Kulturbryggan – Rapport över försöksverksamheten 2013

Transcript Kulturbryggan – Rapport över försöksverksamheten 2013

KULTURBRYGGANS
ORDFÖRANDE HAR
ORDET
I enlighet med direktiv (dir 2010:77 och tilläggsdirektiv (dir 2013:99)
överlämnas härmed redovisning av försöksverksamheten i form av
en delrapport avseende 2013. Slutrapport kommer att lämnas den
31 december 2014.
Kulturbryggan är i och med 2014 inne på sitt fjärde år som försöksverksamhet. Utan tvekan svarar Kulturbryggan mot ett stort behov och
utgör en möjlighet som få andra finansiärer erbjuder. Kulturbryggans
särart är att ha möjlighet att bidra med medel till sådant som är utmanande och spännande, men för osäkert för andra stödgivare.
En av Kulturbryggans många erfarenheter är att kommunikation med
och närvaro på platser utanför huvudstaden är viktigt. I hela landet finns
professionellt verksamma personer inom vitt skilda fält av kulturområdet.
Kulturbryggans resor och fältbesök har inneburit möten med dessa individer och möjliggjort att deras projekt kunnat påbörjas eller genomföras.
En annan erfarenhet är att det nu är dags att utveckla och förenkla formerna för ansökan om stöd från Kulturbryggan. Det är särskilt viktigt nu
när Kulturbryggan står inför att permanentas från 2015.
Minst lika viktigt är att Kulturbryggan förblir en oberoende verksamhet och ett alternativ till andra etablerade bidragsgivare. Mycket i uppföljningsarbetet talar för att det är just den oavhängiga ställningen, som
möjliggjort för Kulturbryggan att nå ut till nya grupper av professionellt
verksamma inom kultursektorn. Av ansökningarna till Kulturbryggan
2013 var över hälften från personer, organisationer och företag som
sökte för första gången. Det är en indikation både på att Kulturbryggan
nu blivit känd i vidare kretsar och att sökanden som tidigare inte sett
någon möjlighet att söka offentliga medel, nu ser Kulturbryggan som en
framkomlig väg. I bägge fallen goda tecken!
Kommittén består av filmregissören Osmond Karim, författaren
Johan Kling, kulturkonsulten Annika Levin och kulturföretagaren
Rebecka Nolmark. Under våren 2013 efterträdde Magnus Kirchhoff
tidigare kanslichefen Ingrid Lomfors.
Stockholm i februari 2014
Bo-Erik Gyberg
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
SAMMANFATTNING
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
Kulturbryggan avslutar med denna rapport sitt tredje verksamhetsår.
Ursprungligen skulle utredningen vara verksam 2010–2012, men har
förlängts vid två tillfällen. I och med det senaste tilläggsdirektivet, från
14 november 2013, fortsätter utredningen till 31 december 2014.
I och med regeringsbeslut den 20 februari 2014 står det klart att Kulturbryggan kommer att inrättas som ett särskilt beslutande organ inom
Konstnärsnämnden från och med 1 januari 2015.
Liksom tidigare år har Kulturbryggan under 2013 fördelat
25 miljoner kronor i stöd till nyskapande kulturprojekt, en verksamhet
som redovisas i denna text. Till detta arbete har under försöksperioden
fogats ett intensivt kommunikationsarbete vilket också beskrivs i
rapporten. Under 2013 har också två studier kring hur Kulturbryggan
eventuellt kan finna vägar för att etablera mötesplatser mellan kulturprojekt och finansiärer, framförallt från icke offentliga finansiärer,
tagits fram. Dessa studier nämns kortfattat i denna text och finns att
läsa i sin helhet på Kulturbryggans hemsida.
Personalförändringar
Under 2013 har ett antal personalförändringar skett vid Kulturbryggan.
I februari slutade Kulturbryggans första kanslichef, Ingrid Lomfors, och
i april anställdes en ny handläggare Erik Hall. I juni anställdes Magnus
Kirchhoff som ny kanslichef. Den sista december slutade kansliets halvtidsanställda administratör Lotta Signeul som i januari 2014 efterträddes
av Ingela Carlsson.
Rapporten har följande huvudrubriker:
Kapitel 1 Styrdokument och utgångspunkter
Kapitel 2 Kulturbryggans kommunikationsarbete
Kapitel 3 Om bidragsgivningen 2013
Kapitel 4 Bidragsgivningens processer
Kapitel 5 Förteckning över beviljade projekt
Kapitel 6 Projektpresentation – ett urval
Kapitel 7 Redovisning av genomförda projekt
Kapitel 8 Kulturbryggans bedömare 2013
Bilagor
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
1
STYRDOKUMENT OCH
UTGÅNGSPUNKTER
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
Detta avsnitt beskriver inledningsvis det arbete som
föregick Kulturbryggans tillkomst. Därefter kommer
en beskrivning av det direktiv som styr kommitténs
uppdrag samt begreppet nyskapande som varit centralt
i utredningsarbetet. Avslutningsvis beskrivs den bidragsförordning som reglerar Kulturbryggans bidragsgivning.
De beskrivna dokumenten återfinns i sin helhet i bilagor.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
8
KAPITEL 1 STYRDOKUMENT OCH UTGÅNGSPUNKTER
Förarbete
1994 bildades Stiftelsen framtidens kultur med medel från de upplösta löntagarfonderna.
2011 skulle Stiftelsens verksamhet komma att upphöra, sedan man planenligt fördelat sitt
stiftelsekapital till innovativa kulturprojekt i över ett decennium. Inför stiftelsens upphörande
föreslog regeringen i sin proposition Tid för kultur (2009/10:3) att 25 miljoner kronor årligen
skulle avsättas till stöd för nyskapande kulturprojekt. Formerna för hur dessa medel skulle
fördelas var dock inte klara. Bo-Erik Gyberg uppdrogs att ta fram ett utredningsunderlag och
den 21 februari 2010 presenterade han ett inriktningsdokument, Kulturbryggan – underlag
för vidare beredning. 1 Detta kom att ligga till grund för Kulturbryggans utredningsdirektiv.
Utredningsdirektiv med två uppdrag – eller tre?
Sedan inrättandet i juli 2010 till idag har utredningen Kulturbryggan – en ny form för stöd till
förnyelse och utveckling inom kulturområdet haft två primära uppdrag.2 Dessa har varit att
lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet,
etablera en försöksverksamhet som under utredningsperioden fördelar avsatta medel som
bidrar till nyskapande kulturprojekt.
Genom tilläggsdirektiv har utredningen förlängts vid två tillfällen, den 20 juni 2012
förlängdes uppdraget till utgången av 2013 och den 14 november 2013 förlängdes utredningen
till 31 december 2014.3 De två tilläggsdirektiven medförde inte några förändringar i kommitténs
uppdrag.
I mars 2012 avrapporterades det första av uppdragen då Kulturbryggans kommitté lämnade
in ett delbetänkande, Att angöra en kulturbrygga – stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet (SOU 2012:16), där förslag till hur verksamheten kan permanentas presenterades.
