Transcript Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Familjehemmet
En tidning för och om familjevård
Humor bryter isen
i fosterfamiljer
Lyckade återföreningar
– visst finns dom?
och fler intressanta artiklar
Årgång 30 • Nr 1 • april 2012
Har du ...
◦ engagemang
◦ tid och rum
◦ ordnade förhållande
Tillsammans med oss kan du göra en insats
Vi söker ...
Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem
för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller
kortare tid.
Vi erbjuder dig ...
papar r
a
k
s
m
e
h
a
TTrryyggrggkaaa hmeämnnnsnkisikskoor r
ssttaarka mä
Regelbunden utbildning och handledning. Våra
konsulenter besöker dig varannan vecka och du
når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd
i ditt uppdrag.
Ring oss så berättar vi mer
0515-180 30
0224 – 773 83
www.fimab.nu
0515-180 30
För placerade barn och unga
Det är kommunens socialtjänst som har det övergripande ansvaret för barn i familjehem eller i ett hem
för vård eller boende (HVB).
Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person?
Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten. Det
betyder att de ska kontrollera att brister och dåliga
förhållanden rättas till.
Vi finns för Dig!
Placerade barn och unga uppmanas ta kontakt
med Socialstyrelsen. I Mars 2010 inrättades ett
särskilt telefonnummer.
Familjehemmens Riksförbund (FR)
Om du känner att något fungerar dåligt i det familjehem, HVB, eller särskilda ungdomshem du bor på,
kan du berätta detta för oss på Socialstyrelsen.
Du kan mejla oss på [email protected]
eller ringa 020-120 06 06, så får du prata med en
person som kan hjälpa dig.
2 Familjehemmet 1-2012
Bli medlem nu!
tel 0921-649 88, 0150-780 10
www.familjehemmensriksforbund.se
[email protected]
Ordföranden
har ordet!
Familjehemmet
Ansvarig utgivare
Roland Oscarsson
Produktion och tryck
Linderoths Tryckeri,
Vingåker, tel. 0151-130 90
Omslagsbild
Foto: Maria Bergman
Still going strong?
Den senaste tiden har jag personligen berikats av erfarenheter som
gett mig helt nya insikter över det som jag sysselsatt mig med de
senaste dryga 20 åren. Jag hoppas kunna förvalta och göra mina insikter så begripliga att flera kan dra nytta av dessa. Ni vet väl att det är en
myt att alla måste göra sina egna misstag. Det är vetenskapligt bevisat
att en människa kan ta lärdom av andras misstag och erfarenheter. Jag
ska dela med mig av några av mina insikter och min erfarenhet.
Insikt nummer ett: Att ha uppdraget som familjehem är ett arbete.
Som familjehem skall man betrakta det som arbete. Det är ett ensamt
arbete. Du har inga arbetskamrater, förutom din partner. Du får noga
överväga vem du delar förtroenden och problem med. Din frustration
kan leda dig vart som helst. Du har ingen kontroll hur länge du får ha
ditt arbete. Andra människor har kontrollen över din arbetssituation.
Avtal gäller inte om din uppdragsgivare anser det vara bäst så.
Insikt nummer två: Du skall helst inte känna så mycket. Känner du
något måste du förstå att dina känslor ändå är irrelevanta i sammanhanget. Känslor är något som du får hålla för dig själv och helst se till
att arbeta bort, de utgör ändå bara ett hinder i ditt osäkra uppdrag
som familjehem.
Erfarenhet: Att vara familjehem är att leva med sin familj. Som familjehem skall man betrakta alla i familjehemmet som sin familj. Det
biologiska nätverket skall man betrakta som sin släkt. Släktingarna
ska man våga skapa en relation med. Man ska känna mycket och ge
uttryck för det man känner i ord och handling. Man ska våga benämna
saker med dess rätta ord. Man ska våga försvara sin familj, våga konfrontera sin släkt.
Som familjehem skall man inte behöva oroa sig för att det är någon
annan som lägger sig i de viktiga relationerna och det är inte viktigt
att äga sina relationer.
Som familjehemsförälder måste man strunta i Jantelagen, Lagom är
bäst-föreskriften och ”den som får bäst betalt är mest kunnig inom
området”-ordningen. Som familjehemsförälder skall man ha en stark
tilltro till sig själv och tron på att jag själv, men också andra kan växa
och utvecklas. Man ska också tro på att just jag kan göra skillnad som
kan göra en skillnad.
Samarbete är nödvändigt i teamet runt ett placerat barn. Att samarbeta
är inte samma sak som att få härskartekniska order av någon annan
i teamet. Samarbete bygger på en ömsesidig tillit och respekt för varandra. Det skall också vara tydligt när det inte handlar om samarbete.
Det finns en nödvändig hierarkisk ordning i vissa delar av uppdraget.
Samarbete kan ske enbart mellan två eller flera aktörer. Blir det problem i samarbetet ägnar man mest tid åt att reda i vem det är som
har samarbetsproblem och inte vad man har problem att samarbeta
kring och hur ska vi kunna samarbeta bättre. Det är oftast inte de som
har svårt att samarbeta med varandra som får bära konsekvenserna.
Konsekvenserna drabbar det placerade barnet.
Manusstopp
Till nästa nummer: 1/6 -2012
Annonspriser 2012
Svartvitt
Helsida
6 800:Halvsida
3 900:Kvartssida
2 300:180 mm bred 35,00:-/mm
85 mm bred 20,00:-/mm
Priser baseras på färdigt annons­
material. Moms uttages ej.
Annonser 0150-780 10
Prenumeration
400:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Medlemsavgift inkl. tidning
375:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Redaktion och FR-Kansli
Roland Oscarsson
Stora Malmsvägen 7
641 50 Katrineholm
Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33
E-post: [email protected]
Hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
Rätt adress?
Har ni bytt adress så skicka både
den nya och den gamla till:
[email protected]
Tack på förhand!
Foto
Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har
ingen anknytning till ämnet om
det inte står speciellt angivet.
Tidningen med samtliga artiklar
och annonser mm läggs också ut
på FR:s hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
ISSN 02821346
Telle Söderberg
Familjehemmet 1-2012 3 I detta nummer
Utbildning, konsultation, handledning
och förstärkt familjehemsvård
Nr 1 2012
Handledarutbildning med inriktning
mot familjehem
Osakliga medier
skadar barn som far illa ........................................   5
Familjehemsutbildningar
Kvalitet inom Familjehemsvården
i Sverige 2012! ........................................................   6
Handledning till professionsgrupper
och familjehem
Humor bryter isen i fosterfamiljer ......................   7
Förstärkt familjehemsvård
Familjehemskonferens i Västra Götaland ..........   9
Hur kan Sveriges socialtjänster
få tolka socialtjänstlagen så olika? ......................  11
Börje Lindberg - [email protected]
Gull-Britt Lindberg - [email protected]
Reflektioner med anledning av en bok av
Lo Bäcklinder och Marit Arnbom .......................  12
Lindberg Utveckling AB
Vem vågar ta emot
utsatta barn i sitt hem? ..........................................  13
019-184000 • www.luvab.se
Nominerad till Stockholmiapriset .......................  15
FUR – Familjehemmens Unga Röster .................  16
Forum för Familjevårds
konferens i Södertälje ...........................................  17
Familjehemsguiden
Solidaritet – finns det? ...........................................  19
Familjehemsguiden söker
efter nya samarbetspartner,
både erfarna och nya familjer.
Lyckade återföreningar – visst finns dom? .......   20
Kontakta oss gärna för mer information.
Vilka krav kan vi ställa på varandra? .......................   18
Beviskraven slår mot unga... .............................   21
Sluta bara be om ursäkt
– ta hand om familjehemsbarnen! ....................   22
Familjehemmens Riksförbund ..........................   23
Du har väl inte missat att betala medlemsavgiften
för 2012 – Kolla detta.
Är Du osäker tag då kontakt med FR-kansliet,
[email protected] tel 0150-780 10
Vi kan erbjuda socialtjänsten......
•
•
•
•
•
•
•
Rekryteringochmatchningav”vanliga”familjehem.
StortnätverkavfamiljehemöverhelaSverige.
UtredningavfamiljehemenligtKälvestenmetoden.
Förstärktfamiljehemsvård.
Professionellhandledningtillyrkesverksammainom
psykosocialaområdet.
Externhandledningtillkommunensegnafamiljehemför
kortareellerlängreperioderefterbehov.
Familjehemsguidenshandledareärutbildadeenligt
handledarföreningenskrav.
Kontakta
IDRE FJÄLL
uthyres:
8-bäddslägenheter, typ 9C,
mycket hög standard och­
bästa läge.
bertil 070-6531717
[email protected]
www.familjehem.se
4 Familjehemmet 1-2012
FamiljehemsGuiden
www.sposit.se
familjehem@ telia.com
Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa
Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa
Tenntrådssmyckeriet Snåret
www. tenntradssmyckeriet.se
Publicerad på Newsmill 9.2.2012
Osakliga medier
skadar barn som far illa Varför gjorde ni ingenting? Frågan ställs i mycket uppmärksammade fall av vanvård, försummelse och i värsta fall mord på barn. Samma fråga kan många andra
barn också ställa till passiva myndigheter som inte skyddar dem.
Den frågan ställer inte media när det
gäller vad man kallar vårdnadstvist,
men där brott mot barn kan pågå i
åratal, trots mängder av anmälningar
till socialtjänsten. Då döps plötsligt
brottmålet om till vårdnadskonflikt
och massmedia förklarar bort sitt
ointresse med att ”ord står ju mot
ord” och man kan inte veta. Om
reaktioner med samma kraft, som
i fall där föräldrar anses oskyldiga,
gjorde en djupdykning så skulle de
förvånas och förfäras över den verklighet de skulle finna. Våld och sexuella övergrepp mot barn existerar!
På 90-talet kritiserades socialtjänsten i Vetlanda hårt i ett tv-program.
Socialtjänsten hade handlat korrekt,
skyddat barnet och gjort polis­­­­anmälan.
Tv-kritiken mot den dåvarande socialchefen i Vetlanda var inte nådig,
men JO hade granskat fallet och inte
funnit något fel. Men den informationen kom aldrig fram i programmet.
Socialchefen försökte berätta om
JO:s beslut, men avbröts flera gånger. När jag själv avslöjade vad flickan berättat (den misstänkte pappan
gav mig tillstånd att läsa förhören
med barnet) blev programledaren
rasande.
Det finns många fler liknande fall
med mediala attacker där journalister gör ytliga nedslag eller medvetet
undanhåller information.
Naturligtvis är det rätt att ingripa när
man misstänker att barn far illa. I det
uppmärksammade Sandviken-fallet,
där två barn omhändertogs, syntes
pappan vara mer saklig och kunnig
om spelreglerna än massmedia. Det
var naturligtvis rätt att anmäla, att
utreda och undersöka. Efteråt med
facit i hand, är det alltid lätt att tro
sig veta, även om inte alla fakta kan
presenteras.
Tyvärr sker inte alltid utredningar
skynd­­samt och situationen är förstås
mycket påfrestande för en utsatt fa­­
milj, oavsett eventuell skuld. Myndig­­
heter kan göra fel.
