Transcript DtPStanley Morison ande framkallad

DESIGN
DtP
BODONIS TYPSNITT
FRÅN PARMA
TILL POSTSCRIPT
Sid 3-5
TIO QUARK-TIPS
TILL EXPERTER
OCH AMATÖRER
Sid 6
MAGAZINE – BÅDE
TIDNINGSFABRIK
OCH DESIGNBYRÅ
Sid 8-10
FEM TIPS FÖR DIG
SOM JOBBAR MED
PAGEMAKER PÅ MAC
Sid 11
SKTF-TIDNINGENS
ERFARENHETER
AV DESKTOP REPRO
Sid 12-13
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 4 ÅRG 1
MAJ 1992
4
Stanley Morison ande framkallad
Calle Hultenheim tittade in på redaktionen; vi gick och käkade lunch.
För er som inte vet vem han är kan vi säga att det Hultenheim inte
vet om typografi inte skulle uppta särskilt stor plats på en hårddisk.
När Calle Hultenheim kallades till Dagens Nyheter för att ge form åt
nya söndagsbilagan för snart tio år sedan, jobbade jag under hans ledning. Inte för att jag fattade så värst mycket om typografi på den tiden
(jag hade den bland dagspressjournalister i allmänhet – och DN-journalister i synnerhet – vanliga uppfattningen att jag visste bäst om det
mesta), men jag imponerades av hans kompromisslösa hållning.
Calle Hultenheim var upprörd under lunchen. Nu är han upprörd
ganska ofta, så i och för sig behöver det inte vara så alarmerande.
Det finns inget ”hyfsat” på den Hultenheimska värdeskalan. Antingen är det bra, eller också är det bottenlöst dåligt. Är det bra handlar det inte sällan om Stanley Morison, skaparen av typsnittet Times.
Men det jag vill komma till är några av Calles synpunkter på läget;
var desktoptypografin står idag. Ordet till Calle Hultenheim:
– Vi behöver exemplariska typsnitt, säger han. Det finns kanske ett
dussin av dessa, resten är privata utflykter. Den osynliga typografin
är att föredra. De goda typsnitten är inte ”vackra”, utan funktionella.
– Med desktoptekniken gör journalister ofta ”odesignade” tidningar, där tidsandan syns i textens innehåll och inte i typsnitten. Många
som kallar sig formgivare använder tidningens form som medel att
uttrycka sig själva, inte för att förmedla ett budskap. Det saknas typografisk disciplin. Hur kan annars några avgångselever på Konstfack
komma på tanken att sätta DN:s På Stan-bilaga i Bodoni 8/8?
– Typografin är ingen konstform. Typografin existerar på läsarnas
uppdrag. Den goda typografin är tidlös; tidsfaktorns avtryck hittar vi i
innehållet, i kombinationen bild/text.
– Av alla de typsnitt som skapats under 1900-talet kanske det bara
blir Times som överlever.
Nej, nog med Calle Hultenheim för denna gång; vi hoppas kunna
låta honom breda ut sig mera i DtP framöver.
Det nygamla typsnitt som följer med detta nummer av DtP är icke
alls exemplariskt; snarast hoppas jag att ingen kommer på tanken att
använda det till något annat än en rubrikrad, en vinjett eller en
anfang. Bläddra fram sidan 15 och titta så får ni se vad jag menar…
Med kommande nummer följer fler tokiga typsnitt. Vi ses!
Pelle Anderson, redaktör
2
Svenska Dagbladet
i övergångsåldern
Svenska Dagbladets övergång från
Norsk Datas system till Macintosh
skulle ha varit klar redan i påskas.
Men ett alltför optimistiskt tidsschema har nu spruckit. Ungefär en tredjedel av Svenskans reportrar får lära
sig att hantera macen.först efter sommaren Det gäller främst sportsidans
reportrar, som har sommar-OS att
tänka på.
Reportrarna skriver fortfarande in
sina texter i det gamla datasystemet.
Texterna förs sedan vidare via en link,
konverteras och landar slutligen i de
nya Macintoshdatorerna för sidlayout/ombrytning i Quark XPress. Men
konverteringsprogrammet, Svenskans
eget, fungerar emellanåt inte alls; ur
fotosättaren kommer emellanåt bara
ett streck istället för en färdigbruten
sida.
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Abrams. Abrams Venetian är besläktat med Jenson, och är en av de bästa
tolkningarna av den venetianska
antikvan.
Abrams besökte nyligen Stockholm
på inbjudan av STG, Stockholms
Typografiska Gille. Han medverkade i
workshops, föreläsningar och programkvällar.
Rea på kurser
för Mac-användare
CursorData är ett av flera dataföretag
som rear sina kurser; istället för 2 500
kronor plus moms får kunderna betala 995 kronor plus moms. Efter att ha
pratad med deltagare, och tagit del av
”kursmaterialet”, så vill DtP utfärda
en varning – FileMaker Pro-kursen är
inte ens värd 995 kronor. Bjud istället
dig själv på en Finlandsresa och sitt
på soldäck med manualen du fick med
programmet!
Fontographer snart
också för Windows
Typisk tysk
typsnittsstatistik
I likhet med snart sagt alla mjukvarutillverkare i Mac-världen släpper också Altsys sitt populära typritarprogram Fontographer till PC-världen.
Programmet kommer att ha alla finesserna från senaste Mac-versionen;
fungerar ihop med den tryckkänsliga
Wacom-plattan och ”kalligrafiska”
pennor, automatisk generering av olika vikter samt Multiple Master-typsnitt.
Linotype/Hell visar en europeisk försäljningsstatistik för sina Postscripttypsnitt som uppfyller de flesta fördomar man kan ha. Från första till
tjugonde plats:
Futura Lig, Book, Bol; Futura
Medium; Futura Cond; Arnold Böcklin; Helvetica Cond; Helvetica Lig,
Blk; Univers Lig, Rom, Bol, Blk; Helvetiva 35; Künstler Script; European
Pi; Frutiger 45; VAG Rounded; Univers Cond; Bauer Bodoni; Gill Sans
(äntligen!); Gill Sans 2; Helvetica 25;
Helvetica 45; ITC Garamond Cond
samt ITC Avant Garde Cond.
Hur många av dessa typsnitt skulle du vilja ha i din dator?
PopChar krockar
med Type Reunion
PopChar, en utmärkt ersättare till
Tangentbordet (som du hittar under
äppelmenyn på din Mac), krockar med
Adobes Type Reunion. DtP har testat
versionerna PopChar 2.5.2 tillsammans med Type Reunion 1.0.2 och fått
problem.
Ett varningens ord för dig som uppgraderat till Type Reunion 1.0.2 eller
senare; när du öppnar en typsnittsfamilj i rullgardinsmenyn så väljs automatiskt rak mager skärning. Själva
har vi ibland svårt att se om det är
mager eller halvfet på skärmen; markerar du då texten och går in i typsnittsmenyn för att se efter, och det är
halvfet markerat som det ska vara –
så ändras det automatiskt till mager
utan att du aktivt valt detta!!!
Fin typograf
på besök i Sverige
Vill du sätta en text i typsnittet
Abrams Venetian måste du vända dig
till Kristensens tryckeri i Herning,
Danmark. De har nämligen ensamrätt på typsnittet, som skapats av
typografen och boksamlaren George
Otypisk tysk
typsnittsstatistik
Fontshop i Berlin sammanställer också statistik från de mindre typsnittsleverantörerna. Den listan ser ut så
här, från första till tionde plats:
Hands; Neugierisch, Meta, Ladoga/Cyrillic; Temat/Bohemica; Barbara
Sisters; Elektrix; BarCode; URW
Roman Cyrillic samt Renaissance.
Apples nya QuickDraw
ger bättre skärmbild
Vad du ser är inte alltid vad du får,
och gapet mellan det som Macen presenterar på skärmen (med hjälp av
QuickDraw) och det du får ut ur laserskrivaren/fotosättaren (med hjälp av
Postscript) kan vara stort.
Den kommande QuickDraw GX är
Apples försök att överbrygga gapet;
det är inte det omtalade ”Display
Postscript” som skulle använda samma system som laserskrivaren för att
rita upp datorns skärmbild. En del av
det som kommer skulle egentligen ha
ingått i system 7, men som vanligt så
blev det förseningar. Här är några av
nyheterna:
• Enskilda bokstäver ska kunna byggas om, alltså behandlas precis som
enskilda objekt i ett grafikprogram.
• Du kommer att kunna zooma in och
förstora objekt på Mac-skärmen utan
att bilden blir taggig.
• Du kommer att kunna rotera, luta
och förändra proportionerna på alla
sorters objekt.
• Line Layout Manager ger dig möjlighet att via dina Mac-program skapa
kvalitetstypografi; automatiska ligaturer, slängbokstäver (swashtyper),
automatisk ökning/ minskning av det
relativa bokstavsmellanrummet beroende på textgrad, optisk spaltutskjutning m.m.
Dessutom kommer QuickDraw GX
att understödja flera olika typer av
skärmar och skrivare.
NATS om bilden
och elektroniken
Digitala bilder är framtiden; hur tar
du in dem i ditt datasystem, hur lagrar du dem, tittar på dem, behandlar
dem, rastrerar dem och matar ut
dem? Det är några av frågeställningarna i Nordisk Avisteknisk Samarbetsnämnds nya bok och rapport om
elektronisk bildbehandling.
Också organisation och ekonomi
avhandlas. Rapporten och boken kan
beställas från NATS, tel 08-13 25 20.
Additions gör
PageMaker bättre
Zephyr Palettes sparar tid när du jobbar med PageMaker (eller FreeHand).
Tillsammans med 4.2 fungerar programmodulen som en Addition, med
4.0 som en Init du når under Äpplemenyn. Programmet skapar ända upp
till sju olika flytande paletter som
låter dig få tillgång till olika typsnittsrelaterade val.
Powerbook
som fotosändare
New York Times och Newsday har
med framgång använt Powerbook 170
i kombination med en scanner för att
sända bilder hem till redaktionen.
Tillsammans med en liten extern färgskärm kan man klara sig utan gamla
telefotosändare.
Newsday testade en Powerbook
140 vid vinterolympiaden, och sände i
genomsnitt 10 filer per dag, på 6
megabyte vardera, hem till Long
Island. Filkomprimering och virtuellt
minne är ett måste, och särskilt fort
går det inte. Men fungerar gör det.
3
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Bodoni – en italiensk exportsuccé i klass med Parmaskinka
Historien om Giambattista Bodonis liv är en success story av ovanligt slag. Bodoni var en megastar
långt före moderna massmedia. Han var ”kungarnas boktryckare och boktryckarnas kung”, påven
och Napoleon berömde honom, han brevväxlade
med Benjamin Franklin, ett besök hos Bodoni var
obligatoriskt för författare och konstnärer på resa
i Italien, under hans senare år regnade medaljer
och ära över honom och när han dog ringde klockan i katedralen som annars bara för de fyra finaste
adelsfamiljerna i Parma. ”Till och med begravningsceremonierna tycks ha varit precis som han
skulle velat ha dem!” skriver D. B. Updike.
När Bodoni som 18-åring fick plats vid det påvliga
Propaganda fide i sjuttonhundratalets Rom blev hans första uppgift att sortera den orientaliska avdelningens typsnitt och skära stämplar till de skrifttecken som saknades.
Eftersom kyrkan ville sprida det katolska trosbudskapet
till länder och folk med allehanda språk fick Vatikanens
tryckeri anpassa sitt typförråd efter dessa behov. Det var
här Bodonis mästerskap som stämpelskärare grundlades
och här väcktes det intresse för de främmande språkens
alfabet, som senare avsatte sig i de typprov som han sände
ut från sitt tryckeri i Parma.
