Transcript Anteckningar från mötet

Möte om vägmarkering 13-14 november
2014 på Gothia Towers i Göteborg
(På SVMF hemsida www.svmf.nu finns alla presentationer från mötet)
Inledning
SVMF ordförande
Göran Nilsson öppnade mötet och konstaterade att även denna gång är vi 90 – talet deltagare
med representation från Sverige och Norge. Vi fortsätter på den väg vi började med mötet i HOOK
hösten 2005, Sigtuna 2006, Hindås 2007, Malmö 2008, Helsingborg 2009, Göteborg 2010,
Johannesberg 2011 , Göteborg 2012 och 2013. Det är det 10:e mötet efter ”Globen”. Det finns ett
fortsatt behov av att komma samman och diskutera ett antal frågor med syfte att dels få
marknaden att fungera bättre och dels att ge trafikanterna bra vägmarkeringar som utförs på
samma sätt i hela landet.
Vi saknar en helhetssyn
• Det är olyckligt att de tekniska och geometriska kraven hanteras i olika delar av Trafikverket.
• Markeringarnas synbarhet är beroende av såväl den tekniska nivån som den geometriska ytan.
• Därför bör det totala ansvaret för vägmarkeringar läggas på verksamhetsområde Underhåll där
också den största kompetensen finns.
Problem för vägmarkering idag
• ”Lägsta pris” skapar problem
• Branschen är pressad ekonomiskt
• Riskerar att utvecklingen stagnerar
• Markeringarnas kvalitet på vägen är för låg
• Underhåll har för låg nivå
• Speciellt illa för funktion i vått väglag
• Behov av kompetensutveckling i alla led
Lösningar !!!?
• Ifrågasätta om ”låga” anbud är seriösa
• Avsätta medel till önskvärd utveckling – (% av anbudet, kr/ton???)
• Mer samverkan Bransch/Myndigheter kring regelverk, styrdokument och utveckling
• Öka underhåll så standarden kommer upp till kravnivån
• Låt beställarna ”praktisera” ute i verkligheten
• Införa kompetenskrav för Vägmarkering (fick stöd av TRV under mötet)
1
Vad händer på fordonsidan – Jonas Ekmark, Volvo Cars informerar om LDW,
självkörande bilar och hur man tänker sig använda magneter i vägen.
Autonomous driving
Människors önskan om att vara uppkopplad hela tiden styr utvecklingen mot själkörande bilar, den
som använder självkörande bil frigör tid, säkerhet är den viktigaste aspekten - göra bilar som inte
krockar alls. Volvos mål att vara först med denna teknik på vägen.
Drive Me projektet, är ett
samarbete mellan industri
och infrastukturägare, 100
bilar på leasing 2017 som
skall utvärderas under 2 år på
vissa vägar. Det nya är att
föraren inte behöver
övervaka systemet. För att
systemet skall bli säkert krävs
att man utvecklar tanken med ”safe harbour” där systemet lämnar tillbaka till föraren, i annat fall
stannar bilen. Projektet skall ge svar på nyttan av tekniken, vad som krävs av infrastrukturen samt
vilken nytta systemet ger när det till exempel gäller bränsleförbrukning.
Fördelar med självkörande bilar:
o Safety
o Environment
o Traffic flow
o Lower and more efficient infrastructure investments
o Use of time
2
Varför vägmarkeringar är ännu viktigare i framtiden
Vägmarkering är viktig eftersom den är väl positionsbestämd, problemet med motljus har lösts med
att man monterat en extra kamera som ser bakåt. Snö och is är ett problem och magneter i
vägkroppen kan vara en lösning. Satellit är inte tillräckligt bra.
Det finns en rapport över en studie med magneter. Ferritmagneter fungerar men måste monteras
mitt i körbanan och på ca 0,2 m djup med ca 2 meters avstånd mellan.
3
Frågor
• Kan asfalten påverka funktionen av magneten?
• Hur kan man montera magneterna? Kostnad ca 150 SEK per meter? Tips från
vägmarkeringsbranschen välkomna.
• LKA kommer att bli standard i nya XC90,
• Hur undviker man att alla bilar kör i samma spår, vilket i så fall kommer att öka slitage och
behov av underhåll? Det går att inkludera lösning för detta i systemet.
