Transcript 2007 Nr 4 - Karolinska Institutet

ISSN 1401-1638
Odontologiska Föreningens Tidskrift
God
jul och
gott
nytt år
Årgång 71, nr 4 2007
OFT-Cavum
I detta nummer:
Grundad 1936
av Axel Fritiof Hansson
4/07
3 Ledare
5 Presidiet informerar
6 Styrelsesidan
8 Insändare
9 OL i Bergen
10 Malmö nr1?
12 Sporten
14 Tågnytt
16 Pimp my smile
19 Jan Ekstrand
20 Profilen
22 Arkivet
25 Kårlokal
26 Fråga Berit
27 Brevet
28 Bokhandeln
30 NICO
OFT CAVUM
OFT-CAVUM
Årgång 71, Nr 4
Postadress:
Alfred Nobels Allé 8
141 52 Huddinge
Telefon: 08-52488345
Fax: 08-7747763
E-mail: [email protected]
Chefredaktör:
Folke Ullberg
070 6877781
Layoutansvarig:
Pontus Josefsson
073 7645114
Ansvarig utgivare:
Universitetsadjunkt,
bitr övertandläkare
Stefan Morge
Redaktion:
Johan Lundström Tdl T9
Anders Quist Tdl T9
Hasim Tekin Tdl T9
Anna Elowson Tdl T7
Kristofer Andersson Tdl T7
Anders Pettersson Tdl T7
Erik Kollinius Tdl T5
Ida Eriksson Tdl T5
Elin Luttropp Tdl T5
Nina Parkbring Tdl T5
Tomas Ackerblad Thyg 5
Henrietta Brakl Tdl T5
Nina Monsef Tdl T3
Maya Skålén Tdl T3
Erik Norrman Tdl T1
Elli Kassiry Tdl T1
Maria Karlberg Tdl T1
Olof Nordenström T-tek T1
Fotografi:
Redaktionen om ej annat anges
Annonser:
Hasim Tekin T9
[email protected]
070 4497798
Prenumeration:
Pris:1 år (4 nummer) 500:Bilder och artiklar lagras elektroniskt och publiceras på www.
of.ki.se
Eftertryck tillåtes endast efter
redaktionens medgivande
ISSN 1401-1638
Tryck: Strålins, Gävle 2007
Bokslut
Hej kära framtida kollegor och övriga läsare!
Detta nummer är det sista som kommer 2007. Nästa gång ni läser Cavum kommer
både OF och denna tidning se annorlunda ut, då nya eldsjälar tar vid arbetet där vi
slutar. Hursomhelst, nu får det vara nog med dravel och dags att komma med lite
konkreta fakta. Som sig bör skall man ju faktiskt redovisa vad man uppnått under
sin ämbetstid och här är vad vi uppnått på Cavum.
Nej nu skojar jag faktiskt. Jag antar (med rätta?) att ledaren kanske inte läses
så flitigt, och därför ska man kanske undvika att göra en trist utläggning i hur
mycket vi ökat upplagan, lyckats öka intäkterna, förbättra servicenivån gentemot
OF-medlemmarna, få fler färgsidor, gjort snyggare layout etc. Nej…sånt skryt
lämpar sig inte i en ledare. Allt detta vet ni dessutom säkert redan. Hur bra Cavum
har blivit alltså!
Ska man utvärdera sitt arbete krävs det ju respons i form av ris eller ros. Så vidare
mycket sådant får vi inte in just nu annat än från folk i vår närhet. Men ni andra, är
ni nöjda? Är redaktionens jobb förgäves eller fyller denna kårtidning en funktion?
Om detta kan vi i nuläget bara spekulera. Vid kårobligatoriets borttagande
kommer Cavum spela en viktig roll. Ni som väljer att betala kåravgiften vill ha
valuta för pengarna, och då måste vi leverera. Men det är ni som bestämmer just
vad vi ska leverera.
Detta nummer är ett fullspäckat julspecial utan så mycket anknytning till just julen.
Hoppas däremot ni hittar något ni tycker är intressant, roligt, häpnandsväckande,
upprörande eller något annat. Bara ni känner att ni lever när ni läser Cavum så
är vi nöjda.
Nåväl! Tack för denna tid. Tack till redaktionen och framförallt till Pontus
Josefsson som gjort en mycket vacker och glättig tidning alla dessa nummer.
Mycket nöje
Mvh Folke Ullberg
Chefredaktör OFT Cavum
Ps. Vi har fått uppgifter om att artikeln i förra numret om sköterskornas
”x-ray battle” var påhittad. Det sägs även att ”fråga Berit” och intervjun med
fluortanten var fabulerade. Pinsamt för oss på Cavum, men till detta nummer
har vi noga undersökt att alla våra artiklar och intervjuer är äkta. Ds.
Kära Odontologer!
År 2007 börjar lida mot sitt slut och med
det även slutet på vårt mandat. Det har
varit ett år med mycket funderingar på
hur Odontologiska Föreningen kommer
att se ut i framtiden och vilka funktioner
vår kår kommer att ha. Alla dessa
funderingar grundar sig på huvudsakligen
en sak och det är kårobligatoriets
avskaffande som är beräknat till år 2010.
OF-presidiet
informerar
Kårobligatoriet är den förordning som
gör att du som student är skyldig att
betala kåravgift på det lärosäte du läser
vid. En viktig funktion med detta är att
studenterna blir automatiskt demokratiskt
representerade i olika beslutande nämnder
och organ på lärosätet. Förespråkarna
för avskaffandet av kårobligatoriet
argumenterar på en mer ideologisk grund
om den fria viljan att själv avgöra om
man vill tillhöra en studentkår eller ej.
Just nu pågår en enmansutredning, på
uppdrag av regeringen, hur avskaffandet
skall gå till. Hur detta praktiskt kommer
att lösas är långt ifrån klart. En sak man
dock kan förvänta sig är ett försämrat
demokratiskt studentinflytande, eftersom
kåren inte garanterat representerar
alla
studenter
samt
ekonomiska
svårigheter
eftersom
att
bedriva
studiebevakning är ett kostsamt företag.
Detta år har vi börjat arbetet med att
förändra OF som organisation för att
bättre passa framtidens förutsättningar.
Vi har varit i kontakt med många andra
kårer för att lära oss av varandra och om
möjligt hitta gemensamma lösningar.
Några
av
de
förändringar
vi
har arbetat med är bland annat:
- att förändra OF:s näringslivsgrupp till
ett mer omfattande näringslivsutskott
som från och med nästa termin kommer
att tillhöra styrelsen. Detta för att utöka
föreningens externa finansiärer vilka vi
tror kommer ha en stor betydelse efter
kårobligatoriets avskaffande. Eftersom
utbildningarna i OF är väldigt inriktade
på ett mycket specifikt arbetsområde, dvs.
munnen och tänderna där i, är vi en väldigt
attraktiv grupp för olika dentala företag
och det ska vi se till att använda oss av.
- att förbättra föreningens service för
dess medlemmar. Det handlar om att vara
tydlig med vilka fördelar man får när man
betalar kåravgiften och även arbetet med
att utveckla nya förmåner man får som
medlem i Odontologiska Föreningen. Vårt
mål är att när kårobligatoriet avskaffas år
2010 ska man inte ens behöva fundera på
det självklara. Ett exempel på en av de nya
idéer vi vill utveckla är satsningen med
evenemanget ”Brontén x 2”. En satsning
som både visade studenternas intresse
av denna typ av arrangemang samt
föreningens kompetens och möjlighet
att utöka den sortens verksamhet.
- arbetet med en kårlokal för föreningens
medlemmar. Enligt oss en av de
viktigaste frågorna sedan flytten från
Holländargatan på 70-talet. En central
samlingsplats att träffa kollegor både
under och efter studietid. Och ja, där har
vi gjort framsteg. I samband med flytten
av det gamla personalgymmet ”Gluggen”
såg vi vår chans. En större lokal i direkt
anslutning till våra tidigare mindre och mer
administrativa lokaler, kanske den bästa
och enda chansen vi skulle få gällande
en kårlokal i Campus Flemingsberg.
Efter ett långt utdraget arbete är det nu
beslutat att vi kommer att få tillträde till
det gamla personalgymmet. Detaljerna
kring lokalen är inte klara men det vi vill
se är en lokal som ska vara öppen för
Karolinska Institutets alla tre kårer men
med OF som huvudman och med det också
det huvudsakliga ansvaret för driften av
denna, vilket MF och SGS stödjer oss i.
- information av studiebevakning, som
egentligen kanske är det viktigaste arbetet
i OF. Det handlar om ett kontinuerligt
arbete i drös med nämnder och kommittéer
med mängder av föredragningslistor och
protokoll. Det har varit och är en utmaning
att sammanfatta denna information och
få den att nå ut på ett attraktivt sätt till
föreningens medlemmar. Ett försök vi
nu gör med detta är ett levande, mycket
sammanfattande dokument kopplat till FM
där tanken är att det ska vara lätt att se vilka
punkter som arbetas med och även kunna
följa upp dem under flera års utsträckning.
För er alla som orkat er igenom denna
text skulle vi nu vilja passa på att
tacka för ett underbart år där vi mellan
protokoll och studieplaner kan ana en ljus
framtid för Odontologiska Föreningen
och dess medlemmar. Vi skulle vilja
tacka alla er som på något sätt har
engagerat er, för det är den drivande
grundpelaren i Odontologiska Föreningen
som bygger på ideell verksamhet.
Styrelsen informerar
OF
HAR
FÅTT EN
KÅRLOKAL
läs mer på
sidan 25...
Hej Käftis!
et.
