Transcript Att leva i långvarig hemlöshet Fattiga familjer

Att
levafamiljer
i långvarig hemlöshet
Fattiga
är idag ett
avvägen
världenstill
rikaste
och är ett utpräglat välfärdssamhälle. Likväl har i
–Sverige
Berättelser
om
och länder
från hemlöshet
samhällsdebatten uppmärksammats att det finns människor som är fattiga och som lever under
knappa de
förhållanden.
För sin försörjning
beroendehemlösheten
av försörjningsstöd
av samhället.
Under
senaste decennierna
har denär de
”synliga”
väckt uppmärksamhet
i
Den här studien ärSamhällets
ett resultatsvar
av ett
samarbete
mellan
Försörjningsstödsenheten
Sollentuna
samhällsdebatten.
idag
liksom för
100 år
sedan är att erbjuda de imest
utsatta
samt FoU-Nordväst. Personal inom Försörjningsstödsenheten fick 2010 i uppdrag av
härbärgen.
Socialnämnden att intervjua familjer med fokus på att undersöka barnens situation. Kriteriet
för att komma i fråga för intervjuer var att de hade uppburit försörjningsstöd eller
I syfte att stimulera och stödja kommunernas utvecklingsarbete att dels utveckla metoder för
introduktionsersättning 10 månader eller längre. FoU-nordväst fick uppdraget att analysera
att förebygga hemlöshet och dels utveckla metoder att nå de mest utsatta har Socialstyrelsen
det insamlade materialet.
under
de senaste
10 det
årenfanns
erbjudit
utvecklingsmedel.
FoU-Nordväst
viddiskuterades
några tillfällen
51 familjer,
i vilka
88 barn,
har intervjuats
och de temanfick
som
vid
uppdrag
från
kommunerna
att
utvärdera
verksamheter
som
vände
sig
hemlösa
intervjuerna var Hälsa, Utbildning, Familj och Sociala relationer samt Förmågatill
att klara
sig
missbrukare.
Verksamheterna
och arbetsmetoderna
ses som
konkret
själv. Intervjupersonerna
gestaltar
dagens fattigdomsom
ochutvecklades
ger röst åt kan
en grupp
av ett
människor
uttryck
förkommer
personalens
erfarenhetsbaserade
om missbruk
– en
som sällan
till tals
i samhällsdebatten. kunskap
Deras kunskap
är viktig och
för atthemlöshet
kunna utveckla
kunskap
som
oftast
är
oformulerad.
FoU:s
roll
var
under
utvärderingsarbetet
att
formulera
arbetet inom kommunernas Försörjningsstödsenheter.
samt tillföra forskningsperspektivet. En viktig del var också att intervjua brukarna.
I den här forskningsrapporten har fem personer intervjuats som har erfarenhet av både
hemlöshet och missbruk. Ambitionen har varit att ge röst åt en grupp som sällan kommer till
tals i samhällsdebatten. Hur beskriver de vägen från hemlöshet till bostad? Vad avgjorde att
de beslutade sig för att lämna hemlösheten? Hur ser de på socialtjänsten? Deras kunskap är
viktig för att kunna utveckla hemlöshetsarbetet.
Att leva i långvarig hemlöshet
Fattiga familjer
Berättelser om vägen till och från hemlöshet
Anders Arnsvik och Lisbeth Eriksson
Anders Arnsvik
Forskningsrapport 2012:3
ISBN:
ISBN: 978-91-89681-23-1
978-91-89681-24-8
ISSN:
ISSN: 1651-7830
1651-7830
96
Anders Arnsvik och Lisbeth Eriksson
Fattiga familjer
Forskningsrapport 2012:3
FoU-Nordväst är en forsknings- och utvecklingsenhet för socialtjänstens individ- och
familjeomsorg samt omsorg för personer med psykiska funktionsnedsättningar. FoU-Nordväst
ägs av åtta kommuner i nordvästra Stockholms län: Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna
stad, Sundbybergs stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby.
För ytterligare information: www.fou-nordvast.com
©Alla rättigheter förbehållna FoU-Nordväst samt författarna
Grafiskform (omslag): FoU-Nordväst
Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2013
ISBN: 978-91-89681-24-8
ISSN: 1651-7830
3
3
4
Innehållsförteckning
1Inledning
Syfte och frågeställning
Definition av fattigdom
7
2Metod
Datainsamling
De intervjuade familjerna
Analys
Ett interaktivt förhållningssätt
9
3 Fattigdom i en historisk och kontextuell belysning...
Den ”sociala frågan”
Samhällets reaktion
Välfärdssamhällets framväxt
Ett förändrat samhälle
Fattigdomens orsaker på 2000-talet
13
4 Barnfattigdom i siffror...
19
5 Barnfattigdom i internationell forskning...
21
6 Barnfattigdom i nordisk forskning...
26
7 Skillnader i barns erfarenheter
28
8 Barns strategier för coping
30
9 Barnfattigdom i Sollentuna – ett empiriskt exempel
Barnens hälsosituation
Utbildning
Fritidsaktiviter
Ekonomi
Familj och sociala relationer
31
10Diskussion
Välfärdssamhälldet då och nu
De fattiga barnen i Sollentuna
Ensamhet
Skola
En marginaliserad position
37
Referenser46
5
6
1 Inledning
Hösten 2011 kom en förfrågan till FoU-Nordväst från Järfällas försörjningsstödsenhet som
ville veta mer om kunskapsläget kring fattigdom med fokus på barnens situation i Sverige.
FoU-Nordväst åtog sig uppdraget och avsikten var att vi skulle sätta oss in i frågan och
erbjuda ett seminarium kring temat till samtliga nordvästkommuner. Parallellt med detta ville
Sollentuna försörjningsstödsenhet (februari 2012) ha FoU:s hjälp att analysera ett insamlat
intervjumaterial. Bakgrunden var att Försörjningsstödsenhetens personal under perioden
januari 2011 till februari 2012, intervjuat ett 50-tal barnfamiljer som under lång tid uppburit
försörjningsstöd eller introduktionsersättning. Fokus i intervjuerna var barnens situation. Vi
åtog oss detta uppdrag och den här rapporten är resultatet av dessa analyser och den
forskningsgenomgång vi gjort.
Rädda Barnen samt forskningen inom socialt arbete har under de senaste 10 åren
uppmärksammat fattigdomen och de ökande ekonomiska klyftorna i det svenska samhället.
Alltmer av forskningen inom området har kommit att intressera sig för vad det innebär att
vara fattig och beroende av försörjningsstöd. Inte minst barnens situation har kommit att
fokuseras. Försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät för människor som av olika
anledningar inte klarar sin försörjning och försörjningsstödet bygger på att behovet av
ekonomiskt stöd från samhället skall vara tillfälligt och avvärja ett akut försörjningsproblem.
Åtminstone var det avsikten med försörjningsstödet när det infördes (Puide, 2000) eftersom
det då i stor utsträckning fanns arbete till alla. Vad som noterats under de senaste 10 åren är
att arbetstillfällena minskat och gruppen som blivit långvarigt beroende av försörjningsstöd
för sin försörjning har ökat (Socialstyrelsen, 2012). Med långvarigt beroende av
försörjningsstöd i det här sammanhanget avses 10 månader eller längre. Ett tillfälligt stöd har
för många människor idag blivit en permanent försörjningskälla.
Fattigdomsfrågan har även i allt större utsträckning under den senaste tiden lyfts fram i media.
Under våren och sommaren 2012 har exempelvis floran av artiklar och reportage som skildrar
fattigdom och utsatthet ur olika perspektiv varit rikhaltig. Tidningarnas debatt- och
kultursidor har diskuterat fattigdomsfrågan och utanförskapet utifrån olika utgångspunkter. En
central fråga har varit hur fattigdomen ska definieras i vårt välfärdssamhälle. Vilka är
referenspunkterna i vår tid? Sverige är inte ett fattigt land och kan man då hävda att det finns
fattigdom i det svenska samhället?
7
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att på olika sätt belysa företeelsen fattiga familjer eller
barnfattigdom. De frågor som varit ledande för oss i detta arbete är:
-
Hur kan fenomenet barnfattigdom/fattiga familjer förstås i ett historiskt perspektiv?
-
Vad säger svensk och internationell forskning om fattiga familjer utifrån barnens
perspektiv?
-
Hur uppfattar barn och familjer med långvarigt försörjningsstöd sin situation?
1.2 Definition av fattigdom
Det finns flera sätt att definiera fattigdom. Definitionerna bygger på samhällets normer samt
hur vi ser på och värderar ekonomiska förhållanden. Inom EU används i huvudsak ett relativt
fattigdomsbegrepp som innebär att fattigdomsgränsen går vid högst 50 eller 60 procent av
landets medianinkomst. Fattigdom kan också definieras med absoluta ekonomiska mått, det
vill säga inkomster som understiger en viss gräns. Gränsen kan sättas på olika sätt beroende
på land och sammanhang. Världsbankens definition av fattigdom i utvecklingsländer (en
inkomst på mindre än två dollar per dag) och Socialstyrelsens riksnorm för socialbidrag är två
exempel. Under senare år har andra dimensioner av fattigdom diskuterats allt mer, till
exempel socialt utanförskap, att ha begränsade handlingsmöjligheter och en sårbar och utsatt
position i samhället. Även om många kan enas om att sådana faktorer starkt påverkar vem
som är fattig, är det dock svårt att använda dem praktiskt för att mäta fattigdom. I vissa
intervjuundersökningar används självskattade begrepp som ”att sakna kontantmarginal” och
”att ha svårt att få ekonomin att gå ihop” för att fånga in ekonomisk utsatthet (Salonen, 2010).
I Sverige har ett s.k. fattigdomsindex ibland använts (av exempelvis Rädda Barnen).
Fattigdomsindexet är ett mått på alla de barn som antingen lever i familjer som uppbär
försörjningsstöd eller har en låg inkomststandard. Familjens inkomst divideras med en norm
för
levnadskostnader
barnomsorgskostnader.
2
8
Metod
vilka
inkluderar
baskonsumtion,
fackföreningsavgifter
samt
barnomsorgskostnader.
2 Metod
2.1
Datainsamling
Denna
rapport är uppdelad i flera delar. Den första delen utgörs av en historisk tillbakablick
2.1 Datainsamling
på fattigdomsproblematiken i Sverige, den andra delen är en genomgång av befintlig
Denna rapport är uppdelad i flera delar. Den första delen utgörs av en historisk tillbakablick
forskning inom området och den tredje delen är en empirisk studie utförd i Sollentuna
på fattigdomsproblematiken i Sverige, den andra delen är en genomgång av befintlig
kommun. I de två första delarna har data samlats in genom studier av dokument, annan
forskning inom området och den tredje delen är en empirisk studie utförd i Sollentuna
litteratur och forskningsrapporter. När det gäller forskningsgenomgången har vi bl.a. tagit del
kommun. I de två första delarna har data samlats in genom studier av dokument, annan
av ett antal forskningsöversikter inom området. Vi gör inte anspråk på att denna genomgång
litteratur och forskningsrapporter. När det gäller forskningsgenomgången har vi bl.a. tagit del
är heltäckande utan urval har gjorts. När det gäller internationell forskning har vi framförallt
av ett antal forskningsöversikter inom området. Vi gör inte anspråk på att denna genomgång
använt oss av en sammanställning som täcker den brittiska forskningen de senaste tio åren
är heltäckande utan urval har gjorts. När det gäller internationell forskning har vi framförallt
rörande barns upplevelser att leva i fattiga familjer (Ridge, 2011). När det gäller den nordiska
använt oss av en sammanställning som täcker den brittiska forskningen de senaste tio åren
forskningen har vi till största delen använt oss av den genomgång som Harju (2008) gjort i sin
rörande barns upplevelser att leva i fattiga familjer (Ridge, 2011). När det gäller den nordiska
avhandling. Vi menar att dessa översikter ger en bra och samlad bild över den forskning som
forskningen har vi till största delen använt oss av den genomgång som Harju (2008) gjort i sin
finns på området.
avhandling. Vi menar att dessa översikter ger en bra och samlad bild över den forskning som
finns på området.
När det gäller den empiriska studien så är den ett resultat av ett samarbete mellan
socialkontoret i Sollentuna och FoU-Nordväst. Socialsekreterare anställda på socialkontoret
När det gäller den empiriska studien så är den ett resultat av ett samarbete mellan
har gjort intervjuer med sina egna klienter. Urvalet bestod av de familjer som uppburit
socialkontoret i Sollentuna och FoU-Nordväst. Socialsekreterare anställda på socialkontoret
försörjningsstöd eller introduktionsersättning i minst 10 månader. Familjerna erbjöds ett
har gjort intervjuer med sina egna klienter. Urvalet bestod av de familjer som uppburit
hembesök och intervjuerna gjordes således i familjernas egna hem. En uttalad önskan från
försörjningsstöd eller introduktionsersättning i minst 10 månader. Familjerna erbjöds ett
socialsekreterarnas sida var att få tala både med barnen och med föräldrarna. Intervjuerna
hembesök och intervjuerna gjordes således i familjernas egna hem. En uttalad önskan från
eller samtalen skrevs sedan ner av socialsekreteraren i form av journalanteckningar.
socialsekreterarnas sida var att få tala både med barnen och med föräldrarna. Intervjuerna
eller samtalen skrevs sedan ner av socialsekreteraren i form av journalanteckningar.
Under samtalet användes en intervjuguide innehållande fyra teman. Dessa hade valts utifrån
det upplägg som finns inom BBiC1 och var resultatet av diskussioner inom arbetsgruppen på
Under samtalet användes en intervjuguide innehållande fyra teman. Dessa hade valts utifrån
försörjningsstöd. Temana var; hälsa,
utbildning, familj och sociala relationer samt ekonomi.
det upplägg som finns inom BBiC1 och var resultatet av diskussioner inom arbetsgruppen på
Generellt kan man säga att det i en del av materialet framskymtar ett tydligt familjeperspektiv
försörjningsstöd. Temana var; hälsa, utbildning, familj och sociala relationer samt ekonomi.
eller ett föräldraperspektiv. I vissa fall försvinner barnperspektivet. En hel del av
Generellt kan man säga att det i en del av materialet framskymtar ett tydligt familjeperspektiv
anteckningarna handlar om hur föräldrarna klarar av att hantera situationen, vilket naturligtvis
eller ett föräldraperspektiv. I vissa fall försvinner barnperspektivet. En hel del av
påverkar barnens situation. Det säger dock inget om hur barnen uppfattar den. Vissa barn är
anteckningarna handlar om hur föräldrarna klarar av att hantera situationen, vilket naturligtvis
små
och barnens
på det sättet
inte Det
möjliga
talainget
med om
om hur
dessa
saker.
Rapporten
därför
påverkar
situation.
sägerattdock
barnen
uppfattar
den.kommer
Vissa barn
är
utifrån
att sättet
i mångt
mycket
bli med
en redogörelse
och analys
över kommer
hur föräldrarna
små ochdetta
på det
inte och
möjliga
att tala
om dessa saker.
Rapporten
därför
hanterar
situationen
i
förhållande
till
barnen
och
deras
behov,
således
vad
man
skulle
kunna
utifrån detta att i mångt och mycket bli en redogörelse och analys över hur föräldrarna
kalla
ett barnperspektiv
men inte barnens
perspektiv
(Halldén,
hanterar
situationen i förhållande
till barnen
och deras
behov, 2003)
således vad man skulle kunna
kalla ett barnperspektiv men inte barnens perspektiv (Halldén, 2003)
1
BBiC står för Barnens Behov i Centrum.
1
BBiC står för Barnens Behov i Centrum.
9
2.2 De intervjuade familjerna
2.2 De intervjuade familjerna
Det insamlade materialet omfattar 51 intervjuer som socialsekreterare haft med
Det insamlade materialet omfattar 51 intervjuer som socialsekreterare haft med
som erhållit försörjningsstöd eller introduktionsersättning under minst 10
som erhållit försörjningsstöd eller introduktionsersättning under minst 10
familjerna finns sammanlagt 88 barn som fördelar sig på ålder enligt följande:
familjerna finns sammanlagt 88 barn som fördelar sig på ålder enligt följande:
barnfamiljer
barnfamiljer
månader. I
månader. I
Tabell 1. Barnens åldrar.
Tabell 1. Barnens åldrar.
Ålder
Antal
Ålder
Antal
0-3 år
17
0-3
17
4-6 år
år
19
4-6
19
7-12årår
22
7-12
22
13-15årår
10
13-15
10
16-19 år
år
17
16-19
17
Okändårålder
3
Okänd
3
Totalt ålder
88
Totalt
88
Av 88 barn deltog 64 vid de samtal som socialsekreterarna hade med familjerna. Fem av de
Av 88 barn deltog 64 vid de samtal som socialsekreterarna hade med familjerna. Fem av de
51 familjerna har föräldrar med svenskklingande namn (9 %). Av journalanteckningarna
51 familjerna har föräldrar med svenskklingande namn (9 %). Av journalanteckningarna
framgår inte om familjemedlemmarna har utländsk bakgrund eller ej. Inte heller ställdes den
framgår inte om familjemedlemmarna har utländsk bakgrund eller ej. Inte heller ställdes den
frågan vid intervjutillfället. Enligt befintlig statistik från 2010 (Socialstyrelsen, 2010) vet vi
frågan vid intervjutillfället. Enligt befintlig statistik från 2010 (Socialstyrelsen, 2010) vet vi
dock att utrikesfödda hushåll som uppbär försörjningsstöd utgör 35 % av alla hushåll. Adderar
dock att utrikesfödda hushåll som uppbär försörjningsstöd utgör 35 % av alla hushåll. Adderar
man flyktingar till detta blir summan totalt 48 %. Av de 51 samtal som genomförts härrör 36
man flyktingar till detta blir summan totalt 48 %. Av de 51 samtal som genomförts härrör 36
från avdelningen för försörjningsstöd och 15 från Introduktionsmottagningen. Det råder olika
från avdelningen för försörjningsstöd och 15 från Introduktionsmottagningen. Det råder olika
förutsättningar för dem som uppbär försörjningsstöd och för dem som erhåller
förutsättningar för dem som uppbär försörjningsstöd och för dem som erhåller
introduktionsersättning. Introduktionsersättning beviljas under högst två år. Syftet är att
introduktionsersättning. Introduktionsersättning beviljas under högst två år. Syftet är att
underlätta för personen att komma ut i arbetslivet, bli självförsörjande och bli delaktig i det
underlätta för personen att komma ut i arbetslivet, bli självförsörjande och bli delaktig i det
svenska samhället, enligt Sollentuna kommuns hemsida. Förutsättningen för att beviljas
svenska samhället, enligt Sollentuna kommuns hemsida. Förutsättningen för att beviljas
introduktionsersättning är att man följer en uppgjord introduktionsplan. I den mån det är
introduktionsersättning är att man följer en uppgjord introduktionsplan. I den mån det är
meningsfullt kommer vi i redovisningen att skilja på de familjer som fått
meningsfullt kommer vi i redovisningen att skilja på de familjer som fått
introduktionsersättning och de som fått ekonomiskt bistånd.
introduktionsersättning och de som fått ekonomiskt bistånd.
Materialet representerar ingen totalundersökning. Det finns ett bortfall på cirka 44 familjer
Materialet representerar ingen totalundersökning. Det finns ett bortfall på cirka 44 familjer
från enheten för försörjningsstöd. Bortfallet kan delas i tre kategorier. En tredjedel beror på att
från enheten för försörjningsstöd. Bortfallet kan delas i tre kategorier. En tredjedel beror på att
en handläggare inte haft samtal med sina familjer, en tredjedel beror på att familjerna av olika
en handläggare inte haft samtal med sina familjer, en tredjedel beror på att familjerna av olika
anledningar sagt nej till samtal och den sista tredjedelen beror på att familjerna haft kontakt
anledningar sagt nej till samtal och den sista tredjedelen beror på att familjerna haft kontakt
med Barn- och ungdomsavdelningen och att man då valt att inte erbjuda dessa familjer detta
med Barn- och ungdomsavdelningen och att man då valt att inte erbjuda dessa familjer detta
samtal.
samtal.
10
2.3 Analys
När socialsekreterarna genomfört intervjuerna med familjerna skrev de ner samtalen på ett
journalblad. Detta material överlämnades sedan till oss på FoU-Nordväst. Efter genomläsning
av texterna kategoriserade vi intervjuerna i fem kategorier. Dessa överensstämde med den
frågeguide, eller de teman, man haft vid intervjuerna dvs. barnens hälsosituation, utbildning,
familj och sociala relationer samt ekonomi, men kompletterades med ytterligare en, nämligen
fritidsaktiviteter. En svårighet som framkom vid analysen var att det var svårt att utläsa av
journalanteckningarna vem som sagt vad. Ibland framgick det att det var barnet, ibland att det
var en förälder men så var inte alltid fallet. Under varje kategori har en kvantifiering av svaren
delvis gjorts. Det har också gjorts en uppdelning mellan familjer med försörjningsstöd och
familjer med introduktionsersättning, där det varit motiverat. Resultatet av intervjuerna har
sedan relaterats till tidigare forskning.
2.4 Ett interaktivt förhållningssätt
Denna studie var inte planerad inom ramen för FoU-Nordvästs verksamhet utan var som
påpekats tidigare ett initiativ från politiker och tjänstemän på socialkontoret. Så småningom
kom den att utvecklas till ett gemensamt arbete och ansvar. På detta sätt skulle man kunna
resonera kring studien i termer av en interaktiv ansats (Svensson et al. 2002). Detta innebär att
kunskap utvecklas med utgångspunkt både i praktikens kunskapsbehov och i aktuella mer
teoretiska kunskapsfrågor. Här fanns således ett intresse för ny kunskap både från ett
teoretiskt perspektiv och från ett mer praktiskt. Den kunskap som utvecklats menar vi har hög
praktisk användbarhet (Svensson & Aagaard Nielsen, 2006). Det är nyttan och
användbarheten som utgjort fokus snarare än en teoretisk förståelse. Ur ett praktikerperspektiv
kan man säga att det handlar om att gå från att vara en konsument av olika
forskningsrapporter till att bli en producent av kunskap, något som helt ligger i linje med en
evidensbaserad
praktik
(EBP).
Ett
syfte
mer
generellt
med
den
gemensamma
kunskapsbildningen i en interaktiv ansats är att skapa en reflekterande gemenskap där
forskare och praktiker, i detta fall socialarbetare, tillsammans undersöker problematiska eller
på andra sätt intressanta situationer. En förutsättning för detta arbetssätt är att forskare och
praktiker ses som jämbördiga parter men med olika utgångspunkter, förutsättningar,
kunskaper och roller. Så skulle man kunna beskriva situationen i arbetet med
barnkonsekvensanalysen. Socialarbetarna har utifrån den erfarenhet de har av att arbeta med
fattiga familjer konstruerat en intervjuguide och med den som utgångpunkt samlat in data
genom intervjuer med sina egna brukare. Vi som forskare har sedan kategoriserat och
analyserat dessa data utifrån den kunskap kring vetenskapliga metoder och kring aktuell
11
forskning som finns inom FoU-enheten. Man kan uttrycka det som att socialarbetarna har en
kunskap inifrån men kan i vissa situationer bli hemmablinda vilket försvårar en kritisk insikt
och ett nytänkande. Forskarna kan då bidra med att ge en fördjupad förståelse av
förutsättningarna. Vi som forskare har också kunskap om relevanta vetenskapliga metoder.
Genom att utbyta erfarenheter och kunskap sker ett gemensamt lärande och reflektioner görs
som innebär att olika alternativ kan bli synliga och att beslut kring ett utvecklingsarbetes
innehåll och metoder kan bygga på ett bättre underlag. I denna studie har vi efter att vi gjort
analysen av intervjuerna haft diskussion med de inblandade socialarbetarna men också med
politiker i kommunen. Nu finns planer på att arbeta vidare med problematiken och dessa
planer innebär ett fortsatt samarbete mellan FoU-Nordväst och kommunen. På detta sätt
menar vi stärks ytterligare socialarbetarnas roll som producenter av meningsfull kunskap.
Som forskare i en studie med detta upplägg finns dock naturligtvis ett antal utmaningar. En av
dessa är att enbart utifrån en text göra analyser. Möjligheten att få en tydligare bild av
människorna och deras upplevelser hade ökat om vi själva gjort intervjuerna. Kanske hade
tolkningarna blivit annorlunda om vi också hade mött dessa familjer. Men i denna situation
blir interaktionen med de som är praktiskt verksamma desto viktigare. Det uppstår ett
ömsesidigt beroende i processen att skapa ny kunskap. Vi som forskare är beroende av de
praktiskt verksamma och de är beroende av oss. Det blir också ett utnyttjande i positiv
bemärkelse, av allas kunskaper och erfarenheter.
12
3 Fattigdom i en historisk och kontextuell belysning…
Den fattigdom som förekommer idag är inte jämförbar med de förhållanden som rådde i
Sverige för 100 år sedan. För att förstå fenomenet fattigdom och vad som ledde fram till
framväxten av välfärdssamhället är det viktigt att sätta in fattigdomen och de samhälleliga
insatserna mot densamma i ett historiskt sammanhang. I det följande beskrivs skeenden vilka
sammantaget bidrog till att Sverige lyfte sig från fattigdom och armod till ett
välfärdssamhälle, och hur utvecklingen sedan fortgått.
3.1 Den ”sociala frågan”
Den ”sociala frågan” med dess innebörder som fattigdom, arbetslöshet, hemlöshet, usla
bostäder, alkoholmissbruk med mera hade under 1800-talet ännu inte hamnat på den politiska
dagordningen. Det ”sociala arbete” som förekom var oftast punktvis och sporadiskt som
exempelvis fattigvårdsarbete, räddningsarbete, barnavårdsarbete, omsorg, reglering av tiggeri,
bekämpning av lösdriveri osv. (Swärd & Egerö, 2006). En inte ringa del av insatserna sköttes
av kyrkan alternativt ideella organisationer. Gemensamt för insatserna var att de inte var
generella och enhetliga utan att det främst handlade om punktinsatser mot särskilda grupper.