Stöd för lokalisering:
Den tekniska utvecklingen:
4
Etablering av nordisk godkjenningsordning for vegoppmerkingsmaterialer,
Trond Cato Johansen, Ramböll
Materialkvalificering genom provfält i Sverige och Norge
Varför behöver vi en certifieringsordning för vägmarkeringsmaterial? Tidigare fanns krav på labtest
av material, sedan överfördes detta till funktionskrav på väg, problem med upphandling till lägsta
pris vilket leder till dålig lönsamhet i branschen. Nordisk certifiering kan främja sund konkurrens i
norden och främja god produktutveckling.
Bakgrund
• Certifiering av material på 1990-talet
o Baserat på lab. testning (VTI): t.ex. stämpelintryck, softening point, vidhäftning,
tröger slitage etc.
o Intyg från VTI krävdes i upphandlingarna
• Övergång till funktionskontroll på utlagd vägmarkering på 2000-talet
o Endast HMS-krav till materialen
o Entreprenörerna får i princip lägga vilket material som helst
o Filosofi? Resultat?
• Från 2015: nordisk certifiering av vägmarkeringsmaterial baserat på provfält
o Syfte: att främja en sund konkurrens i Norden, och att främja en god
produktutveckling
System för certifiering av vägmarkeringsmaterial
• Certifieringssystemet baseras på materialprovning, inte systemprovning. Linjeutformning
omfattas inte.
•
Baseras på funktionsegenskaper på material utlagda på provfält
•
Funktionsegenskapernas hållbarhet dokumenteras med mätningar och uppföljning av
provfälten i 1 - 2 år.
•
Endast material för längsgående markeringar, inkl. tape och prefab, testas. Tillåtna färger: gul
och vit.
•
Inga krav till lab.-testning av materialens fysiska egenskaper före utläggning.
•
Rena materialkrav ställs endast i sammanhang med HMS-krav.
•
EN 1824 används som basis för etablering och uppföljning av provfält
Markeringstyper
• Materialen ska läggas som släta linjer, Typ I
•
Typ II linjer kan läggas om leverantören önskar det (men Typ II ingår inte i
certifieringssystemet).
•
Alla material läggs på obehandlat yta. (ingen fräsning)
5
•
Alla linjer ska i första hand läggas maskinellt, men handskopa kan accepteras om det finns
särskilda skäl.
Materialen kan läggas i 3 tjocklekar:
-
0,4mm vått (färg)*
-
1,5mm (exempel: sprayplast) (max tjocklek: 2mm)
-
3,0mm (exempel: extruderad termoplast) (max 3,5mm)
-
Prefab och Tape i kommersiellt tillgängliga tjocklekar
Tjockleken mäts vid utläggning. Stora avvikelser kan leda till exkludering från provfältet.
Provsträckor
Fält I:
•
E45 mellan Sunne och Stöpafors i Värmland
•
Körfältsbredd 3,5m
•
Beläggningsklass RG2
•
ÅDT 3400.
•
Dubbdäck används
•
Själland Nord, Danmark
•
Beläggningsklass RG2
•
Dubbdäck används ej.
•
Ytterligare detaljer kommer senare
Fält II:
Fält I kommer att etableras på E45 i Värmland. Enligt intresseanmälan från leverantörerna vid mötet i
Oslo är det ca 50 produkter som kommer att appliceras. Materialprov kommer att sparas inte
analyseras förrän att det finns misstanke om fusk. Man kommer att använda EN 12 802 för att
genomföra identifiering om det finns behov.
P-klasser, tanken är att använda standard sidolägesfördelning för produkterna. Detta är inte samma i
de olika länderna. Göran Nilsson föreslår att man lägger en heldragen kantlinje vid provfältet för att
göra DK och SE mer lika. P0 – P3 kommer att uppnås efter 1 år och P4 efter 2 år.
En erfarenhetsbaserat standardfördelning av hjulpassager används för att bestämma P-klass
6
Tabell nedan från EN 1824
Certifikat kommer sedan att utfärdas i förhållande till de funktionsegenskaper som uppnås. Samtliga
krav från och med den initiala mätningen måste uppfyllas för att markeringen skall godkännas.