å InfoU-skepp
p
t
e
v
ro
k
s
r
lå
s
h jag vill
och vågorna
vägs ände oc
id
v
Vinden viner
n
e
ls
re
unty
arbete i s
“Info-arbetet”
d
e
m
ll
ti
t
lp
Snart är årets
jä
h
et viskas
cka alla som
hamn, men d
i
ll
ti
rt
passa på att ta
a
n
s
r
e
kutan lägg
kan... landgån
n
la
p
å
p
å
g
der året. Info-s
a
sk
ten nu när jag
om en ny kap
g.
gen menar ja
d
blev nöjda me
a
tt
e
d
r
e
s
lä
också!
ven att ni som
ut före jul i år
a
m
Jag hoppas ä
m
o
k
s
e
d
l som lycka
att besöka kå
m
o
lla
a
r
e
årets Matrike
a
n
såklart påmin
Och så vill jag
ki.se
f.
: http://www.o
rens hemsida
t
ationsutskotte
rm
fo
In
e
d
n
ra
ordfö
Erik Kollinius,
Hej alla festglada!
Mitt år som festfixare
börjar lida mot sista re
frängen. Kom
å festa ordentligt på år
ets sista skolfest - Bartö
mning
fredagen den 14.12. Vi
fixar billigare studentkä
k. Ni köper
dricka å festar i Puben
så länge vårt lager räck
er…
Tack för mig och varm
a lyckönskningar till
Programutskottets nya
ordförande!
Katarina Wadén, ordför
ande Programutskotte
Tack för oss!
t
Kontakta styrelsen
Gustav Nordin,
ordförande
[email protected]
Johanna Skog,
Vice ordförande
[email protected]
Anastasios Grigoriadis,
Utbildningsutskottet
[email protected]
Erik Kollinius,
Informationsutskottet
[email protected]
Marjaneh Saberi,
Internationella utskottet
[email protected]
Caroline Berglund,
Idrottsutskottet
[email protected]
Katarina Waden,
Programutskottet
[email protected]
Iman Malakuti-Tehrani,
Tandteknikerrepresentant
[email protected]
Sella Mehari,
Tandhygienistrepresentant
[email protected]
Robert Liljeholm,
Tandläkarrepresnetant
[email protected]
Estelle Hoff,
Ständig sekreterare
[email protected]
Estelles hörna
Kåravgiften för nästa termin är densamma som
många år tillbaka – 300 kr,
väl mött.
Mecenatkortet skall komma ca 2 veckor efter att
ni har betalat, har de lovat i alla fall.
Jag vill också passa på att tacka för den här
terminen och önska alla ”mina” studenter en GOD
JUL och ETT GOTT NYTT ÅR med mycket snö
och skidåkning.
Vill också passa på att tacka styrelsen för 2007
som har varit helt underbar att arbeta med och ett
särskilt tack till Gustav som har varit en förträfflig
ordförande.
Nästa räkning inför våren lär droppa ner i lådan i
december och har ni inte fått den vid terminsstart
hoppas jag att ni kontaktar mig.
Mail: estelle.hoff @ki.se
Telefon:
08-524 88345
0705-973216
Vi ses nästa termin!
Insändare
Anarki på vuxenkliniken
-inte till studenternas fördel!
Tentaångest är en lyx som vi
tandläkarstudenter inte ställs inför
allt för ofta när vi kommit upp
oss på terminerna. Nej, nu är det
andra problem som uppdagas, de
stavas ”kurskrav”. Kurskraven är
lika för alla och varje år upprepas
ångesten och den olidliga stressen
bland oss studenter.
Det finns tydliga bestämmelser som
anger hur vi studenter ska ha en rättvis
möjlighet att uppfylla våra kurskrav.
Problemet är dock att många studenter
anser sig ligga alldeles för långt efter
i sin kliniska träning och då tar sig
rätten att förbigå dessa regler. Det
finns olika knep för att ”nappa” åt sig
åtråvärda patienter; nedan redogörs
för några av dessa knep. Dessa är
tagna från helt autentiska diskussioner
som förts bland studenter på SAL:
LIPSILLEN
Gå in på receptionen och beklaga dig,
kläm gärna fram en tår. Säg sedan att
du ligger sååå efter med kurskraven
och ge dig inte förrän du kvitterat ut
2 helbroar.
FICKTJUVEN
Den här är en riktig fuling. Gå in på
kliniken och be att få ”titta” i pärmen.
När receptionspersonalen vänder
ryggen till tar du ut den patienten du
vill ha och går iväg. När så tiden är
kommen för just din kurs att faktiskt
ha patientutlämning smusslar du upp
din lapp ur fickan och kvitterar ut
patienten.
Till er som gör som ovan: kom
inte och klaga när vår frihet för
patientutkvittering inskrängs. Det är
ert fel. Håll er till reglerna och förstör
inte för oss andra som också har
kurskrav, men tar oss genom livet på
ett hederligt sätt!
Med vänlig hälsning
Självrannsakarmannen
Våga tycka till!
Varje gång jag öppnar Cavum, blir
jag irriterad, inte för att det är en
dålig tidning – tvärtom! Cavum är
en mycket högklassig tidsskrift som
alla vi OF-medlemmar har som en
förmån (dessutom hemskickad!) då
vi betalt kåravgiften. Det är en tidning
som fyller sin uppgift väl, men det
finns en grej som saknas och det är
just det som irriterar mig – tidningen
saknar en aktiv debatt. Bristen ligger
inte hos tidningsredaktionen utan hos
oss läsare som inte verkar ha förstått
möjligheterna att debattera och tycka
till i vår egen tidsskrift.
Cavum är som sagt en tidning som når
ut till alla på OF – även lärare – något
som annonsörerna har förstått värdet
i.
Jag vet att så gott som alla studenter
är eller har varit missnöjda med något
på skolan.
Kursen, föreläsare och annat som
fungerar dålig bör självklart förändas
till det bättre. En elitskola som KI
måste förändra sådant som fungerar
dåligt för att ligga på topp,
Men förändringar sker inte om ingen
säger ifrån…
De flesta vågar inte eller orkar inte ta
upp problem vilket endast leder till ett
uttjatat tomt klagande oss studenter
r
a
k
s
n
a
r
g
Cavum
-Hallå där vad håller ni på med där
nere?
(tystnad)
-Är det en julgran?
-Ja
-Vad är det för en gran? En
kungsgran?
-Nä, det är en skogsgran.
-Vad tar ni för en gran?
-Du får fråga chefen
-Vad tar du för en gran?
-10 000
-10 000?!
-Ja, är du intresserad?
-Nej. Behöver ni vara 6 personer för
att sätta upp en gran?
-Äsch vi var fler ifjol.
-Då får vi tacka för den fina granen,
och julstämningen ni sprider.
-Håll käften jävla akademiker.
mellan – något jag tröttnat på.
Jag förstår mycket väl om man inte
vågar gå upp till skolledningen och
uttrycka sitt missnöje över saker
som fungerar dåligt. Utnyttja därför
Cavum för att nå ut med dina åsikter.
Så ta upp problemen genom att skicka
in en debattartikel (kan vara anonymt
precis som denna insändare) och
få till en debatt som så ofta saknas.
Förhoppningsvis leder det till en
förbättring. Våga tycka till om saker
och ting på Käftis – våga använda
Cavum som megafon.
Redan i mitten av november levererades en ståtlig gran till gräsplätten utanför OF-rummet. Är det
måntro kåren som köpt in lite julstämning till sina
medlemmar?
OL i Bergen
DC
Den 28-30 September begav sig
ett gäng tappra odontologer iväg
till Bergen för att representera
Stockholm (och Umeå) i de Odontologiska Spelen. Idrottsutskottets
ordförande
tillika
reseledare
Caroline
Berglund
rapporterar.
Lagstämningen började redan på Arlanda.
10.30 skulle flyget gå. Men gruppen
var samlad redan kl 9.00 (främst för att
reseledaren sa så). Med oss på planet
fick vi även Umeås två (!) representanter,
Micke och Erik.Vi tog dem till oss
som om de var två av våra egna och de
blev nästan en del av vårt lag. Fram till
det att lekarna satte igång, så klart. Vi
anlände i Bergen på fredag eftermiddag,
det blev lunch och sight seeing på stan
fram till dess att processionen skulle
avgå från vandrarhemmet. 45 minuter
sent satte processionen igång, alla städer
med plakat och flaggor, vandrande
genom staden bort mot munnhulen. En
vandring på ca 3 km. Självklart fanns alla
tandläkarhögskolor i Sverige närvarande,
där utöver hade Oslo två lag; tandläkare
samt tandtekniker. Tromsö och Reyjkavik
hade också hittat hit! Det var uppdukat
för en ordentligt match på lördagen!
Tillbaka till berättelsen, så väl framme
på munnhulen var det fest! Alkohol och
dans var det mycket av. Närmare natten
till bjöds det på hemgrillade burgare
som var väl uppskattade. Det blev inte
överdrivet sent eftersom fysiken måste
vara på topp dagen efter. Förmiddagen
ägnades åt lite vad man ville, en del var
ute på ytterliggare sight seeing, shopping
eller så helt enkelt vilade man. De nio
lagen tävlade mot varandra i traditionella,
norska grenar. Däribland kast med
paraply (Bergen har näst flest regndagar/
år i världen) samt bärande av kune (=
kvinna). Bilder från spektaklet kan skådas
på hemsidan. Stockholm kämpade hårt
och länge men det räckte inte hela vägen.
När dagen var slut stod Oslo som vinnare
och vi var tvungna att vänja oss vid tanken
på att lämna ifrån oss pokalen. Väl dags
för bankett på Grand, mitt i staden, var
alla uppklädda och lagom lulliga. Efter
en god middag, trevlig underhållning
och trevliga bordsherrar/damer var det
dags för att jag skulle överlämna Sigge
Skoog:s pokal till Oslo. Gladare norrmän
får man leta efter. Nu var det spexdags!
Stockholm skulle börja. Det kan bara
nämnas att vårt spex var otroligt bra, men
eftersom inte tekniken fungerade för oss
(om jag ska vara helt ärlig) ganska dragna
Stockholmare kändes det som platt
pannkaka efteråt. Det var hög klass på
spexen, mycket dans, ballongdans bjöds
det till och med på. Vinnare av spexen blev
Reyjkavik, och jag gladeligen meddela att
inbjudan till OS 2008 redan har kommit.
