Transcript SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FREINETSKOLAN MIMER 2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
FREINETSKOLAN MIMER 2014
Årligt system för kvalitet Freinetskolan Mimer:
KVARTAL 1










Arbetsmiljöplan
Klimatundersökning år 0/år 2
Delårsbokslut
elevråd revidering etiska ledstjärnor år 1, uppföljning trygga/otrygga-platser
Delårsuppföljning ledningsgrupp
Årlig plan Likabehandling
Analys av resultat SIRIS
Elevledda utvecklingssamtal
Sambedömning
Nationella prov
KVARTAL 2









Våga-visa-undersökning
Budgetförslag år 2
Elevråd: revidering ordningsregler år 2
Årlig utvärdering personal
Analys i arbetslag och ledning av årets resultat betyg, NP
terminsutvärdering elever och barn
Sambedömning
Nationella Prov
Betyg
KVARTAL 3






Ledningens utmaning år 1
Elevråd: etiska ledstjärnor
Uppföljning Årlig plan Likabehandling
Elevledda utvecklingssamtal
Kommunens kvalitetsredovisning förskolan
Introduktionsprogram nyanställda
KVARTAL 4











1
Trygga/Otrygga-undersökning
Skyddsrond
Grupputvecklingssamtal om kvalitetssystem
Stämmobeslut om budget år 1 bokslut år 0
Årlig redovisning systematiskt kvalitetsarbete år 0
Enhetens mål år 1
Elevråd: Likabehandlingsplan
Freinetutbildning personal
Freinetutbildning föräldrar
Betyg
Terminsutvärdering elever och barn
Innehållsförteckning
Kvalitetsredovisning Freinetskolan Mimer ................................................................................. 5
Mimers verksamhetsidé ............................................................................................................. 6
Organisation ............................................................................................................................... 6
Mimers medarbetarpärm ....................................................................................................... 6
Pärmens innehåll .................................................................................................................... 6
Mimers vision ......................................................................................................................... 7
Prioriterade mål .......................................................................................................................... 9
Överenskommelser ..................................................................................................................... 9
Resultatredovisning .................................................................................................................... 9
Kvalitetsredovisningssystem ....................................................................................................... 9
Resultat av utvecklingsmål 2012/2013 ..................................................................................... 10
Utvecklingsmål 2013/2014 ....................................................................................................... 10
Utvärdering av utvecklingsmål freinetskolan Mimer ek.förening 2013/2014 ...................... 10
Utvärdering av freinetskolan Mimers utvecklingsmål 2013/2014 ........................................ 10
Övergripande kompetensutvecklingsmål 13/14 ............................................................... 12
Mimers resurser under året 13/14 ........................................................................................... 14
Viktiga händelser under året ................................................................................................ 14
Personal ................................................................................................................................ 15
Rektors/förskolechefs feedback till personal .................................................................... 17
Barn och elever ..................................................................................................................... 17
Lokaler .................................................................................................................................. 18
Budget .................................................................................................................................. 18
Ledning ................................................................................................................................. 19
Elevråd .................................................................................................................................. 19
IKT ......................................................................................................................................... 19
Samarbetspartners ............................................................................................................... 19
Måluppfyllelse .......................................................................................................................... 19
Målområde 1 Successivt ökande kunskaper i samspel med omvärlden ................................... 19
Nationella prov och betyg..................................................................................................... 20
Slutbetyg årskurs 9 Norrtälje kommuns skolor 2012/13 ...................................................... 25
Fritidshemmet ...................................................................................................................... 26
Förskolan .............................................................................................................................. 26
Målområde 2 Bra system av pedagogiska insatser ................................................................... 27
2
Utvecklingssamtal och unikum ............................................................................................. 28
Ämnesteam och lärande möten ........................................................................................... 28
Sambedömning och likvärdighet i betyg och bedömning ..................................................... 29
Temaarbete .......................................................................................................................... 29
Våga-visa-undersökningen.................................................................................................... 30
Barn- och elevhälsokonferenser ........................................................................................... 30
Särskilt stöd och åtgärdsprogram ......................................................................................... 31
Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i
skolan .................................................................................................................................... 31
Maten ................................................................................................................................... 32
Inskolning och övergångar .................................................................................................... 32
Föregående års avgångsklass ................................................................................................ 32
Målområde 3 Obundet tänkande och skapande människor för framtiden .............................. 34
Sokratiska samtal .................................................................................................................. 34
Elevledda utvecklingssamtal ................................................................................................. 34
Fritidshemmet ...................................................................................................................... 34
Kontinuitet ............................................................................................................................ 35
Feedback till personal ........................................................................................................... 36
Målområde 4 Trygghet ............................................................................................................. 37
Förebygga ohälsa .................................................................................................................. 37
Förebygga tillbud .................................................................................................................. 38
Trygga/otrygga-platser-undersökningen .............................................................................. 39
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling .................................................... 39
Föreläsningar om Grooming – Internet som riskmiljö ...................................................... 39
Klimatundersökning .............................................................................................................. 40
Barnkonsekvensanalyser och riskbedömning ....................................................................... 40
Trygghets-undersökning Trygg i Norrtälje Kommun ......................................................... 41
Hantera tillbud ...................................................................................................................... 41
Hantera brott ........................................................................................................................ 41
Hantera diskriminering och kränkande behandling .............................................................. 41
Kontinuitet ............................................................................................................................ 42
Maten ................................................................................................................................... 42
Miljön .................................................................................................................................... 42
Målområde 5 Delaktighet och inflytande för barn, föräldrar, personal ................................... 42
3
Barn och elever, inflytande och delaktighet individuellt ...................................................... 43
Barn och elever, inflytande och delaktighet i grupp ............................................................. 43
IKT ......................................................................................................................................... 45
Elevråd .................................................................................................................................. 45
Personal, inflytande och delaktighet .................................................................................... 45
Nyanställd personal .............................................................................................................. 46
Föräldrar, inflytande och delaktighet ................................................................................... 47
Utemiljö ................................................................................................................................ 48
Klagomålshantering .............................................................................................................. 48
Övriga händelser under skolåret............................................................................................... 48
Samhälle ............................................................................................................................... 48
Samhällsdebatt ......................................................................................................................... 48
Sammanvägning av årets resultat ............................................................................................. 49
Åtgärder under nästa år............................................................................................................ 49
Utvecklingsmål 2014/2015 ....................................................................................................... 50
Utvecklingsmål freinetskolan Mimer ek. förening ................................................................ 50
Utvecklingsmål och arbetsmiljömål övergripande freinetskolan Mimer .............................. 50
Kompetensutvecklingsmål hela Mimer ................................................................................ 51
Utvecklingsmål arbetslagen 14/15 ........................................................................................... 52
Utvecklingsmål och kompetensutvecklingsmål ledning ....................................................... 53
4
Kvalitetsredovisning Freinetskolan Mimer
Freinetskolan Mimers kvalitetsredovisning är det dokument som redovisar det gångna årets
kvalitetsresultat på Freinetskolan Mimer.
Kvalitetsredovisningen samverkar med Mimers styrdokument, bl.a. arbetsmiljöplan, plan för
ledning, introduktionsprogram, verksamhetsidé m.m. Samtliga styrdokument finns samlade i
Mimers medarbetarpärm, som finns tillgänglig på enheten. I medarbetarpärmen beskrivs
också Mimers organisation, historia, partsförhållanden m.m.
De resultatområden som redovisas i kvalitetsredovisningen styrs av de centrala
måldokumenten för verksamheten, de nationella styrdokumenten såsom läroplanerna Lgr
11, Lpfö:98/10, skollag, förordningar och föreskrifter. Innehållet i kvalitetsredovisningen
styrs också av Mimers egna lokala arbetsplan, samt av beslut om utvecklingsområden m.m.
som fattats av Mimers styrelse och stämma.
Norrtälje 2014-10-22
Anneli Vossman Strömberg
Rektor
5
Mariss Sommarström
Ordförande
Mimers verksamhetsidé
Freinetskolan Mimer i Norrtälje är en organisation som skapar förutsättningar för bästa
möjliga lärande och utveckling för barn i åldern 1-16 år genom pedagogiskt arbete i enlighet
med Celestin Freinets idéer, genom en familjär småskalighet samt delaktighet i
beslutsprocessen för barn, personal och föräldrar. Freinetskolan Mimer drivs som ett
personalkooperativ.
Mimers pedagogiska arbete är fast förankrat i Freinetpedagogik. Freinetpedagogik ger ett
stort utrymme för egen utveckling av metoder för pedagogen. De metoder som kan ges
utrymme på Mimer måste dock följa Freinets grundintentioner.1
Organisation
Organisation, Mimers historia samt ledning och partsförhållanden beskrivs utförligt i Mimers
medarbetarpärm och kommer inte att upprepas i kvalitetsredovisningen.
Mimers medarbetarpärm
Medarbetarpärmen är Mimers samlade styrdokument. Medarbetarpärmen revideras
återkommande och innehåller den information alla behöver ha för att Mimer ska kunna
styras på ett bra och säkert sätt mot målen.
Texterna i medarbetarpärmen är riktade till personalen. Personalen är den som förverkligar
och genomför att visioner som barn, föräldrar, styrelse, personal, rektor, Skolverket,
kommun och andra intressenter har för verksamheten. Styrdokumenten anger den riktning
personalens arbete ska ha. Medarbetarpärmen bildar också det kompletta system som
lämnas in till våra tillsynsmyndigheter, Skolinspektionen och Norrtälje kommun, som
kvalitetsredovisning. Medarbetarpärmen är också den information föräldrar, barn och
styrelse har att tillgå vad gäller Mimers styrande, kompletterat med informationen på
Mimers hemsida.
Alla medarbetare på Mimer har var sin medarbetarpärm. Den får de under sitt
introduktionsprogram (se flik i medarbetarpärmen). Ordförande och rektor har också var sin
pärm. En pärm till utlåning finns på expeditionen.
Pärmens innehåll
I Medarbetarpärmen finns bl.a. praktisk information, telefonnummer m.m. Här finns också
de viktigaste måldokumenten och planerna för enheten, samt uppföljning av resultat:




1
Vision, mål
Lokal arbetsplan
Kvalitetsredovisning, bokslut
Arbetsmiljöprogram
En kort introduktion till freinetpedagogiken finns i medarbetarpärmen samt på www.mimer.org
www.freinet.nu
6


Introduktionsprogram
Intern kontroll
Mimers vision
Mimer har sedan 2001 en vision, som arbetats fram av styrelse, personal, barn, föräldrar och
ledning2 :
Varje barn är vinnare
Varje barn från Mimer kommer att bidra till en positiv framtid
för mänskligheten
Varje barn vill bli vuxet och känner hopp, lust och vilja
Varje barn ser vartåt livet strävar genom Mimers
kontakter med omvärlden
Här är alla olika
Varje människa bygger sin egen framtid i mötet med oss andra
Livet pågår idag
Varje människa upplever det dagliga arbetet på Mimer
meningsfullt och fyllt av skratt och glädje
Goda idéer smittar
Vårt pedagogiska utvecklingsarbete är ett bidrag till samhällsutvecklingen
2
Se Mimers hemsida www.mimer.org
7
Våra viktigaste byggstenar:
Familjär småskalighet där alla
kan varandras namn.
Doften av praktiskt arbete och av
nybakat bröd skapar kreativitet
Lärandet är meningsfullt.
Arbetsklimatet främjar
trygghet och
Arbetssätten ger frihet och struktur.
lärande
Lokaler och
ateljéerna är ljusa,
välutrustade och inspirerande.
Lärandet sker i natur och samhälle,
genom barnens trevande försök och egna
Uterummen inspirerar till aktivitet.
forskande.
Handens och intellektets arbete,
Ett demokratiskt system ger var och en
eftertänksamhet och vila har sin
Inflytande och ansvar över det egna lärandet.
givna plats.
Kunskapen utvecklas i möten med andra
Material och verktyg är
genom gemensam reflektion och dialog.
sådana som används i
vuxenlivet.
Alla kan se och följa sin egen utveckling.
Aktivt pedagogiskt arbete bedrivs
i samhället.
.
8
Prioriterade mål
De prioriterade målen beskriver de värden som Freinetskolan Mimers verksamhet ska skapa
för barnen, deras föräldrar och i förlängningen för det framtida samhället. De prioriterade
målen är beslutade av styrelsen efter remiss hos föräldrar, barn och personal.
Mimers prioriterade mål är följande:
1. Successivt ökande kunskap i samspel med omvärlden
 Samhällskompetens
 Social kompetens
 Medborgarkompetens
2. Bra system av pedagogiska insatser
3. Obundet tänkande och skapande människor för framtiden
4. Trygghet
5. Delaktighet och inflytande
 Barn/elever
 Personal
 Föräldrar
Överenskommelser
Skriftliga överenskommelser mellan Freinetskolan Mimer och barn och föräldrar framtagna i
samråd mellan alla grupper finns sedan 2005.
Resultatredovisning
Hur verksamheten på Mimers lyckas med att nå de prioriterade målen mäts med olika
metoder. Systemen för resultatmätning granskas och revideras varje år vid sammanställning
av kvalitetsredovisning/bokslut samt vid personalens årliga utvärdering.
Verksamheten förändras kontinuerligt även under löpande arbetsår utifrån uppföljningar
som görs, främst i respektive arbetslag, genom rektors besök i verksamheten samt genom
kollegial granskning
Resultatredovisningen för året utgörs av kvalitetsredovisning och bokslut för året.
Kvalitetsredovisningssystem
Kvalitetsredovisningssystemet på Mimer beskrivs i bilden först i detta dokument. Systemet
följer en årlig arbetsgång och bygger på arbetslagens grupputvecklingssamtal med rektor
samt på ett antal undersökningar, som genomförs på enheten varje läsår.
Grupputvecklingssamtalen för personalen fokuseras ena halvåret på arbetsmiljö och andra
halvåret på kvalitet och måluppfyllelse.
9
Kvalitetsredovisningen presenteras i följande huvudgrupper, för att ge en heltäckande bild
av Mimers kvalitet:





