtränglig rapport. Vilka hållbarhetsfrågor som är högprioriterade och aktuella döljs i den stora informationsmängden
där de verkliga hållbarhetsutmaningarna och lösningarna under
förra året är svåra att läsa ut. SCA gör en tydlig koppling mellan
hållbarhetsfrågor och affärsverksamheten och utgår i rapporten
från ekonomiskt värdeskapande såväl som värdeskapande för
miljö och människor.
BETYG: 4
Nordea redovisar på ett tydligt sätt vad de gör inom hållbarhetsområdet och vad som är deras utmaningar. Som finansiell aktör
går de även i bräschen för rapportering av skatter och redovisar
för 2013, samt två år tidigare, skatteinbetalningar land för land
där de är verksamma. En tydlig genomgång av Nordeas verksamhet kopplar aktiviteterna till olika hållbarhetsramverk, däremot inte vilka de specifika utmaningarna är inom olika områden.
Mer information kring bransch- och företagsspecifika risker och
utmaningar är önskvärt.
BETYG: 4
I årets rapport utgår AB Volvo precis som tidigare från transportsektorns roll i framtiden, där visionen är att bli världsledande
inom hållbara transportlösningar. En tydlig koppling mellan affärsutveckling och hållbarhetsutmaningar och ett önskvärt ställningstagande i en miljötung bransch. Stor vikt läggs även på det
omgivande samhället där Volvo utgår från delat värdeskapande
och att skapa resiliens. Att upprepa visionen från förra året tillför
dock inte något nytt och årets viktigaste händelser och frågor är
svåra att utläsa i den omfattande rapporten.
BETYG: 4
Med hållbarhetsredovisningen publicerad i årsrapporten går
Atlas Copco mot en integrerad redovisning och hållbarhetsdata
presenteras tillsammans med finansiell data. Arbetet mot en tredelad resultaträkning lyfter hållbarhetsaspekterna till samma nivå
som finansiella aspekter och ger en tydlig signal om hur relevant
hållbarhetsarbetet är för affärsverksamheten.
Även om flera relevanta områden tas upp i redovisningen känns
mycket pliktskyldigt snarare än framåtblickande beskrivet.
BETYG: 3
70 tätpackade sidor med få informationsillustrationer blir lätt
till en dimridå för vad som verkligen hänt under året. Även om
rapporten är uppdelad i tre huvudsakliga kapitel med tydlig färgkodning är det lätt att gå vilse under läsningen.
Den digitala versionen saknar klickbara hänvisningar och länkar
och kompletterar därmed inte PDF-versionen.
BETYG: 3
Med lite drygt 50 sidor finns en ambition att hålla ned omfånget
och rapporten är relativt lättläst även om den fortfarande ingår
i det längre formatet. Kommunikationen är rak och Nordea redovisar vad de gör inom hållbarhetsområdet. Däremot saknas
koppling till hållbarhetsarbete som publiceras på webben.
BETYG: 4
Volvo fortsätter att lägga ut informationsgrafik och delar av
hållbarhetsredovisningen på hemsidan, ett sätt att öka tillgängligheten på informationen men samtidigt svårt att få en överblick
av hållbarhetsarbetet. För att skapa en heltäckande bild fungerar
fortfarande hållbarhetsredovisningen bäst. Trots bilder, fakta
och grafik blir rapporten på drygt 80 sidor dock svår att tränga
igenom.
BETYG: 3
Tydligt är att hållbarhetsredovisningen främst riktar sig till ägare,
investerare och affärspartners och innehållet är anpassat därefter. Som en del av årsredovisningen hålls antalet sidor ned
vilket gör informationen övergripbar. Samtidigt ställer det krav
på läsaren att hitta hållbarhetsaspekterna i flödet av finansiell
information.
BETYG: 3
SCA har gjort en tydlig omvärldsanalys och beskriver hur de
förhåller sig till samhällsförändringar. Måluppfyllelse inom flera
områden redovisas på ett lättöverskådligt vis, däremot saknas
tydliga delmål framåt inom flera områden.
BETYG: 3
Mål fram till 2016 finns formulerade främst inom miljöområdet.
Däremot är banksektorns utmaningar och framtid mindre tydligt
beskriven, vilket försvårar en långsiktig analys av Nordeas verksamhet.
BETYG: 3
Den långsiktiga ambitionen är tydlig, att bli ledande inom hållbara transporter. Men hur det ska uppnås är svårare att följa.