Väghållaren ställer
ller sedan krav i upphandlingen. Gemensamt
G
nordiskt regelverk
verk för
materialcertifieringen.
Certifikaten gäller tills krav eller regler ändras. Kjell Bonhorst ställer
ler frågan om hur man hanterar
certifieringen vid t.ex. brist på råmaterial,
råmaterial enligt TC får man hantera detta från fall till fall.
fall
7
Funktionsegenskaper som dokumenteras på provfältet
•
Retroreflexion torr, RL d
•
Retroreflexion våt, RL w (endast for Typ II markeringar)
•
Luminanskoefficient Qd (/ Luminansfaktor b)
•
Friktion SRT, alternativt PFT
•
Färgkoordinater x, y dagsljus og reflekterat strålkastarljus (endast gul, NTY)
Krav
För samtliga parametrar ska kraven tillfredsställas
•
RL torr (vit) 150 mcd
•
RL torr (gul) 100 mcd
•
Qd (vit) 130 mcd [/ b (vit) > 0,40]
•
Qd (gul) 100 mcd [/ b (gul) > 0,30]
•
Friktion, SRT 50
•
Färgkoordinater x,y enligt EN1436 / NTY enligt ASTM D6628
Alla krav måste vara uppfyllda från och med den initiala mätningen
Magnus Fredriksson frågar om vad som händer i nästa led dvs hur man följer upp funktioen i fält?
Man kommer att fortsätta med funktionskontroll på väg även i fortsättningen. Håkan Wedberg ställer
fråga om BAST certifikat kan användas i stället? Svar: Durability projektet, visar att turntable inte har
korrelation mellan sig och att man har ingen korrelation till provfält vilket innebär att turntable inte
anses vara något alternativ.
•
Systemet etableras som ett gemensamt nordiskt regelverk för materialcertifiering.
•
Materialen måste uppfylla samtliga parameterkrav för att bli godkända för bruk i Norden.
•
Godkännande ges i relation till P-klass
•
Certifieringssystemet kommer att förankras i nationella regelverk
•
Godkänt material behåller certifikatet intill krav eller regler eventuellt ändras
8
Roller och ansvar:
• De statliga vägmyndigheterna i Norge, Sverige, Finland och Danmark är överordnat
myndighet för certifieringssystemet, och kommer att skriva in kraven i nationella regelverk
och anbudsföreskrifter
•
VTI kommer att ha det formella ansvaret för provfälten. VTI övervakar mätningar, analyserar
mätdata, och dokumenterar resultaten
•
Ramböll RST utför mätningar, samt ansvarar för administration och kontakt med deltagare
Tidplan
• Provfälten i Sverige och Danmark etableras i maj 2015
•
Anmälan till provfälten kommer att ske på våren 2015
•
Det öppnas för nya utläggningar av material i maj/juni varje år.
Arbetsgruppen kommer att göra en skriftlig instruktion för provfältet och certifieringssystemet
Kostnader
• Kostnaderna för provfält och materialcertifiering ska täckas av deltagaravgifter.
1 års uppföljning:
SEK 35.000 per utlagd produkt. Inkluderar etablering, mätning efter utläggning och mätning efter 1
år
2 års uppföljning:
SEK 50.000 per utlagd produkt. Inkluderar etablering, mätning efter utläggning, mätning efter 1 år
och mätning efter 2 år
Vad händer på trafikverket. Jan Erik Lundmark, TRV
Mycket utmaningar i branschen, det händer saker inom underhållorganisationen, omorganisation
pågår sedan 1 år tillbaka. Ny organisation ska gälla från 1 januari 2015.
Organisation/bemanning, har varit mycket fokus på järnväg den senaste tiden vilket gjort att väg
kommit lite på undantaget, man kommer nu att jobba med järnvägsystem respektive vägsystem samt
en organisation för teknik och miljö, Syftet med förändringen är att öka fokus på systemnivå,
vidareutveckla beställarrollen samt tillgänglig organisation med tydlig ansvarsfördelning.