Massmedia borde dock fokusera på
den rättsliga processen. På socialtjänstlagens anmälningsskyldighet
och framförallt på den riskbedömning som ska ske, oavsett fällande
dom eller inte.
För några år sedan piskade Janne
Josefsson i Uppdrag granskning upp
en lynchstämning mot socialtjänsten i Oskarshamn som anklagades
för myndighetsmissbruk då en pojke
blivit omhändertagen. Det visade
sig att föräldrarna var förståndshandikappade och inte klarade av att
sköta sin son. En erfaren socialdirektör fick uppdraget av Josefsson att
granska fallet, men delade inte hans
åsikt. Hon fanns förstås inte med i
det sända programmet.
Senare skrev hon i DN: ”Janne Josefs­
son ljuger och bedrar och lyckas
dölja hela sanningen för svenska
folket. Han berättar en historia som
aldrig hänt, och en lagstadgad skyldighet att ingripa till ett barns skydd
förvandlas till ett ont uppsåt.”
Påminnas bör vi också om kvällstidningarnas rannsakande rubrik på
90-talet: ”Varför lät vi lilla Ida dö?”
Frågan var berättigad då den sönderslagna 2-åriga Ida förts till sjukhus flera gånger. Hon omhändertogs
av socialtjänsten först sedan en barnläkare gjort anmälan. Efter massmediala påtryckningar och hård kritik
av socialtjänsten hävdes omhändertagandet och flickan fick komma
hem igen. Socialnämndens ordförande besökte personligen familjen
och beklagade i massmedia vad föräldrarna utsatts för. Han gratulerade
till den lyckliga upplösningen. Två
veckor senare låg Ida död i sin säng!
Myndigheter ska granskas och kritiseras, men kritiken ska vara saklig och välgrundad. Fakta måste
kontrolleras.
Osaklig och godtycklig kritik drabbar barn som verkligen far illa.
Det finns många andra barn som just
nu bönar och ber om hjälp, men som
ropar för döva öron. Antingen det
pågår en vårdnadstvist eller ej.
Socialtjänsten har det faktiska ansvaret, men vilket ansvar har medierna?
Som inte inser konsekvenserna av
sin godtyckliga kritik, när socialtjänsten faktiskt ingriper?
Kan detta ha bidragit till att 10-åriga
Louise i Vetlanda fick leva kvar hos
sin kriminelle, missbrukande och
psykiskt sjuke pappa, under helt
osannolika förhållanden?
Monica Dahlström-Lannes
författare, f.d. kriminalinspektör
Familjehemmet 1-2012 5 Riksförbundets för
Förstärkt Familjehemsvård, krav på
Kvalitet inom familjehemsvården i Sverige 2012!
Den 30 januari i år hade Studio Ett i
Sveriges radio P1 ett inslag om familjehemsvård. Det var många som reagerade över inslaget, så också vi
inom Riksförbundet för Förstärkt
Familjehemsvård, RFF.
För det tredje så måste man som
organisation, oavsett driftsform, ha
förmågan att säga nej till förfrågningar om barn som behöver familjehem,
om man inte finner ett hem som passar just det aktuella barnets behov.
I inslaget gavs bilden av att privata
vinstintressen går före barnets behov
och att man, som en följd av detta,
placerar barn i familjehem, som inte
håller kvalité eller som inte passar
barnet.
Inom RFF ställer vi höga krav på våra
familjehem. Det händer både nu och
då att vi, som medlemmar, säger nej
till förfrågningar från socialtjänsten
på grund av att vi inte har familjehem, som passar just det aktuella barnet. Men det händer också att vi säger
nej till familjer, som vill bli familjehem, eftersom vi av olika anledningar
finner att de inte är lämpliga.
RFF delar inte den uppfattningen
av flera skäl:
För det första så kan aldrig vare sig
kommunala, privata eller ideella
organi­sationer eller företag bestämma till vilket familjehem ett barn ska
placeras. Det är alltid socialtjänsten
och till sist socialnämndens ansvar
och uppgift! Som konsulentstödd
organisation så kan du föreslå hem
till socialtjänsten men du kan som
enskild organisation aldrig (!) be­­
stämma vart barnet placeras.
För det andra så åligger det socialsekreterare att utreda om just det
hemmet är lämpligt för just det aktuella barnet, när ett förslag på ett
familjehem har lämnats till social­tjänsten.
Inom RFF ställer vi höga krav på våra
medlemmar men också höga krav på
våra familjehem!
RFF kräver av alla sina medlemsenheter att det ska vara hög kvalitet
och hög rättsäkerhet på vården för
dem, som är placerade. Det innebär
familjehem, som får stöd och handledning av en RFF-enhet, ska vara
grund-utredda för att klara kraven
i RFF:s Styr- och Policydokument
(www.rff.se) och hålla den kvalitet
som beskrivs i dokumenten. Vid en
placering ska socialtjänsten göra sin
egen utredning av familjehemmet för
att se till att kvaliteten är tillräckligt
hög och att familjehemmet har förutsättningar att ge den placerade den
vård som krävs.
RFF kan se ett stort problem med att
det finns oseriösa företag som låter
ekonomin gå före kvaliteten
Vi är förstås inte naiva och tror att
etiska dilemman inte kan uppstå när
det gäller att en verksamhet, oavsett
huvudmannaskap, privat eller kommunal, ska hantera sin ekonomi.
Men vi reagerar mycket starkt på att
man, som det framgår av inslaget i
Studio ett, gör en beskrivning av att
privata verksamheter placerar barn i
hem som inte är lämpliga.
RFF ställer krav på beslutsfattare
att lösa problemet med oseriösa
företagare inom familjehemsvården
Detta problem har RFF lyft till myndigheter och staten de senaste 20 åren,
men ännu har ingen tagit tag i frågan
på ett handfast sätt. En av lösningarna
är att staten inför TILLSTÅNDSPLIKT
för företag/organisationer/kommun­a­
la enheter inom den konsulentstödda
familje­­hemsvården.
För RFF
Andreas Ramlöv och Britta Schölin
www.rff.se
Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter
som är tillgängliga dygnet runt och året om.
I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete
mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet.
6 Familjehemmet 1-2012
Humor bryter isen i fosterfamiljer
Skämt, skojande och skratt är viktigt för att fosterbarn ska känna sig hemma i sina nya familjer
visar ny forskning vid Örebro universitet. Bra rutiner, en möjlighet att påverka och att fosterfamiljen har respekt för de biologiska föräldrarna har också stor betydelse för ungdomar i fosterhem.
– Att känna sig hemma symboliserades för många av att de fick ta mat
i kylskåpet själva eller av att de fick
följa med på utflykter och semest­
rar som en i familjen, säger Lena
Hedin, som har skrivit en doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro
universitet.
– Känslomässig värme skapas genom
att göra saker tillsammans och humor
och vänligt skämtande fyller många
funktioner. Det sprider en känsla av
gemenskap, lindrar spänningar, kan
lösa konflikter och är avkopplande.
En tjej berättade till exempel att hon
hade varit skeptisk till sin nya familj
men att en semesterresa blev vändpunkten då hon upptäckte hur roliga
de faktiskt var!
Påverka valet av familj
Lena Hedins forskning visar att fosterbarn som placeras i familjer de
känner innan placeringen kommer
in snabbare i gemenskapen. Det
underlättar tillhörigheten, speciellt i
början av placeringen, att som fosterbarn få vara med och påverka valet
av familj.
– Förändringen beror delvis på att
ungdomarna nu fick sina grundläggande behov tillgodosedda och mår
bättre. De får fasta mat- och sovtider och det gör att de orkar gå upp
på morgonen. De får stöd och hjälp
med läxor.
– Den mest självklara tillhörigheten
är i släktinghem men även i traditionella, tidigare okända familjehem
kan ungdomen komma att känna sig
som hemma även om det tar längre
tid för dem att landa.
När det fungerar riktigt bra mellan
den biologiska familjen och fosterfamiljen kan barnet dessutom få hjälp
och stöd från båda och den biologiska familjen kan utgöra ett komplement till fosterfamiljen.
När ungdomarna som Lena Hedin
följt funnit sig tillrätta i sin nya familj
märktes detta även i skolan. När de
placerades i fosterhem hade flertalet allvarliga skolproblem. De hade
skolkat under långa perioder, gått i
specialklass eller hade blivit tvungna
att gå om en årskurs.
– Till exempel fanns det saker de
inte ville prata om i fosterfamiljen
som de kunde diskutera med sina
biologiska föräldrar. Annars kunde
det handla om att få åka hem och
bara slappna av. Släppa kravet att
skärpa till sig som de ofta har på sig
själva i fosterfamiljen.
Men redan efter en kortare tids placering i fosterhem gick alla ungdomarna i skolan och arbetade hårt
för att få godkänt i alla ämnen.
Majoriteten hade en helt annan attityd till utbildning.
Satsar på skolan
– De betonade att de skulle kunna
få en bättre framtid genom att sköta
skolan. De var stolta över vad de
Foto: Örebro universitet
Hon har intervjuat ungdomar, som
placerats i olika slags fosterfamiljer,
och hennes forskning visar hur viktigt det är att familjen gör saker till­sammans.
åstad­­­­kommit och det visade sig finnas
en enorm kapacitet hos ungdomarna!
Lena Hedin
r
Erbjude
* Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem.
* Stöd och handledning till kommunens egna familjehem.
* Utbildning för verksamma familjehem i bland annat
BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera.
* Lediga jourhem
Läs mer www.scholinkonsult.se
070-560 13 78
Familjehemmet 1-2012 7 Kontakta
FAS-föreningen
Känner du engagemang och
intresse för barn och ungdomar?
för gemenskap,
stöd och råd
Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar
och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som
jour- och familjehem.
om barn med
alkoholrelaterade
fosterskador
Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi:
• Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på
hel- eller deltid
• Regelbunden handledning
FAS-föreningen
• Återkommande utbildningsdagar
Norra Långgatan 8
261 31 Landskrona
tel 0418-48 11 50
FAS@ telia.com
www.fasforeningen.nu
• Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden
• Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och
familjehem
• Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter
Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning
Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se
Stefan Larsson, 031-405 432, 0703-21 21 86, Göteborg
Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde
Barnkonventionens artikel 9
Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg
www.gryning.se
”Du har rätt
  till din familj”
Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län
och är landets största företag inom hem för vård och boende.
Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke
vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att
utveckla verksamheten.
0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1
2010-04-09 15:21:42
Stockholms stad söker familjehem
Vi söker familjehem / fosterfamiljer
i Stockholmstrakten
för barn och ungdomar.