Resultat av föregående års utvecklingsmål
Mimers resurser under året
o Personal
o Barn
o Lokaler
o Budget
Måluppfyllelse i de fem prioriterade målområdena
Upplevd kvalitet
o Barn
o Föräldrar
o Personal
Utvecklingsmål för det kommande året
Kvalitetsredovisningen finns att tillgå på www.mimer.org samt under SIRIS på
www.skolverket.se. Förskolan lämnar utöver detta in en separat kvalitetsredovisning till
Norrtälje Kommun i slutet av september varje år.
Resultat av utvecklingsmål 2012/2013
Förra årets kvalitetsredovisning användes i formulerandet av nya utvecklingsmål. Senaste
tillsynerna av Skolinspektionen genomfördes våren 2010 samt våren 2013. En regelbunden
tillsyn från Skolinspektionen är aviserad till våren 2015. Kommunen utför årlig tillsyn på
förskolan. Bygg- och Miljönämnden utför regelbundna samt oannonserade kontroller i
Mimers kök. Arbetsmiljöverket utförde tillsyn vårterminen 2014, inom ramen för den tillsyn
som genomförs på samtliga skolor under en fem-årsperiod.
Utvecklingsmål 2013/2014
Utvärdering av utvecklingsmål freinetskolan Mimer ek.förening 2013/2014
MÅL: Föreningen kommer, genom styrelsen att under nästa år att fortsätta utveckla en
tryggare trafikmiljö runt skolan
Målet uppnått och fortsätter. Fortfarande är det mycket bilar vid de tider då skolan börjar
och slutar, och styrelsen har fått till förbättringsåtgärder såsom parkeringsplatser vid
Orrvägen. Kommunikationen med skjutsande föräldrar sker kontinuerligt och insatser med
trafikvakter har genomförts vid ett antal tillfällen.
Utvärdering av freinetskolan Mimers utvecklingsmål 2013/2014
MÅL: Öka effekterna av de Sokratiska samtalen på enheten
ANSVARIG: rektor, lagledare, enskilda lärare
Målet uppnått. En kurs kommer genomfördes under läsåret med fil dr Ann S Pihlgren. Fler
medarbetare kan hålla i samtalen. Fler nya samtalsledare provade under året att hålla i
samtal både i personalgruppen och i elevgrupper.
10
MÅL: Vidareutveckla IKT genom lärspridare i varje arbetslag
ANSVARIG: Rektor, lagledare, IT-ansvarig, lärspridare
Målet uppnått. Lärspridarna genomförde ett antal möten under ledning av
Lärspridarteamets ledare, samt drev utvecklingen av IKT på enheten i sina respektive
arbetslag framför allt via att införa bloggar i alla arbetslag. Enskilda medarbetare
handleddes av lärspridaransvarig.
MÅL: Förbättra elevhälsans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete
ANSVARIG: ledningsgrupp och elevhälsoteam
Målet uppnått. Elevhälsan införde under pågående läsår ett helt nytt system; En väg in,
enligt modell från Malmaskolan i Kolsva. Statsbidraget för elevhälsa utnyttjades fullt ut, och
bidrog till mer tid för skolsköterska, skolpsykolog samt specialpedagog.
MÅL: Förbättra de elevledda utvecklingssamtalen samt utveckla former för elevernas
portföljer och planeringsböcker, bland annat digitalt via Unikum
ANVARIG: Mimers ledningsgrupp, lärarna
Målet uppnått. En kvalitetsutvärdering av de elevledda utvecklingssamtalen efter 10 år
genomfördes på enheten och låg till grund för förändringar inför läsår 14/15.
MÅL: Utveckla matematikundervisningen
ANSVARIG: Rektor, matematiklärarna
Målet uppnått och fortsätter. Enhetens matematiklärare deltog i matematiklyftet under hela
läsåret. En ny plan för läsåret 14/15 har gjorts för att Mimer genomför resterande moduler
inom matematiklyftet i egen regi. Enheten bidrog till Norrtälje kommuns matematiklyft
genom att tillhandahålla en av Mimers matematiklärare som handledare för kommunens
skolor under 13/14.
MÅL: Samarrangera samtliga ämneslärarträffar inom freinetrörelsen, samt den stora
Nätverksträffen för samtliga hösten 2013, enligt tre-årsplanen för Freinetskolorna i Sverige
ANSVARIG: Rektorer och ämneslärare inom Mimer Akademien och inom hela freinetrörelsen
Målet uppnått. En stor träff hölls med temat Det trevande försöket-demokratisk fostran.
Autentiska arbeten- det fria uttrycket samt Att undervisa och bedöma efter läroplanens
förmågor – hur passar freinetprinciperna in där? Hur syns freinetprinciperna i vår
verksamhet idag.
Mål: Fortsätta revidering av Medarbetarpärmen
ANSVARIG: Rektor
Målet delvis uppnått och pågår.
MÅL: Utveckla Mimers modell för tematiskt arbetssätt utifrån de nya styrdokumenten
ANSVARIG: Rektor, lagledare, ämneslärare
Målet uppnått. Mimers tre-års-modell kommer att utvärderas under höstterminen 2014.
11
MÅL: Ytterligare förbättra arbetsbörda/arbetsfördelning/arbetssätten med de ökade kraven
på dokumentation
ANSVARIG: rektor, lagledare, lärare
Målet uppnått och pågår. Många dokument har digitaliserats. Vi har hittat bra former för att
dokumentera åtgärdsprogram, som alla tycker fungerar bra. Nu kommer nya allmänna råd
om Åtgärdsprogram och vi ska göra om igen. Expeditionen kan hjälpa till med mer
dokumentation numer. Det som inte fungerade bra var digitaliseringen av betygsskrivandet.
Det har setts över inför kommande läsår.
Övergripande kompetensutvecklingsmål 13/14
 Sokratiska samtal
 Elevhälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dyslexi, räknesvårigheter mm
 IKT
 Matematikämnet
Målen uppnådda, se utvärdering av övergripande mål ovan.
F-3-laget kvalitetsmål 13/14
Mål: Trygghet och studiero i nuvarande grupp x
Tidsplan: från nu och framåt.
Ansvariga: laget, lagledaren
Handlingsplan: att bland annat jobba med lista, lösningsinriktad pedagogik 1. Typ: Det här
ska upphöra: xxx 2. Istället ska du: xx
Målet är till viss stor del uppnått. På både gruppnivå och individnivå behövs fortsatt hjälp
med att jobba på att alla ska få studiero och trygghet.
Mål: Inskolningen.
Inskolningen måste förbättras.
Tidsplan och handlingsplan: Ny rutin tas fram. X gör en plan som ligger klar i slutet av januari.
Ansvariga: lagledare, fritidsansvarig.
Målet uppnått.
Mål: Förbättra rasterna ytterligare
Rasterna behövs styras upp mer även i fortsättningen
Tidsplan: Från nu och framåt
Ansvariga: laget
Målet delvis uppnått och fortsätter, se målområde 4: Trygghet.
Mål: Ansvar personal
De olika arbetsrummen behöver nya ansvariga för husen, rummen med mera när laget nu
får två olika rum. Lagmötet ev delas upp ibland.
Tidsplan. Inför inflyttning i nytt rum
Ansvariga: Lagledare, laget
Målet uppnått.
Mål: Att se över om vi kan erbjuda de äldre barnen en fritidsklubb eller liknande.
12
Tidsplan: under vårterminen ta fram ett förslag att presentera för ledningsgrupp
Ansvariga: Fritidsansvarig och fritidspersonalen.
Målet inte uppnått, fortsätter.
Mål: Att se över vissa ansvar som barnen har,
T ex i hallen. När ska det göras på dagen?
Tidsplan: inför vt-start 2014
Ansvarig: laget och lagledaren
Målet uppnått. De flesta ansvar görs i slutet på dagen.
4-6-laget
Mål: Information till föräldrar om planeringen
Tidsplan: Från nu och framåt
Ansvarig: Laget, lagledare
Målet uppnått, togs upp på föräldramöte och föräldrarna var nöjda som det var.
Mål: Nya rutiner
Tidsplan: tas på höstlovet och görs en plan
Ansvarig: lagledare.
Målet delvis uppnått. Nya regler för särskilt stöd kommer ju nu igen ht 14 och då blir det nya
rutiner igen som alla ska lära sig. Ledighetsansökningar fungerar bra. Klassansvaret mer och
mer tydliggjort. Incidentrapporter fungerar bra.
Kompetensutvecklingsbehov 4-6
Laget: IKT. Målet uppnått, ett stort lyft med lärspridarna.
Mattelyft. Målet uppnått och fortsätter i egen regi ht 14.
Specialpedagogik. Målet delvis uppnått och fortsätter ht 14 via extern utbildare.
Norna-laget
Köket:
Mål: att få det att funka med omorganisation som de har gjort pga flytten.
Tidsplan: Från nu och framåt.
Ansvariga. Lagledare, laget
Målet Uppnått.
Mål: Fortsätta utveckla köket med näringsriktig mat
Tidsplan. Från nu och under året
Ansvariga: Kökets personal, lagledaren
Målet delvis uppnått, pågår hela tiden.
Mål: Uppdatera egenkontrollen
Tidsplan: Från nu och framåt
Ansvariga: Lagledare, kökets personal
Målet delvis uppnått, ej färdigt pga tidsbrist.
13
Ekonomi, administration
Målet: få till arbetssituationen, tiden räcker inte till.
Tidsplan: från nu och framåt, så fort som möjligt.
Ansvarig: Ekonomiavdelning, lagledare, rektor
Målet uppnått, en konsult har tagits in som handhar lönehanteringen.
Vaktmästeri
Mål: att få till en bättre förvaring av burar mm på baksidan
Tidsplan: innan vintern är planen
Ansvarig: Vaktmästare och fastighetsägaren
Målet ej uppnått. Vi inväntar fastighetsägaren.
Kompetensutvecklingsmål ledning
Mål: Öka enhetens forskarkompetens
Tidsplan: Rektor återupptar magisterstudier på Stockholms universitet
Ansvarig: Rektor och styrelsen för Mimer
Målet uppnått, studierna sker på halvfart, 30hp uppnåddes och studierna fortsätter
kommande läsår.
Mimers resurser under året 13/14
Viktiga händelser under året





3
I januari 2014 övergick enhetens hantering av barnomsorgspengen till att gälla
bruttopeng istället för nettopeng.
Elevhälsan har förändrats och utvecklats. Enheten har infört ”En väg in”, ett system
för elevhälsan enligt modell från Malmaskolan i Kolsva. Det innebär att alla
elevärenden bokar tid på en stående tid som finns att tillgå för alla under en fast
timme varje vecka. Då finns elevhälsoteamet på plats och den som anmält tid får
möta hela teamet. Samtidigt görs anmälan om särskilt stöd. Mimers arbetsgång för
elevhälsan har reviderats utifrån detta. Elevhälsoteamet på Mimer består av samtliga
lagledare, rektor, biträdande rektor, skolsköterska, skolkurator, specialpedagoger.
Arbetsmiljöverket gjorde tillsyn under våren 2014. Enheten fick nedslag på tre
områden: Våld och hot, Minderårigas arbetsmiljö/Prao, Buller, vilka åtgärdades och
godkändes av Arbetsmiljöverket.
Sokratiska samtal. Enhetens personal har utökats de senaste två åren och en stor
andel av personalen är inte utbildad på Sokratiska samtal. Under läsåret 13-14
genomfördes en omfattande utbildningsinsats för samtliga i personalen som saknade
denna utbildning.
Elevledda utvecklingssamtal. Enheten har under tio år arbetat med och utvecklat de
elevledda utvecklingssamtalen. Inför läsåret 13/14 genomfördes en
kvalitetsutvärdering av Ignite Research Institute3 av samtalen på Mimer och en annan
skola, som haft samtalen i fem år. Utvärderingen visade på samtalens styrkor och
www.igniteresearch.org
14