Vid 1900-talets början var Norden den fattigaste enklaven i Europa och Sverige kunde liknas
vid ett enda stort fattighus. Sverige var fortfarande i huvudsak ett jordbrukssamhälle
(Swärd & Egerö, 2006). Men industrialiseringen som under 1800-talet dominerat i Europa
hade under århundradet successivt påverkat det svenska samhället. Ett tydligt uttryck för det
var att människor hade börjat lämna landsbygden i hopp om att finna arbete i de större
städerna (Fridholm, 2005). Sverige var ”överbefolkat” och jordbruket som var den största
näringen klarade inte av att producera mat i den utsträckning som behövdes (Carlsson &
Rosen, 1961). Till bilden hör även att Sverige bestod av en åldrande befolkning samt att män
och kvinnor i produktiv ålder emigrerade till landet i väster, Nordamerika, i hopp om en bättre
framtid. Cirka en miljon människor emigrerade under åren 1840 – 1930 (Bonniers lexikon,
1994). Annat av betydelse och som påverkade fattigdomens utbredning under senare delen
1800-talet var att Sverige 1867 drabbades av svår torka vilket ledde till missväxt (Häger m.
fl., 1978).
13
3.2 Samhällets reaktion
3.2 Samhällets reaktion
Under 1800-talets senare del växte det fram olika rörelser i samhället som syftade till att
uppmärksamma
frågor”
lyfta olika
fram rörelser
behoveti samhället
av en enhetlig
socialpolitik.
Under
1800-talets”sociala
senare del
växtesamt
det fram
som syftade
till att
Exempelvis bildades
Nykterhetsrörelsen
senarebehovet
delen avav1800-talet
som socialpolitik.
reaktion mot
uppmärksamma
”sociala
frågor” samt under
lyfta fram
en enhetlig
det utbreddabildades
supandetNykterhetsrörelsen
som började få alltmer
och1800-talet
samhälleliga
Exempelvis
under hälsomässiga
senare delen av
som konsekvenser
reaktion mot
det
utbredda supandet
som började
alltmer hälsomässiga
och Arbete
samhälleliga
(www.iogt.se).
Likaså bildades
1903 få
Centralförbundet
för Socialt
(CSA) konsekvenser
vars syfte var
att uppmärksamma
och
sprida1903
kunskap
om den tidens
sociala Arbete
frågor (CSA)
(Förhammar,
2000,
(www.iogt.se).
Likaså
bildades
Centralförbundet
för Socialt
vars syfte
var
Qvarsell,
2003, Wisselgren,
2000).
att
uppmärksamma
och sprida
kunskap om den tidens sociala frågor (Förhammar, 2000,
Qvarsell, 2003, Wisselgren, 2000).
1905 inbjöd CSA till Kongressen för fattigvård och folkförsäkring. Fattigvårdskongressen
förde
fattigdomen
ochKongressen
dess bekämpande
upp påoch1900-talets
dagordning,
samtidigt som
för fattigvård
folkförsäkring
. Fattigvårdskongressen
1905 inbjöd
CSA till
kongressdelegaterna,
drygt
1000
personer från
delar av Sverige
redogjorde
för hursom
de
förde
fattigdomen och
dess
bekämpande
uppolika
på 1900-talets
dagordning,
samtidigt
sociala problemen kunde
gestalta
(Swärdfrån
& Egerö,
2006).avKongressen
är väl protokollerad
kongressdelegaterna,
drygt
1000 sig
personer
olika delar
Sverige redogjorde
för hur de
sociala
gestalta sig (Swärd
Kongressenav
är väl
protokollerad
och ärproblemen
idag en kunde
rik kunskapskälla
som& Egerö,
bidrar 2006).
till förståelsen
framväxten
av
välfärdssamhället.
och
är idag en rik kunskapskälla som bidrar till förståelsen av framväxten av
välfärdssamhället.
Ett väsentligt skäl till det ökande intresset för en mer samlad socialpolitik var att
agrarsamhällets
åtgärder
för att
lindraintresset
fattigdom
industrisamhället.
Ett
väsentligt skäl
till det
ökande
för inte
en var
mer anpassat
samlad till
socialpolitik
var att
agrarsamhällets
för attåtgärder
lindra fattigdom
var 2006).
anpassat
till industrisamhället.
Industrisamhälletåtgärder
krävde andra
(Swärd & inte
Egerö,
Forskare
brukar tala om
olika konstituerande
dimensioner,
det vill(Swärd
säga förhållanden
som Forskare
haft betydelse
1800Industrisamhället
krävde
andra åtgärder
& Egerö, 2006).
brukarförtala
om
talets konstituerande
och det tidiga dimensioner,
1900-talets åtgärdspolitik
och som gavsom
en ny
och1800nya
olika
det vill säga förhållanden
haftinnebörd
betydelseåtför
förutsättningar
för den1900-talets
moderna socialpolitiken
och som
det sociala
(Swärdåt&och
Egerö,
talets
och det tidiga
åtgärdspolitik och
gav enarbetet.
ny innebörd
nya
förutsättningar
för den moderna
socialpolitiken
och det
socialaär arbetet.
(Swärdav&deEgerö,
2006). En konstituerande
dimension
som brukar
nämnas
framväxten
nya
vetenskaperna
– som exempelvis
psykologi,
medicin/hygien
– som med
rötter
2006).
En konstituerande
dimension
som pedagogik,
brukar nämnas
är framväxten
av de
nyai
upplysningstiden
höll på
att skapa psykologi,
en ny syn på
människan.
Individen var –möjlig
att förändra
vetenskaperna
– som
exempelvis
pedagogik,
medicin/hygien
som med
rötter i
på ett annat sätt än
tidigare.
En annan
är något som
forskarna
upplysningstiden
höll
på att skapa
en nydimension
syn på människan.
Individen
var kallar
möjlig”framväxten
att förändra
av ett
detannat
sociala”.
Dettidigare.
sociala En
är en
konstruktion
ett sätt
attforskarna
tänka i de
industrialiserade
på
sätt än
annan
dimensionoch
är något
som
kallar
”framväxten
av
det sociala”.
Det &sociala
en konstruktion och ett sätt att tänka i de industrialiserade
västländerna
(Swärd
Egerö,är2006).
västländerna (Swärd & Egerö, 2006).
3.3 Välfärdssamhällets framväxt
3.3 Välfärdssamhällets framväxt
Kongressen lade grunden till att den sociala frågan hamnade på den politiska dagordningen.
Kongressen
lademot
grunden
till attbaksidor,
den sociala
på denoförmåga
politiska att
dagordningen.
Ljuset riktades
samhällets
ellerfrågan
kalla hamnade
det samhällets
ta hand om
människor,
och mot
lyftesamhällets
fram behovet
av breda
satsningar
för sporadiska
Ljuset
riktades
baksidor,
eller
kalla deti stället
samhällets
oförmågaoch
att punktvisa.
ta hand omI
början av 1910-talet
Sverige
de första
stegeni stället
mot välfärdssamhället.
människor,
och lyfte började
fram behovet
av ta
breda
satsningar
för sporadiska ochInförandet
punktvisa.avI
början av 1910-talet började Sverige ta de första stegen mot välfärdssamhället. Införandet av
14
folkpensionen,
1913
(Edebalk,
2011),
som
var
obligatorisk
och
omfattade
hela
folket,
var
ett
folkpensionen, 1913
1913 (Edebalk,
(Edebalk, 2011),
2011), som
som var
var obligatorisk
obligatorisk och
och omfattade
omfattade hela
hela folket,
folket, var
var ett
ett
folkpensionen,
folkpensionen,
1913
(Edebalk,
2011),
som
var
obligatorisk
och
omfattade
hela
folket,
var
ett
tydligt
uttryck
för
detta.
Likaså
bildades
Socialstyrelsen
under
1910-talet.
Socialstyrelsen
fick
tydligt uttryck
uttryck för
för detta.
detta. Likaså
Likaså bildades
bildades Socialstyrelsen
Socialstyrelsen under
under 1910-talet.
1910-talet. Socialstyrelsen
Socialstyrelsen fick
fick
tydligt
folkpensionen,
1913
(Edebalk,
2011),
som
var
obligatorisk
och
omfattade
hela
folket,
var
ett
tydligt uttryck
för detta.arbetet
Likaså(Swärd
bildades&Socialstyrelsen
under 1910-talet.
Socialstyrelsen fick
uppdraget
att
samordna
Egerö,
2006,
Wisselgren,
2000).
uppdraget att
att samordna
samordna arbetet
arbetet (Swärd
(Swärd &
& Egerö,
Egerö, 2006,
2006, Wisselgren,
Wisselgren, 2000).
2000).
uppdraget
tydligt
uttryck
för
detta.
Likaså
bildades
Socialstyrelsen
under
1910-talet.
Socialstyrelsen
fick
uppdraget att samordna arbetet (Swärd & Egerö, 2006, Wisselgren, 2000).
uppdraget att samordna arbetet (Swärd & Egerö, 2006, Wisselgren, 2000).
Det
som
gjorde
arbetet
med
välfärdsbygget
möjligt
var
att
det
fanns
bred
politisk
enighet.
Den
Det som
som gjorde
gjorde arbetet
arbetet med
med välfärdsbygget
välfärdsbygget möjligt
möjligt var
var att
att det
det fanns
fanns bred
bred politisk
politisk enighet.
enighet. Den
Den
Det
Det som gjordearbetarrörelsen
arbetet med välfärdsbygget
möjligt
var att det
fannsoch
bredstödde
politiskutvecklingen.
enighet. Den
framväxande
och
liberaler
var
viktiga
aktörer
framväxande arbetarrörelsen
arbetarrörelsen och
och liberaler
liberaler var
var viktiga
viktiga aktörer
aktörer och
och stödde
stödde utvecklingen.
utvecklingen.
framväxande
Det
som gjordearbetarrörelsen
arbetet med välfärdsbygget
möjligt
var att det
fanns och
bred stödde
politiskutvecklingen.
enighet. Den
framväxande
och liberaler
varövergå
viktiga
aktörer
Sverige
började
successivt
arbetet
med
att
från
ett
jordbrukssamhälle
till
ett
Sverige
började
successivt
arbetet
med
att
övergå
från
ett
jordbrukssamhälle
till ett
ett
Sverige
började
successivt arbetet
med attvarövergå
ett jordbrukssamhälle
till
framväxande
arbetarrörelsen
och liberaler
viktigafrån
aktörer
och stödde utvecklingen.
Sverige
började
successivt
arbetet
med
att
övergå
från
ett
jordbrukssamhälle
till
ett
industrisamhälle
och
för
att
detta
skulle
bli
möjligt
behövde
Sverige
skötsamma
och
nyktra
industrisamhälle och
och för
för att
att detta
detta skulle
skulle bli
bli möjligt
möjligt behövde
behövde Sverige
Sverige skötsamma
skötsamma och
och nyktra
nyktra
industrisamhälle
Sverige
började
successivt
arbetet
med
att
övergå
från
ett
jordbrukssamhälle
till
ett
industrisamhälle
och för
att Sundin
detta skulle
bli2005).
möjligt behövde Sverige skötsamma och nyktra
arbetare
(Magnusson,
1991,
m.
Fl.,
arbetare (Magnusson,
(Magnusson, 1991,
1991, Sundin
Sundin m.
m. Fl.,
Fl., 2005).
2005).
arbetare
industrisamhälle
och
för
att
detta
skulle
bli
möjligt
arbetare (Magnusson, 1991, Sundin m. Fl., 2005). behövde Sverige skötsamma och nyktra
arbetare (Magnusson, 1991, Sundin m. Fl., 2005).
Välfärdsbygget
tog
rejäl
fart
efter
1945.
Sverige
hade
stått
utanför
världskriget
och
dess
Välfärdsbygget tog
tog rejäl
rejäl fart
fart efter
efter 1945.
1945. Sverige
Sverige hade
hade stått
stått utanför
utanför världskriget
världskriget och
och dess
dess
Välfärdsbygget
Välfärdsbygget
tog
rejäl
fart
efter
1945.
Sverige
hade
stått
utanför
världskriget
och
dess
industri
var
intakt
vilket
underlättade
utvecklingen.
I
sammanhanget
kan
nämnas
att
industri var
var intakt
intakt vilket
vilket underlättade
underlättade utvecklingen.
utvecklingen. II sammanhanget
sammanhanget kan
kan nämnas
nämnas att
att
industri
Välfärdsbygget
tog
rejäl
fart
efter
1945.
Sverige
hade
stått
utanför
världskriget
och
dess
industri var intakt som
vilket
underlättade
utvecklingen.
I hade
sammanhanget
kan nämnas att
socialdemokraterna
kom
till
makten
under
1930-talet
träffat
en
överenskommelse
socialdemokraterna som
som kom
kom till
till makten
makten under
under 1930-talet
1930-talet hade
hade träffat
träffat en
en överenskommelse
överenskommelse
socialdemokraterna
industri
var intakt som
vilketkom
underlättade
utvecklingen.
sammanhanget
kan nämnas att
socialdemokraterna
till ut
makten
under
1930-taletI hade
träffat en överenskommelse
med
näringslivet
som
gick
på
att
industrins
överskottsvinster
placerades
med
näringslivet
som
gick
ut
på
att
industrins
överskottsvinster
placerades iii
med
näringslivet
som
gick
ut
på
att
industrins
överskottsvinster
placerades
socialdemokraterna
som
kom
till
makten
under
1930-talet
hade
träffat
en
överenskommelse
med näringslivet med
somsyftet
gickatt ut
på attanvändas
industrins
överskottsvinster
placerades
i
investeringsfonder
det
skulle
till
att
bygga
upp
samhället
(Nilsson,
investeringsfonder med
med syftet
syftet att
att det
det skulle
skulle användas
användas till
till att
att bygga
bygga upp
upp samhället
samhället (Nilsson,
(Nilsson,
investeringsfonder
med
näringslivet med
somsyftet
gickatt ut
på attanvändas
industrins
överskottsvinster
placerades
i
investeringsfonder
det
skulle
till
att
bygga
upp
samhället
(Nilsson,
2011).
2011).
2011).
investeringsfonder
med syftet att det skulle användas till att bygga upp samhället (Nilsson,
2011).
2011).
Namnet
på
det
samhälle
som
skulle
byggas
upp
kom
att
benämnas
Folkhemmet
(Dahlqvist
Namnet på
på det
det samhälle
samhälle som
som skulle
skulle byggas
byggas upp
upp kom
kom att
att benämnas
benämnas Folkhemmet
Folkhemmet (Dahlqvist
(Dahlqvist
Namnet
Namnet
på
det
samhälle
som
skulle
byggas
upp
kom
att
benämnas
Folkhemmet
(Dahlqvist
2002,
www.socialdemokraterna.se).
Ambitionen
var
att
samhället
skulle
ta
ansvar
för
2002, www.socialdemokraterna.se).
www.socialdemokraterna.se). Ambitionen
Ambitionen var
var att
att samhället
samhället skulle
skulle ta
ta ansvar
ansvar för
för
2002,
Namnet
på
det
samhälle
som
skulle
byggas
upp
kom
att
benämnas
Folkhemmet
(Dahlqvist
2002,
www.socialdemokraterna.se).
Ambitionen
var
att
samhället
skulle
ta
ansvar
för
människors
väl
och
ve.
De
värden
som
ligger
till
grund
för
en
sådan
syn
på
rättvisa
är
människors väl
väl och
och ve.
ve. De
De värden
värden som
som ligger
ligger till
till grund
grund för
för en
en sådan
sådan syn
syn på
på rättvisa
rättvisa är
är
människors
2002,
www.socialdemokraterna.se).
Ambitionen
var
att
samhället
skulle
ta
ansvar
för
människors
väl
och
ve.
De
värden
som
ligger
till
grund
för
en
sådan
syn
på
rättvisa
är
föreställningen
om
att
alla
människor
har
vissa
grundläggande
sociala
rättigheter.
Sverige
föreställningen om
om att
att alla
alla människor
människor har
har vissa
vissa grundläggande
grundläggande sociala
sociala rättigheter.
rättigheter. Sverige
Sverige
föreställningen
människors
väl
och
ve.
De
värden
som
ligger
till
grund
för
en
sådan
syn
på
rättvisa
är
föreställningen
om att alla
människor
har
vissa
grundläggande
sociala
rättigheter.
Sverige
liksom
andra
västländer
inspirerades
av
både
liberala
och
socialistiska
ideal
som
utvecklades
liksom andra
andra västländer
västländer inspirerades
inspirerades av
av både
både liberala
liberala och
och socialistiska
socialistiska ideal
ideal som
som utvecklades
utvecklades
liksom
föreställningen
om
att
alla
människor
har
vissa
grundläggande
sociala
rättigheter.
Sverige
liksom
andra
västländer som
inspirerades
av bådeoch
liberala
och
socialistiska
ideal världskriget
som utvecklades
av
brittiska
reformatörer
T.
H
Marshall
Aurin
Beveridge
efter
andra
slut.
av brittiska
brittiska reformatörer
reformatörer som
som T.
T. H
H Marshall
Marshall och
och Aurin
Aurin Beveridge
Beveridge efter
efter andra
andra världskriget
världskriget slut.
slut.
av
liksom
andra
västländer
inspirerades
av
både
liberala
och
socialistiska
ideal
som
utvecklades
av brittiska
reformatörer
som T. Hrättigheter
Marshall och
Aurin
Beveridge
efter
andraför
världskriget
slut.
Detta
var
visioner
om
sociala
som
kom
att
lägga
grunden
den
moderna
Detta
var
visioner
om
sociala
rättigheter
som
kom
att
lägga
grunden
för
den
moderna
Detta
var visioner
om sociala
rättigheter
somAurin
kom Beveridge
att lägga efter
grunden
för
den moderna
av
brittiska
reformatörer
som
T.
H
Marshall
och
andra
världskriget
slut.
Detta var visioner
om sociala
rättigheter
som kom att lägga grunden för den moderna
välfärdsstaten
(Blomqvist
&
Rothstein,
2000).
välfärdsstaten (Blomqvist
(Blomqvist &
& Rothstein,
Rothstein, 2000).
2000).
välfärdsstaten
Detta
var
visioner
om
sociala
rättigheter
som
kom att lägga grunden för den moderna
välfärdsstaten (Blomqvist & Rothstein, 2000).
välfärdsstaten (Blomqvist & Rothstein, 2000).
I den
tidsanda
som
rådde
fanns
inga
gränser
för
vilka
brister
som
samhället
skulle
ta
sig
för
att
den tidsanda
tidsanda som
som rådde
rådde fanns
fanns inga
inga gränser
gränser för
för vilka
vilka brister
brister som
som samhället
samhället skulle
skulle ta
ta sig
sig för
för att
att
II den
Iåtgärda.
den tidsanda
som
rådde
fanns
inga
gränser
för
vilka
brister
som
samhället
skulle
ta
sig
för
att
Denna
utveckling
hade
brett
politiskt
stöd
decennierna
efter
krigsslutet.
Fattigdomen
åtgärda. Denna
Denna utveckling
utveckling hade
hade brett
brett politiskt
politiskt stöd
stöd decennierna
decennierna efter
efter krigsslutet.
krigsslutet. Fattigdomen
Fattigdomen
åtgärda.
Iåtgärda.
den tidsanda
som
rådde
fanns
inga
gränser
för
vilka
brister
som
samhället
skulle
ta
sig
för
att
Denna
utveckling
hade
brettden
politiskt
stöd decennierna
efter
krigsslutet.
Fattigdomen
minskade
och
försvann
från
politiska
agendan.
Olika
bidragssystem
och
minskade och
och försvann
försvann från
från den
den politiska
politiska agendan.
agendan. Olika
Olika bidragssystem
bidragssystem och
och
minskade
åtgärda.
Denna
utveckling
hade
brett
politiskt
stöd
decennierna
efter
krigsslutet.
Fattigdomen
minskade
och
försvann
från
den
politiska
agendan.
Olika
bidragssystem
och
försäkringssystem
fångade
i
stället
upp
människor
–
folkpension
för
äldre,
förtidspension
för
försäkringssystem fångade
fångade ii stället
stället upp
upp människor
människor –– folkpension
folkpension för
för äldre,
äldre, förtidspension
förtidspension för
för
försäkringssystem
minskade
och
försvann
från
den
politiska
agendan.
Olika
bidragssystem
och
försäkringssystem
fångade
i
stället
upp
människor
–
folkpension
för
äldre,
förtidspension
för
dem
som
av
hälsoskäl
inte
kunde
arbeta,
studiebidrag
för
studerande,
föräldraförsäkring,
dem som
som av
av hälsoskäl
hälsoskäl inte
inte kunde
kunde arbeta,
arbeta, studiebidrag
studiebidrag för
för studerande,
studerande, föräldraförsäkring,
föräldraförsäkring,
dem
försäkringssystem
fångade
i
stället
upp
människor
–
folkpension
för
äldre,
förtidspension
för
dem som av hälsoskäl inte
kunde
arbeta, och
studiebidrag
förDen
studerande,
föräldraförsäkring,
arbetsmarknadsersättning
vid
arbetslöshet
så
vidare.
generella
skolpolitiken
och
arbetsmarknadsersättning vid
vid arbetslöshet
arbetslöshet och
och så
så vidare.
vidare. Den
Den generella
generella skolpolitiken
skolpolitiken och
och
arbetsmarknadsersättning
dem
som
av
hälsoskäl
inte
kunde
arbeta,
studiebidrag
för
studerande,
föräldraförsäkring,
arbetsmarknadsersättning
vid arbetslöshet
ochattsåbreda
vidare.
Den generellakunde
skolpolitiken
och
utbyggnaden
av
utbildningsväsendet
ledde
till
samhällsgrupper
börja
studera
utbyggnaden av
av utbildningsväsendet
utbildningsväsendet ledde
ledde till
till att
att breda
breda samhällsgrupper
samhällsgrupper kunde
kunde börja
börja studera
studera
utbyggnaden
arbetsmarknadsersättning
vid
arbetslöshet
och
så
vidare.
Den
generella
skolpolitiken
och
utbyggnaden
avoch
utbildningsväsendet
ledde
tilltidigare
att breda
samhällsgrupper
kunde priviligierade
börja studera
vid
universitet
högskolor,
en
förmån
som
var
förbehållet
samhällets
vid universitet
universitet och
och högskolor,
högskolor, en
en förmån
förmån som
som tidigare
tidigare var
var förbehållet
förbehållet samhällets
samhällets priviligierade
priviligierade
vid
utbyggnaden
av
utbildningsväsendet
ledde
till
att
breda
samhällsgrupper
kunde
börja
studera
vid universitet
och högskolor, en förmån
som
tidigare
var förbehållet
samhällets
priviligierade
grupper.
Även
bostadsbyggandet
tog
fart
och
under
1970-talet
ansågs
hemlösheten
inte
längre
grupper. Även
Även bostadsbyggandet
bostadsbyggandet tog
tog fart
fart och
och under
under 1970-talet
1970-talet ansågs
ansågs hemlösheten
hemlösheten inte
inte längre
längre
grupper.
vid
universitet
högskolor, en förmån
tidigare
var förbehållet
priviligierade
grupper.
Även och
bostadsbyggandet
tog fart som
och under
1970-talet
ansågssamhällets
hemlösheten
inte längre
grupper. Även bostadsbyggandet tog fart och under 1970-talet ansågs hemlösheten inte längre
15
vara något problem. Betydelsefullt för välfärdsutvecklingen var att Sverige under årtiondena
efter något
krigsslutet
var enBetydelsefullt
stark industrination.
vara
problem.
för välfärdsutvecklingen var att Sverige under årtiondena
efter krigsslutet var en stark industrination.
3.4 Ett förändrat samhälle
3.4 Ett förändrat samhälle
Någonting började hända i det svenska samhället under 1980 - 1990-talet. Den generella
välfärden som
byggts
upp ansågs
vara otymplig
och kostnadskrävande.
Det började
dyka
Någonting
började
hända
i det svenska
samhället
under 1980 - 1990-talet.
Den även
generella
upp kritik som
mot byggts
det offentliga
monopolet
som framförallt
pekade på behovet
att brytaäven
upp dyka
stela
välfärden
upp ansågs
vara otymplig
och kostnadskrävande.
Det började
byråkratiska
och öka
effektiviteten
(Blomqvist
& Rothstein,
upp
kritik motorganisationsformer
det offentliga monopolet
som framförallt
pekade
på behovet
att bryta upp2000).
stela
Sverige som organisationsformer
industrination hade och
förändrats
i grunden. Många
av de
var
byråkratiska
öka effektiviteten
(Blomqvist
& näringar
Rothstein,som
2000).
synonyma
medindustrination
Sverige hadehade
börjat
möta allti hårdare
för
Sverige
som
förändrats
grunden.konkurrens
Många avfrån
de utlandet
näringar vilket
som var
Sveriges delmed
ledde
till en hade
ökningbörjat
av arbetslösheten.
Landets
bruksorterfrån
och utlandet
industristäder
synonyma
Sverige
möta allt hårdare
konkurrens
vilketsom
för
exempelvis
Malmöavoch
Landskrona Landets
hade fåttbruksorter
vidkännasochstora
förändringar
Sveriges
del Norrköping,
ledde till en ökning
arbetslösheten.
industristäder
somi
omställningsprocessen
den svenska
ekonomin. hade
Industrier
och verksamheter
som variti
exempelvis
Norrköping,avMalmö
och Landskrona
fått vidkännas
stora förändringar
förknippade med dessaav orter
lades ned
vilket fick
stora konsekvenser
för människor.
omställningsprocessen
den svenska
ekonomin.
Industrier
och verksamheter
som varit
Förändringarna
bidrog
till orter
en ökad
inflyttning
till defick
större
städerna.
Många har
övergett
förknippade
med
dessa
lades
ned vilket
stora
konsekvenser
föräven
människor.
landsorten och landsbygden
att söka
utkomst
trygghet
i storstäderna.
Förändringarna
bidrog till enför
ökad
inflyttning
tilloch
de större
städerna.
Många har även övergett
landsorten och landsbygden för att söka utkomst och trygghet i storstäderna.