9
Underhåll 1/1 2015
cUH
Biträdande cUH
Beställarrollen
Nationell
leveranssamordning
Verksamhetsstyrning
HR
Kommunikation
Underhållsdistrikt Nord
Underhållsdistrikt Mitt
Underhållsdistrikt
Öst/Stockholm
Järnvägssystem
Vägsystem
Teknik och
miljö
Underhållsdistrikt Väst
Underhållsdistrikt Syd
4
2014-12-02
Nationellt Underhåll – Bana och Väg
Volym 2015 är ca 260 milj för underhåll.
Beställarrollen
Man kan inte vara byggledare och utförare i samma kontrakt (region), detta kommer att förtydligas i
kommande kontrakt, tex man kan inte kontrollera sig själv.
Friktion
Man har utarbetat en handlingsplan för friktion. Det finns problem med beläggning och
vägmarkering. Man har utarbetet en åtgärdsplan för ”sommarhalka” med larmnummer till
kundtjänst för att underhållsentreprenören skall kunna kontaktas.
Vad görs för att höja standarden på vägmarkering?
Att införa materialkrav är en åtgärd som på sikt förväntas höja standarden. Höjda funktionskrav är
också något som ska ge höjd standard.
TRV är också med på att ställa kompetenskrav på hela kedjan som hanterar vägmarkering.
10
Vad händer i Sverige? Regelverk/ projekt Lars Petersson TRV
Utförda volymer, 238 milj, varav 70 milj totalentreprenad
4897 ton nyläggning
5627 ton komplettering
Till detta kommer volymer vid nyinvenstering
Totalt Nationellt underhåll
[mkr]
Utförandeentreprenad
168
Totalentreprenad
70
Totalt 238 ton
Räffla har sparat 18 – 20 liv sedan man började 2003
Revidering av tekniska kraven
• Utförandeentreprenad
•
o
Ansluter till Anläggnings AMA13, med Teknisk Beskrivning
o
Ersätts via Mängdförteckning.
o
2(3) MF uppdelad på icke skyddsklassad och skyddsklassad
Totalentreprenad
–
Krav i funktionsbeskrivning
–
Ersätts via betalplan.
11
Revidering av tekniska kraven – Funktionskrav
Retroreflektion
Luminanskoefficient
Rl
Torr
Qd
Våt
Friktion
SFT(PFT)
Längsgående
Tvärg
och
övriga
Längsgående
Tvärg
och
övriga
Alla
Längs och
övriga
Tvärgående
R3
R2
RW2*
RW0
Q3
S2
S3
150
100
35
-
130
50(0,55)
55(0,58)
Funktionsklass
enl. EN1436
Funktionskrav
* Retroreflexionskravet för våt markering gäller:
•
för mittlinje på väg med ÅDT ≥ 4000
•
för kantlinje på väg med ÅDT ≥ 2000
•
ej för körfältslinjer
•
ej för vägmarkeringar på väg med hastighetsbegränsning 60 km/tim eller lägre
•
ej för sträckor med sammanhängande vägbelysning på mer än 2 km
Vägmarkeringar skall utföras så att givna dimensioner och innebörd skall framgå tydligt ur
trafikantens perspektiv, samt inom tätort utföras så att de ej alstrar störande buller vid överfart.
Heldragna mittlinjer skall utföras heltäckande.
Begränsning av miljöstörande utsläpp
• Grundkrav gäller för år 2015 och 2016
–
•
”Tunga tvåvägsfordon järnväg och TMA fordon ska uppfylla Euro III. Senare Euro-krav
är också tillåtna. Övriga tunga fordon ska uppfylla Euro IV. Senare Euro-krav är också
tillåtna.”
Skärpta krav vilka gäller fr.o.m. år 2017
–
”Tunga tvåvägsfordon järnväg ska uppfylla Euro IV. Senare Euro-krav är också
tillåtna. Övriga tunga fordon ska uppfylla Euro V. Senare Euro-krav är också tillåtna.”