Delmål och hantering av branschutmaningar och konkurrens är
svårt att koppla till den övergripande strategin. Mycket handlar
om tekniklösningar och bränslen.
BETYG: 3
Tar upp väntade omvärldsförändringar men en djupare analys av
hur företaget ska anpassa sig till exempelvis gruv- och oljeindustrins framtid saknas. Sedan tre år finns ett övergripande mål om
att leverera en hållbar och lönsam utveckling, dock utan tydliga
delmål inom olika områden formulerade.
BETYG: 3
Hållbarhetsmålen jämställs med finansiella mål, vilket även kopplas
samman med ökad samhällsnytta på ett trovärdigt sätt. Den finansiella nyttan beskrivs bland annat som att hållbarhetsarbetet ökar
aktieägarvärdet. Ett minus för att samarbeten med exempelvis leverantörer inte lyfts fram, snarare än att koppla leverantörsarbetet
till effektivare produktion är fokus på kontroller av leverantörerna.
BETYG: 4
Företagsstrategin kopplas främst till kundbeteenden och fördelarna med att tillhandahålla hållbara tjänster. Dialog med
kunderna beskrivs som en nyckelfaktor, närmare beskrivning av
vilka hållbarhetsfrågor som kommer bli avgörande saknas dock.
Nordea beskriver samtidigt att de fortsätter att integrera hållbarhet i affärsmodellen och den dagliga bankverksamheten.
BETYG: 3
Det är ingen tvekan om att Volvo ser hållbarhetsarbetet som
en förutsättning för att växa ekonomiskt och att varumärket ska
bygga vidare på en grön profil. Hur det arbetet ska leda till affärsnytta har de däremot svårare att tydliggöra och kopplingen
mellan finansiella resultat och hållbarhetsdata är otydlig.
BETYG: 3
Atlas Copcos utveckling mot en integrerad redovisning har kommit långt och visar tydligt vilken status hållbarhetsfrågorna har
för företagets verksamhet. Även om det finns ett stort värde i
att koppla ihop finansiell och icke-finansiell information är det
fortfarande svårt att koppla ihop hur de olika delarna påverkar
varandra.
BETYG: 3
Risker och möjligheter beskrivs inom majoriteten av SCA:s verksamheter. Dessutom redogörs för hur insamling och presentation av data utförs. Flera utomstående röster, som leverantörer
och finansiärer, kommenterar SCA:s verksamhet. Bristen på röster som betonar risker och utmaningar drar ner trovärdigheten.
BETYG: 3
Nordea redovisar risker och svagheter som bristande kontroll
över pengatvätt och beskriver att riskhantering blivit en större
fråga inom branschen. Det proaktiva arbetet kring pengatvätt är
dock oklart och uppfattas som huvudsakligen drivet av lagstiftning. Väsentlighetsanalysen tar upp ett begränsat antal aspekter
vilket öppnar för frågor kring hur den utformats.
BETYG: 3
Den största svagheten med årets rapport från Volvo är att den
inte är externt granskad. Utan oberoende röster som kommenterar hållbarhetsredovisningen sjunker trovärdigheten, speciellt
när svåra utmaningar och risker får lite utrymme. Ett plus för att
företaget tar upp frågan om skatteredovisning.
BETYG: 2
Risker, riskhantering och möjligheter kopplade till olika utmaningar åskådliggörs tydligt i tabellform. Bland annat berörs ny
reglering som Dodd Frank-lagstiftningen i USA risken för korruption och mutor på de marknader som Atlas Copco verkar.
Däremot saknas ett nedströmsperspektiv där frågan om hur
produkterna används inom exempelvis gruvindustrin.
BETYG: 3
Stort fokus på hur SCA:s produkter påverkar människors hälsa
och hygien vilket bland annat ger ökat oberoende för kvinnor
och äldre. För att tydligare lyfta samhällsnyttan med sina produkter skulle rapporten kunna fokusera mer på den relevanta
aspekten. I år står mycket annat i vägen för läsaren.
BETYG: 3
Nordea går före lagstiftning och praxis genom att redovisa skatter land för land, och därmed en väsentlig del av samhällsnyttan
för branschen. Redovisat samhällsengagemang, som ansvarigt
låntagande och ungas ekonomi, är tydligt kopplat till den egna
verksamheten. Nordeas förhållande till branschkritik och branschutmaningar är svårare att utläsa.