3.5 Fattigdomens orsaker på 2000-talet
3.5 Fattigdomens orsaker på 2000-talet
Det är inte möjligt att finna ett entydigt svar på fattigdomens orsaker. Däremot finns det olika
rörelser
och
skeenden
i det
som var och
en utgör
en finns
pusselbit
som
Det
är inte
möjligt
att finna
ett svenska
entydigt samhället
svar på fattigdomens
orsaker.
Däremot
det olika
sammantaget
kan ge förståelse
och kunskap
om helheten.
pusselbitarna
som som
haft
rörelser
och skeenden
i det svenska
samhället
som var Vilken
och enavutgör
en pusselbit
starkast inflytande
är förståelse
svårt att avgöra.
Avsikten
det följande
är attavbeskriva
olika händelser
sammantaget
kan ge
och kunskap
om ihelheten.
Vilken
pusselbitarna
som haft
som påverkat
utvecklingen.
starkast
inflytande
är svårt att avgöra. Avsikten i det följande är att beskriva olika händelser
som påverkat utvecklingen.
Förändringar på arbetsmarknaden: I början av 1990-talet och några år framåt genomgick
Sverige det som
fick benämningen
ett 1990-talet
”ekonomiskt
Förändringar
på allmänt
arbetsmarknaden:
I början- av
ochstålbad”.
några årStaten,
framåtkommunerna
genomgick
och landstingen
finansieras
via skattemedel
tvingades attstålbad”.
krympa verksamheten
och se
Sverige
det som vilka
allmänt
fick benämningen
- ett ”ekonomiskt
Staten, kommunerna
överlandstingen
sin utgiftssida
1998,
Bergman,tvingades
2010). Marknadsstyrningen
av offentliga
och
vilka(Bäckström,
finansieras via
skattemedel
att krympa verksamheten
och se
verksamheter
det vill(Bäckström,
säga att se 1998,
mer till
effektivitet
och Marknadsstyrningen
ekonomi än innehåll,avfick
ett allt
över
sin utgiftssida
Bergman,
2010).
offentliga
större genomslag
2000). Ävenoch
näringslivet
över sin verksamhet.
verksamheter
det (Blomqvist
vill säga att&seRothstein,
mer till effektivitet
ekonomi såg
än innehåll,
fick ett allt
Som ett
exempel (Blomqvist
kan nämnas&att
många okvalificerade
arbeten försvann
inom
till
större
genomslag
Rothstein,
2000). Även näringslivet
såg över
sin industrin
verksamhet.
följd av
mekanisering
men
som
en följd av att
de flyttades
till inom
låglöneländer.
Som
ett ökad
exempel
kan nämnas
attockså
många
okvalificerade
arbeten
försvann
industrin Det
till
som starkt
bidragit
till dennamen
utveckling
är globaliseringen.
1999,
Ekholm, 2008,
följd
av ökad
mekanisering
också som
en följd av att de(Sverenius,
flyttades till
låglöneländer.
Det
som starkt bidragit till denna utveckling är globaliseringen. (Sverenius, 1999, Ekholm, 2008,
16
Judt,
2012).
Globalisering
är
en
vid
term
som
betecknar
en
rad
processer
som
påverkar
Judt,
2012).
Globalisering
är
en
vid
term
som
betecknar
en
rad
processer
som
påverkar
Judt,
Judt, 2012).
2012). Globalisering
Globalisering är
är en
en vid
vid term
term som
som betecknar
betecknar en
en rad
rad processer
processer som
som påverkar
påverkar
Judt,
2012).
Globalisering
är
en
vid
term
som
betecknar
en
rad
processer
som
påverkar
samhället.
En
gemensam
nämnare
är
att
dessa
processer
bottnar
i
ökad
rörlighet
över
samhället.
En
gemensam
nämnare
är
att
dessa
processer
bottnar
i
ökad
rörlighet
över
samhället.
En
gemensam
nämnare
är
att
dessa
processer
bottnar
i
ökad
rörlighet
samhället. En
En gemensam
gemensam nämnare
nämnare är
är att
att dessa
dessa processer
processer bottnar
bottnar ii ökad
ökad rörlighet
rörlighet över
över
samhället.
över
nationsgränserna
för
kapital,
varor,
tjänster
och
människor.
Denna
ökade
rörlighet
drivs
både
nationsgränserna
för
kapital,
varor,
tjänster
och
människor.
Denna
ökade
rörlighet
drivs
både
nationsgränserna
för
kapital,
varor,
tjänster
och
människor.
Denna
ökade
rörlighet
drivs
både
nationsgränserna för
för kapital,
kapital, varor,
varor, tjänster
tjänster och
och människor.
människor. Denna
Denna ökade
ökade rörlighet
rörlighet drivs
drivs både
både
nationsgränserna
av politiska
politiska beslut
beslut som
som syftar
syftar till
till att
att integrera
integrera marknader
marknader och
och av
av tekniska
tekniska framsteg
framsteg som
som
av
politiska
beslut
som
syftar
till
att
integrera
marknader
och
av
tekniska
framsteg
av
av politiska
politiska beslut
beslut som
som syftar
syftar till
till att
att integrera
integrera marknader
marknader och
och av
av tekniska
tekniska framsteg
framsteg som
som
av
som
minskar transportkostnader
transportkostnader och
och kostnader
kostnader för
för informationsöverföring.
informationsöverföring. Den
Den ökade
ökade rörligheten
rörligheten
minskar
transportkostnader
och
kostnader
för
informationsöverföring.
Den
ökade
rörligheten
minskar
minskar
transportkostnader
och
kostnader
för
informationsöverföring.
Den
ökade
rörligheten
minskar transportkostnader och kostnader för informationsöverföring. Den ökade rörligheten
får samhälleliga
samhälleliga konsekvenser
konsekvenser på
på iii princip
princip alla
alla områden
områden som
som till
till exempel
exempel kultur,
kultur,
får
samhälleliga
konsekvenser
på
princip
alla
områden
som
till
exempel
kultur,
får
får
får samhälleliga
samhälleliga konsekvenser
konsekvenser på
på ii princip
princip alla
alla områden
områden som
som till
till exempel
exempel kultur,
kultur,
säkerhetspolitik
och
brottsbekämpning
(Ekholm,
2008).
Sammantaget
har
säkerhetspolitik
och
brottsbekämpning
(Ekholm,
2008).
Sammantaget
har
säkerhetspolitik
och
brottsbekämpning
(Ekholm,
2008).
Sammantaget
har
säkerhetspolitik
och
brottsbekämpning
(Ekholm,
2008).
Sammantaget
har
säkerhetspolitik
och
brottsbekämpning
(Ekholm,
2008).
Sammantaget
har
strukturförändringen
inom
industrin
för
Sveriges
del
bidragit
till
att
en
stor
grupp
människor
strukturförändringen
inom
industrin
för
Sveriges
del
bidragit
till
att
en
stor
grupp
människor
strukturförändringen
inom
industrin
för
Sveriges
del
bidragit
till
att
en
stor
grupp
människor
strukturförändringen
inom
industrin
för
Sveriges
del
bidragit
till
att
en
stor
grupp
människor
strukturförändringen inom industrin för Sveriges del bidragit till att en stor grupp människor
ställts utanför
utanför arbetsmarknaden.
arbetsmarknaden. II synnerhet
synnerhet har
har de
de drabbats
drabbats som
som har
har låg
låg utbildning
utbildning (Ekholm,
(Ekholm,
ställts
ställts
ställts
utanför
arbetsmarknaden.
synnerhet
har
de
drabbats
som
har
låg
utbildning
(Ekholm,
ställts utanför
utanför arbetsmarknaden.
arbetsmarknaden. III synnerhet
synnerhet har
har de
de drabbats
drabbats som
som har
har låg
låg utbildning
utbildning (Ekholm,
(Ekholm,
2008).
2008).
2008).
2008).
2008).
Från
industrination
till
utbildningsoch
kunskapssamhälle:
Som
tidigare
nämnts
har
Sveriges
Från industrination
industrination till
till utbildningsutbildnings- och
och kunskapssamhälle:
kunskapssamhälle: Som
Som
tidigare
nämnts
har
Sveriges
Från
Från
industrination
till
utbildningsoch
kunskapssamhälle:
Som tidigare
tidigare nämnts
nämnts har
har Sveriges
Sveriges
Från
industrination
till
utbildningsoch
kunskapssamhälle:
Som
tidigare
nämnts
har
Sveriges
signum
som
industrination
förändrats
under
de
senaste
årtiondena.
Idag
är
Sverige
mer
att
signum
som
industrination
förändrats
under
de
senaste
årtiondena.
Idag
är
Sverige
mer
att
signum
som
industrination
förändrats
under
de
senaste
årtiondena.
Idag
är
Sverige
signum som
som industrination
industrination förändrats
förändrats under
under de
de senaste
senaste årtiondena.
årtiondena. Idag
Idag är
är Sverige
Sverige mer
mer att
att
signum
mer
att
betrakta
som
ett
kunskapsoch
utbildningssamhälle
(Karlström,
1990).
Flertalet
arbeten
idag
betrakta
som
ett
kunskapsoch
utbildningssamhälle
(Karlström,
1990).
Flertalet
arbeten
idag
betrakta
som
ett
kunskapsoch
utbildningssamhälle
(Karlström,
1990).
Flertalet
arbeten
idag
betrakta som
som ett
ett kunskapskunskaps- och
och utbildningssamhälle
utbildningssamhälle (Karlström,
(Karlström, 1990).
1990). Flertalet
Flertalet arbeten
arbeten idag
idag
betrakta
kräver utbildning.
utbildning. Gymnasiekompetens
Gymnasiekompetens utgör
utgör grunden.
grunden. Ej
Ej fullföljd
fullföljd grundskola
grundskola eller
eller
kräver
utbildning.
Gymnasiekompetens
utgör
grunden.
Ej
fullföljd
grundskola
eller
kräver
kräver
utbildning.
Gymnasiekompetens
utgör
grunden.
Ej
fullföljd
grundskola
eller
kräver utbildning. Gymnasiekompetens utgör grunden. Ej fullföljd grundskola eller
gymnasieskola utgör
utgör idag
idag risk
risk för
för framtida
framtida utanförskap
utanförskap (Socialstyrelsen,
(Socialstyrelsen, 2010).
2010).
gymnasieskola
utgör
idag
risk
för
framtida
utanförskap
(Socialstyrelsen,
2010).
gymnasieskola
gymnasieskola
gymnasieskola utgör
utgör idag
idag risk
risk för
för framtida
framtida utanförskap
utanförskap (Socialstyrelsen,
(Socialstyrelsen, 2010).
2010).
Migration
Liksom iii början
början av
av förra
förra seklet
seklet pågår
pågår en
en rörelse
rörelse från
från landsbygd
landsbygd till
till de
de
Migration –– invandring:
invandring: Liksom
början
av
förra
seklet
pågår
en
rörelse
från
landsbygd
till
de
Migration
Migration
invandring:
Liksom
Migration ––– invandring:
invandring: Liksom
Liksom ii början
början av
av förra
förra seklet
seklet pågår
pågår en
en rörelse
rörelse från
från landsbygd
landsbygd till
till de
de
större
tätorterna
där
arbetstillfällen
och
utbildningsplatser
finns
(Amcoff,
2003).
Drivkrafterna
större
tätorterna
där
arbetstillfällen
och
utbildningsplatser
finns
(Amcoff,
2003).
Drivkrafterna
större
tätorterna
där
arbetstillfällen
och
utbildningsplatser
finns
(Amcoff,
2003).
Drivkrafterna
större
tätorterna
där
arbetstillfällen
och
utbildningsplatser
finns
(Amcoff,
2003).
Drivkrafterna
större tätorterna där arbetstillfällen och utbildningsplatser finns (Amcoff, 2003). Drivkrafterna
bakom
denna
nationella
folkomflyttning
är
den
strukturförändring
som
Sverige
genomgår
bakom
denna
nationella
folkomflyttning
är
den
strukturförändring
som
Sverige
genomgår
bakom
bakom denna
denna nationella
nationella folkomflyttning
folkomflyttning är
är den
den strukturförändring
strukturförändring som
som Sverige
Sverige genomgår
genomgår
bakom
denna
nationella
folkomflyttning
är
den
strukturförändring
som
Sverige
genomgår
som
en
följd
av
globaliseringen.
Utöver
den
nationella
migrationen
har
den
internationella
som
en
följd
av
globaliseringen.
Utöver
den
nationella
migrationen
har
den
internationella
som
en
följd
av
globaliseringen.
Utöver
den
nationella
migrationen
har
den
internationella
som en
en följd
följd av
av globaliseringen.
globaliseringen. Utöver
Utöver den
den nationella
nationella migrationen
migrationen har
har den
den internationella
internationella
som
migrationen
till
Sverige
under
de
senaste
20
åren
varit
omfattande.
En
väsentlig
andel
av
migrationen
till
Sverige
under
de
senaste
20
åren
varit
omfattande.
En
väsentlig
andel
av
migrationen
till
Sverige
under
de
senaste
20
åren
varit
omfattande.
En
väsentlig
migrationen till
till Sverige
Sverige under
under de
de senaste
senaste 20
20 åren
åren varit
varit omfattande.
omfattande. En
En väsentlig
väsentlig andel
andel av
av
migrationen
andel
av
inflyttningen
till
Sverige
sker
som
flyktingoch
anhöriginvandring
(Ekholm,
2008).
inflyttningen
till
Sverige
sker
som
flyktingoch
anhöriginvandring
(Ekholm,
2008).
inflyttningen
till
Sverige
sker
som
flyktingoch
anhöriginvandring
(Ekholm,
2008).
inflyttningen till
till Sverige
Sverige sker
sker som
som flyktingflykting- och
och anhöriginvandring
anhöriginvandring (Ekholm,
(Ekholm, 2008).
2008).
inflyttningen
Åldrande befolkning:
befolkning: Utmärkande
Utmärkande för
för vår
vår tid
tid är
är att
att Sverige
Sverige börjar
börjar få
få en
en alltmer
alltmer åldrande
åldrande
Åldrande
för
vår
tid
är
att
Sverige
börjar
få
en
alltmer
åldrande
Åldrande
Åldrande befolkning:
befolkning: Utmärkande
Utmärkande
Utmärkande för
för vår
vår tid
tid är
är att
att Sverige
Sverige börjar
börjar få
få en
en alltmer
alltmer åldrande
åldrande
Åldrande
befolkning:
befolkning. Det
Det är
är en
en allt
allt mindre
mindre andel
andel iii arbetsför
arbetsför ålder
ålder som
som iii en
en framtid
framtid ska
ska ta
ta ansvar
ansvar för
för och
och
befolkning.
Det
är
en
allt
mindre
andel
arbetsför
ålder
som
en
framtid
ska
ta
ansvar
för
och
befolkning.
befolkning.
Det
är
en
allt
mindre
andel
i
arbetsför
ålder
som
i
en
framtid
ska
ta
ansvar
befolkning. Det är en allt mindre andel i arbetsför ålder som i en framtid ska ta ansvar för
för och
och
försörja denna
denna ålderspuckel
ålderspuckel (Norlin
(Norlin m.
m. fl.
fl. 2000).
2000). III någon
någon mening
mening överensstämmer
överensstämmer det
det med
med de
de
försörja
denna
ålderspuckel
(Norlin
m.
fl.
2000).
någon
mening
överensstämmer
det
med
de
försörja
försörja
denna
ålderspuckel
(Norlin
m.
fl.
2000).
I
någon
mening
överensstämmer
det
med
försörja denna ålderspuckel (Norlin m. fl. 2000). I någon mening överensstämmer det med de
de
förhållanden
som
rådde
i
början
av
förra
seklet.
En
väsentlig
skillnad
är
dock
att
under
de
förhållanden
som
rådde
ii början
början
av
förra
seklet.
En
väsentlig
skillnad
är
dock
att
under
de
förhållanden
som
rådde
i
av
förra
seklet.
En
väsentlig
skillnad
är
dock
att
under
de
förhållanden
som
rådde
början
av
förra
seklet.
En
väsentlig
skillnad
är
dock
att
under
förhållanden som rådde i början av förra seklet. En väsentlig skillnad är dock att under de
de
senaste
årtiondena
är
det
få
som
utvandrat
från
Sverige.
senaste
årtiondena
är
det
få
som
utvandrat
från
Sverige.
senaste
årtiondena
är
det
få
som
utvandrat
från
Sverige.
senaste
årtiondena
är
det
få
som
utvandrat
från
Sverige.
senaste årtiondena är det få som utvandrat från Sverige.
Välfärdens
nya
ansikte:
Alltsedan
det
tidiga
1990-talet
har
det
offentliga
monopolet
alltmer
Välfärdens
nya
ansikte:
Alltsedan
det
tidiga
1990-talet
har
det
offentliga
monopolet
alltmer
Välfärdens
Välfärdens nya
nya ansikte:
ansikte: Alltsedan
Alltsedan det
det tidiga
tidiga 1990-talet
1990-talet har
har det
det offentliga
offentliga monopolet
monopolet alltmer
alltmer
Välfärdens
nya
ansikte:
Alltsedan
det
tidiga
1990-talet
har
det
offentliga
monopolet
alltmer
ifrågasatts
(Blomqvist
&
Rothstein,
2000).
Politiker
har
öppnat
upp
för
att
vitt
skilda
ifrågasatts
(Blomqvist
&
Rothstein,
2000).
Politiker
har
öppnat
upp
för
att
vitt
skilda
ifrågasatts
(Blomqvist
&
Rothstein,
2000).
Politiker
har
öppnat
upp
för
att
vitt
ifrågasatts (Blomqvist
(Blomqvist &
& Rothstein,
Rothstein, 2000).
2000). Politiker
Politiker har
har öppnat
öppnat upp
upp för
för att
att vitt
vitt skilda
skilda
ifrågasatts
skilda
verksamheter
som
barnoch
äldreomsorg,
sjukvård,
skola,
telefoni,
elförsörjning
och
verksamheter
som
barnoch
äldreomsorg,
sjukvård,
skola,
telefoni,
elförsörjning
och
verksamheter
som
barnoch
äldreomsorg,
sjukvård,
skola,
telefoni,
elförsörjning
verksamheter som
som barnbarn- och
och äldreomsorg,
äldreomsorg, sjukvård,
sjukvård, skola,
skola, telefoni,
telefoni, elförsörjning
elförsörjning och
och
verksamheter
och
järnvägar
kan
bedrivas
av
privata
aktörer
och
skälet
uppges
vara
effektivisering
samt
järnvägar
kan
bedrivas
av
privata
aktörer
och
skälet
uppges
vara
effektivisering
samt
järnvägar
kan
bedrivas
av
privata
aktörer
och
skälet
uppges
vara
effektivisering
samt
järnvägar kan
kan bedrivas
bedrivas av
av privata
privata aktörer
aktörer och
och skälet
skälet uppges
uppges vara
vara effektivisering
effektivisering samt
samt
järnvägar
möjligheten att
att öka
öka valfriheten
valfriheten för
för brukaren/konsumenten
brukaren/konsumenten (Blomqvist
(Blomqvist &
& Rothstein,
Rothstein, 2000,
2000,
möjligheten
att
öka
valfriheten
för
brukaren/konsumenten
(Blomqvist
&
Rothstein,
2000,
möjligheten
möjligheten
att
öka
valfriheten
för
brukaren/konsumenten
(Blomqvist
&
Rothstein,
2000,
möjligheten att öka valfriheten för brukaren/konsumenten (Blomqvist & Rothstein, 2000,
SOU, 2003).
2003). De
De som
som hävdar
hävdar betydelsen
betydelsen av
av en
en fortsatt
fortsatt solidarisk
solidarisk finansiering
finansiering av
av en
en generellt
generellt
SOU,
2003).
De
som
hävdar
betydelsen
av
en
fortsatt
solidarisk
finansiering
av
en
generellt
SOU,
SOU,
SOU, 2003).
2003). De
De som
som hävdar
hävdar betydelsen
betydelsen av
av en
en fortsatt
fortsatt solidarisk
solidarisk finansiering
finansiering av
av en
en generellt
generellt
17
inriktad välfärdspolitik kan peka på en del dilemman som uppstått i kölvattnet av en
marknadsstyrd offentlig sektor. En ökad valfrihet innebär att de med större socio-ekonomiska
resurser gynnas och kan göra ”bra” val medan de med sämre resurser missgynnas. Inom
exempelvis skolan har denna utveckling lett till segregering (Blomqvist & Rothstein, 2000).
Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens fattigdom måste förstås i ljuset av de
förändringar som det svenska samhället genomgått det senaste 20 åren. Åtgärderna som måste
till idag är inte jämförbara med de insatser som gjordes i början av förra seklet. Då
genomfördes en generell politik som ledde till genomgripande förändringar för folkflertalet.
Den generella välfärdspolitiken hade brett stöd vilket möjliggjorde uppbyggnaden av Sverige.
Sverige som nation befinner sig idag i en post-industriell fas och är mer att betrakta som ett
kunskaps- och utbildningssamhälle än industrination. Likaså befinner sig Sverige i en
globaliserad värld där landets ekonomi är sammanflätad och ingår i den globaliserade
ekonomin. Förutsättningarna som rått och på vars grund socialpolitiken vilat har med tiden
avsevärt förändrats.
18
4 Barnfattigdom i siffror…
Efter denna historiska genomgång går vi över till att beskriva det som kommit att kallas
barnfattigdom. Det finns olika sätt att beskriva barnfattigdom. Ett kan vara att redovisa olika
forskningsresultat och reflektera över det andra forskare kommit fram till. Ett annat sätt kan
vara att redovisa siffror och befintlig statistik. I denna rapport ska vi göra båda delarna, men
vi börjar med att beskriva fattigdom med hjälp av statistik.
I Sverige har det skett en ökning av fattiga barn. Klyftan mellan de fattigaste och de rika ökar
(Salonen, 2012). Den ekonomiska situationen för den rikaste tiondelen av barnfamiljerna har
förbättrats kraftigt, men även ”medianfamiljerna” har förbättrat sina ekonomiska villkor. För
den fattigaste tiondelen av familjerna har i stort sett ingen förändring skett sedan mätningarna
startade 1991. Barnfattigdomen varierar stort i Sverige, mellan kommuner och mellan
kommundelar. Det har också betydelse hur familjekonstellation ser ut. Följande siffror bygger
på Rädda Barnens beräkningar och utgår från ett fattigdomsindex. Det är ett mått på alla de
barn som antingen lever i familjer som uppbär försörjningsstöd eller har en låg
inkomststandard (familjens inkomst divideras med en norm för levnadskostnader vilka inkluderar baskonsumtion, fackföreningsavgifter samt barnomsorgskostnader).
Familjekonstellation: Omkring 20 % av alla barn bor med ensamstående föräldrar (2008).
Förekomsten av barnfattigdom bland ensamstående är mer än tre gånger så hög som bland
andra, 28 % för barn till ensamstående och 9 % för barn till sammanboende (2009). De allra
flesta ensamstående är kvinnor. På grund av bl.a. strukturella förhållanden såsom
löneskillnader är kvinnornas situation ekonomiskt svårare än männens. Det har hävdats att
fattigdom är ett tillstånd som feminiserats (se ex. Gunnarsson, 2000, Stranz & Wiklund,
2011).
Utländsk bakgrund: Det har också betydelse om du är född i Sverige eller inte. En fjärdedel av
alla barn i Sverige har någon form av utländsk bakgrund (Salonen, 2012). Barnfattigdomen är
fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund, där är den 70 % (om man endast räknar
de familjer som varit här mindre än två år) som bland barn med helsvensk bakgrund där den
är 5 %. Om man bortser från tid i Sverige så är banfattigdomen cirka 32 % bland barn med
utländsk bakgrund. Det är således en stor skillnad. I familjer där både föräldrarna har utländsk
bakgrund är barnfattigdomen 40 % medan den är 9 % om en förälder har utländsk bakgrund
(Salonen, 2012). Skillnaderna är störst i början av dessa familjers tid i Sverige men skillnader
19
kvarstår efter att de varit i Sverige i 10 år. Vid en kombination av dessa faktorer som tycks
kvarstår
kvarstår efter
efter att
att de
de varit
varit ii Sverige
Sverige ii 10
10 år.
år. Vid
Vid en
en kombination
kombination av
av dessa
dessa faktorer
faktorer som
som tycks
tycks
påverka risken att leva i barnfattigdom blir situationen ännu svårare. Av barnen till
påverka
risken
att
leva
i
barnfattigdom
blir
situationen
ännu
svårare.
Av
barnen
till
kvarstår
efter
att
de
varit
i
Sverige
i
10
år.
Vid
en
kombination
av
dessa
faktorer
som
påverka risken att leva i barnfattigdom blir situationen ännu svårare. Av barnentycks
till
ensamstående med utländsk bakgrund är det 53 % som lever i fattigdom (2009).
ensamstående
med
utländsk
bakgrund
är
det
53
%
som
lever
i
fattigdom
(2009).
påverka
risken
att
leva
i
barnfattigdom
blir
situationen
ännu
svårare.
Av
barnen
till
ensamstående med utländsk bakgrund är det 53 % som lever i fattigdom (2009).
ensamstående med utländsk bakgrund är det 53 % som lever i fattigdom (2009).
Boendeort: Det tycks också ha betydelse var man bor. De län som hade de högsta andelarna
Boendeort:
Boendeort: Det
Det tycks
tycks också
också ha
ha betydelse
betydelse var
var man
man bor.
bor. De
De län
län som
som hade
hade de
de högsta
högsta andelarna
andelarna
barnfattigdom 2008 var Halland, Norrbotten och Örebro. I vissa kommuner, såsom
barnfattigdom
2008
var
Halland,
Norrbotten
och
Örebro.
I
vissa
kommuner,
såsom
Boendeort: Det 2008
tycks också
ha betydelse
var man och
bor. Örebro.