Det andra uppdraget, att på försöksbasis upprätta en struktur för att fördela 25 miljoner
kronor per år till nyskapande kulturprojekt med prioriterat fokus på hela det fria kulturlivet,
har kommittén arbetat med kontinuerligt sedan 2011. Det är arbetet under 2013 med detta
uppdrag som föreliggande text primärt rapporterar. Formerna för Kulturbryggans bidragsgivning utvecklas och förändras kontinuerligt för att så väl som möjligt svara mot uppdraget i
direktivet. Bland annat påpekar regeringen i utredningsdirektivet vikten av att Kulturbryggan
ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare samt att de nya kulturpolitiska
målen ska få genomslag. I direktivet påpekas också att uppdraget medför särskilda krav vad
gäller bland annat uppföljning. En viktig del i arbetet under 2014 är att utveckla uppföljningsoch återrapporteringsrutinerna.
1 Dokumentet går att hämta hem från www.kulturbryggan.se/om-kulturbryggan/styrdokument/
2 Direktivet i sin helhet återfinns i bilaga 1
3 De två tilläggsdirektiven återfinns i bilaga 1
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
9
I direktivet till utredningen finns också ett tredje uppdrag, om än något mindre explicit formulerat. Det handlar om att etablera samverkan med andra finansiärer och att finna alternativa finansieringsformer för kultur. I det uppdraget ligger att Kulturbryggan ska skapa former
för ekonomisk stödgivning som ”ger incitament till finansiering från flera parter”.
Under 2013 har Kulturbryggan haft särskilda medel för att undersöka möjligheten att
utveckla en mäklarfunktion som skulle kunna ha i uppgift att hjälpa projektägare att finna
andra finansiärer och omvänt. Medlen har använts till att ta fram mer kunskap om området.
Dels har studien Nya pengar till det nyskapande – en modell för Kulturbryggans mäklarverksamhet av Susan Bolgar vid Kulturstrategi konsult AB tagits fram och presenterats för
kommittén.4 Ännu en studie, med närliggande frågeställningar, skrivs av Peter Skogh, Publik
Strategi Sweden AB och kommer att vara tillgänglig på Kulturbryggans hemsida från början
av mars 2014. Därefter vidtar arbetet med att eventuellt utforma någon form av mäklarfunktion inom de ramar som Kulturbryggan disponerar.
Nyskapande
Nyskapande är ett centralt begrepp i Kulturbryggans uppdrag och verksamhet. Kulturbryggans
utredningsdirektiv är tydliga med att de medel som ska fördelas ska gå till nyskapande kultur.
Kulturbryggan har varit mån om att på olika sätt diskutera begreppet. Ambitionen är och
har varit att hålla det levande genom att belysa det ur olika perspektiv. Ett led i det arbetet
var att under 2012 ta fram publikationen Fyra essäer om nyskapande, där fyra personer ur
bedömarpoolen fick ge sin syn på begreppet. 5 Publikationen är tillgänglig i tryckt och
digitalt format och har legat till grund för en rad diskussioner kring begreppet nyskapande.
Ett annat exempel är en vägledande beskrivning ämnad för de sökande, där tio kontexter som
är möjlig grogrund för nyskapande utgör utgångspunkt för en förståelse av begreppet.6
Bidragsförordningen
Fördelningen av de medel Kulturbryggan har förfogat över har sedan mars 2011 styrts av
en bidragsförordning som beslutats av regeringen.7 Förordningen beskriver ramarna för
både vad Kulturbryggan kan ge ekonomiska stöd till och hur beredningsarbetet ska genomföras. Inom de givna förutsättningarna har ett kontinuerligt utvecklingsarbete skett
och även om systemet idag fungerar tillfredställande ser Kulturbryggan många möjligheter
till fortsatt utveckling. Tre av dessa förändringsområden formulerades i delbetänkandet
Att angöra en Kulturbrygga:
Det grundläggande villkoret om nyskapande som grund för statsbidrag till kulturprojekt
ska kompletteras med ett villkor om att projekten också ska ha hög kvalitet för att vara
berättigade statsbidrag.
4 Studien finns i sin helhet på www.kulturbryggan.se/om-kulturbryggan/rapporter-och-publikationer/
5 Publikationen finns att ladda ner på www.kulturbryggan.se/om-kulturbryggan/rapporter-och-publikationer/
6www.kulturbryggan.se/ansokare/om-nyskapande/
7 Bidragsförordningen återfinns i bilaga 2
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
10
KAPITEL 1 STYRDOKUMENT OCH UTGÅNGSPUNKTER
Det ska klargöras att bidragsgivningen i första hand, men inte enbart, ska riktas till det
fria kulturlivet.
Med bibehållande av en modell med extern bedömning av ansökan innan statsbidrag
beviljas ska det inte längre anges i förordningen att ett visst minsta antal bedömare ska
anlitas för uppgiften.
De två första av dessa förslag har redan åtgärdats. Det tredje kvarstår, men är av mindre
praktisk betydelse. Till dessa tre kan ytterligare förändringar i framtiden vara aktuella.
Under 2014 kommer Myndigheten för kulturanalys att göra en utvärdering av Kulturbryggans
verksamhet.

K U LT U R B R Y G G A N 2 013
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
2
KULTURBRYGGANS
KOMMUNIKATIONSARBETE
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
Detta avsnitt beskriver kommunikationsarbetet under
Kulturbryggans hela verksamhetsperiod, från 2011
fram till 2013. Detta avsteg motiveras av att kommunikationsarbetet redan från början var en medveten
prioritering i Kulturbryggans verksamhet, som inte
tidigare har redovisats utförligt.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
14
KAPITEL 2 KULTURBRYGGANS KOMMUNIKATIONSARBETE
Kommunikationsstrategi
Kulturbryggan hade, vid starten 2010, ett speciellt utgångsläge som verksamhet. Dels skulle
den följa i fotspåren av Stiftelsen framtidens kultur och dra lärdom av den organisationens
erfarenheter och resultat. Dels skulle den bli en helt ny verksamhet med en tydlig alternativ
profil och starkt varumärke.
Ett långsiktigt och strategiskt arbete har krävts för att uppnå detta. Det har kommit att
handla om att utforma stödformer, bedömningsgrunder och villkor samt bygga upp ansökningsproceduren och beslutsprocessen, det vill säga att lägga grunden för kärnverksamheten.
Parallellt har också Kulturbryggan tagit fram en kommunikationsstrategi i syfte att forma en
identitet, eller om man så vill, ett varumärke som ska fungera både på kort och på lång sikt.
Redan från början var målet att vara så öppen som möjligt gentemot såväl sökande som andra
som haft intresse av Kulturbryggans verksamhet, varför strategins ledord är tillgänglighet och
transparens. I strategin ingår också att, så långt möjligt, vara proaktiv med information.