brister samt innehöll ett antal förbättringsförslag. Under läsåret genomfördes ett
antal åtgärder utifrån vad utvärderingen visade.
Matematiklyftet. Samtliga matematiklärare på enheten deltog i matematiklyftet. En
av Mimers lärare var dessutom handledare för matematiklyftet i Norrtälje Kommun.
En satsning på teknikämnet efter avslutat tekniklyft och teknikcertifiering 2013
genomfördes under hela läsåret enligt den plan som sattes upp i samband med
Tekniklyftet. Mycket material införskaffades och en arbetsplan för hela teknikämnet
ligger till grund för undervisningen i hela grundskolan.
SKL anordnade i februari 2014 en hearing om Kvalitet i fritidshem. Där föreläste
Mimer om framgångsfaktorer för freinetskolan Mimers fritidshem.
Fastighetsägaren genomförde på begäran av oss en rejäl upprustning av lokalerna
under sommaren 2014, framför allt högstadiedelen, som var rejält sliten. Nya mattor
och vitmålade fönsterfoder blev ett ordentligt lyft. Detta kompletterades med att
enheten satsade på helt nya möbler för högstadiet också.
Mimerleken genomfördes en lördag i september 2013 i Societetsparken. Det är svårt
att rekrytera tillräckligt mycket personal till Mimerleken.
Samarbetet inom Mimer Akademien är fortsatt mycket gott. Alla lärare träffas i
ämnesteam på vårterminen. Alla högstadielärare sambedömer nationella prov, med
lärare i åk 3 och 6 oftast sambedömer på den egna skolan. Fritidshemmen och
förskolorna på Mimer Akademiens enheter träffas i Lärande möten på vårterminen.
Rektorerna inom Akademien har ett tätt samarbete.
Freinetrörelsen nätverksträff i Göteborg 2013 gick av stapeln och Mimer deltog med
i stort sett all personal.
Arbetslagens bloggar utvecklades utifrån lärspridarteamet och alla arbetslag
använder weebly-bloggen mer aktivt. Framför allt skedde en utveckling på högstadiet
där bloggen används aktivt av elever, lärare, föräldrar för planering av
undervisningen
JL utbildningar, som uppgått i Studentlitteratur, anlitade under hela läsåret en av
Mimers lärare för ett flertal föreläsningar i Sverige om elevledda utvecklingssamtal.
Vi upplever ett stort intresse för arbetsformen igen.
Enhetens avtal med IT-support Office Management/hermelin upphörde till årsskiftet
2013/14 och en ny upphandling gjordes. Ny support är Syscompanion, som är en
lokal leverantör, vilket enheten har tidigare goda erfarenheter av.
Personal
Mimer har under året haft god tillgång på personal. Det har dock varit problem att rekrytera
en behörig fritidspedagog på en vakans enheten hade inför läsåret. Ingen behörig ansökan
kom in. Enheten har redan en fritidspedagog, men eftersom fritidshemmet utökats fanns en
plan att anställa en fritidspedagog till. Det är brist på fritidspedagoger, förmodligen
beroende på att utbildningen för fritidspedagoger gjorts om och det uppstått ett glapp
mellan den gamla och den nya utbildningen
15
Antal årsarbetare:
2013/2014 2012/2013
35
32
2011/2012 2010/2011 2009/2010
28
24
24,4
Antal personer anställda var 42 stycken. Antal årsarbetare var 35, varav 29 kvinnor och 6
män.
Mimers biträdande rektor fick under hösten 2013 anställning i högre tjänst inom kommunen
och avslutade sin anställning på Mimer till årsskiftet 13/14. En ny biträdande rektor
tillförordnades under vårterminen på 20 %.
En provanställning av en lärare under hösten 2013 ledde till att den anställde gick tillbaka till
anställning på ordinarie arbetsplats utanför Mimer, men Mimer lyckades rekrytera en
behörig lärare under pågående läsår. På förskolan slutade två personal och ersattes av nya
behöriga barnskötare. Enheten har god tillgång på förskollärare, varav tre stycken anställda
på förskolan.
Lärarbehörigheten är ofta ett problem på små enheter. På freinetskolan Mimer bedöms
lärarbehörigheten vara god och ett flertal satsningar har gjorts de senare åren för att öka
behörigheten, såsom lärarlyft och medvetna rekryteringar. En lärare på Mimer, som är
rekryterad för sin behörighet inom ett ämne där enheten saknade behörig lärare, fick avslag
på sin behörighet. Läraren har överklagat beslutet flera gånger och till sist fått rätt. Sådana
förfaranden vore det önskvärt att skolan slapp att hantera, det tar på krafter och utgör en
onödig osäkerhetsfaktor.
Personalstatistik på Freinetskolan Mimers heltidstjänster (lärare i grundskolan) visar att
Mimer har 86,5% lärare med pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande statistik för
kommunen totalt visar på 84,1 %. Mimer ligger 2,5 procentenheter högre. Vad gäller elever
per lärare har Mimer även här bättre resultat än kommunen, som ligger på 12,8 mot Mimers
11,8 elever per lärare.
Klimatundersökning4 har genomförts under våren 2014. De deltagande får svara på ett
frågeformulär med ett antal påståenden om livet i organisationen och markerar på en skala
hur hen tycker att det stämmer. Områden som mäts är tillit, livfullhet, lekfullhet, debatt,
konflikter, risktagande och idétid. Svaren sätts samman och medelvärden visas i diagram för
de olika arbetslagen, både vad gäller personal och elever. Samtliga värden ska för ett
innovativt klimat ska ligga högt, förutom konflikter. Undersökningen visar stor
överensstämmelse mellan individerna inom arbetslagen på Mimer och även mellan de olika
arbetslagen. Samtliga arbetslag ligger över den innovativa kurvan, här nedan visas ett av
Mimers arbetslags kurva. När stor överensstämmelse mellan medlemmars beskrivningar
uppnås tolkas det som att klimatet är tydligt, att medlemmarna är goda observatörer och
bedömare, och att måttet på organisationsklimatet är tillförlitligt och relevant. Ett klimat
4
Göran ekvall Organisationspsykologi. Arbetsklimatet.
16
med hög utmaning, t ex, karaktäriseras av att människorna är motiverade, känner
arbetsglädje och upplever meningsfullhet i sin syssla.
Diagramrubrik
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Lag 7-9
Innovativa
Stagnerade
Rektors/förskolechefs feedback till personal
Rektor genomförde feedback-besök med påföljande återkoppling till medarbetarna under
vårterminen 2014. På grund av tidsbrist hanns inte Norna-laget och 7-9-laget med, utan
genomfördes i inledningen av höstterminen 2014 och finns därför ändå med som underlag i
den här sammanställningen. Som observationsunderlag för samtliga pedagoger användes
Skolinspektionens råd för Lektionsobservationer samt Skolinspektionens sammanställning av
forskning kring Framgångsrik undervisning. Underlaget har använts tidigare vid
rektorsfeedback på Mimer, se målområde 3.
Barn och elever
Enheten är nu fullt utbyggd, men har en dip i elevantal på grund av den årskurs som går ut
nian detta år. Den kullen är liten, endast 12 elever. Mimer har ändå haft 207 elever. Men
från nästa läsår är alla klasser påfyllda enligt den modell vi har som grund för vår
elevplanering. Antalet barn på förskolan var 28, men planeras öka något till nästa läsår för
att organisera om och ha mer personal. Fritidshemmet hade i genomsnitt 80 elever
inskrivna. Det är fler på höstterminen än på vårterminen som är inskrivna på fritids.
Antal barn
Förskola
Fritids
Skola
17
13/14
28
80
207
12/13
27
84
202
11/12
28
70
184
10/11
28
56
167
09/10
27
56
168
Lokaler
Under sommaren 2014 genomförde fastighetsägaren ett antal förbättringar av lokalerna,
enligt önskemål från Mimer. Framför allt gjordes en rejäl ansiktslyftning i högstadiets lokaler,
där mattor byttes ut och mörka träpartier målades vita. Lokalytan var den samma som året
innan och enheten har kvar modulen på gården där drama- och musikundervisning hålls.
Idrottshallar hyrs av Rodenskolan och Sportcentrum. Hemkunskapens lokal byggdes om och
förseddes med ett antal mini-kök. Ett behov av att förändra hemkunskapens lokaler
ytterligare, uppstod i slutet på läsåret och ses över. Ett grupprum byggdes i högstadiets
lokaler, varvid bildsalens utrymme minskades. Biblioteket, Alexandria, kompletterades med
trevlig belysning över bokhyllorna.
Budget
Enhetens intäkter består framför allt av den elevpeng och barnpeng, som kommunen ger i
bidrag. Enheten har också fått statsbidrag för elevhälsan, vilket möjliggjort en utökning av
elevhälsan. Enheten får tilläggsbelopp för elever med extraordinära behov. Enheten fick
tilläggsbelopp för ca 50 % av de ansökningar enheten lämnade in, resten avslogs. Ett
tilläggsbelopp överklagades av Mimer till förvaltningsrätten i Uppsala, som avslog
överklagan. En ständig kommunikation med kommunen kring resursbehovet pågår. Det
belopp enheten får per elev täcker ofta endast en liten del av de faktiska kostnaderna. Detta
är en riskfaktor för enheten, vilket påtalats av enhetens rektor i ett möte med kommunens
resursenhet i juni 2014 samt i en larmrapport till Barn- och skolnämnden i augusti 2014.
Syftet är att diskutera med tjänstemän om hur den faktiska verkligheten ser ut samt att visa
på olika hur beloppsstorlekar i tilläggsbeloppet slår i verksamheten: syftet med rapporten till
politikerna är att belysa hur fördelning sker och vilka konsekvenser det får. Antalet elever
med extraordinärt behov av särskilt stöd på Mimer har ökat det senaste åren. En viktigt
faktor för arbetet med barn med extraordinära behov är de ekonomiska förutsättningar
enheten får i form av tilläggsbelopp. Antalet yngre barn med diagnos inom autismspektrat
har på senaste år ökat i Norrtälje. Vid sammanfattningen av årets systematiska
kvalitetsarbete har ännu inget svar från politikerna kommit
Från och med januari 2014 övergick barnomsorgsbidraget till bruttopeng istället för som
tidigare nettopeng, vilket förklarar ökningen nedan för förskolan och fritidshemmet.
Kommunbidrag barn/mån
Vt 2014
Vt 2013
Vt 2012
förskola 1-2 år under 15 tim
8850
8049
7907
fsk 1-2 år över 15 tim
13202
11501
11279
fsk 3-5 år under 15 tim
6999
6390
6281
fsk 3-5 år över 15 tim
9981
8552
8389
fritids/barn 6-9 år
2567
1872
1824
fritids 10-12 år
1538
1121
1092
Förskoleklass
6780
6478
6280
skola år F-3
6785
6615
6280
skola år 4-6
6785
6615
6387
skola år 7-9
7194
6963
6726
18
Ledning
Mimers ledning bestod under läsåret av en biträdande rektor på 20 % samt en rektor på
100%, samt fem arbetslagsledare.
Elevråd
Elevrådet bestod av åtta elever i årskurs 6-9 samt rektor. En av åk 9 representanterna hade
uppdraget som ordförande i elevrådet. Rådet hade åtta möten under läsåret och arbetade
utifrån det årshjul som gäller för elevrådet: revidering av ordningsregler och konsekvenser,
likabehandlingsplanen, etiska ledstjärnor samt enkäten trygga- otrygga platser.
IKT
Lärspridarteamet, bestående av en lärspridare i vartdera arbetslaget, innebar ett lyft inom
IKT under läsåret. Bland annat utvecklades bloggar i alla arbetslag. Lärspridarteamet leddes
av en IKT-ansvarig, som också gjorde enskild handledning till personalen under läsåret.
Tillgången på digitala enheter var god, men enheterna slits ut snabbt på grund av ihärdigt
användande av eleverna. De yngsta elevernas ”att – skriva-sig-till-läsning-datorer” slits ut på
två år, visar det sig. En del elever på framför allt högstadiet hanterade sina ”en-till-en”laptops vårdslöst, vilket följdes upp och åtgärdades på olika sätt.
All tillsvidare-anställd personal har tillgång till egna datorer. Alla lärspridare har iPads.
Samarbetspartners
Mimer har ett antal samarbetspartners, exempelvis: Freinetskolan Hugin, Freinetskolan i
Sverige, Syscompanion, Ignite Research Institute, Norrtälje Kommun, Färsna, Idéburna
skolors Riksförbund, de Lage Landen, Fria fastigheter.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen anges per målområde (sammanlagt fem målområden).
Målområde 1 Successivt ökande kunskaper i samspel med omvärlden
Målområde 1 mäts genom:
 Nationella prov
 Betyg
 Klimatundersökning personal och barn
 Elevledda utvecklingssamtal, skriftliga individuella utvecklingsplaner, unikum
 Förskolans utvecklingssamtal och utvecklingsscheman
 Våga visa-undersökningen barn, föräldrar, personal
 Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal
 Personalens årliga utvärdering av verksamheten
 Rektors granskning genom besök och observationer i verksamheten
19


Utvärdering vid återbesök på våren av föregående års avgångsklass
Kommunens tillsyn av förskolans verksamhet
Nationella prov och betyg
Årskurs 3
Nationella prov årskurs 3 freinetskolan Mimer, jämförelse över tid
Vi har analyserat resultaten i matematik och svenska gällande några år i följd.
Matematik
Taluppfattning läsåret 09/10 visar på lägre än senare år (första året med nationella prov i
trean). Skriftliga räknemetoder visade låga resultat 09/10 – något bättre senare år men
ärfortfarande lägre än ändra områden. Muntliga uppgifter har överlag lite lägre resultat än
genomsnittet.
Åtgärder
Muntliga uppgifter behövs förstärkas. Ett sätt att göra det är genom att låta elever i trean gå
in till yngre elever och träna på att förklara. Vi behöver generellt arbeta mer med
problemlösning.
Läsåret 11/12 visar generellt lägre resultat, vilket delvis förklaras av individuella skäl.
Området skriftliga räknemetoder hade mycket lågt reslutat. Det här året var det en
förändring i provsituationen där pedagogen inte fick visa exempel i provsituationen, vilket
torde vara en förklaring till det låga resultatet.
Pedagogerna ska stödja eleverna i att träna på att reflektera över hur man har gjort och hur
man har tänkt. Det är av vikt att fortsätta arbeta mot att automatisera huvudräkning och
tabellträning.
Svenska
Inom den muntliga delen av svenskämnet har resultaten blivit högre hela tiden. Läsningen
har också blivit bättre och bättre, 100 procent de senaste åren. Skrivande visar på bra
resultat, förutom ett år, vilket förklaras av individuella skillnader.
Åtgärder
Det är viktigt att arbeta mycket med att läsa och skriva berättande texter. Ett tag bedömde
vi att det var för mycket av sagoskrivande, vilket kan ha resulterat i att pendeln slagit åt det
andra hållet. Detta ska rätas upp.
Årskurs 6
Allmän kommentar
Mimers årskurs 6 läsåret 13/14 i år är en stark och arbetsmotiverad grupp. Flerandel pojkar
än i tidigare årskurs 6 är motiverade till att sträva efter höga betyg.
20
Lärarna har också blivit tydligare med vad som krävs för de olika kunskapskraven i den nya
läroplanen. Det handlar delvis om en större säkerhet i den nya kursplanen, vilket innebär att
lärarna kan förklara bättre vad som krävs för högre nivå på kunskapskraven.
Detta sammantaget gör att årets årskurs 6 har genomgående bättre betygsresultat än året
innan och gäller för i stort sett samtliga ämnen nedan:
Matematik
Två elever har fått högre betyg än NP resultatet i matte och två har fått lägre betyg än NP
resultatet. De som har fått lägre betyg beror på att de tidigare bara visat kunskap på den
lägre kunskapskravsnivån och NP resultatet är precis ovanför gränsen för det lägre betyget.
Samma sak fast tvärt om gäller för de som har fått högre betyg.
Jämfört med förra året så har eleverna höjt sitt genomsnittliga betygsvärde för från 12,3 till
13,9. Detta kan bero på att enheten har deltagit i matematiklyftet, samt de allmänna skäl
som anges ovan.
Engelskan
Nio elever har fått ett något högre betyg än NP betyget. De har visat att kunskaperna på
andra sätt. Hörförståelsedelen på NP bedömdes av lärarna som väldigt svår i år jämfört med
förra året.
Jämfört med förra året har eleverna höjt sitt genomsnittliga betygsvärde för från 12,8 till
13,2 (pojkar=12,1 och flickor=14,5). Två pojkar är underkända, vilket drar ner pojkarnas snitt
(om man bortser från dessa två har pojkarna också ett snitt på 14,5)
Svenska
Ingen elev har högre betyg än provbetyget på NP. Åtta elever har lägre betyg än NP. Detta
beror på att kunskapskraven inte viktas på samma sätt när man sammanställer
kunskapskraven. Trots F i något kunskapskrav kan provbetyget bli högre.
Jämfört med förra året har eleverna höjt sitt genomsnittliga betygsvärde för från 12,9 till
14,9.
Geografi (NP provets ämne) /SO
Tolv elever fick samma betyg som provresultatet på NP. Sex elever fick lägre betyg än
provbetyget och fem fick högre. Eleverna har inte läst geografi sedan första halva
höstterminen 2013. De som har höjt sitt betyg har ökat sin förmåga att uttrycka sig skriftligt.
Provet bedömer ju endast skriftligt medan undervisande lärare har möjlighet att även
bedöma den muntliga delen. Både pojkar och flickor har höjt sitt genomsnittsbetyg (flickorna
från 13,2 till 13,5)
Biologi (NP provets ämne)/NO
Elva elever har fått ett betygssteg högre än NP resultatet. Detta beror på att det var mycket
svårt att förstå hur eleverna skulle svara för att svara A på nationella provet. Flera frågor var
21
mycket dåligt formulerade och läraren var tvungen att läsa bedömningsanvisningarna för att
förstå vad de skulle svara och hur. De arbeten de gjort utöver NP har visat att de kan mer än
vad de visar på nationella provet. Flera elever kommenterade vid genomgång av provet att
”Det hade jag ju kunnat om jag bara visste att det var det de frågade efter”.
Från förra året har pojkarna höjt sitt genomsnittsbetyg något. Detta kan bero på att det finns
många starka och betygsfokuserade pojkar i årets åk 6:a. Flickorna har sänkt sina
genomsnittsbetyg något (från 13,2 till 12,8). De hade lägre betyg i fysik och kemi (framför allt
i kemi). Eftersom de sedan inte läser kemi och fysik på vårterminen, kan de inte höja betygen
då. Det var flera som under vårterminen förstod bättre hur de skulle göra och uttrycka sig för
att visa sina kunskaper, men då kunde det inte förändra betygen. Pojkarna hade under dessa
förutsättningar även kunnat ha en ännu högre höjning i No-ämnena.
Idrott
2014 var betygssnittet 14,9 och året innan var det 13,6. Det har alltså skett en höjning. Fler
elever har haft idrott som favoritämne och fler har varit villiga att visa det de kan.
Hem och konsumentkunskap
2014 var betygssnittet 15,2 och förra året var det 13,4. Elevernas genomsnittliga betyg har
höjts. Eleverna har blivit bättre på att uttrycka sig. Läraren har vart tydligare med vad som
behöver tas med och vad man måste visa.
Musik
I år var betygssnittet 15,2 och förra året var det 14,1. Även här har eleverna höjt sitt
genomsnitt.
Mimers årskurs 6 läsåret 12/13 Jämfört med Norrtälje kommun
Mimers årskurs 6 år 12/13 ligger under kommunen i alla betygsgenomsnitt totalt i alla
ämnen utom hk och slöjd. Vad beror detta på? Ett skäl, som gäller för NO/SO-betygen är att
de sattes som blockbetyg, vilket gav ett lägre totalbetyg i de ämnena. Från och med läsåret
13/14 sätter vi ämnesspecifika betyg. En fråga vi ställer oss är, om det på Mimer är lättare
att få bra betyg i ett praktisk-estetiskt ämne, än i ett teoretiskt ämne. Kan det i så fall bero
på att freinetpedagogiken lyfter fram handens arbete och att det därför är många praktiskestetiskt intresserade och begåvade elever som söker sig till freinetskolan Mimer. Det är
också så att vi har halvklass i de praktiska ämnena, medan de teoretiska ofta sker i helklass.
Kan det bidra till bättre resultat i ämnena?
Frågor för mellanstadiets lärare är: Sätter vi för låga betyg? Det har vi ännu för lite underlag
för att bedöma vad gäller åk 6. Använder vi lektionstiden effektivt? Är eget arbete-tiden på
schemat effektiv eller måste den styras upp mer? Personalresurserna ska inför nästa läsår
schemaläggas på ett annat sätt för att prova om det är en effektiv åtgärd för att förbättra
eget-arbete-tiden. Kan vi hjälpa alla elever på bästa sätt? Hur hjälper vi dem att nå högre?
Läsförståelsen är låg, och den har försämrats. Detta visar sig ju också i nationella
undersökningar såsom PISA. En åtgärd inför nästa läsår att lärarna på Mimers mellanstadium
ska bli tydligare med matriser och LPP: r och jobba ännu mer för att få eleverna tidigt att
22
förstå matriserna och LPP: r. Det är ju en nyckel till att eleverna ska nå högre; att de förstår
var de befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad som är nästa steg. Lärarna ska också
vara mer noga med att följa upp att uppgifter lämnas in och är godkända redan från åk 4.
Årskurs 7-9 13/14
Allmän kommentar
Läsåret 13/14 bestod årskurs 9 av endast 12 elever, vilket är ett för litet underlag för att dra
några långtgående slutsatser. En analys av resultaten utifrån dessa premisser ser ut som
följer.
Moderna Språk
I moderna språk var några elever i årskurs 9 väldigt språkbegåvade medan en del av gruppen
har haft stora svårigheter att nå kunskapskraven. I språk utmärker några elever sig med
riktigt bra resultat, vilket inte syns lika tydligt i andra ämnen.
Nationella prov i förhållande till betyg årskurs 9
Svenska
Några elever har presterat bättre på prov än vad de fått i slutbetyg. Proven mäter inte alla
förmågor vilket påverkar att det inte alltid stämmer med slutbetygen. I nationella proven
viktas dessutom några förmågor och kunskapskrav tyngre vilket det inte görs i slutbetygen.
Åtgärder
Fler Sokratiska samtal kommer att sätta in för att förbättra elevernas förmåga att analysera,
tolka, värdera och dra slutsatser. Dess förmågor behöver höjas efter analysen av Nationella
proven i svenska, framför allt då det gäller dessa förmågor utifrån textläsning. Sokratiska
samtal kommer även att bidra till att höja de förmågorna i No och i So, för att nämna några
ämnen. De förmågorna ligger inte extremt lågt men vi kan höja dem genom sokratiska
samtal. Eleverna är däremot duktiga muntligt, både i svenska och i engelska.
Engelska
Kunskaperna i engelska blir högre och högre. Däremot just detta år, är det
grammatikkunskaper och korrektheten i det fria skrivandet som ligger ovanligt lågt. Det kan
bero på elevgruppens sammansättning. Elevgruppen har haft olika engelsklärare under sina
år, fler än brukligt. De har haft tre olika lärare på tre år. Detta kan ha påverkat resultatet
negativt. Uppsatsämnena i engelska upplevdes av eleverna som väldigt tråkiga och
oinspirerande, samt två val som var väldigt lika varandra.
Matematik
Två elever presterade två betyg sämre på nationella proven än i slutbetyg. En av eleverna
mådde under sista tiden av skolan dåligt vilket även visade sig på provet. Två elever
presterade ett steg sämre än sitt slutbetyg. De hade vid andra tillfällen visat att de nådde
upp till kunskapskraven.
23
NO/kemi
En elev presterade ett betygssteg lägre på NP i slutbetyget. Eleven hade innan provet visat
på högre kunskaper än vad hen presterade på provet.
SO/geografi
Fyra elever presterade ett betygssteg sämre än på NP. Det förklaras bland annat av att
elever valde att inte använda hjälpmedel de har rätt att använda samt av andra individuella
skäl.
Analys av årskurs 9 över tid
Meritvärden
Från år 2010 går meritvärdet för årskurs 9 på Mimer uppåt. Några skäl till de senaste årens
höjning torde vara:






införandet av unikum
arbetet med matriser, vilket inneburit att lärarna på ett bättre sätt kan stödja elever i
specifika delar inom ämnen
införandet av LPP: r vilket inneburit tydlighet i vad som ska läras, hur det ska gå till
samt vad som ska bedömas och hur det ska gå till
förbättrade rutiner för elever med särskilda behov, till exempel dokumentation runt
åtgärdsprogram samt att behov upptäcks tidigare och då även att åtgärder sätts in
tidigare
Pojkar och flickors meritvärde närmar sig varandra.
Lärarnas behörighet i arbetslag 7-9 har ökat via de senaste två årens rekryteringar
Åtgärder
Det är av vikt att fortsätter vara tydliga i LPP: samt utveckla unikum så att det på bästa sätt
stödjer elevernas kunskapsutveckling. Att skriva i lärloggen på Unikum, när eleverna inte har
lämnat in arbeten, bedöms vara ett sätt att komma åt problemet med att arbeten inte
lämnas in. Det är av vikt att förbättra strukturen för återkopplingen till eleverna, så att detta
sker medan arbetet i fråga är aktuellt för eleven. En annan förbättringsåtgärd att hålla bättre
struktur i redovisningar. Nästa års utveckling av de elevledda utvecklingssamtalen, utifrån
enhetens kvalitetsutvärdering av dessa, bedöms ytterligare förbättra resultaten.
24
Slutbetyg årskurs 9 Norrtälje kommuns skolor 2012/13
Grundskolan - slutbetyg årskurs 9
Läsåret 2012/13
Vald organisation: Norrtälje
Antal
Elever
Kommunala
skolor
Bålbro skola
Grindskolan
Hallsta skola
Lommarskolan
Långsjöskolan
Länna skola
NorrsundElmstaskolan
Roslagsskolan
Rådmansö skola
Svanbergaskolan
Fristående skolor
Ekebyholmsskolan
Freinetskolan
Hugin
Freinetskolan
Mimer
Montessoriskolan i
Norrtälje
Viby friskola
Kommunala
skolor i urvalet
Samtliga skolor i
urvalet
Riket (samtliga
huvudmän)
Genomsnittligt
meritvärde
Andel (%)
behörig till
yrkespgm
Andel (%)
som nått
målen i alla
ämnen
Andel (%)
som ej nått
målen i ett
ämne
Andel (%)
som ej nått
målen i minst
två ämnen
36
24
52
51
45
30
199,9
209,8
201,3
181,4
186,8
184,2
80,6
75
80,8
72,5
77,8
73,3
58,3
75
75
54,9
60
63,3
..
.
..
..
..
..
..
..
..
37,3
35,6
..
38
137
20
52
200,7
210,2
200,5
209,6
86,8
86,9
~100
90,4
76,3
73
90
80,8
..
8
.
..
..
19
..
..
27
236,1
~100
81,5
..
..
22
232,4
~100
72,7
..
..
22
238,1
100
100
.
.
18
10
231,7
240,5
~100
..
83,3
..
..
..
..
..
485
200,5
82,5
70,3
7,8
21,9
584
206,5
84,2
72,4
7,9
19,7
95609
213,1
87,6
77
7,4
15,6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5,
A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det
genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne, dvs lägst E (tidigare G).
Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne.
Slutbetyg
År 2013 nådde 100 % av årskurs 9 elever på Freinetskolan Mimer målen i alla ämnen och
samtliga var behöriga till gymnasiets yrkesförberedande samt högskoleförberedande
25
program. Motsvarande siffra för Riket var 77 %. Det genomsnittliga meritvärdet för
Freinetskolan Mimer var 238,1, vilket är det näst högsta värdet i kommunen.
Slutbetyg och föräldrars utbildningsnivå
32 % av årskurs 9 elevers föräldrar (på Mimer) hade gymnasiet som högsta utbildningsnivå.
64 % av elevernas föräldrar hade eftergymnasial utbildning. Skolans uppgift är att så långt
det är möjligt kompensera för skillnader mellan elever och ge det stöd som varje enskild elev
behöver för att uppnå målen för utbildningen. Undersökningar visar att elever med
högutbildade föräldrar har ett högre genomsnittligt meritvärde. En slutsats man kan dra
utifrån freinetskolan Mimers resultat för åk 9 läsåret 12/13 är att skolan i hög grad har
kompenserat för denna skillnad. Samtliga elever var behöriga till gymnasiets
yrkesförberedande och högskoleförberedande program.
Fritidshemmet
Fritidshemmet och skolan har nära samverkan och vi strävar efter att personalen ska vara
anställd på heltidstjänster så att de inbegrips i båda verksamheterna. I våga-visaundersökningen för åk 2 anger 93 % av föräldrarna att fritidshem och skola samarbetar. Det
är en ökning med 10 procentenheter sedan förra året. 79 % anger att fritidshemmets
verksamhet är stimulerande och utvecklande för deras barn. Motsvarande siffra för föräldrar
i förskoleklass är hela 92 %. Föräldrar till de yngre barnen på fritids är genomgående nöjdare
med fritids än föräldrarna till barn i åk 2. I fritids plan för kommande år har lagts in att
utveckla verksamheten för de äldre barnen. En åtgärd för att förtydliga fritidshemmets
pedagogiska arbete för föräldrarna inför nästa år är att arbeta tydligare med pedagogiska
planeringar för fritids och att visa dessa på unikum.
Förskolan
På förskolan tas barnens idéer tillvara genom arbetssättet med Nyfiken på. Arbetssättet har
tillämpats ett par år. Barnen får en och en utöva inflytande över innehållet genom att
undervisningen planeras utifrån vad barnet är ”nyfiket på”. Övriga förskolekamrater och
pedagogerna studerar tillsammans det område barnet valt.
Varje år genomför Norrtälje Kommun tillsyn på samtliga fristående förskolor. Tillsynens syfte
är att kontrollera om verksamheten uppfyller de krav som följer av lagar och andra
föreskrifter. Tillsynen på Freinetförskolan Mimer skedde i februari 2014. Tillsynen hade fokus
på miljö och tillgängligt lärande. Ur protokollet:
Inom- och utomhusmiljön i en förskola ska utformas så att den stödjer och underlättar det
pedagogiska arbetet. Det ska vara möjligt att bedriva en varierad verksamhet som anpassas till
alla barn i verksamheten. Miljön ska främja lek och lärande av olika slag och miljön och
materialet ska utformas och användas så barnen får möjligheter till att ta del av skapande och
livliga aktiviteter samt även möjlighet att vila och delta i lugna aktiviteter.
Barnen ska mötas av en miljö som är utformad så att det finns möjlighet att pröva, undersöka,
utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera. Barn ska ges möjlighet att interagera och
samspela med omgivningen och att dokumentera, följa upp och analysera barnets
kommunikation med och mellan barn är en del av arbetslagets ansvar
26
Utbildningsinspektionen visade inte på några brister som måste åtgärdas. Det framkom
exempelvis att ”Miljön är utformad så att den är framkomlig, säker och åldersadekvat.
Förskolans miljö ger stöd till olika åldrars behov” och ”Verksamheten kännetecknas av en
kultur där observationer av, kommunikation med barnet och reflekterande diskussioner
emellan pedagogerna används som underlag för att utveckla och utmana barnets lärande.”
Utbildningsinspektörens skriftliga reflektioner i tillsynsprotokollet var:
Lokalerna är synligt anpassade för barn med fysiska funktionshinder som t.ex. nedsatt
rörelseförmåga. Breda dörrar – inga trösklar, möblering och inredning är placerade så att
lokalerna är rymliga och framkomliga. Miljön i övrigt verkar vara dynamisk och föränderlig, de
olika ”platserna” för utveckling och lärande verkar inte ha givna regler för vad som kan lekas
där eller hur materialet kan användas.
Från mitt utifrånperspektiv är miljön rörligt och ständigt anpassad till de barn som för tillfället
vistas i förskolan.
Min upplevelse av rummen är också att de erbjuder olika typer av verksamhet, olika projekt
och olika slags aktiviteter kan pågå där samtidigt. Det är också väldigt befriande att höra de
intervjuade vid flera tillfällen påtala att vissa förändringar i miljön beror på vad som
framkommit i kartläggning av trygga/otrygga platser d.v.s. miljön är delvis anpassad utifrån
barnens perspektiv.
Målområde 2 Bra system av pedagogiska insatser
Målområde 2 mäts genom:
 Elevledda utvecklingssamtal, skriftliga individuella utvecklingsplaner, unikum
 Förskolans utvecklingssamtal och utvecklingsscheman
 Ämnesteam och lärande möten
 Temaarbete
 Sambedömning
 Kollegial feedback
 Våga visa-undersökningen barn, föräldrar, personal
 Klimatundersökning personal och barn
 Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal
 Personalens årliga utvärdering av verksamheten
 Rektors granskning genom besök och observationer i verksamheten
 Barn- och elevhälsokonferenser
 Utvärdering vid återbesök på våren av föregående års avgångsklass
 Kommunens tillsyn av förskolans verksamhet
 Barn- och elevhälsokonferenser
 Insatser som gjorts internt och externt
 Kommunens tillsyn av förskolan
 Inskolningar och övergångar
27
Utvecklingssamtal och unikum
Freinetskolan Mimers modell för elevledda utvecklingssamtal har kvalitetsutvärderats inför
läsåret och utifrån detta har åtgärder vidtagits. Det ser lite olika ut i de olika arbetslagen,
nedan följer några exempel:
Elevledda utvecklingssamtal och unikum Arbetslag 4-6
 Checklista ska vi göra till barnen så att de kan fylla i vad de har gjort så att de är klara
med allt när föräldrarna ska komma hit.
Eleverna ska:
 Läs kommentarerna på LPP: r i alla ämnen.
 Tänk ut förslag till mål.
 Prata med alla lärare.
 Plocka fram material de ska visa på mötet.
Vad ska föräldrarna/eleverna göra hemma/här?
 Läs lärarkommentaren på Unikum tillsammans.
 Vad är du stolt över i alla ämnen?
 Vad tycker du går bra? Vad har du lärt dig i de olika ämnena?
 Vad vill du förbättra? Barnen och läraren har ju samtalat om detta innan så de
förslagen står ju på LPP: r längst ner.
 Ta med en kommentar eller fråga från några ämnen att diskutera till mötet med
mentorn.
 Finns det något övergripande i ämnena som ni kan se att du kan utveckla? Hur skulle
du vilja förbättra det? Vilken hjälp behöver du?
Lärarna ska prata med alla elever enskilt eller i liten grupp. Specialschema v 35-36 för dessa
samtal.
Ämnesteam och lärande möten
Matematiklyftet
Matematiklyftet genomfördes av enhetens samtliga matematiklärare årskurs 1-9, samt att
en matematiklärare hade uppdraget som handledare för kommunens matematiklyft. En
utvärdering bland eleverna i Norrtälje kommun visar att:




Matematiklyftet har inneburit att eleverna vågar mer, fler elever har fått möjlighet
att visa sina förmågor (även elever i behov av särskilt utmanande undervisning).
Upplägget fungerar även bra i större grupp och fler elever vågar göra fel.
Eleverna har tyckt det varit spännande med fler pedagoger i klassrummet och
spännande med annat materiel på lektionerna.
En del elever har ”tänt till” och blivit kreativa.
Samarbetet mellan eleverna har ökat.
En utvärdering bland lärarna inom matematiklyftet i Norrtälje kommun visar att:
28




Förstår mer vilka tankemönster som kan ligga bakom elevers ”felsvar”.
Den stora behållningen är metoder – inte matematiken. Många metoder som varit
bra. Nya sätt att tänka.
Matematiska förmågor har tydliggjorts – fungerar inte att bara att utgå från The Big
Five.
Förmågan att argumentera har använts oftare.
På Freinetskolan Mimer fortsätter matematiklyftet i egen regi under läsåret 14-15. Fyra
träffar är inplanerade under ht -14. Lärarna diskuterar då texter från skolverkets lärportal
och berätta om de lektioner de har provat. På så vis fördjupas kunskapen inom området
problemlösning. Området består av 8 delar och man arbetar med två delar/ träff.
Sambedömning och likvärdighet i betyg och bedömning
Enhetens lärare har följt planen för sambedömning och sambedömt tillsammans i
ämnesteam dels på Mimer och dels mellan Mimer och systerskolan Freinetskolan Hugin.
Lärarna på högstadiet utvärderar att sambedömningen med Hugin är väsentlig och ökar
likvärdigheten.
Enhetens lärare arbetar med bedömningsdagar enligt ett speciellt schema i slutet av
terminerna, då de i lugn och ro får sitta med bedömningar medan andra lärare har hand om
undervisningen. Detta utvärderas av pedagogerna som värdefullt i arbetet med att
kvalitetssäkra bedömningarna.
Temaarbete
Freinetskolan mimer har tagit fram en tre-års-modell för det tematiska arbetssättet för åk 19 sedan läroplanen Lgr 11 infördes. Modellen har prövats under två läsår och nödvändiga
revideringar har genomförts under läsåren som gått. Modellen ska utvärderas hösten 2014
och revideras inför nästkommande treårsperiod läsåren 15/16-17/18. Lärarna utvärderar att
temaarbetet fungerat bättre än det första läsåret med Lgr 11, men att det fortfarande finns
mer att utveckla. Utvecklingen handlar bland annat om att få till det som är kärnan i
freinetpedagogiken och även finns inskrivet i läroplanen: elevernas inflytande. Lärarna
menar att Lgr 11 gör att innehållet blir mer styrt och upplever betydligt mindre frihet i
temaplaneringarna än med tidigare läroplan. De menar dock att ju mer de blir förtrogna med
Lgr 11, desto bättre kommer temaarbetet att bli. På förskolan fungerar temaarbetet mycket
bra och arbetssättet med Nyfiken på gör att barnens inflytande blir stort.
Verkstadsarbetet
Verkstadsarbetet utvärderas som väl fungerande, att det är ett område där
freinetpedagogiken får blomma ut. På förskolan använder man mycket material från skogen.
Närheten till skogen är ett väsentligt inslag i den pedagogiska planeringen både på förskola,
fritidshemmet och i skolan. Samarbetet med Naturgården Färsna upplevs som ett vinnande
koncept och ska utökas till nästa läsår, då vi ingått avtal med dem för samtliga stadier och för
förskolan. I utepedagogiken får barnen utveckla andra färdigheter och barn som presterar
29
lågt i övrigt skolarbete kan mycket väl vara de som presterar högst i utepedagogiken. Det
sociala samspelet sker på delvis andra villkor än i klassrummet
Eget arbete-tid på elevernas schema
I en del grupper, framför allt på mellan- och högstadiet, utvärderas av lärarna att eget
arbete-tiden på schemat fungerar otillfredsställande. En del elever får lite eller ingenting
gjort. Olika åtgärder har prövats för att komma tillrätta med det. Viss framgång har skett då
eleverna får mer styrd eget-arbete-planering och det är något som fler arbetslag har prövat
på. En del elever menar att eget-arbete-tiden är väsentlig för arbetet med individuella mål.
Vi får fortsätta undersöka hur elever och lärare upplever eget-arbete-tiden samt vilka
åtgärder som eventuellt behövs.
Våga-visa-undersökningen
Elever årskurs 8
Eleverna i årskurs 8 visade på låga resultat inom områden som:
 Jag tycker det är roligt att gå i skolan”
 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer
 Lärarna talar om för mig när jag lyckats bra
 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter
 De vuxna i skolan bryr sig om mig
Vid analys av resultatet visade det sig att det rent allmänt var tidpunkten för undersökningen
som kan förmodas vara skälet till de låga resultaten på frågorna. Lärarna hade precis vid
tidpunkten för undersökningen gått in och förbjudit snöbollskastning samt stängt av en
korridor på grund av att elever misskött sig där.
Många andra svar i årskurs 8 låg väldigt högt, såsom:
 lärarna hjälper mig om jag behöver
 att vi har bra lärare
 jag känner mig trygg i skolan
 eleverna i min skola bryr sig om varandra
 skolan arbetar mot kränkande handlingar
 jag behandlas väl av andra elever
 de vuxna griper in om någon behandlas illa
 lärarna ger mig sådana kunskaper att jag får en god grundutbildning för fortsatta
studier
Barn- och elevhälsokonferenser
”En väg in”5 genomfördes från vårterminen 2014, vilket utvärderas av personalen (både
pedagogerna och elevhälsoteamet) som en väl fungerande modell för elevhälsan. Teamet
har haft fullbokat i stort sett varje mötestillfälle, men lärarna har inte upplevt att det funnits
för få tider att tillgå. Det har varit lagom. Ett önskemål är att även kurator ska kunna sitta
5
Se avsnittet Mimers resurser under året i inledningen
30
med på mötena, men det är för närvarande oförenligt med de tider som gäller för mötena.
Kurator kontaktas alltid i förekommande fall, enligt Mimers arbetsgång för elevhälsan.
Särskilt stöd och åtgärdsprogram
57 elever hade åtgärdsprogram under läsåret 13/14. Vi räknar med att antalet kommer att
minska näst läsår, då förändringar sker i arbetet med elever med behov av särskilt stöd. Då
införs begreppet ”extra anpassningar”, vilket inte kommer att behöva dokumenteras i ett
åtgärdsprogram.
Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i
skolan
Skollagstiftningen skärptes i och med den nya skollagen6 vad gäller elevers närvaro i skolan.
En av artiklarna i Barnkonventionen erkänner barnets rätt till utbildning. Länderna som
undertecknat konventionen åtar sig att vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden
närvaro i skolan.
Ogiltig frånvaro ska numer även noteras i terminsbetygen. På Mimer har vi alltid haft som
rutin att kontakta föräldrarna samma dag om elever inte har giltigt skäl till sin frånvaro.
Detta är nu även inskrivet i lagstiftningen. På mimer har det vid sex tillfällen under läsåret
rapporterats till föräldrar på högstadiet om att elev haft ogiltig frånvaro vid enstaka lektion.
Det får anses som en väldigt låg siffra för ett högstadium med cirka 65 elever.
Många verksamheter i Sverige har enligt Skolverket7 visat sig behöva stöd för att komma till
rätta med frånvaro. Frånvaroproblematik har även lyfts fram i media under året. På Mimer
har vi sett en alarmerande ökning av andelen elever med problematisk frånvaro8, framför
allt på högstadiet. Oftast har det handlat om elever som börjat sin skolgång sent på Mimer,
på högstadiet, som då kommer in med en historik av problematisk frånvaro. Det kan se
väldigt olika ut vilka utredningar och åtgärder som gjorts under dessa bakomliggande år. En
fristående skola ska anmäla till hemkommunen om en elev inte uppfyller skolplikten.
Norrtälje kommun införde hösten 2013 nya rutiner för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro
och för att bevaka skolplikt. Anmälningarna följs upp av kommunen och en återkoppling till
skolan görs. Rektor har i larmrapporten till Norrtälje Kommun i september 2014 även
alarmerat kring det växande antalet så kallade hemmasittare.
Det är viktigt att uppmärksamma hög frånvaro tidigt, att utreda och åtgärda. Mimer har tagit
fram nya rutiner för detta arbete, i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Mimer har tillsett
att kurator och annan elevhälspersonal fått utbildning inom detta. Inför kommande läsår
görs resursomfördelningar på Mimer för att förebygga och för att åtgärda.
6
2010:800
Allmänt råd 2012
8
Sk ”Hemmasittare”
7
31
Maten
Maten och matsalen är en viktig del på Mimer. Vi jobbar mycket med att maten ska vara en
stund av lust. Lunchen som serveras lagas till i Mimers eget kök och lagas oftast helt från
grunden. Specialkosten tillagas också där. Maten är näringsriktig och en strävan efter lokala
produkter styr inköp och leverantörer. På fritidshemmet och i förskolan arbetar man
målmedvetet för att minska sockret i de frukost- och mellanmålsalternativ som serveras.
Köket jobbar enligt SMART-konceptet:
S - större andel vegetabilier
M - mindre tomma kalorier
A – andelen ekologiskt ökas
R – rätt kött och grönsaker
T – transportsnålt
SMART-konceptet blir något mer kostsamt för enheten vad gäller råvarukostnad. Maten som
serveras på Mimer bedöms som mycket god av de flesta barn och av all personal på Mimer.
Varje år tilldelas vårdnadshavarna till barn på Mimer varsin matkupong, så att de kan komma
och äta under lunchen för att bilda sig en uppfattning om lunchens kvalitet. Antalet föräldrar
som utnyttjar sin kupong har ökat för varje år och i år var det cirka 30 stycken. Arbetet med
matrådet har fortsatt. Matrådet möttes ett antal gånger under läsåret.
Kontroller från Bygg- och miljönämnden genomförs regelbundet avseende
livsmedelsverksamheten på Mimer. Senaste kontroll genomfördes i oktober 2012 och visade
på inga avvikelser.
Inskolning och övergångar
De senaste två läsåren har freinetskolan Mimer utökat sin verksamhet framför allt i de yngre
åldrarna, då enheten tar in 20 elever i förskoleklassen varje höst (istället för som tidigare
12). Inskolningen i förskoleklassen har då skett genom att Mimers personal besöker de
förskolor som barnen kommer ifrån, samt att barnen besöker Mimer vid flera tillfällen, redan
på vårterminen. Det har visat sig mycket framgångsrikt och förutsättningarna för att
övergången från förskola till förskoleklass ska bli framgångsrik bedöms ha ökat avsevärt
genom det här systemet för inskolning, som innebär att förskolebarnen i större utsträckning
är förberedda på vad som väntar. Att i tid få ett grepp om den blivande förskoleklassens
behov av särskilt stöd är viktigt för att klara övergången från förskola till skola så bra som
möjligt.
Föregående års avgångsklass
15 (av 22) elever från föregående års avgångsklass deltog i utvärderingen efter ett år i
gymnasiet. Eleverna visar en spridning på olika utbildningar, såsom (inom parentes: antal
elever)
 samhällsvetenskap (2)
 textil och design (2)
 naturvetare (4)
 handels (2 varav 1 ishockeyprofil)
32



teknik (3)
teater/musikal/film/media (5)
Barn och fritid inriktning idrott (1)
Cirka hälften av eleverna pendlar till Täby, Stockholm eller Uppsala. Ett par elever har bytt
program under sitt första år, men de flesta har gått kvar och är nöjda och trivs bra med sina
utbildningar. En av freinetskolan Mimers ledstjärnor är: Här är alla olika. Vid en analys av
årskurs 9 års gymnasieval kan slutsatsen dras att eleverna valt väldigt olika inriktningar,
vilket kan ses som en effekt av att eleverna på freinetskolan Mimer får utveckla olika
talanger och intressen.
Så här utvärderar elevårgång 1997 Freinetskolan Mimer efter ett år på gymnasiet:
Bra med freinetskolan Mimer
att inte ha en massa prov
med mycket redovisningar, man är väl
förberedd och säker
att vi fått träna på att ge respons på
varandras arbeten
samarbetet mellan lärarna/temaarbetet
Vad kan freinetskolan Mimer bli bättre på?
mer prov, studieteknik
kemilabb - säkerhetsgenomgång
formler i fysik ”accelerationen”
moderna språk, svårt med många
lärarbyten
att lärarna pratar med varandra
maten
Precis såsom tidigare års utvärderingar visar, har även de olika eleverna i denna avgångsklass
olika syn på om Mimer ska arbeta mer med prov eller inte. En sak som tidigare
avgångsklasser lyft upp, är att lärarna ska vara hårdare på deadlines på arbeten. Det kom
inte fram i den här utvärderingen. Lärarna på Mimers högstadium menar att ett skäl till att
eleverna inte lyfter fram det så tydligt längre är att lärarna menar att de blivit bättre på att
kräva av eleverna att deadlines ska hållas, även om det fortfarande finns mer att jobba på
med det.
En sammanställning av tidigare års avgångsklassers synpunkter visar på följande:
Bra med freinetskolan Mimer
Att man lärt sig arbeta självständigt, klara
sig själv, ta sig an problemet
Att Mimer använder matriser är bra, en del
lärare på gymnasiet gör det
Lärarna på Mimer hade koll hur man sätter
betyg, lärarna på gymnasiet sätter olika
betyg, de verkar inte ha koll
33
Vad kan freinetskolan Mimer bli bättre på?
Det är svårare på gymnasiet nu, den nya
Gymnasieskolan är annorlunda
Var hårdare på deadlines. Kanske ge nya
uppgifter snabbare så att det blir
jättemycket arbeten för de som inte lämnar
in
Mer läxor, mer studieteknik
LPP: r mycket bra, då blev allt glasklart
I SO önskvärt att lära sig mer om händelser
än om personer
Bra att lära sig skriva egna texter, att inte
kopiera text
Bra att lära sig fotnoter och vetenskapliga
uppsatser
Bra att vi har en-till-en-datorer
Målområde 3 Obundet tänkande och skapande människor för
framtiden
Målområde 3 mäts genom:
 Sokratiska samtal
 Elevledda utvecklingssamtal, skriftliga individuella utvecklingsplaner, unikum
 Förskolans utvecklingssamtal och utvecklingsscheman
 Klimatundersökning personal och barn
 Våga visa-undersökningen barn, föräldrar, personal
 Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal
 Personalens årliga utvärdering av verksamheten
 Rektors granskning genom besök och observationer i verksamheten
 Kollegial feedback
 Barn- och elevhälsokonferenser
 Utvärdering vid återbesök på våren av föregående års avgångsklass
 Kommunens tillsyn av förskolans verksamhet
Sokratiska samtal
Fler sokratiska samtal än tidigare har genomförts både förskola och i f-3. I 7-9 har
resonemang förts om huruvida en lärare/månad ska vara ansvarig för samtalen, så att det
blir en spridning.
All personal är nu utbildad på Sokratiska samtal och de nyutbildade har vid flera tillfällen
under vårterminen 2014 hållit i sokratiska samtal med personalgruppen.
Elevledda utvecklingssamtal
Eleverna väntar sig att få snabb feedback av lärarna. Den feedback som sker på Unikum tar
tid, vilket upplevs som frustrerande av vissa elever. Det är viktigt att lärarnas feedback på
elevernas arbeten sker fortlöpande, att den formativa bedömningen sker på olika nivåer: på
lång sikt på Unikum, snabbare återkoppling direkt på arbeten.
Fritidshemmet
Pedagogerna på Fritidshemmen på Freinetskolorna Hugin och Mimer har under vårterminen
varje år ett Lärande möte tillsammans. Temat för årets möte var: Tillgängligt lärande.
Förbättringsområden som framkom var:
34