De län som
hade de
högsta andelarna
barnfattigdom
var Halland,
Norrbotten
I vissa
kommuner,
såsom
exempelvis Täby är barnfattigdomen låg (3 %) i andra delar av Sverige såsom Malmö är den
exempelvis
Täby
är
barnfattigdomen
låg
(3
%)
i
andra
delar
av
Sverige
såsom
Malmö
är
den
barnfattigdom
2008
var Halland, låg
Norrbotten
och delar
Örebro.
I vissasåsom
kommuner,
såsom
exempelvis
Täby
är barnfattigdomen
(3 %) i andra
av Sverige
Malmö är
den
betydligt högre (33 %, 2009). Malmö intar en särställning där barnfattigdomen hela tiden ökar
betydligt
högre
(33
%,
2009).
Malmö
intar
en
särställning
där
barnfattigdomen
hela
tiden
ökar
exempelvis
Täby
barnfattigdomen
i andra delar
Sverige såsom hela
Malmö
den
betydligt
högre
(33är%,
2009). Malmö låg
intar(3en%)särställning
därav
barnfattigdomen
tidenärökar
medan den minskar i Stockholm och Göteborg. I Malmö lever var tredje barn i fattigdom
medan
den
minskar
i
Stockholm
och
Göteborg.
I
Malmö
lever
var
tredje
barn
i
fattigdom
betydligtden
högre
(33 %,i Stockholm
2009). Malmö
en särställning
barnfattigdomen
helai tiden
ökar
medan
minskar
ochintar
Göteborg.
I Malmödärlever
var tredje barn
fattigdom
medan var sjätte barn gör det i Stockholm och Göteborg. Men förekomsten av barnfattigdom
medan var
sjätte
barn
gör
det
i
Stockholm
och
Göteborg.
Men
förekomsten
av
barnfattigdom
medan
den
minskar
i
Stockholm
och
Göteborg.
I
Malmö
lever
var
tredje
barn
i
fattigdom
var sjätte barn gör det i Stockholm och Göteborg. Men förekomsten av barnfattigdom
skiljer sig inte bara åt mellan olika regioner i landet, eller mellan kommuner utan också
skiljer
sig
inte
olika
ii landet,
kommuner
utan
medan
var sjätte
barnåt
det i Stockholm
och Göteborg.
Men mellan
förekomsten
av barnfattigdom
skiljer sig
inte bara
bara
åtgörmellan
mellan
olika regioner
regioner
landet, eller
eller
mellan
kommuner
utan också
också
mellan delar av kommuner. Det är t.o.m. så att skillnaderna inom exempelvis delar av
mellan
delar
av
kommuner.
Det
är
t.o.m.
så
att
skillnaderna
inom
exempelvis
delar
av
skiljer
sig
inte
bara
åt
mellan
olika
regioner
i
landet,
eller
mellan
kommuner
utan
också
mellan delar av kommuner. Det är t.o.m. så att skillnaderna inom exempelvis delar
av
Sveriges större städer är större än mellan kommuner. Två extremer i sammanhanget är
Sveriges
större
städer
är
större
än
mellan
kommuner.
Två
extremer
i
sammanhanget
är
mellan
delar
av
kommuner.
Det
är
t.o.m.
så
att
skillnaderna
inom
exempelvis
delar
Sveriges större städer är större än mellan kommuner. Två extremer i sammanhanget av
är
Rosengård i Malmö där barnfattigdomen är 64 % och Torslanda i Göteborg där den är 2 %
Rosengård
ii Malmö
där
är
%
ii Göteborg
där
Sveriges större
städer
större än mellan
kommuner.
Två extremer
i sammanhanget
är
Rosengård
Malmö
därärbarnfattigdomen
barnfattigdomen
är 64
64
% och
och Torslanda
Torslanda
Göteborg
där den
den är
är 2
2%
%
(2009). Andelen barn med utländsk bakgrund (minst en förälder född utomlands) är också stor
(2009).
Andelen
barn
med
utländsk
bakgrund
(minst
en
förälder
född
utomlands)
är
också
stor
Rosengård
i Malmö
är 64
% och
Torslanda
i Göteborg
därärden
är 2stor
%
(2009). Andelen
barndär
medbarnfattigdomen
utländsk bakgrund
(minst
en förälder
född
utomlands)
också
i de områden med hög barnfattigdom. I Rosengård har 96 % av barnen utländsk bakgrund och
ii(2009).
de
områden
med
hög
barnfattigdom.
I
Rosengård
har
96
%
av
barnen
utländsk
bakgrund
och
Andelen
utländsk bakgrund
(minsthar
en96
förälder
född utomlands)
är också stor
de områden
medbarn
högmed
barnfattigdom.
I Rosengård
% av barnen
utländsk bakgrund
och
i exempelvis Rinkeby 95 %. I Rinkeby, Rosengård och Bergsjön lever mer än hälften av alla
ii de
exempelvis
Rinkeby
95
%.
I
Rinkeby,
Rosengård
och
Bergsjön
lever
mer
än
hälften
av
alla
områden Rinkeby
med hög 95
barnfattigdom.
I Rosengård
% av barnen
bakgrund
exempelvis
%. I Rinkeby,
Rosengårdhar
och96Bergsjön
lever utländsk
mer än hälften
av och
alla
fattiga barn i Sverige.
fattiga
barn
i
Sverige.
i exempelvis
Rinkeby 95 %. I Rinkeby, Rosengård och Bergsjön lever mer än hälften av alla
fattiga
barn i Sverige.
fattiga barn i Sverige.
Går vi till förhållandena i Stockholm län visar statistiken att andelen barn som lever i
Går
Går vi
vi till
till förhållandena
förhållandena ii Stockholm
Stockholm län
län visar
visar statistiken
statistiken att
att andelen
andelen barn
barn som
som lever
lever ii
fattigdom är 11 %. Barn som lever i hushåll med låg inkomststandard i nordvästkommunerna
fattigdom
11
lever
inkomststandard
ii nordvästkommunerna
Går
vi tillär
i Stockholm
län med
visarlåg
statistiken
att andelen
barn som lever i
fattigdom
ärförhållandena
11 %.
%. Barn
Barn som
som
lever ii hushåll
hushåll
med
låg
inkomststandard
nordvästkommunerna
fördelar sig på följande sätt:
fördelar
fattigdom
11följande
%. Barnsätt:
som lever i hushåll med låg inkomststandard i nordvästkommunerna
fördelar sig
sigärpå
på
följande
sätt:
fördelar sig på följande sätt:
Tabell 2. Andel och antal barn i fattiga familjer i nordvästkommunerna.
Tabell
Tabell 2.
2. Andel
Andel och
och antal
antal barn
barn ii fattiga
fattiga familjer
familjer ii nordvästkommunerna.
nordvästkommunerna.
Kommun
Andel barn
Antal barn
Kommun
Andel
barn
Antal
barn
Tabell
2. Andel och antal
barn
familjer
Kommun
Andel
barn
Sundbyberg
12,5
% i fattigaAntal
425barni nordvästkommunerna.
Sundbyberg
12,5
%
425
Sundbyberg
12,5
%
425
Sigtuna
12,1
435barn
Kommun
Andel
barn
Antal
Sigtuna
12,1
%
435
Sigtuna
12,1
%
435
Upplands-Bro
9,8
%
224
Sundbyberg
12,5
%
425
Upplands-Bro
9,8
%
224
Upplands-Bro
9,8 %
224
Upplands
Väsby
9,3
323
Sigtuna
12,1
%
435
Upplands
Väsby
9,3
%
323
Upplands
Väsby
9,3 %
323
Järfälla
8,6
%
516
Upplands-Bro
9,8
224
Järfälla
8,6 %
516
Järfälla
516
Solna
8,6 %
%
479
Upplands Väsby
9,3
323
Solna
8,6
%
479
Solna
8,6
%
479
Sollentuna
6,2 %
420
Järfälla
8,6
516
Sollentuna
6,2
%
420
Sollentuna
6,2 %
%
420
Ekerö
3,6
97
Solna
8,6
479
Ekerö
3,6
%
97
Ekerö
3,6
%
97
Sollentuna
6,2 %
420
Ekerö
3,6
%
97 se en stor spridning där Ekerö
Även inom nordvästkommunerna kan man
Även
inom
nordvästkommunerna
kan
man
Även inom nordvästkommunerna kan man se
se en
en stor
stor spridning
spridning där
där Ekerö
Ekerö
Sundbyberg och Sigtuna relativt högt, eller åtminstone över riksgenomsnittet.
Sundbyberg
Sigtuna
riksgenomsnittet.
Även inom och
nordvästkommunerna
kaneller
manåtminstone
se en storöver
spridning
där Ekerö
Sundbyberg
och
Sigtuna relativt
relativt högt,
högt,
eller
åtminstone
över
riksgenomsnittet.
Sundbyberg och Sigtuna relativt högt, eller åtminstone över riksgenomsnittet.
20
ligger
ligger
ligger
ligger
lågt
lågt
lågt
lågt
och
och
och
och
5 Barnfattigdom i internationell forskning…
Internationellt har det gjorts en hel del studier kring hur barn som kategoriseras som fattiga
uppfattar sin situation. Ridge har gjort en sammanställning över den brittiska forskningen de
senaste 10 åren med en kvalitativ utgångspunkt (2011). Ridge har själv forskat inom området
genom att göra intervjuer med barn som under längre tid levt i fattigdom (Ridge, 2002). Även
om resultaten från internationell forskning kan vara svåra att direkt överföra till en svensk
kontext kan de tjäna som en grund för hur man kan tänka och analysera den svenska
situationen. Ridge beskriver i sin sammanställning att fattigdom påverkar barn på många olika
sätt (2011):
Ekonomisk och materiell deprivation: Här är det specifikt tre områden som pekas ut som
känsliga sett ur barnens egna perspektiv och det är
•
avsaknaden av tillräckliga inkomster. Viktigt i detta sammanhang är barnens tillgång
till fickpengar. Det är genom att få och hantera fickpengar som barnen erhåller en sorts
socioekonomisk kompetens och lär sig att bli ekonomiska aktörer. Det handlar således
om en sorts ekonomisk socialisation som anses viktig för det kommande vuxenlivet.
Erhåller inte barnen denna ”skolning” när de är små kan de komma att få problem som
vuxna. Forskning visar att många barn i fattiga familjer inte erhåller fickpengar eller
om de får fickpengar så är det oftast inte med någon regelbundenhet. Många får
pengar från andra än föräldrarna, exempelvis från far- eller morföräldrarna. En annan
möjlighet för barnen att erhålla egna pengar är att skaffa sig ett arbete. Studier visar att
barnen engagerar sig både i mer formella arbeten och i informella såsom att hjälpa
grannar eller släktningar. Även om det är slitsamt att arbeta efter en lång skoldag
tycker många att det är värt det då inkomsten ger upphov till känslor av frihet.
Dessutom menar barnen att detta innebär en lättnad för föräldrarna.
•
brist på materiella resurser. Det handlar inte bara om ”prylar” utan även mat, rena
sängkläder, handdukar etc. Ytterligare en materiell brist som har stor betydelse för
barnen är avsaknaden av transportmöjligheter. Långt ifrån alla fattiga familjer har
tillgång till bil och detta gäller i ännu högre grad hushåll med en ensam förälder
(Ridge, 2002).
• brist på viktiga tillhörigheter och symboliska markörer (att ha de rätta skorna
exempelvis). Många barn uppgav att de kämpade för att kunna köpa de rätta skorna
och på detta sätt dölja den ekonomiska situationen i hemmet.
21
Avsaknaden av dessa ekonomiska och sociala resurser påverkar möjligheterna till socialt
deltagande i olika sammanhang.
Sociala relationer och social integration: Här handlar det både om att passa in och att kunna
delta. Sociala relationer och sociala nätverk är viktiga i uppbyggandet av ett socialt kapital
och svårigheter att behålla sociala relationer kan leda till social exkludering. Att ha nära
vänner kan medverka till att man utvecklar sociala färdigheter, lär sig förstå och acceptera
andra människor och att fostras till att känna tillhörighet och uppleva integration (Ridge,
2002).
Många av barnen upplevde ängslan, kände sig olyckliga och kan sägas ha befunnit sig i
situationer av social osäkerhet i relation till sin vänskapskrets. Allmänt kan man konstatera att
trygga sociala nätverk och goda vänskapsband ger en hög social säkerhet och känslor av
social tillhörighet. Att vara utan vänner ökar också riskerna att utsättas för mobbning. Dessa
barn var dock förhindrade att uppleva goda vänskapsband då ekonomin ofta satte stopp för
dem då de inte kunde ta sig till kamrater, inte bekosta fritidsaktiviteter och inte heller betala
exempelvis entréavgift på olika evenemang.
Personliga förhållanden: En rädsla att bli lämnad utanför eller att bli marginaliserad
genomsyrar barnens berättelser. Det finns hela tiden en strävan hos barnen att passa in i
gemenskapen. De känslor av förnedring, ledsenhet och skam försöker de oftast dölja och det
verkar inte heller vara några som frågar hur de känner. Forskningen visar att denna osäkerhet
och otrygghet på djupet påverkar relationerna till andra.
Upplevelser av fattigdom i hemmet: Många barn beskriver ett svårt dilemma som de står inför
och det handlar dels om att vilja ha mer saker precis som kamraterna har, dels att inte vilja
pressa familjen på pengar då man vet att familjens ekonomi är ansträngd. Detta gäller inte
bara stora barn utan även små barn var medvetna om och bekymrade över familjens ekonomi.
Föräldrarnas sinnestämning påverkade barnen vilket visade sig exempelvis genom att när
föräldrarna blev stressade blev också barnen det. Ibland kunde det bli konflikter mellan barn
och föräldrar. Men bristen på pengar kunde också föra familjemedlemmarna närmare
varandra. En speciellt stor betydelse hade mor- och farföräldrar. De upplevdes av barnen som
ett viktigt stöd, speciellt för barn till ensamstående föräldrar eller av barn i familjer där
konflikter uppstått.
22
Barnens omsorg och arbete i hemmet: Flera forskningsstudier visar att barnen i vissa familjer
fick ta ett stort ansvar. Det kunde exempelvis röra sig om att ta hand om handikappade eller
sjuka föräldrar.
Fattigdom i arbetande familjer: Det finns endast begränsad forskning kring detta. Den
forskning som gjorts rör familjer med ensamstående föräldrar som efter en period av
bidragsberoende kommit igång i arbete. I dessa familjer tycks barnen, i och med att modern
börjat arbeta, få ta ett allt större ansvar för att underlätta att den arbetande föräldern ska kunna
fortsätta att arbeta. Även om dessa barn menade att de fått större möjligheter att delta i olika
aktiviteter uttryckte de ängslan över moderns hälsotillstånd. Det fanns hela tiden en ängslan
att familjen åter skulle tvingas söka ekonomiskt bistånd.
Bostäder och hemlöshet: Många av barnen vittnar om bostäder i uselt skick. De beskrivs som
nergångna, smutsiga och med råttor som springer runt. På vintern är bostäderna kalla.
Bostädernas dåliga kondition påverkar barnens sömn, deras studier och möjligheter till lek.
De uppger att de känner sig oroliga för att bli stigmatiserade p.g.a. att de bor i dessa bostäder.
Det finns också barn som är hemlösa och tvingade att vistas i olika tillfälliga boenden. Detta
gjorde att de kände sig generade. Det fanns också en stor risk för att de förlorade kontakten
med sina vänner när de tvingades flytta gång på gång. Barnen beskriver hur de kämpar att
försöka stanna i samma skola trots alla flyttar.
Grannskapet: För många barn som bodde i trånga bostäder blev grannskapet d.v.s. de
allmänna platser som fanns runt om en kompensation på brist på utrymme i den egna
bostaden; public space is privat space. Men många gånger upplevdes grannskapet som
fientligt och det gällde främst om man bodde i ett förortsområde. Barnen berättade om
sönderslagna rutor, smuts, använda sprutor etc. Inte sällan möter barnen aggression och
fientlighet från både vuxna och olika gäng som fanns i deras närområde. Många gånger kände
sig barnen kränkta av de vuxnas beteende.
Landsbygdsungdomar: Dessa ungdomar uppges ha en mycket speciell situation. De upplever
isolering och känner sig exkluderade i det lokala sammanhanget. Barnen måste använda sig
av skolbussar och kan därför inte stanna kvar i city för att umgås med vänner efter skolan. Att
själv betala resan hem har man inte råd med (Ridge, 2002). Det är också en stor avsaknad av
fritidssysselsättningar på landsbygden vilket gör att barnen blir synliga i det offentliga
rummet som de delar med de vuxna. Barnen rör sig ute i lokalsamhället och inte sällan leder
23
isolering och känner sig exkluderade i det lokala sammanhanget. Barnen måste använda sig
av skolbussar och kan därför inte stanna kvar i city för att umgås med vänner efter skolan. Att
själv betala resan hem har man inte råd med (Ridge, 2002). Det är också en stor avsaknad av
fritidssysselsättningar på landsbygden vilket gör att barnen blir synliga i det offentliga
rummet som de delar med de vuxna. Barnen rör sig ute i lokalsamhället och inte sällan leder
detta till konflikter när man konfronteras med de vuxna som också befinner sig där, enligt
forskningsresultat.
Allmän service: Många barn får hjälp av sina föräldrar att ta sig till olika samlingsplatser eller
till fritidsaktiviteter. Med hjälp av privat bil skjutsar föräldrarna sina barn. I fattiga familjer
finns det ofta inte tillgång till bil varför barnen är beroende av allmänna kommunikationer.
Detta är ofta kostsamt och upplevs också som otryggt jämfört med att åka bil med föräldrarna.
Möjligheter till fritidsaktiviteter: Barn från fattiga familjer upplever hinder när det gäller att
kunna delta i olika fritidsaktiviteter. Det kunde handla om att aktiviteterna ägde rum på platser
som var svåra att komma till, transportmöjligheterna var begränsade, det kunde vara kostsamt
etc. Många aktiviteter kostar mycket att delta i och det finns en trend att kostnadsfria
kommunala aktiviteter ersätts med dyra privata alternativ (Ridge, 2002). Utrustning som man
kan behöva när man utövar olika aktiviteter är också förknippade med en kostnad. Tidigare
forskning visar att många barn i fattiga familjer istället använder stor del av sin fritid till att
titta på TV. Stöd från olika organisationer blev extra viktigt för dessa barn. Problemet var
dock att stödet oftast var tidsbegränsat.
Internationell forskning visar också att bara ungefär hälften av de fattiga barnen har haft
möjlighet att någon gång åka på semester med familjen. I flera av fallen har det möjliggjorts
genom stöd från välgörenhetsorganisationer.
Fattigdomens påverkan på skolan: De flesta barn, visar forskningen, menar att fattigdomen i
sig har en skadande inverkan på deras skolkarriärer. Forskningsresultat visar att
❷
• brist på pengar ledde till att mycket av det material man förväntades köpa till
skolarbetet inte kunde bli inhandlat. Ibland fanns det inte pengar till skolutflykter och
forskning visar att cirka hälften avstår från att delta.
❷
• många elever förväntades att inhandla kursmaterial (läroböcker) vilket de inte kunde.
❷
• familjerna hade inte råd att köpa in skoluniformer.
❷
• en del fattiga barn fick fri skollunch, men det uppfattades ofta som stigmatiserande
och barnen blev retade eller mobbade.
❷
• eleverna utsattes för fördomar från lärarnas sida. De uppfattade att de blev
undervärderade och förbisedda.
24
Många barn upplevde således ängslan, osäkerhet och orättvisa i skolsituationen. Det var inte
ovanligt att barnen skolkade som ett resultat av en rädsla att bli utsatt för mobbning. Många
tyckte att det var svårt att passa in då man kände sig annorlunda.
25
6 Barnfattigdom i nordisk forskning…
Resultaten från svensk forskning kring barnfattigdom påminner till stora delar om resultaten i
den internationella forskningen. Följande forskningssammanställning är hämtad framförallt
från Anne Harjus avhandling Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns
erfarenheter och strategier (2008), men även annan forskning som bedrivits av exempelvis
Näsman (2012) finns medtagit. Harjus sammanställning lutar sig i första hand på svensk eller
nordisk forskning men även en del internationell. Forskningen beskrivs i denna
sammanställning under tre olika teman som framträtt som speciellt viktiga för vår studie:
materiell standard, delaktighet i aktiviteter och skolan.
Materiell standard: I svenska studier har man inte kunnat se att den knappa ekonomin
påverkar barnens materiella standard i samma utsträckning som i internationella studier. Vad
man dock sett är att barn från fattiga familjer äger något färre saker eller föremål än barn från
andra familjer. Barnen upplever att de inte kan få sina behov tillfredsställda vilket gjort att de
känt sig oroliga och ledsna (Lundby 2006, Näsman & von Gerber, 1996). Barnen kände också
tydligt när familjen fick försämrad ekonomi, då de själva kanske fick lägre veckopeng, mindre
möjligheter att köpa tidningar och godis etc. Svenska studier visar att barn upplever att de
saknar ett ekonomiskt handlingsutrymme och att det är ovanligt att barnen får vecko- eller
månadspeng (Näsman, 2012). Barnen kände en stark oro över familjens ekonomi. De unga
uttryckte även empati för andra fattiga barn. Även för de svenska barnen har kläder stor
betydelse. Barnen upplevde en rädsla för att bli retade i skolan om de inte hade de rätta
kläderna (Lundby, 2006 Näsman & von Gerber, 1996). Annan forskning visar att många barn
uppfattar det som en skam att vara fattig idag (Näsman, 2012).
Delaktighet i aktiviteter: Både svenska och norska studier visar, precis som de internationella,
att barn från fattiga familjer har en begränsad möjlighet att delta i aktiviteter tillsammans med
vänner. Barnen tar inte heller så ofta som andra barn med sig kamrater hem (Jonsson &
Östberg, 2004, Tvetene, 2001). Dessutom visar studier att barn i fattiga familjer i mindre
utsträckning deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Här är dock studierna lite motsägelsefulla,
då vissa resultat tyder på att barnen deltar i samma utsträckning som andra barn. Då handlar
det om att föräldrarna prioriterar barnens aktiviteter och således drar ner på sin egen
konsumtion. Barnen använder olika strategier för att dölja sin ekonomiskt utsatta situation.
Att man inte har råd att delta är inget man vill tala om (Näsman, 2012). Barnen uttrycker i
intervjuer känslor av skam inför denna situation.
26
Skolan: Här visar studier att barn från ekonomiskt utsatta familjer känner en större osäkerhet
inför skolsituationen och då främst relationen till sina kamrater. De uppfattar i högre grad än
andra skolkamraterna som ett hot, speciellt de barn som har föräldrar som är arbetslösa
(Näsman & Geiber, 1996). Det är vanligt att barnen använder döljande strategier inför sina
kamrater i skolan som ett sätt att försöka förhindra att man utesluts ur gemenskapen. Detta
medför en form av självexkludering, d.v.s. ett frivilligt avståndstagande till gemenskapen i
skolan. Det var den synliga bristen på pengar som de var oroliga för, d.v.s. att de inte hade
märkeskläder eller statusprylar på samma sätt som andra skolelever. Kläderna var viktiga för
att man skulle känna sig accepterad (Näsman, 2012). Den synliga fattigdomen som yttrade sig
i exempelvis för små, slitna eller trasiga kläder, gjorde att barnen kallades ”fattiglappar”
(Hjort & Salonen, 2000). Studier visar att det i detta fall har betydelse i vilket sorts område
skolan ligger. Om den ligger i ett välbärgat område upplevdes det som mer krävande
(Näsman, 2012). Barnen från de fattiga familjerna har inte större problem i skolan än andra
barn, men presterar något sämre än andra barn, exempelvis går färre vidare till andra studier
(Jonsson & Östberg, 2004, Socialstyrelsen, 2010b). Vad dessa barn dock upplever är starkare
känslor av otrygghet både i skolsituationen och på vägen till och från skolan. Skolan är inte
heller så bra på att stötta de ekonomiskt utsatta barnen. Medvetenheten är låg då det gäller
deras situation (Näsman, 2012).
27
7 Skillnader i barns erfarenheter
Forskning, både svensk och internationell visar att det finns skillnader i barns erfarenheter av
att leva i ekonomiskt utsatta familjer. Det finns olika faktorer som tycks ha betydelse i detta
sammanhang (Harju, 2008). Följande sammanställning utgår till största delen från den
uppdelning som Harju gör i sin avhandling (2008). Harju i sin tur bygger både på svensk och
internationell forskning.
•
Ålder. Här finns delvis motstridiga forskningsresultat. Viss forskning visar att yngre
barn inte på samma sätt är bekymrade över att ha rätt saker och rätt kläder. Annan
forskning visar dock att äldre barn med åldern blivit mindre beroende av att ha rätt
kläder. En del äldre barn arbetar dessutom för att kunna dryga ut sin ekonomi och öka
handlingsutrymmet. Åldern har också betydelse då det gäller medvetenhet om
familjens ekonomi. Ju äldre barnet är desto högre är medvetenheten.
•
Familjesituation. Hur föräldrarna hanterar situationen har betydelse för hur barnen
uppfattar sin egen situation.
• Sociala nätverk.
• Vem man jämför sig med. Vissa barn jämför sig med barn som har sämre villkor än de
själva medan andra barn jämför sig med barn som har det bättre ekonomisk. Dessa
barn känner sig ofta depriverade. Vissa barn umgås med andra barn i liknande
situation vilket leder till känslor av trygghet (Lytsy, 2004).
• Var man bor. Detta har också betydelse. Forskning visar att landsbygdsbarn har det
svårare än barn som bor i städerna. Om man bor i utsatta områden eller mer
välbärgade områden har betydelse. Barn i utsatta områden känner sig oftare otrygga
och oroar sig för kriminalitet. Ekonomiskt utsatta barn i välbärgade områden har andra
problem då de oftast inte kan delta i samma aktiviteter som andra barn i området.
Dessa barn är också mer utsatta för mobbning.
• Kön. De flesta studier beskriver skillnaden mellan kön som begränsad. Visa mindre
skillnader påtalas dock i vissa studier, såsom att flickor är mer bekymrade över
föräldrarna och visar önskemål om att skydda dem. Pojkar är något mer aktiva på
fritiden.