Bodonis arbete som stämpelskärare och boktryckare
kan delas in i två tydliga perioder:
1
Under den första perioden (1768–ca. 1795) använde
Bodoni typer av diagonal- eller transkaraktär. När
han på uppdrag av hertigen av Parma tog ansvaret för
Stamperia Reale, fanns där redan franska trycktyper från
Pierre Simon Fourniers gjuteri i Paris. Bodoni beundrade
dessa bokstavsformer och beställde fler sådana typer, men
skar och göt även egna alfabet tydligt inspirerade av
Fournier. Under denna period använde Bodoni flitigt
ramar och ornament i sin typografi.
2
Den andra perioden (ca. 1795–1813) vilade helt och
hållet på vertikala bokstavsformer, skurna och gjutna av Bodoni själv. Ramarna blev allt enklare och
ornamenten användes allt sparsammare, innan de fram
mot sekelskiftet helt försvann; den rena, osmyckade typografin får stå för hela effekten.
”Bodonis kväljande fulhet”
I de högstämda hyllningskörerna till Bodonis otvivelaktiga
mästerskap som stämpelskärare och boktryckare kraxar
ett par korpar: William Morris talade om ”Bodonibokstavens kväljande fulhet” (sweltering hideousness); och Updike fann hans senare tryck ”lika officiella som en kröning,
och lika kalla som de närbelägna Alperna”. Omdömena
speglar en sekellång diskussion bland typografer och formgivare om hur det ideala typsnittet ska se ut.
I Bodonis produktion finns gott om titelsidor med marscherande kolonner av minutiöst spärrade och utjämnade
versaler – ofta med enstaka rader i specialgjutna storlekar.
Textsidorna utstrålar sällan samma typografiska självklarhet och sparsmakade elegans; graderna är för stora,
ordmellanrummen ofta väldiga gluggar.
För Bodoni var detta säkert inget problem: han göt inte
sina typer för bekväm löpande läsning, han skapade typografiska monument – i sin art fulländade i formgivning och
hantverk. Han var fullt medveten om att hans utgåvor
lämpade sig bäst som storslagna gåvor till eller emellan
BODONI FRÅN ADOBE
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
furstar – det fanns som sagt många sådana i Bodonis
kundkrets. Som läseböcker, bedömda efter vår tids syn på
lättläst och funktionellt, kommer de ofta till korta.
När man använder efterbildningar av Bodoni i modern
typografisk teknik framträder typsnittets begränsningar i
all tydlighet. Bodoni på textsidor i nutida böcker ger nästan alltid så kallad ”staketeffekt”: den dynamiskt harmoniska rörelse framåt i läsriktningen, varmed ett bra typsnitt underlättar löpande läsning, störs av Bodonisnittets
starkt markerade vertikala karaktär och dess extrema
kontrast mellan grundstreck och hårstreck. En av Bodonis
biografer, boktryckaren Rafaello Bertieri, såg detta pro-
4
blem redan hos originalet: ”Bodoni uppnådde så starka
kontraster mellan ljust och mörkt i sina bokstäver, att
endast deras fulländade balans räddar dem från att bli
nästan oläsliga”.
Modern teknik förvränger
Bodonis intentioner misshandlas numera ofta av typsnittstillverkare, formgivare och sättare som inte tycks uppmärksamma detta dilemma, utan med berått mod eller av
okunskap berövar typsnittet originalets välavvägda kontraster – om nu Bodonisnittets ursprungliga fulländning
alls vore möjlig att uppnå med modern grafisk teknik. I
själva verket har just Bodoni berett särskilt stora problem
vid överföring till ny teknik. När fotosättning och offsettryck avlöste blyet blev det möjligt att återge mycket tunna
hårstreck i tryck och många Bodoniskärningar i denna teknik förstärkte den redan starka kontrasten så långt att
typsnittet föll samman och bokstäverna blev ”nästan oläsliga”. Lite av den sjukan lever kvar. Den färgspridning
kring blytypen som boktrycksmetoden gav, mildrade kontrasten och vill man ha samma slutresultat med offsettryck måste typbilden tecknas kraftigare från början. Så
görs inte i många moderna varianter av Bodoni.
Den utveckling av bokstavsformerna i klassicistisk
anda som påbörjades av Grandjean, Fournier och Didot
fullföljdes med energisk konsekvens av Bodoni och avsatte
hos honom många mästerverk på bokkonstens område som
kan beundras för sin grafiska skönhet. Ur funktionell typografisk synvinkel var det dock en återvändsgränd; den
venetianska och franska diagonalantikvan är och förblir
oöverträffad som modell och måttstock för typsnitt som
kan göra god tjänst i det typografiska vardagssammanhanget: text för löpande läsning.
Inget annat klassiskt typsnitt förekommer dock i så
många efterhärmningar och varianter som Bodoni. (Valter
Falk i Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna, 1975).
Förutom de nygjutningar i Bodonis egna matriser som från
1922 gjordes av Giovanni Mardersteig upptar listan hos
Falk inte mindre än 24 olika skärningar. Ingen av dessa är
i någon mening kopior på något av de många snitt Bodoni
nyttjades; de är tolkningar som betonar olika drag och
detaljer hos originalformerna.
Gott om förlagor
De har dessutom haft olika förebilder, hämtade ur Bodonis
typprov. Det finns gott om förlagor att välja på om man vill
nyteckna ett Bodonisnitt: redan de två typproven från
1788, Manuale tipografico och Serie di Majuscole e caratteri cancellereschi, upptog ett hundratal raka antikvavarianter och cirka 50 kursiver. Oratio Dominica fron 1806
(Fader Vår på 155 språk, varav 97 satta med icke-latinska
alfabet) upptog 215 olika fonter. Bodonis magnum opus,
Manuale Tipografico 1818, (postumt utgiven av hans änka
Margherita dall’Aglio) presenterar inte mindre än 665 olika alfabet. Bodonis kvarlåtenskap innefattade bl. a. över
20.000 patriser och dubbelt så många matriser. Beteckningen ”Bodoni” på ett typsnitt är allt annat än entydig…
Ett så framgångsrikt företag som Bodonis fick naturligtvis efterföljare och epigoner, och i hans samtid försökte
andra stämpelskärare att utveckla det klassicistiska idealet i typografin efter samma linjer som Bodoni.
Den tidigaste omtolkningen gjordes av Justus Erich
Walbaum (ca. 1800). Det typsnitt som bär hans namn är en
tyskare Bodoni (med drag av Didot): fyrkantig, tyngre,
mindre elegant. Walbaum har ändå haft stor framgång
som boktypsnitt och i Tyskland har den tidvis varit vanligare än förebilden.
Av svårförståliga skäl har den också valts som rubrik-
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
BAUER BODONI FRÅN ADOBE
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
snitt i DN-bilagan På Stan – trots att Dagens Nyheter i
sina övriga rubriker använder en utmärkt Bodoni med
både tradition och karaktär.
Alla 1900-talets nyskärningar grupperar sig i huvudsak
kring två utvecklingslinjer som kan representeras av två
stilbildande skärningar:
1. ATF-Bodoni tecknad av Morris Fuller Benton för
American Type Founders 1909.
2. Bauer Bodoni av Heinrich Jost för Bauersche Giesserei 1926.
Bentons tolkning är anpassad efter 1900-talets blyteknik och särskilt i den vikt som går under namnet Bodoni
Book är kontrasten mellan tunna och tjocka linjer i bokstavsformen dämpad på ett sätt som gör skärningen bättre
lämpad för löpande sättning och användbar i boktypografi.
ATF:s Bodoni har senare efterbildats av de flesta stora typ-
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
BERTHOLD WALBAUM FRÅN ADOBE
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
abcdefghijklmnop
qrstuvwxyzåäö
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÅÄÖ
1234567890
gjuterierna, bl. a. i en något tyngre och fyrkantigare skärning från Monotype (1921), från Linotype (1926). Haas’
variant (1924–39) stod i sin tur modell för skärningar från
bl. a. Stempel och Berthold (Bodoni Antiqua).
Bauer Bodoni ligger närmare originalets skönhet i de
enskilda detaljerna, och den och dess efterbildningar har
funnit bred användning i annonser och rubriker – Bodoni
har länge varit dagspressens speciella favoritsnitt för
rubriktypografi: i Sverige sätter var och varannan tidning
sina rubriker i Bodoni och i USA använder oftast den ena
tidningen på tvåtidningsorter Bodoni (den andra har
någon sanserif, t. ex. Franklin Gothic eller Helvetica).
Närmast ursprunget
Fortfarande, efter 250 år, är arvet från Bodoni levande:
1986 tecknade Günther Gerhard Lange hos Berthold en
5
Bodoni som sökte sig närmare ursprunget än någon föregångare. Den går under namnet Bodoni Old Face och är
den mest ”autentiska” varianten av alla dem som nu finns
tillgängliga för satsproduktion.
Langes Bodoni finns ännu inte som PostScript-typsnitt,
men de flesta övriga ingår i ett eller flera av de dominerande fontbiblioteken för Mac och PC: Adobe har Linotypes
variant (nr 26), Bodoni Book (nr 118), Bauer Bodoni (nr 98;
kapitäler och gemena siffror: nr 199) och Bertholds Bodoni
Antiqua (nr 224); Bitstream har Bauer Bodoni (nr 328-31)
och en egen Book-skärning (nr 35-36).
Monotype har förstås sin egen skärning från 1921 (nr
1008) och dessutom en Bodoni Book (nr 1009); Font
Company har en Bodoni-familj med 12 typsnitt baserade
på Bauer Bodoni (BBO1-4), Monotypes Bodoni (BOD8) och
Bertholds Bodoni Antiqua (BOD1-2; kapitäler
och gemena siffror:
Typskärning
BOD6).
på Bodonis tid
De typsnitt som kalStämpelskärning och typgjutning på Bodonis
las Poster Bodoni och
tid var hantverk som krävde en för oss näsUltra Bodoni (och
tan ofattbar skicklighet. Konsten hade levt i
diverse smalfeta varistort sett oförändrad i 350 år och skulle så
anter av dem) har inga
göra i ytterligare ett knappt sekel.
direkta förebilder hos
Boktryckarkonsten, sodan den skapades
Bodoni själv, utan drii 1400-talets Europa, var ju egentligen en
ver bara kontraststyrserie uppfinningar som av Johannes
kan i hans vertikala
Gutenberg i Mainz sammanfördes till en
bokstavsformer mot
metod för att på ”konstgjord” väg framställa
det extrema.
böcker. Syftet var att så exakt som möjligt
Ultra Bodoni gjorefterlikna de ”riktiga” böckerna, d. v. s.
des av ATF 1928;
medeltidens handskrifter, präntade på pergaPoster Bodoni tecknament med gåspennans bredskurna spets.
des ursprungligen för
Det centrala i Gutenbergs uppfinning var
Linotype av C. H.
gjutinstrumentet som användes för att framGriffith 1929.
ställa de tusentals blytyper som krävdes för
Arvet från Bodoni är
tryckningen av en enda boksida.
i hög grad levande i
Men innan gjutningen kunde göras måste
persondatortypografins
själva gjutformen tillverkas: först skars en
epok.
bokstavsstämpel (patris) i hård metall.
Nu öppnas de tidiI ena ändytan av en stålstav modelleragare slutna och märdes en spegelvänd bokstavsform.
kesbundna typsnittsbi(Vi talar fortfarande om typsnitt och skärblioteken (Linotype,
ningar och den terminologiska hybriden
Monotype, Berthold
”teckensnitt” är uttryck för en moderniserm.fl.) för maskinoberoingsiver som missat det väsentliga – i varje
ende bruk på en mångfall till hälften.)
dubblad massmarknad.
En patris gjordes för varje tecken som
Typsnittsköparna –
skulle återges i tryck (versaler, gemena, siffsom för fem år sen var,
ror, skiljetecken etc.) och en uppsättning
högt räknat, ett par
patriser framställdes för varje grad. I
hundra tusen sätterier
Bodonis Italien rörde det sig om 197 patriser
i världen – är idag
för en rak antikva och 184 för kursiven. Ett
användarna av de 70komplett typsnitt krävde tusentals bokstav80 miljoner persondasstämplar.
torer som lär finnas.
