Astma som barn, riskfaktor för KOL som gammal?
Download
Report
Transcript Astma som barn, riskfaktor för KOL som gammal?
Astma som barn,
riskfaktor för KOL
som gammal?
GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg
s a mmanfat t n i ng
Rökning har länge placerat andra
riskfaktorer för KOL i skymundan. De
senaste åren har emellertid även astma i
barndomen visats vara associerat med
KOL senare i livet. Statistiska associationer behöver naturligtvis inte betyda att
ett orsakssamband föreligger. Indirekt
stöd för en koppling mellan barnastma
och KOL ges dock av att det också finns
studier hos vuxna som visar på astma
som riskfaktor för KOL.
En ytterligare länk mellan det som
händer tidigt och sent i livet har
presenterats från Tucson-studien. De
studiedeltagare som hade de lägsta
utandningsflödena som spädbarn hade
lägst lungfunktion också vid 22 års ålder.
På grund av så kallad «tracking of lung
function» kommer personerna med lägst
lungfunktion vid 22 års ålder sannolikt
att vara de som tidigast når låga värden
när lungfunktionen gradvis faller med
stigande ålder.
Tobaksrök påverkar lungutvecklingen i
samspel med genetiska faktorer.
Exempelvis kan avvikelser i de gener
som styr glutation S-transferas-enzymerna öka fostrets respektive barnets
känslighet för tobaksrök, vilket leder till
ökad risk för astma och sänkt lungfunktion. Det är lätt att förstå att en sådan
genetisk defekt kan göra att rökexponering kan kopplas både till astma och till
KOL. Det är rimligen sådana samspel
mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer som bestämmer den enskilda
personens benägenhet att utveckla KOL.
Göran Wennergren är professor i pediatrik
vid Göteborgs universitet och överläkare
vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.
kontaktadress:
Göran Wennergren
Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus
SE 416 85 Göteborg
[email protected]
12 allergi i prakx sis 3/2012
D
et är idag självklart för oss att
störningar i den tidiga utvecklingen banar väg för senare
sjukdom. Detta gäller också lungorna
(1).
När det gäller kroniskt obstruktiv
lungsjukdom (sv. KOL, no. KOLS, eng.
COPD) är tobaksrökning som bekant
den enskilt största riskfaktorn. Med
hjälp av data från den svenska
OLIN-studien (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) räknade professor
Richard Beasley och medarbetare i
Wellington, Nya Zeeland, nyligen ut
att 45% av fallen av KOL i åldersgruppen 46–77 år kunde tillskrivas
rökning (2, 3). Detta väcker naturligtvis frågan om vilka faktorer som
svarar för resten av KOL-fallen?
Hittills har rökning som tung riskfaktor för KOL gjort att betydelsen
av andra orsaker än rökning kommit
i skuggan. De senaste åren har
emellertid astma under barndomen
rapporterats som en annan faktor
som visar stark koppling till KOL (2,
4). Om denna koppling har Cecilie
Svanes tidigare skrivit i Allergi i
Praxis (5). För det aktuella temanumret om «KOL eller astma? Astma och
KOL» har redaktionen dock tyckt att
sambanden är så pass intressanta att
det motiverar att ämnet belyses igen.
Barnastma som
riskfaktor för KOL
Barnastma som riskfaktor för KOL
har lyfts fram i studier både från
Nya Zeeland och från Norge (2, 4).
Shirtcliffe och medarbetare gjorde
sin analys av en eventuell koppling
mellan astma som barn och senare
KOL med hjälp av resultat från
Wellington Respiratory Survey (2). Av
studiedeltagarna fullbordade 749
personer frågeformulär och spirometri före och efter bronkdilatation.