BETYG: 3
Delat värdeskapande är vid sidan om hållbara transportlösningar
ledordet i årets rapport. Donationer till katastrofområden och
projekt som att bidra till FN:s matprogram beskrivs tillsammans
med insatser för att öka trafiksäkerheten. De stora risker och
utmaningar som transportsektorn medför i samhället, och hur
Volvo bemöter dem, saknas i detalj.
BETYG: 3
Atlas Copco säger sig skapa värde för alla intressenter men
beskriver det arbetet främst genom ett HIV/AIDS-program i
Sydafrika och en ny koldioxidsnål förpackningslösning. Begränsad beskrivning av hur företagets verksamhet bidrar till positiv
samhällsutveckling och hur stora miljö- och sociala frågor berörs
till följd av produkternas användning.
BETYG: 2
20 POÄNG
20 POÄNG
18 POÄNG
17 POÄNG
5/2014
l
MiljöRapporten
MiljöRapporten
l
5/2014
Så utsågs
vinnaren
MiljöRapporten har
tillsammans med en
extern jury bedömt 61
hållbarhetsrapporter
som företagen på
Stockholmsbörsens
Large Cap-lista släppt
under våren. Bedömningen avser innehållet
i rapporterna och hur
de publiceras. I en
första bedömningsomgång gallrades 20
rapporter fram, från
dem nominerades fem
finalister av vilka en
vinnare utsågs.
Rapporterna bedömdes utifrån sex kriterier
och betygssattes på en
skala 1-5.
Rapporterna
som granskades:
Aarhus Karlshamn,
ABB, Alfa Laval, Assa
Abloy, Astra Zeneca,
Atlas Copco, Atrium
Ljungberg, Autoliv,
Axfood, Axis, Billerud
Korsnäs, Boliden,
Castellum, Electrolux,
Elekta, Enquest, Ericsson, Fabege, Getinge,
Handelsbanken,
Hennes & Mauritz,
Hexagon, Hexpol, Holmen, Hufvudstaden,
Husqvarna, ICA-gruppen, Intrum Justitia,
Investor, JM, Kinnevik,
Latour, Lundin Mining,
Lundin Petroleum,
Meda, Melker Schörling, Millicom, MTG,
NCC, Nordea Bank,
Oriflame, Peab, Ratos,
SAAB, Sandvik, SCA,
Scania, SEB, Securitas,
Skanska, SKF, SSAB,
Stora Enso, Swedbank, Swedish Match,
Swedish Orphan
Biovitrum, Tele2, Telia
Sonera, Trelleborg,
Wallenstam, Volvo.
15
HÅLLBARHETSPROFIL
CSR-arbete i korruptionens hjärta
andra leverantörskodsutbildningar i
Rwanda och så kallade vänskapliga leverantörsbesök i Honduras.
Vänskapliga besök och självbedömningar, riskerar kraven att urholkas?
– En påskrift måste innebära att leverantören förstår vad det innebär i praktiken, så i dagsläget handlar mycket om
att utbilda. Jag tror att självbedömningar
skapar dialog och de vänskapliga besöken gör att vi kan får mer information,
men på sikt kommer vi att behöva gå
mer mot audits och kontroll.
I tillväxtekonomier kan betalning via mobiltelfoner kapa mellanhänder och minska risken för korruption.
Stora utmaningar väntar CSR-chefen Milka Pietikainen när telekom- och mediaföretaget Millicom gör nya
investeringar på några av världens mest korrupta marknader. Afrika och Latinamerikas växande medelklass
är en attraktiv målgrupp, men riskerna är ständigt närvarande.
Av Sandra Johansson
M
illicoms investeringar i infrastruktur för digitala tjänster
kan bidra till att hjälpa tillväxtländer ur fattigdom. Men priset är risker
överallt i form av bristande arbetsrätt,
korruption och svåranalyserade leverantörskedjor. Med marknader som Chad,
Bolivia och Demokratiska republiken
Kongo är kunskapsutbyte ett måste och
CSR-chefen Milka Pietikainen tar ofta
hjälp utifrån för att identifiera hållbarhetsproblem. När riskerna för barnarbete i Demokratiska Republiken Kongo
bedömdes med hjälp av Unicef växte
exempelvis en helt annan bild än den
förväntade fram.
– Vi har runt 600 000 små återförsäljare
av telefonkort. Där trodde jag att vi hade
störst risker för barnarbete. Men de
största riskerna visade sig i stället finnas
16
kopplat till återvinning där barn kunde
vara inblandade i att separera metaller
och utsättas för farliga ångor.