Reyjkavik kommer att fyllas av tandläkar,
tandtekniker och tandhygieniststudenter
mellan 25-28 september nästa år. Då
är du varmt välkommen att följa med!
Efter att vinnarna kungjordes var det
fest och dans natten lång, ända fram
till morgonkvisten för vissa. Söndagen
bestod enbart av enastående vacker utsikt
från vandrarhemmet, huvudvärkstabletter
för vissa och flyg hem till Stockholm.
Vi vill tacka våra sponsorer varmt
för att de möjliggjorde att vi kan
knyta odontologiska kontakter runt om i
Norden! Dessa är Holm Dental AB, Svensk
Dentalåtervinning och Umeå Dentallab.
Vad tänker ni? -V
Tandläkartid
Med snålblåsten tjutande kring huvudet
och tänderna klapprande av kylan stod
vi utanför Malmös tandläkarhögskola
och
fotograferade
den
stolta
studenten. Det är här, på den här
skolan som flest tandläkarstudenter
är nöjda med sin utbildning, enligt
tandläkartidningen
nr
11/2007.
Men hur är det egentligen att gå i Malmö?
Är det verkligen så bra som de påstår? Eller
är det bara en myt att de lär sig allt och
får all kliniska träning som de behöver för
att känna sig som fullfjädrade tandläkare
den dagen de står med diplomet i handen?
Den första tanke som slår mig när man
går in på skolan, är att det luktar som i
småskolan. Matsalen är rena lilleputtlandet jämfört med KI’s centralstations
liknande matsal. I rastrummet står
ett slitet piano, som också påminner
lite om skoltiden. Flera av dem som
går här är väldigt stolta över den
familjära andan på skolan och faktum
är att det känns rätt trevligt där inne.
Efter att ha läst artikeln i tandläkartidningen
blev jag, liksom säkert många med mig,
lite fundersam. Vad är hemligheten
med Malmö? Är PBL (problembaserat
lärande) en så fantastisk metod?
Jag pratade med 3 studenter, alla
på termin 5, om vad de tycker.
Fråga 1) Är du nöjd med utbildningen
hittills? Har du pluggat tidigare?
Gustav Blomgren, 22 år: Ja, men
jag har inget att jämföra med!
Yossi Goldberg, 30 år: Ja, mycket nöjd.
Jag har pluggat i London tidigare och där
hade vi föreläsningar och mer traditionellt
lärande och jag tycker att PBL är bättre.
Emma Hall, 22 år: Ja! Jättenöjd!
Jag har pluggat biologi tidigare.
Fråga 2) Vad är det som är så bra med PBL?
GB: Man har ett eget ansvar och får
lägga upp arbetet själv. Det är bra!
Man kan använda den tekniken sen när
man börjar jobba, för att lösa problem.
YG: Vi tar själva reda på vad som ska
kunnas inför ett visst fall som vi får.
EH: Tidig patientkontakt (termin 2). Man
varvar teori och praktik och kopplar ihop
dessa. Man läser alltså om något och sedan
Vinnarna i
dningens tävling
får vi själva utföra detta på patienterna.
Det gör att man snabbt får prova rent
praktiskt det som man precis har läst in.
Fråga 3) Hur är det med kurskrav,
vet ni vad ni ska uppnå? Vad
och hur mycket ni ska lära er?
GB: Vi har fått mål som man ska nå upp till
under en termin. Det kan vara lite diffust
ibland men det är för att man ska tänka
själv. (som om vi på andra skolor aldrig
får göra det…) Frågeställningarna som vi
får är ganska öppna och det gör att man
måste fundera ut själv vad som krävs av en.
YG: Vi får kurskrav för varje termin,
så man kan se att man har lärt sig
allt. Inför tentan brukar jag kolla det.
EH: I början var man lite orolig
men man märkte efter hand att
man lärde sig allt man skulle.
Fråga 4) Finns det något som
inte är bra med utbildningen?
YG: Vi får nästan aldrig något material
utdelat. Det skulle vara bra med
kompendium ibland, så att man vet vad
som är viktigt. Ibland händer det att man
har missat att läsa in något som man
kanske inte trodde var så viktigt och då
måste man läsa in det i efterhand. Det kan
vara lite frustrerande när man egentligen
vill plugga till nästa fall. Det omvända kan
också hända; att man har läst för mycket!
Henrietta Brakl
EH:
Konservativ,
klassisk
kunskapsinlärning. Det är den bilden
man får, efter vad man har hört.
Det kanske bör nämnas att Gustav och
Emma inte känner någon som går på KI.
Malmös tandläkarhögskola är en
väldigt liten skola. Det går drygt 300
studenter här (inklusive tandtekniker och
tandhygienister) och jag får intrycket
av att de är väldigt lojala mot sin lilla
skola. Kan detta vara en anledning
till att de alltid är så nöjda? Tja, vem
vet! Eller så är det helt enkelt så att
PBL är en väldigt bra inlärningsmetod.
Man har ju bara sig själv att skylla
om man inte har läst in allt ordentligt.
GB: Det är ibland lite för kort tid mellan
det att man har läst in något till dess
att det ska utföras på patient. Ibland
kan det vara lite obehagligt faktiskt.
EH: Man kan känna sig lite osäker på
kliniken ibland men det ordnar alltid upp
sig efter hand. Lärarna är hjälpsamma
men ibland håller de lite väl hårt på
PBL, t.ex. de kan ställa frågor när man
vill ha hjälp och ibland vill man bara
att de ska svara på det man undrar över.
Fråga
av
5) Vad
KI’s
har du för bild
tandläkarutbildning?
YG: Traditionell och teoretisk med
mycket pluggande och tuffa tentor men
kanske inte så stark på patientkontakt och
den praktiskt yrkesförberedande sidan.
GB: Intensiv pluggmässigt. Känns
väldigt vetenskapligt inriktad, som
om studenterna ska börja forska
direkt efteråt och bli professorer!
Fotnot: Problembaserat lärande: Man
får ett patientfall som ska lösas. Oftast
ska det vara klart på en vecka och
under den veckan har man 2 möten.
Möte 1: Man tar upp vad alla tror om fallet.
Diskuterar vad man ska läsa in. Sätter
upp hypoteser, som dock inte behöver
vara rätt. Sätter upp inlärningsmål till
nästa vecka. Sen läser man in de målen.
Man får en rekommenderad litteraturlista
och i den väljer man ut vad som ger den
bästa fakta inför det fall man har. Möte
2: Berättar vad man har kommit fram till
och diskuterar. Tutorer är närvarande
på mötena fram t.o.m. termin 8.
Sporten
Maya Skålén lotsar dig mellan
alternativen här på campus
Det är mörkt, regnet smattrar mot
asfalten och jag får gå i slalom för att
undvika pölarna. Någonstans här vid
helikopterplattan bakom sjukhuset ska
de finnas; sportisarna. Man ser knappt en
meter framför sig, hur ska jag kunna hitta
dem? Så tillslut ser jag lyset från den röda
lilla hangarliknande byggnaden. Yes !
Testar en av dörrarna och möts av
den bekanta något nostalgiska doften
av testosteronstinn jympahall. Det är
”Svettis-tisdag” och det sjuder av aktivitet
här inne. I halva hallen är det innebandy
som gäller och jag har kommit precis i tid
för att få några bilder av lagen in action.
På andra halvan av hallen viner bollarna
genom luften, här är det badminton på
hög nivå. (Dock inte tillräckligt hög
enligt Amir som svär över det något låga
taket!).
Varje tisdag 17.00 drar det igång med
innebandy för alla som har lust och äger
en klubba. Ansvarig för första timmen
är Paul Stensen, tdl T9, så det är bara
att höra med honom om ni har några
funderingar. En timme senare tar nästa
gäng med Iman Malakuti, ttek T3, i täten
över och det blir badminton, fotboll
eller vad folket har lust med just idag.
Stämningen är riktigt schysst så tveka
inte att komma förbi nästa tisdag om du
gillar bollsport! Alla sportsugna tjejer är
extra välkomna eftersom ni är helt klart
underrepresenterade och saknade här!
För er som känner att bollsport inte är
er grej men ändå vill förbättra flåset en
aning finns räddningen närmare än ni tror.
På andra sidan vägen i sjukgymnasternas
hus, plan 2 finns Studenthälsans gym
”Zanders”. De flesta av er vet nog om att
det finns men går inte dit ändå för hur bra
kan gratis vara egentligen? Men där har
ni fel! Här finns inte bara ett helt rum fyllt
med fräscha styrketräningsmaskiner och
allehanda fria vikter utan även rullband,
trappmaskiner, cyklar och pingisbord.
Allt du behöver för att hålla dig fit mellan
klinikpassen och allt plugg, helt gratis och
så nära att du hinner träna på lunchen om
du vill!
Zander stunentgym, Alfred Nobels Allé
23, plan 2. Gymmet är öppet mån till fre
07-22 och allt du behöver för att komma
in är KI-kortet.
För lite mer rofylld träning erbjuder
Friskvården KI även Qi gong och Yogapass för den som är intresserad. Se
affischer eller maila caroline.erneklint@
ki.se för mer info om detta.
Känner du att just din favoritsport saknas
eller vill du bara dra ihop ett kul gäng,
maila [email protected] på en gång så hjälper
dom dig att styra upp det!
Sedan de nya rutinerna i receptionen infördes syns allt som oftast långa köer i väntrummet. Man måste vara ute i god tid för att hinna med sina ärenden innan
passet.
-I sådana här lägen gäller det att vara lite ”street smart”. Säger Andes, som köat sedan i fredags em och vill hämta ut en behbeg.
Det är måndag fm och kön är redan lång. Andes, Hasim och Anna tycker att det ska bli skönt när väntan är över och de får packa ihop sina sovsäckar och
trangiakök.
-Egentligen skulle jag ha gått på en 30-års skiva i helgen, men det är sådant man får offra om man vill vara först. Jag måste ha nyckeln till klädutlämningen så jag
hinner byta om innen passet börjar. Säger Anna lite trött.
Hasim har också köat sedan i fredags.