Åldersspannet hos dessa var 25–70+
år och 39% var över 60 år. KOL
definierades med GOLD:s (Global
Initiative for Chronic Obstructive Lung
Disease) lungfunktionskriterier, det
vill säga en kvot FEV1/FVC på mindre
än 0,7 efter bronkdilatation (och
dessutom avsaknad av andra lungsjukdomar som bronkiektasier eller
sarkoidos). I studien uppfyllde
116/749 deltagare (15%) GOLD:s
lungfunktionskriterier för KOL och
179/749 (24%) uppfyllde kriterierna
för astmadiagnos. Av personerna
med KOL var det 65/116 (56%) som
uppfyllde även astmadefinitionen
(45/65, 69%, hade läkardiagnostiserad
astma). Av studiedeltagarna med KOL
hade 22/116 (19%) haft astma som
barn (2).
De faktorer som i den multivariata
analysen var signifikant associerade
med KOL var:
• Astmadiagnos som barn
(OR 5,2; 95% CI 2,5–10,6)
• Ålder (per decennium äldre)
(2,1; 1,7–2,7)
• Atopi (1,8; 1,1–3,0)
• Man vs kvinna (1,7; 1,1–2,7)
• Cigarett-packår (per 10)
(1,3; 1,1–1,5)
Den faktor som starkast förutsade
KOL definierat enligt GOLD var alltså,
förvånande nog, astma som barn.
Astmadiagnos som barn gav samma
risk som att röka 60 packår eller som
att lägga 20 år till sin ålder.
Cecilie Svanes gjorde sina analyser
av koppling mellan tidiga faktorer och
KOL på data från European Community Respiratory Health Survey
(ECRHS) (4). KOL definierades som
Flera studier har visat ett statistiskt samband mellan astma som barn och utvecklingen av KOL i vuxen ålder.
En studie från Nya Zeeland visar att en astmadiagnos som barn ger samma risk som att röka 60 packår eller att
lägga 20 år till sin ålder. Foto: colourbox.com
FEV1/FVC mindre än 70% och FEV1
mindre än 80% av förväntat värde.
I detta fall baserades KOL-definitionen av studietekniska skäl på
mätningar före luftrörsvidgning.
Särskilt astma som barn och astma
hos pappan var signifikant associerat
med KOL (4). Dessa riskfaktorer var
minst lika starka som kraftig rökning.
Astma som barn var associerat med
KOL med OR 10,5 (6,1–18,0) hos
männen och med OR 3,7 (1,6–9,0)
hos kvinnorna. Som jämförelse gav
rökning av mer än 20 cigaretter/dag
ett OR hos männen på 3,7 (2,0–6,7)
och hos kvinnorna 3,8 (2,0–7,1).
Statistiska associationer innebär
naturligtvis inte nödvändigtvis att ett
orsakssamband föreligger. Indirekt
stöd för att det finns en koppling
mellan barnastma och KOL ges dock
av att det också finns flera studier
hos vuxna som visar att astma är
riskfaktor för senare KOL (6–8).
Lange och medarbetare visade att
patienter med astma över en 15-årsperiod hade större minskningshastig-
het i FEV1 (6). Silva och medarbetare
fann att personer med astma hade
signifikant högre risk att utveckla
KOL (7). I den australiska Busseltonstudien framstår astma tillsammans
med rökning som viktig riskfaktor
för utvecklande av lågt FEV1 (8).
I en ledare i Lancet har faktiskt
hävdats att kronisk astma innebär
en större risk för utveckling av KOL
än rökning (9).
Låg lungfunktion som nyfödd,
låg också som vuxen
Det är svårt att studera den tidiga
lungutvecklingens betydelse för KOL
senare i livet eftersom tidsspannet
till sjukdomen är så pass långt som
50–60 år. Här har vi dock nytta av
observationer som kan göras på halva
vägen, det vill säga mätningar av
lungfunktionen i tidig vuxen ålder,
vilken man vet har betydelse för
utveckling av KOL (10). En sådan länk
i tidig vuxen ålder mellan vad som
händer tidigt och sent i livet presente-
rades för några år sedan av Tucsongruppen.
I början av 1980-talet inkluderades
spädbarn i den välkända Tucson
Children’s Respiratory Study. Hos 169
av barnen mättes lungfunktion vid
2 månaders ålder med så kallad
squeeze-teknik (bröstkorgskomprimering). Därefter har lungfunktionen
mätts med spirometri vid 11, 16 och
22 års ålder. De spädbarn som hade
de lägsta utandningsflödena hade
sämre lungfunktion vid 22 års ålder
(11).