I många av de 15 länder i Latinamerika
och Afrika där Millicom verkar saknas
infrastruktur för att ta hand om avfall
från elektronik. Nu skickas i stället allt
avfall från Latinamerika till USA och
från Afrika till Europa, med koldioxidutsläpp som följd.
– Den typen av balansgång ställs vi ofta
inför, hur vi kan agera på bästa möjliga
sätt på marknader med många problem.
För att undvika att trampa fel så krävs
framförallt kartläggning av farorna.
Trots att verksamhetsländerna har skrivit under ILO:s konvention om arbete
och har minimilöner och åldersgränser
är det stora skillnader mellan länderna.
I Millicoms hållbarhetsrapport för 2013
skriver revisorerna att företaget bör formalisera arbetet med att engagera sina
intressenter mer i risker kopplade till
företagets stora mängd leverantörer. Ett
stort arbete väntar.
Endast 14 procent av leverantörerna
har skrivit på er uppförandekod, hur
hanteras det?
– Att överblicka och identifiera risker i
leverantörskedjan är mitt största fokus
framöver. Jag kommer först att prioritera 100 procents underskrift bland våra
nyckelleverantörer, där vi i dag har 82
procent, innan jag går vidare. Framöver
är det troligtvis bättre att kategorisera
våra leverantörskedjor i grupper baserade på riskbedömningar, snarare än efter
affärernas storlek.
Var läggs resurserna?
– Jag prioriterar inte mellan länder utan
mellan vilka metoder som fungerar bäst.
I dag har vi en rad pilotprojekt, bland
5/2014
l
MiljöRapporten
Namn: Milka Pietikainen.
Titel: Head of Corporate Responsibility, Millicom.
Utbildning: Master of Arts, journalistik.
Karriär: Arbete med pressrelationer
på Finlands utrikesdepartement, arbete
med kommunikation på Nokia. På Millicom sedan 2012.
Ålder: 39 år. Bor: Luxemburg.
Familj: Man och två pojkar på 5 och
8 år.
Senast genomförda mobilbetalning: Köpte kaffe med mobilen på vårt
kontor i Tanzania.
– Ja, med utbildning och förtroende. Att
korruptionen är utbredd och institutionaliserad är en utmaning, men det gör också
att jag kan prata öppet om korruption. Det
allra viktigaste är att vara tydlig med att alla
garanteras meddelarskydd och anonymitet, så att människor vågar reagera.
Röster om korrupta marknader:
Hur hanteras myndighetsförfrågningar?
”Lyssna på motkrav”
– Vi följer lokala lagar kring förfrågningarna, men ser alltid över lagtekniska möjligheter att neka. På vissa ställen finns
lagar som tydligt talar om vilken myndighet en förfrågan ska komma ifrån, vilka
stämplar den ska ha och hur handlingarna ska numreras. På sådana platser är
förutsättningarna för att avslå en begäran
goda, men på de allra flesta marknader
är lagen betydligt mer öppen för tolkning
vilket också skapar korruptionsrisker.
Framöver kommer mobilbetalningar att
bli en allt större del av verksamheten. Investeringarna är tacksamma ur ett hållbarhetsperspektiv, menar Milka Pietikainen, eftersom nätverken som byggs ut
skapar affärsmöjligheter och arbetstillfällen. Mobiltransfereringarna flyttar också
in pengar i den formella ekonomin.
– Med mobilpengar kapas många mellanhänder, det minskar riskerna för korruption. I Tanzania använder över hälften av
våra abonnenter sin mobiltelefon som betalkort, då många har för låg inkomst för
bankkonton. Hållbarhetsfrågor och affärsstrategin är omöjligt att separera.
MiljöRapporten
l
5/2014
Viveka Risberg,
kanslichef på
Swedwatch:
– Den klart största
risken och svåraste
utmaningen för företag som verkar i
utvecklingsländer är
korruption, i allt från
hur avtalen skrivs till
hur verksamheten bedrivs.
– Visselblåsarsystem kan hjälpa om de är
säkra och responsiva. Men vi har också sett
exempel på hotlines som är tysta och mailadresser som inte används – då förtroende
för informationsmottagaren saknas.
I leverantörledet bör företag känna till hur
arbetsförhållandena är och hantera de
utmaningar som finns. De bör ställa krav på
leverantörerna, men också lyssna på deras
motkrav. Ultimat är ett givande och tagande
i relationen med leverantörer. När människor
som tidigare inte haft tillgång till information
och mobila tjänster kan få det skapas sociala
vinster, men telekombolag måste göra ett
gediget riskhanterings- och utbildningsarbete.