Vi erbjuder stöd
och handledning
samt ett intressant
utbildningsprogram.
ker familjehem
/ fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn
Familjehemskonsulterna
ungdomar.
och utbildar
bjuder stödrekryterar
och handledning
samt ett intressant utbildningsfamiljehem
åt Stockholms
ram.
stadsdelsnämnder.
ckholms stad söker familjehem
iljehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem
08-508 25 221 eller besök
tockholmsRing
stadsdelsnämnder.
www.stockholm.se/familjehem
08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem
Resursteamen barn och ungdom
Familjehemskonsulterna
EHEMSKONSULTERNA
Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen
LTJÄNST - OCHTfn
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
: 08-508 25 221
08-508 25 E221
E- POST : FAMILJEHEM
SOT . STOCKHOLM
. SE
post:-familjehemskonsulterna
.saf@
@stockholm
.se
STEAMEN BARN OCH UNGDOM
8 Familjehemmet 1-2012
Familjehemmens
Unga Röster (FUR)
Familjehemmens Unga Röster
FUR är en grupp som verkar
inom FR för att förmedla barnets
och ungdomens syn på att vara
placerad i familjehem eller att bo
i ett hem som tar emot ett nytt
barn eller ungdom.
Kontakta oss
www.fur.dinstudio.se
[email protected]
Familjehemskonferens i Västra Götaland
För första gången genomfördes i
Studie­­förbundet Vuxenskolans regi
en familjehemskonferens i Västra
Götaland.
25-26 november träffades 11 familjehem på Nordiska Folk­högs­kolan i
Kungälv. Tanken är att denna konferensen ska genomföras vid ungefär
samma tidpunkt varje år.
Helgen bjöd på föreläsningar, seminarier och trevlig samvaro! Kon­fe­
rensen invigdes av Calle Bonath,
fd ordförande i FR och familjehem.
Han pratade om vikten av dom små
stegen för att komma framåt. Alltså
trots att vi inte var många deltagare
detta år, så är det ett steg i rätt riktning i det fortsatta arbetet med att
skapa en mötesplats för familjehemmen. Det är viktigt och finns ett stort
behov att träffa varandra.
Fredagens föreläsare var HG Storm,
buspojken från Hagfors som mot
alla odds blev psykolog och hjälper
ungdomar med samma svårigheter
som han själv hade. Han pratade om
vikten att våga, vilja och orka vara
vuxen i en gränslös tid. Allt på sjungande värmländska!
Efter lunch genomfördes
tre semina­­rier:
Några röster från utvärderingen:
– Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Johanna Björk, ADHD-konsulent pratade om hur vi bemöter dessa barn/
ungdomar och hur vi kan underlätta för de som har dessa diagnoser i
vardagen.
• Glädje, hopp, styrka
– Marte Meo. Marie Hillberg och Karin
Beskow berättade om denna metod
som bygger på studier av hur föräldrar
och barn naturligt samspelar med varandra och hur detta bidrar till barnets
sociala och intellektuella utveckling.
– Våra älskade vildhästar – vill dom
låtas tämjas av oss? Hur vårda vår
egen relation för att orka nå framgång
även i de svåra stunderna. Annelie
Öberg är barnmorska och familjerådgivare. Hon är även själv familjehem.
Emellan allt program fanns möjlighet
att prata med varandra och knyta nya
kontakter.
Dessa dagar har gett mig…..
• Ny ork
• Bekräftelse på att vi är på rätt väg
• Nya ideér på hur vi kan bemöta våra barn
• Ork att kämpa vidare
• Oerhört mycket inspiration, kraft, tankar och
ideér att jobba vidare med
• Påfyllning, energi, kunskap, vila, lugn, underhållning, trevliga möten
• Massor med ”AHA”upplevelser
• Pratat med många trevliga människor
• God mat, bra musik
• Gett mig bekräftelse på att jag har kunskap.
Denna första konferens fick högsta
betyg och nu planerar vi för nästa!
Anna Anteryd och Bosse Dalmo
Verksamhetsutvecklare på
Studieförbundet Vuxenskolan
Till kvällens goda middag spelade
bandet ”Återbruket”, även de från
Värmland. De spelade kända låtar
från alla kända stilar, för alla kända
kön och åldrar.
Lördagen startade med att vi fick
höra en föredragsföreställning av
och med Solveig Bergqvist-Larsson
och Cecilia Bergqvist. Med allvar
och humor, sketcher och sång berättade de om svikna, sårade, splittrade
ungar som utmanar oss vuxna.
Cecilia Bergkvist
Solveig Bergkvist-Larsson
Uppdraget som familjehem
F
amiljehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett
arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara.
Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning.
Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensions­grundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension.
Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa.
Se vidare SKL:s rekommendationer i tidningen Familjehemmet nr 4-2011
eller www.familjehemmensriksforbund.se
Familjehemmet 1-2012 9 KALLELSE
Familjehemmens Riksförbund Kongress 2012
i Norrbottens län
18-20 Maj
Plats: Storstrands kursgård
Utanför Piteå
www.storstrand.nu
Välkommen till en helg med föreläsning, kongress och en utflykt
till Storforsen med en smak av Norrbotten på menyn.
Anmälan till Susann Vikberg 0921-649 80, 070-323 14 29 eller [email protected]
STOJ rimmar på SKOJ
Läger för familjehemsplacerade barn/biologiska barn i familjehem
mellan 7-13 år. Syftet med lägret är att erbjuda en möjlighet för
barn i familjehem att träffa varandra. Under lägervistelsen kommer
vi under lekfulla former beröra tankar och känslor om hur det är
att ha två viktiga familjer. Lägervistelsen för barn innebär även en
veckas avlastning för familjehemsföräldrarna.
Lägret för 7-13 åringar är 30 juli - 4 augusti 2012
Lägret är i Stockholmstrakten, men barn från hela landet är välkomna att delta.
Lägret för 13 år och äldre ordnas någonstans i Sverige. Är du intresserad ring till Telle.
Vidare information och lägerbroschyr kan du få av Telle Söderberg 070-520 40 87
10 Familjehemmet 1-2012
Hur kan Sveriges socialtjänster
få tolka socialtjänstlagen så olika?
Det här med utbildning det är något
”stöd och annan hjälp” som det står
som ligger mig varmt om hjärtat, det
i socialtjänstlagen. Vissa kommuner
kan ju ha att göra med att jag är förgör en tolkning som innebär att de
skollärare i grunden, men framförallt
verkligen tar hand om sina familjeså är det en viktig del av mina värdehem med både kompetensutveckling
ringar. Det finns så mycket kunskap
och grupphandledning, medan andra
i dagens samhälle, det gäller bara att
kommuner tolkar dessa ord på något
ha förmågan att fånga in den och ta
helt annat sätt och jag vet inte hur,
till sig det som passar. Inom det sysför familjehemmen märker inte stötemiska tänkandet menar man att alla
det som ska finnas. År 2010 ilsknade
människor är motiverade,
Socialstyrelsen till och menadet är bara att ta reda
de att ”det bör markeras
på vad det är som
i lagstiftningen att
16% innebär att 84%
motiverar dem. Alla
socialnämnen även
inte har en plan för kompetens­
familjehemsförälhar skyldighet att ge
utveckling, är inte felmarginalen
drar kan inte studefamiljehemmen stöd
ra vidare som jag har
alldeles för stor?
i form av utbildning
gjort och det behövs
och handledning indiinte, för kunskapen kan
viduellt eller i grupp, vilket
fås på andra sätt; att läsa tidningar
bidrar till att tryggheten och säkerhesom ”Familjehemmet”, media, blogten höjs för de placerade barnen.”
gar, handledning och föreläsningar
När jag skrev min magisteruppsats
är några exempel. Det gäller bara att
stod det i ”Socialstyrelsens öppna
hitta källorna till kunskap och där ligjämförelser i barn- och ungdomsvårger det största ansvaret på uppdragsden för 2010” att 31% av de tillfrågagivaren: socialnämnd och socialtjänst.
de kommunerna har en plan för hur
de utbildar och handleder familjehem
Det är ett förändringsarbete som
som bygger på verksamhetens mål
startar när ett barn placeras inom
och en analys av familjehemmens
familjehemsvården, samhället vill
individuella kompetens.
bryta den negativa spiral som barnet utsätts för. Vad är det för skillnad
När de öppna jämförelserna för 2011
som vi vill uppnå för barnet? Hur ska
publicerades står det att 16% av kombarnet och vi som är runt om barmunerna har en plan för familjehemnet märka att det skett en förändring
mens kompetensutveckling. Jag fick
med hjälp av familjehemsplaceringen förklaring till det låga antalet från
en? Ska skillnaden vara minimal så
en socialsekreterare som var på min
är det enbart förvaring av barnet som
föreläsning, hon sa att frågan om ”En
behövs. Önskas en mer meningsfull
plan för familjehemmens kompetensoch förhoppningsvis långsiktig skillutveckling” var konstigt formulerad,
nad för barnet, behöver kommunerde hade föreläsningar för familjehem
na satsa på att höja kompetensen
i den kommunen som kvinnan arbehos sina familjehem och handlägtade men de hade inte en nedskriven
gare. Enligt socialtjänstlagen 6 kap §
plan för kompetensutveckling.
7 ”ska socialnämnden ge dem som
Det ger en viss förklaring till det
vårdar barn enligt § 6 råd, stöd och
låga antalet, men jag undrar om den
annan hjälp som de behöver.”
är godtagbar? 16% innebär att 84%
inte har en plan för kompetensutDet finns lagar, rapporter och riktveckling, är inte felmarginalen alldelinjer för hur socialtjänsten ska
les för stor? Nu är jag ingen ekonom
bemöta familjehemmen, men ingen
eller nåt, men kanske är det så att
rikstäckande handlingsplan utan
kommunerna faktiskt är dåliga på
kommunerna gör sin egen tolkning
att ge sina familjehem kompetensutav det som står skrivet. Det är komveckling, men kanske är det lättare
munerna själva som ska rekrytera,
att hitta bortförklaringar till de låga
utreda och säkerställa kvaliteten på
siffrorna än att göra en förbättring?
familjehemsvården och det inneDet ställs höga krav på familjehem,
bär att det är stora skillnader på
hur socialnämnden definierar orden
de ska ha ansvar för både skolgång
och välmående fastän barnens problematik blir högre och högre, men
utvecklingen för att ge familjehem
utbildning och handledning för att
möta kraven går alltså bakåt!
Vad är det då som gör att kommunerna drar ner på utbildning? För
det handlar inte bara om familjehemmen, det är också bara 15% av
landets socialtjänster som ger sina
handläggare kompetensutveckling.
Det skulle kunna vara så att kostnaden för att anlita de privata organisationerna är väldigt hög, det kostar
ungefär 60 000 – 70 000 kr i månaden
för placeringen av ett enda barn. Det
blir ungefär 720 000 kr om året för
ett barn. Hur många i den kommunala familjehemsvården skulle kunna
få möjlighet till kompetensutveckling
för den summan? Jag gissar också på
att fler än ett barn skulle få del av den
förbättringen.
Det är mycket pengar som försvinner
med tanke på att det inte finns några
garantier för familjehemsvården i de
privata organisationerna, det finns bra
organisationer men det finns också
dåliga och det är svårt med kontrollen eftersom de inte behöver söka tillstånd och ingen vet hur många det
finns. Socialtjänsten mister ofta direktkontakt med familjehemmet men allt
ansvar för det placerade barnet och
familjehemmet vilar fortfarande på
socialnämnden. Hur vågar kommunerna chansa? Jag hoppas att de tänker på att spara pengar utifall det
kommer skadeståndskrav när de här
barnen är vuxna…
Eva-Lena Edholm
Konsult, föreläsare och handledare
www.evalenaedholm.se
läs också min blogg:
www.evalenaedholm.se/blogg
Familjehemmet 1-2012 11 Reflektioner med anledning av
en bok av Lo Bäcklinder
och Marit Arnbom
”Långt innan barnperspektivet – Om
barnen som samhället skulle skydda”
är titeln på en bok som sammanfört
en rad berättelser som handlar om
barndomsskildringar av dem som varit
omhändertagna för samhällsvård och
bott i fosterhem under sin barndom.