När till exempel tidplaner har förskjutits, har kansliet meddelat ändrade planer och också
förklarat varför dessa ändringar varit nödvändiga. I initialskedet skapade Kulturbryggan en
tydlig egen grafisk profil som en del av en första kommunikationsplattform. Efter att ha
studerat andra finansiärers och kulturmyndigheters profiler och logotyper, valde Kulturbryggan att skapa en grafisk profil som skiljer sig från gängse profiler, med en svart botten
och en stark rosa accentfärg. Denna profil har sedan legat till grund för arbetet med etableringen såväl i den digitala kommunikationen, som i tryckta kommunikationsmaterial och
på några få profilprodukter.
Hemsidan
Som ett led i att skapa en nära och direkt kommunikation och tillgänglighet för sökande och
andra intressenter valde Kulturbryggan att skapa en hemsida i ett snabbt och lättuppdaterat
webbpubliceringsprogram. Kulturbryggans hemsida, kulturbryggan.se, är interaktiv och
fungerar också som en blogg. Vem som helst kan gå in på den, kommentera en post och ha
en dialog med såväl kansliet som med andra. Det är en värdefull kanal för sökande där de kan
dela med sig av kommentarer, åsikter och konstruktiv kritik som Kulturbryggan kan ta till
sig i utvecklingsarbetet.
Hemsidan är också en resurs för sökande att kunna läsa in sig på Kulturbryggans styrdokument och riktlinjer, samt ett verktyg för kansliet att skapa närmare kontakt och snabb återkoppling med sökande. Bloggformatet har fungerat väl eftersom det blir ett öppet forum där såväl
kritiska som positiva röster kan höras. Det är ett led i Kulturbryggans ambition att inte ”ducka”
för svåra begrepp, att våga problematisera och diskutera aspekter av uppdraget som inte alltid
är självklara. Det ingår också i Kulturbryggans långsiktiga strategi att i så stor utsträckning som
möjligt ta chansen till dialog och diskussion för att vidare förtydliga sitt uppdrag.
Antalet unika besökare har stadigt ökat sedan verksamheten påbörjades och är nu
uppe i cirka 50 900. Det finns naturliga toppar i besöksstatistiken som infaller när en ny
utlysning annonseras eller när beslut om stöd fattas.
Arbetet med att vidareutveckla hemsidan pågår hela tiden, dels för att förtydliga och underlätta ansökningsförfarandet men också för att skapa en mötesplats för kulturaktörer, finansiärer
och andra intressenter. Ett exempel på utvecklingsarbete är framtagandet av ”Projektrummet”,
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
15
en plats för projekt som fått stöd av Kulturbryggan att lägga upp information, bild- och
videomaterial från sina respektive verksamheter, som ska vara klart under 2014. Förhoppningen
är att ”Projektrummet” ska fungera som en inspirations- och informationskälla och ytterligare
bidra till att förtydliga Kulturbryggans uppdrag och visa på bredden i stödgivningen.
Sociala media
Kulturbryggan skapade tidigt en Facebooksida och ett Twitterkonto, med målsättningen
att även denna väg möjliggöra en så nära kontakt med sökande och andra intresserade som
möjligt. Nyheter om Kulturbryggans närvaro vid olika evenemang, beslutsmeddelanden
och information om nya utlysningar är exempel på den typ av information som läggs upp.
Antalet följare på Kulturbryggans Facebooksida har stadigt ökat sedan våren 2011. I dagsläget
har Kulturbryggan närmare 1300 följare, en dryg fördubbling från de 600 som följde Facebooksidan våren 2012. Antalet Twitterföljare är fortfarande ganska lågt, cirka 220, men även här
märks en stadig ökning, särskilt efter att Kulturbryggan deltagit i viktiga evenemang som till
exempel i Almedalen.
Kulturbryggan har ambitionen att öka närvaron i sociala medier ytterligare. Under
hösten 2013 direktsändes ett infomöte kring Tema2013: Internationella samverkansprojekt
på hemsidan. De som såg mötet den vägen hade samtidigt möjlighet att ställa frågor via en
chattfunktion. I framtiden ska detta vara en etablerad form av kommunikation för att kunna
nå ut till hela kulturlivet i Sverige, även med begränsade kommunikationsresurser.
Direktkontakt med kulturlivet
Att vara tillgänglig för hela Sveriges kulturliv är en utmaning för Kulturbryggan och kräver
kreativa insatser. Trots ett litet kansli med små resurser avsatt för kommunikation, strävar
Kulturbryggan efter att det ska vara möjligt att snabbt och enkelt få kontakt med kansliet,
eller i förlängningen kommittén, via telefon eller e-post. Det är också möjligt att boka tid
för att besöka kontoret för att diskutera sin projektidé eller läsa tidigare ansökningar för
inspiration och vägledning. Kulturbryggan avsätter mycket tid på att samtala och diskutera
med sökande för att på så sätt bidra till förståelse för vad som kan få stöd och i förlängningen
bidra till en kvalitetshöjning av ansökningarna.
Kulturbryggans ambition att vara tillgänglig och transparent omfattar också utformningen av blanketter, anvisningar och beslutsunderlag. I synnerhet gäller det i de fall projektägare får avslag på sin ansökan. Därför ger Kulturbryggan tydliga beslutsunderlag så att det
är möjligt att förstå vad som bedömts som svagheter respektive styrkor i ansökningarna.
En förhoppning är också att detta ska göra det möjligt att utveckla ansökan inför kommande
utlysningar. Den omfattande återkopplingen ger också projektägarna en bekräftelse på att
ansökan är läst och bedömd på ett ingående sätt. Såväl via telefon och e-brev som i direktkontakt har sökande uttryckt uppskattning för detta arbete.
Kulturbryggan har med jämna mellanrum tagit emot synpunkter och kritik mot olika
delar av verksamheten. De har ofta varit av praktisk natur och gällt långsam återkoppling,
oklarheter i beslut eller otydlighet i anvisningarna. Vid andra tillfällen har den varit av mer
övergripande natur, där till exempel sökande ifrågasatt begrepp som ”nyskapande” eller
kravet på icke-offentlig finansiering. Det har också uppkommit tillfällen där Kulturbryggan
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
16
KAPITEL 2 KULTURBRYGGANS KOMMUNIKATIONSARBETE
diskuterats och kritiserats utifrån ett vidare kulturpolitiskt perspektiv. Kulturbryggans
inställning är att kritik och diskussion är källor till kunskap och förbättring – så länge de är
formulerade så att de går att hantera konstruktivt.