12
Maskinell läggning av tvärgående och övriga vägmarkeringar
• Projektet startade 2008
–
Mål att ställa krav 2014
•
Brev ang. kommande krav fr.o.m. 2015-01-01
•
Krav i nya kontrakt
–
Totalentreprenad 2015-01-01
–
Utförandeentreprenad 2016-01-01
”Vid utförande av tvärgående och övriga vägmarkeringar på det skyddsklassade vägnätet samt TEN-T
vägnätet, ska utsättning för och utläggning av termoplastisk massa utföras maskinellt från
fordonshytt. Arbetet får inte utföras av oskyddad personal som vistas på vägen.”
En bonus på 50% utgår om man under 2015 klarar kravet vid utförandeentreprenad.
Upphandling 2015
•
10 län/distrikt
•
8 st utförandeentreprenader
•
2 st totalentreprenader
•
Total kalkylerad anbudssumma 574 mkr
Samverkan kring APV
En diskussion har förts mellan SVMF och TRV där beslutet fortfarande är att inga skisser kommer att
skickas med förfrågningsunderlaget. SVMF ansvarar för exempelsamlingen, men TRV är gärna med
och ser över dessa. En arbetsgrupp kommer att bildas.
Revidering av VGU
- Arbetsgång: En revidering av versionen från 2012 pågår. SVMF fick komma med väldigt sent
i processen trots att man lovats att få vara med från ett betydligt tidigare skede.
-
Tidplan: Ambitionen är att det ska vara färdigt under 2014
-
Anpassat regelverk : TRV avser att upphandla konsult för att utveckla alla tekniska
regelverk. SVMF vill få inflytande i detta och önskar få kännedom om vem som ansvarar för
underlaget när upphandling ska ske.
Sveriges byggindustrier, Väg och Banavtaletsområde, Ola Brinnen, BI
Ola Brinnen är jurist och jobbar med väg och ban avtalet. Ola informerade om Sveriges
byggindustrier och förklarade vad det innebär för SVMF att bli med som branschförening i BI.
13
Fördelar för SVMF:
• Vi får tillbaka ungefär hälften av det varje företag som är med i BI betalar till BI. Det är ca 750
kr/anställd
• Vi får bättre möjligheter att påverka regelverk genom att BI är direkt motpart till TRV och SKL
• Vi får möjlighet att söka bidrag från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF
Vad kräver BI av SVMF:
• BI kräver att vi ska uppträda som en seriös aktör
• BI önskar att så många som möjligt av våra medlemsföretag ska vara anslutna till BI, men det
är inget krav
• Förhoppningen från BI är att de ska få fler medlemmar och den vägen stärka BI.
Om branschförening går med i BI blir inte de enskilda företagen bundna av kollektivavtal
SVMF får tillgång till BI branschsida, SVMF kommer inte att syssla med avtalsdelen.
Ekonomi, stärker branschen, medlemsrekrytering ”synergi”
Rätt att använda BI logga
Service kan tillexempel vara att BI driver vissa frågor och har etablerade kontaktvägar till TRV.
Vad händer i Sverige? Regelverk/projekt, Lars Pettersson, TRV
System för funktionsstyrt underhåll av vägmarkering, Berne Nielsen, Ramböll
-
Planering av åtgärder baserade på mobil mätning
Projektet startade 2012
Tester i fält 2014
Pilotprojekt 2015
Heldragna linjer samt undersökning av profilerade linjer, Carina Fors, VTI
• Undersökning av hastighet, synbarhet och hållbarhet hos heldragna kantlinjer
kontra intermittenta linjer
–
Provsträcka på rv 55 mellan Malmköping och Strängnäs
–
Startade 2011
14
VTI rapport 809, 2014
”Resultaten visar att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus
eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet
observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under
de två år som mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet
påvisas mellan de två linjetyperna.”
•
Mätningar utförda efter 34 månader kan inte påvisa någon betydande skillnad i
hållbarhet - baserat på retroreflexion och luminanskoefficient – mellan heldragen och
intermittent kantlinje
Undersökning av profilerade linjer, Carina Fors, VTI
• Undersökning av hållbarhet hos profilerade linjer
–
Provfält på väg 35 nära Grebo.
–
Startade maj 2013
Mätningar utförda 2014-08-19
Av de typer som har testats är typ rainline den som visar bäst resultat så här långt.
Mobilmätning av Rl(d), Rl(w), QD, friktion, geometri/slitage och tjocklek med samma
system, Berne Nielsen, Ramböll
•
NordFou-projekt för vidareutveckling av modell för predicering av våtvärde.