– Det var ju lite otur att jag inte hann få sms:et innan receptionen stängde i fredags. Nu har jag suttit här hela helgen för att hinna hämta min lapp innan passet.
Pat kanske har avbokat.
TANDTEKNIKERN
TILL SIG!
Hasim Tekin
Av alla museer i Stockholm så
är nog Tekniska museet ett av
de mest besökta. Ett av de mest
populära utställningsföremålen i
sin tur är nog troligtvis Museets
Modelljärnväg, som är väl
omskrivet. Att allt är handgjort
och att den är den enda i sitt
slag gör den unik. Men vad
många inte vet om och något
som är extra intressant för oss
odontologer är att Modellens
skapare, i grund och botten,
är en 80årig tandtekniker,
vid
namn
Uno
Milton.
Det var för drygt 50 år sedan, rättare
sagt 1948, som det var två unga
män som träffades under lumpen
och bestämde sig för att hitta på
något tillsammans. Resultatet blev
en modelljärnväg som sju år senare
stod klar. Eftersom det på den
tiden inte gick att köpa modeller i
butik så var de själva tvungna att
bygga modellen helt för hand. Uno
Milton som var en av pojkarna
utbildade sig då under tiden till att
bli tandtekniker och hade definitivt
inte tummen mitt i handen.
- Under 50-talet fanns inga färdiga
modeller att köpa, ville man ha
något så var man tvungen att
göra det själv, säger Uno Milton
som har byggt ihop och målat
större delar av modellen själv.
Det fascinerade är att allt är
handgjort, allt från träd till räls och
tåg. Det enda som man har köpt i
butik är hjulen och motorerna. Till
och med bakom kulisserna är det
en handgjord mekanisk dator som
håller koll på alla växlar och reläer.
Man undrar om inte hans kunskap
som tandtekniker har spelat stor
roll i byggandet av modellen.
Uno Milton som har jobbat som
tandtekniker ända fram till mitten
av 90-talet började sin karriär och
utbildning redan för över 50 år
sedan. Han hade i slutet av 40talet en god grund i en realexamen
som gjorde det möjligt för honom
att bli antagen som lärlig hos en
tandtekniker, alternativt utbilda
sig på tandteknikerskolan som då,
i slutet av 40talet och i början av
50talet låg vid Roslagstull. När
tiden kom och han hade utvecklats
till att bli en duktig student var
han tvungen att praktisera ett
år som tandtekniker på ett labb,
innan han kunde ta sin examen.
- Min första praktik plats var
på ett dentallabb som låg i
södra kungstornet som ligger på
Kungsgatan. Det var riktigt kul
att jobba där. Samtidigt som man
jobbade med sånt man tyckte var
roligt hade man en otrolig utsikt.
Tyvärr så finns inte det labbet
kvar. Berättade Uno samtidigt
som samtalet går vidare om olika
arbetsplatser som han har haft.
- Efter att jag jobbade på Kungsgatan
jobbade jag även på ett labb som
låg på Götgatan, tyvärr kommer jag
inte ihåg alla namn på labben men
snabbt därpå hoppade jag över till
ett som låg på Riddarholmen. Men
där jobbade jag inte länge på grund
av att rökning på arbetsplatsen var
tillåten och sånt har jag aldrig gillat.
Man hade många möjligheter på
den tiden som tandtekniker. Om
man inte ville jobba på labb kunde
man börja jobba hos en tandläkare.
Vilket Uno också gjorde. Ett av
jobben som han minns är då han
jobbade hos tandläkare Gross:
- Det var extra kul när tandläkarna
började jobba mer med estetisk
tandvård. Vissa tandläkare var mer
i framkanten än andra. Exempelvis
så låg tandläkare Gross verkligen
i framkanten av estetik och var
väldigt mån om att det skulle bli
snyggt. Vilket var på både gott och
ont. Det var roligt att få göra saker
som blev riktigt snygga men det var
inte alltid uppskattat att tandläkaren
lade sig i hur jag arbetade. Lade
Uno till medan han fortsatte att
berätta om sin tid hos tandläkaren.
N SOM TUFFADE
blir lite jobbiga arbetstider. Men
fördelarna med att själv bestämma
hur länge man ska arbeta och ha fler
egna tandläkare som kunder vägde
fortfarande tyngre. Det var roligt
att känna att man inte jobbade för
någon annan utan bara för sig själv.
Sen att man fick ett eget hobbyrum
var ju bara en fördel och bonus.
fritiden så är han aktiv inom flera
tågföreningar och senast under
Hobbymässan hade han flera
uppvisningar av andra tåg. Sambon
och motorbåten tar också mycket
av hans tid och det ofta som de
bägge två tar en tur i skärgården.
- Om det är något som jag vill
dela med mig av till mina yngre
Tiden som tandtekniker rullade på kollegor är det väl att alltid sikta
och i mitten av 90-talet så fyllde på något högre än vad man håller
Uno 65 och det var tänkt att han på med. Det är ingen idé att stanna
skulle gå i pension. Men eftersom på samma jobb om man inte
- Men även om det ibland var lite han tyckte om sitt arbete så jobbade trivs. Försök att byt jobb så ofta
jobbigt så var det både roligt och han på och har fortfarande idag och skaffa så mycket erfarenhet
inspirerade att jobba med honom. små uppdrag som han gör till folk. som möjligt. Det är meningen
Tandläkare Gross blev nämligen att man ska trivas på sitt jobb.
i sin tur grundaren av ”Colgrip” - Det är roligt att göra små saker
som numera ofta används på åt folk. Jag har bland annat gjort Inte att förglömma så är
instrument. Ett slags gummi som en protes nyligen, men jag skulle modelljärnvägen på Tekniska
underlättar arbetet och ergonomin. gärna inte sätta mig och göra museet Uno Miltons livsverk och
en bro i guld. Sånt orkar jag inte det är ofta som han är där för att
Allt efter som tiden gick och med, man får inte glömma bort att fixa till eventuella problem. Ibland
Uno investerade i ett radhus jag nyligen har fyllt 80år. Pustar är han där upp till 3ggr/veckan.
tröttnade han på att jobba hos Uno ut samtidigt som han säger För er som inte än har sett hans
tandläkare och öppnade istället - Men om du har något arbete eller Modelljärnväg så rekommenderas
ett eget företag. Företaget fick till så som du vill att jag gör för skoj det starkt att söka upp museet
en början bestå av ett rum, inte skull så får du gärna höra av dig. och se den. Den visas två gånger
större än 3x3 meter i det nya huset.
om dagen men bara i 10min för
Det var nu i somras som Uno att den inte ska slitas allt för
- Det finns både för och nackdelar Milton fyllde 80år och tillsammans mycket. Men vem vet. Om ni
med att ha eget. Nackdelarna var med tekniska museet firades det har riktigt tur så kanske ni har
att man själv måste stå för det med tårta till alla besökare. Dock turen att just få syn på skaparen
administrativa och att det ibland känner han sig inte så gammal. På av järnvägen själv, Uno Milton.
7dggV
bZYA:9
Skinande fina tänder är något alla vill ha. Vissa
går steget längre och sätter in ett tandsmycke i
form av en skimrande sten på 13. Hiphopparna
går ännu ett steg och väljer att sätta in en protes
gjord av skinande krimskrams. Bling Blingkulturen har nu även nått den odontologiska
världen.
Det heter grills (uttalas ofta grillz), men kan även kallas
fronts. En grill är en löstagbar ”tandsmyckesprotes” av
ädelmetall ofta utsmyckad med diamanter eller andra
ädelstenar.
Fenomenet kommer från den amerikanska hiphop-världen
och slog igenom på allvar i början på 2000-talet då hiphopgenren ”Dirty South” fick sitt genombrott. Som framgår
av namnet kommer Dirty South från de amerikanska
sydstaterna. Hiphop-artisterna Nelly, Ludacris, Outkast
och Lil John är några av frontfigurerna. Dirty Southmusiken känns igen på sina ofta, ganska sexistiska texter
och mycket tunga basgångar.
Hiphop-kulturen har alltid utmärkt sig med stora,
hängande kläder, men under de senaste åren har kulturen
allt mer förknippats med Bling Bling.
Bling Bling är slang för juveler och glittrande accessoarer.
Bling Bling har utvecklats till en egen subkultur inom
hiphop-världen där det gäller att visa att man har cash
genom att spendera allt på saker som kan visas upp –
smycken, bilar, mobiltelefoner etc.
Pengar är attityd vilket är ekvivalent med status i hiphopmusikens värld. Precis som inom Stureplanskulturen gäller
det att visa upp sig och köra påfågelstaktiken och det gör
du effektivast genom att kortfattat ”flasha med cashen” –
eller ”show da cheese” på modern amerikanska.
L=h~iiZgcnhiVcYVgYkVY\~aaZgegZX^h^dch^chigjbZci#
<aŽYaVbeVc^ijgW^cZc~gjiWniibdiYZchZcVhiZiZ`c^`Zc
^cdbWZanhc^c\/A:9#
@dciV`iVdhhh€WZg~iiVgk^bZg#
7(.ORDIC!"TELEMAILOFlCE
WHNORDICSEWHCOM
$
Diamanthalsband, dyra bilar och snuskigt
mycket pengar på banken kanske känns
lite avlägset för de flesta odontologer men
själva ordet Bling Bling föddes faktiskt på
odontologisk mark.
Bling/pling låter det om något som
gnistrar i tecknade filmer. Alltså juveler…
eller vita tänder. Ordet Bling Bling sägs
härstamma från det karakteristiska
ljudet av gnistrande fina tänder som ofta
användes i amerikanska tv-reklamer för
tandkräm och tuggummin under 1970och 80-talet.
”I got ten round my neck
Twenty on my wrist
Million dollar luck ah
Million dollar kiss
Pull up in my Lexus.
Sipping on Dom P”
Lil John ”Millionaire Dream”
Slavar fick grills
”Grills” tros ha sina rötter i slaveriets tid
i de amerikanska sydstaterna - samma
område som Dirty South-kulturen uppstått
i. Slavarna på de stora plantagerna
behandlades som boskap och tandvård var
inte direkt prioritet nr. 1 för en slavägare.