Berättelserna varierar mycket och
belyser därmed problematiken med
att barn som inte får eller kan växa
upp med sina föräldrar och för all
framtid bär sin historia med sig i livet.
Författarna har träffat 12 vuxna personer som fått återge sin bild och som
om jag uppfattat saken rätt även deltagit i den statliga ”Vanvårdutredningen”
som lett till att regeringen nu bett om
ursäkt av alla de som fått skador av
sin barndom i samhällsvården.
De olika berättelserna handlar om
olika tidsperioder under 1900-talet.
Den äldsta berättaren är i nittio­års­­­åldern.
Som socialarbetare läser jag boken
med tanke på att jag själv aktivt deltagit arbetet med att placera barn
och ansvarat för deras säkerhet i
familjehemmen. I boken finns även
en intervju med två familjehemssekreterare som ger sin syn på familjehemsvården på 1970-talet.
Berättarnas förhållningssätt till sin
barndom ger en bild av hur olika de
ser på orsaker och sammanhang som
utformat deras uppväxtmiljö. Det
finns naturligtvis grymhet, misshandel och vanvård beskrivet och därmed berättigad vrede över att det har
tillåtits att pågå under lång tid. Det
finns också berättare som ser vilka
svårigheter som funnits i själva situationen. De har känt lojalitet till flera
vuxna, d v s både till föräldrar och
12 Familjehemmet 1-2012
fosterföräldrar. Någon av berättarna
säger till och med att ”alla ville ha
mig”, vilket gjorde att det blev svårt
att ta emot den kärlek som erbjöds
och relationer blev avbrutna i kampen mellan de olika vuxna som i sin
kärlek inte såg barnets behov.
Jag tycker att alla som arbetar med
familjehemsfrågor ska ta del av dessa
berättelser och reflektera över sin
egen roll i detta svåra arbete. För min
egen del känner jag att vi har mycket
att lära oss och lärdomarna kommer
aldrig att ta slut.
Enligt min åsikt kan man göra stora
förbättringar i familjehemsvården.
Professionella team runt varje barn,
tät kontakt med barnen, införliva föräldrarna och fosterföräldrarna i dessa
team och framför allt fråga barnen
vad de vill. Barnen är våra främsta
experter när det gäller utvecklingen
av bra familjehemsvård.
En djupare dimension är dock det
som vi inte talar om och det är kärleken och bristen av den. Vi kan inte
kommendera fram känslor. En lyckad
placering innebär för barnet att äkta
känslor av samhörighet och ömhet
uppstår mellan barnet och de nya
vårdarna. Många familjehem med de
bästa intentioner har blivit besvikna
när fosterbarnet inte visat tacksamhet och glädje över sin nya familj.
Återkommande separationer genom
hemflytt, nya placeringar och skilsmässor i familjehem är ett problem
som det inte verkar finnas någon lösning på. Barnets rätt till varaktiga
relationer kan bara genomföras om
de vuxna har en djup insikt om det
livsviktiga i att ta ansvar för dem.
Respekten till barnets föräldrar och
bakgrund är också en förutsättning
för att barnet ska kunna utvecklas i
självkänsla och tillit.
Det är en stor utmaning för myndigheter som i framtiden har ansvar för
att placera barn utanför hemmet. Vi
socialarbetare kommer inte att kunna
se igenom människor och avslöja om
de har onda motiv till att vilja bli
familjehem, men det finns metoder
i att undersöka människors förmåga
till empati och motivation till att göra
sitt bästa för ett barn. Många vuxna
runt ett barn som samarbetar med
varandra skulle kunna eliminera risken av att ett barn växer upp under
missförhållanden.
Den så kallade Upprättelse­utred­ning­
en har nu bett om ursäkt av de placerade barnen och några kommer att
få skadestånd också. För att undvika
återupprepning förväntar jag mig att
regeringen äntligen satsar resurser
och tar vara på den kunskap som
finns kring familjehemsvården genom
att genomföra åtminstone några av de
förslag som kommit fram i en rad statliga utredningar om hur den svenska
barnvården ska bedrivas.
Pirkko Nilsson, Socionom
Styrelsemedlem i Forum för
Familjevård
Vem vågar ta emot
utsatta barn i sitt hem?
Under förra året var det stora ämnet i massmedian de
barn som under mitten av 1900-talet omhändertogs till
samhällsvård. Nu är det dags att värna och debattera om
familjehemmens villkor och möjligheter att ta emot barn utan att riskera hela sitt hem, övriga
familjen eller sin egen hälsa. Familjehemmen är helt skyddslösa när de öppnar sina hem för utsatta barn! Ingen försäkring gäller om någon som bor i familjen förstör möblemanget och ingen
a-kassa om du efter en sådan händelse inte längre vill ta emot några placeringar och blir arbetslös.
Efter över 20 år som familjehem med
eget barn, barnens kompis o s v men
uppdrag – obs! inte anställning –
ingen försäkring gäller för skadegörelse som orsakas av någon som bor
hände det som aldrig fick hända.
eller vistas hos dig med din fria vilja,
Den senaste av mina unga vuxna
som bodde som inneboende efter en
permanent eller tillfälligt. Däremot
familje­h emsplacering i väntan på
om du tappar en tv-apparat i golvet
egen lägenhet och studier flip– då gäller drulleförsäkringen.
pade ur under julhelgen
Inte nog med detta så
när jag var bortrest.
hade jag precis före
Jag
borde
ha
vetat
det
Det innebar att han
denna händelse återförstörde lägenhe– men det skulle ju inte
hämtat mig från ett
ten, stal mina tillhöhotbrev
från en tidihända mig!
righeter, rev sönder
gare familjehemsplamina finaste jackor och
cering, ensamkommande
slog sönder prydnadsföreflyktingbarn, som inte fick det
mål. Lägenheten såg ut som en krigs­
stöd och den hjälp ett sådant utsatt
skådeplats när jag kom hem och
barn borde ha fått från första början.
ungen fick lämna lägenheten med
Detta på grund av bristande kunskaomedelbar verkan och blev polisper och kompetens hos mottagande
­­­­anmäld.
kommunens handläggare. I brevet
Nåväl, efter att ha städat en vecka
hotades jag med våldtäkt, halshuggoch försökt bearbeta händelsen och
ning, utpressning och dyl om jag
anmält skadegörelsen till försäkskulle kontakta polisen. Visst blev
man lite skakig för jag är trots allt ett
ringsbolaget kom förstås den andra
vuxet barn till en gammal krigsvetechocken: Den tilläggsförsäkring, s k
ran i Finland och vet hur kriget kan
drulleförsäkring som vi familjehem
skaka även den starkaste mannen,
måste ha till vår hemförsäkring för
utan att nämna barn som sett alla
att få ersättning vid eventuella oförtänkbara hemskheter medan kriget
utsedda händelser när andras barn
pågår. Att ett flyktingbarn lever med
och ungdomar bor hos oss visade
sig vara värdelös. Den ersätter ju inte
dessa minnen, sjukdomar och andra
skador som är orsakade av ren ilska
trauman gör att livet kan erbjuda
eller att man släppt in några kompiytterligare överraskningar för ett
sar eller bara vill hämnas sina oförätfamiljehem som öppnar sin dörr och
ter på familjehemmet som vill hjälpa
då räcker det inte att man erbjuder
och stötta en. Jag borde ha vetat det
sitt stora hjärta, sitt hem och hem– men det skulle ju inte hända mig!
bakta bullar. Man kan få mordhot
Jag har ju hjälpt någon, gett mat och
på köpet som jag fick. Även om den
omsorg, tröstat i svåra stunder, köpt
berörda gärningsmannen i dag är
kläder, ställt upp – nej, det är ju inte
dömd och ska betala skadestånd så
finns det inga pengar att hämta.
mitt fel!
Det finns helt enkelt ingen ersättning att få när sådant händer. Det må
vara inneboende, fosterbarn, gäst,
Dagens familjehemsplaceringar är
inte som de var förr, d v s för 20 år
sedan. I dag mår de placerade barn
och ungdomar mycket sämre. De har
eller utreds för sjukdomar som hiv,
tbc, adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser och ofta
kombinerad med missbruk och/eller
kriminalitet. Det finns sällan annan
vård än akut vård att få och några piller efter att bli hemskickad från barnpsyket. Vi familjehem får ta resten
och ev också barnets familjemedlemmar som inte accepterar placeringen
på grund av sitt psykiska illamående.
Till exempel fick en familjehemskollega skaffa en vakthund på grund av
de hot som deras familj utsattes för
av placerade barnens far.
Men vem skyddar familjehemmet?
Vi räknas inte som anställda enligt
fackförbunden och saknar rättighet
till a-kassa, vi omfattas inte av försäkringar som ersätter skador som
orsakas av de barn som bor hemma
hos oss och vi är i helt rättslösa. På
köpet får man knappt någon pension. Nyligen har vi äntligen fått rätt
att sjukskriva oss om vi blir sjuka
medan man har en familjehemsplacering. För sjuk kan man bli när
man blir utsatt för hot eller skadar
sig fysiskt när man tar hand om ett
barn t.ex. med smittsamma sjukdomar. När man efter ett antal sådana
händelser inte längre vill ta emot
några barn i sitt hem blir man arbetslös utan a-kassa och kan bara som
en katt slicka sina sår när det gäller ekonomin. För det arvode och
den kostnadsersättning som Sverige
kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att ersätta oss
uppdragstagare täcker inte på något
sätt de ekonomiska risker man tar
och för att kunna spara in en slant
för renoveringar av sönderrivna tapeter, rispade bordsytor, insparkade
Familjehemmet 1-2012 13 dörrar, vägglöss, sönderrivna kläder,
stulna mobiler och pengar m m.
Kommunerna klagar att det finns
en stor brist på familjehem. Javisst.
Självklart. Så länge man inte gör
något åt att skydda och ge stöd för
de familjer som tar emot barn kommer bristen att kvarstå. Det finns
inga Nightingales i dag! Om de finns
så är de väldigt blåögda och kanske
blivit lurade i fällan av någon skicklig handläggare som inte berättat allt
du ska veta. För om man får veta
allt så blir det genast en fråga om
höjda kostnadsersättningar och det
vill man ju inte ha som uppdragsgivare. Har råkat ut för det också! Så
man kan vara beredd för obehagliga
överraskningar när avtalen är skrivna – och sedan kommer det upp ett
och annat och ingen omförhandling
är möjligt, endast omedelbar uppsägning. Gör det innan det blir värre!
