Transcript Svårt att välja green - SGA

Tema: Gräs och växtskydd
Svårt att välja green
Många golfklubbar satsar mycket pengar på att bygga nya, ”moderna” greener. I en del fall är golfbanan helt nyanlagd och
ambitionsnivån för greenerna är mycket hög. I andra fall har nya greener byggts för att ersätta gamla jordgreener. Dessa har
fallit för åldersstrecket och kan inte längre ge bra växtförhållanden åt gräset under hela växtsäsongen. Framför allt inte den
kvalitet golfspelarna numera kräver.
Det finns många intryck att ta hänsyn till när man som banansvariga i en golfklubb skall välja gräsarter och sorter till
de nya greenerna. Artiklar i facktidningar, påverkan från
fröföretag och intryck från tv-sändningar med helt otroliga
greener blandas i en salig röra i huvudet. Givetvis vill vi ha
bästa tänkbara greener som ger en fantastisk spelupplevelse
under många år framöver. Kan vi få det?
Det går givetvis inte att helt förlita sig på gräsartens kvaliteter. För att få ut max av gräsvalet så krävs även att greenen är uppbyggd av rätt material. Samt att bevattningsan-
Vackert presenterad green på Samuelsdals GK, Falun.
20
läggningen är noggrant installerad, att det finns tillräckligt
ljusinflöde samt att skötseln är anpassad till gräsvalet.
Gräsvalet måste dessutom vara noggrant anpassat till
golfklubbens ambitioner. Detta måste räknas med för att få
ett bra och långsiktigt resultat.
VAD MÅSTE VI TA HÄNSYN
TILL VID VAL AV GRÄS?
Arkitektur: Vilken typ av golfspel är banan tänkt för? Det är
en viktig fråga som alltför sällan har diskuterats. Är det möj-
gräs
ligen så kallad ”target golf”, där greenerna ofta är upphöjda
och hindren ligger nära och ofta framför greenerna.
Detta medför att bollen måste kunna stanna relativt
snabbt för att stanna kvar på greenen. På denna typ av design lämpar det sig med en gräsart som bildar en lite mjukare
yta. Till exempel någon av venarterna.
Alternativet är ”chip and run”, den typiskt brittiska
spelstilen där bollarna rullas in på en ofta torr, hård och
snabb green. Hindren ligger på längre avstånd från greenerna vilket gör dessa väldigt spännande och väldigt utmanande slag möjliga.
Rödsvingel är den gräsart som ger denna typ av greener. Kontrasterna på de olika designtyperna kan man se på
många banor här i Sverige men även på tv från Amerika och
Asien eller från ett sommarvarmt Storbritannien.
Härdighet: Var i landet ligger golfbanan? Ta reda på vilka
typer av vinterskador som är vanligast i den region som banan ligger/ska ligga i. Studera de försök som finns gjorda
på motståndskraft mot just de skadeorsakerna. Generellt så
finns det ett större utbud av både lämpliga arter och sorter i
södra Sverige än längre norrut i landet.
Linksgolf när den är som bäst. Falsterbo GK, hål nio.
I norra delarna av landet är gräsets förmåga att klara
vintern den absolut viktigaste egenskapen. Långt före till
exempel extrem skottäthet och låg höjdtillväxt. Det finns
mycket intressanta resultat med båda brunven och kärrgröe
på olika platser i landet.
Ambitionsnivå/ekonomi: Har golfklubben tänkt sig en mästerskapsbana som kräver större underhåll, vilket medför
större ekonomiska resurser, eller en enklare familjebana?
Krypven och brunven bildar de absolut tätaste och finaste
ytorna att putta på samtidigt som de är mer ekonomiskt
'R³SFRÃ
452&,).%GR³SFRÃ
&³RDIGT'REENGR³S
4ESTADESORTER
(ANDPLOCKADETOPPSORTER
'REENGR³S
4V³TTATGREENGR³S
+RYPVEN
&³RDIGTGR³S
3PECIALGÃDSEL
'REEN#ARE
3PORT#ARE
+EL#ARE
2µDGIVNING
+UNSKAPSFÃRMEDING
3µTEKNIK
'ÃDSELPLANER
K\c1'(*$*,).*-
nnn%gif[XeX%j\
21
Tema: Gräs och växtskydd
krävande än rödsvingelgreener. Detta mycket på grund av
arternas höga skottäthet.
Klubbar med många medlemmar och hög spelintensitet
ger dock ett stort slitage på banan och därmed också höga
underhållskostnader. Oavsett gräsart.
Miljö: Satsar vi på miljövänlig banskötsel med mål att använda mindre mängd växtnäring, vatten och bekämpningsmedel men ändå behålla bra spelbarhet, så kan vi göra det
redan vid valet av gräs. Rödsvingel, och i viss mån även
brunven, räknas som arter som är intressanta ur miljösynpunkt. Framförallt med sina extremt låga krav på vatten
och näring.