FOTO: MILLICOM
FOTO: MILLICOM
Ni har ett visselblåsarsystem, visslar
korrupta företagskulturer?
KÖPER KAFFE MED MOBILEN
”Långsiktighet viktigast”
Klas Waldenström, projektägare för näringslivssamverkan på
Sida.
Trots utmaningarna
är privata sektorns
närvaro på utvecklingsmarknader helt
fundamental för att
skapa en hållbar samhällsutveckling. För att
kunna agera etiskt är samarbete alltid ett
bra sätt att arbeta. Samarbeten kan ske mellan företag och biståndsorgan eller NGO:er
och företag. Exempelvis branschinitiativ
kan vara en viktig metod för att företag ska
lyckas agera etiskt på komplexa marknader.
Framförallt måste företagen hela tiden fråga
sig vad de vill kunna berätta för sina intressenter om tre till fyra år.
– Förtagen har både en enorm utvecklingspotential och ett enormt ansvar. Deras närvaro gynnar marknaderna om etableringen
är långvarig. Då kan de påverka exempelvis
arbetsrätt och skapa en hållbar utveckling.
Men det krävs ett långsiktigt perspektiv.
17
Grundkurs
i kemikaliekontroll och lagstiftning
14 oktober 2014, Stockholm
NY PÅ JOBBET
Han vill sätta vatten på agendan
Vatten är icke-fråga bland många aktörer
på den svenska marknaden, menar Peter
Kogg. Han jobbar med Stockholm International Water Institutes nya fokusområde vatten och energi och vill på sin nya
tjänst öppna företagens ögon för vatten
som en ändlig resurs.
– I Sverige har vi gott om vatten och
upplever det mycket sällan som den essentiella resurs det faktiskt är, man tar helt
enkelt vatten för givet, säger han.
På Stockholm International Water Institute har många innan Peter Kogg ägnat
sig åt både vatten och energi, men med
det nya fokusområdet vill institutet
rikta uppmärksamhet på den starka
kopplingen mellan vatten och energi.
Sambandet dem emellan är i dag relativt
outforskat, menar Peter Kogg, som ser
resurserna som starkt beroende av varandra på många sätt. Vatten behövs i nästan
alla energiframställningsprocesser, från
att generera och lagra vattenkraft, som
kylmedium i olika kraftverk till att utvinna
och bearbeta bränslen. Samtidigt behövs
energi för att utvinna, rena, behandla och
transportera vatten.
– Det komplicerade förhållandet mellan
dessa resurser behöver tydliggöras och
min och andras utmaning är att bättre
förstå och synliggöra kopplingarna mellan
energi och vatten.
Peter Koggs ambition är att förse svenska
och internationella beslutsfattare med
underlag för policyutveckling mot klokare
vattenbeslut.
– Då jordbruk, energi och industri står
för ungefär 90 procent av det totala vattenuttaget är det absolut nödvändigt att
hitta och öka incitamenten för en klokare
användning av vatten, exempelvis skulle
prissättning kunna vara en väg att gå, säger Peter Kogg.
Det behövs tydligare styrmedel för
vattenanvändning, menar Peter Kogg.
Kraven på kemikaliekontroll ökar och lagstiftningen kring kemikalier utvecklas
snabbt, både i Sverige och inom EU. MiljöRapporten erbjuder nu en helt ny
utbildning i grundläggande kemikaliekontroll och lagstiftning.
Kursen riktar sig till dig som har grundläggande kunskaper inom miljö- och
hållbarhet och som stöter på frågor kring kemikaliekontroll i ditt arbete. Utbildningen
ger dig baskunskaper kring gällande regelverk, kontroll och hantering.
Läs mer på miljorapporten.se
Nannan Lundin
är ny ansvarig för
området energi
och klimat på tankesmedjan Global
Utmaning.
Nannan Lundin
kommer bland
annat göra fördjupande analyser av
de förslag som presenterats av tankesmedjans grupp av nordiska näringslivsledare, Nordic Action Group.
Nannan Lundin är disputerad nationalekonom med bakgrund inom OECD.
MiljöRapporten
l
5/2014
Från sina tidigare tjänster, bland annat
inom läkemedelsbranschen, tar Peter
Kogg med sig en mångårig erfarenhet av
både projektledning och olika typer av
marknadsföring. Närmast ser han fram
emot världsvattenveckan i augusti för att
möta, samla in och ta del av olika aktörers
perspektiv och erfarenheter.