Har vi inga tänder, äter vi inte. Äter vi
inte – dör vi. Slavägarna ville inte mista
sina mest värdefulla och bäst arbetande
slavar. Därför försågs dessa slavar med
helproteser av koppar eller annan metall
så att de kunde äta för att orka jobba
ordentligt på bomullsfälten.
Slavarna som bar dessa glänsande
metallproteser fick på så sätt en högre status
än de övriga slavarna. Metallen i munnen
var en symbol för att de var viktigare och
av högre värde för slavägaren.
Grills i alla prislägen
De gamla hederliga guldtänderna är de
första moderna ”grillsen” - en vanligt
förekommande
högstatussymbol
i
lågstatusområden. I var och varannan
gangsterfilm från 1970-talet finns minst
en hallick (pimp) med munnen fylld av
guld. De moderna grillsen kom i slutet på
1970-talet.
Om någon undrar, kommer ordet ”grill”
just från fronten på en bil som även den
kallas grill. Från början var grillsen ”onesize-fits-all” och tänderna fick anpassa
sig därefter, men när grillsen blev mer
populära kom mer avancerade varianter
och de började custom-tillverkas.
För att få skräddarsydda grills bör man
Erik Norrman
gå till en leg. tandläkare som gör ett
alginatavtryck, som sedan skickas till
en grillmästare som oftast är guldsmed
snarare än tandtekniker.
Grills finns idag i alla prisklasser där de
custom-tillverkade varianterna såklart
kostar mer. Prislappens storlek beror också
på vad du väljer att applicera på grillsen;
guld, platina, ädelstenar - diamanter
används oftast. Det finns varianter som
kostar runt 100 000 kronor och uppåt –
för endast en tandrad!
Paul Wall är det mest exklusiva märket
$
på grills-marknaden. För oss mindre
välgödda studenter finns grills att hitta
på närmste loppmarknad för dryga
hundralappen.
Grills har en baksida
American Dental Association (ADA) kom
2006 med en rapport som behandlande
riskerna med grills. ADA menar att
långvarig användning av grills ökar risken
för karies, gingivit och parodontit samt
allergiska reaktioner.
Och det finns fler risker, må vara inte
strikt odontologiska. I Florida råkade en
7-årig pojke få sin grill i halsen. Då hans
mamma försöka att få ut den, svalde han
den …
Det ökande användandet av grills
och annat Bling Bling ökar även
diamantkonsumtionen vilket gynnar
den illegala handeln med s.k.
”konfliktdiamanter ”.
Personligen kommer jag aldrig att skaffa
grills, tre år med rails får räcka. Om
trenden med grills håller i sig och sprider
sig hit till Sverige kan Käftis starta en
ny kurs: Grills 3 poäng – en kurs med
guldkant.
”I’m a rapper; I have to
have a nice mouth if I’m
going to say nice words.”
Dejon ”Samraw” Bennett
“The furniture my mouth piece simply symbolize success
I got da wrist wear and neck wear dats captivatin’
But it’s my smile dats got these on-lookers spectatin’
My mouth piece simply certified a total package
Open up my mouth and you see mo’ carats than a salad
My teeth are mind blowin’ givin’ everybody chills
Call me George Foreman‘cuz I’m sellin’ everybody
grillz”
Ur Nellys ”grillz”
Ekstrand bringar
klarhet
Pontus Josefsson
Folke Ullberg
Erik Norrman
Efter några upprörda reaktioner från
studenter på tandläkarprogrammet termin
5, då ett något kontroversiellt uttalande
fällts från professor i toxikologi, tillika
docent i cariologi, Jan Ekstrand, bestämde
vi oss för att reda ut begreppen. Professor
Ekstrand sade på en föreläsning i cariologi
att hälften av tandläkarkåren kommer vara
arbetslösa om tjugo år då kariessjukdomen
antagligen är helt utrotad. Frågan vi
då ställde oss var således; var detta
sant eller hade helt enkelt studenterna
missupfattat allting? Vi tog kontakt med
professor Ekstrand för att reda ut saken.
Hur menar du när du säger att hälften av
oss kommer vara arbetslösa om tjugo år?
Karies kommer inte vara ett lika stort
problem om 20 år som det är idag. Det ställs
då nya krav på morgondagens tandläkare.
Jag menar att tandläkarutbildningen
inte tar intryck av verkligheten och
de studier som finns, utbildningen
hänger inte med i utvecklingen.
Hur bör den
då
förändras?
Den bör vara mer allmänmedicinsk,
mer biologisk. Tandläkaren borde få en
mycket större roll gällande prevention
av folksjukdomar, större möjlighet
att diagnostisera, ta blodprover och
blodtryck. Tandläkaren är den enda
medicinskt utbildade person som
befolkningen går regelbundet till medan
man uppsöker läkare först när man blivit
sjuk. Men för att kunna genomföra detta
skulle det behövas en totalt förändrad syn
på tandläkarens roll och utbildningskrav.
Vad tycker du då? Borde ditt egna ämne,
cariologi få stå tillbaks, till förmån för
exempelvis ortodonti eller kirurgi?
Ortodonti
det
är
inte
en
sjukdomsbehandling, det är ju bara
kosmetika. Kirurgi, javisst. Men vi har
också fått dra ner på vårt ämne.. I den
nya utbildningsplanen har jag ungefär
fyra föreläsningspass tilldelat, det är inte
tillräckligt. Det går aldrig att komma ifrån
att de sjukdomar som svenska tandläkare
till störst del behandlar faktiskt är karies.
Men det som studenterna på
termin 5 uppfattade det som var att
hälften kommer vara arbetslösa om
tjugo år. Togs det för bokstavligt?
Menar du egentligen att det är en
förändrad yrkesroll som väntar oss?
Jasså? Det var så de uppfattade det. Jo
men det är klart, men när jag hårddrar
saker är ju syftet att få en diskussion, det
är väldigt trist att hålla en föreläsning och
visa bild efter bild. Du har förstått rätt, det
är en annan yrkesroll och som tandläkare
måste man för att inte tröttna på sitt jobb
utveckla sig, inte bara stå och laga tänder.
Profilen:
X-serien
Åke Rö
TURBINVINKELSTYCKEN
Starkare,
lättare,
tystare . . .
Elli Kassiry, Maria Karlberg
Vad ville du bli när du var barn? Påverkade dina föräldrar
dig?
Det vet jag inte, miljön har säkert påverkat mig. Jag skulle stenhårt
bli läkare. Min pappa var läkare och mamma sjukgymnast. Jag
växte bokstavligen upp på sjukhusområdet. I Eskilstuna bodde
vi i personalbostäder och i Hudiksvall mitt på sjukhusområdet i
en stor överläkarvilla. Psykpaviljongen låg 100 meter från vårt
hus och från mitt sovrumsfönster kunde jag se psykpatienter gå
runt ute i pyjamas.
... X-serien har hittills oöverträffad prestanda.
Smartare utformning ger ännu lägre vikt.
Ny kraftöverföring till turbinen med dubbla jetmunstycken höjer
effekten och gör samtidigt turbinen tystare.
Förbättrad tryckluftsreglering ger jämnare gång och fyrportsspray
ökar kyleffekten.
Den nya strömlinjeformade designen med blästrad yta ger dessutom ett bättre grepp med fulländad fingertoppskänsla.
Du har studerat inom många ämnesområden, Hur kommer
det sig?
Jag fick inte ihop betyg till läkarprogrammet utan sökte in till
tandläkare i Göteborg för att testa om de medicinska ämnena var
något för mig. Det var en kanonstad där jag trivdes mycket.
Sedan greps jag av forskningen och kunde därigenom nå ett av
mina mål att åka till USA. Från början hade jag tänkt hoppa på
läkarprogrammet, men det gick jättebra med forskningen och jag
hade inte en tanke på att sätta mig i skolbänken igen.
National Institute of Health i Bethesda Maryland utanför
Washington DC, var ett unikt ställe med enorma resurser. Det
var ett rent forskningsinstitut där det inte fanns några studenter.
Det var bitvis gammalmodigt och trångt, tex satt Julius Axelrod
i ett utrymme på några kvadratmeter bakom en dörr, men det var
en stimulerande miljö med modern utrustning.
Min drivkraft i undervisningen är att man hela tiden måste
förnya sig och söka ny kunskap. Med varje ny studentkull följer
nya frågeställningar och tankegångar.
Läser du romaner eller bara facklitteratur?
Nej, läste mycket romaner när jag var yngre innan akademiska
banan påbörjades. Om hustrun som är bokoman rekommenderar
något så läser jag det. Da Vinci-koden läste jag rakt igenom, jag
gillade den starkt.
X 700L
X 600L
X 500L
Torquehuvud
Standardhuvud
Minihuvud
X-serien är liksom NSK:s övriga vinkelstycken tillverkad i titan - ett lätt, extremt
starkt och tåligt material - instrument i titan klarar otaliga autoklaveringar.
ökaeus
Utbildning: Odont. kand (3 terminer på käftis i Gbg), fil kand (kemi,
matematik och dataprogrammering), medicinska studier ett antal
terminer, dr med sc (medical science)
disputerad farmakologi KI 1981, docent farmakologi 1984, post doc USA /NIH 1984-1987 verksam biokemi. MBB därefter
Född: 1952, i Stockholm
Familj: fru och två vuxna barn
Favoritmolekyl: De som jag har forskat på: neurotensin och
galanin. Numera är det nog olika transportproteiner.
Motto/tänkvärt citat: ”Du blir vad du äter - eller?” Dold oväntad talang: Handy man.
Det du inte visste om Åke: Är inte värt att veta.
Önskad julklapp: Genuint ledig utan dåligt samvete
Hur är stämningen bland kollegorna?
De tio åren jag arbetade på farmakologen umgicks vi massor,
men då var avdelningarna mindre än nu. Dessutom beror det
nog på vilken nivå man befinner sig på. Doktoranderna hittar på
mycket på fritiden, men sedan smalnar det av upp mot toppen.