Lätt till verkstan
Levande och föränderlig miljö
Tid för reflektion
Vikten av att spegla barnen, deras intressen
Sokratiska samtal
Fokus på barnens lärande – hur förmedlas det till föräldrarna?
Mål som sattes upp var att det under nästa läsår ska finna pedagogiska planeringar (PP) även
för fritidshemmet. Eleverna ska kunna utvärdera de nationella målen som gäller för fritids.
På lill- och stor-fritids har man gemensam verkstad, vilket utvärderats som mycket bra.
Kontinuitet
En riskbedömning inför omorganisationen av arbetslag f-3 till två arbetslag från och med
höstterminen 2014 visade på följande risker:
35
Risk
Inte lika lätt att rådda runt
med personalen, kan XX ha
ett övergripande ansvar för
båda lagen?
Vikariekostnaden kan dra
iväg om man inte gör en bra
plan.
Hur fördelar man spectiden?
Åtgärd
XX fortsätter att samordna
Ansvarig, klar när
Nya lagledarna
HT start 2014
Ledningsgruppen gör en
resursfördelning
Ledningen
HT start 2014
Lagens möten, när var för
sig, när tillsammans. Hur
samordnar och hjälper man
varandra? Hur samordna
med förskolan?
Se över mötesplanen
De nya lagledarna
tillsammans med lagen
HT start 2014
Ingen risk bedömdes som allvarlig.
Feedback till personal
Feedback till personal sker genom rektors besök i verksamheten varje år samt genom
kollegial feedback mellan personal
Rektor/förskolechefs feedback och observationer
Feedbacken skedde med Skolinspektionens råd för lektionsobservationer samt
sammanställning och Framgångsrik forskning, som underlag. Föregående års observationer
på Mimer hade innefattat alla områden i observationsunderlaget:
1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö
2. Tydlighet i mål och innehåll
3. Individanpassningar, stöd och utmaningar
4. Återkoppling och reflektion över lärandet.
Observationerna visade då att ett fokus på område 4 var intressant, varför fokus lades på det
samt på område 2 i observationerna och feedbacken 2014. Även valet av personalens
sommarbok: Det tänkande klassrummet (Pihlgren, 2013) var inriktat mot återkoppling och
reflektioner över lärandet. Det visade sig underobservationerna 2014 att det var relativt stor
spridning på vilka värden pedagogerna uppnådde inom område 2 och 4. Bakomliggande skäl
är exempelvis att just den lektion rektor besökte hade större fokus på färdighetsträning eller
helklassgenomgång än på mål och återkoppling i lärandet, eller att medarbetare behöver
kompetensutveckling inom dessa områden. Hela Mimers personalstyrka kommer att arbeta
med att utveckla dessa områden under kommande läsår enligt planen för
kompetensutveckling 14/15. 9
9
Se Utvecklingsmål för hela Mimer
36
Kollegial feedback
Den kollegiala feedbacken skedde i år inom arbetslagen, enligt Mimers modell för kollegial
feedback. Det utvärderas av personalen som mycket givande och utvecklande. Ett förslag
som kom upp var att genomföra den kollegiala feedbacken i lag, varje år (istället för som
tidigare, varva med kollegial feedback i par vartannat år) och då sprida ut den över hela året.
Vartannat år sedan fyller man dessutom på med den kollegiala feedbacken i par, som då sker
under en mer koncentrerad tidsperiod. Systemet kommer att prövas kommande läsår.
Målområde 4 Trygghet
Målområde 4 mäts genom:
 Trygga otrygga platser undersökningen
 Våga visa-undersökningen barn, föräldrar, personal
 Klimatundersökning barn och personal
 Sokratiska samtal
 Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal
 Årlig utvärdering av arbetslagen
 Terminsutvärderingar elever
 Rektors granskning genom besök och observationer i verksamheten
 Barn- och elevhälsokonferenser
 Utvärdering vid återbesök på våren av föregående års avgångsklass
 Kommunens tillsyn av förskolans verksamhet
 Personalens årliga utvärdering av verksamheten
 Kuratorns och skolsköterskans verksamhetsberättelser
 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förebygga ohälsa
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot
utbildningens mål ska stödjas10.
Skolsköterskan är i tjänst på Mimer cirka 11 timmar/vecka, vilket är en något utökad tid
jämfört med föregående år, då tiden var 10 timmar/vecka. Skolsköterskan har under läsåret
genomfört 107 stycken hälsobesök av elever i åk 2, 4, 6 och 8 samt 8 hälsopromenader med
enskilda elever. 70 vaccinationer har genomförts. Till den öppna mottagningen har det
kommit 68 elever under läsåret. De vanligaste orsakerna är rådgivning, enklare sjukvård
samt stödsamtal. 77 samtal med föräldrar har genomförts och 21 med lärare. Skolsköterskan
har deltagit i 18 elevstödsteam och fem elevhälsokonferenser. Skolläkaren har konsulterats
vid sex tillfällen och även deltagit i elevhälsokonferens.
Mimers kurator arbetar en dag per vecka. Kurator arbetar förebyggande i olika elevgrupper
och med handledning av personal. Kurator tar emot samtal från föräldrar, per telefon och
även personliga besök. De flesta elevbesöken är från mellanstadiet. Ett mål inför nästa läsår
är jobba för att även fler elever från högstadiet ska besöka kurator, och att fler pojkar ska
10
Skollag SFS 2010:800
37
hitta dit. Som det är nu är den absolut övervägande delen av de enskilda besöken från
flickor. Kurator har genomfört kompetensutveckling inom exempelvis
”hemmasittarproblematik”.
Freinetskolan Mimer införde under pågående läsår en ny modell för elevhälsan: En väg in,11
Skolsköterskan, liksom övriga inom elevhälsoteamet, utvärderar modellen som mycket
effektiv och ändamålsenlig och en vidareutveckling av modellen sker inför kommande läsår,
då bland annat en funktion för handledning till resursassistenter kommer att inrättas.
Förebygga tillbud
Enhetens plan för Våld, hot, olycka, brand, kris reviderades i och med Arbetsmiljöverkets
tillsyn 2014.
Enhetens Likabehandlingsplaner, en gällande skolan och gällande förskolan, ligger till grund
för arbetet med att främja, förebygga, åtgärda och följa upp arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling.
I årskurs 8 anger 83 % av eleverna att de behandlas väl av andra elever på skolan. 88 % anger
att de känner sig trygga på skolan. 90 % av eleverna i åk 5 Våga-Visa-undersökning anger att
de känner sig trygga i skolan.
De sokratiska samtalen utvärderas i personalens årliga utvärdering (tvärgrupper) som
ovärderliga för att skapa trygghet. Övrigt som nämns som viktiga inslag är: klassråd,
Charlieövningar och dramaövningar. Viktigt att alla vuxna reagerar på dåliga attityder och
säger ifrån och även vägleder i hur man kan säga istället: ”nu lät du så här. ---- , pröva säga så
här istället: --- .
Några stölder av kontanter ur elevers fickor/väskor skedde under läsåret. Viss skadegörelse
av skolmaterial skedde, framför allt på högstadiet. Arbetet med att förebygga och åtgärda
stölder och skadegörelse intensifierades. Det var svårt att få skadegörelsen på högstadiet att
upphöra. Även om det handlar om till synes små saker, till exempel förstörelse av pennor, är
det oacceptabla handlingar och speciellt allvarligt att det inte upphörde trots mängder av
åtgärder. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det stora flertalet av eleverna
sköter sig helt exemplariskt och att de är bekymrade över förstörelsen.
Både personalens och elevernas utvärderingar visar att det är önskvärt att Mimer oftare
blandar åldersgrupper i olika projekt. Allt från enkla övningar för att exempelvis åskådliggöra
vilka alla på Mimer är, till att samarbeta inom temaområden och på raster.
Det har upplevts som tryggt både bland personal och elever att det är två rastvakter ute på
gården.
11
Se Mimers resurser under året/ Viktiga händelser under året
38
Trygga/otrygga-platser-undersökningen
Trygga/otrygga-platser-undersökningen är ett av underlagen inför den årliga planen mot
diskriminering och kränkningar, se nedan. På förskolan intervjuas de äldsta barnen om
trygga/otrygga platser. En årlig plan för trygga platser har tagits fram utifrån intervjuerna.
Mål: fler möjligheter till varierad lek och fler möjligheter att ta tillvara på barnens förslag.
Mål: fler planteringar utomhus, möjlighet till kompost. En aktivitetstavla utomhus.
Förskolan arbetar med att göra fler rum i rummen, för att öka tryggheten och främja leken.
Vid utvärdering i juni 2014 framkom det bland annat att det är viktigt att fortsätta ha
”micromöten” med barnen där de får uttrycka sina förslag.
Målet att ha mer styrda aktiviteter på rasten ska kvarstå för f-3. Det är alltid minst två vuxna
och barnens resurspersoner ute på rasterna och en vuxen i hallen, som hjälper till under
rasten i f-1 med påklädning, toalettbesök, omplåstring mm.
I 4-6-laget sattes åtgärder in för att öka tryggheten i hallen, vilket utvärderades före
sportlovet 2014. Då hade det förbättrats.
I årskurs 7-9 sattes åtgärder in efter analys av trygga/Otrygga-platser-undersökningen
avseende: korridoren, entrén, arbetsdisciplin i klassrummen, busshållplatsen, uppförande på
resor. En särskild enkät om idrotten genomfördes också utifrån resultatet på
undersökningen, se målområde 5. På vt -14 hölls en storsamling angående arbetsmiljöregler
och resultatet på Trygga/Otrygga platser. Eleverna fick komma med förslag om vilka
åtgärders som skulle vidtas. Vid mötet togs också skollagens skrivning om Trygghet och
studiero upp.
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Den årliga planen för 2014 omfattar 10 punkter för skolan och tre punkter för förskolan.
Planen berör områden såsom:
 hallar
 toaletter
 duschning
 busshållplats
 social medier
 fotbollsplanen
 storgården på förskolan
 lekrum på förskolan
Vid en övergripande uppföljning i ledningsgruppen i oktober 2014 visade det sig att samtliga
områden åtgärdats.
Föreläsningar om Grooming – Internet som riskmiljö
I september 2013 genomfördes en utbildningsdag tillsammans med freinetskolan Hugin med
föreläsare Mats Anderson i ämnet Internet som riskmiljö. Föreläsningen var uppdelad i fyra
delar: för elever från mellanstadiet samt högstadiet, för personal, samt på kvällen för
39
föräldrar. Samtliga grupper menade att utbildningen var mycket lärorik och intressant.
Uppslutningen på kvällen, då föräldrar var inbjudna, var låg. Det var förvånande att så få
kom. Föräldrar har efterlyst mer information om Internet som riskmiljö och det är en fråga
som är högaktuell i samhällsdebatten.
Vi bjöd även in andra skolor, eftersom så få var anmälda, men intresset var lågt även där.
Det kan säkert till viss del förklaras av kort varsel.
Klimatundersökning
Lag f-3
I förskoleklass framkommer det att det är mycket konflikter. Åtgärder som vidtas är att lyfta
det positiva, stärka, träna barnen att leka i början t ex ha parkamrater – gärna utomhus
också, jobba med samarbetsövningar. Att träna att dela med sig av gemensamma saker är
viktigt. Många konflikter händer i hallen. Personalen förstärker sin närvaro där. Två i
personalen har utbildats inom rastaktiviteter. Kurvan för åk 1-2-3 ser betydligt bättre ut.
Personalens kurva visar att arbetslag f-3 är på den innovativa kurvan, med några toppar på
idéstöd och debatt/mångfald. Väldigt viktigt att man inte känner sig ensam i det som är
jobbigt, det gör man inte. Laget har tajtas ihop. Det har varit ganska god personaltäthet på
fritids på våren.
Våga-visa-enkäten föräldrar i årskurs 5
Svarsfrekvensen för föräldrar årskurs 5 var 71 %. Undersökningen visade bland annat att
endast 73 % av föräldrarna tyckte att det stämde mycket bra/ganska bra att ”Skolan arbetar
medvetet mot kränkande handlingar som t ex mobbning”. Hela 20 % anger att de inte vet.
Målet är att öka föräldrarnas kännedom om hur arbetet går till. Tidigare år har 100 % av
föräldrarna svarat Stämmer mycket bra/stämmer bra, på denna fråga. Det är alltså en
försämring gentemot tidigare år.
Barnkonsekvensanalyser och riskbedömning
Riskbedömning: Inskolning till förskoleklass
Enheten har bedömt att inskolningen till förskoleklass måste förändras och förlängas och
inledas tidigt på vårterminen. Det nya upplägget innebär att de nya eleverna besöker skolan
vid sex tillfällen. På programmet står då att äta lunch en gång i matsalen och att vara på
fritids. Alla föräldrar har ett inskolningssamtal under våren med pedagogerna. Skolan har
även haft samtal med förskollärare, förskolechef, NPF-pedagog från några av förskolorna där
barn med särskilda behov har gått och fått en bra bild av barnens behov innan de började.
På så sätt kan tilläggsbelopp sökas redan på vårterminen, i samarbete med den avlämnande
förskolan. Detta är ytterst väsentligt för att mottagandet ska fungerar så bra som möjligt.
Riskbedömning: Utökning av antalet barn till 30 barn på förskolan samt utökning av personal
på förskolan
Risker som identifierades gällde lokalanvändning, arbetslagsmöten och förändrade
arbetstider. En plan gjordes för att eliminera riskerna och utvärderas i slutet av 2014.
40
Trygghets-undersökning Trygg i Norrtälje Kommun
En undersökning, Trygg i Norrtälje, genomfördes av kommunen och Freinetskolan Mimers åk
7 och åk 9 deltog. Undersökningen berörde frågor om droger, spelberoende, huvudvärk,
nedstämdhet, sömn, magbesvär, livsglädje, mobbning, fritidsaktiviteter, rädslor, brottslighet.
Enkäten visade att enstaka elever upplevt mobbning eller trakasserier via internet eller
sms/mms under läsåret samt även att elever deltagit i att trakassera via nätet/sms/mms. På
frågan om var de elever som dricker alkohol, får tag i alkohol, uppger de svaren: mina
föräldrar bjuder hemma, mina föräldrar köper, annan vuxen som köper ut åt mig, blir bjuden
eller köper på fest, från mina föräldrar utan lov. Enligt undersökningen röker ingen elev i åk 7
eller åk 9 på Mimer, även om några anger att de har prövat.
Hantera tillbud
Ett olycksfall då ett barn skadade tänderna inträffade på skolgården. För att undvika
framtida liknande händelser gjordes en ändring i konstruktionen av hyllan som barnet
sprungit in i.
Rapporter har skrivits och åtgärder har vidtagits på olika nivåer då elever hamnat i allvarliga
konflikter. Föräldrar informeras alltid samma dag det inträffat något sådant, och
tillbudsrapporter skrivs av personalen. Där framgår vad som inträffat, hur man rett ut
situationen och vilka åtgärder som vidtagits och ska vidtas framöver.
Hantera brott
Brott polisanmäls alltid. En allvarlig anlagd brand skedde på skolgården en sen kväll i april
2014 och polisanmäldes. Enhetens krisplan användes för att hantera efterverkningar av
branden. Branden föregicks av ett antal nätter med skadegörelse i form av klotter och
sönderslagna rutor, som polisanmäldes. Vid sammanlagt sex tillfällen under året har
polisanmälan om klotter gjorts. Skolan ligger på en relativt undanskymd plats och ofta håller
gäng till på gården på nätterna och lämnar spår i form av ölburkar och fimpar.
Hantera diskriminering och kränkande behandling
Alla inträffade kränkningar anmäls till rektor/förskolechef, som anmäler till huvudmannen.
Ett tiotal anmälningar har skett under läsåret. Vid hantering av kränkningar skrivs alltid en
rapport om vad som inträffat och vilka åtgärder som ska vidtas, samt hur arbetet ska följas
upp. Samtliga kränkningar har upphört, de flesta i direkt anslutning till att de inträffat.
Kränkningarna har skett på olika ställen förutom på skolans område, såsom på bussen och i
sociala medier. En familj har varit mycket missnöjd med enhetens sätt att hantera
kränkningar. Våga-visa-undersökningen visar att 100 % av föräldrarna i åk 5 anser att deras
barn är trygga i skolan men endast 73 % anser att skolan arbetar medvetet mot kränkande
handlingar. Inte heller bland elever i arbetslaget upplevs att skolan till 100 % arbetar mot
kränkningar (87 %). I Våga-visa-undersökningen för lärare menar 100 % av lärarna att de
ingriper om de upptäcker att en elev utsätts för kränkningar. Vår analys är att det finns
brister i information till föräldrar hur enhetens arbete mot kränkningar sker och vi planerar
att förbättra informationen.
41
Kontinuitet
Kortsiktiga och långsiktiga mål sätt upp för platser där incidenter och kränkningar sker,
exempelvis fotbollsplanen. Under läsåret blev stämningen på fotbollsplanen bättre, men det
finns mycket mer att arbeta med där. Under nästa läsår ska ett fotbollsråd, bestående av
elever och idrottslärare, tillsättas. Målet är att komma tillrätta med de oegentligheter som
inträffar där.
Maten
Mimers kök tillagar maten från grunden. Varje dag erbjuds också en stor salladsbuffé med
grönsaker och olika röror. Individuella behov av specialkost tillgodoses på ett
tillfredsställande sätt.
I våga-visa-undersökningen anger 58 % av eleverna i åk 8 att de serveras näringsriktig och
god mat i skolan, medan 29 % anger att de inte gör det. Motsvarande siffror för åk 5 är 67 %
respektive 33 %. En analys vi gör är att elever som gått hela sin skoltid på Mimer inte har så
mycket att jämföra med, vad gäller skolmat. Det visar sig varje år att de elever som gått ut åk
9 på Mimer och börjat på gymnasiet, kommer tillbaka till Mimer och berättar att de inte
visste ”hur bra de hade det” vad gäller skolmaten på Mimer. De vuxna, som kan jämföra med
till exempel restaurangers utbud av Dagens lunch, menar att maten på Mimer håller mycket
hög kvalitet och att salladsbuffén är outstanding. En åtgärd vi försökt att få till, men ännu
inte lyckats med, är att servera två olika lunchalternativ några dagar i veckan. Detta för att
eleverna ska kunna uppleva att de får en god måltid genom de alternativ som erbjuds, även
om de inte uppskattar det som står på huvudmenyn. Alla vårdnadshavare får en matkupong
per läsår, för att komma och prova maten på Mimer. 92 % av föräldrarna i åk 8 (av de som
svarat på enkäten) menar att deras barn serveras god och näringsriktig mat i skolan. 95 % av
föräldrarna på Mimers förskola anger att deras barn servereras god och näringsriktig mat i
förskolan.
Miljön
Det är brist på mindre rum för specialundervisning samt för viss del av administrativ- och
elevhälsopersonal. Elevhälsan delar rum med ekonomiavdelningen/ledningen/syv och det
hela bygger på att denna personal kan arbeta olika dagar. Det fungerar tillfredsställande,
men är skört. Det vore optimalt att ha ytterligare ett rum för dessa funktioner.
Målområde 5 Delaktighet och inflytande för barn, föräldrar, personal
Målområde 5 mäts genom:
 Elevledda utvecklingssamtal, skriftliga individuella utvecklingsplaner, unikum
 Förskolans utvecklingssamtal och utvecklingsscheman
 Kollegial feedback
 Våga visa-undersökningen barn, föräldrar, personal
 Klimatundersökning personal och barn
 Terminsutvärderingar elever
 Skyddsrond
42




Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal
Personalens årliga utvärdering av verksamheten
Rektors granskning genom besök och observationer i verksamheten
Kommunens tillsyn av förskolans verksamhet
Barn och elever, inflytande och delaktighet individuellt
Det framkommer i Våga-Visa-undersökningen att eleverna i åk 5 i hög grad anser att de är
med och planerar sitt skolarbete (95 %). I Åk 8 anger endast 50 % att de är med och planerar
sitt skolarbete. De senaste årens fokus på centralt innehåll i de olika ämnena kan säkert vara
en förklaring till det låga resultatet på högstadiet. Det är mycket som är förutbestämt i
kursplanerna. Mimer har en tre-års-plan för det tematiska arbetssättet, vilken ska utvärderas
kommande läsår. En tendens till att kunna planera för teman på ett mer tillfredsställande
sätt har märkts på hela Mimer under läsåret. Lärarna känner sig mer och mer bekväma och
bekanta med den nya läroplanen Lgr 11 och därmed blir temaplaneringen och
ämnesintegrering underlättad. Under nästa läsår ska temaplanen utvärderas för att
revideras inför kommande tre-års-period.
På förskolan har barnen fortsatt stort individuellt inflytande i och med arbetssättet med
Nyfiken på och i temaarbetet. 79 % av föräldrarna på förskolan anger i Våga-visaundersökningen att deras barns tankar och intressen tas till vara.
Barn och elever, inflytande och delaktighet i grupp
Barnens/elevernas inflytande och delaktighet individuellt tillförsäkras genom följande
arbetssätt:
Område
Metod
Frekvens
Eget
planerat
arbete
Planeringsbok med:
Elevens planering och
utvärdering
Mentors utvärdering
Tema
Brainstorm
Gruppens
planering/frågor
Gruppens utvärdering
Individuellt
projekt/frågor
Individuell utvärdering
Utvärdering lärare/elev
Förberedelse portfölj
lärare/elev
Utvecklings
-samtal
(Elevledda )
1-3 v.
Åldersgrup
p
Åk 1-9
F-klass på
vårtermin
13/ 12/ 11/
14 13 12
ja
Ja
ja
Under
Temaperioden
Storsidan
på
förskolan
ja
ja
ja
1 g/termin 5-åringar på ja
förskolan
ja
ja
F-9
Åk 1-9
43
Genomgång av
ämnesutvärderingar
barn/förälder
Genomgång av Portfölj
barn, förälder
Sätta upp nya mål
Barn/pedagog/förälder
Individuella Skriftlig feedback på
Arbetet
arbeten
Par-gruppMuntlig feedback på
arbeten
arbeten
RedovisFeedback av
ningar
(klass)kamrater
Feedback av lärare
Behov av
Extra anpassningar
särskilt stöd Särskilt stöd
Åtgärdsprogram
F-klass på
Vårtermin,
F-klass
InskolningsSamtal på
ht
Återkommande
Förskolan
ja
ja
ja
Ja
ÅP
Ja
ÅP
Ja
ÅP
Åk f-9
Utifrån
behov
f-9
Våga-visa-enkäten elever årskurs 8
Enkäten genomförs på skoltid och svarsfrekvensen är 100 %. Nedan syns en
sammanställning av enkäten i åk 8:
Utveckling och lärande
100
73
80
Övergripande frågor
60
Ansvar och inflytande
73
68
40
20
0
71
77
Normer och värden
Kommunspecifika frågor
65
Styrning och ledning
Genomsnitt Norrtälje kommun - Elever åk 8
Freinetskolan Mimer - Elever åk 8
Det konstateras att årskurs 8 elever är den grupp i enkätundersökningen som ligger närmast
kommunresultaten. Samtliga områden visar dock på bättre resultat än kommunens. På
44
frågan ”mina lärare gör lektionerna intressanta” svara 58 % att det stämmer, medan nästan
40 % svara att det stämmer dåligt. Det kan tyckas som ett nedslående resultat, men kan
förmodligen delvis förklaras av att ungdomar i årskurs 8 har många andra intressen än
skolan. Det konstateras dock att resultatet sjunkit, från föregående års 70 % samt år 2012
års 82 %. En fråga vi ställer oss är varför endast 77 % av våra elever i årskurs 8 anser att det
stämmer att ”Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena”. Vi
måste arbeta mer för att förtydliga detta för eleverna.
71 % av eleverna tycker att det stämmer att ”Eleverna är med och bestämmer hur vi ska
arbeta med olika skoluppgifter”. Det är en högre andel än tidigare år på Mimer och en
betydligt högre andel än kommungenomsnittet på 51 %.
Övriga utvärderingar
Högstadiet har genomfört utvärdering via Google-formulär efter avslutat tema i historia.
Endast 6 % av eleverna anger att de inte förstår kunskapskraven för hur de ska bedömas i
ämnet historia. Någon elev utvärderar att hen skulle vilja ha mer egna arbeten, medan andra
föredrar lärarledda lektioner. Fler efterlyser mer grupparbeten. Många nämner att det är
viktigt att anteckna.
Vid terminsutvärderingen ht -13 på högstadiet visade det sig att idrottsämnet inte fungerade
tillfredsställande. Ytterligare en utvärdering med fokus på ämnet idrott genomfördes då och
åtgärder genomfördes. En förklaring kan vara att den ordinarie läraren är föräldraledig och
att vikarien arbetar delvis på ett annat sätt.
IKT
Eleverna på högstadiet har utvärderat Weebly-bloggen. De verkar nöjda med upplägget och
har en del förslag på hur man kan lägga in scheman och deadlines på ett tydligare sätt.
Elevråd
I elevrådets årshjul ingår arbetet med att revidera ordningsregler och konsekvenser. Detta
arbete genomfördes under vårterminen 2013. Elevrådet arbetar också med
Likabehandlingsplanen och trygga/otrygga-platser-enkäten. En av åk 9 representanterna är
elevrådsordförande och håller också enligt traditionen tal på skolavslutningen på
vårterminen.
Personal, inflytande och delaktighet
Personalen anger i klimatundersökningen hur de ser på inflytande och ansvar. Nedan ett
exempel från ett arbetslag på Mimer. Samtliga svar ligger inom ofta-alltid. Personalen menar
att de har inflytande och att de får och vill ta ansvar. Samtliga i arbetslaget anger att de alltid
är stolta att arbeta på Mimer.
45
Inflytande & ansvar lag x.
Aldrig
Sällan
Ofta
Alltid
Inflytande på a-lags beslut
8
2
Inflytande på beslut som fattas i enheten
9
1
Tillgång till info när jag söker den
5
5
Arbetsinsatser uppmärksammas av a-laget
6
4
Arbetsinsatser uppmärksammas av rektor
7
2
Får användning av min kompetens
4
6
Stimulerande arbetsuppgifter
4
6
Möjlighet att styra min kompetensutveckling
7
3
Möjlighet att ta så stort ansvar som jag klarar
4
6
Möjlighet att ta så stort ansvar som jag vill ha
4
6
Kan tala med rektor om jag får svårigheter i mitt arbete
3
7
Kvalitén på verksamheten i mitt a-lag är god
6
4
Jag är stolt att arbeta på Mimer
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
10
Aldrig
Sällan
Ofta
Alltid
Nyanställd personal
Nyanställd personal med tills vidare-förordnande introduceras i sitt arbete på Mimer genom
en fadder; en mer erfaren Mimerpersonal. Faddern leder arbetet via ett
introduktionsprogram och med hjälp av den medarbetarpärm som alla anställda får.
introduktionsprogrammet utvärderas efteråt av både fadder och den nya medarbetare,
Programmet genomfördes av två nyanställda. De nyanställda uppger att de blev väl
mottagna och att introduktionen var bra. Faddrarna utvärderar att de hade stöd av
46
introduktionsprogrammet och att de tyckte att det var intressant och lärorikt att vara
fadder. En fadder upplevde att informationen om programmet satt på ”fel” ställe i pärmen,
men att när hen väl hittade dokumentet var det ett stöd.
Föräldrar, inflytande och delaktighet
Föräldramöten genomförs varje termin i samtliga arbetslag. Föräldramöten är forum för
information om verksamheten från personal samt för frågor från föräldrar och diskussion
och samråd mellan skola/förskola och föräldrar. Vid behov inbjuds föräldrar till
samrådsmöten i frågor av annan karaktär än de som tas upp på föräldramöten. Enskilda
kontakter mellan föräldrar och personal sker dagligen, via personliga möten, mailkontakt,
telefonkontakt. Föräldrar erbjuds en ”obligatorisk” freinetutbildning varje hösttermin och
pedagogiska kvällar anordnas emellanåt. Föräldrar deltar årligen i Våga-Visaundersökningen.
Via unikum har föräldrar möjlighet att logga in och följa sitt barns utveckling och lärande
samt kommunicera med lärare när de vill. I och med årets kvalitetsutvärdering av de
elevledda utvecklingssamtalen har Unikums funktion som bas för utvecklingssamtalen
ytterligare utvecklats. Bland annat kan föräldrar och barn gå igenom allt hemma innan
samtalet, så att själva samtalet mer handlar om att visa arbeten i portföljen och att sätta upp
nya mål.
Via arbetslagens bloggar, enhetens Facebook-sida samt kökets Instagram-sida kan föräldrar
och andra följa verksamheten via sociala medier samt även kommunicera via dessa medier.
Våga visa-undersökningen föräldrar förskolan
På frågan om ”Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas” svarade 84 % stämmer
mycket bra/stämmer ganska bra. 5 % svarade vet inte, 10 % svarade stämmer ganska
dåligt/stämmer mycket dåligt. Åtgärder som vidtas är att ta upp frågan på höstens
föräldramöte och diskutera och ta reda på mer om hur föräldrarna upplever detta.
Våga visa-undersökningen föräldrar åk 5
67 % av föräldrarna anger stämmer mycket bra/stämmer ganska bra, som svar på
påståendet: ”Det finns möjlighet för mig att ha inflytande i skolans verksamhet. 27 % anger
att de inte vet. 100 % av föräldrarna anser att ”Skolan har informerat om läroplanen och
annat som styr skolan”. 100 % anger att det ”stämmer bra” att de har förtroende för
rektor.100 % är nöjda med verksamheten.
Freinetskolan Mimers värden ligger över kommunens värden på samtliga sju områden som
mäts. Exempelvis ”Styrning och ledning” ligger på 97 % mot kommunens cirka 75 %.
”Utveckling och lärande” når 92 % medan kommunens resultat ligger på cirka 87 %.
Våga-visa-undersökningen föräldrar i årskurs 8
Svarsfrekvensen för föräldrar årkurs 8 är endast 50 %. Det är svårt att utläsa något av den
svarsfrekvensen, men vi konstaterar att de 50 % som svarat är mycket nöjda med samtliga
områden som mäts. Exempelvis området ”Ansvar och inflytandet” som får 100 % ”stämmer
47
bra” och området ”Normer och värden”, som får 93 % ”stämmer bra”. Resultaten för
kommunen är betydligt lägre och hamnar på cirka 65 %.
Utemiljö
På förskolan anordnades en fixarkväll med personal och föräldrar på våren 2014, vilket gav
ett rejält lyft för förskolans utemiljö. Skolgården inbjuder till lek och spel. Skogen används
mycket på rasterna, av framför allt de yngre eleverna. I samtliga verksamheter på enheten
används utemiljön som ett levande klassrum i utepedagogiken.
Klagomålshantering
Inga klagomål har inkommit under läsåret till klagomålshanteringen.
Övriga händelser under skolåret
Andra länder
Mimers rektor föreläste samt höll workshops om freinetpedagogik i Korea höstterminen
2014 samt deltog i ett så kallat Critical Friends möte under tre dagar våren 2014 i Tyskland,
Hamburg, Helene Lange School
Samhälle
Mimers kvalitet kan visas genom en rad indikatorer, kopplade till hur omgivande samhället
uppfattar Mimer
Samhällsdebatt
Mycket av samhällsdebatten rör frågor om lärares arbetsbörda, om lärares löner och om
lärarutbildningens brister. Nya reformer kommer med en jämn ström, och vissa dras tillbaka,
såsom delar av lärarlegitimationsreformen. Betyg har införts från årskurs 6 och nationella