• Etnisk bakgrund. Det är få studier som fokuserat skillnader utifrån etnisk bakgrund,
men i några studier har konstaterats att barn i fattiga familjer med utländsk bakgrund i
mindre grad än andra barn hälsade på kamrater, hade egna ägodelar, deltog i
organiserade fritidsaktiviteter eller hade egna pengar.
28
8 Barns strategier för coping
Forskningen visar att barnen har olika sätt att hantera situationen, vad man brukar kalla
copingstrategier. I den internationella forskningen är det framförallt två strategier som tas upp
•
•
barnen bidrar till familjens ekonomi genom eget arbete
barnen lär sig dämpa sina behov och hantera sina förväntningar.
Även andra sätt att beskriva copingstrategier återfinns i forskningen. Man kan tala om
•
Problemfokuserade strategier. Dessa används i situationer där det finns möjlighet att
påverka. Barnen agerar på ett eller annat sätt för att uppnå en bättre situation.
•
Kognitiva strategier. Om barnen använder sig av dessa strategier försöker de tolka och
förstå situationen för att om möjligt få den att framstå som mindre pressande.
•
Emotionsbaserade strategier. Detta innebär att på olika sätt reducera eller hantera den
emotionella stressen barnen befinner sig i.
Ytterligare ett sätt att kategorisera barnens strategier har gjorts då man delar in dessa i
•
Aktiva strategier som exempelvis kan innebära att barnen arbetar extra, försöker spara
pengar etc. Det är strategier som är problemlösande och förändringsinriktade.
•
Passiva strategier innebär att barnen avstår från saker de uppfattar att familjen inte har
råd med. De avstår även från att fråga föräldrarna om pengar. Forskning visar att barn
som använder sig av dessa strategier löper större risk att få psykiska problem än de
som använder aktiva strategier (Van der Hoeh, 2001).
29
Barnfattigdom ii Sollentuna
Sollentuna –– ett
ett empiriskt
empiriskt exempel
exempel
99 Barnfattigdom
Socialsekreterare i Sollentuna kommun har under perioden mars 2011 till januari 2012 geSocialsekreterare ii Sollentuna
Sollentuna kommun har
har under perioden
perioden mars 2011
2011 till
till januari
januari 2012
2012
Socialsekreterare
nomfört
intervjuer med familjerkommun
som uppburitunder
försörjningsstödmars
eller introduktionsersättning
genomfört
intervjuer
med
familjer
som
uppburit
försörjningsstöd
eller
introduktionsersättning
genomfört intervjuer med familjer som uppburit försörjningsstöd eller introduktionsersättning
längre
tid
än
10
månader.
Detta
var
en
följd
av
ett
uppdrag
från
politikerna
i Sollentuna
längre tid
tid än
än 10
10 månader.
månader. Detta
Detta var
var en
en följd
följd av
av ett
ett uppdrag
uppdrag från
från politikerna
politikerna ii Sollentuna
Sollentuna
längre
kommun
som
ville
få
en
beskrivning
av
konsekvenser
för
barn
som
lever
i
familjer
med
kommun som
som ville
ville få
få en
en beskrivning
beskrivning av
av konsekvenser
konsekvenser för
för barn
barn som
som lever
lever ii familjer
familjer med
med
kommun
långvarigt
försörjningsstöd.
II det
följande
beskrivs
analysen
av
intervjuerna.
Analyserna
har
långvarigt
försörjningsstöd.
det
följande
beskrivs
analysen
av
intervjuerna.
Analyserna
har
långvarigt försörjningsstöd. I det följande beskrivs analysen av intervjuerna. Analyserna har
gjorts
av
FoU-Nordväst.
gjorts av
av FoU-Nordväst.
FoU-Nordväst.
gjorts
9.1 Barnens
Barnens hälsosituation
hälsosituation
9.1
Föräldrarna
uppger
att
52
av
de
88
barnen
studien
är
friska
och
mår
bra.
När
det
gäller
de
Föräldrarna uppger
uppger att
att 52
52 av
av de
de 88
88 barnen
barnen iii studien
studien är
är friska
friska och
och mår
mår bra.
bra. När
När det
det gäller
gäller de
de
Föräldrarna
övriga
med
hälsan,
från
det
som
är
mindre
problem
övriga 36
36 barnen
barnen finns
finns det
det varierande
varierande problem
problem med
med hälsan,
hälsan, från
från det
det som
som är
är mindre
mindre problem
problem
övriga
36
barnen
finns
det
varierande
problem
till allvarliga
hälsotillstånd.
1414av
avav
barnen
harhar
problem
somsom
beskrivs
på ett
ettpå
sätt
såsätt
att de
de skulle
skulle
till
allvarliga hälsotillstånd.
hälsotillstånd.14
barnen
problem
beskrivs
ettså
så
att de
till
barnen
har
problem
som
beskrivs
på
sätt
att
kunna
tolkas
som
en
form
av
psykisk
ohälsa.
Det
handlar
om
diffusa
problem
såsom
stark
skulle
en av
form
av psykisk
Det handlar
om diffusa
problem
kunna kunna
tolkas tolkas
som ensom
form
psykisk
ohälsa.ohälsa.
Det handlar
om diffusa
problem
såsomsåsom
stark
ständigt
återkommande
huvudvärk,
stressymptom
etc. (6
(6 etc.
barn).
Det finns
finns
barn
som
påsom
grund
stark
ständigt
återkommande
huvudvärk,
stressymptom
(6 Det
barn).
Detbarn
finnssom
barn
på
ständigt
återkommande
huvudvärk,
stressymptom
etc.
barn).
på
grund
av
liknande
problem
är
under
utredning
inom
landstinget.
Några
föräldrar
berättar
att
deras
av
liknande
problem
är
under
utredning
inom
landstinget.
Några
föräldrar
berättar
att
deras
grund av liknande problem är under utredning inom landstinget. Några föräldrar berättar
barn har
har erhållit en
en neuropsykiatrisk
neuropsykiatrisk diagnos.
diagnos. Det finns
finns också barn
barn där
där föräldrarna
föräldrarna misstänker
misstänker
barn
att
deras erhållit
barn har erhållit
en neuropsykiatriskDet
diagnos.också
Det finns också
barn där föräldrarna
missbruk av
av droger
droger och
och någon
någon av tonåringarna
tonåringarna har
har begått
begått kriminella
kriminella handlingar.
handlingar. När
När det
det gäller
gäller
missbruk
misstänker
missbruk
av drogeravoch
någon av tonåringarna
har begått kriminella
handlingar.
dessa
barn
och
ungdomar
beskriver
föräldrarna
en
stor
oro.
Flera
familjer
har
också
kontakt
dessa barn och ungdomar beskriver föräldrarna en stor oro. Flera familjer har också kontakt
När
gäller dessaförbarn
ochoch
ungdomar
beskriver
föräldrarna
en stor
oro. Fleratarfamiljer
har
meddet
avdelningen
barn
unga inom
inom
socialtjänsten.
dessa
situationer
dock inte
inte
med
avdelningen
för barn
och unga
socialtjänsten.
II dessa
situationer
tar dock
också
kontakt
avdelningen
för barn
och unga
inom
socialtjänsten.
I dessa
föräldrarna
uppmed
ekonomin
som någon
någon
bidragande
eller
försvårande
situation.
Någrasituationer
barn lider
lider
föräldrarna
upp
ekonomin
som
bidragande
eller
försvårande
situation.
Några
barn
tar
dock
inteoch
föräldrarna
uppärekonomin
bidragande
försvårande
av allergier
allergier
några barn
barn
övervikta. som
av någon
föräldrarna
berättareller
att deras
deras
barn har
harsituation.
kontakt
av
och några
är övervikta.
33 av
föräldrarna
berättar
att
barn
kontakt
med logoped
logoped
p.g.a.
att deras
deras tal
tal bedöms
bedöms
somär
försenat.
Några
barn
lider av
av berättar
en allvarlig
allvarlig
eller
Några
barn lider
av att
allergier
och
några barn
övervikta.
3 avbarn
föräldrarna
att deras
med
p.g.a.
som
försenat.
Några
lider
en
eller
kronisk
sjukdom
och
ett
barn
har
Downs
syndrom.
barn
harsjukdom
kontakt och
medettlogoped
att syndrom.
deras tal bedöms som försenat. Några barn lider av
kronisk
barn harp.g.a.
Downs
en allvarlig eller kronisk sjukdom och ett barn har Downs syndrom.
En svensk
svensk studie
studie från
från 2006
2006 indikerar
indikerar att
att det
det finns
finns ett
ett samband
samband mellan
mellan familjens
familjens dåliga
dåliga
En
ekonomi och
och en
en försämring
försämring av
av barns
barns hälsa.
hälsa. Östberg
Östberg et
et al
al (2006)
(2006) kom
kom fram
fram till
till att
att om
om en
en familj
ekonomi
En
svensk studie
från 2006 indikerar
att det finns ett
samband
mellan familjens
dåligafamilj
ekohade
små
kontantmarginaler
var
det
vanligare
att
barnen
hade
sömnsvårigheter,
ont
magen
hade små kontantmarginaler var det vanligare att barnen hade sömnsvårigheter, ont ii magen
nomi
och enmed
försämring
av barns
hälsa.
Östberg
etstudie
al (2006)
komattfram
tilldet
att är
om
ende
familj
eller besvär
besvär med
huvudvärk. Det
Det är
är dock
dock av
av denna
denna studie
omöjligt att
se om
om det
just de
små
eller
huvudvärk.
omöjligt
se
är just
små
hade
små
kontantmarginaler
var
det
vanligare
att
barnen
hade
sömnsvårigheter,
ont
i
magen
kontantmarginalerna som
som påverkar
påverkar hälsan.
hälsan. Barn
Barn ii ekonomiskt
ekonomiskt utsatta
utsatta familjer
familjer mår
mår psykiskt
psykiskt
kontantmarginalerna
eller
besvär sämre,
med huvudvärk.
Detberor
är dock
av denna
studie
omöjligt
att
se om(Östberg
det är just
de
och
fysiskt
men
om
det
på
just
ekonomin
är
svårt
att
belägga
et al,
al,
och fysiskt sämre, men om det beror på just ekonomin är svårt att belägga (Östberg et
små
kontantmarginalerna
påverkar
hälsan. Barn studier
i ekonomiskt
utsatta
familjer
mårär
2006).
Forskningsläget är
är som
oklart
men internationella
internationella
studier
visar på
på
att det
det
troligtvis
ärpsyett
2006).
Forskningsläget
oklart
men
visar
att
troligtvis
ett
mycket
svagt
samband
mellan
barnfattigdom
och
hälsa
(Duncan
et
al.,
2000,
Curtis
et
al.,
kiskt
ochsvagt
fysiskt
sämre, mellan
men ombarnfattigdom
det beror på just
är svårt
att belägga
(Östberg
et
mycket
samband
och ekonomin
hälsa (Duncan
et al.,
2000, Curtis
et al.,
2001).
Andra
studier
åter
visar
på
en
försämrad
hälsa
för
barn
till
socialbidragstagare
(Sjögren
al,
2006).
Forskningsläget
är oklart
men internationella
studier
visar på att det troligtvis
är
2001).
Andra
studier åter visar
på en försämrad
hälsa för barn
till socialbidragstagare
(Sjögren
ett mycket svagt samband mellan barnfattigdom och hälsa (Duncan et al., 2000, Curtis et al.,
2001). Andra studier åter visar på en försämrad hälsa för barn till socialbidragstagare (Sjögren
30
& Svaleryd, 2011). Vad som dock verkar belagt är att en god hälsa i vuxenlivet grundläggas i
barndomen varför barnens ohälsa måste ses på med största allvar (Bing, 2003).
9.2 Utbildning
Föräldrarnas eller barnens beskrivningar av skolsituationen ger en mycket mångfacetterad
bild. I 14 av samtalen uttrycks att det finns uppenbara problem för barnen i skolsituationen.
Det kan handla om skolk eller annan frånvaro, koncentrationssvårigheter eller vantrivsel.
Något barn är utsatt för mobbing. Tre av barnen går i någon form av specialskola. Några av
barnens skolsituation kompliceras av deras brist på språkkunskaper i svenska. En förälder
menar att hennes barn har sämre förkunskaper än andra barn. Några svar vittnar också om
svårigheter hos föräldrarna att kunna stötta sina barn i skolarbetet. En faktor här kan vara
brister i kunskaper i svenska språket. En annan faktor är att flera föräldrar har för dåliga
kunskaper om det svenska utbildningssystemet, man vet inte vilka rättigheter barnen eller
man själv som förälder har. Flera föräldrar uppger också att de skulle vilja att deras barn fick
ett bättre stöd i skolarbetet än vad de får idag. I vissa familjer står äldre syskon för den hjälp
som föräldrarna anser att deras barn behöver och som de inte får från skolan eller som de som
föräldrar inte kan ge barnen.
Ett som många menar nödvändigt hjälpmedel i skolarbetet är datorer. I forskning kring
barnfattigdom men även i andra sammanhang tas denna fråga upp. I en del av samtalen (11)
har datorer diskuterats och hos 9 av dessa familjer finns det en dator hemma. 2 av familjerna
saknar dock dator. Av de som har en dator är det 2 som köpt den på avbetalning och i en
familj är det mormor som betalat den. En familjs dator har gått sönder och några familjer har
mycket gamla datorer. I annan forskning tydliggörs också problemet för de fattiga familjerna
att kunna inhandla nödvändigt material för barnens skolgång (Ridge, 2002). Det kan handlar
om kostnader för utflykter, blommor till fröken på avslutningen etc. Skolan är kostnadsfri i
Sverige men innebär trots detta oftast kostnader för föräldrarna. Att sakna exempelvis en
dator i hemmet idag torde kunna vara till men för barnet eller ungdomen.
Det finns en kontrasterande bild till den bild av barnens skolsituation som beskrivs ovan och
den handlar om de barn som det går bra för i skolan. 13 av familjerna beskriver barnens
skolsituation med positiva förtecken. Man uttrycker att barnen är mycket duktiga, att det går
bra för dem i skolan eller att de klarar målen. Förenklat uttryckt skulle man kunna säga att
skolan fungerar bra för lika många som den innebär en problematisk situation för. Det kanske
är värt att påpeka att detta resultat grundar sig i föräldrarnas eller barnens egna utsagor och är
31
inte avstämda gentemot skolans uppfattningar. Annan forskning visar att barn från fattiga
familjer klarar sig lika bra i skolan, socialt sett, som andra barn men presterar oftast sämre
utifrån exempelvis betyg, fortsatta studier etc. (Sjögren & Svaleryd, 2011). De får oftare
ofullständiga betyg, och vidareutbildar sig i lägre grad.
När det gäller förskolebarnen tycks de flesta föräldrar ha uppfattningen att förskolan fungerar
mycket bra (9 familjer). 3 av familjerna menar dock att det är ”strul” på förskolan.
9.3 Fritidsaktiviteter
I beskrivningarna av fritidsaktiviteterna är bristen på ekonomiska resurser som tydligast. Flera
familjer uttrycker att de skulle vilja syssla med olika aktiviteter men att de måste avstå då de
inte anser sig ha råd med detta. Det är inga fritidsaktiviteter som i ”vanliga” fall betraktas som
dyra som man måste avstå ifrån utan aktiviteter som engagerar många ungdomar. Fotboll
exempelvis är det många som talar om. Någons barn har fått sluta då man inte haft råd med de
kostnader utövandet medför. Någon har tidigare tränat på gym men menar att det blivit för
dyrt. Några har aldrig börjat då de ekonomiska resurserna inte funnits. Svaren visar också på
en stor kreativitet. Familjerna försöker hitta lösningar på olika sätt. Någon säger att de har
hittat ett billigare gym, några har hittat gratis aktiviteter såsom att gå till fritidsgården eller
vara med i scouternas verksamhet. Några menar att besök på biblioteket är en bra fritidsaktivitet. Familjernas berättelser handlar i stort således om att man med begränsade
ekonomiska medel måste avstå från en mängd aktiviteter som man uppfattar att andra har
möjlighet att ägna sig åt. Det man avstår från är både materiella ting och umgänge med
kamrater. Oftast går dessa i varandra som när man exempelvis inte kan bjuda hem kamraterna
för man har inte råd att bjuda på något. En del avstår från att låta barnen gå på kalas hos andra
barn för man vet att man inte har råd att bjuda igen. Några familjer uppger dock att barnen tar
med sig kamrater hem. En annan situation där man måste avstå p.g.a. brist på pengar är när
man inte kan hänga med kamraterna när de vill äta ute på restaurang eller gå ut och fika. Även
här handlar det om att avstå både från det ”materiella” och umgänget. Detta resultat finner
stöd även i annan forskning (se ex. Hjort, 2004, Hjelmveit, 2008). Annan forskning visar
också på problemet med att exempelvis delta i organiserade fritidsverksamheter, och här är
det speciellt tydligt bland fattiga familjer med utländsk bakgrund. Dessa familjers barn
hälsade också i mindre omfattning på andra barn i deras hem (Harju, 2008).
Familjernas möjligheter att göra något tillsammans som kostar pengar över helger eller lov är
också starkt begränsade enligt de intervjuade familjerna. Ett vanligt ”nöje” är att åka till
32
Sollentuna centrum. Någon menar att barnen tycker om att vara i barnrummet på Stinsen.
Sollentuna centrum.
centrum. Någon
Någon menar
menar att
att barnen
barnen tycker
tycker om
om att
att vara ii barnrummet
barnrummet på
på Stinsen.
Stinsen.
Sollentuna
Sollentuna
Någon
attattbarnen
tycker Sollentuna.
om att vara
vara Detta,
i barnrummet
på Stinsen.
Över
huvudcentrum.
taget verkar
det menar
ovanligt
man lämnar
att inte resa
bort på
Över huvud
huvud taget
taget verkar
verkar det
det ovanligt
ovanligt att
att man
man lämnar
lämnar Sollentuna.
Sollentuna. Detta,
Detta, att
att inte
inte resa
resa bort
bort på
på
Över
Över
huvud
taget
verkar
det
ovanligt
att
man
lämnar
Sollentuna.
Detta,
att
inte
resa
på
semester eller lov, finns också beskrivit i internationell forskning där en studie pekarbort
på att
semester
eller
lov,
finns
också
beskrivit
i
internationell
forskning
där
en
studie
pekar
på
att
semester
eller
lov,
finns
också
i internationell
forskning
där en
studie
på
semester
eller av
lov,
finns någonsin
också beskrivit
beskrivit
internationell
forskning
studie pekar
pekar
på att
att
endast
hälften
barnen
varit påi semester
(Ridge,
2002). Idär
vårtenmaterial
tycks denna
endast
hälften
av
barnen
någonsin
varit
på
semester
(Ridge,
2002).
I
vårt
material
tycks
denna
endast
hälften
av
någonsin
varit på
semester
(Ridge,
2002). II vårt
tycks
endastvara
hälften
av barnen
barnen
någonsin
semester
(Ridge,
vårt material
material (Hjelmtveit,
tycks denna
denna
grupp
än större.
Dessa
barn ärvarit
vad på
vi skulle
kunna
kalla2002).
”upplevelsefattiga”
grupp vara
vara än
än större.
större. Dessa
Dessa barn
barn är
är vad
vad vi
vi skulle
skulle kunna
kunna kalla
kalla ”upplevelsefattiga”
”upplevelsefattiga” (Hjelmtveit,
(Hjelmtveit,
grupp
grupp vara än större. Dessa barn är vad vi skulle kunna kalla ”upplevelsefattiga” (Hjelmtveit,
2008).
2008).
2008).
2008).
Några familjer deltar dock i aktiviteter som medför vissa kostnader. En familj menar att de
Några familjer
familjer deltar
deltar dock
dock ii aktiviteter
aktiviteter som medför
medför vissa
vissa kostnader.
kostnader. En
En familj
familj menar
menar att
att de
de
Några
Några
familjer barnets
deltar dock
i aktiviteter som
som
medför
vissaspelar
kostnader.
Ennågon
familjspelar
menarbasket.
att de
har
prioriterats
fotbollsspelande.
Några
ungdomar
fotboll,
har prioriterats
prioriterats barnets
barnets fotbollsspelande.
fotbollsspelande. Några
Några ungdomar
ungdomar spelar
spelar fotboll,
fotboll, någon
någon spelar
spelar basket.
basket.
har
har annan
prioriterats
barnets fotbollsspelande.
Några
ungdomar
spelarmenar
fotboll,
spelar
basket.
En
fritidsaktivitet
är att spela dataspel
medan
åter andra
att någon
dataspel
är för
dyra
En annan
annan fritidsaktivitet
fritidsaktivitet är
är att
att spela
spela dataspel
dataspel medan
medan åter
åter andra
andra menar
menar att
att dataspel
dataspel är
är för
för dyra
dyra
En
En annan
och
att manfritidsaktivitet
inte har råd. är att spela dataspel medan åter andra menar att dataspel är för dyra
och att
att man inte
inte har råd.
råd.
och
och att man
man inte har
har råd.
De alla flesta verkar tycka att det är en svår situation att inte barnen/ungdomarna har
De alla
alla flesta verkar
verkar tycka
tycka att
att det
det är en
en svår
svår situation
situation att
att inte
inte barnen/ungdomarna
barnen/ungdomarna har
har
De
De alla flesta
flesta
verkar
tycka
att det är
är en
situation
barnen/ungdomarna
har
möjlighet
att utöva
någon
fritidsaktivitet
somsvår
kostar
pengar.attAvinte
materialet
framgår inte hur
möjlighet
att
utöva
någon
fritidsaktivitet
som
kostar
pengar.
Av
materialet
framgår
inte
hur
möjlighet
att
fritidsaktivitet
som
pengar.
materialet
framgår
inte
möjlighet
att utöva
utöva någon
någon
fritidsaktivitet
som kostar
kostar
pengar.tarAv
Av
materialet
framgår
inte hur
hur
mycket
diskussioner
detta föranleder
i familjerna.
En familj
dock
upp att det
är jobbigt
då
mycket diskussioner
diskussioner detta
detta föranleder
föranleder ii familjerna.
familjerna. En
En familj
familj tar
tar dock
dock upp
upp att
att det
det är
är jobbigt
jobbigt då
då
mycket
mycket
diskussioner
detta
föranleder
i
familjerna.
En
familj
tar
dock
upp
att
det
är
jobbigt
då
barnen har med sig lappar hem från skolan med information om aktiviteter de ska delta i som
barnen har
har med
med sig
sig lappar
lappar hem
hem från
från skolan
skolan med
med information
information om
om aktiviteter
aktiviteter de
de ska
ska delta
delta ii som
som
barnen
barnenpengar.
har medDe
sigönskar
lapparatt
hem
från skolan
med information
aktiviteter
de ska
i som
kostar
skolan
skulle sluta
skriva dessaom
lappar.
En familj
tar delta
upp att
de
kostar pengar.
pengar. De
De önskar
önskar att
att skolan
skolan skulle
skulle sluta
sluta skriva
skriva dessa
dessa lappar.
lappar. En
En familj
familj tar
tar upp
upp att
att de
de
kostar
kostar
pengar.
De
önskar
att
skolan
skulle
sluta
skriva
dessa
lappar.
En
familj
tar
upp
att
gärna skulle vilja ha en kontaktperson som ett stöd i kontakterna med det svenska samhället.de
gärna skulle
skulle vilja ha
ha en kontaktperson
kontaktperson som ett
ett stöd ii kontakterna
kontakterna med det
det svenska samhället.
samhället.
gärna
gärna skulle vilja
vilja ha en
en kontaktperson som
som ett stöd
stöd i kontakterna med
med det svenska
svenska samhället.
9.4
9.4
9.4
9.4
Ekonomi
Ekonomi
Ekonomi
Ekonomi
När socialarbetarna talat med familjerna om deras ekonomi synliggörs en dyster bild.
När socialarbetarna
socialarbetarna talat
talat med
med familjerna
familjerna om
om deras
deras ekonomi
ekonomi synliggörs
synliggörs en
en dyster
dyster bild.
bild.
När
När socialarbetarna
talat
familjerna
deras ekonomi
synliggörs
en dyster
Familjerna
har det svårt
ochmed
påminns
i mångaom
situationer
om sin prekära
sits. Det
är inte bild.
bara
Familjerna har
har det
det svårt
svårt och
och påminns
påminns ii många
många situationer
situationer om
om sin
sin prekära
prekära sits.
sits. Det
Det är
är inte
inte bara
bara
Familjerna
Familjerna har
och påminns
om sin prekära sits. Det
Det är
är inte
bara
föräldrarna
somdet
är svårt
medvetna
om dettai många
utan detsituationer
är även barnen/ungdomarna.
ett tiotal
föräldrarna som
som är
är medvetna
medvetna om
om detta
detta utan
utan det
det är
är även
även barnen/ungdomarna.
barnen/ungdomarna. Det
Det är
är ett
ett tiotal
tiotal
föräldrarna
föräldrarna
är medvetna
omärdetta
det iärfamiljens
även barnen/ungdomarna.
Det är Detta
ett tiotal
familjer
somsom
uppger
att barnen
fulltutan
insatta
ekonomiska belägenhet.
är
familjer som
som uppger
uppger att
att barnen
barnen är
är fullt
fullt insatta
insatta ii familjens
familjens ekonomiska
ekonomiska belägenhet.
belägenhet. Detta
Detta är
är
familjer
familjer
som
uppger
att
barnen
är
fullt
insatta
i
familjens
ekonomiska
belägenhet.
Detta
är
något som också känns igen från annan forskning (Harju, 2005, 2008). Ibland leder den
något
som
också
känns
igen
från
annan
forskning
(Harju,
2005,
2008).
Ibland
leder
den
något
känns
igen
från
annan
(Harju, 2005,
2008).
Ibland
leder
den
något som
som också
också
kännstill
igen
från
annan forskning
forskning
2008).olika
Ibland
leder
den
ekonomiska
situationen
bråk
i familjerna.
Barnen(Harju,
vill ha 2005,
och kräver
saker
av sina
ekonomiska
situationen
till
bråk
i
familjerna.