Skulle du kunna tänka dig att bo i något annat land?
Jag blev erbjuden att stanna i USA, men avböjde. Funderade ett
tag på Kanada, som hade det bästa från Skandinavien och USA.
Både min fru och jag har stora familjer så det drog ändå hemåt.
Hur tycker du relation mellan lärare-student är? Var det
bättre förr?
Jag har alltid haft svårt för auktoriteter. Genom min uppfostran
har jag lärt mig att respektera äldre personer oavsett om de står
hierarkiskt över eller under.
Nuförtiden förväntar sig studenterna att bli servade. Man frågar
om allt istället för att själv slå upp i böcker.
Vilket yrke skulle du ha om du inte arbetade med det du gör
idag?
Då skulle jag vara finsnickare, men så duktig är jag ju inte. Jag
har inte ens någon snickarbänk hemma.
Vad tycker du om dagens miljödebatt?
Jag tycker den är bra. Jag källsorterar, även om det också kan
ifrågasättas. Just nu känns det rätt att fortsätta tills något bättre
alternativ dyker upp. Som grundprincip känns det rätt.
Hur förhåller du dig till djurförsök?
Det är en känslig historia. Har hållit på med det mycket, men
vissa saker gillade jag inte. Djuren behandlades väl och sövdes
ner under försöken och väcktes aldrig mer, men i vissa fall var
vi tvungna att nacka dem för att specifika organ skulle bevaras
intakta. Det kändes inte alltid bra.
Jag tycker det är bra att man nuförtiden ifrågasätter och måste
motivera för djurförsöken på ett helt annat sätt än tidigare, även
om det ibland går in absurdum. Viktigt är att modellen måste
vara relevant för att det ska få tillåtas, men ibland måste även
nya modeller och inte helt optimala modeller tillåtas för att vi
skall kunna vinna ny kunskap eftersom allt inte kan testas i
isolerade system.
Vad är det galnaste du någonsin har gjort?
När jag var ung så hade jag lätt för att låta andra agera istället för
att göra det själv. Så för att mogna till bestämde jag mig för att
luffa runt alldeles själv i Europa, framförallt i Greklands övärld
och på Korsika. Jag minns speciellt en gång på Korsika då jag
hade vandrat längs sydkusten och lade mig för att sova och
vaknade av korsikanska smugglare. Jag låg och tryckte bakom
en sten och var riktigt rädd.
Har du någon egen fråga du skulle vilja ställa till dig själv?
Ibland frågar jag mig själv:
Vad gör jag här? Är det värt allt slit?
Sagan
Anna Elowsson
De flesta av er vet att Käftis en gång
låg på Holländaregatan och att OF
hade sin lokal där. Men vad hände
innan….
Tandläkarhögskolan på Holländaregatan
I april år 1888 samlades ett gäng
odontologer på Berns i de s.k. Götiska
rummen. De som hade samlats tyckte att
det var tråkigt att de så sällan träffades
privat, trots att de gick samma utbildning.
Ett förslag om att bilda en förening
väcktes, vilket bifölls. Bildandet av
föreningen fick motiveringen:
”Åsyftande föreningen en fastare
sammanhållning kamrater emellan, vilka
många hittills känt varandra blott till
utseendet, samt att i deras gemensamma
strävan söka bringa å bane ett bättre
förhållande än som nu i flera avseenden
är rådande”.
En kommitté som skulle utarbeta stadgar
tillsattes och som ledare för dagen utsågs
kand. Carl Sandstedt.
18 april, 14 dagar efter det första mötet,
träffades man igen. Denna gång på Hotel
Continental W6. Kommittén redogjorde
för
stadgeförslaget.
Föreningen
förklarades konstituerad och dess första
styrelse utsågs. Kand. Carl Sandstedt
valdes till Ordförande.
Odontologiska Föreningen hade bildats.
Vid nästa möte anmälde sig OF:s första
kvinnliga medlem, Constance Elbe. Att
en kvinna invaldes var ovanligt och man
kan ana att detta inte uppskattades av alla.
I protokollet uttryckte en medlem: ”sin
reservation mot kvinnors inväljande i
allmänhet”.
Tandfyllnadsavdelningen, Malmskillnadsgatan
Föreningen samlades inte som idag
en gång i veckan (se onsdagar kl 1213 i OF-rummet) utan några gånger
varje termin. Man började redan 1889
att, precis som idag, uppmärksamma
undervisningsfrågorna och den allt större
tillströmningen av tandläkarstudenter.
På denna tid hade man varje
vardagsmorgon under två timmar
övningar i tandsjukdomarnas diagnostik
och behandling. Två timmar i veckan
hölls föreläsningar i kirurgi och patologi.
om OF
Två eftermiddagar i veckan hölls övningar
i plombering med kohesivt guld och i
samma omfattning hölls föreläsningar om
pulpans sjukdomar och dess behandling.
Det skulle för oss idag betyda tre och
en halv skoldagar/vecka. Det kan låta
trevligt, men vad som för övrigt behövdes
för att få examen fick kandidaterna själv
skaffa sig genom privata kurser och
självstudier. Bl.a. var man tvungen att
läsa anatomikursen och innan tentamen
i denna var man hänvisad till KI för att
egenhändigt dissekera alla kroppens
partier.
Privata kurser ordnades även i farmakologi,
mikroskopiska demonstrationer, kemi,
fysiologi, allmän kirurgi, allmän celloch vävnadslära. När kandidaten kände
sig redo anmälde sig denne till att
avlägga examen. Det började med de
praktiska proven. Kandidaten fick göra
allt tandtekniskt arbete själv och de satt
ofta uppe på nätterna för att hinna med.
Protesprovet skulle t.ex. utföras på tolv
dagar och studenten fick själv skaffa sig
en patient. Även för tandfyllningsprov
och rotfyllning fick kandidaten skaffa sig
patienter. När proven godkänts återstod
de teoretiska proven.
Ofta fick kandidaterna för en ersättning gå
i lära hos en tandläkare. Tandläkaren fick
en extrainkomst och särskilt lönsamt var
det att ha fler än en lärling. Kunskaperna
blev tyvärr knappa för kandidaterna.
OF var orolig över det ökade antal
studenter som börjat gå i lära hos
tandläkare. Ordförande undrade om det var
moraliskt riktigt av tandläkarna att föra en
ung man in på en bana för egen vinnings
skull. Dessutom blev kanske lärlingen
inte införstådd med de stora utgifter och
all svårighet som en tandläkarexamen
krävde. Men från tandläkarna väntade
man sig ingen hjälp med problemet
eftersom de tjänade på sina lärlingar.
”De sågo icke eller ville icke se de faror,
som hotade genom de allt större tilloppet
av studerande till banan.” Uttryckte sig
Ordförande för OF.
”Den tid är icke långt borta då tandläkaren
icke får de stora summor för sitt arbete,
som förut varit förhållandet; då kommer
Demonstration med lyhörda studenter och en engagerad tutor
konkurrensen, en konkurrens som kan gå
så långt att man måste försämra kvalitén
av sina arbeten, och därför äger frågan sin
stora betydelse även för allmänheten.”
Vid sammanträdet 15 mars 1889 beslöts
att även lärare skulle kunna väljas in i
föreningen för att den skulle få ett bättre
stöd och för att göra samarbetet mellan
lärare och studenter förtroligare.
I februari1891 beslöts att föreningens
stiftelsedag 18 april skulle firas med en
högtidsfest. Källaren Pelikan valdes för
ändamålet. Föreningen hade vid denna
tid ett medlemsantal uppemot hundra och
man hade börjat hålla sammanträdena på
Polikliniken för Tandsjukdomar på Norra
Kyrkogata 5, istället för i olika lokaler
och då främst Hotel Continental W6.
18 mars 1893 tog man en ny lokal i
besittning eftersom föreningen ville ha en
egen lokal och inte vara inhyst. Lokalen
var Hotel Monopol på Stora Wattugatan
8.
Kl 13.15 den 1 maj 1897 beviljade
riksdagen anslag till ”Nordens första
Tandläkareinstitut”. 1898 hölls det
första OF-sammanträdet på nyinrättade
Tandläkareinstitutet
som
låg
på
Malmskillnadsgatan 46. I ”gamla 46:an”
kallades huvudingången för ”smärtornas
port” OF huserade på första våningen
tillsammans med Hg-avdelningen.
Den 24 januari 1900 godkände lärarrådet
OF:s förslag om att bli en obligatorisk
studentförening. Samma år tog OF sitt
första initiativ i en undervisningsdetalj.
Det studerade vid Institutet en person
som inte ägde den kompetens som ,enligt
stadgar och förordningar, skulle innehas
för att studera där. Man beslöt att anhålla
om upplysningar hos vederbörande.
Detta år flyttade återigen OF. Denna gång
till Sturegatan 6 som invigdes i samband
med firandet av högtidsdagen 18 april.
Under vintern 1901 visade det sig att
lokalen var svår att hålla varm och att den
var trång. Man flyttade således lokalen till
Karduansmakaregatan 12.
OF fick under följande år problem med
pengar då föreningens alla medlemmar
inte betalade sin avgift. Man hotades
även av vräkning efter klagomål om att
det fördes ett förskräckligt liv i lokalen.
Men det hände trevliga saker också; OF
tillsammans med samtliga Stockholms
studentkårer gick den 1 maj 1903 ett
festligt tåg med åtföljande kollation på
Skansen. Lokalfrågan var ständigt aktuell
och man flyttade till Regeringsgatan
20, men redan hösten 1904 bytte man
återigen. Denna gång blev det Mäster
Samuelsgatan 17.
...sagan om OF
Fest på Holländaregatan, känns någon igen?
Under våren 1908 utgjorde standarfrågan den röda tråden. En
debatt om huruvida det skulle stå ”Odontologiska Föreningen”
eller ”Tandläkare-Institutet” fördes. Det beslutades slutligen att
OF:s initialer skulle pryda standaret.