Möten
En viktig del i Kulturbryggans kommunikativa strategi är att i handling understryka sitt
rikstäckande uppdrag. Det har varit angeläget för kommittén att i så hög grad som möjligt
nå ut i hela landet även om geografisk spridning inte är en uttalad prioritering i styrdokumenten. Redan i ett tidigt skede lade Kulturbryggan grunden för nya möteskoncept som dels
kännetecknar Kulturbryggans sätt att arbeta, dels kan anpassas efter lokala förutsättningar i
samarbete med lokala och regionala aktörer. Att samverka med andra intressenter är av stor
vikt för att Kulturbryggan ska bygga upp ett gott anseende men också nå ut till så många som
möjligt på olika platser. Det är också en viktig del i arbetet med att hämta in kunskap om förutsättningar och erfarenheter runt om i landet. Kontaktnäten som byggts upp och utvecklats
sedan 2011 har varit viktiga kontaktytor och kunskapskällor för Kulturbryggan.
Kulturbryggan har deltagit i evenemang som arrangerats av, eller samarrangerats med,
olika aktörer, både offentliga och representanter för det fria kulturlivet. Det har handlat om
seminarier, konferenser, mässor och festivaler där flera andra finansiärer varit med och informerat om sina olika stöd. Det har också inneburit många mindre möten där Kulturbryggan
träffat en särskild målgrupp. Kansliet har också deltagit i seminarier, debatter, departementsarrangemang och panelsamtal. Kulturbryggans ambition är att så långt möjligt svara upp mot
inkomna inbjudningar.
Kulturbryggan har samtidigt ambitionen att vara proaktiv i sin kommunikation. Därför
arrangeras också egna informationsmöten kring särskilda utlysningar, till exempel Tema2013:
Internationella samverkansprojekt, seminarier kring nyckelbegrepp och centrala frågor
(MEDEA Malmö, Almedalen) och egna möteskoncept, såsom ”Pitchverkstäder”.
Att ”pitcha” en idé är en vanlig företeelse inom många olika sektorer, bland annat inom
kreativa näringar. Att på kort tid kunna beskriva sitt projekt på ett koncist och engagerande
sätt är ett viktigt verktyg för att skapa tydliga och slagkraftiga ansökningar. Det hjälper den
sökande att formulera sig och klargöra sin vision. Kulturbryggans ”pitchverkstäder” har tre
målsättningar:
att informera om Kulturbryggans verksamhet och stödformer,
att diskutera svåra begrepp och
att inspirera genom att ge sökande direkt återkoppling vid en pitch och på så sätt bidra till
bättre ansökningar.
Ett annat resultat av verkstäderna har varit den inspiration och de synergier som har uppstått
när lokala kulturaktörer har mötts och fått stöd och råd kring sina idéer i en uppmuntrande
och stödjande situation. Flera konkreta projekt och samarbeten har också utvecklats under
dessa pitchverkstäder.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
17
Pitchverkstäder har hållits i
Skåne: Hässleholm, Lund och Malmö. I samarbete med Region Skåne, inkl. ett seminarium på Medea vid Malmö Högskola.
Västra Götaland: Göteborg och Skövde. I samarbete med Västra Götalandsregionen
och Skövde kommun.
Umeå: i samarbete med Kulturhuvudstad Umeå 2014 och Umeå Kultur.
Östersund: i samarbete med Spektakeldagarna och Storsjöyran.
Region Halland: pitchverkstad i samarbete med Region Hallands kulturnämnd.
Konferenser och andra arrangemang
Alla möten och aktiviteter har bidragit till att skapa en positiv bild av Kulturbryggan och har
syftat till att långsiktig bygga upp varumärket. Det följande är ett axplock av de konferenser
som Kulturbryggan har deltagit i. För en mer komplett sammanställning, se bilaga 5.
EVENEMANG KULTURBRYGGAN SAMARRANGERAT

2011 Gävle: Kulturbryggan presenterade sitt uppdrag och stödformer vid Teaterbiennalen,
arrangerat at Svensk teaterunion och Folkteatern i Gävleborg.
2012 Lund: Kulturbryggan deltog i en paneldebatt om nyskapande kultur och samverkansmodellen vid Scenkonstbiennalen för barn och unga (BIBU), arrangerad av Teatercentrum.
2012 Stockholm: Kulturbryggan var som enda finansiär inbjuden till inspirationsdag för
företagande och entreprenörskap, arrangerat av AF Kultur Media.
2012 Stockholm: Kulturbryggan bjöds in för att presentera sig för en rad museer och
kulturarvsrepresentanter på Spritmuseum, arrangerat av Svenskt Kulturarv.
2013 Landskrona: Kulturbryggan blev inbjuden tillsammans med en rad andra finansiärer
att presentera sitt uppdrag och delta som mässutställare vid Fond- och bidragsmässan,
arrangerad av Fritids- och kulturförvaltningen i Landskrona.
2013 Ödeshög: Kulturbryggan presenterade sitt uppdrag för kommunfullmäktige och en
grupp konstnärer verksamma i Ödeshög. Flera av dessa sökte medel hos Kulturbryggan
efter presentationen. Arrangerat av Omkultur.
2013 Malmö: Kulturbryggan deltog som en av få nationella instanser vid den första årliga
Kulturmässan i Malmö som utställare, presentatörer och paneldeltagare. Arrangerad av
EldeenJohansson Produktion och Stadionmässan.
2013 Jönköping: Kulturbryggan deltog vid Finansieringsseminarium i Jönköping tillsammans med en rad andra finansiärer för att presentera sitt uppdrag och delta i en
paneldebatt. Arrangerat av Kulturförvaltningen i Jönköpings kommun.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
18
KAPITEL 2 KULTURBRYGGANS KOMMUNIKATIONSARBETE
EVENEMANG DÄR KULTURBRYGGAN VARIT DELTAGARE:

2011, 2013 Bryssel: Kulturbryggan deltog i European Culture Forum, den största sammankomsten av kulturaktörer från hela Europa, arrangerat Europeiska Kommissionen i Bryssel.
2012, 2013 Stockholm: Kulturbryggan deltog i konferensen om det europeiska projektets
framtid i Europahuset. Det är en återkommande konferens kring europeisk kulturpolitik
ur olika perspektiv. Arrangerad av Intercult och Riksteatern.
2013 Rom: Kulturbryggan deltog som enda nationella finansieringsinstans i den internationella
konferensen It is not a crisis – it is a transition, arrangerad av Culture Action Europe.
Kulturbryggan in Residence
Inför 2014 kommer Kulturbryggan pröva ett nytt koncept, framtaget under 2013. Genom
Kulturbryggan in Residence ökar närvaron ute i landet, bortom lokalerna i Stockholm. I
samverkan med lokala och regionala aktörer kommer Kulturbryggan under en vecka i
taget att öppna temporära kontor på olika platser i Sverige. Syftet är att för en tid vara
lika tillgängliga på andra orter, stora som små, som i Stockholm. De första försöken med
Kulturbryggan in Residence kommer att äga rum i Västra Götalandsregionen, Skåne och
Umeå under 2014 och målet är att fram till slutet av 2015 ha haft verksamhet i ytterligare
fyra regioner i landet.