Barnen
vill
ha
och
kräver
olika
saker
av
sina
ekonomiska
situationen till
bråk ii familjerna.
Barnen vill
ha
kräver
olika
av sina
ekonomiska
familjerna.
ha och
och för
kräver
olika saker
saker
föräldrar
somsituationen
de inte kantill
gebråk
dem. Det
är oftastBarnen
ett svårtvill
dilemma
föräldrarna.
I enav
delsina
av
föräldrar som
som de
de inte
inte kan
kan ge
ge dem.
dem. Det
Det är
är oftast
oftast ett
ett svårt
svårt dilemma
dilemma för
för föräldrarna.
föräldrarna. II en
en del
del av
av
föräldrar
föräldrar
som
de
inte
kan
ge
dem.
Det
är
oftast
ett
svårt
dilemma
för
föräldrarna.
I
en
del
av
familjerna får barnen hantera pengar själva genom att de exempelvis får ta hand om sitt
familjerna
får
barnen
hantera
pengar
själva
genom
att
de
exempelvis
får
ta
hand
om
sitt
familjerna
får
barnen
hantera
pengar
själva
genom
att
de
exempelvis
får
ta
hand
om
sitt
familjerna får
hantera pengar
genom
att också
de exempelvis
ta hand
om sitt
barnbidrag
ellerbarnen
sitt studiebidrag.
Någrasjälva
familjer
uppger
att barnen får
tjänar
egna pengar.
barnbidrag eller
eller sitt
sitt studiebidrag.
studiebidrag. Några
Några familjer
familjer uppger
uppger också
också att
att barnen
barnen tjänar
tjänar egna
egna pengar.
pengar.
barnbidrag
barnbidrag
sitt studiebidrag.
Någrasom
familjer
uppger
också
barnen
egna pengar.
Ungefär
likaeller
många
barn (10 stycken)
fick egna
pengar
fårattinte
detta.tjänar
Föräldrarna
anser
Ungefär lika
lika många
många barn
barn (10
(10 stycken)
stycken) som
som fick
fick egna
egna pengar
pengar får
får inte
inte detta.
detta. Föräldrarna
Föräldrarna anser
anser
Ungefär
Ungefär
lika
stycken) Ett
somfåtal
fick(2)
egna
pengarfår
fårekonomisk
inte detta. hjälp
Föräldrarna
anser
sig
inte ha
rådmånga
att gebarn
dem(10
fickpengar.
familjer
av anhöriga
sig inte
inte ha
ha råd
råd att
att ge
ge dem
dem fickpengar.
fickpengar. Ett
Ett fåtal
fåtal (2)
(2) familjer
familjer får
får ekonomisk
ekonomisk hjälp
hjälp av
av anhöriga
anhöriga
sig
sig inte
råd möjlighet
att ge demtillfickpengar.
Ettköpkraft
fåtal (2)lite.
familjer
får ekonomisk
hjälp
anhöriga
vilket
gerhadem
att utöka sin
Det tycks
främst handla
omavmoreller
vilket ger
ger dem
dem möjlighet
möjlighet till
till att
att utöka
utöka sin
sin köpkraft
köpkraft lite.
lite. Det
Det tycks
tycks främst
främst handla
handla om
om mormor- eller
eller
vilket
vilket ger dem
möjlighet
att utöka sin
köpkraft
tycks
främst handla
mor- med
eller
farföräldrar
som
bidrar. till
Forskningen
visar
att detlite.
är Det
något
vanligare
bland om
familjer
farföräldrar som
som bidrar.
bidrar. Forskningen
Forskningen visar
visar att
att det
det är
är något
något vanligare
vanligare bland
bland familjer
familjer med
med
farföräldrar
farföräldrar
som bidrar.
Forskningen
visar
att det
är något
bland
med
utländsk
bakgrund
att barnen
saknar egna
pengar.
Vikten
av att vanligare
barn, genom
att i familjer
tidig ålder
få
utländsk bakgrund
bakgrund att barnen
barnen saknar egna
egna pengar. Vikten
Vikten av att
att barn, genom
genom att ii tidig
tidig ålder få
få
utländsk
utländsk bakgrund att
att barnen saknar
saknar egna pengar.
pengar. Vikten av
av att barn,
barn, genom att
att i tidig ålder
ålder få
33
tillfälle att själv hantera pengar, ges möjlighet att utveckla en sort ekonomisk kompetens,
tillfälle att själv hantera pengar, ges möjlighet att utveckla en sort ekonomisk kompetens,
påtalas i tidigare forskning. Barn i fattiga familjer fråntas ofta denna möjlighet. Det finns
påtalas i tidigare forskning. Barn i fattiga familjer fråntas ofta denna möjlighet. Det finns
också några familjer som lever på ännu lägre nivå än bidragsnormen och det handlar om att de
tillfällenågra
att själv
hantera
pengar,
ges möjlighet
en sortoch
ekonomisk
kompetens,
också
familjer
som lever
på ännu
lägre nivåatt
än utveckla
bidragsnormen
det handlar
om att de
tillfälle pengar
att självtill
hantera
pengar,
möjlighet
att utveckla
en skickar
sort ekonomisk
skickar
barn som
finnsgeskvar
i hemlandet.
Familjer
pengar påkompetens,
detta sätt
påtalas
i
tidigare
forskning.
Barn
i
fattiga
familjer
fråntas
ofta
denna
möjlighet.
Det
skickar pengar till barn som finns kvar i hemlandet. Familjer skickar pengar på dettafinns
sätt
påtalasgör
i tidigare
Barn
i fattigai Sverige
familjerytterligare
fråntas ofta
denna möjlighet.
finns
vilket
att derasforskning.
ekonomiska
situation
försämras.
Men dessaDet
familjer
också
några
familjer
som
lever
på
ännu
lägre
nivå
än
bidragsnormen
och
det
handlar
om
att
de
vilket gör att deras ekonomiska situation i Sverige ytterligare försämras. Men dessa familjer
också några
familjer som
ännu
lägre
nivå
än bidragsnormen
och detinte
handlar
de
upplever
förmodligen
intelever
att depåhar
något
val.
Barnen
i hemlandet kanske
klararom
sigatt
utan
skickar
till barn
finns
hemlandet.
skickar
på detta
sätt
uppleverpengar
förmodligen
intesom
att de
har kvar
någoti val.
Barnen iFamiljer
hemlandet
kanskepengar
inte klarar
sig utan
skickar
pengar
till
barn
som
finns
kvar
i
hemlandet.
Familjer
skickar
pengar
på
detta
sätt
dessa medel.
vilket
gör att deras ekonomiska situation i Sverige ytterligare försämras. Men dessa familjer
dessa medel.
vilket gör att deras ekonomiska situation i Sverige ytterligare försämras. Men dessa familjer
upplever förmodligen inte att de har något val. Barnen i hemlandet kanske inte klarar sig utan
upplever
inteför
att dessa
de harfamiljer?
något val.Svaren
Barnenvittnar
i hemlandet
kanske
inte klarar
sig utan
Hur
blir förmodligen
då situationen
om att
det krävs
en noggrann
dessa
medel.
Hur blir
då situationen för dessa familjer? Svaren vittnar om att det krävs en noggrann
dessa medel.
planering
för att över huvud taget få det att gå ihop. I den mån man har råd att handla annat än
planering för att över huvud taget få det att gå ihop. I den mån man har råd att handla annat än
mat så handlar man nästan uteslutande på rea, man handlar det absolut billigaste. När man
Hur så
blirhandlar
då situationen
för uteslutande
dessa familjer?
Svaren
vittnar om
att det billigaste.
krävs en noggrann
mat
man nästan
på rea,
man handlar
det absolut
När man
Hur blirpådåreasituationen
för dessa
familjer?
Svaren kläder
vittnar vilket
om att
det krävs
handlar
så är det oftast
den gångna
säsongens
ibland
är svårtenförnoggrann
barnen.
planering
huvud
taget
det att säsongens
gå ihop. I den
månvilket
man ibland
har rådär
attsvårt
handla
än
handlar påför
reaattsåöver
är det
oftast
denfågångna
kläder
förannat
barnen.
planering
huvud taget
få detkänna
att gå att
ihop.
denmed”.
mån man
harföräldrar
råd att handla
än
De
tyckerför
att att
detöver
är jobbigt
att aldrig
de Iӊr
Några
vittnarannat
om att
mat
så
handlar
man
nästan
uteslutande
på
rea,
man
handlar
det
absolut
billigaste.
När
man
De tycker att det är jobbigt att aldrig känna att de ”är med”. Några föräldrar vittnar om att
mat så handlar
manhand
nästan
på rea, man
handlar
det absolut
barnen,
när de har
omuteslutande
sina egna pengar,
lägger
ner mycket
pengarbilligaste.
på kläderNär
ochman
då
handlar
det oftast
den egna
gångna
säsongens
vilket ibland
svårt
för barnen.
barnen, på
närrea
de så
harärhand
om sina
pengar,
läggerkläder
ner mycket
pengarärpå
kläder
och då
handlar på rea
så är det oftast
den gångna
vilket ibland äratt
svårt
barnen.
framförallt
märkeskläder.
Det tycks
otroligtsäsongens
viktigt förkläder
barnen/ungdomarna
inteför
sticka
ut i
De
tycker att
det är jobbigt
aldrig
kännaviktigt
att de för
ӊrbarnen/ungdomarna
med”. Några föräldrar
vittnar
omutatti
framförallt
märkeskläder.
Detatttycks
otroligt
att inte
sticka
De
tycker
att
det
är
jobbigt
att
aldrig
känna
att
de
ӊr
med”.
Några
föräldrar
vittnar
om
att
skolsituationen. Uppfattningen är att andra har fina märkeskläder och man själv vill kunna
barnen,
när de har
hand om sina
egna
pengar,
lägger
ner mycket och
pengar
kläder
då
skolsituationen.
Uppfattningen
är att
andra
har fina
märkeskläder
manpåsjälv
vill och
kunna
barnen,
närpådesamma
har hand
sina
egna pengar,
läggertidigare
ner mycket
på kläder
och då
vara klädd
sätt.om
Detta
fenomen
har påtalats
i både pengar
svensk och
internationell
framförallt
märkeskläder.
tycks
otroligt
förtidigare
barnen/ungdomarna
sticka ut i
vara klädd på
samma sätt. Det
Detta
fenomen
harviktigt
påtalats
i både svensk att
ochinte
internationell
framförallt
märkeskläder.
Det tycks
otroligt
viktigt
för barnen/ungdomarna
att inte
sticka
ut i
forskning (Harju,
2008, Ridge,
2002).
Barnen
är rädda
för att bli mobbade om
de inte
hänger
skolsituationen.
är att andra
och man
vill hänger
kunna
forskning (Harju,Uppfattningen
2008, Ridge, 2002).
Barnenharär fina
räddamärkeskläder
för att bli mobbade
omsjälv
de inte
skolsituationen.
att andra
har med
fina märkeskläder
och och
man inte
självhamna
vill kunna
med. Att ha rättUppfattningen
kläder hängerärnära
samman
att vara delaktig
i en
vara
på rätt
samma
sätt.hänger
Detta fenomen
har påtalats
tidigare
både svensk
med.klädd
Att ha
kläder
nära samman
med att
vara i delaktig
och och
inteinternationell
hamna i en
vara
klädd på situation.
samma sätt.
fenomen
harbåde
påtalats
tidigare
internationell
exkluderande
DetDetta
handlar
således
om att
passa iinbåde
och svensk
att deltaoch
(Ridge,
2002). I
forskning
(Harju,
2008, Det
Ridge,
2002).
Barnen
är rädda
att bli
mobbade
om(Ridge,
de inte2002).
hängerI
exkluderande
situation.
handlar
således
både
om attför
passa
in och
att delta
forskning
(Harju,
2008, Ridge,
2002). Barnen
är rädda
för att
mobbade
om att
de köpa
inte hänger
samtalen med
föräldrarna
framkommer
att det finns
familjer
därbliman
ej har råd
med.
Att med
ha rätt
kläder hänger
nära samman
medfamiljer
att vara
ochråd
inte
samtalen
föräldrarna
framkommer
att det finns
därdelaktig
man ej har
att hamna
köpa i en
med. Att ha rätt kläder hänger nära samman med att vara delaktig och inte hamna i en
exkluderande situation. Det handlar således både om att passa in och att delta (Ridge, 2002). I
exkluderande situation. Det handlar således både om att passa in och att delta (Ridge, 2002). I
samtalen med föräldrarna framkommer att det finns familjer där man ej har råd att köpa
samtalen
med föräldrarna framkommer att det finns familjer där man ej har råd att köpa
- leksaker
- leksaker
- dator
- dator
- kläder
-- leksaker
kläder
- leksaker
en ny säng när den gamla gått sönder
-- dator
en ny säng när den gamla gått sönder
dator
- en
annan cykel när den gamla inte fungerar längre.
-- kläder
en annan cykel när den gamla inte fungerar längre.
- kläder
- en ny säng när den gamla gått sönder
- visar
en nymed
sängtydlighet
när den gamla
sönder familjer med begränsade ekonomiska resurser
Detta
vilka gått
svårigheter
- visar
en annan
när den
gamla
inte fungerar
längre.
Detta
med cykel
tydlighet
vilka
svårigheter
familjer
med begränsade ekonomiska resurser
- inför.
en annan
när dengegamla
ställs
Att cykel
inte kunna
sina inte
barnfungerar
det somlängre.
av många anses som självklart; kläder,
ställs inför. Att inte kunna ge sina barn det som av många anses som självklart; kläder,
leksaker, en säng att sova i, innebär en stressituation för föräldrarna men även för barnen.
Detta visar
svårigheter
familjer med
begränsademen
ekonomiska
leksaker,
en med
säng tydlighet
att sova i,vilka
innebär
en stressituation
för föräldrarna
även för resurser
barnen.
Detta visar
medfall
tydlighet
vilka svårigheter
medkamrater,
begränsade
resurser
Barnen,
i alla
i skolåldern,
jämför sig familjer
med sina
ochekonomiska
de egna materiella
ställs
inför.
Att
inte
kunna
ge
sina
barn
det
som
av
många
anses
som
självklart;
kläder,
Barnen, i alla fall i skolåldern, jämför sig med sina kamrater, och de egna materiella
ställs inför. Att inte blir
kunna
ge sina
barn
detsituation
som av som
många
anses som
tillkortakommandena
synliga.
Detta
är en
får många
barn självklart;
att fara illa.kläder,
Detta
leksaker,
en säng att blir
sovasynliga.
i, innebär
enärstressituation
för föräldrarna
men att
även
barnen.
tillkortakommandena
Detta
en situation som
får många barn
faraför
illa.
Detta
leksaker,
en säng
att sova
i, innebär
en stressituation
föräldrarna
men
även
för barnen.
visar
tidigare
forskning.
Hjort
(2004) bl.a.
visar vikten för
av att
inte avvika
från
en konsumtion
Barnen,
i
alla
fall
i
skolåldern,
jämför
sig
med
sina
kamrater,
och
de
egna
materiella
visar tidigare forskning. Hjort (2004) bl.a. visar vikten av att inte avvika från en konsumtion
Barnen,
i allasom
fallnormal.
i skolåldern, jämför sig med sina kamrater, och de egna materiella
som
betraktas
tillkortakommandena
blir synliga. Detta är en situation som får många barn att fara illa. Detta
som betraktas som normal.
tillkortakommandena blir synliga. Detta är en situation som får många barn att fara illa. Detta
visar
visar vikten
av att inte
avvika gör
fråndet
en svårt
konsumtion
En deltidigare
familjerforskning.
beskriverHjort
även (2004)
att den bl.a.
ansträngda
ekonomiska
situationen
att fira
visar tidigare forskning. Hjort (2004) bl.a. visar vikten av att inte avvika från en konsumtion
som
betraktas
som
normal.
födelsedagar och helgdagar. Det är helt enkelt inte möjligt att köpa de presenter som barnen
som betraktas som normal.
önskar sig.
Överlag kan sägas att gruppen med introduktionsersättning beskriver sin situation i positivare
34
termer än de som uppbär försörjningsstöd.
En del familjer beskriver även att den ansträngda ekonomiska situationen gör det svårt att fira
En del familjer beskriver även att den ansträngda ekonomiska situationen gör det svårt att fira
födelsedagar och helgdagar. Det är helt enkelt inte möjligt att köpa de presenter som barnen
födelsedagar och helgdagar. Det är helt enkelt inte möjligt att köpa de presenter som barnen
önskar sig.
önskar sig.
Överlag kan sägas att gruppen med introduktionsersättning beskriver sin situation i positivare
Överlag kan sägas att gruppen med introduktionsersättning beskriver sin situation i positivare
termer än de som uppbär försörjningsstöd.
termer än de som uppbär försörjningsstöd.
9.5 Familj och sociala relationer
9.5 Familj och sociala relationer
Av materialet framgår inte tydligt hur familjerna ser ut, d.v.s. om det handlar om hushåll med
Av materialet framgår inte tydligt hur familjerna ser ut, d.v.s. om det handlar om hushåll med
en vuxen eller med två. Man kan dock av intervjuerna utläsa att en stor del av familjerna
en vuxen eller med två. Man kan dock av intervjuerna utläsa att en stor del av familjerna
består av ensamstående mödrar med utländsk bakgrund, den grupp som i all statistik har störst
består av ensamstående mödrar med utländsk bakgrund, den grupp som i all statistik har störst
risk att drabbas av barnfattigdom (26 av 36 familjer). Att det i denna studie till stora delar
risk att drabbas av barnfattigdom (26 av 36 familjer). Att det i denna studie till stora delar
handlar om ensamstående mödrar framgår av deras tal om barnens pappor. Sju av papporna är
handlar om ensamstående mödrar framgår av deras tal om barnens pappor. Sju av papporna är
försvunna eller också har man mycket sporadisk kontakt. En del fäder verkar vistas utomlands
försvunna eller också har man mycket sporadisk kontakt. En del fäder verkar vistas utomlands
vilket gör att den fysiska kontakten försvåras. Några uppger dock att barnen har en bra
vilket gör att den fysiska kontakten försvåras. Några uppger dock att barnen har en bra
kontakt med den andre föräldern även om de inte bor tillsammans. När det gäller
kontakt med den andre föräldern även om de inte bor tillsammans. När det gäller
familjesituationen finns dock en skillnad mellan de familjer som uppbär försörjningsstöd och
familjesituationen finns dock en skillnad mellan de familjer som uppbär försörjningsstöd och
de som erhåller introduktionsersättning. I den senare gruppen är det en väsentlig andel, två
de som erhåller introduktionsersättning. I den senare gruppen är det en väsentlig andel, två
tredjedelar, som uppges vara gifta eller sammanboende (10 av 15 familjer).
tredjedelar, som uppges vara gifta eller sammanboende (10 av 15 familjer).
Övrig släkt verkar ha en stor betydelse för vissa familjer. Det är ungefär lika många som
Övrig släkt verkar ha en stor betydelse för vissa familjer. Det är ungefär lika många som
uppger att de har mycket kontakt med släkten som det är familjer som uppger att de inte har
uppger att de har mycket kontakt med släkten som det är familjer som uppger att de inte har
någon kontakt alternativt saknar släktingar i Sverige. I vissa fall finns släkten i Sverige och
någon kontakt alternativt saknar släktingar i Sverige. I vissa fall finns släkten i Sverige och
kanske inte så långt från Sollentuna, men p.g.a. flera olika orsaker har man trots detta inte
kanske inte så långt från Sollentuna, men p.g.a. flera olika orsaker har man trots detta inte
kontakt. Det kan handla om att det finns en konflikt i släkten som gör att det är svårt att träffas
kontakt. Det kan handla om att det finns en konflikt i släkten som gör att det är svårt att träffas
eller så kan det bero på att man helt enkelt inte har råd att åka och besöka släktingarna om de
eller så kan det bero på att man helt enkelt inte har råd att åka och besöka släktingarna om de
bor en bit bort. Det är sällan de fattiga familjerna har tillgång till bil och de tycker inte heller
bor en bit bort. Det är sällan de fattiga familjerna har tillgång till bil och de tycker inte heller
att de har råd att åka kommunalt. Denna svårighet att ”röra på sig” kan medföra att familjen
att de har råd att åka kommunalt. Denna svårighet att ”röra på sig” kan medföra att familjen
isoleras och exkluderas från olika sammanhang och olika nätverk.
isoleras och exkluderas från olika sammanhang och olika nätverk.
Flera av familjerna uppger att de har ett nätverk med landsmän och vänner omkring sig, men
Flera av familjerna uppger att de har ett nätverk med landsmän och vänner omkring sig, men
dessa familjer är i minoritet (8 – 9). Flera uttrycker att de endast har få vänner.
dessa familjer är i minoritet (8 – 9). Flera uttrycker att de endast har få vänner.
En något kontrasterande bild framträder dock när det gäller barnens och ungdomarnas sociala
nätverk. En väsentlig andel av barnen uppger att de har många kamrater. Det är de, de möter
på dagis eller i skolan, i området de bor i eller via föreningslivet. Ensamheten som beskrivs i
samtalen är föräldrarnas upplevelse av sin situation. Detta tycks inte på samma sätt gälla för
barnen och ungdomarna. Det framkommer i samtalen att i synnerhet en hel del av
ungdomarna har breda kontaktytor. De möter ungdomar som lever i olika situationer både de
som kommer från ”fattiga” förhållanden och de som kommer från ”rika” förhållanden. Det är
i dessa möten de jämför sig och får en bild av samhället. Tidigare forskning visar att de barn
35
som jämför sig med barn i liknande situation har minst sannolikhet att få psykiska problem
på dagis eller i skolan, i området de bor i eller via föreningslivet. Ensamheten som beskrivs i
samtalen är föräldrarnas upplevelse av sin situation. Detta tycks inte på samma sätt gälla för
barnen och ungdomarna. Det framkommer i samtalen att i synnerhet en hel del av
ungdomarna har breda kontaktytor. De möter ungdomar som lever i olika situationer både de
som kommer från ”fattiga” förhållanden och de som kommer från ”rika” förhållanden. Det är
i dessa möten de jämför sig och får en bild av samhället. Tidigare forskning visar att de barn
som jämför sig med barn i liknande situation har minst sannolikhet att få psykiska problem
senare i livet. Tidigare forskning visar att barn från ekonomiskt utsatta familjer är mer
ensamma än andra barn, de har inte lika starka band vare sig med sina föräldrar eller sina
vänner (Jonsson & Östberg, 2004). De har också färre nära vänner.
36
10 Diskussion
10 Diskussion
Idag är inte forskningen samstämmig vad gäller konsekvenserna för ett vuxenliv när man
Idag är inte forskningen samstämmig vad gäller konsekvenserna för ett vuxenliv när man
under lång tid levt i fattigdom som barn. Men vi vet att det kan innebära allvarliga
under lång tid levt i fattigdom som barn. Men vi vet att det kan innebära allvarliga
konsekvenser i vuxenlivet (Andersson, 2010). Konsekvenserna kan exempelvis bestå i en
konsekvenser i vuxenlivet (Andersson, 2010). Konsekvenserna kan exempelvis bestå i en
sämre hälsa, lägre utbildningsnivå, större risk för att utsättas för våld etc. Sedan har
sämre hälsa, lägre utbildningsnivå, större risk för att utsättas för våld etc. Sedan har
forskningen svårt att fastslå om det är den ekonomiskt utsatta situationen i sig som har
forskningen svårt att fastslå om det är den ekonomiskt utsatta situationen i sig som har
betydelse eller om ett problematiskt vuxenliv är en konsekvens av andra ofördelaktiga
betydelse eller om ett problematiskt vuxenliv är en konsekvens av andra ofördelaktiga
levnadsvillkor i unga år. Vår studie ger dock klara besked i ett avseende. Många av de barn
levnadsvillkor i unga år. Vår studie ger dock klara besked i ett avseende. Många av de barn
som lever i fattiga familjer mår inte bra av detta och det får också konsekvenser i deras
som lever i fattiga familjer mår inte bra av detta och det får också konsekvenser i deras
dagliga liv, och det är kanske också detta som är det centrala som bör fokuseras, inte vad som
dagliga liv, och det är kanske också detta som är det centrala som bör fokuseras, inte vad som
kommer att hända i en avlägsen framtid utan hur det är här och nu för dessa barn som gäller.
kommer att hända i en avlägsen framtid utan hur det är här och nu för dessa barn som gäller.
I denna avslutande diskussion vill vi ta upp två olika trådar som utkristalliserat sig när vi
I denna avslutande diskussion vill vi ta upp två olika trådar som utkristalliserat sig när vi
arbetat med studien. Den ena handlar om kontextens, och då inte minst den historiska,
arbetat med studien. Den ena handlar om kontextens, och då inte minst den historiska,
betydelse för förståelsen av dagens situation. Hur kan historien och framväxten av dagens
betydelse för förståelsen av dagens situation. Hur kan historien och framväxten av dagens
välfärdssamhälle leda oss i försöken att förstå varför vi idag har många barn som lever i
välfärdssamhälle leda oss i försöken att förstå varför vi idag har många barn som lever i
ekonomiskt fattiga familjer.
ekonomiskt fattiga familjer.
Den andra delen handlar om hur vi, i relation till tidigare forskning, kan tolka resultaten från
Den andra delen handlar om hur vi, i relation till tidigare forskning, kan tolka resultaten från
den empiriska studien. Vad vet vi nu om konsekvenserna av att leva i fattiga familjer i
den empiriska studien. Vad vet vi nu om konsekvenserna av att leva i fattiga familjer i
Sollentuna kommun? Hur ska denna kunskap kunna ligga till grund för utvecklandet av
Sollentuna kommun? Hur ska denna kunskap kunna ligga till grund för utvecklandet av
socialtjänstens stöd till dessa brukare? Inom detta område tror vi att vi fått värdefulla insikter,
socialtjänstens stöd till dessa brukare? Inom detta område tror vi att vi fått värdefulla insikter,
men vi har också fått en fördjupad kunskap kring hur en FoU-enhet på ett konstruktivt sätt
men vi har också fått en fördjupad kunskap kring hur en FoU-enhet på ett konstruktivt sätt
kan arbete i samverkan med praktiker och i detta arbete ta tillvara de professionellas såväl
kan arbete i samverkan med praktiker och i detta arbete ta tillvara de professionellas såväl
som brukarnas erfarenheter och kunskaper. Detta har vi diskuterat i ett tidigare avsnitt (se
som brukarnas erfarenheter och kunskaper. Detta har vi diskuterat i ett tidigare avsnitt (se
avsnitt 2.4).
avsnitt 2.4).