–
Projektet avslutas 2015
•
Utveckling av modell för mätning av tjocklek och geometri/slitage
•
Utveckling av modell för mätning av friktion
15
Tillståndsmätningar 2014, Carina Fors, VTI
Analysen är ännu inte helt klar. Det saknas delar av region mitt (Dalarna) och region Stockholm
(Gotland). Rapport kommer att presenteras i VTI notat, PM kommer att kunna beställas och
distribueras via epost.
Ansvariga för 2014 är:
•Mobila mätningar:
Ramböll, Berne Nielsen
•Analys:
VTI, Mohammad-Reza Yahya
•Dokumentation:
VTI, Carina Fors
•Projektledare:
VTI, Sven-Olof Lundkvist
Nytt för i 2014
Redovisning av andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven
•Ökat antal ”minsta-antal-objekt” per vägklass och län
•Vägklass A: minst 5 objekt (tidigare 4)
•Vägklass B: minst 5 objekt (tidigare 3)
•Vägklass C: minst 4 objekt (tidigare 3)
•Våtvärde beräknas ej för belysta vägar
Resultat 2014 för nästan hela landet:
16
Jämförelse över år för torra markeringar.:
Göran Nilsson konstaterar att man fortsatt ligger långt under de krav som ställs. Riktigt illa är det för
våta markeringar.
Enligt Berne Nielsen har man generellt genomfört mätningarna senare detta året och speciellt i norr.
Vad händer i Norge?, Bjørn Skaar/Statens vegvesen - Vegdirektoratet
Totalmarknad för Vegdirektoratet i Norge 10 000 ton termoplast och 1000 ton färg, (ytterligare ca
1500 ton på andra marknader). Man ökar anslagen för vägbudget i Norge. Man har noterat att man
har stora avvikelser på linjeplacering och man kommer därför att lägga mer resurser på förmärkning.
Norge har ändrat upphandling till 3 år med enhetspris lm (inga optioner).
14 kontrakter skal lyses ut i 2015
Till det finns ytterligare 7 som löper.
Sentral faggruppe – vegoppmerking
• Deltagelse/ledelse fra Vegdirektoratet
–
Byggherre (bestiller) kontraktkompetanse
–
Vegoppmerkingskompetanse
17
•
Regionene : 1 deltager fra hver region (5)
–
Regionale samordnere som også er bestillere i sine fylkesavdelinger
Kontrakts gjennomføring
• Kontrakter som inngås er basert på enhetspriser (lm) med 3års varighet, mest mulig jevn
fordelt utlysning . (tidligere 2 år varighet med mulighet for opsjon)
•
Lokal byggeledelse skal frembring leggeplaner i forhold til
o
Valg av metode (maling, spray, ekstrudert)
o
Mengde (fra – til)
o
Tidsfrister, dekkeplaner, o.a.
Samhandling mellom EN og BH er en viktig faktor for å oppnå den beste gjennomføringen. Å
anerkjenne hverandres utfordringer, samtidig som man har felles oppfatning av hvilke kvalitetskrav
og regler som gjelder.
•
Formerking utføres i dag nær opp mot 100 % av Statens vegvesen i alle regioner.
Detaljeringsgrad (kvaliteten) varierer. Det finns 18 utsättare anställda av Statens vegvesen.
•
Formell kvalitetskontroll (3 dje.part) knyttet til kontrakt utføres rutinemessig på nye dekker
(tilfeldig utvalg):
•
leveransekontroll
•
Garantikontoll (opp til 2 år)
•
Det er ulike nivåer og variasjon knyttet til regionene stikkprøvekontroller og entreprenørenes
driftskontroll.
•
Vegoppmerking på nye dekker utgjør ca. 30 % av årlig omsetningen.
•
Vegoppmerking utført som reparasjon utgjør ca. 70 % av omsetningen og er inntil i dag
basert på (subjektiv) slitasjevurderinger, registeringer og erfaringstall, ikke tilstandsmålinger
eller annen teknisk målbar (objektiv) dokumentasjon
Handbok N302, innehåller skallkrav och gäller för riks, fylkes och kommunala vägar, dvs här finns
inge råd och riktlinjer.