Patrisens bokstavsrelief slogs sedan i
På denna expandemjukare metall och man fick en matris, en
rande marknad handgjutform med bokstaven fördjupad. Matrisen
lar vi nu över disk med
sattes in i gjutinstrumentet och en legering
oräkneliga typsnittsvaav smält bly, zink och antimon hälldes i forrianter som bär spår av
men. De gjutna typerna riktades och filades
mästaren i Parma.
till exakta mått.
Bodoni skulle troliDärefter sorterades de i kastens fack och
gen ogilla de flesta om
kunde tas i bruk av sättaren – all sättning
han kunde se dem.
på Bodonis tid skedde ju för hand; sättmaMen berömmelsen
skinen kom först ett sekel senare med
skulle han inte ha
Ottmar Mergenthalers Linotype.
något emot.
6
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Tio små och stora Quark-tips (även för dig som är expert)
Nej, du har alldeles rätt – vi kommer inte på allt själva. Och du
kan också hjälpa till! Faxa ditt
eget Quark XPress-tips till DtP.
Publicerar vi det får du en
användbar present (ej slips).
1.
Valet av symboler i fonterna Symbol
och Zapf Dingbats underlättas avsevärt av tangentkombinationerna kommando-skift-M respektive kommandoskift-R. Därmed kopplar XPress över
så att nästa tecken kommer från dessa typsnitt – men bara ett tecken. Det
fina i kråksången är att följande tecken återgår till normalfonten. Annars
brukar man råka ut för att mellanslag
och följande tecken blir i dessa symbolfonter, så att man måste gå tillbaka och välja om.
2.
Stödlinjer begränsas normalt till
sidans yttermått. För att få stödlinjer
som sträcker sig över båda sidorna i
ett uppslag och över objekt på arbetsytan hämtar du stödlinjen utanför
sidans ytterkant så att den först kommer ut på arbetsbordet, varefter du
fortsätter att dra in den över sidan.
För att i ett slag göra sig av med alla
stödlinjer alt-klickar du i respektive
linjal. Samma princip gäller här:
klickning utanför sidan tar bort arbetsytans stödlinjer och klickning vid
sidan tar bort sidans stödlinjer.
3.
XPress har en utmärkt men undangömd funktion för teckenstyrt indrag.
Med kommando-* (multiplikationstecken på siffertangentbord) skapas
ett osynligt tecken i form av en prickad insättningspunkt. Den ger fast
indrag för resten av stycket i nivå med
platsen där man slår kommandot.
Indraget ändras genom att du tar bort
tecknet och slår ett nytt. En väsentlig
fördel är att det följer ändringar i grad
och typsnitt. Det är ett utmärkt sätt
att skapa indrag i uppräkninger, efter
siffror och markörer, placera anfanger
utanför textblock, hängande citattecken etc. Denna indragsmetod används
med fördel tillsammans med falsk halfyrkant i innehållsförteckningar och
numrerade rubriker.
4.
Om du inte använder XTensions som
skapar layout- och baslinjegrid kan du
skapa en egen, med vågräta 0,1 punkt
tjocka linjer för baslinjegrid. Placera
en linje på den första radens bas och
skapa resten av griden med Duplicera
och repetera i Objektmenyn, varvid
du anger brödtextens kägel på den
vertikala axeln och 0 på den horisontella. Antalet duplikat bestäms förstås av antalet rader på sidan.
Linjerna grupperas och kan nu användas som en test för att mäta avstånd
för mellanrubriker, bilder och bildtexter. Linjegriden kan med fördel placeraspå en mallsida, som är en kopia av
textsidans mallsida. När du vill testa
en text applicerar du bara denna mallsida och återtgår till bas-sidan efter
test. En annan lösning är att dra ut
stödlinjer på mallsidan, på basis av
baslinjerastret. Se till att dra stödlinjer över pappersytan, inte över arbetsbordet för de syns inte sen. I så fall
kan du ta bort linjegruppen. Fördelen
med ett grupperat linjeraster är att
man kan flytta omkring det som en
rörlig grid. Layoutgrid skapar du hellre med stödlinjer på en mallsida.
Enklast är att beställa fram griden
från Mallstödlinjer i Sida-menyn för
den vertikala griden. För motsvarande horisontella grid rotetar du sidan
90° och drar ut stödlinjer. Därefter
plockar du bort textblocket.
5.
Ett bra mätinstrument är att skapa
ett textblock med de mått du ska
använda. Måtten anger du i måttpaletten. Ska du mäta radavstånd drar
du den på skärmen så att övre och
nedre linjer stämmer med textens
baslinjer. Blocket görs transparent
med Ingen bakgrundsfärg, 0% svart
ram och Ingen infällning. Därefter är
det bara att flytta omkring och mäta.
Du kan koppla en förklaringstext till
den, som du centrerar i blocket eller
lägger bredvid och grupperar med
blocket. Flera sådan skräddarsydda
specialmått kan du sedan ha på
arbetsbordet under ett jobb.
6.
Gör flitigt bruk av Markera allt (kommando-A) när du typograferar text.
När du klickar eller målar över texten
finns risk att ett mellanslag eller en
insättningspunkt i en blankrad inte
kommer med, och de behåller den
gamla typografin. Därmed används
kanske ett helt typsnitt vid utskriften
alldeles i onödan, och andra problem
med märkliga radavstånd och indrag
kan bli följden. Om du förstorat texten
så att den helt eller delvis inte syns i
textblocket ska du inte dra ut blocket
för att hitta all text, utan Markera allt
och ändra typografin tills texten dyker
upp igen.
7.
För att snabbt komma till slutet av ett
dokument, kan du istället för att dra i
rullgardinen använda Gå till… (kommando-.) och skriva Slut istället för
sista sidans nummer, som du kanske
inte har klart för dig. På samma sätt
kan du i fönstret Ta bort… ta bort
sidor från en given sida till slutet. I
Dokumentlayout kan du ta bort flera
sidor genom att skiftklicka. Ligger
sidorna i svit kan du nöja dig med att
skiftklicka första och sista så får du
med hela raden. Ska du kasta sidor
som inte är i svit används kommandoskift-klick.
8.
När du använder rullgardinsknappen
för att förflytta dig mellan sidorna ser
du inte var du hamnar förrän du släpper knappen och i 9 fall av 10 har du
hamnat fel. Håll ned alternativtangenten medan du drar så ser du sidorna rulla förbi.
9.
När du ska ändra inställningar för ett
verktyg ska du inte ta omvägen över
Redigera-menyn–Inställningar–Verktyg–välja verktyg. Dubbelklicka bara
verktyget i verktygspaletten så kommer du rätt på en gång.
10.
Du sitter väl inte och ändrar raminställningar genom att markera en
ram, välja inställning, markera nästa
och välja inställnng och så vidare.
Markera alla ramar som ska ha samma ramspecifikationer och ändra alla
på en gång.
7
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
DtP bjuder på färska versioner av Xtensions till Quark XPress
På disketten som följer med detta nummer av DtP finns, förutom
typsnittet Miami Vice (se sid 14)
också ett antal XTensions. En del
av dem känner säkert de flesta
igen, andra hjoppas vi ska bli en
trevlig bekanskap.
ZAPPER 3.0
Detta har varit Quarks sätt att göra
buggfixar (tekniska korrigeringar)
sedan version 3.0 av XPress.
Zapper 3.0 är den senaste versionen som Quark har skickat ut och en
av de viktigare korrigeringarna är att
den gör XPress kompatibelt med 32bitars adresseringen i system 7. För
att få den att fungera, lägger man den
i samma mapp som XPress och startar
XPress genom att dubbelklicka på
Zapper. Om allt fungerar som det ska
ger Zapper ett meddelande där den
talar om att den byter ut felaktigheter
i XPress.
Hur man ser vilken Zapper man
senast har kört? Det kallas för att
man har olika underversioner av
XPress när man har lagt in korrigeringarna med Zapper och Zapper 3.0
gör att XPress får underversion 4.
Detta ser man genom att hålla ned
alternativtangenten och välja ”Om
XPress” under äppel-menyn.
TYPESETTING MARKS
Detta är en av de bästa av de XTensions som är gratis. Den version som
är med på DtP:s diskett är översatt
till svenska, därmed följer den också
svensk typografistandard vad gäller
de ”äkta” citattecknen. Den fungerar
utmärkt med XPress 3.1, dock behövs
inte längre funktionen för fi- och flligaturer i XPress 3.1 eftersom denna
nu är inbyggd i programmet på ett
mycket mer sofistikerat sätt. Funktionen för att ta bort ”multipla” mellanslag är mycket bra, vilket även gäller
möjligheten att kunna ändra teckenföljden mellanslag / divis / mellanslag
till mellanslag / pratminus / mellanslag eller till tankestreck.
SET INSET™
Är ännu enklare än TypesetingMarks
och också mycket användbar. Det
enda den gör är att man kan ställa in
ett textblocks marginaler, men till
skillnad mot den inställning som finns
i XPress från början kan man i SetInset ställa in olika mått åt varje håll.
Set Inset gör många jobb mycket lättare att utföra trots att den inte är lösningen på några ännu så länge ”omöjliga” problem.
PM FILTER ß-1 (3.0)
För ett drygt år sedan hade PageMaker ett totalgrepp på marknaden för
sidbrytningsprogram på Macintosh.
Informella uppgifter visar att många
återförsäljare idag säljer 10 st XPress
på ett PageMaker. Om det är många
PageMaker-användare som inte byter
till XPress därför att de har så mycket
de redan gjort i PM kan man endast
spekulera i. Även om PM Filter torde
ge PageMaker-användarna en bra
orsak till att byta till XPress, är denna beta-version allt annat än vattentät. Väldigt ofta fungerar det utmärkt
att öppna ett PageMaker-dokument,
men det är inte ovanligt att konverteringen är ofullständig. Även om PM
Filter inte är felfri i sin funktion spar
den en stor del arbete.
ASAVE 3.0.1
Namnet står för AutoSave, särskilt
mycket mer behöver inte sägas. Man
aktiverar den genom att specificera
hur ofta den ska spara under Övrigtmenyn. Den första versionen av ASave som kom var ganska instabil vilket
gjorde att man snarare gjorde arbetet
osäkrare, alltså tvärt emot vad denna
XTension syftar till. Efter testkörning
av denna version i XPress 3.1 och system 7 är resultatet mycket gott.
FLASH EDITING
FlashEditing ger en bra lösning på ett
mycket vanligt problem, att ge ordentliga specifikationer till sätteriet/repron när man skickar jobben till dem.
När man är färdig för att lämna iväg
sitt dokument för ”RIPning” så väljer
man Personalize i FlashEditings hierarkiska meny (Övrigt-menyn), där
man skriver in jobbreferens, namn
mm. Sedan väljer man Order Form.
Här väljer man alla de vanliga specifikationerna för RIPning, film/papper, upplösning, rastertäthet, pos/neg
mm. FlashEditing skapar sedan ett
XPress-dokument som heter Order
Form, som den lägger i samma mapp
som dokumentet man utgick ifrån.
Detta dokument innehåller en mycket
bra uppställning i klartext (engelska)
för hur jobbet ska köras, det bästa är
att Order Form innehåller en uppställning av vilka typsnitt och bilder
som dokumentet innehåller.
GRIDLINE 1.0
Ett hjälpmedel som man hittar längst
ner i Redigera-menyn. Den placerar
ut helt vanliga stödlinjer på sidorna i
dokumentet. Den fördelar det antal
horisontella och vertikala stödlinjer
man ställer in jämt över sidan eller
uppslaget. Man kan också ta med de
marginaler som sidorna i dokumentet
har i beräkningen av placeringen av
stödlinjerna. Också GridLine är en
mycket bra, liten XTension som fungerar utmärkt i XPress 3.1.
M EXPERT SET XT
Monotypes ExpertSet XTension är ett
tidsbesparande tillägg som gör vad
Adobe borde ha gjort för länge sedan –
en koppling som underlättar användningen av Expertfonternas tecken.