10.1 Välfärdssamhället då och nu
10.1 Välfärdssamhället då och nu
Välfärdssamhället så som vi känner till det har varit föremål för översyn under de senaste 20
Välfärdssamhället så som vi känner till det har varit föremål för översyn under de senaste 20
åren. Budgethållning och effektivisering har varit ledorden i denna omdaningsprocess. En del
åren. Budgethållning och effektivisering har varit ledorden i denna omdaningsprocess. En del
förändringar har sannolikt varit nödvändiga i takt med att förutsättningarna för
förändringar har sannolikt varit nödvändiga i takt med att förutsättningarna för
välfärdsuppdraget förändrats. Några sådana är den pågående globaliseringsprocessen det vill
välfärdsuppdraget förändrats. Några sådana är den pågående globaliseringsprocessen det vill
säga att Sverige, liksom andra länder, blivit alltmer beroende av varandra och påverkbara av
säga att Sverige, liksom andra länder, blivit alltmer beroende av varandra och påverkbara av
förändringar i omvärlden. Av betydelse har även varit Sveriges övergång från
förändringar
i omvärlden.
har även varit
industrisamhälle
till kunskaps-Avochbetydelse
utbildningssamhälle.
SverigeSveriges
befinner övergång
sig idag ifrån
en
postindustriell fas.
De förutsättningar som rådde för Sverige i början av förra seklet, det vill säga fattigdom och
37
armod, finns inte längre. Den generella välfärdspolitik som sjösattes under 1910-talet med
industrisamhälle till kunskaps- och utbildningssamhälle. Sverige befinner sig idag i en
postindustriell fas.
De förutsättningar som rådde för Sverige i början av förra seklet, det vill säga fattigdom och
armod, finns inte längre. Den generella välfärdspolitik som sjösattes under 1910-talet med
målet att utveckla ett samhälle som tar omsorg om människor i olika skeden av livet har lyft
Sverige från fattigdom till ett av världens rikaste samhällen. Målet för den generella
välfärdspolitiken är i många avseenden nått. Den utbyggda välfärden med syftet att omfatta
alla fick också karaktär av ett sammanhållande kitt mellan människor och sekundäreffekten
blev, enligt vissa forskare, minskade spänningar i samhället.
Det som pågår idag är översyn av strukturen samt en marknadsorientering av utbudet av
välfärdstjänster. Exempelvis har delar av vård, skola och omsorgstjänsterna sålts ut till privata
aktörer i syfte att öka effektiviteten och valfriheten för människor. Ersättningsnivåer inom
socialförsäkringarna minskas under förevändning att det ska vara mer lönande att arbeta än att
gå på bidrag. Denna inriktning, arbetslinjen, påverkar i stor utsträckning arbetet inom
socialtjänstens försörjningsstöd. Men, den förändrade inriktningen har blivit alltmer
problematisk att hantera för socialtjänstens försörjningsstödsenheter då en väsentlig andel av
dem som vänder sig dit tillhör samhällets svaga grupper.
Trots att vi idag lever i ett rikt samhälle, vi är fem gånger rikare som nation än i början av
1960-talet, så finns det fattigdom och människor lever i utsatta situationer. Under de senaste
10 åren har olika studier gjort gällande att fattigdomen ökat. Under det senaste året har floran
av artiklar och reportage som skildrar fattigdom och utsatthet ur olika perspektiv varit
rikhaltig. Även tidningarnas debatt och kultursidor har diskuterat fattigdomsfrågan och
utanförskapet utifrån olika utgångspunkter. Bilden som förmedlas är att människor som idag
lever i fattigdom i vissa avseenden tycks vara ”inlåsta” i fattigdomssituationen. Vad har hänt?
Den här studien gör inte anspråk på att göra en fullständig analys över vilka omständigheter
som lett fram till denna situation men vi vill trots detta diskutera vad vi menar kan vara
viktiga omständigheter i sammanhanget. Inledningsvis berördes olika förändringar i samhället
och i omvärlden som sammantaget kanske haft en bidragande effekt och påverkat den
uppkomna situationen.
Det man idag kan konstatera är att den generella välfärdspolitiken som skulle omfatta alla inte
gör det. Komma i åtnjutande av välfärdstjänster som exempelvis försörjningsstöd är inte ett
medel för att komma vidare. Försörjningsstödet har inte blivit ett temporärt stöd, snarare en
permanent försörjningskälla för många familjer. Orsakerna till att människor riskerar att
hamna i och bli kvar i situationer där man mer eller mindre står utanför samhällets gemenskap
har idag andra förtecken än i början av förra seklet.
Några sådana orsaker, som är av betydelse att nämna i sammanhanget är att:
38
- arbetsmarknaden effektiviserats och kräver i allt större utsträckning utbildning vilket
permanent försörjningskälla för många familjer. Orsakerna till att människor riskerar att
hamna i och bli kvar i situationer där man mer eller mindre står utanför samhällets gemenskap
hamna i och bli kvar i situationer där man mer eller mindre står utanför samhällets gemenskap
har idag andra förtecken än i början av förra seklet.
har idag andra förtecken än i början av förra seklet.
Några sådana orsaker, som är av betydelse att nämna i sammanhanget är att:
Några sådana orsaker, som är av betydelse att nämna i sammanhanget är att:
- arbetsmarknaden effektiviserats och kräver i allt större utsträckning utbildning vilket
- arbetsmarknaden effektiviserats och kräver i allt större utsträckning utbildning vilket
gör att de som inte har fullgjort gymnasium riskerar att hamna utanför
gör att de som inte har fullgjort gymnasium riskerar att hamna utanför
arbetsmarknaden
arbetsmarknaden
- den generella enhetsskolan förändrats i grunden som en följd av utvecklingen mot
- den generella enhetsskolan förändrats i grunden som en följd av utvecklingen mot
friskolor och det fria skolvalet vilket lett till segregering
friskolor och det fria skolvalet vilket lett till segregering
- skolan, som tidigare var en arena där elever kunde mötas oavsett socioekonomisk
- skolan, som tidigare var en arena där elever kunde mötas oavsett socioekonomisk
bakgrund, styckats upp till fördel för dem som har en stark position i samhället
bakgrund, styckats upp till fördel för dem som har en stark position i samhället
- minskningen av ersättningsnivåerna inom socialförsäkringssystemen och arbets- minskningen av ersättningsnivåerna inom socialförsäkringssystemen och arbetslöshetsförsäkringen har bidragit till att samhällets svaga grupper i ökande utsträckning
löshetsförsäkringen har bidragit till att samhällets svaga grupper i ökande utsträckning
tvingats vända sig till socialtjänstens försörjningsstöd.
tvingats vända sig till socialtjänstens försörjningsstöd.
10.2 De fattiga barnen i Sollentuna
10.2 De fattiga barnen i Sollentuna
Sammanlagt har 51 familjer med tillsammans 88 barn intervjuats av sina socialsekreterare
Sammanlagt har 51 familjer med tillsammans 88 barn intervjuats av sina socialsekreterare
kring vilka konsekvenserna blir för barnen när familjen levt på försörjningsstöd under en
kring vilka konsekvenserna blir för barnen när familjen levt på försörjningsstöd under en
längre tid. Det finns andra studier där man också intervjuat barn kring dessa frågor. Denna
längre tid. Det finns andra studier där man också intervjuat barn kring dessa frågor. Denna
forskning är dock begränsad. De studier som trots allt gjorts visar på liknande resultat som vår
forskning är dock begränsad. De studier som trots allt gjorts visar på liknande resultat som vår
studie gör (se ex. Näsman, 2012, Harju, 2005). Av detta kan man dra slutsatsen att situationen
studie gör (se ex. Näsman, 2012, Harju, 2005). Av detta kan man dra slutsatsen att situationen
i Sollentuna inte är unik. Förmodligen är barnens upplevelser liknande i de andra
i Sollentuna inte är unik. Förmodligen är barnens upplevelser liknande i de andra
nordvästkommunerna, i övriga kommuner i Stockholms län och i övriga Sverige. Det är en
nordvästkommunerna, i övriga kommuner i Stockholms län och i övriga Sverige. Det är en
nedslående tanke att så många barn i Sverige har det så svårt men samtidigt känns det viktigt
nedslående tanke att så många barn i Sverige har det så svårt men samtidigt känns det viktigt
att synliggöra de problem och utmaningar en grupp av socialtjänstens brukare möter och har
att synliggöra de problem och utmaningar en grupp av socialtjänstens brukare möter och har
att hantera. Familjerna talar inte bara om sin ekonomiska situation utan när man talar blir det
att hantera. Familjerna talar inte bara om sin ekonomiska situation utan när man talar blir det
mer en beskrivning av hela livssituationen, och så har ju också frågorna ställts. Det är inte
mer en beskrivning av hela livssituationen, och så har ju också frågorna ställts. Det är inte
heller möjligt att av vår studie kunna säga vad som är orsak och verkan dvs. hur mycket det är
heller möjligt att av vår studie kunna säga vad som är orsak och verkan dvs. hur mycket det är
den ekonomiska situationen som påverkar exempelvis barnens hälsa, men familjernas
den ekonomiska situationen som påverkar exempelvis barnens hälsa, men familjernas
berättelser blir en beskrivning av deras upplevelser av hur livet ter sig när man lever under
berättelser blir en beskrivning av deras upplevelser av hur livet ter sig när man lever under
knappa ekonomiska omständigheter.
knappa ekonomiska omständigheter.
39
10.2.1 Ensamhet
10.2.1
Ensamhet
10.2.1
Många avEnsamhet
de intervjuade familjerna beskriver en stor ensamhet och isolering. Ett flertal av de
Många av de intervjuade familjerna beskriver en stor ensamhet och isolering. Ett flertal av de
Många av de intervjuade familjerna beskriver en stor ensamhet och isolering. Ett flertal av de
intervjuade är ensamstående mödrar med utländsk bakgrund som inte tycks ha några väl
intervjuade är ensamstående mödrar med utländsk bakgrund som inte tycks ha några väl
intervjuade är ensamstående mödrar med utländsk bakgrund som inte tycks ha några väl
utvecklade nätverk i Sverige. De beskriver en livssituation som präglas av ensamhet och p.g.a.
utvecklade nätverk i Sverige. De beskriver en livssituation som präglas av ensamhet och p.g.a.
utvecklade nätverk i Sverige. De beskriver en livssituation som präglas av ensamhet och p.g.a.
detta också många gånger en utsatt situation. Barnen i studien beskriver en något mer positiv
detta också många gånger en utsatt situation. Barnen i studien beskriver en något mer positiv
detta också många gånger en utsatt situation. Barnen i studien beskriver en något mer positiv
situation vad gäller kamrater än vad deras föräldrar gör. Men av tidigare forskning vet vi att
situation vad gäller kamrater än vad deras föräldrar gör. Men av tidigare forskning vet vi att
situation vad gäller kamrater än vad deras föräldrar gör. Men av tidigare forskning vet vi att
barn från fattiga familjer exempelvis har färre vänner än andra barn. Detta skulle kunna vara
barn från fattiga familjer exempelvis har färre vänner än andra barn. Detta skulle kunna vara
barn från fattiga familjer exempelvis har färre vänner än andra barn. Detta skulle kunna vara
en följd av en sort självexkludering där man väljer, eller snarare tvingas välja, att stanna
en följd av en sort självexkludering där man väljer, eller snarare tvingas välja, att stanna
en följd av en sort självexkludering där man väljer, eller snarare tvingas välja, att stanna
hemma när kamraterna ska gå ut och fika eller gå på bio. Istället för att öppet visa att man inte
hemma när kamraterna ska gå ut och fika eller gå på bio. Istället för att öppet visa att man inte
hemma när kamraterna ska gå ut och fika eller gå på bio. Istället för att öppet visa att man inte
har råd att följa med skyller man på något annat. Barnen vill hela tiden passa in och när de
har råd att följa med skyller man på något annat. Barnen vill hela tiden passa in och när de
har råd att följa med skyller man på något annat. Barnen vill hela tiden passa in och när de
inte lyckas med detta kommer känslorna av skam, förnedring och ledsenhet. Dessa kan i
inte lyckas med detta kommer känslorna av skam, förnedring och ledsenhet. Dessa kan i
inte lyckas med detta kommer känslorna av skam, förnedring och ledsenhet. Dessa kan i
förlängningen skada barnens relationer till andra människor (Ridge, 2011). De här familjerna
förlängningen skada barnens relationer till andra människor (Ridge, 2011). De här familjerna
förlängningen skada barnens relationer till andra människor (Ridge, 2011). De här familjerna
tycks till stora delar sakna ett socialt nätverk och det sociala stöd som alla barnfamiljer
tycks till stora delar sakna ett socialt nätverk och det sociala stöd som alla barnfamiljer
tycks till stora delar sakna ett socialt nätverk och det sociala stöd som alla barnfamiljer
behöver. Även om man har släktningar så träffar man inte dem för att de bor för långt bort
behöver. Även om man har släktningar så träffar man inte dem för att de bor för långt bort
behöver. Även om man har släktningar så träffar man inte dem för att de bor för långt bort
eller för att man befinner sig i någon sorts konflikt med dem.
eller för att man befinner sig i någon sorts konflikt med dem.
eller för att man befinner sig i någon sorts konflikt med dem.
Dessa uttryck för ensamhet och isolering förstärktes av att ett flertal av de intervjuade hade ett
Dessa uttryck för ensamhet och isolering förstärktes av att ett flertal av de intervjuade hade ett
Dessa uttryck för ensamhet och isolering förstärktes av att ett flertal av de intervjuade hade ett
utländskt ursprung och troligtvis p.g.a. detta svårigheter att orientera sig i det svenska
utländskt ursprung och troligtvis p.g.a. detta svårigheter att orientera sig i det svenska
utländskt ursprung och troligtvis p.g.a. detta svårigheter att orientera sig i det svenska
samhället. Flera beskrivningar finns över hur man har problem med att finna de rätta vägarna
samhället. Flera beskrivningar finns över hur man har problem med att finna de rätta vägarna
samhället. Flera beskrivningar finns över hur man har problem med att finna de rätta vägarna
att agera i samhället. Ibland är problemen förknippade med känslor av maktlöshet, som
att agera i samhället. Ibland är problemen förknippade med känslor av maktlöshet, som
att agera i samhället. Ibland är problemen förknippade med känslor av maktlöshet, som
exempelvis när man inte kan hjälpa sitt barn i förhållande till skolan och när det inte heller
exempelvis när man inte kan hjälpa sitt barn i förhållande till skolan och när det inte heller
exempelvis när man inte kan hjälpa sitt barn i förhållande till skolan och när det inte heller
finns någon i ens närhet som kan bistå. När man inte heller bor i ett hus eller område som man
finns någon i ens närhet som kan bistå. När man inte heller bor i ett hus eller område som man
finns någon i ens närhet som kan bistå. När man inte heller bor i ett hus eller område som man
känner sig trygg i, när man inte pratar med sina grannar, eller när man inte har ett arbete och
känner sig trygg i, när man inte pratar med sina grannar, eller när man inte har ett arbete och
känner sig trygg i, när man inte pratar med sina grannar, eller när man inte har ett arbete och
arbetskamrater då kan isoleringen uppfattas som totalt.
arbetskamrater då kan isoleringen uppfattas som totalt.
arbetskamrater då kan isoleringen uppfattas som totalt.
Dessa familjer tycks också, åtminstone vad som framgår av intervjuerna, endast ha en mycket
Dessa familjer tycks också, åtminstone vad som framgår av intervjuerna, endast ha en mycket
Dessa familjer tycks också, åtminstone vad som framgår av intervjuerna, endast ha en mycket
begränsad kontakt med samhällets ideella organisationer (om man bortser från vissa
begränsad kontakt med samhällets ideella organisationer (om man bortser från vissa
begränsad kontakt med samhällets ideella organisationer (om man bortser från vissa
idrottsföreningar), det som ibland kallas civilsamhället. Om detta beror på okunskap eller
idrottsföreningar), det som ibland kallas civilsamhället. Om detta beror på okunskap eller
idrottsföreningar), det som ibland kallas civilsamhället. Om detta beror på okunskap eller
ointresse framgår inte av intervjuerna. Dessa organisationer borde dock kunna erbjuda en del
ointresse framgår inte av intervjuerna. Dessa organisationer borde dock kunna erbjuda en del
ointresse framgår inte av intervjuerna. Dessa organisationer borde dock kunna erbjuda en del
av dessa familjer aktiviteter och sociala kontakter som inte kostar några pengar. Lokala
av dessa familjer aktiviteter och sociala kontakter som inte kostar några pengar. Lokala
av dessa familjer aktiviteter och sociala kontakter som inte kostar några pengar. Lokala
föreningar skulle kunna spela en stor och viktig roll i detta sammanhang. Oftast beskrivs att
föreningar skulle kunna spela en stor och viktig roll i detta sammanhang. Oftast beskrivs att
föreningar skulle kunna spela en stor och viktig roll i detta sammanhang. Oftast beskrivs att
de ideella föreningarna har problem med vikande medlemstal. Varför har de inte ”hittat” de
de ideella föreningarna har problem med vikande medlemstal. Varför har de inte ”hittat” de
de ideella föreningarna har problem med vikande medlemstal. Varför har de inte ”hittat” de
ekonomiskt utsatta familjerna och varför har dessa familjer ej hittat föreningarna och tagit del
ekonomiskt utsatta familjerna och varför har dessa familjer ej hittat föreningarna och tagit del
ekonomiskt utsatta familjerna och varför har dessa familjer ej hittat föreningarna och tagit del
av deras verksamheter? Eller är det så att de gjort det men att föreningarnas verksamheter inte
av deras verksamheter? Eller är det så att de gjort det men att föreningarnas verksamheter inte
av deras verksamheter? Eller är det så att de gjort det men att föreningarnas verksamheter inte
passar dessa familjer? Vilka behov har familjerna och känner föreningarna till dessa behov?
passar dessa familjer? Vilka behov har familjerna och känner föreningarna till dessa behov?
passar dessa familjer? Vilka behov har familjerna och känner föreningarna till dessa behov?
40
Inte heller socialtjänsten tycks erbjuda dessa familjer några aktiviteter, eller så är det något
som familjerna väljer att inte tala om. Eller är det kanske så att det inom socialtjänstens ram
finns möjligheter att erbjuda stöd till aktiviteter men informationen om dessa inte når denna
grupp, alternativt inte är anpassad efter deras behov?
10.2.2 Skola
Skolan anses många gånger som en skyddsfaktor i barnens liv. Skolan är oerhört viktig och att
lyckas i skolan är indikation på att man också lyckas längre fram i livet. I vår studie är det
några barn som har svårigheter i skolan och ungefär lika många av barnen fungerar bra. Detta
är föräldrarnas och barnens beskrivningar av hur skolarbetet fungerar eller hur själva
skolsituationen upplevs. Vi har inga uppgifter på hur skolan uppfattar dessa barn, om man
över huvud taget vet vilka barnen är eller att det finns barn i skolan som lever under extremt
svåra förhållanden. Annan forskning visar att det inte alltid är så (Näsman, 2012). Om
skolans personal inte känner till det enskilda barnet eller familjens situation finns risken att
man inte tänker sig för när det gäller vilka krav man ställer på barnen vad gäller att ha pengar
till resor, nya gympakläder etc. Både tidigare forskning och denna studie visar att denna typ
av krav ställs från skolan (Näsman, 2012). Skolan påtalar exempelvis att barnen behöver
varmare jacka, schampo att användas vid duschning efter gymnastiken etc. Ofta skickar
skolan då lappar med eleverna där tanken är att de ska visas upp hemma. Men det kan vara så
att barnen i sin iver att skydda sina föräldrar inte lämnar fram lappar från skolan som innebär
kostnader för familjens hushåll. Åter blir det en självexkludering från barnets sida, som på ett
sätt tar på sig ansvaret för familjens ekonomi eller föräldrarnas psykiska hälsa.
Barnen i vår studie hade problem med mobbing, koncentrationssvårigheter, vantrivsel och
skolk. Någon förälder tog upp att hennes barn hade sämre förkunskaper än andra barn och att
hon skulle vilja ha hjälp och stöttning i skolan. Denna familj hade kommit inflyttandes till
Sverige.
Åter igen är det lätt att tolka familjernas problem och utsatthet utifrån ett
invandrarperspektiv, d.v.s. att lägga ett invandrings/integrationsraster när man tolkar
resultaten. Vi menar dock att man bör vara försiktig med den typen av tolkningar. Det är lätt
att genom ett sådant resonemang skuldbelägga enskilda individer eller grupper av människor.
Det kan vara mer fruktbart att rikta blickarna mot en mer strukturell nivå; hur
välfärdssamhället organiserats, vilka möjligheter till arbete som finns etc.
I skolan träffar barn och ungdomar sina vänner, skolan blir otroligt viktig både som en lärande
verksamhet och som en social verksamhet. Men det är i skolan, där barnen borde uppleva
trygghet, som många barn från fattiga familjer känner sig hotade och mobbade. I skolan är det
41
viktigt
viktigt att
att få
få känna
känna sig
sig delaktig
delaktig och
och tillhörighet
tillhörighet till
till sina
sina kamrater.
kamrater. II detta
detta sammanhang
sammanhang får
får den
den
synliga
fattigdomen
stor
betydelse.
Barnen
i
intervjuerna
vill
inte
avvika
och
får
man
bara
synliga fattigdomen stor betydelse. Barnen i intervjuerna vill inte avvika och får man bara
möjlighet
möjlighet genom
genom att
att man
man exempelvis
exempelvis tjänar
tjänar egna
egna pengar
pengar köper
köper barn
barn och
och ungdomarna
ungdomarna gärna
gärna
märkeskläder.
Dessa
utgör
symboliska
markörer
på
att
man
är
som
alla
andra,
att
man
märkeskläder. Dessa utgör symboliska markörer på att man är som alla andra, att man inte
inte
avviker
avviker på
på något
något sätt.
sätt. Men
Men skolan
skolan är
är oftast
oftast en
en otrygg
otrygg plats
plats för
för dessa
dessa barn.
barn.
Vår
Vår studie
studie avtäcker
avtäcker en
en hel
hel del
del brister
brister vad
vad gäller
gäller samhällets
samhällets stöd
stöd till
till barn
barn ii ekonomiskt
ekonomiskt utsatta
utsatta
familjer. Skolans
Skolans centrala
centrala betydelse
betydelse för
för barnens
barnens välbefinnande
välbefinnande är
är något
något som
som aldrig
aldrig kan
kan
familjer.
uppmärksammas
uppmärksammas för
för mycket.
mycket. Enligt
Enligt vår
vår tolkning
tolkning är
är det
det viktigt
viktigt att
att skolan
skolan stötar
stötar dessa
dessa barn
barn och
och
avlastar
snarare
än
”plussar
på”
det
tryck
barnen
utsätts
för
från
olika
håll.
Skolorna
borde
avlastar snarare än ”plussar på” det tryck barnen utsätts för från olika håll. Skolorna borde
vara
vara strikta
strikta vad
vad gäller
gäller att
att lägga
lägga på
på familjerna
familjerna extra
extra
för
att
stjälpa
en
familjs
budget
för
en
månad.
för att stjälpa en familjs budget för en månad. Det
Det
utgifter
utgifter och
och det
det kan
kan räcka
räcka
verkar
också
som
skolans
verkar också som skolans
med
med 50
50 kronor
kronor
kommunikation
kommunikation
med
med dessa
dessa familjer
familjer inte
inte alltid
alltid fungerar
fungerar tillfredsställande.
tillfredsställande. Flera
Flera föräldrar
föräldrar verkar
verkar ha
ha svårt
svårt att
att
orientera
sig
i
skolans
värld.
Utifrån
studiens
resultat
skulle
man
kunna
dra
slutsatsen
att
orientera sig i skolans värld. Utifrån studiens resultat skulle man kunna dra slutsatsen att
skolan
skolan på
på ett
ett tydligare
tydligare sätt
sätt borde
borde bemöda
bemöda sig
sig om
om att
att försäkra
försäkra sig
sig om
om att
att föräldrar
föräldrar förstått
förstått den
den
situation
deras
barn
har
i
skolan.
Skolan
tycks
också
ibland
missa
att
informera
föräldrarna
situation deras barn har i skolan. Skolan tycks också ibland missa att informera föräldrarna
om
om det
det stöd
stöd skolan
skolan kan
kan ge
ge om
om behov
behov finns,
finns, eller
eller åtminstone
åtminstone har
har föräldrarna
föräldrarna inte
inte uppfattat
uppfattat att
att
hjälp finns
finns att
att få.
få. Centralt
Centralt ii detta
detta borde
borde vara
vara att
att skolan
skolan frågar
frågar familjerna
familjerna vad
vad som
som behövs
behövs för
för
hjälp
att
att skolsituationen
skolsituationen ska
ska fungera
fungera just
just för
för den
den familjen.
familjen. Av
Av vår
vår studie
studie kan
kan vi
vi inte
inte få
få besked
besked om
om
vad
man
vet
i
skolan,
vilken
uppfattning
skolan
har
och
inte
heller
vad
skolan
gör
för
barnen
vad man vet i skolan, vilken uppfattning skolan har och inte heller vad skolan gör för barnen
från
från de
de fattiga
fattiga familjerna.
familjerna. Det
Det är
är inte
inte heller
heller det
det som
som varit
varit centralt
centralt för
för oss
oss ii detta
detta sammanhang
sammanhang
utan
familjernas
egna
upplevelser
och
som
vi
har
tolkat
dessa
skulle
skolan
utan familjernas egna upplevelser och som vi har tolkat dessa skulle skolan kunna
kunna göra
göra
betydligt
betydligt mer
mer för
för att
att vara
vara ett
ett stöd
stöd för
för dessa
dessa familjer.
familjer.