Från tidigare studier vet vi att
lungfunktionen följer sin «kanal» från
födelsen upp i barndomen (12), och
från barndomen till vuxen ålder (13).
Fenomenet kallas «tracking of lung
function». Man kan därför med rimlig
säkerhet förutsäga att de personer
som har lägst lungfunktion vid 22
års ålder också kommer att fortsätta
ligga lågt. Därför kommer de sannolikt att vara de första att nå låga
värden när lungfunktionen gradvis
faller med stigande ålder. Inte minst
allergi i prak x sis 3/2012
13
➥
Samspelet mellan de gener som styr
lungutvecklingen hos foster och småbarn och
miljöfaktorer som rökning och luftföroreningar
bidrar sannolikt både till astma hos barn och
så småningom till utveckling av KOL.
Foto: colourbox.com
Fernando Martinez själv har poängterat det tidiga ursprunget till de
förändringar som i sin tur leder
till astma och kronisk obstruktiv
luftrörssjukdom (14). En viktig pusselbit som passar in här är resultaten
från Oslo-studien som visar att lägre
lungfunktion vid födelsen är förenat
med ökad risk för astma i skolåldern
(15).
I sin analys av ECRHS-studiens
data fann Cecilie Svanes att astmahereditet (astma hos pappan), rökande
mamma och astma som barn var
associerat med lägre lungfunktion
som vuxen och större tapp i FEV1 över
tiden (4). Effekten förstärktes om två
eller flera ogynnsamma faktorer
adderades. Svanes och medarbetare
drar slutsatsen att den vuxnes
lunghälsa grundläggs tidigt i livet.
De framhåller hur viktigt det är för
nästa generations lunghälsa att
förhindra rökning under graviditeten.
14 allergi i prakx sis 3/2012
Genetik, tidig
lungutveckling och tobak
Att mamman röker under graviditeten
är den bäst klarlagda orsaken till att
fostrets lungor påverkas negativt.
Vi vet att tobaksexponering under
fosterlivet reducerar lungfunktionen
(16). Denna påverkan på lungfunktionen följer sedan individen under
barnaåren och upp i vuxen ålder (17).
Också vad gäller hyperreaktiva luftrör
kvarstår en effekt av moderns rökning
under graviditeten åtminstone ända
upp i sena tonåren (18). Dessutom
vet vi att vi har ett samspel mellan
miljöfaktorer som tobaksrök och
genetiska faktorer vilket påverkar
den tidiga lungutvecklingen.
Samspelet mellan genetiska
faktorer och miljöfaktorer illustreras
på ett intressant sätt av fynden kring
glutation S-transferas-enzymerna
(GST-enzymerna) och rökning (19,
20). GST-enzymerna GSTM1, GSTP1
och GSTT1 är skyddssystem mot
toxiska ämnen och oxidativ stress.
Om GST-enzymerna inte fungerar
effektivt blir resultatet inflammation
och skada på luftvägsepitelet.
Rökning under graviditeten tycks
särskilt skadligt för foster som
saknar enzymet GSTM1 (GSTM1-deletion) (19). Detta verkar bero på att
kroppen vid avsaknad av GSTM1 har
sämre förmåga att ta hand om de
skadliga ämnena i cigarettrök, vilket
påverkar lungorna negativt. I amerikanska och tyska studier var avsaknad av GSTM1-genen förenat med
signifikant ökad risk för astma både
för foster som exponerades för
moderns rökning och för barn som
utsattes för passiv rökning (21, 22).
På liknade sätt var rökexponering för
foster som saknade GSTT1-genen
kopplat till sänkt lungfunktion (22).
De senaste åren har både Gillilands
grupp och Erik Melén och medarbetare dessutom rapporterat att avvikelser i GSTP1-genen ökar känsligheten för tobaksrök och ger ökad
risk för astma hos barnen (23, 24).
Det är lätt att se hur en sådan
genetisk defekt, och naturligtvis även
andra liknande defekter, kan koppla
rökexponering både till astma och till
KOL. Även om egen rökning är en
otvetydig riskfaktor för KOL är det
dock bara en begränsad andel av
rökarna som utvecklar sjukdomen.