Den fungerar utmärkt med de Monotypefonter som utrustats med Expertfonter, och det är i nuläget 10 st.
Under Övrigt-menyn väljer man
Use Monotype Expert Sets och får upp
ett fönster där man anger vad som ska
ersättas med Expertfontens tecken:
ligaturer – gemena siffror – kapitäler.
Beslutet kan styras till markerad text
eller hela dokumentet. Versaler
behålls förstås om man markerar versal-gemena texter. Text som en gång
typograferats med Expert-XTensionen
behåller typografin om man redigerar
den. Skulle man ångra sig finns ett
anti-menyval:
Remove
Monotype
Expert Sets, där man på motsvarande
sätt anger vad som inte ska typograferas med Expertfonten.
Denna XTension ger äntligen tillgång till Expertfonterna i produktonen av texter. En liten hake bara –
byter man typsnitt på texten förlorar
man alla Expert-typograferingar och
får börja om från början. I stället för
ligaturer får man oönskade tecken,
(t.ex. X för fl) som inte omskapas till
ligaturer i den nya typsnittets Expertfont. En annan hake: Valet av t. ex.
gemena siffror för hela dokumentet
gäller inte för ny text man skriver in.
Enligt Letrasets expert ska denna
XTension fungera på Adobes typ-1fonter, men det gör den inte. Däremot
fungerar den smärtfritt på alla Monotype-typsnitt. Vi väntar ivrigt på en
systerXTension för Adobefonterna.
STAMP 3.0
Stamp 3.0 visar sig i Övrigt-menyn
som kommandot Date & Time Stamp.
I stället för att man själv skriva in
dagens datum eller klockslaget så sköter Stamp detta, man väljer bara det
sätt man vill ha datumet eller tiden
skrivet på. Detta förutsätter dock att
klockan i din dator går rätt, har du
kommit ihåg att ändra till sommartid? Tyvärr går det inte att få programmet att uppdatera tiden/datumet
varje gång man öppnar dokumentet.
8
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Magazine designar tidningar efter demokratiska principer
På Magazine finns ingen Art Director som bestämmer formen på företagets produkter. Tre är ägare,
fem är anställda, och själva kallar de sig ofta för
”Magazine-familjen”.
De anställda hämtas uteslutande ur bekantskapskretsen. Och får hyfsad lön, åtta veckors
semester och eget ansvar. Alla gör dummyjobb, alla
har egna kunder.
Magazine är ett företag som designar och producerar tidningar. Det som skiljer företaget från många andra som
sysslar med samma sak är följande:
• Magazine producerar bara form, ingen text.
• Magazine har ett högt rationaliserat produktionssystem, där kunderna lämnar text per modem.
• Magazine jobbar mest med PC och programmet 3B2.
För att börja med sista punkten – varför PC och inte
Mac? Varför det krångliga programmet 3B2 och inte
PageMaker
eller
Quark
MAGAZINE OCH TEKNIKEN
XPress?
På mindre än tio år har Magazine
– När vi skulle välja ett
passerat tre stadier i datoriseringen.
nytt system för två år sedan
Från gamla ETC, som satte på
var Macintosh inget alternaFederativ från gamla ABC 80, fick
tiv för oss, säger Lasse
Magazine med sig datorer som snart
Johansson. Alla ”mackade
blev omoderna. Pengar från de första
tidningar” som folk gav ut
större jobben plöjdes ner i ett nytt,
avskräckte oss. Dessutom
modernt Xenotronsystem för inskrivhade vi gamla kontakter med
ning och skärmombrytning. ”State of
Textdata, där vi redan låg
the art” när det köptes, i dag hoppon-line från vårt Xenotronlöst efter. Första maskinen kostade
system. Textdata har varit
350 000 kr, en svindlande summa.
med om att utveckla 3B2, och
Då knöts också de första kontakterhar bidragit med sina kerna med Textdata.
ningstabeller.
I dag arbetar Magazine i ett PCTextdata, ett kvalitetssätbaserat Novell-nätverk, med programteri som finns i Stockholm,
met 3B2. Kunderna lämnar texter via
Göteborg och Malmö, har
modem direkt in i Magazines server.
också den svenska franchisen
Där kan t.ex. Torbjörn Sköldefors, en
för FontShop.
Magazine-anställd som huvudsakli– Med 3B2 fick vi bättre
gen jobbar på Gotland, gå in via
typografisk kontroll än med
modem och hämta material till
något program på Macintosh,
Polistidningen, som han gör i Quark
genom egna macron kunde vi
XPress (han är en av de få på
definiera typografimallarnas
Magazine som jobbar på Mac).
alla egenskaper, säger Lasse
När sidorna är klara modemar
Johansson.
Magazine över dem till Textdata, där
3B2 hade tidigt perfekt
de rippas. Nästa steg i den tekniska
skärmpresentation av typogutvbecklingen blir kanske egen fyrrafin, med förstoringar upp
färgsrepro; Lasse Johansson talar om
till 10 000 % (!) långt före
ett system från Dai-Nippon, men inga
ATM, om nu någon minns
beslut är fattade.
hur det var att jobba med
typografi innan ATM fanns.
Magazine startade i början på åttiotalet sedan fem personer lämnat ETC ( det lär vara tioårsjubileum 1993). 1983
omsatte Magazine 150 000 kr. Det var lite av ”Fem på nya
äventyr”. 1992 kommer Magazine att omsätta närmare sju
miljoner kronor, om allt går som planerat.
AGA var en av de första kunderna, och från 1986/87 gör
Magazine deras internationella kundtidning Innova, liksom många andra mindre AGA-produkter. Sedan en del av
de ursprungliga ETC-exilerna lämnat även Magazine har
företaget tre ägare; Lasse Johansson, Lena Carlberger och
Susanne Rolf.
Totalt är det sju och en halv tjänst på Magazine, varav
sex och en halv är tidningsformgivare. Alla jobbar jämsides, det finns ingen fin Art Director som bestämmer hur
saker och ting ska se ut.
– Målet är att skapa en arbetsplats där alla har lika
värde, säger Lasse Johansson.
Alla på Magazine tjänar inte lika mycket, men lönepolitiken har det målet. Vid varje lönehöjning får de som tjänar minst större höjning än de som tjänar mest.
En annan del i detta är att se till att arbetsmiljön är
trevlig och maskinerna de bästa. Personalens skaparlust
släpptes lös i lokalerna som Magazine jobbar i vid Åsögatan på Söder i Stockholm. Kåken är ett gammalt bryggeri
med karaktäristisk tegel- och järnarkitektur. Grannarna
är inte sällan i samma bransch; här jobbar exempelvis Bo
Berndal och Gary Newman.
Nu är Magazines lokaler väldigt ”designade” med specialgjorda arbetsbord där bara underredena kostat åtskilliga
tusenlappar per styck (spanska, från C&Bi) och tufft
olackad plåt i kontrast med trä.
Nytt profilprogram av Gabor Palotai
Ett annat tidens tecken är att Magazine plockat ner sin
hemtrevliga emaljskylt i svart/vitt och låtit Gabor Palotai
designa en ny logotyp. Lite obegripligt att gå utanför
firman, tycker Magazine närstående, även om priset för
skinnömsningen var överkomligt (under 100 000 kr). Nya
loggan är i svart och rött, har tre kyliga versala ”M” ställda
på högkant, och ett konstruktivistiskt arrangemang med
adress och telefonnummer.
Magazine har vuxit ifrån det stadium då de, av ekonomisk nödvändighet, var tvungen att göra allt själva.
Företaget lever inte längre ur hand i mun. Nyrenoverade
lokaler, ett nytt profilprogram – och nu satsar man på telemarketing!
– Telemarketing är ett billigt och effektivt sätt att sälja
våra tjänster, säger Lasse Johansson. Efter ett kontaktsamtal skickar telemarketingföretaget provtidningar,
sedan ringer de upp och erbjuder en träff.
Hur får man kunder? Det kan vara långa och snirkliga
vägar fram till ett kontrakt. I Chaplins fall sökte redaktören Jannike Åhlund kontakt med flera formgivare. Första
kontakten med Magazine togs tidigt 1990, men inte förrän
i oktober samma år bestämde sig Chaplin för Magazine.
– Det som fällde avgörandet var att vi var relativt
många och att vi var väl organiserade jämfört med andra
design- och produktionsbyråer, säger Lasse Johansson.
Leveranssäkerhet och erfarenhet av många produktioner
är sådant som kunder letar efter.
”Vi är konservativa”
Lasse Johansson och Lena Carlberger gjorde design och
dummy för nya Chaplin.
– Fortfarande är 95 % av det vi gjorde till nummer ett
kvar, säger Lasse, inte utan stolthet. Vi är ”konservativa”,
vi ändrar inte något i onödan. Folk ska känna igen sig i tidningen.
Jobbet med Chaplins omgörning följde ett mönster:
• Först gick Lena och Lasse igenom tidningen och klassade olika typer av material; gjorde en redaktionell struktur.
• Sedan beskrev redaktionen vilken typ av tidning de
ville ha, i termer som ”modern”, ”fräck”, ”seriös” eller
andra begrepp.
– Det handlar om ett slags psykoanalys utan att diskutera detaljer, säger Lasse Johansson.
9
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
• Därefter jobbade Lena och Lasse på egen hand.
Processen tog tre veckor, sedan visade man dummyn. Alla
bitar var på plats.
Läsekretsens reaktioner var delade (”vi vill ha tillbaka
gamla fula Chaplin”) men de flesta tyckte som Ingmar
Bergman: ”Nu kan man ju läsa tidningen”.
Typsnitten är Gill och Simoncini Garamond, emellanåt
kompletterad med andra rubriksnitt när så behövs.
Samtidigt som det finns väl planerade ”obegripligheter” i
designen (”allt får inte vara tydligt, logiskt, klart och vackert” säger Lasse Johansson) så finns en fast struktur. De
fasta avdelningarna återfinns på samma ställe, ser likadana ut nummer efter nummer. God produktionsekonomi och
god ”läsarekonomi”.
– Vi får in mycket text i Chaplin, säger Lasse Johansson. Artikeln om Woody Allen i nr 2/92 var 40 000 tecken!
Då gäller det att ha en form som inte gör allt jämntjockt,
att kunna behålla en rytm i tidningen.
Jämntjockheten är det största hotet, anser Lasse
Johansson. Typografisk konsekvens behövs, javisst, men
han slår ett slag för de omotiverade avvikelserna, lekfullheten och det irrationella.
Varför gemena anfanger?
Varför har Chaplin (och många andra
Magazine-tidningar) gemena anfanger? Ja,
varför inte? Lasse Johansson har inget
annat svar, men anser att det räcker.
– Det går jättebra att göra tidning med
ett enda typsnitt, säger Lasse Johansson.
Har du bara en läsbar antikva, och en typografisk hierarki med olika nivåer, så räcker
det som förutsättningar för formen.
Magazine har ofta starkt markerade
bildtexter i sina produktioner. Likaså jobbar man gärna med olika spaltbredder i
samma tidning.
– Det är skillnaden mellan olika saker
som driver läsningen framåt, säger Lasse
Johansson. Se på Månadsjournalen exempelvis, de har inte begripit det.
– Månadsjournalens omgörning är en
svensk adaption av ett amerikanskt, dekorativt sätt att jobba; tidningens form saknar styrka och koncentration, säger Lasse
Johansson.
– Det blir väl mycket typsallad, väl
”trevligt”, med massor av utsmyckning på
varenda sida. En typisk blädderprodukt.
– Sidorna ser ut som tavlor, eller garnerade tårtor…
Samtidigt tycker Lasse Johansson att
det är konsekvent genomfört. Hantverket
är gott, men det är fel tänkt, typ.
– Eller ta Upp & Ner, en tidning med en
fantastisk potential, säger Lasse Johansson. Men formen släpar efter, den är inte
samtida med tidningens innehåll. Formen
och estetiken bakom är totalt omedveten.