Mitt råd till de modiga vuxna familjehemskollegor, som trots detta jag
berättat och som har hänt mig, vill
ta emot barn i sitt hem: se till att
kommunen står för alla ekonomiska
risker du tar t ex på grund av skadegörelse. Inga muntliga avtal utan allt
ska skrivas ned och skrivas under.
När man av olika anledningar måste
stanna hem och vårda dessa barn
och eftersom man inte har rätt till
a-kassa så måste man få betalt för
att kunna skapa en ekonomisk buffert om placeringar plötsligt upphör,
t ex privat pensionsavtal och kraftigt
förhöjda omkostnadsersättningar.
Förhandla!
Vill du göra något positivt?
Jag hoppas på framtida och snabba
lösningar, nytänkande och grundläggande rättigheter för både familje­­
hemsplacerade barnet och familjehemmet. Alla tycker synd om barn och
dessa vill vi familjehem hjälpa men
ingen tjänar på att hjälpa och ställa
upp om man samtidigt måste offra sig.
I stället för uppdragstagare vore det
nog tänkvärt att ge oss rätt att arbeta
som egna företagare och fakturera
kommuner och privata familjehemsföretag. Då kan vi försäkra oss själva
och ta våra egna risker på våra villkor.
Dags för en statlig ut­­redning!
Pirjo Linna
Familjehem, egen företagare,
nämndeman i Förvaltningsrätten
i Stockholms län, Migrationsdomstol
Hört os oss...
hemma h
Förstaklassbarnet kommer hem upprörd från skolan.
– Vet du, mamma? I dag så blev jag mobbad!
De var jättedumma mot mig.
Är du intresserad av att bli familjehem?
Familjehem i Fokus söker familjehem för barn och ungdomar
mellan 0-18 år, som har intresse av att arbeta med att förbättra
barn och ungdomars chanser i livet.
Barnet är så upprört att hon knappt hinner säga
det ena ordet innan hon snubblar på nästa. Efter en
lång stund av klagomål om hur fel det är att mobba
och hur synd det är om henne som så hämtar hon
andan så jag kan fråga:
– Vad sade de egentligen?
– De säger att jag bara är sex år!
– Ja, men det ÄR du ju.
– Ja visst ja, säger hon då snopet.
– Det glömde jag.
******
Familjehem i Fokus specialiserar sig på att rekrytera och stödja
familjehem som kan ta emot barn och tonåringar med
problematisk bakgrund.
Treåringen är lyrisk över sin senaste present,
en ficklampa, och säger lyckligt:
– Flicklampa är det bästa jag vet.
Om du vill arbeta tillsammans med oss så erbjuder vi:
• Stöd dygnet om, året runt
• Utbildning och träning
• Regelbunden handledning av professionell personal
• Arvode och omkostnadsersättning
Sexåringen frågar illmarigt:
– Varför har treåringen fått en flick-lampa om jag
aldrig fått en kill-lampa?
Kontakta Familjehem i Fokus (FiF)
gratis på telefon: 020-20 29 30
eller fyll i en intresseanmälan
på vår hemsida
www.familjehemifokus.se
020-20 29 30 www.familjehemifokus.se
14 Familjehemmet 1-2012
******
Treåringen är hästfrälst nybliven deltagare på Hästis
(hästlekis) och säger lyckligt:
– Äntligen har jag fått börja på festis.
Sexåringen försöker rätta och säger övertydligt:
– H Ä S T I S! Kränkt svarar då treåringen:
– Vadå!? Det är ju fest och jag gillar att rida på
festar.
Nominerad till Stockholmiapriset
Vem är Eva-Lena Edholm?
Jag är 42 år, mamma till tre barn
och vi har äntligen flyttat tillbaka
till Gävle. Vi har arbetat som familjehem 2002-2011 och nio tonåringar
var placerade hos oss under åren.
Nu håller jag på och etablera mig
som föreläsare, handledare och konsult med familjehemsvården som
fokus, men mina föreläsningar passar även för andra yrkesgrupper
som arbetar med människovårdande
yrken som t ex barnomsorg, skola,
äldreomsorgen.
Varför har du fått denna fina
utmärkelse?
När jag var familjehemsmamma kunde
jag inte arbeta i förskoleklass längre
eftersom det var en massa möten med
BUP, socialen och skola som jag skulle vara med på. Dessutom var vardagen med de placerade tonåringarna
så oförutsägbar att jag behövde vara
tillgänglig nästan jämt.
Jag ville lära mig mera och känna att
jag tog tillvara på tiden så jag började studera på distans vid Stockholms
Universitet. Jag läste flera kurser och
tog en magisterexamen vid Barnoch Ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet i
juni 2011. De nominerade min magisteruppsats ”familjehemsföräldrars
behov av stöd från socialtjänsten
– familjehemsföräldrars välmående
påverkar de placerade barnen” till
Stockholmiapriset, jag blev förvånad
för det står inte ”Stockholm” på ett
enda ställe i min uppsats, men de
ansåg att min uppsats handlar om ett
viktigt ämne i dagens samhälle.
Vad tror du att det kommer att inne­bära
i framtiden? För dig personligen och för
alla oss andra?
Jag hoppas att det startar en debatt i
samhället om familjehemsvården och
då särskilt den kommunala familjehemsvården. Enligt lagen har socialnämnden ansvar för att ge familje­­hemmen stöd och annan hjälp som
de behöver, men enligt min studie be­­
hövs mycket mera utbildning och
handledning till familjehemmen. Jag
vill arbeta för att det ska bli ett samförstånd och samarbete mellan de
vuxna runt de placerade barnen, att
familjehem och socialtjänst ska arbeta
Eva-Lena Edholm
som ett team. Jag önskar också att alla
Sveriges socialnämnder och andra
politiker förstår att de behöver veta
mer om den familjehemsvård som de
sitter och tar beslut om.
Det är bättre förutsättningar som ger
högre kvalitet och den största vinnaren är det placerade barnet! Dessutom
är positiva och nöjda familjehem den
allra bästa reklamkampanjen när det
gäller att rekrytera familjehem, för
det är svårt att hitta nya bra familjehem i dagens Sverige och barnen
som behöver placeras är fler och har
större problematik.
Jag hoppas också att familjehemmen
börjar engagera sig mera för att förbättra sin situation. Jag uppfattar det
skrivs mycket negativt om socialtjänsten familjehemsföräldrar emellan, jag
har läst många berättelser i forum
där familjehemsföräldrar har fått veta
att ”de kanske inte är lämpliga som
familjehem” när de ber om hjälp eller
ifrågasätter något inom socialtjänsten. Det finns en rädsla att mista de
placerade barnen som gör att familjehemsföräldrar inte säger sanningen
till socialsekreteraren men skriver om
sin förtvivlan i forum på internet.
Jag önskar att familjehemmen ber
sina socialtjänster om den kompetensutveckling och handledning som
de har rätt till enligt lagen. Jag önskar att familjehemsföräldrar vill lära
sig mer om de placerade barnen, för
det är inte som att uppfostra biologiska barn. De behöver lära sig
mer om hur de kan hantera sitt eget
mående, relationerna inom familjen,
hur de kan hantera och förstå de biologiska föräldrarna, hur de kan agera
på möten med skola och hjälpa barnen med skolgången.
handleda både familjehemsföräldrar
och personal på socialtjänsten, dessutom alla socialnämnder. Jag har
erfarenhet och teoretisk kunskap
som jag önskar att familjehemsvården ser att de har nytta av, jag kan
dessutom förklara teoretisk kunskap
på ett sätt så många förstår och kan
ta till sig.
Vad är det som gör att du brinner
för just detta?
När jag var yngre var mina föräldrar
familjehem, det var ett naturligt val
för mig att själv ta det steget när vi
blev tillfrågade. I mitt yrkesliv som
förskollärare har jag alltid fått extra
bra kontakt med de barn som ansågs
vara ”besvärliga”, jag har dessutom
bott i London och mött många hemlösa ungdomar som påverkat mig. Jag
är en social entreprenör; en människa som brinner för att göra förbättringar i samhället. Mina erfarenheter
som familjehem och teoretisk kunskap är verktygen jag använder för
att kämpa för de som har det svårt i
samhället, min ”hjärtefråga” är barn
och unga i svåra livssituationer.
Om du fick bestämma i Sverige i en enda
fråga – vad skulle du bestämma/ändra?
Inom familjehemsvård ska alla parter
ses som jämlika för de är alla experter på sin del, de som tar beslut behöver veta hur det påverkar människor
och alla behöver samarbeta för att
placeringarna ska ha större möjlighet
att lyckas.
För mig personligen så hoppas jag
naturligtvis att jag ska få föreläsa och
Familjehemmet 1-2012 15 FUR på seminarie
i Hagaberg
Den 17 februari deltog jag och Samuel Bergman
på seminariet som hölls på Hagaberg i Söder­­tälje.
Forum för
Familjevård
-Teamet för ännu
bättre familjevård
www
.foru
mfam
Den finska ungdomsgruppen var och under hela
dagen berättade om deras projekt som påminner väldigt mycket om Barnombudsmannens
projekt fast för ungdomar, vilket är helt perfekt.
Dagen bestod i stort sett av ungdomar som pratade och delade med sig vilket är jättebra. Jean
Ann Kennedy från IFCO var också med och
berättade om hennes arbete och vad hon tyckte
och tänkte vilket var intressant att lyssna på, hur
det kan funka så olika i olika delar av världen.
Jag och Gunnar Elvin från BO:s kansli fick ge
våra åsikter och synpunkter på vad man kan
förbättra i frågan hur man ska få barn och ungdomar att känna sig hörda. Mitt naturliga svar
på det är LYSSNA!! inte bara lyssna utan lyssna,
ta in och behandla det du hör! Nora Laimani
iljeva
rd.se
Sara F Mörner och Francisco Ferris från RUS.
Barnkonventionens artikel 7
”Du har rätt att vara den du är”
FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING
Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar
Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: [email protected]
eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se
16 Familjehemmet 1-2012
Forum för Familjevård anordnade en konferens
i Södertälje den 17 februari på temat
“Alternativet till att ge upp - det är att klara sig!”
Inbjudna föreläsarna var en projektledare och två ungdomar från Pesä­
puu i Finland och Jean Ann Kennedy
från IFCO.
Pesäpuu är en kunskaps- och utveck­­
lings­
c enter för kunnande inom
familjehemsvård. Projektet som presenterades heter ”Vi som klarar oss”
och har pågått i flera år nu. Arbetet
har gått ut på att ge ungdomar
som vuxit upp i familjehem möjlighet att bearbeta sin uppväxt så att
de numera kan gå ut och beskriva
familjehemsvård för allmänheten
utan att för den skull berätta sina
privata historier. Projektet har producerat utbildningsmaterial, t ex en
handbok, film och olika verktyg
som kan användas när man ordnar
gruppverksamhet för både barn och
vuxna. Tanken är att de ungdomar
som placeras ofta har längre erfarenhet av samhällsvård än tjänstemännen som är ansvariga för vården. Att
ha de unga som experter är verkligen att vända på begreppen, då
informationen traditionellt kommer
”uppifrån”. Under hösten har de åkt
runt på turné i Finland, där de har
träffat placerade barn och ungdomar under parollen ”Vi tror på dig Tror du också på dig själv?” Johanna
Barkman som är projektledare, Sami
Isomäki och Helena Inkinen har
genom sin turné I Finland fått igång
lokala självhjälpsgrupper i syfte att
ungdomar kan själva stödja och stärka sin självkänsla och få perspektiv
till att ha vuxit upp i ett familjehem.