Det är rimligen den typ av samspel
mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer, som illustreras av exemplet
glutation S-transferas, som bestämmer den enskilda personens benägenhet att utveckla KOL. Detta resonemang är i linje med Dirkje Postmas
och medarbetares tankar att de gener
som styr lungutvecklingen hos foster
och småbarn genom interaktion med
rökning och luftföroreningar bidrar
både till astma hos barn och så
småningom till utveckling av KOL (25).
Konklusion
Den vuxnes lunghälsa grundläggs
tidigt i livet. Andra riskfaktorer för
KOL än rökning har hamnat i skymundan. Men de senaste åren har
studier från Nya Zeeland och Norge
visat att även astma som barn har
koppling till KOL senare i livet.
Det statistiska sambandet behöver
inte betyda att ett orsakssamband
föreligger. Däremot finns indirekt stöd
för en koppling mellan barnastma och
KOL eftersom det också finns studier
av vuxna som visar på astma som
riskfaktor för KOL.
På grund av det som kallas «tracking
of lung function» kommer de personer
som har lägst lungfunktion som unga
sannolikt att vara de som tidigast når
låga värden när lungfunktionen gradvis faller med stigande ålder.
Lungutvecklingen påverkas av
samspelet mellan genetiska faktorer
och miljöfaktorer. Avvikelser i de
gener som styr glutation S-transferas-enzymerna ökar fostrets och
barnets känslighet för tobaksrök,
vilket ger ökad risk för astma och
sänkt lungfunktion. En sådan genetisk
defekt kan göra att rökexponering kan
kopplas både till astma och till KOL.
Det är rimligen sådana samspel som
bestämmer den enskilda personens
benägenhet att utveckla KOL.
Referenser
1. Wennergren G. Det mesta kanske bestämt
redan när vi föds. Dålig lungfunktion i
spädbarnsåldern riskfaktor för KOL.
Läkartidningen 2008; 105: 113.
2. Shirtcliffe P, Marsh S, Travers J, Weatherall
M, Beasley R. Childhood asthma and
GOLD-defined chronic obstructive
pulmonary disease. Intern Med J 2012; 42:
83–8. Epub 2010 Apr 12.
3. Lundbäck B, Lindberg A, Lindström M,
Rönmark E, Jonsson AC, Jönsson E, Larsson
LG, Andersson S, Sandström T, Larsson K;
Obstructive Lung Disease in Northern
Sweden Studies. Not 15 but 50% of smokers
develop COPD?--Report from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden
Studies. Respir Med 2003; 97: 115-22.
4. Svanes C, Sunyer J, Plana E, Dharmage S,
Heinrich J, Jarvis D, de Marco R, Norbäck D,
Raherison C, Villani S, Wjst M, Svanes K, Antó
JM. Early life origins of chronic obstructive
pulmonary disease. Thorax 2010; 65: 14–20.
5. Svanes C. Barneastma och kols. Allergi i
Praxis 2011; (2): 18–22.
6. Lange P, Parner J, Vestbo J, Schnohr P,
Jensen G. A 15-year follow-up study of
ventilatory function in adults with asthma.
N Engl J Med 1998; 339: 1194–200.
7. Silva G, Sherrill D, Guerra S, Barbee R.
Asthma as a risk factor for COPD in a
longitudinal study. Chest 2004; 126: 59–65.
8. James AL, Palmer LJ, Kicic E, Maxwell
PS, Lagan SE, Ryan GF, Musk AW. Decline in
lung function in the Busselton Health Study:
the effects of asthma and cigarette smoking.
Am J Respir Crit Care Med 2005; 171: 109–14.
9. COPD – more than just tobacco smoke
[editorial]. Lancet 2009; 374: 663.
10. Silverman M, Kuehni CE. Early lung development and COPD. Lancet 2007; 370: 717–9.
11. Stern DA, Morgan WJ, Wright AL, Guerra S,
Martinez FD. Poor airway function in early
infancy and lung function by age 22 years:
a non-selective longitudinal cohort study.