Samverkan
Samverkan med olika parter är en grundförutsättning för att Kulturbryggan ska kunna nå ut
till hela kulturlivet, men också för att nå utanför kultursektorns gränser. Typiska samverkansexempel är Almedalsveckan där Kulturbryggan 2012 samarbetade med Kulturrådet, och 2013
samarrangerade seminarier tillsammans med Myndigheten för Kulturanalys, Svensk Scenkonst och Filantropiskt Forum.
Att arbeta med breddad finansiering är en central del i Kulturbryggans uppdrag och
det är en utmaning som har antagits ur många olika perspektiv. Kulturbryggans samarbete
med Filantropiskt Forum under Almedalsveckan 2013 fokuserade på den så kallade ändamålsparagrafen i skattelagstiftningen som debatterats och behandlats av riksdagen under
året. Kulturbryggan har också ingått i ett långsiktigt samarbete med Innovativ Kultur för att
hitta nya sätt att sammanföra kulturliv och näringsliv i givande utbyten.1 Initiativet började
med två rundabordssamtal under våren 2013 där finansiärer och kulturskapare fick diskutera
sina erfarenheter, belysa nyckelfrågor och problem i att samverka över gränserna. Arbetet
har fortskridit under hösten 2013 för att kulminera i Samverkstad 2014, ett större möte med
praktiskt fokus där kulturskapare och näringslivsrepresentanter kan mötas för att skapa
nya kontakter, ge nya insikter och lägga grunden för en framtida plattform där kultur och
näringsliv möts på lika villkor och med gemensamma mål.
Kulturbryggan har även sökt samverkan med andra myndigheter och offentliga instanser.
Bland annat har Kulturbryggan deltagit i Samrådsgruppen för konstnärlig forskning tillsam-
1 Innovativ Kultur är ett resurscenter för alla som arbetar med nyskapande konst- och kulturprojekt, som skapar
samarbeten mellan kultur, näringsliv och akademi i Stockholms län. www.innovativkultur.se
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
19
mans med representanter från Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet, Vetenskapsrådet, Universitetskanslersämbetet, Konstnärsnämnden och Riksbankens Jubileumsfond.
Kulturbryggan har också etablerat goda kontakter med Kulturrådet och Nordiska Kulturfonden
vilket lett till samarbeten och gemensamma informationssatsningar. Syftet har varit att bemöta
den kritik som kommit in vid olika tillfällen som rört otydligheten kring de olika stödgivningsinstansernas profiler, genom att klargöra hur de olika kulturstöden kompletterar varandra.
Media
Under försöksverksamhetens första år var Kulturbryggans medieexponering begränsad. En
del uppmärksamhet uppnåddes vid lanseringen av Kulturbryggan i april 2011. I samband med
att kommittén i januari 2012 informerade om att det ekonomiska stöd man gett till olika
projekt under det gångna året hade genererat en betydande medfinansiering från privata och
offentliga aktörer ökade också det mediala intresset. Vid varje beslutstillfälle har information
spridits i form av beslutslistor och pressmeddelanden, men utan att det märkts något markant
ökning i uppmärksamheten. Generellt sett var 2011 ett år då grunden lades för framtida medial
uppmärksamhet kring Kulturbryggans kommande betänkande.
Kulturbryggan fick störst mediauppmärksamhet vid presentationen av delbetänkandet
Att angöra en Kulturbrygga (SOU 2012:16) i mars 2012.2 I linje med Kulturbryggans ambition
att etablera en öppen och tillgänglig profil arrangerades en mediafrukost på Café Foam i
centrala Stockholm istället för i Rosenbads pressrum, för att presentera delbetänkandet och
kommitténs förslag. Frukosten var välbesökt och alla stora svenska tidningar, SVT, SR och
branschpress var närvarande. En rad artiklar och inslag följde och exponeringen var stor.
Kulturbryggans internationella profil
I den långsiktiga strategin ligger också att profilera Kulturbryggan internationellt. En
internationell profil stärker varumärket på samtliga nivåer, och skapar nya möjligheter till
samverkan. Kulturbryggan har även genomfört tre studieresor för att bygga upp kontakter
och inhämta kunskap och erfarenheter kring andra länders strategier gällande kulturstöd
och kulturlivets utveckling. Studieresor har hittills gjorts till Köpenhamn, Berlin och New
York. I samband med resorna har besök gjorts hos såväl fria som offentliga kulturaktörer,
organisationer och finansiärer.
Medfinansiering i projekt Kulturbryggan stödjer kan komma från internationella
finansiärer, exempelvis EU:s ramprogram. Sverige blir mer och mer aktivt i europeiska
sammanhang och det är därför av stort värde för kulturlivet att vara delaktigt även utanför
Sveriges gränser. I dagens internationella kulturpolitiska klimat är Kulturbryggan en unik
företeelse, dels för att man i Europa idag skär ner på offentlig kulturfinansiering snarare än
att skapa nya instanser, dels för att den sätter den nyskapande, experimentella kulturen i
fokus.
2 Betänkandet går att ladda er på www.kulturbryggan.se/om-kulturbryggan/rapporter-och-publikationer/
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
3
OM
BIDRAGSGIVNINGEN 2013
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
Följande avsnitt redogör för hur arbetet med bidragsgivningen fortskridit under året, vilka förändringar som
har gjorts i förhållande till tidigare år, samt diskussioner
avseende tendenser inom stödgivningen. I första delen
av detta kapitel redogörs för Kulturbryggans olika stödformer. Därefter kommer ett avsnitt som diskuterar
några möjliga tendenser i hur stödgivningen utvecklats
under de senaste åren.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
22
KAPITEL 3 OM BIDRAGSGIVNINGEN 2013
Kulturbryggans stödformer har under 2013 varit möjliga att söka för i stort sett alla, såväl
fysisk person med A-skattsedel eller F-skattsedel, föreningar, företag, kommuner, landsting
och regioner. De två vanligaste organisationsformerna var enskild firma med F-skattsedel och
ideell förening. I enlighet med bidragsförordningen har Kulturbryggan prioriterat projekt
som initierats av det fria kulturlivet.
Bidragsformer
Under 2013 har Kulturbryggan finansierat projekt inom tre olika bidragsformer: Startstöd,
Genomförandestöd och Tematisk stöd på temat internationell samverkan. De två förstnämnda
stödformerna har gett projektägare möjlighet att betrakta dem som en tvåstegsraket, på
så sätt att Startstödet avser att möjliggöra den initiala förstudiefasen av projektet medan
Genomförandestödet utgör stöd för att realisera själva projektet. Regelverket för dessa två
stödformer har i allt väsentligt varit intakt under hela utredningstiden varför det är möjligt
att göra jämförelser mellan åren, vilket kommer att göras i den sammanfattande rapporten
för försöksperioden. Under 2013 utlyste Kulturbryggan såväl Startstödet som Genomförandestödet vid två tillfällen vilket är en dubblering av antalet utlysningar från föregående år.