”Sveriges snyggaste tidning – 1975”
säger Lasse Johansson med ett garv som
det är svårt att inte stämma in i.
Vi förenas i vår beundran för Nöjesguiden, som behållit sin grundform genom alla
år, märkligt opåverkad av alla byten på
AD-stolen.
Fast det kanske bara betyder att någon
annan (eller något annat) styr formen?
DtP-panelen tycker till
om Magazines produktioner
Trots att det inte finns något vakande öga i form av
en Art Director på Magazine finns det gemensamma nämnare i flera av de tidskrifter Magazine
formger. Klassen är genomgående hög, typografin
medvetet behandlad – oftast möts läsaren av en
behaglig atmosfär av kvalitet när han/hon öppnar
tidningen.
Chaplin
Upplaga 8 000, utkommer med sex nummer per år. En av
Magazines tunga produktioner – inte i bemärkelsen jobbig,
eftersom redaktören är både klipsk och trevlig, mera i
betydelsen profilskapande. Med omgörningen av fula
filmtidningen Chaplin presenterade sig Magazine för en ny
publik. Denna tackade och tog emot. Annonsmarknaden är
mera svårflirtad.
De kritiska röster som höjts mot formen menar att det
faktum att tidskriftens ämne är
LASSE JOHANSSONS VISION
bilden inte fått genomslag i
Framtiden, för Magazine och för branChaplin. Typografin är som alltid i
schen, pratar Lasse Johansson gärna om.
Magazines produktioner stark och
Bilder är framtiden, och precis som
lagom lekfull, irrationell. Som så
PageMaker och andra dektop-program lärofta är typsnitten Gill och
de oss att redigera form och typografi komGaramond. I 3B2:s barndom fanns
mer nu de digitala bildformaten och bildbedet ju inte så många typsnitt att
handlingsprogrammen att lära oss att
välja mellan, därmed inte sagt att
formge och redigera bilder.
Magazine skulle ha valt annorlun– Digitaliseringen av typografin gjorde
da om de fått redesignjobbet i dag.
bokstäver och andra grafiska element till
Levande kolumntitel är ett
råvara, säger Lasse Johansson. Nu är det
trevligt drag i Chaplin (d.v.s. att
bilden som i sin digitala/flytande form är
artikelns ämne markeras överst
förvandlad till råvara. Vi kan förstärka och
på varje sida). De grafiska symbomanipulera den på alla möjliga sätt.
lerna/vinjetterna är få, en öppen
Den etiska diskussionen, liksom de
låda och en optiskt intressant målupphovsmannarättsliga, lämnar vi därhän
tavla, och används på ett identiför tillfället. Klart är att det är en teknik
tesskapande sätt.
på gott och ont, som de flesta tekniska
Trots att delar av DtP-panelen
framsteg.
luftar viss kritik mot bildbehand– För framtiden måste vi kombinera
lingen (dock var det stake i bilderbildkunnande, reprokunnande och konstna i nr 2/92!) så är Chaplin en av
närlighet, säger Lasse Johansson. Multimede mest helgjutet designade tiddia, elektroniska tidningar, CD-ROM – allt
skrifterna du kan läsa i dag.
detta kommer att helt förändra mediernas
Betyg: 4 1/2 filmklappor!
villkor.
– Desktop publishing-perioden är ett
historiskt mellanled, anser Lasse
Johansson. Det digitala formatet blir slutprodukten. Text/bild/ljud/animation förenas i en och samma enhet.
Minneskapacitet blir billigare och billigare,
datorerna blir snabbare och snabbare.
– I framtiden, en inte alltför avlägsen
framtid, kommer Dagens Nyheter att levereras på en mjuk skärm. Klicka på bilden
på förstasidan, och den förvandlas till en
film som visar ett händelseförlopp. Dubbelklicka på en artikel och du får upp en bakgrundstext med fördjupad information.
– Markera en puff och tryck Page Down
så hamnar du t. ex. på kultursidan och kan
läsa artikeln du sökte, säger Lasse
Johansson. Och när du läst färdigt rullar du
ihop skärmen/tidningen för att ladda den
med ny information till nästa tillfälle.
Fotografisk tidskrift
En Magazine-produktion sedan
1988. Upplaga 10 000, 6 nr/år.
Snygga omslag är tradition på tidningen ”f ”, och på sid 3 kommer
sedan en för Magazine typisk och
välordnad, snygg innehållssida.
Ett och ett halvt ark grövre papper inleder och avslutar tidningen
som för övrigt är tryckt på ett fint
bestruket papper för att låta fotot
komma till sin rätt. Tongraf gör
repro och Bröderna Ljungbergs
trycker, bägge i Södertälje.
Typsnitt är Futura och Sabon. I
framvagnen är notisrubrikerna
genomgående versaler, svårläst
och lite tät smalfet Futura. I bakvagnen är notisrubrikerna genom-
10
gående gemener, liksom anfangerna i hela ”f ”. Gemena
anfanger är för övrigt ett av Magazines älsklingsknep –
och varför inte? Detta, och spelet mellan kursiva, tunna
antikvasnitt och fetare sanserifer i rubriker, ger en spänning som lockar ögat.
Breda spalter med generös kägel är här, liksom i
Chaplin, ofta förekommande. Läsning ska ske i lugn och
ro, boktypografin kommer till användning. Blankrader,
långa indrag och kapitäler, eller centrerade mellanrubriker av moderat storlek och svärta sprider ro över sidorna,
och skapar därmed utrymme för fotokonsten. DtP-panelen
är förtjust.
Betyg: 4 magnesiumblixtar.
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Dock är det lite märkligt att spärra isär stilen i vinjetterna så mycket att den blir svårläst – en skrivstil ska ju
hänga ihop. Annars har Globala Affärers form många av
de egenskaper du hittar i en typisk Magazine-produkt; det
är rent, enkelt, god typografi och delvis fina foton.
Samtidigt stör en del småsaker. Varför går pricklinjerna in i bilderna, men inte upp till spaltens överkant bredvid anfang? Varför återigen denna svårlästa, täta smalfeta
Futuran? Ett alltför frikostigt användande av ornament
ser omotiverat ut. Horungar borde kunna undvikas, tycker
DtP-panelens gnällsektion.
Betyg: 3 globformade pennvässare.
Polistidningen
Union
Union är LO:s svar på SAF:s sexiga propaganda till ungdomar. Med en upplaga på över 450 000 är det Magazines
bredaste produkt (fyra nummer per år). Union skulle kunna vara en engelsk musiktidning eller modemagasin med
ett stänk Gazette (ja, likheterna är förmodligen ett tecken i
tiden, inte ett handlån). Inledningen, avdelningen ”entré”,
för tankarna till en blind Land-redaktör från tiden då färgen återuppfanns av bondepressen. Inte så att det är
dåligt, inte alls, det ser kul och annorlunda ut, men texterna är platt propaganda och motsvarar inte förväntningarna som formen väcker.
Ett genomgående problem med Union är att det är svårt
att se var artiklar börjar och vad som är annons och redaktionellt material.
Å andra sidan får Magazine-formgivarna här utlopp för
en lekfullhet som i andra tidningar hålls i schack. Brodysnittet Industria står för en del av avantgardismen, men
mest är det halsbrytande färgkombinationer och respektlös rubrikkonst som får sidorna (och betraktarna) att studsa. Det är tittvänligt, men skulle vara bättre om inte
Interprint tryckt och LO inte snålat på papperskvalitén.
Panelen skulle delat ut högre betyg om trycket varit bättre
och läsbarhet/organisation inte fått ge sig till förmån för
färgexperiment på sina håll…
Betyg: 3 1/2 djupröda bordsstandar med oranga tofsar
på mörklila stång.
Innova
Åt AGA gör Magazine en rad tidningar, personaltidningen
Gasetten (3 000 ex, 8 nr/år), AGA World Report (på tyska,
engelska och spanska) och tidigare den numera nedlagda
”Folk i gasen”… Innova är en internationell kundtidning
för AGA, trycks på engelska i 30 000 exemplar . Bra papper, bra tryck och generös bildbudget – ”what could possibly go wrong?”. En hel del, givetvis, men det gör det inte.
Magazine förvaltar här en enkel, klar typografisk form som
vi bäst benämner lågmäld. Bilderna ges rejält med luft att
andas på, satsen i de breda, läsvänliga spalterna har en
rejäl överkägel och vinjetterna är typografiskt sparsmakade.
Betyg: 4 1/2 gastub.
Globala Affärer
10 000 ex, 4 gånger om året. Fet Futura i kombination med
Monotypes Script Bold i rubrikpuffarna på förstasidan är
urgulligt och ger genast profil, som följs upp i inlagan med
såväl vinjetter som gemena anfangbokstäver satta i samma feta skrivstil (som är ett av de få script-snitt som panelen kan acceptera).
En facklig månadstidning (22 000 ex, 10 gånger per år) är
naturligtvis ingen konstig produkt från de före detta ETCanställda vänstermänniskorna på Magazine. Att göra polisernas tidning kanske dock inte var riktigt den framtid de
såg på 70-talet; de befann sig på andra sidan barrikaderna.
Dock är Polistidningen fackets tidning, inte polisledningens, påpekar Lasse Johansson. Minitabloid med ambitiösa reportage och intervjuer, den lite kalla Futuran som
vanligt och tyvärr tryckt på vanlig newsprint med klent
resultat för färgbilderna (undantag finns). Polistidningen
produceras i Quark XPress, ovanligt för att vara hos
Magazine.
Betyg: 3 batonger.
Arbetsledaren
90 000 ex, 11 nummer per år. Det nyaste av Magazines
projekt, man har bara producerat två nummer hittills.
Arbetsledaren påminner inte så lite om Magazines andra
produkter; det är rent, grafiskt enkelt och med den lilla
touchen av absurditet. Här är det en hakparantes i kombination med en vanlig parantes som får bilda såväl vinjettmarkering som slutpunkt i artiklar och startpunkt i notiser. Sörmlands Grafiska trycker, det är stor upplaga och
ett papper som inte ger de optimala förutsättningarna,
men resultatet på bildtrycket är mycket bra, och designen
är så avskalad från oväsentligheter att bilderna får lugn
och ro på sidorna.
En petig anmärkning; varför gemena siffror på innehållssidans hänvisningar? OK att man bör ha gemena siffror i text, men annars är de vanliga ”versala” siffrorna att
föredra, åtminstone i tabellartade uppställningar. Tycker
DtP-panelens kalenderbitare.
För övrigt är reportagen uppbyggda efter ett ganska
enkelt schema, med ingress i kursiv halvfet med ojämn
höger och s-t-o-r-t radavstånd. Anfang på hela fem rader
inleder brödtexten, mellanrubrikerna är centrerad sans
serif, sans serif är också bildtexter, byliner, rubriker.
När allt ser så enkelt och självklart ut brukar det förresten vara ett säkert tecken på att en hel del tankeverksamhet och experimenterande gått in i produkten.
Betyg: 4… tja, nypressade blå overaller!
Övriga produktioner
Fackjournalen, nyhetsbrevet Facket och EG, Skola och
arbetsliv och en rad mindre tidningar. Totalt 21 titlar, plus
utländska editioner. En hel liten tidningsfabrik!
Den uppmärksamme läsaren har säkert märkt att DtPpanelen anser att fabrikanterna i Magazine-familjen rimligen borde locka allt fler nya tidningar och andra kunder
till Åsögatan på Söder i Stockholm. Vi blir mycket förvånade om inte Magazine vuxit rejält till nästa år.
11
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Fem genvägar för dig som jobbar i PageMaker
Efter något års arbete med PageMaker vet man att det går att
spara in några sekunder här och
var genom att finna genvägar i
programmen. Sekunder som sammanlagda blir timmar när det
rör sig om större produktioner.
Här några tips för dig som
använder PageMaker 4.0. Den
nya versionen 4.2 kapar ytterligare tid, mer om detta på sista
sidan i detta nummer av DtP.
1.