GRÄSARTER
Rödsvingel: Den smalbladiga rödsvingeln räknas som ett av
de ursprungliga gräsen för golf då arten dominerar på brittiska linksbanor. I Danmark konverteras många greener till
rödsvingel då de inte får använda bekämpningsmedel och
även ges en begränsad och kostsam vattentillgång. Rödsvingelgreener kräver mindre mängd växtnäring och vatten,
samt att den har större motståndskraft mot sjukdomar än
exempelvis krypven.
Rödsvingel finns med tre olika underarter, dels utan utlöpare, dels med korta underjordiska utlöpare vilka båda är
lämpliga för greener, och dels med långa utlöpare som oftast
används på golfbanornas tee- och ruffytor på grund av sin
markant högre tillväxthastighet.
Genom åren har rödsvingel nästan uteslutande blandats
med cirka fem till tio procent rödven för greener. På senare
tid har rödvenen ibland bytts ut mot en inblandning med
fem procent brunven.
Kritiken mot rödsvingelgreener är ofta att klipphöjden
rekommenderas till fem millimeter, men vid rätt skötsel och
Brunven bildar ett otroligt tätt gräsbestånd.
22
rödsvingel i renbestånd så bildar den en väldigt jämn och
snabb bollrull.
St Andrews greener klipps sällan under fem millimeter.
Där klagar ingen på långsam bollrull. Dressning och ”is i
magen” är två viktiga delar i skötseln för att bibehålla spelbarheten på rödsvingelgreener. Eftersom rödsvingel har en
mycket låg tillväxt så krävs inte en lika frekvent dressning
som vid arter med högre tillväxt som till exempel krypven.
Senaste året har ett ökat intresse för rena rödsvingelgreener
väckts och ett flertal banor har beslutat om nysådd med
rödsvingel i renbestånd.
Krypven: Den är sedan många år tillbaka den vanligaste
arten vid nybyggnation och ombyggnation av greener. Sorterna har förändrats till att bli tätare och mer smalbladiga
med åren. De något smalbladigare Pennsorterna A och G
som räknas till den senaste generationens sorter är sex till
åtta gånger tätare än den 50 år gamla sorten Penncross.
Ju tätare växtsätt desto mer viktigt är sanddressning för
att blanda upp den filt som bildas. Det finns vissa nycklar
till att lyckas med krypvensgreener. Etableringen är otroligt
viktig eftersom man bara får en chans.
Misslyckas man däremot så är det näst intill omöjligt att
uppnå likvärdigt resultat med hjälp av upprepade stödsådder och torvning. Vissa gånger kan det vara en bra idé att
börja om från början och så om hela greenen.
Hanteringen av filt kommer att vara en stor del av skötseln under greenernas hela livslängd. Filten måste bearbetas
på olika sätt och med olika verktyg. Den måste syresättas
via luftning, bortföras via vertikalskärning eller hålpipsluftning och blandas ut med hjälp av frekvent dressning. Dessa
skötselåtgärder i kombination av begränsad vatten- och
näringstillförsel gör att uppbyggnaden av filten begränsas.
Låter man däremot filten ta överhand så kan det mycket väl
leda till att man får skala av filten och
så om på nytt efter ett antal år.
Brunven: Arten brunven är relativt
ny på Sveriges golfbanor. Brunven
har fått stora rubriker tack vare sitt
enormt täta växtsätt, men även för att
den har visat fantastiska egenskaper
att klara av tuffa vinterskador som
långvarigt istäcke och svampskador.
Arten är smalbladig och genetiskt
mycket skottät och den har ovanjordiska utlöpare. Brunvenen kräver
tack vare sin genetiska uppbyggnad
väldigt lite näring och vatten. Precis
som krypven kräver den ett anpassat
skötselprogram för att motverka en
snabb ackumulering av filt.
Nyare sorter har en ökad motståndskraft mot sjukdomar än de första sorterna som lanserades i början av 1990talet. På senare tid har en blandning
med brunven och rödsvingel blivit populär och ett par banor har använt sig
av den blandningen vid sina nyetableringar. Det färdiga gräsbeståndet blir
då inte lika tätt som med ren brunven,
samt att det ökar möjligheten för återhämtning vid vissa etableringssjukdomar som rotdödare.
Tema: Gräs och växtskydd
Behovsan
– kan det användas
Begreppet ”behovsanpassad gödsling” dök upp för första
gången 2003. Detta då medel från Scandinavian Turfgrass
and Environment Research Foundation (STERF) beviljades
för en tvåårig gödslingsstudie på Fullerö golfbana, cirka
10 mil väster om Stockholm. Försöket gick mycket bra och
ett antal golfbanor i Sverige tillämpar nu detta gödslingskoncept med gott resultat.
Påtagliga skillnader i utseende hos olika arter på försöksstationen i
Apelsvoll.
På grund av sin höga skottäthet så bör inte brunven i renbestånd sås med högre utsädesmängd än 0,6–0,8 kilo/100
kvadratmeter.
GRANSKA FÖRSÖK
OCH ERFARENHETER
När det gäller val av grässorter till golfbanan är det viktigt
att informera sig om de försöksresultat som kommit fram
genom fleråriga försök. Har man från klubben/banägaren
bestämt vilken gräsart som skall användas på greenerna, är
nästa fråga – vilken sort som passar oss bäst?