Formella krav
Kulturbryggans olika stödformer har under 2013 haft olika krav som är specifika för respektive
stödform. Samtidigt har ett antal formella krav varit desamma för samtliga stödformer:
endast ansökningar som skickats in via webbportalen på Kulturbryggans hemsida har
behandlats,
endast projektbeskrivningar som har gjorts i avsedd mall har behandlats,
endast ansökningar för projekt som påbörjats efter sista ansökningsdag och som inte har
genomförts innan beslutsdatum har behandlats,
inga kompletteringar till ansökan har kunnat göras efter sista ansökningsdag, förutom
när det gäller finansieringsplanen som har kunnat revidereras fram till cirka två månader
efter ansökningsdatum,
inga bilagor har tagits emot. Projektägarna har istället uppmanats att länka till relevant
information i anvisat fält i projektbeskrivningsmallen, samt att
inga förhandsbesked har lämnats.
Utöver dessa formella krav har det inte varit möjligt att söka stöd för följande:
återkommande arrangemang,
löpande verksamhet eller del av löpande verksamhet,
personliga stipendier eller kostnader för studieresa eller utbildning, eller
för investeringar i utrustning, teknik och administration som inte direkt berör projektet.
I likhet med all annan verksamhet inom Kulturbryggan är dessa krav föremål för fortlöpande diskussion och utvärdering och utvecklas därför hela tiden.

K U LT U R B R Y G G A N 2 013
23
Startstöd
Syftet med Startstödet har varit att främja framväxten och utvecklingen av innovativa
projektidéer som på sikt kan skapa förutsättningar för nyskapande former av konst och
kultur samt att på så sätt fylla ett behov som andra offentliga finansiärer inte kan tillgodose.
Utmärkande för Startstödet har varit att det är här Kulturbryggan ofta har tagit de
största konstnärliga och ekonomiska riskerna, eftersom projekten presenterats i form av
idéskisser, förstudier eller projekteringar inför större projekt och därför per definition är
ganska vaga och därmed svårbedömda. Det gör också att det är fullt möjligt att det under den
fas stödet avser, framkommer att det tänkta projektet av något skäl är omöjligt att genomföra. Därför har det varit viktigt för Kulturbryggan att inom Startstödet kunna helfinansiera
projekt. Inom Startstödet har Kulturbryggan under 2013 beviljat finansiering på upp till
100 0 00 kronor per projekt utan krav på medfinansiering.
Genomförandestöd
Syftet med Genomförandestödet har varit att stödja förverkligande och vidareutveckling av
konstnärligt eller kulturellt nyskapande projekt och att stödja utvecklingen av projekt som
på sikt kan skapa förutsättningar för nyskapande former av konst och kultur. Utöver det
syftar Genomförandestödet till att skapa incitament för finansiell samverkan.
Utmärkande för Genomförandestödet är att Kulturbryggan ställer krav på medfinansiering från andra parter. Under 2013 har Kulturbryggan beviljat finansieringsstöd på upp
till 1 0 00 0 00 kronor och ställt som motkrav att minst 50 procent av projektets totala finansiering ska ha kommit från annat håll och att minst en av de andra finansiärerna har varit
privat/icke-offentlig. Projekt som vid ansökningstillfället inte har uppfyllt dessa krav har
haft möjlighet att komma in med en reviderad finansieringsplan cirka två månader efter
sista ansökningsdag. Projektägare har inte kunnat tillgodoräkna sig egen arbetad tid som
del av medfinansiering.
Tematiskt stöd – Tema2013: Internationell samverkan
Syftet med att välja internationell samverkan som ämne för det tematiska stödet under 2013
var att stödja uppbyggnadsfasen av internationella samverkansprojekt. Kulturbryggan hade
identifierat ett tomrum för en typ av finansiering av kulturprojekt som i Sverige idag är
ovanlig. I första hand avsågs här förprojekteringsmedel till projekt som hade som målsättning
att söka medel hos en eller flera internationella finansiärer, företrädesvis inom ramen för
Kreativa Europa 2014–2020. Konkret innebar det att Kulturbryggan i de flesta fall beviljade
stöd till nätverkande, partnerskapsbyggande och kontaktresor. Inom den tematiska stödformen
beviljade Kulturbryggan under 2013 stöd på upp till 100 000 kronor och det ställdes inga krav
på medfinansiering.
Internationell samverkan var Kulturbryggans andra tematiska utlysning. Den första
skedde under 2012 och hade temat Finansiell samverkan. Vid den utlysningen kunde man
söka stöd på upp till 300 000 kronor.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
24
KAPITEL 3 OM BIDRAGSGIVNINGEN 2013
Översikt av bidragsgivningen 2013
Under 2013 har Kulturbryggan fattat beslut om stödgivning vid två tillfällen, den 28 maj och
den 5 november. Vid vårens sammanträde fattades beslut om Startstöd och Genomförandestöd. På hösten togs beslut om Startstöd, Genomförandestöd samt om den tematiska
utlysningen Tema 2013 – Internationell samverkan.
Under året har sammanlagt 829 ansökningar inkommit och bedömts. Utöver dessa har
36 inkomna ansökningar tagits ur bedömningsprocessen på grund av att de inte har uppfyllt
de formella kraven alternativt att projektägaren i ett tidigt skede har dragit tillbaka sin
ansökan. Totalt har 138 projekt beviljats finansiellt stöd om totalt 24 897 0 00 kr.1 Sett över
hela året var det totala sökta beloppet 159 812 664 kr. Sammanfattningsvis kan sägas att lite
drygt 16 % av de sökande projekten har beviljats medel.
De 138 projektansökningar som har beviljats stöd från Kulturbryggan under 2013 har
totalt haft 34 553 042 kr i finansiering från annan finansiär än Kulturbryggan i sina budgetar.
Med andra ord uppgick medfinansieringsgraden i 2013 års stödgivning till 139 %. Medfinansieringen fördelades på 20 256 735 kr i offentliga medel och 14 296 307 kr i privata/
icke-offentliga medel. De privata/icke offentliga medlen utgjorde således 41 % av medfinansieringen.
Kulturbryggan arbetar kontinuerligt med att analysera stödgivningen i syfte att söka
vägar att stödja och utveckla finansiell samverkan. Under 2013 har kommittén och kansliet
särskilt granskat och diskuterat medfinansieringen inom Genomförandestödet, eftersom det
är där det har funnits ett krav på medfinansiering vid beslut. Analyserna har gjorts utefter
vilka olika former för annan finansiering och samarbeten som återfanns i de beviljade
projekten. Ambitionen är att under 2014 väga samman empirisk data ur stödgivningen med
de studier som genomförts och andra initiativ som tagits under Kulturbryggans försöksverksamhet, för att därefter kunna vidta konkreta åtgärder.