• Arbetar du med skrifter där text
i punktform återkommer, har du
säkert råkat ut för problemet att
få all text att linjera snyggt –
som vi visar här. Det vill säga
att all text linjerar, men punkten ligger utanför. Gör så här:
• Välj ”Stycke”, ange som vänsterindrag ett värde som är två
millimeter större än det du brukar ha som första-indrag. Ange
första indraget till –2.
• Nu ska det hela fungera, kanske
behöver du justera värdena
något tills det passar just din
brödtext. Förmodligen ser du,
om du arbetar med flera stycken
text, att det är olika mycket luft
mellan punkten och första bokstaven i de olika styckena. se
punkt 3, fasta mellanslag hur du
justerar detta.
2.
Även om färghanteringen i PageMaker har sina brister, kan du göra en
hel del färgseparationer själv – förutsätt att du har ett tryckeri som kan
hantera dina färdiga dokument rätt.
Färg hittar du i Objekt-menyn, och
där kan du välja färdiga PMS-färger
(se Pantone Matching System, som du
kan köpa i fackhandeln) eller själv
komponera färger enligt europa-skalan (som baserar sig på processfärgerna cyan, magenta, gul och svart).
Vill du ”översätta” en PMS-färg till
europaskalan gör du så här: Välj
”Färg”, klicka därefter i ”ny”. Klicka i
Pantone-rutan, välj därefter önskat
färgnummer. Klicka OK. Nu kan du
avläsa hur många procent cyan,
magenta, gul och svart din önskade
PMS-färg innehåller. I den här rutan
kan du också döpa dina färger. Kanske är det praktiskt att du döper dem
efter det system som används för
europaskalan, exempelvis 45X0 (betyder 40% gul, 50% magenta, 100% cyan
och 0% svart) eller kanske vill du ha
namn som apelsingul eller himmelsblå. När du döpt färgerna och klickat
OK har du redigerat egna färger i
färglådan. Färglådan hämtar du
genom att välja den i menyn Fönster.
Klicka på det objekt du vill ha färgsatt
och därefter i färg-fönstret, så har du
en färdig separation med dina angivelser. Observera att detta arbete inte
kräver att du har färgskärm. Om du
vill färgsätta rubriker, färgplattor,
raster etc på din gråskaleskärm ser
du färgerna som gråtoner. Kom bara
ihåg att göra en efterkoll genom att
klicka på objekten så att du ser att du
valt rätt färg. Text färgsätter du
genom att först markera den med textverktyget så att den blir inverterad.
Diskutera dina färgseparationer med
sätteriet så att de rippar med rätt tillval. Du får då som färdigt resultat
fyra filmer, en för varje processfärg.
Alternativt en svart-film och en
tilläggsfilm för varje tillvald PMSfärg. OBS-tänk på att ripp-priset blir
högre – å andra sidan sjunker kostnaderna för montage.
3.
Fasta mellanslag är bra att lära sig
använda av två skäl. Dels för att de
alltid är lika stora – de tänjs inte ut
eller trycks ihop som andra ordmellanrum, dels för att de håller ihop två
ord när texten byter rad. Exempel på
det senare är 25 000, där 25 riskerar
att hamna i slutet på en rad och 000 i
början på nästa. Det finns tre fasta
”bredder”, som på traditionellt typografispråk kallas helfyrkant (kommando-shift-m), halvfyrkant (kommando-shift-n) och kvartsfyrkant
(kommando-shift-t). Ett ”vanligt” fast
mellanslag (vars bredd anpassar sig
efter hur mycket luft det finns i textraden) får du genom att trycka altmellanslag. Varianter på temat är
hårt bindestreck (som inte avstavar
utan håller samman ordled): kommando-alt-divis, och hårt snedstreck:
kommando-alt-/.
4.
Med hjälp av ”Färg” kan du också
redigera egna rastertoner om du inte
är nöjd med de befintliga. Välj exempelvis 17% svart så får du ett raster
med detta värde. Vill du fylla en ruta
med rastertonen 17% väljer du först
100% under ”Fyll”, därefter klickar på
färgen ”grå 17”, eller vad du nu valt
att kalla din färg. Det kan kännas
som en bakväg, men tänk på att du
ska fylla rutan till 100% med färgen
17% svart. Det finns logik i allt!
5.
Att få rastren att bli snygga i tryck
kan vara ett problem. Kanske har ni
råkat ut för exmpelvis 20% raster som
sett mycket mörkare ut i tryck? Särskilt påtagligt blir det om ni trycker
på vanligt tidningspapper i rulloffset.
Förmodligen har sätteriet rippat med
för hög rastertäthet. Rasterlinjerna
ligger för tätt och med normal punktförstorning i tryck ”slammar det igen”
och blir ett ojämnt och smetigt raster.
Enklaste sättet att ha koll på hur
rastrena blir i tryck är att be tryckeriet ange önskad rastertäthet och sedan
tala om denna för dem som rippar.
Något mer komplicerat är att göra en
egen utskriftsfil och skicka med den
till sätteriet. Gör så här: Öppna ett
ordbehandlingsprogram genom att
dubbelklicka på programsymbolen.
Välj sedan ”Öppna” och sök dig fram
till mappen APD-dokument som ligger
i mappen Aldus, som ligger i Systemmappen. Dubbelklicka på det APDdokument som heter likadant som den
skrivaren som ska användas – exempelvis Linotronic 300. Du får nu fram
en text som innehåller instruktioner
till skrivaren. Sök dig fram till textsnutten
@ScreenFreq: ““. Mellan “ “-tecknen
skriver du in önskad linjetäthet,
exempelvis
@ScreenFreq: “85” om du önskar 85
linjer per tum. Gör inga andra ändringar! Spara dokumentet som ASCIIfil (text) och döp den till vad som helst,
bara det slutar på .apd
Vid rippning ska denna textfil vara
vald i rutan ”Skriv ut...”, längst ner.
Då kommer det att fungera. Lite
krångligt, men bra att veta om man
rippar själv eller hos någon som inte
alltid har kläm på det tekniska.
BONUSTIPS FÖR QUADROR
• För Quadra-användare: Fyra av de textmonteringsfilter
som
medföljer
PageMaker fungerar inte tillsammans
med Quadras 68040-processor. Aldus
har gratis uppgraderingar av dessa
filter.
12
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Desktop repro i praktiken – SKTF-tidningens lärdomar
Eftersom den grafiska branschen kommit att domineras av Macintosh var det många som höjde ett
förvånat ögonbryn när vi på SKTF-tidningen för
snart två år sedan valde PCn som plattform för sidbrytning och layout (desktop) på skärm.
Det främsta skälet var ekonomiskt. Desktop på PC kostade
bara en fjärdedel av en macintoshbaserad lösning.
Dessutom var en PC-lösning lätt att integrera med
befintligt nätverk och annan utrustning. Vi räknade med
att nyinvesteringen skulle tjänas in under första året. Ett
annat skäl var att vi inte hade tänkt bryta sidor i fyrfärg,
vi skulle låta göra repron på traditionellt sätt och bara
lämna svartvita sidor till rippning. All färg skulle monteras manuellt. Beträffande typografi och layout visste vi att
Aldus sidbrytningsprogram PageMaker inte skulle ge oss
några större problem.
Nu blev det inte riktigt som vi tänkt. Våra tryckeriförhandlingar ledde oss till det finska tryckeriet Helprint OY.
De erbjöd bra pris på djuptryck i samma magasinsformat
vi då hade, men vi kunde inte tänka oss att låta göra reprot
på andra sidan Östersjön. Istället startade vi, via Helprint,
ett samarbete med reproföretaget Autograf, nuvarande
Scannrepro i Stockholm, som hade ett nytt system på gång
för digital prepress med fyrfärgsrepro och rippning för
både PC och Macintosh – CyberChrome.
Vi såg provtryck och pratade med tekniker och reprofolk
som varit över till USA för att på plats utvärdera
CyberChrome-tekniken. Kvaliten var fullt jämförbar med
vad traditionell repro hade att erbjuda. Dessutom skulle vi
kunna ta steget fullt ut och montera färgtonplattor och
lågupplösta färgbilder på skärm. Till tryckeriet skulle vi
lämna färdig sidfilm. Eftersom CyberChrome är ett PCbaserat prepressystem med support för fyrfärg till både PC
och Macintosh trodde vi inte att det skulle bli några större
problem.
Ett halvårs helvete
Under första halvåret genomgick vi alla tänkbara kval, vi
hade gått från arkoffset i Katrineholm till djuptryck i
Finland på ett sämre papper, vi hade fått längre utgivningstid och vi hade satsat på en prepressteknik som inte
levde upp till förväntningarna.
På redaktionen gick allt enligt planerna, nåja nästan i
alla fall. Problemen kom när text, tonplattor och bilder
skulle skulle bli till tryckfärdig sidfilm. Reproföretaget försökte till en början att konvertera våra PC-PageMakersidor till Macintosh dito. Det gick inget vidare. Problemet
var att texten inte bröts identiskt lika på de båda systemen. På Macen blev radfall, avstavningar och kerning
annorlunda vilket i sin tur tvingade fram en massa justeringar som ingen ville betala för. Och eftersom cyberchrometekniken visade sig vara lite nyckfull var de beroende
av att kunna ta upp sidan hos sig för ny utskrift till rippen.
Vårt reproföretag fick lov att använda PC de också för att
rippa våra sidor. Nästa hake visade sig vara problemet att
få rätt raster på tonplattor och bilder. Djuptrycket krävde
150 lpi och PageMaker/CyberChrome levererade allt som
oftast lägre linjetäthet och felaktiga rastervinklar med
ojämn kvalitet som följd.
Hos CyberChrome, i USA, skyllde man problemen på
PageMaker och Aldus skyllde i sin tur på brister i Windows skrivarrutiner. Sanningen låg antagligen någonstans
mitt i mellan. Bristande erfarenhet av PC prepress och
dålig support från USA gjorde inte felsökningen lättare.
Ett halvår, 12 nummer, tog det innan resultatet började
likna det vi kommit överens om. Vi beställde bilder, fick
tillbaka dem lågupplösta via modem för beskärning och
slutgiltigt montage. Vi monterade, layoutade och korrekturläste. Annonsoriginal till framför allt våra många platsannonser skapade vi direkt i PageMaker. Vi hade bevisat
att det går att göra en 14-dagarstidning i fyrfärg på PC.
Men höll kvalitén? Nej, inte i längden. PC-prepress i löpande produktion med lågupplösta bilder gav alltför ojämn
kvalitet. PageMaker på PC klarar inte av att hantera tonplattor, raster och 4-färg med fullgod kvalitet ännu. Vi var
alltför ensamma om att arbeta på PC för att, via nuvarande Scannrepro, kunna ställa krav på den amerikanske
leverantören av CyberChrome. De var främst inriktade på
felkorrigering och utveckling för den dominerande Macintoshmarknaden och kunde för lite om PC för att hänga
med i utvecklingen.
Åter till traditionellt repro
I dag har vi tagit två steg framåt och ett steg tillbaka. Vi
har tillfälligt återgått till traditionell färgrepro hos Scannrepro i väntan på att prepresstekniken ska hinna ikapp. Vi
trycker på bra tidningspapper i rulloffset hos VLT i Västerås. Vi har bytt format från A4-magasin till s.k. minitabloid och vi fortsätter att producera sidor på PC-PageMaker.
Till tryckeriet skickar vi sidor i form av postscriptfiler per
modem för rippning. All färg måste vi ta bort och bara markera på papper för manuell montering. Därmed har vi fått
bättre kvalité på bilderna men avsagt oss den flexibilitet
och kontroll vi hade med det modernare arbetssättet.
Har det varit värt besväret? Ekonomiskt har vi tjänat in alla investeringar för länge sedan. Vi har kapat produktionstiden för varje
nummer med mer än hälften. Vi har bättre kontroll över våra sidor
i dag än vad vi hade för två år sedan. Och vi har mer eller mindre
mot vår vilja tvingats lära oss saker vi aldrig tidigare haft en tanke på att syssla med. Sammantaget har det nog trots allt varit
värt besväret.