Ylva Öhrnell är
ny ordförande för
Näringslivets Miljöchefer. Hon arbetar
på DHL Freight som
miljö- och kvalitetschef till vardags och
ska nu driva nätverkets arbete med
att nå ut till företag
och stärka hållbarhetschefernas roll. På
DHL arbetar hon främst med företagets
miljöprogram som syftar till att förutom att
reducera klimatpåverkan från transporterna, öka transparensen och engagera
medarbetarna.
Avfalls- och återvinningsföretaget SITA
har anställt Malin
Lidhjelm Steén
som företagets
nya nationella chef
inom farligt avfall.
Malin Lidhjelm
Steén har erfarenhet från andra företag i branschen, såsom Stena Recycling
och senast på Sweco Environment, och
är i grunden kemiingenjör och marknadsekonom.
Christer Ryman
har tillträtt som ny
Director Group
Climate & Environment på Boliden.
Tjänsten är en ny
chefsbefattning
inom koncernstaben Corporate
Responsibility.
Christer har bytt tjänst inom Boliden och
kommer närmast från uppdraget som
Manager Group Energy Efficiency.
Upplands-Bro
kommun får en ny
bygg- och miljöchef. Det är Pirjo
Körsén som har
tagit över.
Pirjo Körsén har
tidigare arbetat som
sektionschef på
Naturvårdsverket
och varit departementssekreterare på miljödepartementet.
Arkitektkontoret
Tengbom har utsett Thomas Stoll
som ny hållbarhetschef.
Thomas Stoll kommer närmast från
en tjänst som utvecklingschef inom
Tengbom där han
har arbetat med samhällsbyggande utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska
perspektiv.
19
HÅLLBARHETSVERKTYG
Skapa mångfald
i organisationen
Ett företag med spridning
på ålder, kön och utländsk
bakgrund blir en attraktiv
arbetsplats. Olika förmågor
och skilda perspektiv kan skapa
kreativa affärsidéer och nya
problemlösningar. MiljöRapporten guidar till hur företag
kan nå mångfald i organisationen, utan att trampa i
diskrimineringsfällorna.
KÄLLOR: RÄTTVISEFÖRMEDLINGEN,
STATISTISKA CENTRALBYRÅN,
DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN, ÅHLÉNS OCH AXFOOD.
20
Kartlägg personalen
För att kunna kartlägga mångfalden i företaget är det enklaste att vända sig till Statistiska Centralbyrån, SCB.
Med hjälp av personallistor kan SCB ta
fram den information som krävs för att
starta en mångfaldssatsning. Ålder och kön
ses inte som känsliga uppgifter och företag
kan enkelt få reda på hur spridningen ser ut.
När det gäller utländsk bakgrund är
det viktigt att känna till att det är
olagligt att föra register över etnicitet. Utländsk bakgrund enligt SCB:s definition innebär att personen själv är född
utomlands eller att båda föräldrarna är det.
För att SCB ska lämna ut uppgiften krävs
att det inte går att röja personens identitet.
Vad som krävs för att sådana risker ska finnas varierar. SCB ställer då antalet utlandsfödda mot totalgruppen, som kan vara en
avdelning, ledningen eller hela företaget,
för att bedöma riskerna. Oftast brukar det
krävas grupper på runt 20 till 25 personer
för att få ut uppgifterna, men beroende på
sammansättningen kan det gå att titta även
på mindre grupper.
Om SCB bedömer att det finns risker kan de
dölja känslig information. Lite dold information behöver inte vara ett problem, ofta går
det att lösa problem med dold information
genom att slå ihop flera avdelningar eller
att få mindre detaljerad information som en
grupp, exempelvis ”färre än 5”. Men är det
för mycket täckt information kommer det bli
svårt att kommunicera projektet. Gör därför
först en grovgruppering genom en medarbetarundersökning, så att SCB kan bedöma
att det ser godkänt ut.
5/2014
l
MiljöRapporten
Använd
resultatet internt
När personalen är kartlagd är det dags
att sätta upp mål. Fundera över hur
företaget ligger till i och vilken rekryteringstakt som väntar. Ta ställning till
om målet ska gälla för hela företaget,
varje enskild avdelning eller för ledningen. Alla mål behöver inte behandlas likadant, kanske har företaget bra
spridning på kön i hela företaget, men
sämre spridning i toppen, medan utländsk bakgrund är en genomgående
brist. Det viktigaste är att målen är
konkreta och mätbara.