Vårutlysningen 2013
Under våren 2013 bedömdes 381 ansökningar, 233 för Startstöd och 148 för Genomförandestöd. 14 av de inkomna ansökningarna uppfyllde inte Kulturbryggans formella krav och togs
därmed bort från den vidare bedömningsprocessen. Vid beslutsmötet den 28 maj beviljades
31 Startstöd om totalt 2 999 500 kr och 12 Genomförandestöd om totalt 5 895 0 00 kr.
Höstutlysningen 2013
Vid årets andra utlysning inkom 305 ansökningar, 198 inom Startstöd, 107 inom Genomförandestöd och i den Tematiska utlysningen Internationell samverkan inkom 143 ansökningar.
22 av dessa ansökningar uppfyllde inte de formella kraven.
1 Den egentliga summan är 24 997 000 kr, men då en projektägare som beviljades stöd i slutet av 2012 inte rekvirerade
sitt stöd om 100 000 kr i tid hos Kammarkollegiet frös det beloppet inne. Stödet betalades ut inom 2013 års anslag och
därmed minskade anslaget för året med 100 000 kr. Som en konsekvens av detta har kansliet förstärkt sina rutiner
under 2013 och följer upp samtliga beviljade stöd med respektive projektägare mer frekvent, för att säkerställa att dessa
rekvirerar i tid.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
25
Vid beslutsmötet den 5 november beviljades 41 Startstöd om totalt 4 018 200 kr, 22 Genomförandestöd om totalt 8 956 0 00 kr och inom den tematiska utlysningen Internationell
samverkan beviljades 32 projekt ett totalt stöd om 3 028 300 kr.
Tabell 1
Tabellen visar hur många projektansökningar Kulturbryggan fick in under 2013 vid de två utlysningarna.
Vidare visar tabellen hur många av ansökningarna som beviljades samt hur mycket bidrag som fördelades
vid varje fördelningsomgång.
Beslutsdatum
Startstöd
Genomförandestöd
Tematiskt stöd
Ansökningar
Beviljade
Stöd
Ansökningar
Beviljade
Stöd
Ansökningar
Beviljade
Stöd
28 maj
233
31
2 999 500 kr
148
12
5 895 000 kr
–
–
–
5 nov
198
41
4 018 200 kr
107
22
8 956 000 kr
143
32
3 028 300 kr
Summa:
431
72
7 017 700 kr
255
34
14 851 000 kr
143
32
3 028 300 kr
Tvåstegsraketer
De två stödformerna Startstöd och Genomförandestöd har ett samband i det att Startstödet
är tänkt att verka som ett incitament för att undersöka och vidareutveckla en projektidé
och Genomförandestödet är tänkt att möjliggöra ett förverkligande av idéer. Förutsatt att
förstudien eller motsvarande som finansierats med Startstöd håller hög kvalitet och visar på
goda förutsättningar att lyckas, är det möjligt för projektägaren att lämna in en ansökan om
Genomförandestöd i ett andra skede. I de fall båda ansökningarna beviljas stöd benämner
Kulturbryggan det som en tvåstegsraket.
Under våren biföll kommittén tolv Genomförandestöd, varav tre var projekt som tidigare
erhållit ett Startstöd.2 Vid höstens beslutstillfälle beviljade kommittén fyra tvåstegsraketer. 3
Av dessa sju projekt innefattar fyra av dem, åtminstone inslag av, Klassisk musik/konstmusik.
Om detta är en tillfällighet eller om det finns något i Kulturbryggans stödgivningssystem
– eller i musikformen – som gör att det är början på en trend, är för tidigt att säga givet det
begränsade statistiska underlaget. Men Kulturbryggan ser det som positivt att drygt en
femtedel av de beviljade Genomförandestöden under 2013, tidigare erhållit ett Startstöd för
samma projekt. Det är en indikation på att Startstödet så som det är strukturerat fyller en
viktig funktion.
2 GS3 – 2369 Gestrument, GS3 – 2471 Traces & Gestures, GS3 – 2500 Organisk processmetod
3 GS4 – 2789 Textile Sound/Stora vävoperan, GS4 – 2828 A Fistful of Sweden, GS4 – 2832 Asia Shorts, GS4 – 2883
Se musik? Höra färg?
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
26
KAPITEL 3 OM BIDRAGSGIVNINGEN 2013
Nya sökande
Av samtliga ansökningar under 2013 är en övervägande andel från projektägare som för första
gången söker från Kulturbryggan.4 Detta gäller för samtliga stödformer som varit aktuella
under året.
Av 233 ansökningar om Startstöd under våren, kom 64 % från nya sökanden. Höstens
omgång för Startstödet genererade 198 ansökningar och av dessa var 67 % från projektägare
som var nya för Kulturbryggan. Inom de två utlysningarna av Genomförandestöd var det en
något lägre andel ansökningar från nya projektägare. Genomförandestödet under våren innehöll 56 % ansökningar från nya projektägare och vid höstens Genomförandestöd 51 %. Tema
2013 – Internationell samverkan innefattade 59 % nya sökanden.
Valda kompetenser och geografisk spridning inom
Start- och Genomförandestödet
Vid ansökningstillfället har de sökande haft möjlighet att välja vilka kompetenser de önskar
att projektet ska granskas utifrån. Hur detta går till och varför Kulturbryggan valt att arbeta
med denna modell förklaras närmre i avsnitt 6.
Förutom de 27 kompetenser som Kulturbryggan ringat in och arbetat med, har projektägare
getts möjligheten att fritt formulera kompetenser – Annat önskemål – som de alltså bedömt
har saknats inom de redan beskrivna. Vid en genomgång av de oftast valda kompetenserna,
framkommer att just Annat önskemål är frekvent förekommande.5 Vid vårens utlysning av
Startstöd och Genomförandestöd, angavs Annat önskemål 112 gånger som en av flera önskade
kompetenser vilket motsvarar 9 %. Det är en förhållandevis hög siffra, då det totala antalet
önskade kompetenser under våren var 1 272 stycken. Näst efter Annat önskemål, var Interaktivitet
och Film/Rörliga bilder de mest önskade kompetenserna på 7,5 % respektive 7 %.
Även under höstens utlysning av Startstöd och Genomförandestöd visade det sig att
kompetenskategorin Annat önskemål var en kategori som ofta efterfrågades. 7 % av alla
kompetensönskemål som framfördes i ansökningarna, totalt 1 471 stycken, var Annat
önskemål. Detsamma gällde kompetenserna Interaktivitet, Film/Rörliga bilder och Bild.
De mest efterfrågade kompetenserna i de beviljade Start- och Genomförandestöden
under året var:
Interaktivitet 9 %,
Metodutveckling på 7 % och
Film/Rörliga bilder, Bild och Mångfald 6 % vardera.
Flest Startstöds- och Genomförandestödsansökningar kom ifrån Stockholmsområdet, på
en förhållandevis stabil nivå av cirka hälften. Detta motsvaras av andelen projekt som beviljades
stöd, omkring 50 % av samtliga bifallna projekt var hemmahörande i Stockholmsområdet.
4 Det rör sig alltså inte huvudsakligen om nya kulturaktörer, utan om projektägare som tidigare inte har sökt stöd
från Kulturbryggan. Begreppet ”nya sökande” ska därmed tolkas som nya sökande i förhållande till Kulturbryggans
tidigare bidragsgivning.