Gunnar Elwin från BO.
Johanna Barkman, Projektledare, Sami Isomäki och Helena Inkinen
från Pesäpuu, Finland.
Till konferensen kom också IFCO:s
(Internationel Foster Care Organi­
sation) vice ordförande Jean Ann
Kennedy. Hon berättade om sitt arbete med organisationerna Eurochild
och Power4youth. Det finns många
metoder som främjar barnens och
ungas rättigheter som utvecklats
i andra länder som vi också skulle
kunna tillämpa här. Själv tycker jag
att t ex ”Story telling” skulle vara bra
sätt att jobba med unga i grupp.
Gunnar Elwin från BO kom i slutet
av konferensen och berättade om
BO:s projekt ”Unga direkt” som de
genomförde förra året. Ungdomar
och barn hade arbetat fram collage
där de beskrev sina
tankar om familjehem
eller institutioner där
de bodde.
Det kändes bra att det
finns så mycket att göra
för att bättre lyssna på
barnen och ge dem
självtillit och hopp. Min
slutsats är att det är
viktigt att man kontinuerligt ordnar träffar för
barnen. Det räcker inte
med att göra korta projekt som sedan avslutas. Under konferensen
presenterades även de
ungas organisation FUR som bedriver verksamhet bland familjehemsplacerade barn och ungdomar och
RUS som är en ungdomsorganisation under RSMH (Riksförbunder
för Social och Mental Hälsa). Jag har
genom möten med dessa ungdomar
fått en stark tilltro till att de unga
själva ska vara mycket aktiva i att
utforma framtidens familjvård. Det
krävs också att vi professionella ordnar det praktiska för att ungdomsverksamheten ska komma igång.
Forum för Familjevård kommer att
fortsätta att arbeta med dessa frågor
och vi hoppas kunna starta projekt i
samma anda som den i Finland.
Pirkko Nilsson
Jean Ann Kennedy från IFCO.
Familjehemmet 1-2012 17 Vilka krav kan vi ställa på varandra?
Häromdagen började jag skriva på
ett anbud på en upphandling om
förstärkt familjehemsvård. I frågeformuläret fanns en fråga om familjehemskonsulenternas kompetens.
Bra! Upphandlarna börjar bli noggranna när de skall upphandla vård.
noggranna när vi väljer vilka kommuner vi skall samarbeta med i förstärkt familjehemsvård.
Tänk om vi, innan vi svarar på en
upp­­handling, fick en sammanställning på vilken erfarenhet och kompetens den personal har som vi skall
samarbeta med. För när det gäller
När jag kikade vidare i handlingar­
barn och unga som är plana såg jag att den uppcerade i familjehem är
handlande kommunen
Ett samarbete som i
det av största vikt att
ville att familjehems­
de som skall samkonsulenten inom
förlängningen skall vara en garanti
arbeta runt barnet
två veckor efter att
för att ett barn eller ung människa
eller den unge är
en placering skett
kan få en bra start i livet.
erfarna och kompeskulle inkomma till
tenta och dessutom är
nämnden med en komöverens om förhållningsplett genomförandeplan
sätt och kan samarbeta på ett bra
som familjehemskonsulenten skulle
sätt. Med andra ord behövs symmeutforma. Mycket dåligt.
tri i många olika delar av hur vi ser
Vilken familjehemskonsulent kan ut-­
på livet för att en behandlingsallians
forma en genomförandeplan på två
skall kunna uppnås.
veckor. Det är ju viktigt att den som
När det gäller förstärkt familjehems­
skall utforma en genomförandeplan
vård så varken får eller vill vi utförare
känner väl till det barn som är föreöverta socialsekreterarnas myndig­­
mål för planen. Och inte kan man väl
hetsroll, däremot skall vi samarbeta
lära känna till ett barns behov på två
i de olika roller som ingår i ett uppveckor.
drag. Vi företagare har till vår huvudVisserligen kan man ju läsa utredsakliga uppgift att rekrytera, utbilda,
ningen och vårdplanen. Från dessa
stödja och handleda familjehemmen.
dokument kan man få mycket kunSocialsekreterarna har i sin myndigskap. Men, nej. Jag och många med
hetsroll bland annat ansvar för att
mej tolkar lagen så att det är myndigutreda familjehemmet, genomföra
hetsutövning att utarbeta en genomplaceringen, utarbeta en genomföranförandeplan. En privat utförare kan
deplan och följa upp vården genom
givetvis komma med ett förslag till
täta kontakter med den placerade
en genomförandeplan, men det är
och familjehemmet. Familjehemmet
ändå alltid socialnämnden som har
svarar för den praktiska vårdnaden
ansvar för att tillse att den blir rätt
och skall hålla kontakt med barnets
utförd och att den passar till det barn
biologiska föräldrar, socialsekreteden gäller. Att lägga ut myndighetsrare och familjehemskonsulenten
utövning på privata utförare tycker
och alla andra som kan tänkas ingå
inte jag är lämpligt. Men det kanske
är bekvämt. Antalet anställda i en
kommun kan ju bli färre om privata
utförare utför myndighetsutövning
och kommunens kostnader för fast
anställd personal minskar. Nej, en
sådan här upphandling tänker inte
jag svara på. Jag lämnar inte in något
anbud.
Men det är bra att upphandlarna
börjar vara noggranna med kompetensen hos de utförare som de
skall samarbeta med. Detta med
tanke på att familjehemsvård handlar om att vårda och fostra barn
och unga. För att allt skall fungera
så bra som möjligt för de placerade
barnen och ungdomarna så skulle
egentligen vi företagare vara lika
18 Familjehemmet 1-2012
i ett barns nätverk. Många gemensamma uppföljningsträffar med alla
inblandade parter som deltagare är
nödvändiga för att kunna få en samordning i inriktningen på genomförandet av vården. Så det säger
sig självt att det är mycket viktigt
att i ett familje­vårdsärende med så
många inblandade som skall samarbeta undersöka hur prognosen ser ut
för ett lyckat samarbete. Ett samarbete som i förlängningen skall vara
en garanti för att ett barn eller ung
människa kan få en bra start i livet.
Jag skulle dessutom vilja veta hur
personalpolitiken fungerar inom
kom­­munen. Hur stor är personalomsättningen? Kan jag räkna med
att barnets handläggare byts ut varje
år på grund av utbrändhet eller kan
jag räkna med att den placerade
har sin kontakt kvar under många
år? Får personalen handledning och
utbildning?
Dessutom skulle jag vilja veta hur
de handläggare som jag skall samarbeta med ser på hur handläggningen av familjehemsärendet skall
utföras, om det är ett symmetriskt
eller komplementärt förhållande
mellan inblandade parter som är
önskvärt ur handläggarens perspektiv. Detta är viktigt ur den synpunkten att familjehemsvård i hög
så grad utspelar sig i en privat sfär.
(Begreppet symmetriska relationer
syftar på att båda parter i ett samspel uppträder på ett sätt som tjänar samma syfte och kan innebära
jämlikhet.) Det är ett mycket viktigt begrepp att göra sig medveten
om hos de som skall samarbeta i ett
familjehemsärende. (Ett komplementärt förhållande är ojämlikt i styrka
och status. Ena parten ger och den
andra tar emot eller den ena parten
bestämmer och den andra parten gör
som den första parten bestämmer.)
I ett familjehemsärende blir det ofta
så att socialförvaltningens handläggare bestämmer hur vården skall
genomföras och familjehemmet utför
handläggarens order. Balansen mellan symmetriskt och komplementärt
förhållande i relationen mellan familjehem och handläggare är mycket
viktigt att medvetandegöra hos alla
parter i ett familjehemsärende.
Synen på lärande och kunskap och
om det finns någon speciell kun­­skapssyn på den förvaltning som är
föremål för upphandlingen är också
en viktig del i om det är någon idé att
skicka in ett anbud. Det finns många
olika sätt att se på kunskap, och det
kan ibland vara bra för en utveckling
att olika perspektiv på kunskapssyn
möts, men i ett familjehemsärende
kanske det ändå är bra om parterna
kan vara medvetna om sin kunskapssyn så att tydlighet och en samsyn
uppnås så tidigt som möjligt.
Under de trettiofem år som jag arbetat med olika delar i familjehemsvård har jag lärt mig att de orsaker
till avbrott som finns nedtecknade
i de familjehemsplacerades journaler inte alltid är den egentliga orsaken till att placeringen havererade
utan i många fall så är det brister i
medvetenhet om symmetriskt eller
komplementärt förhållningssätt och
även kunskapssyn och synen på
lärande spelar en viss roll i många
havererade familjehemsplaceringar.
Börje Lindberg
Vill ni kommentera vad jag skrivit
så finns jag på [email protected]
Solidaritet – finns det?
Finns solidaritet i dagens Sverige år
2012? Jag menar inte solidaritet med
våra älskade lånebarn eller inom
socioekonomiska klasser som man
kanske spontant tänker på. Utan
inbördes mellan oss - familje­hems­­föräldrar?
Allt för ofta hör jag familjehemsföräldrar säga att de vet familjehem som
är TOTALT olämpliga och att socialsekreterarna som får detta påtalat
inte gör någonting. Tvärt om så får
familjehemmet FLER placeringar till
den klagandes förskräckelse. Givetvis
hakar någon mer familjehemsförälder
på och förfasar sig över socialsekreterarnas och det nämnda familjehemmets inkompetens. Och därmed så är
karusellen i gång.
Kan man som utomstående ta sig
rätten att döma? Jag menar, utan
att verkligen veta allt? Ska man gå
på vad familjehemsföräldern beklagar sig över eller ska man se det
som en ventil att vräka ur sig för
att den beklagande familjehemsföräldern sedan kan gå hem till det
placerade barnet och vara en bra
familjehemsförälder?
Jag vet att jag själv haft samma åsikt
en gång men hade turen att få överta en placering som verkligen öppnade mina ögon. Att leva med den
placerades problem dygnet runt är
något helt annat än att se det på håll
i någon eller några timmar. Jag kan
med råge lova att jag var mycket
mindre kaxig och att min åsikt om
det förra familjehemmet reviderades efter att ha fått gå i deras fotspår
under en semester.
barnet att inte få säga hur kluven jag
är och få bearbeta detta för att kunna
växa som familjehemsförälder? Precis
som i vilket föräldraskap som helst?
Att vi familjehemsföräldrar har oss
själva som måttstock är positivt. För
den kaxigheten måste vi ha för att
orka, men måste vi inkompetensstämpla andra?
Undrar
Så jag ber: Rannsaka dig själv innan
du klankar på någon annan familjehemsförälder! Klagar du för att
familjehemsföräldern är (totalt) olik
dig själv eller för att du är genuint
orolig för den placerade? För är det
något jag är helt säker på så är det
att vi familjehemsföräldrar kan vara
helt olika och göra och uppföra oss
mycket olika men ändå gör fantastiska insatser för våra älskade lånebarn.