Den viktigaste interna effekten
är att uppmärksamma personalen på frågorna. Informera om
ambitionerna genom temadagar
där mångfald uppmärksammas
och öppna gärna ett internt
forum för att sprida goda exempel. Lyft fram chefer och
nyckelpersoner som bryter mot
normen. Genom interna utbildningar
kan chefer bli bättre på att hitta spridning i sina arbetsgrupper och lyfta
medarbetarnas olika kompetenser och
perspektiv. Kanske går det att omfördela arbetsuppgifter eller tjänster
utifrån riktlinjer kring vilken mix som
behövs.
MiljöRapporten
l
5/2014
Att tänka på vid rekryteringen
Mångfalden i företaget kan ökas genom
rekrytering. Uppmuntra i annonsen alla,
oavsett ålder, kön eller bakgrund, att
söka tjänsten, för att få spridning på de
sökande. Om funktionsnedsättning inte
har betydelse för tjänsten kan det också
vara bra att skriva ut. Erbjud anställda
flexibla lösningar som exempelvis stöd i
samband med föräldraledighet och att ge
minoritetsgrupper möjlighet till ledighet
för högtider som inte är firas av majoritet,
exempelvis Ramadan.
Låt sedan en person anonymisera ansökningarna. När ålder, kön och namn
har plockats bort kan en grupp läsa och
poängsätta dem. På så sätt minskar risken
att ofrivilliga fördomar påverkar valet och
bedömningen blir rättvisare om den har
gjorts av flera personer.
Diskrimineringslagarna i Sverige hindrar
val av en sämre lämpad person på grund
av kön, ålder eller utländsk bakgrund.
När det finns två likvärdiga kandidater måste valet kunna motiveras. Det är tillåtet att göra undantag från diskrimineringslagarna
om det finns ett berättigat syfte
som rekryteraren kan motivera
är nödvändigt för verksamheten.
Exempelvis kan en liten arbetsplats med
många i pensionsålder aktivt välja bort
sökande över 60 år. Men att använda sin
mångfaldspolicy som ett berättigat syfte
kan vara en gråzon.
För att undvika juridiska fallgropar bör
mångfaldsmålet sättas upp långsiktigt,
eftersom det kanske inte går att uppnå
ökad mångfald vid varje rekrytering.
Använd resultatet externt
Genom att kommunicera mångfaldspolicyn blir företaget en attraktivare arbetsgivare.
Kommunicera inte bara målet och arbetet dit utan också varför det är viktigt. Då skapas bilden av ett företag som erbjuder alla medarbetare lika
möjligheter, vilket kan säkra framtida kompetensförsörjning.
Mångfald inom företaget öppnar också möjligheter att bättre spegla kunder och möta
deras behov. Förmedla exempelvis vilka språkkompetenser som finns i företaget genom
att låta personalen bära namnskyltar med språkkunskaper.
21
KOMMUNIKATION
vår
”Det finns inte något alternativ, vi måste berätta hur
”
tillverkning går till och visa att vi har hållbara alternativ
Vet du vad
som hänt i dag?
Hallå där,
– För att det inte finns något annat sätt
att enkelt kommunicera vilka produkter
som är mer hållbara till konsumenterna.
Det är det enda alternativet för att de ska
kunna göra ett hållbart val i butiken. Vi
har använt märkningen ”Bluesign Product” på de produkter som uppfyller
kriterierna, men det är få kunder som
förstår vad det är för något.
Vi behöver en symbol som fungerar internationellt och med en kort mening
kan vi visa i butiken vad Take Care
innebär, sedan finns möjligheten att fördjupa sig på vår hemsida.
– Vår försäljning sker till 20 procent i
Sverige, de länder som främst efterfrågar hållbar produktion tror jag är Tyskland, Kina, Japan och Sverige. På den
internationella marknaden finns många
lokala märkningar som fungerar bra för
lokala märken. Men för oss fungerar
det inte att hänga på olika symboler i
olika länder, det är samma produkter
vi säljer och vi använder samma märkning.
Eftersom det har varit svårt att göra
gröna val vid klädköp tror jag kunderna
kommer att sätta sig in i vad vår miljösymbol innebär.
Riskerar inte fler symboler och märkningar att förvirra kunderna?
Vilka kriterier baserar ni er märkning
på?