prov finns nu för SO och NO också. Förstelärarreformen har genomförts.
En så kallad PISA-chock drabbade Sverige i december 2013, då det visade sig att Sveriges
resultat ytterligare försämrats sedan tidigare mätningar. Försämringar hade skett på
samtliga områden, och bland annat var resultaten för elevers läsförmåga alarmerande låg.
Det visade sig också att Sverige låg sämst till vad gäller ordning och reda, på så sätt att
många elever kommer för sent till lektionerna. Det finns också många kritiker mot att dra för
långtgående slutsatser av PISA-testen. Exempelvis har fler av de länder som ligger högt i Pisa
ett helt annat skolsystem än Sverige har, med långa skoldagar, mycket läxor, många prov,
tidiga betyg, höga disciplinkrav med mera. Detta gäller dock inte för te x Finland, som ligger
bra till i Pisa.
Vinster i välfärden är ett område som debatteras mycket. Inför valet 2014 har det seglat upp
till en valfråga. Mimer är en Idéburen skola och via rektors uppdrag som ledamot i Idéburen
skola har Mimer funnits med i olika sammanhang där aktuella skolfrågor lyfts upp. Det har
handlat om möten med politiker på både kommunal nivå och riksnivå, debattartiklar,
seminarier i riksdagen och öppna utfrågningar i utbildningsutskottet.
48
Medierna rapporterar om det ökande antalet hemmasittare i Sverige samt utomlands.
Antalet barn som medicineras för ADHD diskuteras också i media.
Sammanvägning av årets resultat
Sammanvägningen av årets resultat visar på fortsatt god kvalitet på undervisningen och
utbildningen och verksamheten i övrigt och att personalen är engagerad, trivs och har hög
kompetens. Eleverna går ut från Mimer i årskurs 9 med full behörighet till gymnasiet.
Föräldrar och elever visar i Våga-visa-undersökningen stor nöjdhet med Mimer, från förskola
till högstadiet. Det finns vissa enstaka lägre resultat i Våga-visa-enkäten, som analyserats och
åtgärdats, vilket beskrivits i Kvalitetsredovisningen och/eller i arbetslagens målbeskrivningar.
Utvecklingen med ny modell för Elevhälsan ”En väg in” har varit central för enhetens
förmåga att utveckla arbetet för barn med särskilda behov.
Åtgärder under nästa år
Systemet för pedagogernas ämnesteam och lärande möten, från förskola till högstadium,
samt systemet för betyg och bedömning har utvecklats och utvärderats som framgångsrikt.
Systemet kommer att utvecklas ytterligare det kommandet läsåret för att även involvera
temadagar.
Vidareutvecklingen av de elevledda utvecklingssamtalen, utifrån den kvalitetsutvärdering
med förbättringsförslag som genomfördes inför läsåret 13-14, fortsätter under läsåret 14-15.
Fokusområden är att ”komma tillbaka” till grundtanken om det elevledda
utvecklingssamtalet, att strukturera upp vad som är elevlett, vad förälderns roll är, samt vad
som är lärarlett - både innan, under och efter själva samtalet. Ett dokument kommer att tas
fram på enheten för att beskriva hur detta arbete går till och hur det sker gentemot
styrdokumentens skrivningar.
Utbildningsinsatser kommer att göras för hela enheten vad gäller Elevhälsan samt ”Det
tänkande klassrummet”.
Biträdande rektorsfunktionen kommer att utvecklas så att de beslut om särskilt stöd, som
enligt skollagen kan delegeras, kommer att delegeras till biträdande rektor. En ny funktion
för elevhälsoteamets specialpedagog blir att handleda samtliga resursassistenter på
enheten.
Lärspridarteamet fortsätter sitt arbete med att leda IKT-utvecklingen på enheten.
Mimers fastighetsägare har fått en lista på vad som behöver åtgärdas i form av renoveringar
av den inre miljön. Arbetet med att åtgärda detta inleds under sommaren 2014 och
fortsätter sedan under läsåret. Det finns stora renoveringsbehov, framför allt i högstadiets
lokaler.
Utvecklingsmål för läsåret 14-15 beskrivs nedan.
49
Utvecklingsmål 2014/2015
Mimers utvecklingsmål arbetas fram i enlighet med vårt kvalitetssystem.
 Kvalitetsutvecklingsmål, sätts upp i varje arbetslag på höstterminens
grupputvecklingssamtal samt för hela Mimer i den årliga Kvalitetsredovisningen
 Arbetsmiljömål sätts upp i varje arbetslag på vårens grupputvecklingssamtal samt för
hela Mimer i den årliga Kvalitetsredovisningen
 Kompetensutvecklingsmål sätts upp i varje arbetslag på höstterminens
grupputvecklingssamtal samt för ledningen och för hela Mimer i den årliga
Kvalitetsredovisningen
Utvecklingsmål freinetskolan Mimer ek. förening
Mål: Förbättra trafiksituationen
Ansvarig: styrelsen
Tidsplan: från höstterminens start 2014 enligt plan i styrelsen
Mål: Organisera lokalbehovet inför läsåret 15/16
Ansvarig: styrelsen
Tidsplan: lämna in bygglov och ha kontakten med moduluthyrare för kontrakt. Klart i god tid
till läsårsstart 15/16
Utvecklingsmål och arbetsmiljömål övergripande freinetskolan Mimer
Mål: Utveckla de elevledda utvecklingssamtalen
Ansvarig: Rektor, lagledarna
Tidsplan: Steg 1 klart från och med utvecklingssamtalen ht -14
Mål: Förändra arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram enligt nya
allmänna råd från 1 jul 2014
Ansvarig: rektor, biträdande rektor, elevhälsoteamet
Tidsplan: så fort som möjligt införa nya rutiner, nya dokument i början av ht -14
Mål: Förbättra den digitaliserade betygshanteringen.
Ansvarig: Rektor, arbetslagsledare 4-6 och 7-9, expeditionen.
Tidsplan: en plan är framtagen som ska sjösättas höstterminens betygssättning 2014
Mål: Samarbete med Färsna för alla arbetslag
Ansvarig: arbetslagsledare, Färsnaansvariga inom lagen
Tidsplan: sjösätts vid läsårsstart och följs upp under året, se respektive lags plan
Mål: Fortsätta utveckla matematikundervisningen via matematiklyftet i egen regi
Ansvarig: Biträdande rektor, matematiklärarna
Tidsplan: från höstterminens start och hela året enligt särskild plan
Mål: Utveckla unikum, förskolan ska omfattas också
Ansvarig: Biträdande rektor, arbetslagsledarna
50
Tidsplan: Från höstterminens start
Mål: Utveckla bloggen i alla arbetslag
Ansvarig: Lärspridarteamet, lagledarna, ämneslärarna, verksamhetsansvariga
Tidsplan. Från ht -14 och under höstterminen
Mål: Utveckla sambedömning och bedömningsdagar i samverkan med ämnesteamens
ämnesdagar
Ansvarig: rektor, lagledare, ämneslärare
Tidsplan: sjösätts vid terminsstart -14 och innehåller en plan för hela året
Mål: Utveckla ämnesdagarna så att det blir en spridning där alla ämnen deltar
Ansvarig: Lagledare, ämneslärare
Tidsplan: Löper parallellt med planen om bedömningsdagar ovan
Mål: Utöka den kollegiala feedbackens omfattning
Ansvarig: Lagledare
Tidsplan: från läsårets start och under hela läsåret
Mål: Implementera den nya planen för Våld, hot, olycka, brand, kris
Ansvarig: Rektor
Tidsplan: sker på uppstartsdagar ht -14
Mål: Implementera det nya allmänna rådet för Fritidshemmet (gäller från 1 juli 2014)
Ansvarig: Rektor, fritidshemsansvarig, lagledare F-1 och 2-3
Tidsplan: Hösten 2014
Mål: Förbättra enhetens temaarbete
Ansvarig: ledningsgruppen
Tidsplan: utvärdera tre-års-planen under året och sätta upp en ny plan innan läsåret 15/16
Kompetensutvecklingsmål hela Mimer
Mål: Utveckla det tänkande klassrummet/rummet
Ansvarig: Rektor, ledningsgrupp
Tidsplan: Sommarboken samt uppföljning, exempelvis föreläsning om Tänkande klassrum,
oktober 2014, rektors vidareutbildning inom observationer och feedback, kollegial feedback.
Mål: utveckla enhetens kompetens inom specialpedagogik, NPF
Ansvarig: rektor, biträdande rektor, elevhälsoteamet
Tidsplan: från ht -14 schemalagd handledning av enhetens resursassistenter. Extern
föreläsning för all personal september 2014, elevhälsoteamet delta i konferens
Specialpedagogisk forum september 2014. Viss personal delta i föreläsningsserie om NPF
oktober 2014 (ges varje år).
51
Utvecklingsmål arbetslagen 14/15
För utvecklingsmål inom Kvalitet: se protokoll respektive arbetslags grupputvecklingssamtal
höstterminen 2014, vilka inte är klara i skrivande stund.
Arbetsmiljömål:
Lag förskolan:
MÅL: Förbättra utemiljön
Tidsplan: steg 1 på fixarkväll i maj. Steg 2 ht 14.
I en riskbedömning för förskolans arbetslag identifierades sex områden där åtgärder vidtogs.
Det handlade bland annat om våld och hot i arbetsmiljön.
Lag f-3:
Mål: Att utveckla de elevledda utvecklingssamtalen
Tidsplan: klart till ht börjar.
Handlingsplan: tillsätta en arbetsgrupp som utvecklar detta inom laget.
Mål: att få fler föräldrar att komma på föräldramöten. Målet kvarstår från förra året.
Tidsplan: höstterminens föräldramöten
Mål: förbättra rasterna
Handlingsplan och tidsplan. Bl a ska vi starta ett fotbollsråd. Hur kan vi ta var på det som
utbildningen om raster gett. Fler kingrutor mm. Från ht 14.
Mål: Förbättra den fysiska arbetsmiljön utifrån klimatundersökningen
Damm. Att få det mindre dammigt i 2-3. (I f-1 fungerar det bättre.) Stängda skåp, successivt
byta ut. Dammstäda som ansvar.
Lag 4-6:
Ordning och arbetsro
Mål: att öka arbetsron i freinethuset
Tidsplan: från början ht och ska synas förbättringar direkt. Utvärdera och följa upp i
arbetslaget och med eleverna framför allt under höstterminen.
Undersöka Våga-visa-undersökningens svar närmare
Mål: Att få reda på vad elevernas svar står fö.
Tidsplan: Början av ht
Ansvariga: Lagledare, laget
Fysisk Arbetsmiljö
Handlingsplan:
Äskningar om ljudisolerade dörrar till kemilabbet. Mäta efterklangstider. Tematavlor med
ljudabsorberande tyg. Se över hkk-rummen och behov av fläktar. Skolsköterskan angående
52
elevers ont i ryggen. Fastighetsägaren angående belysning och ventilation. Tidsplan. Från nu
och under början på ht 14.
Lag Norna
Mål: Att organisera aktiviteter och arenor i syfte att stödja lagets gemensamma uppdrag och
välmående.
Tidsplan: från augusti 2014.
Ansvarig: arbetslagsledaren, rektor, arbetslaget
Elevhälsoteamet
Mål: Öka enhetens kompetens inom elevhälsa
Tidsplan: Framför allt under höstterminen 2014 via utbildning och handledning
Ansvarig: Rektor, biträdande rektor, elevhälsoteamet
Utvecklingsmål och kompetensutvecklingsmål ledning
Rektor
Mål: Genomföra fortsättningen på magisterexamen-utbildning på SU.
Tidsplan: 30 hp genomförda läsåret 13/14. 30 hp ska enligt plan genomföras läsåret 14/15.
Utbildningen går på halvfart på distans.
Ansvarig: Rektor och styrelse
Mål: Förbättra enhetens förmåga att vidareutveckla Det tänkande klassrummet/rummet
Tidsplan: läsåret, med start i sommarboken 2014 och egen Se protokoll respektive arbetslags
grupputvecklingssamtal höstterminen 2014
utbildning i september-november 2014
Ansvarig: rektor och arbetslagsledare
Mål: Utveckla rektors feedback till personal
Tidsplan: Höstterminen 14, utbildning för rektor
Ansvarig: Rektor
Ledningsgrupp
Mål: Det tänkande klassrummet, kreativitet, Blooms taxonomi
Tidsplan: Sommarboken samt kontinuerlig påfyllning och uppföljning under året, bland
annat konferens om tänkande och kreativitet i Riga september 2014
Ansvarig: Rektor och ledningsgrupp
53