Prepress på PC? Var står vi i dag?
För en- och fåsidesproduktioner hävdar sig PCn väl jämfört med Macintosh, men för löpande flersidesproduktion i
fyrfärg saknas ännu några väsentliga länkar i prepresskedjan.
Med Windows 3 och ett bättre operativsystem, DOS 5,
har PC-användaren fått möjligheter där Macintosh varit i
det närmaste allenarådande de senaste två åren. Windowsprogram som PhotoStyler, Picture Publisher och Image In Color har bildbehandlingsmöjligheter som inte står
de bästa Macintosh-programen långt efter. Corel-Draw,
Freehand och nu snart Illustrator erbjuder möjligheter för
avancerad grafik och ensidesproduktion. Alla dessa program är kompetenta nog att internt färgseparera till disk
för vidarebefordran till rippning på film. Många fler programtillverkare är på väg med nya program. Inom några
år kommer det förmodligen att finnas flera PC-program för
varje Macintosh-program att välja mellan. PCn som plattform är unik i sina möjligheter att till låga priser erbjuda
kraftfull prestanda och valfrihet åt var och en efter behov.
De prismässiga fördelar som PCn erbjuder gör prepress
på PC till en kommande stor marknad för de som är beredda att hoppa på tåget.
I dag finns dock ett par stora problem som vi inte kan
sticka under stol med. Ett är bristen på kompetenta program för flersidesproduktion. Ett annat är bristande kunskap och intresse på reprosidan.
13
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
För flersidesproduktion i fyrfärg gäller i dag att
PageMaker 4.0 inte klarar detta till professionell kvalitet.
Den typografiska kvalitén håller hög standard men avsaknaden av stöd för professionell fyrfärgsproduktion tvingar
PC-användaren att leta på andra håll. Ventura Publisher
4.0 kan bli ett strå vassare med sina tilläggsprogram för
fyrfärgshantering: Scan, Separator, Color Pro och
PhotoTuch. Ventura lämpar sig dock, enligt min mening,
bäst för produktion av strama trycksaker, det vill säga det
som PageMaker inte lämpar sig lika bra för. Qark XPress
är på väg till Windows och kommer av allt att döma att
fungera på liknande sätt som sin Macintosh-kollega. Hur
det verkligen blir återstår dock att se när programmet är
klart. Erfarenheten säger att den första generationen program som “översätts” från Macintosh till PC brukar vara
ganska felbetyngda och långsamma.
Med PC-versionen av Adobe Illustrator följer programmet Separator. Det kan separera färgbilder i sidbeskrivningsspråket postscript. Det intressanta med Separator är
att Adobe valt att gå förbi Windows postscripthantering
genom att använda separata skrivarspecifika styrfiler på
samma sätt som Macprogrammen gör. Det ger skrivartillverkarna möjlighet att leverera egna korrigeringar till programmen – vilket de inte kan eller vill i dag. Det är möjligt
att detta är lösningen för de som i dag skyller dålig kvalitet
på dålig skrivarhantering.
Reproindustrin måste skärpa sig
Prepress på PC har kommit för att stanna. För att nå riktig framgång krävs dock att reproindustrin vaknar upp. I
dag är den försiktig och ovillig att pröva nya lösningar. Det
finns programvara och system i USA som klarar att professionellt separera postscript från både PC och Macintosh
t.ex. Publishers Prism. Men i Sverige finns i dag bara ett
reproföretag som säger sig kunna rippa fyrfärg från bägge
plattformarna. Varför inte själv köpa ett program för cirka
10 000 kr och leverera separerade sidor på diskett? Helt
enkelt därför att det krävs en nog så kunnig reprotekniker
bakom tangentbordet. Har du kunskapen, pengarna och
tålamodet kan det vara dags att slå till. Det moderna
reproföretaget ska kunna förse båda plattformarna med
professionellt scannade bilder, kunna färgseparera och rippa för både PC och Macintosh.
PCns tungfotade operativsystem DOS ersätts snart av
ett nytt grafiskt och om ni så vill Macintosh-liknande operativsystem. Frågan är bara när. IBM har sitt OS/2 som
visserligen ska kunna erbjuda 32 bitars (läs snabbare och
kraftfullare) grafikhantering utan minnesbegränsningar
men som haltar betydligt i prestanda och support från programtillverkare. Microsoft utvecklar av allt att döma
Windows till ett nytt operativsystem. Dels lär Windows
komma i en 32 bitars version – redan i nuvarande version
finns visst stöd men inga program för detta – och dels
utvecklar man Windows NT (New Technology) som är
tänkt att ersätta DOS på kraftfulla maskiner. Vad denna
utveckling kan tänkas leda till är naturligtvis svårt att gissa. En sak torde dock vara klar – det kan inte bli sämre.
Krav på en fungerande PC-arbetsstation
Utvecklingen av PCn pågår för närvarande med rasande
fart. Maskinerna blir snabbare och billigare. För under
50 000 kr kan man i dag köpa en PC som i prestanda är
kraftfullare än en Macintosh för det dubbla priset.
Fyrfärg på PC ställer stora krav på utrustning.
Generellt kan man säga att snabbast är bäst, dvs en 486processor på 33 eller 50 Mhz. Arbetsminnet ska vara minst
8 Megabyte (Mb). Ska man arbeta med inscannade originalbilder i fyrfärg bör arbetsminnet vara minst det dubbla.
Den övre gränsen för vad du kan installera brukar dock
ligga på 32 eller 64 MB i en modern PC. Hårddisken ska
vara stor och snabb, inte mindre än 400 Mb. En högupplöst
bild i fyrfärg i A4-storlek tar upp omkring 80 Mb, separerad tar den upp 240 Mb. Ska man arbeta med originalbilder krävs flyttbara hårddiskar, band eller optiska diskar
som man kan skicka till reprot.
Grafikkortet ska klara det du vill göra. Ska du syssla
med enklare bildhantering och lågupplösta bilder räcker
det med 256 färger, men vill du redigera originalbilder bör
du ha ett 24 eller 32 bitars grafikkort som är optimerat för
Windows. Bildskärmen ska vara en stor lågstrålande
färgskärm 19-21” och klara hög vertikal svängningsfrekvens – minst 70 Khz – för att inte uppfattas som flimrig.
För inläsning av svartvita bilder och mindre färgbilder är
det viktigt med en bra scanner. Det finns i dag ett par som
klarar både färg och svartvit, papper och dia. Dessa lämpar sig, vad gäller färg, bara för enklare bilder. Problemet i
dag är inte i första hand scannern i sig utan inläsningsprogrammen till scannern. Få, om några, program erbjuder
acceptabla möjligheter till kallibrering och finjustering av
scanner, skärm och skrivare.
10 STEG MOT LYCKAD PREPRESS
Tänk igenom och förbered ditt projekt så att du själv är på
det klara med vad du vill göra. Det låter banalt men allt förberedande arbete och planering på det här stadiet gör att kostnaden minskar väsentligt i slutändan.
Ta kontakt med ditt repro, tryckeri etc. Ta reda på vad de
kan erbjuda, vilka krav som ställs från deras håll för ett
lyckat slutresultat – de har både erfarenhet och kunskap som är
värdefull för dig. Har de Macintosh? Har de PC? Vilka program
har de? Vilka typsnitt har de? Är de beredda att komplettera
med nya program och typsnitt?
Gå igenom vilka kunskaper du har inom arbetsplatsen. Ta
reda på vad kompletterande utblidning kostar, hur lång tid
den tar. För mer speciella krav är det bäst att förlägga utbildningen till din egen arbetsplats.
Kontakta andra med erfarenhet av produktion inom ditt
område. Det finns alltid någon som prövat det du vill göra.
Sammanfatta, ta fram ett offertunderlag och hyr in en konsult för de områden som du inte själv behärskar. Ju mer förberedd du är desto billigare blir det. En kompetent konsult ser
vad du missat. Tro dock inte att en konsult är bra på allt bara
för att denne är bra på en sak. En tryckerikonsult kan vara ovärderlig när det gäller att hitta rätt tryckeri till rätt pris medan
samma konsult kan vara värdelös på att bedöma prepress.
Ta in offerter från flera håll.
. . . . . .
Begär att få göra produktionsprov med text och bild. Tala
noga igenom med repro/tryckeri/rippare vilka förutsättningar som gäller i dag. Vilka format fungerar, hur ska materialet överföras, vilken tid tar det, vilka referenser finns. Ifrågasätt
och begär att med egna ögon få se exempel på material liknande ditt eget projekt. Kontrollera att repro, ripp och tryck passar
för varandra. Begär en prislista med alla väsentliga delar i ditt
projekt uppdelade för sig. För större projekt är det också viktigt
att göra en bedömning av samarbetspartnerns likviditet.
Gör en utvärdering och räkna på dina kostnader, nyinvesteringar etc.
. . . . . .
Ta eventuellt in en konsult för kontraktskrivande.
1
2
3
4
5
➏
7
8
10
➒
Skaffa den kompletterande utrustning du behöver. Låga
priser innebär ofta inte sämre kvalité men säkert sämre
support. Har du inte egna kunskaper ska du köpa dem. När du
väl är i produktion har du varken tid eller råd att lära av dina
misstag. Serviceavtal kan man skriva för första året och sedan
säga upp om det inte längre behövs.
14
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Liten handledning för CD-ROM-nyfikna typsnittskonsumenter
Överpriserna på typsnitt skapar
utrymme för pirater. Priserna
måste ner till en sund nivå!
Precis som den mindre nogräknade
kan köpa en stulen Mac i Gula
Tidningen kan personer med rymliga
samveten köpa ”stulna” typsnitt.
Att kalla Berling för ”Belfast” för
att slippa betala Karl-Erik Forsberg
några välförtjänta kronor är faktiskt
omoraliskt.
Serials CD är ett aktuellt exempel.
Egentligen har Bitstream gjort samma sak, kopierat klassiska typsnitt
och döpt om dem för att slippa betala
royalties. Skillnaden ligger i kvalitet.
Ett typprov från Serials fick vi över
huvud taget aldrig att fungera.
Monopolet straffar sig
Utrymmet för lågprishajarna skapar
dock de dominerande typsnittstillver-
Leverantör
Faxnummer
karna (läs: Adobe) genom sin vettlösa
prispolitik. Ett sätt att komma något
billigare undan är att köpa en CD.
Många företag som DtP varit i kontakt med anser att det inte finns
någon marknad för typsnitt på CDROM i Sverige. Andra tar bara in CDROM-skivor om de får en beställning.
Till de företagen hör Adept i
Halmstad, Aroma Acces i Norrköping,
Nahab på Ekerö och Madcap på
Lidingö (som finns med i vår lista).
På vissa CD-ROM-skivor har du
direkt tillgång till alla lagrade typsnitt. Andra skivor är kodade och du
betalar en grundplåt för själva skivan
och sedan en avgift varje gång du vill
komma
åt
ett
nytt
typsnitt.
”Upplåsning” av typsnitten sker
under kontorstid.
I priset på de kodade CD-ROM-skivorna ingår ofta några typsnitt. Dessa
väljer kunden, men urvalet är begrän-
CD
Mac/PC
Graphisoft
0760-913 87
Optifont
Mac
Sättning & Sån´t
019-10 73 31
Serials Typecollection Mac/PC
Letraset
08-29 19 95
Type On Call, Adobe
Letraset
08-29 19 95
Agfa-Gevaert AB
sat. Som exempel kan nämnas att vid
köp av Adobes Type On Call kan man
välja två av typsnitten Adobe
Garamond, Tekton, Utopia, Adobe
Wood Type 2, Bembo, Arcadia,
Industria Insigna, News Gothic,
Stencil, Hobo samt Brush Script.
Bembo, Garamond och Sabon
I Monotypes FoneFonts ingår tolv typsnitt ur följande åtta familjer: Bembo,
Monotype Garamond, Grotesque,
Nimrod,
Monotype
Baskerville,
Plantin, Photina och Sabon.
Agfa erbjuder gratis uppgradering
av sin CD-ROM-skiva, Monotype tar
en avgift på 345kr och Adobe har inte
bestämt sig för vad det ska kosta. Hur
ofta de uppgraderas varierar och det
är ganska oklart om det sker så ofta
som tillverkaren lovat.
Här nedan finner du en översikt av
typsnitt på CD-ROM-skiva i Sverige.
Pris
Pris per
Antal
för skivan
typsnitt
typsnitt
Övrigt
9900
0
400
DtP har inte testat
8888
0
999
DtP avråder från köp
Mac
925
600
1000
2 familjer gratis
FoneFonts, Monotype
Mac
925
600
1450
12 typsnitt gratis
08-793 01 71
AgfaType 3.0
Mac
300
790
1900
Se nedan*
Fontshop
08-21 28 00
Type On Call, Adobe
Mac
800
415
1000
2 familjer gratis
Fontshop
08-21 28 00
FoneFonts, Monotype
Mac
999
535
1450
Se nedan**
Software Revolution 021-13 42 08
Type On Call, Adobe
Mac
925
700
1000
Software Revolution 021-13 42 08
Letterpress, Kagema
Mac/PC
28 000
0
613
Software Revolution 021-13 42 08
AgfaType
Mac
350
365
1600
Graphic
0764-693 18
Scantext Headline
Mac/PC
95 000
0
900
Bara rubrikstilar
Software Plus
011-28 27 10
Type On Call, Adobe
Mac
900
500
800
2 typsnitt gratis
DMC
031-58 22 90
Educorp
Mac
510
0
150
1300 bilder i EPS-format m.m.
Fritzes bokhandel
08-20 50 21
Letterpress, Kagema
Mac/PC
29 995
0
613
CD-spelare ingår
Design & Desktop
08-730 31 38
Type On Call, Adobe
Mac/PC
798
415
1000
Madcap
08-731 77 20
Art&Type, Image Club Mac
495
?
613
Madcap
08-731 77 20
TFL, Monotype
Mac
170 000
0
1000
400 Monotype-snitt, 600 Adobe
Madcap
08-731 77 20
TT, Bitstream
Mac
700
?
1000
4 typsnitt gratis
CD-spelare ingår
20 typsnitt gratis
*Öppning av mer än 10 typsnitt ger volymrabatt, öppning av hela biblioteket 50% rabatt på priset för typsnitt utanför CD,
även 7 Mb shareware, typografiutbildning, elektronisk teckensnittskatalog m.m. Gratis uppgradering.
**12 typsnitt gratis, uppgraderingskostnad: 345kr, skivan kan fås gratis, men då är den helt låst.
15
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
Fyndhörna för desktopare
Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna.
Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris utsatt.
DtP
Köpes
Macintosh SE eller Classic. Tel 08-650 20 12, 650 09 29.
Första typsnittet i serien Les Fonts Terribles™
Stefan Lundhem, historiker och typograf, har ritat det art deco-inspirerade typsnittet Miami Vice, som inleder vår typsnittsserie Les Fonts Terribles™. Med kommande nummer av DtP följer nya typsnitt. Stefan Lundhem medverkar regelbundet i DtP, arbetar på riksdagens bibliotek och sysslar med att transkribera och ge
ut ståndsprotokoll från 1700-talet.
I Stefan Lundhems Macintosh hemma i Uppsala finns också en digitalisering
av den tyska handstilen, som användes i Tyskland från 1500-talet fram till andra
världskriget. Handstilen lärs numera inte ut, men äldre tyskar använder den fortfarande. Kommer den tyska hansdstilen i serien Les Fonts Terribles får DtP-läsarna lära sig vad öglebrytning är…
Med på disketten som följer med detta nummer finns också några användbara
gratis XTensions till Quark XPress. Läs mera om dessa på sidan 7!
Design Typografi Produktion kommer
ut
med
12
nummer
om
året.
Redaktör och ansvarig utgivare är
Pelle
Anderson.
Copyright
©
DtP.
Presslagt 22 maj 1992.
Adress
Design Typografi Produktion
Box 20158
MIAMI VICE AV STEFAN LUNDHEM
104 60 Stockholm
(Bud och besök Kocksgatan 25)
abcdefghijklmno
pqrstuvwxyzåäö
! ? / ( ) % & ø æ ü û ”;,:.
1234567890
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
PG
89 29 77-0
BG
385-6010
Prenumerationspris 1992 2 400 kr
plus moms. Garanti: Prenumerationen
kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka.
Tryck
Affärstryckeriet, Norrtälje 1992.
Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66!
✃
b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter,
under 1992 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag får då DtP från
nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten.
Jag vill ha b Mimic XTension för XPress för 795 kr plus moms.
Dessutom beställer jag typsnitten b Esseltub, b Beowulf, b
Wingbill för 350 kr plus moms per styck. Jag vill ha typsnitten för b
Macintosh, b PC. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker.
Jag vill köpa b ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” av
Valter Falk för 275 kr, b ”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal för
282 kr, b ”Typografisk handbok” av Christer Hellmark för 175 kr.
NAMN
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
POSTNUMMER
POSTADRESS
110 20 Stockholm
TELEFON
BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER
OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER
FAX
16
Design Typografi Produktion # 4 • Maj 1992
PageMaker knappar in på Quark XPress
Ofoto säljs som
eget program
I slutet av maj knappar PageMaker in ännu en bit av Quark
Xpress försprång. Då släpps uppgraderingen 4.2, som förenklar
tråkigt rutinarbete och ger möjligheter till ökad precision.
Den uppmärksammade mjukvaran till Apples OneScanner går nu
att köpa som fristående program.
Inläsningsprogrammet fungerar
tillsammans med Abatons, AVRs,
Epsons, HPs, Microteks och Panasonics scannrar. Flera populära
scannrar, t.ex. Umax och Agfa,
saknas alltså på listan.
Ofoto fick fin kritik för sin förmåga att automatiskt läsa in bilder, och ge acceptabla resultat
även med en oerfaren användare.
För Mac- och Windowsmiljö, pris
3 450 kr. Leverantör är Professional Systems, 08-632 52 50
Finesserna i System 7 för Macintosh
kan inte utnyttjas fullt ut med
PageMaker 4.0. Detta är den främsta
anledningen till att PageMaker 4.2
togs fram. I den nya versionen stöds
nya systemfunktioner som:
• Prenumerera. PageMaker kan prenumerera på filer skapade i andra
program – exempelvis texter skrivna i
olika ordbehandlingsprogram. När
filerna ändras – säg att skribenten
stuvar om sin text – följer ändringarna automatiskt med in i den monterade texten i PageMaker.
• Numerisk koordinatlåda. Det blir
möjligt att placera objekt precis där
man vill ha dem genom att ange exakta värden och koordinater.
• Ballong-hjälp. Bra för nybörjaren.
Med hjälpfunktionen aktiverad kommer ”pratbubblor” med hjälptext fram
när man pekar på olika objekt.
Länk till FreeHand
• Apple Events. Skapar en länk till
FreeHand 3.1 som gör att du i
PageMaker kan ändra i illustrationer
ritade i FreeHand.
• TrueType. PageMaker 4.2 stöder
den nya typsnittshanteringen i
System 7. Tidigare behövde man hålla
ordning på skärmfonter och skrivarfonter och installera dem var för sig
på ett ganska komplicerat sätt.
TrueType är en font för både skärm
och skrivare som är enkel att installera i System 7.
Bättre utskriftsfunktioner
• Enklare att ändra utskriftsspecifikationerna. PageMaker 4.2 stöder
utskriftsfilerna PPD och PDX, vilket
gör det enklare att välja annan rastertäthet eller andra rastervinklar än
de förinställda.
• Ökad snabbhet. Programmet tar
kortare tid att starta och textmonteringen ska gå fortare. Automatisk
montering av text kan bli upp till 50
procent snabbare, lovar Aldus själva.
Som PageMaker-användare kan
man lätt konstatera att det så här
långt rör sig om ganska måttliga förbättringar.
Men tack och lov stannar inte fördelarna med uppgraderingen vid dessa nyheter. De största nyheterna står
inte Aldus självt för. Det rör sig om så
kallade additions, tilläggsfunktioner
som arbetats fram av tredjepartsleverentörer.
Förebilden för Aldus additions är
det som Quark Xpress-användarna
lärt känna som XTensions. För att
kort sammanfatta det handlar det om
snabbfunktioner som ersätter manuellt rutinarbete som annars tar lång
tid. De additions som följer med
PageMaker 4.2 återfinns under
Verktyg-menyn. Bland dem finns:
• Anfang… Fäller in anfangen önskat
antal rader i texten och anpassar
automatiskt anfangstorleken.
• Balanserar spalter… Delar upp texten jämnt i de spalter du markerat.
• Sortera sidor… Visar sidorna i ditt
dokument som miniatyrer som du
enkelt flyttar runt på skärmen. Du får
då motsvarande ändringar i dokumentet
• Skapa häfte… Skriver ut uppslag
på samma papper, så att ett häfte kan
vikas och häftas ihop med sidnumren
i rätt ordning.
• Kör manuskript… Ger dig möjlighet
att själv skapa egna manus för att
automatisera textformateringen av
ett dokument.
Fler additions kommer säkert,
dock inte som gratis tillbehör. Det blir
att lära sig att skriva egna eller att
lägga upp några hundralappar för
additions framtagna av tredjepartsleverantörerna.
I USA lanserades PageMaker 4.2
redan i november förra året, men på
grund av brister i programmet valde
Aldus Sverige att vänta med den
svenska versionen tills felen var
åtgärdade.
I slutet av maj beräknas den nya
versionen
av
PageMaker
för
Macintosh vara ute på marknaden.
Rekommenderat återförsäljarpris för
den svenska versionen är 9 500 kronor, och en uppgradering kommer att
kosta 1 400 kronor.
PageMaker 4.2 för Windows låter
vänta på sig ytterligare ett antal
månader.
Två klara brister
Två länge emotsedda förbättringar
lyser fortfarande med sin frånvaro i
version 4.2: Dels fri rotation av texter,
bilder och andra objekt, dels möjligheter att göra egna färgsepareringar i
PageMaker, utan PrePrint. Här har
Aldus inget nytt att komma med,
trots man är väl medveten om att det
är just detta användarna begär.
Här krävs det att Aldus snabbt
finner lösningar, annars riskerar man
förlora ännu fler användare till Quark
XPress.
Apples scanner
och skrivare för PC
Apples OneScanner och Personal
LaserWriter NTR fungerar nu i
blandade datormiljöer. Bägge
enheterna går att koppla till PC
som arbetar i Windows-miljö.
Atex installerar
system i Italien
Atex har sålt sitt helsidesombrytningssystem till italienska La
Repubblica, sedan länge en av
Atex stora kunder i Europa. Affären, som är värd 6 miljoner kronor, inkluderar 50 PC-arbetsstationer, sex Atex servers, nio IBM
RS6000-baserade layoutterminaler, tre bildlagringsenheter och tre
utmatare för färdigbrutna tidningssidor.
FontStudio
i ny version
Version 2.0 av Letrasets FontStudio kan generera TrueType-snitt,
men inte typsnitt för Windows
(som Fontographer kan). Däremot
kan programmet interpolera mellan två olika vikter – har du ett
typsnitt i mager och fet och vill ha
ett par halvfeta varianter kan du
enkelt göra detta.
En annan kraftfull funktion är
biblioteket där du lagrar återkommande delar till dina bokstäver.
Ändrar du sedan på utseendet på
t.ex. ett grundstreck i biblioteket
så ändras samtidigt alla bokstäver
där grundstrecket förekommer.
Fortfarande är dock användargränssnittet något krångligt jämfört med Fontographer.
BASKERVILLE BEGRAVD
STÅENDE I VÄDERKVARN –
HISTORIEN I NÄSTA DTP!