Försöksplatserna bör ligga så nära den egna golfbanan
som möjligt för att få relevanta rekommendationer.
Bioforsk i Norge har sedan ett antal år bedrivit nordiska
greengräsförsök på ett flertal platser. Dels i södra Norge på
Landviks försöksstation och på Apelsvoll cirka tio mil norr
om Oslo i höjd med Mora och Söderhamn i Sverige. I resultaten kan man se tydliga skillnader mellan de olika sorternas
användbarhet för olika klimatzoner.
Resultat finns på: www.bioforsk.no
Mer omfattande försök finns i England. Närmare bestämt
STRI i Bingley, West Yorkshire. Där behandlas ett större
urval sorter som klipps och behandlas på olika sätt före bedömning. Resultat finns på: www.stri.co.uk
De mest omfattande försöken i världen görs naturligtvis
i USA där NTEP har försöksplatser över hela USA och Kanada. En stor skillnad mellan Sverige och USA är de mycket
skiftande ljusförhållandena.
Resultat finns på: www.ntep.org
Lokala greengräsförsök finns också på flera platser Sverige. Fler försök kommer att anläggas de närmaste åren. Där
får man verkligen på nära håll se och följa hur de olika
grässorterna utvecklas. Försöken finns bland annat på Östra
Ljungby Naturbruksgymnasium i nordvästra Skåne, Halmstad GK i Halland, Samuelsdals GK i Dalarna, och på Bodens GK i Norrbotten.
Bengt och Erik Svärd
Bankonsulenter, SGF
24
Parallellt med dessa framgångar har jag också mött en hel
del skepticism bland greenkeepers och yrkesfolk inom branschen. Att ifrågasätta nya idéer är ett sunt fenomen, men
många gånger upplever jag att mitt budskap har uppfattats
som ett ifrågasättande av en yrkeskårs kompetens. Detta har
absolut inte varit min avsikt.
Som så många gånger tidigare i mänsklighetens historia
har betydelsefulla framsteg skett när olika kunskapssfärer
mötts och integrerats. Behovsanpassad gödsling handlar om
att dra nytta av en kunskapspool som byggdes upp under
1970 och -80-talen.
Denna kunskap har inte uppmärksammats inom jordbrukssektorn och därmed inte inom golfbranschen. Orsaken är enkel, forskningen bedrevs på den skogliga fakulteten
vid SLU. Att man inte kan dra paralleller mellan träd och
golfgräs har jag hört otaliga gånger, men det är just detta
man kan.
Likheterna mellan gräs och andra växter är mycket större
än man tror när det handlar om näring. Genom att skriva denna artikel hoppas jag att många oklarheter och missförstånd
kring begreppet behovsanpassad gödsling kan rättas till.
VÅRA ÖNSKEMÅL
Att ansvara för en golfbanas spelytor är inget lätt arbete
och kräver specialkunskaper av både teknisk och biologisk
natur. Kraven från spelarna är många gånger orimligt stora
och vädrets makter är svåra att rå på. Oavsett var i Skandinavien som vår golfbana är belägen är syftet med skötseln
att uppnå följande mål:
• Jämn och långsam tillväxt under hela året (undantag när
man snabbt vill läka skador)
• Snabba och jämna greener
• Fin grön färg på gräset
• Starkt och stresståligt gräs
• Motståndskraftigt mot sjukdomar
• Bra vinteröverlevnad
Går dessa mål att infria? Svaret på denna fråga är ett obetingat ja. Det finns många greenkeepers i Skandinavien som
genom ett brinnande intresse och hårt arbete har lyckats
uppnå ovan uppställda mål. Vägen fram till perfekta gräsytor är dock ofta lång och krokig, men uppnåelig om bara
motivationen och förutsättningarna finns.
Med andra ord, man behöver inte ha anammat mitt göds-
passad gödsling
på min bana?
lingskoncept för att bli en skicklig greenkeeper. Men genom
att dra nytta av de cirka 400.000 arbetstimmar som jag och
kollegor inom SLU har lagt ner under åren på att bestämma
växters näringsbehov, och hur tillväxt och näringsupptag ser
ut under vegetationsperioden, kan vägen fram till perfekta
gräsytor avsevärt förkortas. När man låter gräsets biologi
och klimatet på växtplatsen styra gödslingsprogrammets
utformning kan man redan samma år skapa greener med
mycket bra kvalitet.
Sista biten fram till den perfekta spelytan måste den enskilda greenkeepern fortfarande ansvara för. Detta genom
att ständigt vara beredd på att justera gödslings- och skötselprogrammen efter de aktuella förhållandena på golfbanan
(vädret, spelaktiviteten, skador med mera).
BEHOVET KVARSTÅR
Det går inte med bästa vilja i världen att i förväg göra upp
ett skötselprogram som håller i en hel spelsäsong. Behovet
av yrkesskicklighet kommer definitivt inte att försvinna i
och med att man följer mina gödslingsrekommendationer.
Däremot blir arbetet med gödsling mycket lättare för dem
som ännu inte har skaffat sig en lång erfarenhet av golfbaneskötsel.
Mitt sätt för att infria våra önskemål och skapa spelytor
med hög kvalitet, ”Jämn och långsam tillväxt”, kan bara
uppnås om man slutar med förrådsgödsling. Lite men ofta,
gärna en gång i veckan, är modellen som naturen arbetar efter och som lämpar sig ytterst väl på en golfbana. Genom att
anpassa näringsgivorna till art/sort, golfbanans geografiska
läge och tidpunkten på säsongen undviker man att tillväxten
åker berg och dalbana.
”Jämn spelkvalitet” får man per automatik när man håller
tillbaka näringstillförseln. Detta beror på att gräset växer
långsammare mellan klipptillfällena. En minst lika viktig
orsak till jämn spelkvalité genom hela säsongen är att gräs
(och andra växter) utvecklar smalare och styvare blad när
kvävetillgången är begränsad.
Slutligen bör påpekas att gödsling bara är en del i att få
till god spelkvalitet. Självfallet spelar också klippning med
välslipade knivar, dressning, vertikalskärning och vältning
stor roll för spelytans egenskaper.
”Fin grön färg” får man om man undviker att gräsets kvävestatus (N-koncentrationen i vävnaderna) åker berg och
dalbana mellan gödslingstillfällena. Denna stabilitet kan
man åstadkomma när näringen tillförs ofta och i behovsanpassade doser. Under sådana tillväxtbetingelser utvecklar
gräset en fin grön färg även när kvävetillgången kraftigt begränsar tillväxten.
NATUREN LEVANDE EXEMPEL
Ta naturen som ett levande exempel. Här tillförs växterna
kväve (och alla andra näringsämnen) kontinuerligt i små
doser när mikroorganismerna bryter ned dött organiskt
material. Det är därför som inga bristsymptom uppträder
i naturen trots att tillgången på kväve som regel är kraftigt
begränsande.
”Starkt och stresståligt gräs” får man när tillväxtförhållandena är kvävebegränsande. Då har gräset råd med att
bygga upp kolhydratförråd i vävnaderna. Med hjälp av
dessa förråd underlättas läkningen av skador uppkomna på
grund av mycket spel, värme eller torka. Dessutom prioriteras rottillväxten på skottets bekostnad varvid förmågan att
hitta vatten och näring förbättras.
”Motståndskraften mot sjukdomar” (svamp) är som regel
bättre hos växter som uppvisar stora kolhydratförråd i vävnaderna. När det finns gott om kolhydrater har växterna råd
att bygga kemiska försvarssubstanser. Det är mycket som
talar för att detta också gäller för golfgräs.
”Bra vinteröverlevnad” hänger delvis samman med kolhydratförrådens storlek på hösten. Genom att även under
denna del av året hålla tillbaka tillväxten en aning med hjälp
av gödselgivornas storlek har mina försök visat att uppbyggnaden av kolhydratförråden stimuleras. På detta område har
vi dock fortfarande mycket att lära.
0372-30110
www.gmrental.se
HYRSPECIAL
Alla vet hur viktigt det är att lufta sportfält och
golfbanor. Hyr en Verti-Knife luftare från
1650:- per dag.
Ring eller gå in på vår hemsida för att ladda hem
vår hyreskatalog.
GM Rental
25
Tema: Gräs och växtskydd
Hur tänker en greenkeper när han/hon gör ett gödslingsprogram för kommande säsong?
Jag har ställt denna fråga till ett antal greenkeepers i
Sverige och här följer en sammanfattning av de vanligast
förekommande svaren:
• Markanalys
• Erfarenheter
• Rekommendationer från gödselleverantören och kollegor
• Mängden gräsklipp i korgen
• Kraftig startgiva med kväve på våren
• Mycket fosfor på våren och kalium på hösten
De flesta golfbanor bestämmer näringsinnehållet i marken
inför den nya säsongen, men långt ifrån alla utnyttjar denna
information i den nya gödslingsplanen. Hänsyn till den aktuella gräsartens näringsbehov tas som regel inte eftersom
denna kunskap saknas. Stora kvävegivor på våren är regel
snarare än undantag.
Detta motiveras med att näringen måste finnas på plats
när värmen kommer. Att tillföra mycket P på våren och K
på hösten är något man har fått lära sig och därför aldrig
ifrågasatt.
SÅ GÖR JAG ETT GÖDSLINGSPROGRAM
Hur tänker jag när jag gör upp ett gödslingsprogram?
Jag försöker besvara följande frågor:
• Hur mycket gräsklipp förs bort från greenerna under säsongen?
• Hur mycket kväve innehåller detta klipp?
• Hur mycket kväve behöver vi tillföra under året?
Svar: Samma mängd som bortförs via gräsklippet. Fullerö-försöket har visat att utlakningsförlusterna av kväve
är mycket små vid behovsanpassad gödsling. Samt att rötternas behov på etablerade greener täcks av det kväve som
frigörs i marken när döda rötter och blad bryts ner.
• Hur ska gödselmedlet se ut?
Svar: Gödselmedlet bör innehålla samtliga näringsämnen
och förhållandet mellan dessa bör ligga nära de värden som
forskningen på SLU har tagit fram (fou.golf.se). När ett sådant gödselmedel används är risken minimal för att brister
på något annat ämne än kväve uppstår. Kvävebegränsande
tillväxtförhållanden är däremot något vi bör eftersträva, såvida vi inte snabbt behöver läka skador på grund av svamp,
utvintring eller slitage.
• Hur ska näringen fördelas under säsongen?
Svar: Gödsla så ofta som möjligt, gärna en gång i veckan och anpassa dosen till årstiden (tillgången på ljus och
värme). Detta innebär i praktiken små näringsgivor under
tidig vår och sen höst med ett maximum under sommaren.
Beroende på det faktiska utfallet, det vill säga mängden gräsklipp i korgen, måste man vara beredd på att minska eller
öka givorna.
Behovsanpassad gödsling baseras på gräsets behov och
inte på markens näringsinnehåll. Det gäller att gå ifrån jordbrukstänkandet och inte skapa näringsförråd i marken som
gräset ska utnyttja i framtiden.
Behovsanpassad gödsling innebär att vi bestämmer hur
mycket näring som gräset har tillgång till vecka för vecka.
Därmed får vi betydligt större möjlighet att styra tillväxten
i önskad riktning. Fördelen med detta system är att gräset
svarar mycket snabbare när förhållandena på banan kräver
att förändringar i gödslingsschemat görs. En annan fördel
med detta gödslingskoncept är att man endast behöver ett
komplett gödselmedel.
Markanalysdata är inte längre nödvändiga för att ta reda
på vilka näringsämnen som behöver tillföras för att täcka
gräsets näringsbehov.
26
”
Gödsla så ofta som
möjligt, men anpassa dosen
Finns all nödvändig information för att kunna börja gödsla behovsanpassat?
Arternas tillväxtförmåga och därmed klippmängder är
ofullständigt kända. Jag har inte hört talas om någon greenkeeper som väger gräsklippet efter varje klippning och bestämmer dess N-innehåll. Avsaknaden av denna information
är dock inget hinder för att börja med behovsanpassad gödsling. Utgå från era och kollegors erfarenheter i närområdet
när det gäller storleken på årsgivan och fördela näringen
under säsongen efter de rekommendationer som finns på
Svenska Golfförbundets hemsida fou.golf.se.
I dag saknas tillförlitliga referensvärden på näringsinnehåll i blad för de vanligast förekommande gräsarterna, vilket
försvårar möjligheten att kontrollera gödslingsprogrammet
med hjälp av bladanalys. Mängden gräsklipp utgör också
ett tillförlitligt mått på hur gräset mår och hur gödslingsprogrammet fungerar. Om det växer onödigt mycket är det bara
att minska gödselgivorna, eller öka dem när tillväxten är för
låg. Framtagande av referensvärden för de vanligaste gräsen
utgör nu ett prioriterat forskningsområde inom STERF.
Varför gå över till behovsanpassad gödsling?
Som jag ser det innebär konceptet i första hand:
• En genväg till att skapa greener av hög kvalité
• Enklare gödsling
• Ekonomiska och miljömässiga vinster
TA DEL AV ANDRAS ERFARENHETER
Gödslingsmanualen på Svenska Golfförbundets hemsida
(fou.golf.se) utgör ett första försök för att introducera behovsanpassad gödsling i praktiken. Det fortsatta arbetet
med att utveckla denna gödslingsteknik måste nu ske med
hjälp av de golfbanor som går över till detta koncept. Det
effektivaste sättet för att höja kvalitén på våra gräsytor, enligt min mening, är en öppen dialog mellan forskare och
skötselansvariga.
Det är inte lätt att i ord sammanfatta alla pusselbitar som
ingår i begreppet ”Behovsanpassad gödsling”. Risken är
därför stor att det fortfarande finns en hel del oklarheter,
och om så är fallet, hör av er till mig (Tom.Ericsson@sol.
slu.se). Men viktigast är kanske att ni vänder er direkt till
de greenkeepers som redan har prövat konceptet under ett
eller flera år. Nedan följer en förteckning på några av dessa
kontaktpersoner.
Håkan Blusi, Timrå Golf AB, nära Sundsvall
[email protected]
Leif Olsson, Säters GK, nära Borlänge
[email protected]
Anders Lundquist, Brollsta GK, strax norr om Stockholm
[email protected]
Magnus Barth, Fullerö GK, Västerås
[email protected]
Robert Andersson, Hulta GK, nära Borås
[email protected]
Kent Fridell, Elisefarm GC, mitt i Skåne
[email protected]
Tom Ericsson
Institutionen för stad och land, SLU, Uppsala
Tema: Gräs och växtskydd
Fungicider på greener
– vilka risker finns det för miljön?
De senaste årens ökade fokusering på ekologiska risker
med användning av bekämpningsmedel i samhället har
bidragit till en intensifierad debatt om rådande skötselrutiner på golfbanor.
Detta gäller framförallt fungiciderna som sprids på hösten/
tidig vinter för att säkerställa en hög spelkvalitet på våra
golfbanor genom att motverka snömögelns framfart.
Nya och hårdare restriktioner för spridningstillstånd för
golfbanor som ligger inom vattentäktsområden väntas som
följd av EU:s nya ramdirektiv för vatten.
Under 2005 avslutades ett projekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) med målet att studera utlakningen
av fungicider från svenska golfgreener, samt att uppskatta
eventuella miljörisker.
Projektet finansierades av Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF). En organisation
som aktivt stödjer forskning kring frågor viktiga för golfens
framtid i Skandinavien. I projektet har vi tittat på utlakningen av iprodion som är det verksamma ämnet i Chipco
green. Under hösten och vintern 2003 pågick provtagningen
av dräneringsvattnet från SGF:s försöksgreen av USGA-typ
på Fullerö GK utanför Västerås. Greensanden analyserades
också för att studera spridningen i greenprofilen efter iprodionapplicering.
VAD STYR UTLAKNING?
Utlakning innebär att ett ämne efter spridning transporteras nedåt och ut ur en jordprofil. Det kan innebära att
ämnet når ner och förorenar grundvattnet eller leds bort
med dräneringsvattnet om den underliggande jorden är ogenomsläpplig (det vill säga en tät lera). I det senare fallet kan
ytvatten som bäckar och sjöar drabbas. De skadliga miljöeffekter som kan uppstå beror på mängden som läcker ut,
ämnets giftighet samt ekosystemets känslighet.
Risken för att ett ämne ska lakas ut bestäms av dess kemiska och fysiska egenskaper, jordens egenskaper samt andra inverkande faktorer som klimat och skötselrutiner. Ett
enskilt ämnes utlakningspotential bestäms till stor del av
dess förmåga att binda till jordpartiklar samt dess stabilitet
mot kemisk och biologisk nedbrytning. Två egenskaper som
kan variera kraftigt mellan olika bekämpningsmedel.
De verksamma ämnena i flertalet av de bekämpningsmedel
som finns på marknaden är uppbyggda av långa atomkedjor.
Dessa ämnen attraheras av och adsorberas (binder) till mull.
Mull består av långa kolkjedjemolekyler som bildats under
nedbrytningen av organiskt material i jorden. En jord med
hög mullhalt kan därför anses vara bättre ur ett utlakningsperspektiv än en jord med lägre mullhalt.
De aktiva ämnena i ett bekämpningsmedel reagerar med
sin omgivning. Molekyler kan då sönderdelas och bilda
restprodukter, så kallade metaboliter. Metaboliternas egenskaper skiljer sig ofta från modersubstansen i fråga om till
exempel giftighet och rörlighet i mark.
Det är biologiska och kemiska processer i mark och vat-
28
ten som ser till att denna sönderdelning sker. Mikrobiell
nedbrytning sker när bakterier använder bekämpningsmedlet som näringskälla. Omvandling av ämnen kan också
ske genom kemiska processer som fotolys och hydrolys.
Ett ämnes halveringstid är ett mått på nedbrytninghastigheten.
Halveringstiden är tiden det tar innan halten av ett ämne i
jorden har reducerats till hälften av den ursprungliga mängden. Ju kortare halveringstid, desto större är chansen att
ämnet har hunnit brytas ner innan skadliga halter lakas ut
från jordprofilen i dräneringsvattnet.
LABORATORIEFÖRSÖK
Fungicidernas uppträdande i greenen belyses med hjälp av
labbförsök. Eftersom nedbrytningshastigheten och bindningsförmågan är de två viktigaste parametrarna som påverkar utlakningen är det viktigt att noggrant bestämma dessa.
Detta gjordes i två experiment i laboratoriemiljö.
I det första experimentet behandlades jordprov från de
översta tre centimeterna av greensanden och jord från djupare ner i profilen med iprodion. Jordproven ställdes sedan i
mörker och en konstant temperatur på plus 20 grader. Med
jämna mellanrum analyserades jordproven. Detta för att se
hur mängden av ämnet minskade med tiden.
Resultatet visade på en mycket snabb nedbrytning av iprodion under experimentets första dygn (se figuren). Troligen
på grund av att vissa populationer av bakterier växte genom
att utnyttja det tillförda ämnet som energikälla. Halveringstiden (DT50) beräknades till cirka 17 timmar (0,7 dygn),
vilket kan anses vara extremt snabbt. Denna initiala snabba
nedbrytning följdes av långsammare nedbrytning med en
halveringstid mellan 22 och 39 dygn.
I det andra experimentet analyserades hur väl ämnet binder till greensanden. Detta fastställdes genom ett så kallat
skakförsök. Jord och lösningar med olika koncentrationer
av iprodion skakas för att avgöra förhållandet mellan mängden av ämnet i vätskan och mängden bundet till jorden.
Iprodion visade sig adsorberas relativt starkt till greensan-
den. Och ungefär lika starkt som den gör till åkermarksjord.
Jordprovtagningen på Fullerögreenen visade att huvuddelen
av den tillförda mängden iprodion fanns kvar i de översta tio
centimeterna av jordprofilen. Detta på grund av den starka
bindningen.
Iprodion återfanns i dräneringsvattnet, men koncentrationerna var generellt mycket låga, strax över den gräns vid
vilken iprodionhalten kan bestämmas (= 0,02 mikrogram/
liter, ett mikrogram = miljondels gram). Uppskattningsvis
motsvarar dessa förluster en utlakning på mindre än 0,01
procent av den tillförda mängden.
Vid ett tillfälle uppmättes en koncentration på två mikrogram/liter, bara några veckor efter spridningen. En sådan
snabb utlakning kan endast förklaras genom någon form av
”preferentiellt flöde”. Det vill säga att merparten av regnvattnet rinner igenom en liten andel av växtbädden medan
resterande andel förblir torr.
Tester genomförda på växtbäddsmaterialet visar att detta
Konsekvent snabba greener alltid!
True-Surface gör dina greener snabba,
ärliga och fasta - hela året om!
Välj originalet!
Med True-Surface vibratoraggregat
slätar du ut alla ojämnheter på ytan och
får en snabbare och mer rättvis green.
True-Surface backas upp av 15 års erfarenhet och
omfattas av 2 års garanti och 12 månaders returrätt med
full återbetalning om du inte skulle vara nöjd med varan.
GOLFMASKINER AB
www.golfmaskiner.se
Tel 0372-30110
Spara tid. Lättskött för tee.
Äntligen finns ett lättskött konstgräs för tee. KSAB TeeMaster behöver inte sandfyllas och borstas, men är lätt att pegga i. Även långa
peggar står stadigt helt utan slitsning.
Ring oss på KSAB Golf så berättar vi mer eller läs om produkten på
hemsidan.
Tel: 021-38 11 50, E-post: [email protected]
29
lerna med olika mullhalter på Fullerögreenen visar på en
effekt av mullhalten av samma storleksordning.
Vattendroppen sugs inte in i jorden. Den sitter kvar på ytan, vilket
påvisar ett vattenavstötande beteende i Fullerögreenen.
troligen beror på att greenen i viss mån är vattenavstötande
(se bilden). Detta fenomen, som är välkänd inom golfen,
ökar utlakningen eftersom pesticidmolekylerna är lösta i
vattnet som rinner snabbt förbi större delen av jordens adsorptions- och nedbrytningskapacitet.
Ändå kan de vara signifikanta för vattenlevande organismer. Tidigare miljöövervakningsstudier har också visat
på utlakningsförluster och koncentrationer av iprodion i
samma storleksordning (två till tio mikrogram/liter). Dessa
värden överstiger riktvärdet för iprodion (= 0,2 mikrogram/
liter) som nyligen tagits fram av Kemikalieinspektionen med
syfte att skydda känsliga arter i vattenekosystem som sjöar
och vattendrag. Det bör dock påpekas att riktvärden inkluderar en säkerhetsfaktor på minst tio. Hänsyn borde också
tas till den utspädningseffekt som uppstår på grund av att
golfgreenerna endast utgör en liten del av en golfbana eller
ett tillrinningsområde till exempel en bäck. Detta innebär
att den slutgiltiga koncentrationen i ett akvatiskt ekosystem
blir betydligt lägre än de koncentrationer som uppmätts i
dräneringsvattnet.
SIMULERINGSMODELL
En simuleringsmodell (MACRO) användes i projektet för
att tolka försöksresultaten och för att kunna studera de processer som styr utlakning från en golfgreen.
MACRO, som utvecklats på SLU, har använts i flera EUländer för riskbedömning av bekämpningsmedelsanvändning. Programmet gör det möjligt att simulera hur vatten
flödar och hur bekämpningsmedel transporteras och omvandlas i jorden. Resultatet från laboratorieförsöken användes tillsammans med väderdata för att simulera samma
tidsperiod då mätningarna genomfördes.
Modellen visade huvudsakligen god överensstämmelse
med mätningarna (se figuren på sidan 28 som visar uppmätt och simulerad dräneringsflöden). För att studera hur
olika greenegenskaper påverkar utlakningen utfördes några
långtids ”scenario-simuleringar” med modellen. I det här
fallet undersöktes hur greenens mullhalt skulle kunna påverka utlakningen.
Den simulerade utlakningen ökade 20 gånger när mullhalten sänktes från två procent till en procent, men minskade
till vad som skulle vara odetekterbara nivåer vid en mullhalt
på tre procent. Enstaka provtagningar från försöksparcel-
30
TILLÄMPNINGAR OCH SLUTSATSER
Den snabba nedbrytningen av iprodion i golfgreensanden
tyder på att vissa grupper av mikroorganismer har anpassat
sig till att använda ämnet som näringskälla. Detta är en effekt av upprepade behandlingar med ämnet. Det har kommit många rapporter om att Chipco Greens effekt har minskat, vilket oftast har förklarats med uppbyggnad av resistens
hos snömögel. Att det sker en alltför snabb nedbrytning av
ämnet efter applicering kan vara en annan möjlig förklaring.
Men det bör tilläggas att i praktiken hamnar iprodion på
bladytor direkt efter appliceringen och här är det oklart om
samma snabba nedbrytningsförlopp sker.
Vi har tittat på utlakning som en viktig förlustväg, men
det är inte den enda transportvägen för fungicider att nå vattendrag. En annan möjlig väg för ämnet att nå ytvatten kan
vara genom ytavrinning. Under sommarhalvåret är denna
transportväg av liten betydelse eftersom greenens vattengenomsläpplighet ska vara tillräckligt hög för att ta emot allt
regn.
Ytavrinning kan dock förekomma i samband med snösmältning eller nederbörd när marken är frusen. Våra beräkningar visar att koncentrationer av iprodion i ytavrinning
under vinterhalvåret skulle kunna vara betydelsefulla, men
inga mätningar har hittills genomförts.
LÅGA MILJÖRISKER
Våra resultat tyder på att miljöriskerna förknippat med applicering av iprodion på golfgreener av USGA-typ är låga,
men inte helt försumbara om ytavrinning förekommer. Det
finns därför anledning till ett stort mått av försiktighet, särskilt med tanke på hur viktig mullhalten tycks vara.
Den ideala mullhalten i en golfgreen diskuteras ofta. Att
konstruera greener med ytterst låg mullhalt (eller inget organiskt material alls) har nyligen förespråkats som ett alternativ. Vår studie visar på hur känsligt ett sådant system
skulle vara. Fungicidanvändning på en sådan green kan ej
rekommenderas förrän mullhalten har hunnit bli tillräckligt
hög, vilket sker först efter många år.
Till slut är det värt att påpeka att, även om en viss förlust
av fungicider förekommer, USGA-greener har troligen stora
miljöfördelar jämfört med de vanliga alternativen (till exempel gamla matjordsgreener). Snömögeln trivs bäst under
fuktiga förhållanden och USGA-greenen är konstruerad för
att optimera vattenförhållanden i växtbädden: överskottsvattnet dräneras effektivt bort så att växtbädden luftas ordentligt.
En förnuftig skötselplan för en USGA-green, där mekanisk
luftning ingår, bör minska riskerna för snömögelangrepp
och resultera i en betydande minskning av fungicidanvändning enligt IPM (Integrated Pest Management) principen.
Det vill säga att ingen profylaxisk besprutning får förekomma. Vidare bör regelbunden användning av vätemedel min-
”
Våra resultat tyder på att
miljöriskerna med iprodion på
golfgreener av USGA-typ är
låga, men inte helt försumbara
ska utlakningsrisken vid eventuella fungicidappliceringar.
Ett annat resultat av detta forskningsprojekt är att ytterligare två fungicider (Sportak och Amistar) numera är
godkända för användning på golfgreener i Sverige. Detta
gick till på så sätt att MACRO-modellen kalibrerade mot
försöksresultaten från Fullerö användes. Anledningen var
var att övertyga KemikalieInspektionen (med hänsyn till
modellsimuleringar), att utlakningsrisken för Sportak och
Amistar var troligen lägre än för Iprodione.
Nick Jarvis
Institutionen för markvetenskap, SLU, Uppsala
www.hasselholm.se
Det finns alternativ!
Vi ser till att Ni blir av med
Era stubbar
• Vi fräser även bort dem.
• Denna metod är både billigare och smidigare än
alternativet att gräva upp, transportera till soptipp osv.
• Vår utrustning är byggd för att minimera risken för
markskador.
Våra stubbfräsar arbetar över hela landet – samt i Danmark,
Norge, Finland och Tyskland.
Vi kommer och gör jobbet oavsett om det handlar om
ett stort eller litet antal stubbar.
För mer information ring: 0416 - 130 80
Ring oss!
SEBRO MASKIN
SERVIN & BRORSSON
AB
Box 263, 441 25 Alingsås
Tel 0322-502 90 Fax 0322-551 80
Ingvar mobilt 070-515 01 57
SVENSKTILLVERKAD KVALITÉ DRESSBORSTE
SEBRO MASKIN
SERVIN & BRORSSON AB
VERKSTADSGATAN 3
231 66 TRELLEBORG
Telefon: 0410-27036
Fax: 0410-27253
E-post: [email protected]
www.greensweeper.se
• Framtagen i samråd med greenkeepers.
• Borstarna är gjorda i Nylon för att få bästa möjliga resultat.
• Borstarna är uppdelade i tre sektioner för att följa unduleringarna på
greenerna.
• Ni kan i samråd med oss skräddarsy helt vilken styvhet på borsten
som just ni tycker är lämpligast på era greener.
• Ramen är pulverlackerad för bästa hållbarhet.
Är ni intresserade av att prova den hör av er till: SEBRO MASKIN AB 0410-27036
Referenser finnes.
31