Var ska vi familjehemsföräldrar kunna
vräka ur oss om inte till varandra, nu
när trenden är att handledaren för
familjehemsföräldrar allt oftare anmäler familjehemsföräldern till socialförvaltningen? På vilket sätt gagnar det
Ylva Gavell Söderström,
familjehemsförälder
Familjehemmet 1-2012 19 Lyckade återföreningar – visst finns dom?
Rötterna skulle bära- men brast. Hur
sorgligt är det inte för alla inbland­
ade så fort ett barn eller ungdom
måste separeras från sina föräldrar!
Någonting gick snett. Kanske snedstegen började långt innan barnet
ens var fött. Vi känner väl till alla
möjliga orsaker till varför ett omhändertagande blir aktuellt. Lagen stöder att omhändertaganden sker. Allt
för barnets bästa! Ett barn behöver
trygghet, omsorg och kärlek för att
växa upp på ett bra sätt och för att
kunna utvecklas vidare till en självständig samhällsmedborgare. Med
rätta förutsättningar blir möjligheten sen större att man fattar bra och
kloka val i sitt vuxna liv.
Jag och min man har varit familjehem under några år och tagit del av
flera livshistorier. Det har handlat
om anknytningsproblematik i flera
av fallen. Det var aldrig föräldrarnas avsikt att det skulle bli fel. Att
de naturliga förväntningarna de och
omgivningen hade på sig själva skulle bli ouppnåeliga. Det bara hände.
När det gick tillräckligt långt, var det
snudd på för sent att tillrättalägga
det förlorade. Men barnens kamp
fortsätter och de hoppas att allt skulle bli bra – på riktigt!
Jag är övertygad om att det i alla
barns inre finns en enda stor önskan, som aldrig sinar. Önskan om att
få leva i harmoni med sina föräldrar.
Där man känner sig villkorslöst älskad och respekterad som den unika
individ man är. Anknytningen som är
tänkt att barnen ska ha till sina föräldrar och de viktiga band föräldrar
knyter till sina barn är något alldeles
extra. Varför skulle annars så många
vuxna som hamnat snett i livet återberätta denna djupa längtan gång
efter gång, om det inte finns något
där, i rotsystemet som inte kan ersättas med något annat. Vi kan få fler
viktiga och ovärderliga relationer i
livet, men det är själva rötterna som
känns djupast, som sårar mest och
som har förmågan att läka bäst!
Vår familj fick vara med om något
stort och fantastiskt, när ett av våra
fosterbarn kunde återförenas med
sina föräldrar! Det var inget som i
tidernas begynnelse ens diskuterades som en möjlighet, då problemen ansågs för stora och ingående
att det inte skulle kunna ske. Efter
20 Familjehemmet 1-2012
något år började min man och jag
känna att det kanske trots allt, mot
alla odds kunde bli möjligt ändå.
Åtminstone om kommunen kunde
ställa upp med alla tänkbara resurser
för att rädda den lilla familjen. Det
fanns redan insatser, men det lilla
extra saknades för att nå ett nytt mål.
Därför erbjöd jag mig själv att ingå i
ett ganska unikt samarbete med våra
handläggare. Min man och jag presenterade en handlingsplan för att
stegvis klara av en återförening. Det
är inget nytt med återföreningar, det
händer hela tiden, men det jag har
saknat i redovisningar är hur lyckade återföreningarna blir? Blir de
bestående, eller hamnar barnet hos
ett nytt familjehem efter en tid, eller
sker återföreningarna på föräldrarnas
eget initiativ, då lagen tillåter detta,
men då de destruktiva mönstren återkommer efter en tid?
för barnet och vår familj, vi skulle ju
liksom ta avsked men ville göra det
så trevlig som möjligt. Vi bokade julbord för hela familjen på ett stort fint
slott och vi hade lite extra julmysigt
innan föräldrarna kom och hämtade
hem sitt barn.
Under denna återföreningsplan som
tog ca 6 månader från tanke till hemflytt, kände vi ett enormt stöd från
våra handläggare. Utan deras stöd
hade det inte gått att låta det omöjliga ske! Jag värdesätter deras vilja
att våga prova och jag är så imponerad över deras mod, att våga ta ställning och att de vågade lita på oss.
Några förutsättningar finns dock för
att detta ska kunna ske igen i nya
sammanhang:
–Familjehemmet bör vilja jobba
aktivt för en återförening och
därmed ingå ett mycket nära
samarbete med de biologiska
föräldrarna.
–Barnet bör ha en längtan och saknad efter sina föräldrar.
Det speciella samarbetet i vårt fall
blev att jag som familjehemsmamma
bad om att få enskilda samtal med
föräldrarna, där vi noga gick igenom de områden där problemen
och konflikterna fanns. Vi i familjen hade vid det laget gått igenom
en ganska tuff period med barnet,
men hade nu hittat vägar att möta
henne på. Dessa tillvägagångssätt
blev nu högst aktuella att delge föräldrarna. Inför det planerade utökade umgänget hade jag förberedande
samtal med föräldrarna. Vi visualiserade tänkta konflikter och gjorde
upp en liten strategi, dels för att ev
kunna förhindra konflikterna, men
även för att ha en handlingsplan
om det förutsedda inträffade. Efter
umgängestillfällena hade vi ganska
snart ett uppföljningssamtal. Vi gick
igenom dagarna de haft tillsammans
och vi kunde där se och förstå sammanhang, orsak och verkan. När det
slutligen blev dags för hemflytten till
föräldrarna gjorde vi lite ceremonier
–Föräldrarna måste ha viljan och en
drivkraft för en återförening. De
måste vara villiga att göra de förändringar som krävs för att återupprätta det trasiga. De måste bli
införstådda med att de inte behöver uppfinna hjulet själva, då de
får ett kontinuerligt stöd både före,
under och efter återföreningen. De
behöver tacka ja till de resurser
och insatser som erbjuds för att
kunna bli en hel familj igen.
–Nära samarbete med familjehemssekreterarna är av största vikt och
en grundförutsättning för gott
resultat.
Nu har jag kommit till ett nytt vägval i mitt liv. Återföreningar har börjat klappa i mitt hjärta! Jag vet att
det i många fall inte kommer att bli
tal om återföreningar någonsin, men
jag tror däremot att det finns många
fall där man har hamnat i en gråzon. Dvs man har kunnat se en liten
chans till återförening, men där man
kanske saknat just de resurser som
skulle behövas för att lyckas fullt ut.
Med min artikel önskar jag fånga
något viktigt och eftersatt. Statistiken
talar inte för så höga återföreningssiffror som alla så väl skulle tjäna
på! Barnets bästa tycker jag är att
mamma och pappa får en chans att
lyckas bättre, med det stöd och hjälp
som behövs. Hjälp till självhjälp! Jag
vill gärna se att frågan lyfts till debatt
och att vi kan våga se om det är möjligt att hitta nya spännande vägar för
att lyckas. Kanske vi skulle få påbörja
lite nya projekt runt om i Sverige!
Familjehemssekreterare jobbar med
så viktiga samhällsbitar. Ju helare
och lyckligare familjer vi kan få i vårt
land, ju bättre mår hela samhället,
inget nytt det heller, utan bara ren
fakta! Hör gärna av dig till mig för
vidare diskussioner eller svara gärna
på denna artikel. Låt oss ge ett större hopp till våra barn och ungdomar
och deras föräldrar! Ingen kan hjälpa
alla, men alla kan hjälpa någon!
Annelie Öberg
Beviskraven slår mot unga...
går så fort. Precis efteråt kraschar
Vi som är engagerade i familjehemsen långtradare i diket 400 m längvården idag vet att det finns många
re fram. Det finns ett samband melsom far illa. Vi vet att det kan vara
lan dessa händelser och när
svårt för både vuxna och barn/
jag som förälder anmäler
ung­
d omar att förstå de
detta till polisen som tar
regler och utgångspunkInte nog med det,
upp en anmälan talar
ter som finns i vårt
till saken hör också att
han om för mig att
samhälle när det gäller
när olyckan hade skett så
detta måste bevisas.
vad som ska och inte
ska göras när ett barn/
stannade ingen bil...
Vi har sökt vittnen till
ungdom far illa. Många
händelsen men ingen
gånger känner sig de utsathar hört av sig, vilket betyta mycket orättvist behandlade
der att hon som körde blir vålframförallt ungdomar. Det är viklande till olyckan.
tigt att våra unga tror på framtiden
Inte nog med det, till saken hör också
och att vi ger dem ett så rättvist och
att när olyckan hade skett så stannade
korrekt bemötande som vi bara kan
ingen bil utan barnen fick stå blodiga
inte bara inom området familjehemsoch chockade efter vägkanten till en
vård utan även när det gäller rättsbekant stannade. Vad är det som har
liga processer. Ungdomsärenden i all
hänt i vårt samhälle? Är vi rädda för
myndighetsutövning bör prioriteras,
ungdomar, vill vi inte längre hjälpa
utredas och bemötas av personer
varandra eller har vi blivit så indivimed adekvat utbildning.
danpassade så vi bara är tillgängliga
Efter det att mina barn har varit med
för de allra närmaste? Det finns ju
om en trafikolycka där båda blev
ett talesätt ”sköt dig själv och skit i
skadade, dock lindrigt, så har deras
andra” är det verkligen så vi vill ha
tillit till samhället och rättsväsendet
vårt samhälle idag och i framtiden?
försämrats betydligt.
Jag vet nu att lastbilschauffören fick
Grunden för detta är en händelse där
en rättslig påföljd p g a rattonyktermina två barn kommer åkande i en
het, men inte p g a han knuffade
A-traktor i 30 km/h och ser i backmina barn av vägen. Både polis och
spegeln två stora strålkastare och
försäkringsbolaget kan se sambandet
sedan några sekunder senare går
med det måste bevisas av någon
inte traktorn att styra längre utan de
annan att chauffören har knuffat
far i sidled rakt ner i diket och fortmina barn av vägen.
sätter sin färd på gärdet och upp och
Mina barn har alltid trott på att männer i diket några gånger innan trakniskor ska hjälpa varandra och på
torn stannar.
att poliser och rättssystemet är bra
Barnet som körde hinner aldrig med
att bromsa för händelseförloppet
och rättvist men den tron har fått sig
en riktig törn.
Ungdomen som körde fick skulden
för olyckan trots att hon är oskyldig
till att bli knuffad av vägen och får
därmed betala en stor summa i självrisk för både fordonsskadan och personskadorna. Detta är pengar som
hon har tjänat in och sparat från sommarjobb och dessutom kommer nästa
sommars intjänande pengar också gå
åt till detta. Jag som förälder har väldigt svårt att försvara vårt samhälle
när ungdomar drabbas så här hårt.
Anledningen till att denna artikel
blev till är att man kan se en röd tråd
rakt igenom hela vårt samhälle ”vi
måste bli bättre på att se utifrån ett
barn/ungdomsperspektiv”. Det är de
som är vår framtid! Om vi alla sätter
på oss de ”glasögon” som ser utifrån
barnets bästa när vi hanterar ärenden
och situationer där barn är huvudaktörer så kommer det göra skillnad.