REVISJON PÅGÅR – (2014høringsutgave)
0.
Forord
Gyldighet
Innhold
18
1. Regelverk og administrasjon
2. Vegoppmerkingssystemet
3. Utforming og dimensjoner
4. Sikt
5. Oppmerking på fri vegstrekning – utenfor vegkryss
6. Forsterket vegoppmerking
7. Oppmerking i vegkryss
8. Oppmerking for gående og syklende
9. Kollektivtrafikk
10. Spesiell oppmerking
Handbok 302 skall ut på remiss innan årsskiftet.
Skall formuleringen innebär att man måste söka om dispens för avvik från kraven om man önskar att
göra andra lösningar på utformning.
Man ser stort behov av markering för cykelfält och ser behov av markering som skiljer väg från cykel,
denna typ av markering bör ha lång livslängd.
Handbok R310, ”retningslinje”
Trafikksikkerhetsutstyr – Tekniske krav
Del 6 VEGOPPMERKING
Bruk av förstärkt vejoppmerking (FVO)
• Forsterket midtoppmerking
• Forsterket kantoppmerking
Definisjon:
Forsterket vegoppmerking er vegoppmerking som er «forsterket» med fresing i asfaltdekket.
Fresingen skal gi vibrasjon i kjøretøyet.
Hvorfor anvende FVO? Beslutningsgrunnlag:
• Effekt med hensyn på kjøretøys sidevegs plassering
•
Effekt med hensyn på varsling/støy/vibrasjon ved overkjøring
•
Trafikksikkerhet (FMO er et sterkt TS – tiltak)
•
Lang levetid vegoppmerking – Lave årlige kostnader
•
Bedre funksjonelle egenskaper vegoppmerking - synbarhet våt vegbane i mørke (RL Våt)
•
Et TS-tiltak uten omfattende planlegging og begrensede kostnader
19
Riksväg med förstärkt mittuppmärkning
TS Effekt
Rapport SVV 7/7 2014 Vegdirektoratet Arild Ragnøy
http://m.tu.no/samferdsel/2014/11/14/rumlefelt-i-veien-halverte-antall-trafikkdrepte
•
FMO er uten tvil et meget sterkt trafikksikkerhets- tiltak
•
Personskadeulykker redusert med opp mot 40 %
•
Drepte og hardt skade reduseres opp mot 60 %
Selv med full trendkorreksjon (ca.25%) er resultatene entydige
Projektet med att mäta sisnusräffla har lagts ner.
Tilstandsmålinger 2014 (analyse pågår)
Norge deltar i prosjektsamarbeid i regi av NMF (S og SF). Resultater av tilstandsmålinger i denne
forbindelse er ikke klare (Rambøll og VTI) arbeider med rapporteringen
Behov for tilstandsoversikt
Vi (mange av oss) begynner sakte men sikkert å innse behovet for tilstandsmålinger for å kunne
redegjøre for hvilket nivå (funksjon) vegnettet befinner seg i vegoppmerkingsmessig:
20
- landet
- regionen
- fylket
- aktuell vegstrekning
for å kunne gjennomføre bedre planlegging, budsjettering ,prioriteringer og rapportering.
Peter Nilsson frågar om när upphandlingarna kommer ut i Norge? Han anser att de kommer ut för
sent. Björn svarar att det inte kommer ske någon förändring för kommande säsong.
Maskinutveckling för automatisk utläggning av tvärgående och övriga
markeringar. Redogörelse för status.
Håvard Lepperød, Erik Bakken, Trysil Maskin
Trafficprinter har vært utleid til Visafo Ab hele 2014 sesongen.
• De har lagt ut 2644 symboler i Sverige i 2014
•
Totalt 6-7000 symboler siden 2012
•
Personell er meget godt fornøyd med sikkerheten
•
Meget god RL, 227-418 på tørr måling
•
Maskinen fungerer godt etter 3 års produksjon og har gitt oss et meget godt
erfaringsgrunnlag for å bygge et velfungerende og komplett produkt for maskinell
håndlegging.