Lancet 2007; 370: 758–64.
12. Wilson NM, Lamprill JR, Mak JC, Clarke JR,
Bush A, Silverman M. Symptoms, lung
function, and beta2-adrenoceptor polymorphisms in a birth cohort followed for 10 years.
Pediatr Pulmonol 2004; 38: 75–81.
13. Sears MR, Greene JM, Willan AR, Wiecek
EM, Taylor DR, Flannery EM, Cowan JO, Herbison GP, Silva PA, Poulton R. A longitudinal,
population-based, cohort study of childhood
asthma followed to adulthood. N Engl J Med
2003; 349: 1414–22.
14. Martinez FD. The origins of asthma and chronic obstructive pulmonary disease in early
life. Proc Am Thorac Soc 2009; 6: 272–7. 15. Håland G, Carlsen KC, Sandvik L, Devulapalli
CS, Munthe-Kaas MC, Pettersen M, Carlsen
KH; ORAACLE. Reduced lung function at birth
and the risk of asthma at 10 years of age.
N Engl J Med 2006; 355: 1682–9.
16. Carlsen KH, Carlsen KC. Respiratory effects
of tobacco smoking on infants and young
children. Paediatr Respir Rev 2008; 9: 11–19.
17. Landau LI. Tobacco smoke exposure and
tracking of lung function into adult life.
Paediatr Respir Rev 2008; 9: 39–43.
18. Goksör E, Åmark M, Alm B, Gustafsson PM,
Wennergren G. The impact of pre- and
post-natal smoke exposure on future
asthma and bronchial hyper-responsiveness. Acta Paediatr 2007; 96: 1030–5.
19. Melén E. Astma och genetik i samband
luftföroreningar och rökning. Allergi i
Praxis 2007; (3): 20–4.
20. Carlsen KH, Lødrup Carlsen KC. Passiv
røyking og lungehelse hos barn. Allergi
i Praxis 2010; (4): 38–44.
21. Gilliland FD, Li YF, Dubeau L, Berhane K,
Avol E, McConnell R, Gauderman WJ, Peters
JM. Effects of glutathione S-transferase M1,
maternal smoking during pregnancy, and
environmental tobacco smoke on asthma
and wheezing in children. Am J Respir
Crit Care Med 2002; 166: 457–63.
22. Kabesch M, Hoefler C, Carr D, Leupold W,
Weiland SK, von Mutius E. Glutathione S transferase deficiency and passive smoking increase
childhood asthma. Thorax 2004; 59: 569–73.
23. Li YF, Gauderman WJ, Conti DV, Lin PC,
Avol E, Gilliland FD. Glutathione S-transferase P1, maternal smoking, and asthma
in children: a haplotype-based analysis.
Environ Health Perspect 2008; 116: 409–15.
24. Panasevich S, Lindgren C, Kere J, Wickman
M, Pershagen G, Nyberg F, Melén E.
Interaction between early maternal smoking
and variants in TNF and GSTP1 in childhood
wheezing. Clin Exp Allergy 2010; 40: 458–67.
25. Postma DS, Kerkhof M, Boezen HM,
Koppelman GH. Asthma and chronic
obstructive pulmonary disease: common
genes, common environments? Am J
Respir Crit Care Med 2011; 183: 1588–94. ◗◗
Lyckan är
att lyckas i köket
Om du blandar Fibrex® i degen
lovar vi att ditt bröd blir både
mjukare, saftigare och matigare.
Dessutom är Fibrex en färskhållare
och har den fina egenskapen att
det håller magen igång, med sina
73% kostfibrer.
Men bröd är inte det enda.
Köttbullar och färsrätter blir också
saftigare och godare med Fibrex.
Hemligheten är att Fibrex har
en vattenhållande förmåga.
Inga konstigheter alltså.
ligt
Natur fri
gluten
Goda recept gratis. Beställ broschyren
”Glutenfritt med Fibrex” på
www.dansukker.se eller konsumentkontakt
020-74 02 00 telefontid 9-12.
allergi i prak x sis 3/2012
15