1909 hade OF fått många klagomål på det oväsen som fördes
i lokalerna och därför beslöt man att flytta till en lokal där det
kunde beredas möjlighet för en vaktmästare och en städerska.
Smålandsgatan 42.
Omkring1916 utbröt det kristid i landet och i protokollen står det
att man skall vara noga med inbetalning av brödkuponger och att
istället för att använda föreslagna medel till glöggfest borde man
fördela beloppet bland behövande.
Trots kristiden lyckades OF hålla en luciafest 1918 med sång,
kabaret, dans och spex.
1919-1920 bestämdes att Institutet skulle flyttas. 1922 tog OF
upp frågan om elevantalets begränsning.
Hösten 1923 flyttade Käftis in på Holländaregatan, och kunde
nu årligen ta emot 60 elever. Det rådde brist på tandläkare och
många valde att göra sina studier i utlandet och sedan efter
Kunglig dispens vann inträde till Tandläkareinstitutet, där de
efter ett år kunde avlägga svensk examen. Detta gjorde att man
utökade antalet platser till 100 och därmed fick inga studerande
med utländsk tandläkarexamen tillträde.
11 september 1923 invigdes OF:s lokaler på Holländaregatan.
Resten är historia………
Fröken Borg, OF’s första husmor bespisar de hungriga studenterna
Ny kårlokal
Pontus Josefsson
Livet för studenten på tandläkarhögskolan har i ett slag blivit
lite hemtrevligare. Lagom till Odontologiska föreningens
120-årsjubileum 2008 har kåren fått tillträde till lokal
51104, närmare bestämt det gamla personalgymmet intill
OF-rummet på plan 5.
-Odontologiska Föreningen har saknat en kårlokal ända sedan
flytten från Holländargatan på 70-talet, så när vi fick höra talas
om att gymmet skulle flytta såg vi vår chans, förklarar kårens
ordförare Gustav Nordin.
-Ett års lobbande i samarbete med KI’s övriga två kårer har
krävts, men nu har vi lokalen. Detaljerna kring drift och skötsel
är inte riktigt klara ännu men tanken är att rummet ska vara
öppet för alla KI-studenter som betalt kåravgift och att OF ska
vara huvudman.
Vad är då meningen med allt jobb? Vad ska vi ha lokalen
till?
-Det ska vara en plats att under och efter studietid träffa vänner
och kollegor. Man kan exempelvis prata om dåliga föreläsare,
knäppa patienter, värdelös ekonomi eller helt enkelt om trevliga
saker.
När kommer vi kunna slänga oss i sofforn och dricka vår
första kopp kaffe då?
- Det återstår en hel del jobb. Är man intresserad är man hjärtligt
välkommen att delta. Det ska målas, tapetseras och inredas. Det
finns en tillsatt grupp som ska planera inredningen men det är
ännu inte bestämt hur det ska se ut. Mitt förslag är att det ska
inredas i rökig cigarrumsanda!
Ordförande Gustav Nordin i full gång med att röja ur sin nya
kårlokal.
Fråga Berit
Mitt i all stress för
att hinna med tentor och
klinikkrav är det lätt att
själen kommer i andra hand.
Redaktionen är därför stolt
över att, på allmän begäran,
kunna presentera Cavums
egen familjerådgivare Berit
Svanteson, som för andra
numret i rad svarar på läsarnas
frågor
om
samlevnad,
vredesmod
och
brustna
hjärtan. Ställ din fråga du
med, kanske Berit redan nästa
nummer kan hjälpa just dig!
Hej Berit!
Jag har ett stort problem och det är att jag är så himla stressad
hela tiden. Inte sådan vanlig tentastress som många brukar ha,
utan jag är stressad precis hela tiden!
Innan jag började på tandläkarprogrammet stressade jag sällan,
men ju längre jag gått här på skolan desto mer uppstressad har
jag blivit. Det började med sådana småsaker som att jag brände
mig på maten under lunchen för att jag hade så bråttom eller att
jag glömde tvättiden för att jag bara hade embryologi i tankarna.
Nu på senare tid har jag själv märkt av mitt allt extremare
beteende, jag fuskar uppe på kliniken och försöker tränga mig
före mina klasskamrater i kösystemet, det är klart alla märker
det! Min flickvän tycker det är jättejobbigt och säger att jag inte
är samma kille hon blev ihop med, jag tror hon vill göra slut.
Det är så mycket krav som ställs på en och det känns konstant
som allting håller på att gå åt helvete, att allt när som helst kan
falla ihop och att alla ska se att jag är en bluff. Jag tror jag håller
på att gå in i väggen! Hjälp mig Berit! Vad ska jag göra? Jag vill
inte sluta på tandläkarprogrammet.
Niklas T7
Hej Niklas.
Det du beskriver är inget ovanligt problem. Faktum är att det är
en av de vanligaste frågor som ställs mig i min yrkesroll. Vad
jag kan förstå har du två problem, och jag skall försöka besvara
dem båda efter bästa förmåga.
Var det potatis du åt? Jag har inte läst några studier på området,
men min erfarenhet är att potatisen svalnar betydligt fortare
om man skalar den innan man äter den. Man kan tydligt se hur
den skalade potatisen ryker mera än de ännu oskalade. Det är
värmen som lämnar potatiskroppen! Det kan vara värt att prova
på, inte sant?
Din andra fråga har jag inget bra svar på, kanske kan du prova
att lägga in en påminnelse i mobilen att pipa till en timme innan
tvättiden börjar. Det fungerar för mig!
Slutligen Niklas, tycker jag inte detta är något att sluta på Käftis
för. Ingen märker att du har samma t-shirt på dig som dagen
innan!
Vi fick ett brev från ledningen...
beslut.
avgörande
t
t
e
a
r
a
or.
v
ka förmåg
människor
li
o
a
t
st
le
e
a
fl
t
r
e
e
d
ar
av på fl
rke kan för
iversitet, h
er stora kr
n
ll
u
ä
a
st
Valet av y
sk
e
r
in
a
ic
k
at
de med
m tandlä
ården utök
riges ledan
v
e
d
Arbetet so
v
n
S
a
,
t
t
e
v
t
a
e
t
n
Instu
ringe
g stolt
Karolinska
en kan ida
ed digitalise
n
m
io
d
it
n
t
a
u
b
st
m
i sa
giska In
dning.
successivt
ationsutbil
a. Odontolo
r
n
t
e
is
d
å
in
r
m
m
d
a
so
torisk
utbildning
erad obliga
r
g
e
t
in
n
e
erbjuda
ngen:
på utveckli
t
iv
är man
t
si
o
p
n
r ma
rsarbetet n
e
se
p
p
n
e
a
g
p
in
a
en
g
n
Från led
la hederli
and med d
b
m
a
m
g
sa
t
e
i
d
r
t
a
r
bo
ned
å värld
-Varför ta
an skriver
bästa av tv
m
t
e
m
d
O
a
.
r
n
e
e
t
m inte
in
he
kan komb
det ju likso
n
v verksam
a
a
k
n
e
n
e
g
ll
in
ä
r
lise
olika st
nya digita
n på flera
e
t
n
e
m
o
sm
behandling
hur?
inna, eller
sv
r
fö
a
r
a
b
….
gerat
änta på sig
v
e
t
in
em som fun
r
e
st
t
sy
lå
t
n
a
e
t
e
g
b
in
r
a är
a
Fortsättn
a sig. Dett
r
a av ett in
e
t
t
t
a
y
d
n
p
a
p
r
u
d
ju
måste
Det
-Man skall
t sam man
ingsterapi.
n
ig
ll
id
t
fy
m
is
sa
lv
,
e
r in en
a exemp
i årtionden
man skrive
att hanter
r
t
t
ä
n
sä
,
t
ll
på
k
ä
r
ä
ett utm
i Effica och
ugor i en sm
,
t
fl
e
e
t
r
r
t
o
,
sk
a
ra
t
g
e
sä
förfaller va
et gula arb
a
d
blir, så att
t
i
t
e
g
n
D
.
li
t
d
e
n
ss
beha
av pa
en i
och samma
tiva inslag
nder slutet
a
u
r
t
t
e
is
r
p
in
p
m
a
d
rtsp
in de a
dagsrappo
t sätt att få
k
r
ä
m
t
u
s
ett alldele
en.
utbildning
ersitet inom
iv
n
u
e
d
n
a
rldsled
rt en
vara ett vä
r vi nu infö
a
t
t
h
a
Vidare:
g
g
in
in
n
n
d
t
a anle
lediga
målsät
n. Av denn
t inte finns
e
io
-Vi har som
t
ll
a
ä
r
lf
t
il
is
t
r
in
i kö
fö
k adm
ra är står
e
er. Att det
d
m
n
u
n
le
odontologis
a
m
sk
so
g
terna,
iplanerin
hos studen
n
e
ny ter(r)ap
t
e
it
iv
t
k
bara a
rna.
tider ökar
strationshö
in
m
d
a
s
n
inge
tologer
till avdeln
ande odon
v
li
b
s
I:
K
h
måt oc
om den
ändigt fra
st
r
å
g
e höjder in
n
e
d
g
a
n
n
li
a
o
k
c
å
e
n
v
p
grerade
Ut
n nya inte
framtid up
e
s
r
d
a
e
r
sn
a
v
m
o
k
tac
bör påpeka
k
n
e
c
kan in
r
o
D
iä
r
.
r
n
a
e
r
-gen
yrkesk
öra
inom admin
r att inte g
kommande
n
fö
e
a
g
h
in
t
n
t
d
a
il
a
b
sut
ara br
påbyggnad
aper kan v
sk
n
u
k
a
k
is
att lite klin
dig.
en helt onö
t
e
h
m
sa
k
r
ve
Bokhandeln hotad
Anders Pettersson
Nu är det beslutat. Medicinska Bokhandeln, Huddinge, kommer
att upphöra. Allt enligt företagsansvarige Ulf Ala-Mutka. Var
studiemotiverade odontologer och övriga KI-anhängare vid
Campus Flemingsberg i fortsättningen kommer att ges möjlighet
till införskaffande av kurslitteratur är oklart.