– Det finns inte något alternativ, vi måste
berätta hur vår tillverkning går till och visa
att vi erbjuder hållbara alternativ. Inom
textilbranschen saknas det en gemensam
global hållbarhetsmärkning och det här
blir ett tydligare budskap än att bara använda Bluesign-symbolen. Vi hoppas att
kunderna ser symbolen, litar på Haglöfs
och känner att de kan göra ett eget val.
– Vi utgår från tre kriterier. Antingen
måste produkten bestå av minst 90 procent Bluesign-material, det är den mest
miljövänliga textilen som går att köpa i
dag, eller så måste det ingå återvunnet
material eller ekologisk bomull i produkten.
Det räcker med att ett kriterium är uppfyllt. Även om det innebär en gradskillnad mellan produkter som uppfyller ett
och tre kriterier så är det vårt sätt att lyfta
fram de mest hållbara produkterna som
går att köpa.
Varför en egen hållbarhetssymbol?
Tror du att symbolen kommer göra
störst skillnad på den svenska eller internationella marknaden?
ÅTERVUNNEN POLYESTER MEST HÅLLBART
Namn: Lennart Ekberg. Titel: Hållbarhetsansvarig på Haglöfs.
Ålder: 61 år. Karriär: 25 år på Haglöfs. Tidigare produktchef.
Utbildning: Jurist. Bor: Ekerö. Familj: Ja.
Bästa klädmaterial ur hållbarhetsaspekt: En återvunnen polyester från en
säker och kontrollerad källa.
22
FOTO: HAGLÖFS
Lennart Ekberg, hållbarhetsansvarig på Haglöfs, som inför den egna
hållbarhetsmärkningen Take Care.
– Eftersom det inte finns någon global
hållbarhetsmärkning för kläder skapade
vi en egen, säger Lennart Ekberg.
Vad säger det om ert övriga sortiment
om bara vissa produkter klarar märkningen?
– Från och med i höst kommer 65
procent av våra kläder vara Take Caremärkta och målet är att det ska vara 100
procent. Om det tar två eller fyra år vet
jag inte. Vi hade kunnat sätta ribban
lägre och en produkt som saknar symbolen kan fortfarande bestå av en stor
andel Bluesign-material. Men vi har lagt
oss högt för att symbolen inte ska gå att
ifrågasätta.
Blir de Take Care-märkta produkterna
dyrare än andra?
– Det handlar i så fall om en marginell
ökning. Inom textilbranschen är det inte
dyrare att väga in hållbarhetsaspekter i
tillverkningen. Exempelvis kapar minskad vattenanvändning både energi- och
kemikalieanvändningen. I dag är det
inte någon stor prisskillnad mot konventionella produkter och på sikt kan jag
tänka mig att de hållbart producerade
kläderna blir billigare.
5/2014
l
MiljöRapporten
Många nya kunder har upptäckt vilken nytta de har av vår snabbt växande digitala omvärldsbevakning. MiljöRapporten Direkt kommer varje vardag och berättar kortfattat och effektivt om beslut inom regering,
myndigheter och EU. Dessutom med de viktigaste nyheterna inom
näringslivets hållbarhetsarbete.
Det här är marknadens ledande tjänst, med flest läsare och med den
högsta trovärdigheten. MiljöRapportens erfarna skribenter har källor
överallt, de genomskådar PR-trick och kollar alltid fakta. Du får korrekt
information snabbt och effektivt. Direkt till din mobil, dator eller surfplatta.
Du kan prova en månad gratis! Anmäl dig på miljorapporten.se
Posttidning A
Returadress: Miljörapporten
Box 101 77
100 55 Stockholm
Building
Sustainability
SGBC14
Möt framtidens gröna urbana miljö på Stockholm Waterfront
Stockholms stad och Sweden Green Building Council arrangerar Building Sustainability SGBC14 den 10 -11 november.
Konferensen vänder sig till alla som arbetar med hållbarhet inom fastighetsutveckling och stadsplanering.
Här möter du aktörerna med de nya idéerna och exempel på framtidens hållbara städer, miljöanpassade hus
och smart, grön teknik. Lyssna på de spännande debatterna, lär dig mer på fördjupningssessionerna, mingla,
se utställningar och träffa nya affärskontakter.
Missa inte chansen, boka din plats redan idag på www.sgbc14.se!
Guldsponsorer:
Silversponsorer:
Samarbetspartner:
Medarrangörer:
Huvudarrangörer: