Transcript Fler samarbeten mellan gymnasier och högskolor

Fler samarbeten
mellan gymnasier
och högskolor
Dokumentation av workshop,
13 oktober 2011
Bakgrund: Fler högutbildade
behövs i Stockholm-Mälarregionen
Den 13 oktober 2011 bjöd Mälardalsrådet och Stockholms Akademiska Forum i samarbete
med The Story Lab in till en workshop för att öka samarbetet mellan gymnasier och högskolor.
Individ. Det är viktigt för att fler ska få en reell möjlighet att gå vidare till högskolan efter
gymnasieutbildningen, men också viktigt för att ge duktiga elever en chans att utveckla sina
förmågor mer än vad som ofta går inom ramen för gymnasieskolan.
Kvalitet. Genom bättre samarbeten kan kvaliteten höjas på gymnasieutbildningar. En tätare
kontakt kan bland annat leda till ökad forskningsanknytning för lärare och elever och därmed
bidra till ökad relevans och kvalitet i gymnasieutbildningarna.
Bakgrunden till arrangemanget var att Stockholm-Mälarregionen står inför flera utmaningar för
att kunna stärkas som en attraktiv och konkurrenskraftig kunskapsregion. En av dessa handlar
om att få fler högutbildade i regionen: att motivera fler unga till högre studier och på så vis
stärka rekryteringen till högskolan. Utmaningen är särskilt framträdande inom naturvetenskap
och teknik.
Rekrytering. Rekryteringsaspekten av samverkan är främst av vikt för högskolor, i synnerhet
I en undersökning från Stockholms Akademiska Forum kartläggs kontakterna mellan gymnasier och högskolor i tre kommuner: Stockholm, Huddinge och Solna. Trots studiens geografiska
avgränsning formuleras ett antal generella slutsatser som överensstämmer med vad som framkommit under arbetet med Stjärnbildning: Det finns en efterfrågan på mer samverkan, som
bygger mindre på enskilda individers engagemang och mer på systematik.
Regional utveckling. Trots att det individuella och lokala perspektivet var de dominerande
Läs mer om rapporten på Stockholms Akademiska Forums hemsida: www.staforum.se
Hinder: Vad kan stoppa oss?
Workshopens syfte: Utveckla koncept, ingå överenskommelser
Trots att många identifierar samarbeten som mycket intressanta är finns det förhållandevis
få etablerade projekt i dagsläget. Nedan punktas ett urval av de hinder som uppkom under
diskussionerna:
Att öka kontakterna mellan gymnasier och högskolor fyller ett flertal syften: Fler elever motiveras till högre studier, fler kan göra ett mer insatt val när de söker till högskolan, kvaliteten
på gymnasieutbildningen förbättras och rekryteringen till regionens högskolor breddas och
stärks.
Avsikten med workshopen var att utifrån redan existerande modeller för samverkan utforma
koncept och få till stånd ytterligare samarbeten mellan de inbjudna aktörerna. Deltagarna
ställdes inför ett smörgåsbord av realistiska projektidéer och uppmanades att under dagens
gång konkretisera en eller flera idéer med avseende på upplägg, tidplan och samarbetspartner.
Workshopen var ämnesmässigt avgränsad till samarbeten inom naturvetenskap.
Nuläge: Incitament och hinder för
samverkan
inom utbildningar som har svårt att locka till sig studenter. Men det är också en fråga om rätt
rekrytering; att elever vet vad det är för utbildning de väljer kan minimera avhopp.
Rekryteringsperspektivet är också en viktig faktor för gymnasieskolorna då de konkurrerar
mellan varandra om eleverna.
anledningarna till samarbetet såg deltagarna sin roll även ut det regionala perspektivet, och de
behov som kommer finnas för att Sverige även i framtiden ska stå sig som en internationellt
konkurrenskraftig region.
Det saknas strukturer och mötesplatser. Ett gemensamt konstaterande från såväl gym-
nasieskolor som högskolor är att det saknas strukturer för samarbeten. Enskilda personer har
ofta svårt att initiera nya samarbeten då de inte vet vart de ska vända sig. Det saknas också
mötesplatser mellan högskola och gymnasieskola.
Eldsjälar och resursbrist. Många av de existerande samarbetena är beroende, eller har star-
tats upp, av eldsjälar. Det är i sig inget negativt men många samarbeten står på grund av detta
och faller med några individers starka engagemang. En orsak till detta är att samarbeten ofta
initieras utöver befintlig verksamhet eller tjänstebeskrivning utan att extra resurser eller arbetstid tillförs. Det är då samarbeten fått finansiering och stöd som de överlevt långsiktigt.
Kommunikation. Det finns flertalet samarbeten som högskolorna erbjuder men de uttrycker
en frustration över att man inte når ut med information, vilket leder till att kontakt med högskolan inte kommer fler till del.
Effektivitet och typ av samarbeten. Det finns många existerande samarbeten, men frågan
Incitament för samverkan
De deltagande representanterna från högskola och gymnasieskola var eniga om att bättre
samverkan mellan deras organisationer är av stor vikt. Incitamenten för samarbeten kan skilja
sig åt men intresset finns. Utmaningen är att komma fram till långsiktigt hållbara och effektiva
samarbetsformer.
är hur effektiva de är? Högskolorna har svårt att se tydliga effekter av samarbeten de har och är
intresserade av att hitta lösningar där det finns ett delat intresse och ömsesidigt ansvarstagande.
Högskolan menar vidare att de kommer ha det svårt att ta emot en anstormning från skolorna,
men att de är intresserade av att hitta effektivare lösningar genom samordnade insatser.
Det lyftes under de olika diskussionerna flera perspektiv till varför det är intressant att samarbeta. De går att sammanfatta i följande kategorier, vilka dock alla hör tätt samman:
1
2
Sex idéer för ökad samverkan
I dagens avslutande del delades deltagarna in i regionala grupper bestående av representanter från
gymnasieskolor, högskolor, kommuner och regionala aktörer. Syftet var de tillsammans skulle
komma fram till idéer på gemensamma framtida projekt med utgångspunkt i de diskussioner om
intresse och hinder som genomfördes under andra delen. Resultatet av diskussionerna redovisas
med hjälp av nedanstående minnesanteckningar.
1. KONTAKTVÄGAR – BYGG UPP EN STRUKTUR FÖR MÖTEN
OCH KONTAKT MELLAN AKADEMI OCH GYMNASIESKOLA
Kontaktvägar
Det behövs en bra struktur för kontaktvägar mellan högskolor och gymnasier för att bevara befintliga
kontakter och att inte riskera att initiativ inte blir av eller avgränsas. Förslaget är att i samarbete med
Stockholms stad och Stockholms högskolor etablera kontaktvägar och mötesplatser.
“Välkommen till nätverksmöte
mellan gymnasier och högskolor. Vi
kommer att träffas kontinuerligt på
KTH för att sörja för ett närmare
samarbete mellan gymnasier och
högskolor.”
Kul att det anordnas
nätverksmöten speciellt
för lärare inom
fysikområdet!
”Det saknas strukturer! Vi måste skapa
förutsättningar för kommunikation och samarbete.”
Bakgrund: Det saknas ofta bra och strukturerade kontaktvägar mellan högskolor och gym-
nasieskolor, vilket leder till att initiativ riskerar att inte bli av eller begränsas. Det krävs strukturer
och mötesplatser för att lättare kunna skapa nya samarbeten, och bevara befintliga.
en aktiv organisation och mötesplats är det
1. Med
lättare att skapa nya samarbeten samt
underhålla befintliga.
Syfte: Skapa en struktur för möten och kontakt mellan högskolor och gymnasieskolor i Stock-
nätverksmöten gör att
2. Strukturerade
det lättare skapas användbara
holm.
samarbeten som fungerar på sikt.
Avgränsning: Stockholms stads gymnasieskolor och Stockholms högskolor. Till en början
inom naturvetenskapligt och tekniskt område, därefter övriga studieförberedande program.
3.
Genomförande och delmålsättningar:
Hösten 2011
• Kartläggning av relevanta kontaktvägar.
• Skapa plattform för förmedling av kontakter.
• Mötesplatser för relevanta personer från högskola och gymnasieskola.
Välkomna till denna gemensamma temadag för
gymnasieelever och
forskare på högskolan.
Fyll i
själva
Våren 2012
• Etablera och kommunicera struktur
Ansvariga:
• Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad
• Stockholms Akademiska Forum
4.
5. I framtiden kan det bli naturligt att undervisningen
sker blandat och på olika nivåer.
3
4
2. PILOTPROJEKT: HÖGSKOLEDAGAR
”Det finns stora fördelar med att elever får möta
högskolan i sin hemmamiljö, i klassrummet.”
Bakgrund: Strukturerade och långsiktiga samarbeten är att eftersträva. Många samarbeten
uppstår genom personliga relationer men det finns av effektivitetsskäl en tydlig poäng att fler
samarbeten ska genomföras strukturerat och uppbackat av en högre nivå. Det fanns tidigare ett
samarbete som kallades Högskoleveckan då forskare under en vecka besökte gymnasieklasser
och höll föreläsningar. Flera aktörer har påpekat att de saknar detta och att ett upplägg likt det
gamla projektet vore att eftersträva på nytt.
Högskoledagar
Många bra initiativ är skapade genom personliga relationer, men det finns ett behov av strukturerade
samarbeten som är uppbackade från högre nivå. Med inspiration av tidigare “Högskolevecka” bör det
genomföras en Högskoledag under våren 2012 med gästföreläsningar av forskare från högskolan på
gymnasieskolor. Vi gör det först som ett pilotprojekt begränsat till några skolor och institutioner vid
Naturvetenskapliga fakulteten och KTH.
Vi ska anordna
gästföreläsningar på
gymnasium för att
stimulera eleverna till
högskolestudier.
Vi ska vara pilotprojekt och
föreläsa på gymnasieskolor.
Syfte: Skapa kontakt med högskolan för elever genom gästföreläsningar av forskare från
högskolan.
Mål: Genomför ett pilotprojekt med högskoledagar under våren 2012.
Avgränsning: Inledningsvis avgränsas pilotprojektet till omkring fem skolor och några institu-
tioner vid Naturvetenskapliga fakulteten och KTH. Om projektet blir lyckat kan det skalas upp.
Genomförande och delmålsättningar:
Hösten 2011
• Projektplanering
• Sammankalla intresserade institutioner och gymnasieskolor.
ett pilotprojekt med högskoledagar
1. Genomför
under våren 2012. Inledningsvis avgränsas
projektet till några pilotskolor och några
institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten och
KTH. Om projektet blir lyckat kan det skalas upp.
Våren 2012
• Genomförande innan högskoleval
Ansvariga
2.
Fyll i
själva
• Stockholms Akademiska Forum
• Utbildningsförvaltningen Stockholms stad
Aha, nu fattar jag vad
man gör på högskolan!
får större inblick i
5. Gymnasielever
högskolestudier och bli inspirerade
4.
5
att söka sig dit.
6
3. FORTBILDNING FÖR LÄRARE
”Gymnasiearbetet kan bli en språngbräda till
framtida högskolestudier för eleven”
Inspirationsföreläsningar och fortbildning
Genom att anordna inspirationsföreläsningar för elever och fortbildning för lärare kan glappet mellan
gymnasiestudier och högskola minska. Det arrangeras samarbete mellan gymnasium och högskola i syfte
att öka kvaliteten på de avslutande gymnasiearbetena och därmed skapa en länk till akademisk utbildning.
Jag undrar hur de
egentligen pluggar på
högskolan? Vad jag hört
så är det jättesvårt!
Bakgrund: Gymnasiearbetet genomförs under årskurs 3 i gymnasiet och är sedan GY2011 ett
arbete som genomförs med utgångspunkt i det eleverna läst under sin studietid. Då GY2011
också lägger ökad vikt vid att de studieförberedande programmen just ska vara studieförberedande utgör gymnasiearbetet en möjlighet att ytterligare minska glappet mellan gymnasiet och
högskola. För att göra gymnasiearbetet mer akademiskt, vetenskapligt och inspirerande vore
det intressant med ett samarbete mellan akademi och gymnasieskola.
De här metoderna kan vi också
använda oss av, vad bra!
Syfte: Att genom gymnasiearbetet stärka gymnasieutbildnings koppling till högskolan.
Målsättning: Att ge elever möjlighet att delta i inspirationsföreläsningar angående vetenskaplig
metod.
Att genom lärarfortbildning öka kompetens i vetenskaplig metod och forskningsanknytning.
1.
Avgränsning: Inom naturvetenskap och teknik.
Genomförande:
Hösten 2011
• Planering
Öppna föreläsningar för
gymnasieelever anordnas för att
informera om vilka metoder som
används på högskolor.
för gymnasielärare
2. Lärarfortbildning
för ökad kompetens inom metod och
forskningsanknytning.
3.
Det är skitbra! Bara för att
jag gick de där frivilliga
kurserna på högskolan
under gymnasietiden, så är
det jättelätt att hänga med
nu när jag går på högskolan.
Ansvariga:
Vetenskapens hus och naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet.
Fyll i
själva
att man tidigt har introducerats
5. Genom
till högskolans arbetssätt och metoder
4.
7
så underlättar det vid fortsatta studier.
8
4. LOKALA WORKSHOPS I RESPEKTIVE LÄN
En vanlig synpunkt under workshopen var att det finns en nytta med att träffas i mer geografiskt avgränsade sammanhang. Då samarbeten ofta uppstår som resultat av framgångsrik
match-making – i detta sammanhang mellan representanter från gymnasium, högskola och utbildningsförvaltning – finns en poäng med att genomföra liknande workshops i respektive län.
Sådana tillfällen kan arrangeras av flera aktörer i samverkan. Det kan handla om lokalt initierade alternativ, eller exempelvis att Mälardalsrådet arrangerar i samarbete med kommun eller
annan regional aktör. Till dessa workshops finns en möjlighet att bjuda in en större bredd av
aktörer från det aktuella länet. Fler gymnasier och fler högskolor kan finnas representerade.
Det finns också möjlighet att avgränsa workshoparna tematiskt, antingen med avseende på
ämnesområde (naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap etc) eller konceptmässigt (exempelvis
större mässor/mötesplatser eller former för projektarbeten/metodföreläsningar).
Lokala workshops i respektive län
Genom att ha geografiskt eller tematiskt
Det var så givande förra gången avgränsade workshops blir nyttan mer konkret
vore det inte intressant att jobba
och deltagarna matchas lättare ihop kring
mer lokalt på det här sättet?
gemensamma intressen. Sådana tillfällen
arrangeras med fördel av flera aktörer i
samverkan, antingen på lokalt initiativ, eller också
av Mälardalsrådet i samarbete med annan
regional aktör.
Vad kul att vi också får vara
med den här gången.
1. Att arbeta lokalt ger en bättre matchning
och mer konkreta arbetsområden.
Vad bra att det är specificerade
workshops som angår mig.
2.
Genom att vara
mer lokal kan flera
aktörer delta i
workshops.
4.
9
3.
Fyll i
själva
5.
10
En workshop kan vara
tematiskt avgränsad, t ex
med avseende på
ämnesområde eller koncept.
5. ”LEARNING BY TEACHING”
”Vi har en jättepotential i våra studenter.
I många länder ingår det i högskolans
undervisning att man samverkar med skolor.”
Det finns ett välbelagt behov av att öka och bredda rekryteringen till högskolan. Studiemotivationen bland gymnasieelever måste stimuleras, inte minst i sammanhang där många kommer
från en studieovan bakgrund. I detta är högskolestudenter en outnyttjad resurs: De kan användas som ambassadörer för den högre utbildningen och inspirera fler att söka till högskolan.
Kontakter med gymnasieelever kan också ingå som ett moment i studenternas undervisning
och examination, enligt principen ”learning by teaching”: En erkänd metod för att tillgodogöra
sig kunskaper är att också bli ålagd att kommunicera dessa på ett pedagogiskt sätt.
Learning by teaching
Genom att använda högskolestudenter som gästlärare
kan gymnasieelever få en närmare kontakt med högskolevärlden. Det är särskilt viktigt bland i grupper där
många kommer från studieovana hem. Learning by
teaching är också en bra metod för att hjälpa studenterna att tillgodogöra sig kunskap. Den kan ingå som ett
delmoment i deras utbildning, i stället för en hemtenta
eller ett seminarium. Det är viktigt med en samplanering
mellan gymnasium och högskola så att projektet blir till
nytta för både studenter och elever.
I den här kursen kommer några av er att
förbereda och hålla i en kort lektionsserie
för gymnasieelever i stället för att skriva
hemtenta.
Var skulle det passa in i din kursplan att vi kom in?
Syfte: Kvalitetsutveckling av högskolan och ökad studiemotivation bland gymnasieelever.
Genomförande: Högskolestudenter får som en del av sin examination – i stället för eller som
komplement till seminarium, hemtenta eller liknande – i uppdrag att förbereda och genomföra en eller fler lektioner med en gymnasieklass. Ansvarig lärare på högskolan samråder med
ansvarig lärare på gymnasiet för att tillse att lektionerna innehållsmässigt blir till nytta för såväl
studenter som elever. Av båda parter krävs att man genomsöker sina kursplaner för att identifiera moment där ett sådant upplägg skulle vara värdefullt.
kan användas för att
1. Högskolestudenter
motivera och inspirera gymnasieelever i
deras klassrum.
Vad lätt det blev att förstå
när jag förklarade det på
det sättet!
lärare på högskolan samråder med
2. Ansvarig
ansvarig lärare på gymnasiet för att tillse att
lektionerna innehållsmässigt blir till nytta för
såväl studenter som elever.
Fyll i
själva
11
3.
4.
12
Learning by teaching hjälper
studenterna att tillgodogöra sig
kunskaper.
6. SAMVERKANSPUB
Det behövs plattformar och mötesplatser för att personer som är intresserade av fler samarbeten ska kunna knyta relevanta kontakter. Ett sådant kontaktskapande kan stimuleras genom
att man bjuder in under mer lättsamma former.
Syfte: Att stimulera nätverkandet kring samverkansfrågor.
Samverkanspub
Det behövs plattformar för att personer som är intresserade av fler samarbeten ska kunna knyta relevanta kontakter. Ett sådant kontaktspakande kan stimuleras om man bjuder in till möten under mer
lättsamma former. Det kan genomföras genom att samverkansansvarig på gymnasium eller högskola
bjuder in till en kvällspub med mingel och inslag av tematiska panelsamtal eller presentationer.
Genomförande: Samverkansansvarig på högskola eller gymnasieskola bjuder in till en kvälls-
pub med mingel och ett par inslag av tematiska panelsamtal eller presentation av kunskapsunderlag eller befintligt samverkansprojekt.
Intressant plan
för utbyte
mellan skolorna!
Vad händer nu?
1.
Kontaktskapande kan stimuleras genom att
man bjuder in under mer lättsamma former.
Behovet av en stärkt och breddad rekrytering till högskolan i Stockholm-Mälarregionen är fortsatt avgörande för regionens internationella konkurrenskraft. Mälardalsrådet och Stockholms
Akademiska Forum (StAF) går på olika sätt vidare med ambitionen att skapa fler möten och
starkare nätverk för att öka samarbetet mellan utbildningssektorns olika aktörer.
En återkoppling kommer att ske till workshopens deltagare under våren 2012. Syftet med
denna är att avläsa intresset för fler workshops av liknande karaktär, och för att klargöra i
vilken utsträckning regionens aktörer kan utgöra ett stöd i genomförandet av en eller flera av
de projektideéer som formulerades under workshopen.
StAF kommer under december 2011 sammankalla till en genomförandegrupp bestående av
relevanta aktörer från gymnasieskola och högskola i Stockholm. Målsättningen är att gruppen
ska konkretisera projektidéer uppkomna bland annat under workshopen och påbörja ett arbete
med att genomföra projekten samt diskutera nya tänkbara projekt. Vid behov kommer gruppen fortsättningsvis träffas under våren 2012, alternativt brytas ned i mindre projektgrupper.
Mälardalsrådet arbetar även vidare med att tillvarata den input som gavs på Stormöte för kunskapsregionen, som ägde rum den 11 november 2011. Dokumentation från den dagen finns att
läsa på stjarnbildning.se.
Fyll i
själva
Det är ju jätteintressant att ni jobbar med
de frågorna också!
3.
4.
5. Nya samarbeten och konstellationer
uppstår som annars hade varit svåra
att planera. Fler kontakter knyts.
13
2.
14
Samverkanspubar erbjuder ett avslappnat
tillfälle att nätverka kring samverkansfrågor.
Bilaga 1
Underlag till workshop
Tack!
ENSKILDA KURSER
Mälardalsrådet, Stockholms Akademiska Forum och The Story Lab vill återigen framföra ett
stort tack till alla medverkande för att ha delat med sig av sin kompetens och sina idéer. Vår
förhoppning är att samtliga fått med sig något av värde för sitt fortsatta arbete. En deltagarlista
bifogas detta utskick med avsikten att underlätta ett fortsatt kontaktbyggande i regionen.
KTH har en mattecirkel för att ge elever på gymnasiet möjlighet att fördjupa sitt intresse för matematikämnet. Ambitionen är även att ge ett annat perspektiv på ämnet än man vanligen får se på gymnasiet. Flera högskolor erbjuder gymnasieelever att läsa en högskolekurs eller delar av en högskolekurs under gymnasietiden.
Ämnena för dessa kurser kan variera.
Nicke Grundberg
Processledare Stjärnbildning
Oscar Lavelid
Projektledare StAF
Mathias Gullbrandson
VD The Story Lab
Hmmm, vad
ska jag välja?
YES!
Jag kom in!
Följ Stjärnbildning på:
www.stjarnbildning.se
www.facebook.com/stjarnbildning
www.twitter.com/stjarnbildning
tas från högskola och gymnasie1. Initiativ
skola – elever erbjuds söka kurser.
Följ StAF på:
www.staforum.se
www.twitter.se/staforum
söker kurserna och får
2. Eleverna
besked om antagning.
Hur brukar ni lösa liknande problem?
Följ The Story Lab på:
www.thestorylab.se
Spännande!
3. Gymnasieeleverna läser en kurs med riktiga studenter.
är även att ge ett
4. Ambitionen
annat perspektiv på ämnet än
man vanligen får se på gymnasiet.
5.
15
INTYG
Eleverna får
tillgodoräkna sig
poängen som
högskolepoäng.
16
LABORATIONER OCH FÖRELÄSNINGAR
Samarbetena innebär att gymnasieskolor besöker
högskolor för att genomföra laborationer eller delta
i föreläsningar som en del i sin gymnasiekurs.
Det finns fyra
kurser som ni kan
välja mellan
PROJEKTARBETEN
Mer omfattande är samarbeten kring projektarbeten som ofta
avslutas med att gymnasieläraren examinerar ett 100-poängsarbete
som genomförts genom laborationer vid någon institution.
Hmm, vilken kurs
ska jag välja?
Vi har fått möjligheten att
göra en kurs med högskolan
1.
Ah, både föreläsningar och spännande
laborationer
1.
Initiativ tas från högskola och/eller gymnasieskola.
med föreläsningar och laborationer
2. Paket
erbjuds gymnasieelever.
Initiativ tas från högskola
och/eller gymnasieskola
Jag vet inte vilken
jag ska välja...
2.
Vilken låter mest
intressant?
Gymnasieeleven, lärare och forskare
utformar en projektarbetesplan tillsammans.
Testa nu vad som
händer om man
blandar dessa!
3. Gymnasieeleverna deltar i
föreläsning och i laborationer.
har dialog
3. Elever
med gymnasieläraren
och börjar sitt arbete.
INTYG
och laborationer på
4. Handledning
universitetet.
leder samarbetet
4. Ibland
till ett 100 poängsarbete.
17
5. Skriva rapport.
18
LÄRARUTBYTE
Denna typ av samarbeten existerar i mindre omfattning, men kan vara en effektiv metod för att skapa
framtida samarbeten.
Så likt men ändå så olikt. Här
har jag mycket att lära mig!
Intressant plan för
utbyte mellan skolorna!
HELLO, WORLD! SOMMARPRAKTIK FÖR GYMNASIETJEJER
En sommarpraktik som riktar sig till tjejer som går på gymnasiet och är intresserade av design, programmering och kommunikation i Västerås och Eskilstuna. Kursen vänder sig till tjejer eftersom det är väldigt
få av dem som väljer att vidareutbilda sig inom data och programmering. Hello world är en kombination
av högskolekurs och praktikplats där de får lära sig att nå ut med budskap genom programmering, kommunikation och design.
Vilken spännande
sommarkurs!
Spännande och
lite läskigt...
2. När de möts från början är de 25 tjejerna
blyga inför varandra och vet inte vad
som förväntas av dom.
1. Man ansöker att få vara med på kursen/
1. Cheferna på universiteten och
gymnasium bjuder in ömsesidigt
till utbyten
2.
Vad tycker du?
Det ser jättebra ut!
Ett antal lärare från universiteten får under en
period undervisa på
gymnasium och ett antal
lärare från gymnasiet får
under en period undervisa på universitetet.
sommarpraktiken och blir ev. antagen.
Vilket budskap
ska de framföra?
Vad står de för
egentligen?
...deras kommunikationsplattform är baserad på...
Så här kan vi tänka oss
att jobba i framtiden.
3. Eleverna får arbeta med uppdrag att utforma
en kommunikation - det är skarpa uppdrag
från företag som till exempel ABB, Care of
Haus, Mälarenergi och teknikskolan KomTek.
4. Projektuppdrag redovisas under
den gemensamma avslutningsdagen för Hello world och eleverna får 6 högskolepoäng och har
möjlighet att vinna pris.
utvärderar tillsammans nya
3. De
möjligheter till samarbeten
4. En plan tas fram för fördjupad samverkan.
5. Deltagarna håller kontakt med
varandra i år efteråt och vissa har
till och med startat företag baserat på sommarpraktiken.
19
20
Bilaga 2
Deltagarlista
NamnOrganisationE-post
Håkan [email protected]
Monica FalkMälardalens hö[email protected]
Tomas [email protected]
Nicke GrundbergMälardalsrå[email protected]
Mathias Gullbrandson
The Story Lab
[email protected]
Darko KrsekKärrtorps [email protected]
Lennart KågestamStockholms [email protected]
Oscar Lavelid
Stockholms Akademiska Forum
[email protected]
Sven [email protected]
Dag Ingvar [email protected]
Elisabeth Nordström
Kommunförbundet i Stockholms län (KSL)
[email protected]
Agneta NorénStockholms [email protected]
Maria OrvehedUppsala [email protected]
Aidin SaradjzadehMälardalsrå[email protected]
Johan [email protected]
Johan SundströmMälardalens hö[email protected]
Ove Svenson
Västmanlands kommuner och landsting (VKL) [email protected]
Bengt WallénKärrtorps [email protected]
Hans-Eric Wikström
Uppsala [email protected]
21