Endringer for neste Trafficprinter
• Skal bygges på et mindre / kortere chassis
•
Ny utforming på printerenheten slik at totale print-bredde blir 2,5 meter. Dette vil gjøre det
mulig å skrive ut 3 staver i ett gangfelt.
•
Ny design på deler av printeren for å bedre driftssikkerheten og resultatet på symboler.
•
Rapporterings system med angivelse av gps-koordinater
•
Mulighet for å ta inn gps-koordinater fra utsetting/kartdata
•
Nytt posisjoneringssystem som vil gjøre det enklere å operere maskinen, samt få et korrekt
resultat ute på veien.
•
Utvikling av posisjoneringssystemet er i full gang, ferdig til sesong 2015
•
Posisjoneringssystemet vil gjøre det mulig å legge sperrefelt, fotgjengerfelt, reparere deler
av piler/symboler samt øke produksjons hastigheten.
21
Sammendrag
Sikkerhet for operatør er ivaretatt
Bedre trafikk flyt / mindre kø under merkingen
Meget god retro / våtfunksjon.
Bedre friksjon
Jevn varm temperatur ved utlegging. Bedre vedheft
Jevnere distribusjon av masse og glass på komplekse symboler
Videreutvikling i forbindelse med kapasitetsøkning (RRS) er i gang og skal være klart til 2015
Pr dags dato er utfordringen å konkurrere
med manuell utlegging rent økonomisk, da
det ikke er øvrige krav til sikkerhet,
våtfunksjon… Positivt fra Trafikverket med
bonus for maskinell håndlegging og krav fra
2016
Mulighet for kombinasjon ekstruder / printer
Prototypen fungerer, og maskinen er
gjennomtestet. Til de grader!
Printer mini / kodeskriver
Frågor:
Kommer man ställa samma krav i Norge?
Enligt Bjørn Skaar bör det ställas samma krav men det ligger utför Bjørns ansvarsområde.
På frågan om det är ok att lägga droppar eller
måste det vara hel yta på tex övergångsställe.
TRV har sagt att det är ok med droppar i Sverige.
Fråga skulle undersökas i Norge men man har
inte gjort detta. Bjørn menar att det primärt är
friktion som man önskar och inte våtfunktion på
denna typ av markering.
Sten Lundgren,
Lundgren&Nordstrand
Företaget har fortsatt med utvecklingen av den
80 cm breda läggningsenheten och gjort test med
den monterad på en stor bil.
Fördelen med en sådan lösning är
Man kan montera utrustningen på ett vanligt markeringsfordon.
22
Man kan börja med 1-2 skopor och sedan utvidga med fler vid behov.
Fordonet kan göra både symboler och vanliga linjer
Har hög appliceringshastighet och bra upplösning
Jörgen Svensson, RME, Klas Rosendahl, SSEQ
Utvecklingen har fortsatt och fälttester har utförts under hösten 2014.
◦
Snitt, under 10 min/symbol inkl transport, räknat över en arbetsdag.
◦
(resultat från 2013 visar mycket god vidhäftning och slittålighet)
Material – termoplast
• Goda resultat med material från 2 leverantörer
•
Standardmaterial
Symbol biblioteket är under utveckling
Fördelar med robotarm
Symbolen läggs ut korrekt oberoende av fordonets position
Såväl nyläggning som reparation av befintlig enl regelverk
Mångsidig => Hög beläggningsgrad
Ökad lönsamhet (mindre personal + TMA)
Få kritiska komponenter
Enkel att använda
Stor flexibilitet på såväl bredd som längd
God vidhäftning
Såväl uppmätning som utläggning sker från förarhytten - ingen personal på vägen!
23
Frågor
Håkan Wedberg undrar hur materialet appliceras? RME använder man samma teknik som för vanliga
maskiner.
Hur långt räcker armen? Den är 4,3 m i hopfält läge och har ca den dubbla räckvidden utformningen.
Höjden på armen har styrts av lägsta brohöjd i Europa.
Datum för nästa höstmöte: 12-13 november 2015
Göran Nilsson avslutade med att visa SVMF inlägg på Nordiska vägmarkeringskonferensen i
Lillehammer våren 2014
Vid pennan Magnus Wallgren & Göran Nilsson
24