10.2.3
10.2.3 En
En marginaliserad
marginaliserad position
position
Studiens
Studiens
utsatthet.
utsatthet.
överskuggande
överskuggande resultat
resultat är
är att
att familjernas
familjernas situation
situation
Bilden
är
dock
inte
entydigt
negativ.
Men
människor
Bilden är dock inte entydigt negativ. Men människor
speglar
speglar marginalisering
marginalisering och
och
beskriver
att
de
befinner
sig
beskriver att de befinner sig ii
mycket
mycket svåra
svåra situationer
situationer som
som man
man kan
kan tycka
tycka inte
inte borde
borde vara
vara acceptabla
acceptabla ii ett
ett fungerande
fungerande
välfärdssamhälle.
Det
handlar
om
en
marginalisering
i
förhållande
till
ett
tänkt
och
välfärdssamhälle. Det handlar om en marginalisering i förhållande till ett tänkt och önskvärt
önskvärt
normalläge.
normalläge. Det
Det kan
kan dock
dock vara
vara viktigt
viktigt att
att påpeka
påpeka att
att tolkningarna
tolkningarna och
och benämningarna
benämningarna av
av dessa
dessa
förhållanden
som
marginaliserade
är
våra,
d.v.s.
forskarnas.
De
intervjuade
barnen
förhållanden som marginaliserade är våra, d.v.s. forskarnas. De intervjuade barnen och
och
föräldrarna
föräldrarna använder
använder inte
inte detta
detta begrepp.
begrepp. Men
Men på
på område
område efter
efter område
område beskriver
beskriver de
de hur
hur de
de
avviker
i
förhållande
till
vad
som
ofta
uppfattas
som
en
”normal
situation”
(för
en
diskussion
avviker i förhållande till vad som ofta uppfattas som en ”normal situation” (för en diskussion
kring begreppet
begreppet marginalisering
marginalisering se
se exempelvis
exempelvis Svedberg,
1995). Familjerna
Familjerna beskriver
beskriver sig
sig
kring
Svedberg, 1995).
ibland
i
förhållande
till
andra
men
ofta
beskriver
de
helt
enkelt
en
mycket
svår
situation
utan
ibland i förhållande till andra men ofta beskriver de helt enkelt en mycket svår situation utan
42
att relatera till hur andra har det. Annan forskning visar att barn i fattiga familjer istället ofta
att relatera till hur andra har det. Annan forskning visar att barn i fattiga familjer istället ofta
vänjer sig vid att vara fattiga och uppfattar det som något normalt. Det har benämnts
vänjer sig vid att vara fattiga och uppfattar det som något normalt. Det har benämnts
fattigdomens normaliseringsprocess (Tvetene, 2001). De marginaliserade positionerna tolkar
fattigdomens normaliseringsprocess (Tvetene, 2001). De marginaliserade positionerna tolkar
vi att de finns i relation till olika områden:
vi att de finns i relation till olika områden:
vardagslivet
• vardagslivet
• skolan
skolan
• fritiden
fritiden
sociala nätverken
• de
de sociala nätverken
• ekonomin.
ekonomin.
De familjer som intervjuats har alla en av samhället erkänd och accepterad ekonomisk
De familjer som intervjuats har alla en av samhället erkänd och accepterad ekonomisk
situation då de lever på den s.k. riksnormen. Den är väl något som anses garantera detta (?).
situation då de lever på den s.k. riksnormen. Den är väl något som anses garantera detta (?).
Vår studie visar dock att trots olika skyddsnät finns det familjer som på olika sätt tycks falla
Vår studie visar dock att trots olika skyddsnät finns det familjer som på olika sätt tycks falla
igenom. Riksnormen garanterar inte, som det var tänkt, en ekonomiskt acceptabel nivå att
igenom. Riksnormen garanterar inte, som det var tänkt, en ekonomiskt acceptabel nivå att
leva på åtminstone inte under en längre tid. Vi tycker att det känns angeläget att som ett första
leva på åtminstone inte under en längre tid. Vi tycker att det känns angeläget att som ett första
led i ett utvecklingsarbete synliggöra dessa brister genom att låta de berörda själva ”tala”. I
led i ett utvecklingsarbete synliggöra dessa brister genom att låta de berörda själva ”tala”. I
intervjuerna finns beskrivningar över vad dessa familjer själva uppfattar som problem.
intervjuerna finns beskrivningar över vad dessa familjer själva uppfattar som problem.
Studien säger dock inget om hur familjerna skulle vilja lösa sin situation eller vilket stöd de
Studien säger dock inget om hur familjerna skulle vilja lösa sin situation eller vilket stöd de
uppfattar att de behöver för att få en bättre situation. Kring detta kan vi således enbart
uppfattar att de behöver för att få en bättre situation. Kring detta kan vi således enbart
spekulera och risken är att vi inte alls träffar ”mitt i prick”. Vi har dock valt att trots detta
spekulera och risken är att vi inte alls träffar ”mitt i prick”. Vi har dock valt att trots detta
peka på omständigheter som studien synliggjort som skulle kunna vara potentiella
peka på omständigheter som studien synliggjort som skulle kunna vara potentiella
utvecklingsområden. När vi resonerar kring detta gör vi en uppdelning i olika områden eller
utvecklingsområden. När vi resonerar kring detta gör vi en uppdelning i olika områden eller
ansvarområden:
ansvarområden:
Policy – strukturell nivå:
Policy – strukturell nivå:
- arbetsmarknadspolitik
- arbetsmarknadspolitik
- integrationspolitiken
- integrationspolitiken
- bostadspolitik
- bostadspolitik
- socialförsäkringsfrågor
- socialförsäkringsfrågor
- riksnormen.
- riksnormen.
Det finns många företeelser som påverkar dessa familjers möjligheter att leva ett bra liv som
Det finns många företeelser som påverkar dessa familjers möjligheter att leva ett bra liv som
det fattas beslut om på en mer strukturell, politisk nivå. Den mer allmänna politik som förs
det fattas beslut om på en mer strukturell, politisk nivå. Den mer allmänna politik som förs
vad gäller arbetsmarknad, bostadsmarknad och integrationsfrågor påverkar på olika sätt
vad gäller arbetsmarknad, bostadsmarknad och integrationsfrågor påverkar på olika sätt
familjerna och deras möjligheter. Vi tror att det är viktigt att man försöker ta ett samlat grepp
familjerna och deras möjligheter. Vi tror att det är viktigt att man försöker ta ett samlat grepp
då det gäller fattigdom i Sverige, att lagstiftning och tillämpningar av dessa bör ses över.
då det gäller fattigdom i Sverige, att lagstiftning och tillämpningar av dessa bör ses över.
43
Socialtjänsten:
- normen och dess tillämpning
- bättre info
- mer/annorlunda stöd
- tydligare barnperspektiv
- samverkan.
Socialtjänstens arbete har en direkt inverkan på de fattiga familjernas situation. Vi tror dock
inte att familjernas situation löses enbart med mer pengar, även om detta naturligtvis skulle
förbättra deras situation. Vi tror att socialtjänsten bör ta ett mer samlat grepp där familjens
hela situation beaktas. För att ta ett exempel så kan knappast enheten för försörjningsstöd
ensamt lösa dessa familjers problem. Det kan behövas insatser från olika enheter både inom
och utanför socialkontoret. Men idag tycks det inte finnas möjlighet att ha en mer
övergripande bild utan det är ett stuprörstänkande som dominerar där socialtjänstlagens
intentioner om ett helhetstänkande åsidosatts. En stor del av de fattiga familjerna i Sollentuna
har ett utländskt ursprung och det kan vara så att dessa familjer inte känner sig hemma i de
traditionellt ”svenska” lösningarna och interventionerna som trots allt erbjuds. Att lyssna på
brukarna själva och på det sättet hitta sätt att arbeta tillsammans med familjerna för att få en
hållbar situation för dem kan vara en väg att gå. Vad vi genom tidigare forskning dock vet är
att det är oerhört viktigt för barnen i familjerna att något görs nu för att de ska få uppleva ett
mer positivt vardagsliv för att i förlängningen kunna utvecklas till välfungerande vuxna.
Skolan:
- stöd och information
- en ”gratis” skola
- samverkan med andra.
All forskning visar att skolan är oerhört viktig för barns framtida utveckling och i vår studie
synliggörs vissa saker som skolan skulle kunna förbättra. Vi tror också att det är oerhört
viktigt att skolan samverkar med andra som har en del i hur barnens liv gestaltar sig,
exempelvis socialtjänsten. Det gäller att uppmärksamma dessa barn och ungdomar och på
olika sätt erbjuda ett adekvat stöd. Många av barnen tycks ha svårigheter att få ett stöd från
hemmet då föräldrarna uppger att de saknar kunskaper både om svenska språket och svenska
samhället. Frågan är vad skolan kan göra för att kompensera dessa familjer.
44
Ideella sektorn:
- en mer anpassad verksamhet
- uppsökande verksamhet
- nya grupper.
Några av familjerna i vår studie hade kontakt med föreningar eller frivilliga organisationer.
Det rörde sig dock om ett fåtal. Vår tolkning är dock att dessa föreningar skulle kunna vara ett
stöd för åtminstone en del av dessa familjer bl.a. genom att erbjuda aktiviteter för barnen som
skulle kunna vara kostnadsfria. Det skulle kunna handla om olika gruppverksamheter, resor,
lägerverksamhet etc. Vi vet inte vilket utbudet idag är och om dessa familjer tagit ställning för
att de inte vill delta, eller om det helt enkelt är så att familjerna inte känner till de ideella
organisationernas arbete. Annan forskning visar att studieförbund och andra ideella
verksamheter oftast kan spela en stor roll för människor i utsatta situationer (se ex. Eriksson,
2008) så frågan är varför detta inte sker i Sollentuna?
Avslutningsvis vill vi bara påpeka att vår övertygelse är att det krävs en kraftsamling för att
förbättra de fattiga familjernas situation. Olika verksamheter, offentliga såväl som privata och
ideella bör samverka. Det innebär att förändringar måste ske på politisk- och
verksamhetsnivå. Men hur inriktningen på den förändringen ska vara och hur den ska se ut är
en fråga som borde ställas till familjerna själva. Först när vi vet vad de själva tycker att de
behöver för att kunna få en bra situation vet vi vilka insatser som behöver planeras och
genomföras.
45
Referenser
Referenser
Alcock, P. (1993) Understanding Poverty. London: Mcmilian.
Amcoff, J. (2003) Regional omfördelning bland unga och gamla. Stockholm: Institutet för
framtidsstudier 2003:3.
Andersson, G. (2010) Barn, fattigdom och social barnavård. Socionomen, sid. 32 – 41.
Bergman, M. (2010) Har finanspolitik omvända effekter under omfattande budgetsaneringar.
Den svenska budgetsaneringen 1994-1997. Rapport till finanspolitiska rådet 2010/2.
Bing, V. (2003) Små, få och fattiga: om barn och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur.
Blomqvist, P. & Rothstein, B. (2000) Välfärdsstatens nya ansikte. Demokrati och
marknadsreformer inom den offentliga sektorn. Stockholm: Agora.
Bonniers lexikon. (1994) Den svenska historien – emigrationen och det industriella
genombrottet. Del 13. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.
Bäckström, U. (1998) Finansiella kriser – svenska erfarenheter. Ekonomisk Debatt 1998, årg
26 nr 1 sid 5-19.
Carlsson, S. & Rosén, J. (1961) Svensk historia, del 2. Stockholm: Bonniers förlag.
Dahlqvist, H. (2002) Folkhemsbegreppet: Rudolf Kjellén vs Per Albin Hansson. Historisk
tidskrift 2002:3 sid 444-465.
Curtis, LJ., Dooley, MD., Lipman, EL. & Feeny, DH. (2001) The role of permanent income
and family structure in the determination of child health in Canada. Health Econ, Jun 10 (4),
pp 287 – 302.
Duncan, G. & Brooks-Gunn, J. (2000) Family Poverty, Welfare Reform, and Child
Development. Child Development, vol. 71, issue 1, pp. 188 – 196.
Ekholm, K. (2008) Globaliseringens drivkrafter och samhällsekonomiska konsekvenser.
Underlagsrapport 9. Globaliseringsrådet. Stockholm: Stockholm universitet och SNS.
Edebalk, P. G. & Olsson, M. (2011) Fattigvård, skatter och åldringsfrågan. Ett bidrag till
framväxten av den svenska välfärdsstaten. Meddelanden från Socialhögskolan 2011:1. Lund:
Lunds universitet.
Eriksson, L. (2008) Folkbildning och lokal utveckling: En studie om folkbildningens villkor
och vardag. Stockholm: Folkbildningsrådet.
Fridholm, M., Isacson, M. & Magnusson, L. (2005) Industrialismens rötter - om
förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige. Stockholm: Norstedts förlag.
46
Förhammar, S. (2000) Med känsla eller förnuft? Svensk debatt om filantropi 1870-1914.
Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Gunnarsson, E. (2000) Kvinnors fattigdom - om könsperspektivet i forskningen om
socialbidrag och fattigdom. I Socialvetenskaplig tidskrift, årgång 7: 1 – 2, sid.57 – 71.
Halldén, G. (203) Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk
forskning i Sverige, årg. 8, nr 1 – 2, sid 12 – 23.
Harju, A. (2005) Barn och knapp ekonomi. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt
arbete, Växjö universitet. Rapportserie i socialt arbete, nr 1, 2005.
Harju, A. (2008) Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenheter och
strategier. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.
Hjelmtveit, V. (2008) Langvarig okonomisk sosialhjelp i barnefamiljer: fattigdomsfelle for
foreldre og barn? I Seim, S. & Harslöf, I. (eds.) Fattigdommens dynamikk: perspektiver på
marginalisering i norske samfunnet. Oslo: Universitetsforlaget.
Hjort, T. (2004) Nödvändighetens pris. Konsumtion och knapphet bland barnfamiljer. Lund:
Lunds Universitet.
Hjort, T. & Salonen, T. (2000) Knapphetens boningar. Om fattiga barnfamiljers boende och
ekonomi. Meddelande från Socialhögskolan 2000:8. Lund: Lunds universitet.
Häger, O., Torell, C. & Villius, H. (1978) Ett satans år: Norrland 1867. Stockholm: Sveriges
Radio, Libris.
Jonsson, J.O. & Östberg, V. (2004) Resurser och levnadsförhållanden bland ekonomiskt
utsatta 10 – 18 åringar. Analys av Barn-LNU och Barn-ULF. I Ekonomiskt utsatta barn. Ds
204:41. Stockholm: Fritzes.
Judt, T. (2012) Illa far landet. Stockholm: Karneval förlag.
Karlström, U. (1990). Näringslivets strukturomvandling under 1990-talet. Ekonomisk debatt
5/90 sid 471-479.
Lundby, E. (2006) I brytpunkten mellan sparsamhet och konsumtion. En studie av hur barn
bemöter ekonomisk knapphet samt hur denna påverkar barnens sociala relationer. Kalmar:
Högskolan Kalmar.
Lytsy, A. (2004)”Dåligt ställt”. Barns röster om ekonomisk utsatthet. Stockholm: Rädda
Barnen.
Magnusson, L. (1991) En svensk mentalitet i förändring. Från bråkiga hantverkaren till
skötsamme arbetaren. I: Gustavsson, A. (red) Alkoholister och nykterister. Uppsala: Uppsala
universitet. Etnolore 10.
Nilsson, A. N. K. (2011) Kris i folkhemmet. Svensk politisk historia 1900 – 2011.
http://www.radda-sverige.nu/wp-content/uploads/2011/10/kris-i-folkhemmet11.pdf
47
Norlin, J., Bylund, J. & Bucht, C. (2000) En åldrande befolkning: konsekvenser för svensk
ekonomi. Långtidsutredningen 1999/2000.
Näsman, E. (2012) Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv.
Stockholm: Gothia.
Näsman, E. & von Gerber, C. (1996) Mamma, pappa utan jobb. Stockholm: Rädda Barnen
Förlag.
Puide, A. (2000) Socialbidrag i forskning och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Qvarsell, R. (2003) CSA och socialpolitiken kring sekelskiftet 1900. Socialvetenskaplig
tidskrift (10) nr 2-3, s 117-130.
Ridge, T. (2002) Childhood, poverty and social exclusion. From a child´s perspective.
Bristol: The Policy Press.
Ridge, T. ( 2011) The everyday costs of poverty in childhood: a review of qualitative research
exploring the lives and experiences of low-income children in the UK. In Children & Society,
25 (1), pp. 73-84.
Salonen, T. (2010) Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2010. Sammanfattning av Barns
ekonomiska utsatthet. Sundbyberg: Rädda Barnen.
Salonen, T. (2012) Barns ekonomiska utsatthet i Sverige årsrapport 2012. Sundbyberg:
Rädda Barnen.
Sjögren, A. & Svaleryd, H. (2011) Nitlott i barndomen – familjebakgrund, hälsa, utbildning
och socialbidragstagande bland unga vuxna. Rapport 2011:15. Uppsala: IFAU.
Socialstyrelsen (2010) Social rapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2012) Alltfler behöver långvarigt ekonomiskt bistånd. Pressmeddelande
2012-10-25. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sou 2003:57 Alternativ finansiering av offentliga tjänster. Stockholm: Finansdepartementet. Stranz, H. & Wiklund, S. (2011) I välfärdssamhällets marginal – om socialbidragstagande
bland ensamstående mödrar med svensk och utländsk härkomst. I Socialvetenskaplig tidskrift,
nr 1, sid. 42 – 62.
Sundin,J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, H. (2005) Svensk hälsa i historiskt
perspektiv. Östersund: Svenska folkhälsoinstitutet.
Svedberg, L. (1995) Marginalitet: ett socialt dilemma. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, L. & Aagaard Nielsen, K. (2006)(eds.) Action and Interactive Research – beyond
practice and theory. Maastricht: Shaker Verlag.
Svensson, L., Brulin, G. & Ellström, P-E. (2002) Innovations- och lärprocesser i den nya
ekonomin. I Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E. & Widergren, Ö. (red.) Interaktiv
48
Svedberg, L. (1995) Marginalitet: ett socialt dilemma. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, L. & Aagaard Nielsen, K. (2006)(eds.) Action and Interactive Research – beyond
practice and theory. Maastricht: Shaker Verlag.
Svensson, L., Brulin, G. & Ellström, P-E. (2002) Innovations- och lärprocesser i den nya
ekonomin. I Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E. & Widergren, Ö. (red.) Interaktiv
forskning – för utvecklande av teori och praktik. Rapport nr 3. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Sverenius, T. (1999) Vad hände med Sveriges ekonomi efter 1970. Demokratiutredningens
skriftserie. Regeringen.
Swärd, H. & Egerö, A-M. (2006) Ligga till last – Fattigdom och utsatthet. Socialpolitik under
100 år. Stockholm: Gleerups förlag.
Tvetene, K. G. (2001) “Jeg prover å få det til å bli borte av seg selv”. Om barn som lever i
familier som over tid har motatt okonomisk sosialhjelp og deres håndtering av hverdagens
möte med ekonomiske krav. Oslo: Universitetet i Oslo.
Van der Hoek, T. (2001) Child poverty from a child´s perspective. Personal experiences and
coping strategies of Dutch poor children. Paper. Tilburg: Tilburg university.
Wisselgren, P. (2000) Samhällets kartläggare. Stockholm: Brutus Östlings förlag
Symposium.
Östberg, V., Alfvén, G. & Hjern, A. (2006) Living conditions and psychosomatic complaints
in Swedish schoolchildren. Acta paediatrica, vol. 95, issue 8, pp. 929 – 934.
Nätkällor:
www.iogt.se
www.socialdemokraterna.se
49
Tidigare utgivna FoU-rapporter och
FoU-forskningsrapporter
FoU-Rapport 2002:1
Kartläggning av den sociala barnavården
i sju av Stockholms nordvästra kommuner
FoU-Rapport 2002:2
Vad är verksamt i handledning?
- en kvalitativ undersökning
Forskningsrapport 2003:1
Hellre brödlös än rådlös
Ekonomisk rådgivning som metod i socialt arbete
FoU-Rapport 2003:1 ”…vi har ju ändå barn ihop...”
- separerade pappors röster om svårigheter med
gemensamt föräldraskap
FoU-Rapport 2003:2 Familjeliv som yrkesliv
En enkätstudie av familjehemmen i Solna stad
FoU-Rapport 2004:1 En inblick i familjens vardag?
Om intensiva barnavårdsutredningar
FoU-Rapport 2004:2 Flyktingar i Nordväst
FoU-Rapport 2004:3 Adrian
Arbete med unga vuxna missbrukare i öppenvård
FoU-Rapport 2005:1
Händelser i det tysta
Utvärdering av en öppenvårdsverksamhet för
missbrukare
FoU-Forskningsrapport 2006:1
Med andra ögon
- brukarens syn på familjebehandling
FoU-Forskningsrapport 2006:2
Marte Meo
- en hållbar intervention?
FoU-Forskningsrapport 2006:3
Tid för arbete
En tidsgeografisk studie av socialsekreterares arbete
med barnavårdsutredningar
FoU-Forskningsrapport 2006:4
I skuggan av Fadime
och socialsekreterares arbete med hedersvåld
FoU-Rapport 2006:3 Små barn i familjehem och deras läsvanor
50
FoU-Rapport 2006:4
Av egen kraft
Invandrade kvinnors berättelser om inträdet i
det svenska
FoU-Forskningsrapport 2007:1
Socialekonomi – en väg mot förändring?
Utvärdering av Dataverkstaden Väntorp.
- ett ESF Växtkraft Mål 3-projekt
FoU-Forskningsrapport 2008:1
Vägen till förändring?
En studie av socialtjänstens arbete med ungdomar
som begår brott
FoU-Forskningsrapport 2008:2
Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext
En studie av omhändertagna flickor
FoU-Forskningsrapport 2009:1
Att inte släppa taget. En utvärdering av SAM-teamet
– ett Case management-projekt i Järfälla och
Upplands-Bro 2006-2008
FoU-Forskningsrapport 2011:1
Med barnet eller blanketter i centrum?
Uppföljning av handläggningssystemet Barns Behov
I Centrum (BBIC) i nordvästra Stockholm
FoU-Forskningsrapport 2012:1
Socialarbetares förhållningssätt till BBIC
”Det finns hur många fördelar som helst, bara man
har tid!”
FoU-Forskningsrapport 2012:2
Att leva i långvarig hemlöshet. Berättelser om vägen
till och från hemlöshet.
51
52
Att
levafamiljer
i långvarig hemlöshet
Fattiga
är idag ett
avvägen
världenstill
rikaste
och är ett utpräglat välfärdssamhälle. Likväl har i
–Sverige
Berättelser
om
och länder
från hemlöshet
samhällsdebatten uppmärksammats att det finns människor som är fattiga och som lever under
knappa de
förhållanden.
För sin försörjning
beroendehemlösheten
av försörjningsstöd
av samhället.
Under
senaste decennierna
har denär de
”synliga”
väckt uppmärksamhet
i
Den här studien ärSamhällets
ett resultatsvar
av ett
samarbete
mellan
Försörjningsstödsenheten
Sollentuna
samhällsdebatten.
idag
liksom för
100 år
sedan är att erbjuda de imest
utsatta
samt FoU-Nordväst. Personal inom Försörjningsstödsenheten fick 2010 i uppdrag av
härbärgen.
Socialnämnden att intervjua familjer med fokus på att undersöka barnens situation. Kriteriet
för att komma i fråga för intervjuer var att de hade uppburit försörjningsstöd eller
I syfte att stimulera och stödja kommunernas utvecklingsarbete att dels utveckla metoder för
introduktionsersättning 10 månader eller längre. FoU-nordväst fick uppdraget att analysera
att förebygga hemlöshet och dels utveckla metoder att nå de mest utsatta har Socialstyrelsen
det insamlade materialet.
under
de senaste
10 det
årenfanns
erbjudit
utvecklingsmedel.
FoU-Nordväst
viddiskuterades
några tillfällen
51 familjer,
i vilka
88 barn,
har intervjuats
och de temanfick
som
vid
uppdrag
från
kommunerna
att
utvärdera
verksamheter
som
vände
sig
hemlösa
intervjuerna var Hälsa, Utbildning, Familj och Sociala relationer samt Förmågatill
att klara
sig
missbrukare.
Verksamheterna
och arbetsmetoderna
ses som
konkret
själv. Intervjupersonerna
gestaltar
dagens fattigdomsom
ochutvecklades
ger röst åt kan
en grupp
av ett
människor
uttryck
förkommer
personalens
erfarenhetsbaserade
om missbruk
– en
som sällan
till tals
i samhällsdebatten. kunskap
Deras kunskap
är viktig och
för atthemlöshet
kunna utveckla
kunskap
som
oftast
är
oformulerad.
FoU:s
roll
var
under
utvärderingsarbetet
att
formulera
arbetet inom kommunernas Försörjningsstödsenheter.
samt tillföra forskningsperspektivet. En viktig del var också att intervjua brukarna.
I den här forskningsrapporten har fem personer intervjuats som har erfarenhet av både
hemlöshet och missbruk. Ambitionen har varit att ge röst åt en grupp som sällan kommer till
tals i samhällsdebatten. Hur beskriver de vägen från hemlöshet till bostad? Vad avgjorde att
de beslutade sig för att lämna hemlösheten? Hur ser de på socialtjänsten? Deras kunskap är
viktig för att kunna utveckla hemlöshetsarbetet.
Att leva i långvarig hemlöshet
Fattiga familjer
Berättelser om vägen till och från hemlöshet
Anders Arnsvik och Lisbeth Eriksson
Anders Arnsvik
Forskningsrapport 2012:3
ISBN:
ISBN: 978-91-89681-23-1
978-91-89681-24-8
ISSN:
ISSN: 1651-7830
1651-7830
96