Gizella Wizell,
familjehemsförälder
Familjehemmet 1-2012 21 Sluta bara be om ursäkt
– ta ansvar för familjehemsbarnen!
Staten borde ta mera ansvar över de placerade barnen nu för att slippa be om ursäkt i framtiden. Idag behandlas inte de placerade barnen lika över landet. Kommunernas självstyre utgör
ett hinder för att barnen som behöver ett kompletterande eller ställföreträdande hem skall ha
samma rättigheter oavsett vilken av Sveriges kommuner som är den placerande kommunen,
det skriver Telle Söderberg, ordförande för Familjehemmens Riksförbund.
Under de senaste åren har flera om-­
skakande rapporter publicerats om
hur de placerade barn­en och ungdomarna har det i dagens Sverige.
Några exempel är Barnombuds­
mannens rapport hur ungdomarna
behandlas på statliga institutioner
med isolering och annan icke acceptabel behandling (I.m sorry, BO2010).
HVB-hemmen där ungdomarna straffas med kränkande metoder (Bakom
fasaden, BO 2011). Familjehem där
barn inte får sina grundläggande
behov tillgodosedda och särbehandlas för att de är placerade. Barnen
som inte räknas in i den familjen de
bor hos och får bl.a. avstå familjens
semesterresor. Allt detta har barnen
och ungdomarna själva berättat
under 2010.
På upprättelseceremonin den 21 no­vem­ber 2011 uppmanade Maria Lars­
son alla vuxna och framförallt de
som arbetar inom kommunernas
socialtjänst göra sitt yttersta för att de
placerade barnen och ungdomarna i
dag och i framtiden ska inte behöva
uppleva samma hemska saker som
dem ursäkten riktades till denna dag.
Bo Vinnerljung har med sin forskning visat att de placerade barnen
22 Familjehemmet 1-2012
och ungdomarna toppar i all statistik i dåliga skolresultat, självmord,
tonårsgraviditeter och bidragsberoende. Han säger att samhället
har en övertro vad det gäller familjehemmens möjlighet att ersätta
den biologiska familjen.
Vad finns det för alternativ? Trots,
eller kanske på grund av, all öppenvård har placeringarna inte minskat
i Sverige. Alla inblandade vittnar
också om att många av de barn och
ungdomarna som placeras idag har
stora behov idag.
Alla barn som behöver placeras
utanför det egna hemmet tillfälligt
eller permanent har rätt att bli väl
omhändertagna av kunniga, trygga
och intresserade vuxna. Vuxna som
håller och förblir barnets familj oavsett vad som händer.
­ en. Kan alla Sveriges kommuner
d
klara av att rekrytera, utbilda och
handleda tillräkligt många familjehem för de barn som behöver bo
hos någon annan än sin biologiska
familj, inte en ersättningsfamilj utan
en kom­pletterande/ställföreträdande
familj? En familj som passar just det
aktuella barnet.
Alla Sveriges kommuner kan inte
erbjuda bra familjehemsvård åt de
barnen som tas i samhällsvård därför
anser jag att det behövs större statlig ansvarstagning i form av styrning
över kommunernas sätt att bedriva
familjehemsvård. De placerade barnen har rätt att veta sina rättigheter,
som ska vara lika över hela Sverige!
För att vara den kunniga, trygga och
intresserade vuxna oavsett om man
arbetar inom socialtjänsten eller har
uppdraget som familjehem behöver i sin tur rätt utbildning, kontinuerlig fortbildning och adekvat
handledning.
Är det inte dags att inse att det måste
tas nya grepp inom familjehems­vår-
Telle Söderberg
Familjehemmens Riksförbund
Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen
Stockholm – AB
Carita Stenbacka-Tenezakis
08-18 76 02
Södermanland – D
Ann-Christin Larsson
0157-408 63
Halland
–N
Västerbotten – AC
Calle Bonath
0735-39 44 54
Rolf Ringsell
090-390 43
www. familjehemsforeningen.se
Skåne – LM
Norrbotten – BD
Örebro – T
Dalarna – W
Mia Johnsson
0455-271 98
Uppsala – C
Johan Kleiman
070-656 33 27
Ingrid Heigren
0583-503 31
Östergötland – E
Sveneric Blixt
0141-800 68
Stig-Roland Carlzon
0911-24 01 28
Telle Söderberg
08-550 947 07
Södertälje – AB
Maria Bergman
070-848 71 40
VA. Östergötland
Sveneric Blixt
0141-800 68
Ödeshög
Margot Pettersson
0144-318 97
Värmland – S
Kronoberg – Kalmar– GH
Annette Andréen
0485-722 98
Ylva Gavell Söderström
073-640 42 68
Västmanland – U
Maria Bergman
070-848 71 40
Gotland – I
Torsten Lindqvist
0498-380 21
Västernorrland – Jämtland
– XYZ
Blekinge – K
Monica Fahlén
0611-607 91
www.familjehem-xyz.se
Eva Folin
0454-32 36 49
Västsverige – P+O
Förbundsstyrelsen
Ordförande: Telle Söderberg,
Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE
08-550 947 07, 070-520 40 87
[email protected]
Kassör: Hans Larsson, Lugnet,
640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63
[email protected]
Ledamot: Yvonne Nordström Pettersson,
Vreta, 640 51 STJÄRNHOV, 0158-410 66
[email protected]
Gudrun Atleflo
0520-65 24 14
Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7,
961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29
[email protected]
Familjehemmens Unga Röster
[email protected]
www.fur.dinstudio.se
Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala,
643 95 VINGÅKER, 0151-602 42, 070-516 02 33,
[email protected]
Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312,
71593 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59
[email protected]
V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20,
153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40
[email protected]
Suppleant: Ulrika Boklund,
Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN
0480-503 55 [email protected]
Rådgivare
Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om
Du har frågor mm kring dina uppdrag:
Maria Bergman, Järna
Telle Söderberg, Södertälje
Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov
Ulrika Boklund, Trekanten
Hans Larsson, Hälleforsnäs
Calle Bonath, Hyssna
Gizella Wizell, Odensbacken
Ylva Gavell Söderström, Arvika
Rolf Ringsell, Umeå
Britt Bergman, Kalix
Susann Vikberg, Boden
070-848 71 40
08-550 947 07
0158-410 66
0480-503 55
0157-408 63
0320-390 36
019-45 8145
0570-153 16
090-390 43
0923-137 21
0921-649 88
Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis,
Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN
08-18 76 02 [email protected]
Suppleant: Ylva Gavell Söderström,
Degerängsv. 16, 671 42 ARVIKA, 0570-153 16,
073-640 42 68, [email protected]
Revisor: Ros-Marie Svanborg,
Arnemarksvägen 72, 941 92 ARNEMARK
0911-711 87
Revisor: Martin Berglund, Sandåsgatan 13,
945 32 NORRFJÄRDEN, 0911-200 514
Valberedningens sammankallande:
Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix,
0923-137 21, [email protected]
Familjehemmet 1-2012 23 Familjehemmens Riksförbund
St. Malmsvägen 7
641 50 KATRINEHOLM
Attendo
Attendo Individ
Individ och
och Familj
Familj söker
söker
både
både erfarna
erfarna och
och nya
nya familjehem
familjehem
Vi har en ökande efterfrågan på platser för barn, tonåringar samt unga vuxna och söker därför familjeefterfrågan
på platser
tonåringar
samt unga
vuxna
därför
Vi har
ökande
efterfrågan
platserför
föribarn,
barn,
tonåringar
unga
vuxnaoch
ochsöker
söker
därförfamiljehem
för en
kortare
eller
längre tidspåplaceringar
hela landet,
men samt
särskilt
Västerbotten
och
Norrbotten.
hem för kortare
eller längre
placeringar
i hela landet,
särskilt Västerbotten och Norrbotten.
familjehem
för kortare
eller tids
längre
tids placeringar
i helamen
landet.
I Idag
över
i hela
landet
som
kan
ta ta
emot
barnochoch
ungdomar
samt
unga
dagarbetar
arbetarvivimed
över200
200familjehem
familjehem
hela
landet
som
kan
emot
barnungdomar
samt
med över
200
familjehem
iihela
landet
som
kan
ta emot
barnoch ungdomar
samt
unga
vuxna
och
föräldrar
med
barn.
Vi
söker
både
erfarna
familjehem
och
er
utan
erfarenhet,
både
på
landsunga
och föräldrar
med barn.
Vi både
sökererfarna
både erfarna
familjehem
och ererfarenhet,
utan erfarenhet,
vuxnavuxna
och föräldrar
med barn.
Vi söker
familjehem
och er utan
både påbåde
landsbygd
och i tätort.
och
utbildar
nya
familjer.
på
landsbygd
ochViVi
i utreder
tätort.
Vi
utreder
och
utbildar
nya familjer.
bygd
och i tätort.
utreder
och
utbildar
nya
familjer.
Attendo
Individ
sedan
1993
arbetat
med
konsulentstödd
jourochoch
familjehemsvård.
Våra
Attendo
Individoch
ochFamilj
Familjhar
har
sedan
1993
arbetat
med
konsulentstödd
jourfamiljehemsvård.
Attendo Individ
och
Familj
har
sedan
1993
arbetat
med
konsulentstödd
jouroch familjehemsvård.
Våra
familjehemskonsulenter
har långhar
erfarenhet
av socialt
arbete
och
erbjuder
er som familjehem
stöd dygnet
Våra
familjehemskonsulenter
lång
erfarenhet
av
socialt
arbete
och
erbjuder
er
som
familjehem
familjehemskonsulenter har lång erfarenhet av socialt arbete och erbjuder er som familjehem stöd dygnet
runt.
Som familjehem
hos
oss får ni professionell
och/eller
enskiltoch/eller
av socionom
eller
stöd
runt. Som
familjehem
oss får nihandledning
professionelli igrupp
handledning
i grupp
enskilt
runt.dygnet
Som familjehem
hos
oss får nihos
professionell
handledning
grupp och/eller
enskilt av socionom
eller
psykolog
med handledarutbildning.
Vi erbjuder goda villkor
för er insats.
av
socionom
eller
psykolog
med
handledarutbildning.
Vi
erbjuder
goda
villkor
för
er
insats.
psykolog med handledarutbildning. Vi erbjuder goda villkor för er insats.
Ring så berättar vi mer eller gå in på vår hemsida, www.attendo.se/iof.
Ring så
så berättar
berättar vi
Ring
vi mer
mer eller
eller gå
gåin
inpå
påvår
vårhemsida,
hemsida,www.attendo.se/iof.
www.attendo.se/iof.
Västerbotten och Norrbotten
Övriga landet
Västerbotten och Norrbotten
Övriga landet
Kontakta
oss på telefonnummer
08-505
70
Familjehemskonsulent
Åke Granqvist
073-600372
72 33
Familjehemskonsulentgruppen 08-505 37 270
Familjehemskonsulent Åke Granqvist 073-600 72 33
Familjehemskonsulentgruppen 08-505 37 270
Familjehemskonsulent Eva Edlund 070-380 34 71
Familjehemskonsulent Eva Edlund 070-380 34 71