Medicinska Bokhandeln, med anor
från förra årtusendet, eller närmare
bestämt år 1993, finns i dagsläget
vid Campus Solna respektive
Flemingsberg.
Förändringarnas
vindar blåser dock friskt. KI:s
studenter kommer sannolikt i
fortsättningen att bli tvungna att
röra sig i södertörnska högkvarter
för inköp av litteratur. Anledningen
är följande:
Efter beslut om att även
Akademibokhandeln,
belägen
vid Flemingsbergs motsvarighet
till Sergels torg, skall läggs ned
kommer en ny återförsäljare att
ta plats vid Södertörns högskola.
Ett av de intresserade företagen är
just Medicinska Bokhandeln. Vid
ett medgivande från Södertörns
högskola om nystart kommer
verksamheten, fast då med ett
annat namn, att sälja kurslitteratur
avsedd för både KI- och
Södertörnstuderande.
Vilket
företag
inom
bokhandelsvärlden som får grönt
ljus av Södertörns Högskola
återstår att se. Förhoppningsvis
blir det en sådan vars intresse är att
sälja en och annan kursbok inom
ämnesområdet odontologi…
Ska du bli tandläkare
bland annat?
Administration, budgetering, verksamhetsutveckling, utbildning, personalfrågor, juridik, pensionsplanering, med mera, med mera. Lägg till långa, stressiga
arbetsdagar och du kanske börjar ana hur vardagen kan se ut för en tandläkare.
Men du kan faktiskt påverka din framtid och det är där vi kommer in i bilden.
Praktikertjänst Tandvård erbjuder ett komplett stöd för hela din verksamhet den
dag du är klar med din utbildning. På så sätt hoppas vi bidra till att ditt liv som
tandläkare blir både smidigare och roligare. Till och med lönsammare. Låter det
intressant? Maila till [email protected], ring oss på 08-789 40 00 eller besök
www.tandvard.praktikertjanst.se.
NICO - ett kontro
Kristofer Anderson och Folke Ullberg
Det finns många patienter bland
befolkningen
med
atypiska
ansiktssmärtor, d.v.s. smärtor utan
förklarlig orsak. Orsaken till att man
ej kan förklara dessa smärttillstånd
beror ofta på att man i dagsläget
saknar tillräcklig insikt i den enormt
komplexa
smärtmekanism
som
finns hos människan. Den psykiska
påfrestningen för de drabbade
patienter som tvingas gå med kroniska
smärtor är oerhört stor, för de som ej
är drabbade är det kanske rentav ej
föreställbart.
I enstaka studier och även i vissa
amerikanska läroböcker nämns ett
tillstånd som kallas NICO. Det står
för ”neuralgia inducing cavitational
osteonecrosis” och kan översättas ungefär
som neuralgi till följd av osteonekros.
I Sverige är diagnosen ej vedertagen
och en stor kontrovers föreligger kring
den. En stor majoritet av läkar- och
tandläkarkåren anser att diagnosen inte
existerar. Det vetenskaplig underlaget
bedöms som undermåligt. De studier
som finns idag begränsas i huvudsak till
case reports, och någon enstaka studie på
ett större antal patienter finns (Bouquot
JE, Christian J. Long-term effects of
jawbone curettage on the pain of facial
neuralgia). Behandlingen av NICO består
i s.k. käkbenscurettage, och är en ganska
invasiv kirurgisk behandling. Att kunna
selektera patienter inför ett sådant ingrepp
är väldigt viktigt då kirurgiska ingrepp vid
smärttillstånd av idiopatisk karaktär anses
vara direkt kontraindicerade (Allerbring
M, Haegerstam G. Chronic idiopathic
orofacial pain. A long-term follow up
study). Med andra ord måste man givetvis
vara säker på att diagnosen faktiskt
existerar. Enligt den högst medicinska
tidskriften Aftonbladet kan man dock
konstatera att så är fallet (se bild).
Docent och övertandläkare Björn
Appelgren på KI jobbar mycket med
smärtpatienter, och har även forskat inom
smärtfysiologi:
Har du träffat någon patient där
du misstänkt att det föreligger en
bennekros på grund av ischemi?
- Faktum är att jag på slutet av 70-talet
var lite engagerad i ett liknande tillstånd
(CO-cavitational osteopathosis) där
patienter, tror att det bara var kvinnor,
med oförklarlig smärta i käkar utsattes
för bencurettage med renspolning. Det
var då en suspekt behandling men faktum
var att en del blev bestående bättre. Vissa
fick däremot tillbaks samma smärtor
efter en initial smärtlindring. Några
strikta inklusionskriterier fanns ej utan
behandlingen bestämdes mer på ”känn”.
Eftersom man oftast inte ser något på
röntgen, fast vissa påstår att de har denna
förmåga, tycker jag personligen det är en
osäker behandling att rekommendera.
Använder du NICO som diagnos?
- Nej, då det egentligen saknas riktiga
kriterier som är validerade för denna
diagnos. Jag tror att diagnosen är mer eller
mindre förbjuden. I USA tror jag också
att man i vissa stater kan stämma den
tandläkare som använder diagnosen, men
jag är ej helt informerad om detaljerna.
Har du tagit del av vetenskap rörande
NICO, anser du att det vetenskapliga
underlaget är tillräckligt?
- Den enda jag kommer ihåg som gjort
något systematiskt är väl Bouquot et
al. någon gång på 90-talet, som skrev
några artiklar om NICO. Tror inte, fast
jag är ej helt säker, att det finns någon
oversiellt ämne
kontrollerad studie om NICO.
Anser du att det skulle vara nödvändigt
att satsa pengar på forskning på ämnet
NICO?
- Som ni mer än väl känner till så har ju
orofacial smärta ofta en okänd genes och
visst vore det intressant om man gjorde
kontrollerade studier om detta tillstånd,
men jag tror dock att det är lite svårt
att sätta/finna vettiga inklusions- och
exklusionskriterier.
Karin Öckert, tandläkare och specialist
i parodontologi i Göteborg är en av
förespråkarna för använding av NICO
som differentialdiagnos vid orofaciala
smärttillstånd.
Har du träffat någon patient där
du misstänker att det föreligger en
bennekros på grund av ischemi?
- Jag har träffat många dylika patienter.
Använder du NICO som diagnos?
- Jag använder diagnosen med ett
frågetecken efter. Den kan endast
bekräftas efter ett operativt ingrepp, vilket
vi numera är förbjudna av Socialstyrelsen
att utföra. Eller så kan diagnosen bekräftas
av en Cavitatundersökning. Det finns
endast en sådan i Norden, i Norge.
Anser du att det vetenskapliga
underlaget för NICO är tillräckligt?
Tycker du att det behövs mer forskning
på området?
- Det vetenskapliga underlaget skulle
verkligen behöva förstärkas. Synd att
svensk odontologisk forskning är så
ointresserad av företeelsen, som orsakar
så mycket lidande.
Annika Rosén är specialist i käkkirurgi
och docent vid Karolinska Institutet. Hon
träffar många smärtpatienter, och är även
aktiv i den multidisciplinära smärtgruppen
på KS i Huddinge.
Använder du NICO som diagnos?
- Nej, NICO är ingen diagnos.
Har du tagit del av vetenskap rörande
NICO, anser du att det vetenskapliga
underlaget är tillräckligt?
- Definitivt inte. Den rapportering som
finns är i form av case reports. Det finns
inte några kontrollerade vetenskapliga
studier som kan verifiera NICO.
Har du träffat någon patient där
du misstänkt att det föreligger en
bennekros på grund av ischemi?
- Nej. Jag har däremot träffat patienter med
nekros i käkbenet av andra skäl. Bennekros
är i de allra flesta fall förknippad med
infektion med tydliga infektionstecken
som rodnad, svullnad, värmeökning och
smärta. Infektionsbehandling ges till
dessa patienter. Patienter som söker för
s.k. NICO har smärta men inga som helst
infektionstecken. Det är viktigt att
patienter med atypisk ansiktssmärta
blir remitterad till specialist för vidare
utredning. Mer forskning behöver göras
för att vi ska kunna ge dessa patienter en
diagnos men också för att kunna ge en
adekvat behandling.
Om man ska sammanfatta de svar vi fått,
kan vi konstatera att NICO är ett mycket
kontroversiellt ämne. Som så ofta i
historien bildas även här olika läger, där
vissa är för och andra emot. Patienter med
olidliga smärtor vill ha en diagnos, men
det vetenskapliga underlaget som finns
för att NICO skulle vara en förklaring
till några av dessa orofaciala smärtor, är
i dagsläget ej tillräckligt. Som tandläkare
måste vi alltid jobba utifrån ett välgrundat
vetenskapligt
underlag.
Framtida
forskning får utvisa vad som är rätt.
AVSÄNDARE: Odontologiska Föreningen,
www.a-sreklam.se
AlfredNobels Allé, SE-141 52 Huddinge,
SWEDEN
Valfrihet!
Vi har varit med om upphandlingarna till
Karolinska Odontologiska Instutitionen sedan
starten 1986 och har genom åren arbetat
kontinuerligt med att möta de krav THS
ställer på oss som leverantörer.
Det sporrar oss att i vår dagliga verksamhet
arbeta med förbättringar som ni förhoppningsvis märker som kund.
Steg för steg har vi under 25 år byggt upp en
verksamhet med kompetens och erfarenhet.
Det är vi stolta över.
Som fullservice laboratorium kan vi erbjuda
allt inom fast och avtagbar protetik.
Möjligheten att välja mellan olika tekniker och
material ger valfrihet för patienten.
Vi kan alltid hjälpa till med konsultation i just
materialval och teknik för att underlätta både
för tandläkare och patient.
MK • PROCERA • EMPRESS • IMPLANTAT • COBOLT-CROME
TITAN • PROTES • KONSULTATION
Östhammarsgatan 67 • 115 28 Stockholm
Tel: 08-661 40 77 • Fax: 08-661 84 80
www.holmdental.se • [email protected]