5 I detta avsnitt redogörs för de tre mest önskade kompetenser i respektive utlysning. För en fullständig statistisk
översikt, se Bilaga 3.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
27
Valda kompetenser och geografisk spridning inom Tema 2013
– Internationell samverkan
Bland de 395 valen av kompetenser i den tematiska utlysningen under året var Partnerskap
den mest önskade bedömningskompetensen med 9 %.6 Därefter kom Metodutveckling
med 8,5 % och Annat önskemål samt Publika evenemang med 7 % vardera. Bland bifallen var
Partnerskap den mest frekvent valda kompetensen med 9 % och näst högst andel innehade
Metodutveckling samt Publika evenemang med 8 % vardera.
Om Stockholmsområdet stod ut i förhållande till övriga geografiska områden, såväl
rörande antal ansökningar som rörande andelen av det totala antalet bifall inom Start- och
Genomförandestödet, var det annorlunda inom den tematiska utlysningen. Malmö/Lundområdet hade i princip samma andel av antalet ansökningar som i Start- och Genomförandestödet, sett över hela året mellan 14 % och 19 %, men sett till andelen bifall inom den tematiska
utlysningen utmärkte sig Malmö/Lund-området med 28 %. Stockholmsområdet minskade
sin andel av bifallen inom Tema 2013 till 37,5 %, vilket alltså kan jämföras med Start- och
Genomförandestödet där Stockholmsområdet återkommande utgjorde omkring hälften.
6Kompetensen Partnerskap avser kännedom kring nätverksbyggande och etablerandet av olika former av partnerskap och samarbeten för ett särskilt ändamål. Kompetensen kan dels kännetecknas av hur man går tillväga för att
etablera partnerskap, dels kring samarbetsparternas betydelse för projektets genomförande och resultat.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
4
BIDRAGSGIVNINGENS
PROCESSER
Kulturbryggans kommitté tar de slutgiltiga besluten
om vilka projekt som ska beviljas bidrag. Dessa beslut
föregås av en berednings- och bedömningsprocess som
ständigt är under utveckling. Valet av tillvägagångssätt har under hela utredningstiden stått mellan två
delvis motstridiga ambitioner. Å ena sidan ambitionen
att göra sökprocessen inbjudande och okomplicerad
för de sökande, å andra sidan säkerställa att berednings- och bedömningsprocesserna är så rättssäkra och
transparenta som möjligt, för att kommitténs beslut ska
uppfylla utredningsuppdraget.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
30
KAPITEL 4 BIDRAGSGIVNINGENS PROCESSER
En ambition har varit att eftersträva ett utvecklande och pedagogiskt förhållningssätt, så
att de sökande kan förbättra sina ansökningar till kommande utlysningar. I detta avsnitt
beskrivs hur Kulturbryggan har valt att utforma bidragsgivningsprocessen under 2013 för att
balansera de olika ambitionernas krav och förutsättningar.
Ansökningsförfarande
Under 2013 har ansökningarna till Kulturbryggan genomförts i och skickats in via en enkel
webbportal. Där har projektägare kunnat registrera en användarprofil och sedermera skapat
ett ramverk kring sin ansökan. Själva ansökans kärna, projektbeskrivningen, har bifogats
separat i en uppladdad fil. Projektbeskrivningen skrivs i en mall som är specifik för respektive stödform och skapad i ett PDF-format som går att fylla i och spara. Den består av en rad
olika frågor, även dessa specifika för respektive stödform, som bygger på Kulturbryggans
bedömningsgrunder. Dessa bedömningsgrunder har i sin tur haft en direkt koppling till
Kulturbryggans uppdrag.
Möjligheten att skapa ett ansökningsförfarande som uppfattas som enkelt, snabbt och
samtidigt kvalitets- och rättssäkert är i hög utsträckning avhängigt de tekniska resurser
Kulturbryggan har till sitt förfogande. Kulturbryggan har ett stort utvecklingsarbete framför
sig när det gäller att förbättra detta. Främst handlar det om att ta fram en för ändamålet
utarbetad IT-plattform, det vill säga ett fullgott ärendehanteringssystem. Förberedelserna
för att ta fram ett nytt ärendehanteringssystem har påbörjats under slutet av 2013. Det är ett
både tidskrävande, kostsamt och kompetenskrävande arbete. Kulturbryggan gör bedömningen att detta är det enskilt viktigaste utvecklingsarbetet för de kommande åren, varför
detta arbete kommer att prioriteras.
ANSÖKAN
ÖNSKEMÅL
OM KOMPETENSER
REDOVISNING
MATCHNING AV
KOMPETENSER
UTBETALNING
KANSLIETS
EKONOMISKA
GRANSKNING
BESKED OM
BESLUT
KOMMITTÉNS
BESLUT
UNDERLAG
FÖR BESLUT
PRIORITERINGSORDNING
Bild 1
En schematisk beskrivning av de steg en projektansökan går igenom,
från ansökan till redovisning.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
BEDÖMARNAS
INNEHÅLLSLIGA
BEDÖMNING
31
Önskemål om kompetenser
I samband med att en projektägare har skrivit en ansökan har denne ombetts att specificera
önskemål om vilka kompetenser bedömarna, som ska bedöma ansökan, ska ha. Inför 2013
genomfördes en större förändring av möjligheterna att önska olika kompetenser. Under
de föregående åren tillämpades en modell där projektägarna kunde välja mellan en av sju
primära kompetenser och en av tolv sekundära kompetenser samt fritt ange önskemål om
annan/andra kompetens(er). Indelningen i relativt konventionella konst- och kulturområden
tillsammans med de begränsade möjligheterna att önska olika kombinationer av kompetenser,
upplevdes av många projektägare som onyanserad och konserverande. Majoriteten av de
ansökningar som har kommit in till Kulturbryggan har varit interdisciplinära och konstområdesövergripande på olika sätt, vilket gjorde att de erbjudna kompetenserna brast i träffsäkerhet. Detta motiverade att Kulturbryggan tog fram en ny modell för kompetensönskemål.
I denna modell övergavs den tidigare uppdelningen mellan primära och sekundära kompetensområden. Samtliga kompetenser blev valbara på samma villkor. Effekten som eftersträvades var att projektägarna skulle ha möjlighet att välja flera konst- eller kulturområden
på samma villkor. Under 2013 har de därför kunnat välja upp till fyra olika kompetenser bland
tjugosju förval samt vid behov fritt kunnat ange specifika önskemål om kompetenser som legat
utanför förvalen. Kulturbryggan har hela tiden varit mån om att kommunicera till projektägarna att deras val av bedömarkompetenser är av stor betydelse för hur bedömningen görs.
Beredning och bedömning
Sedan starten 2011 har Kulturbryggan tillämpat en bedömningsmodell där två externa
bedömare, oberoende av varandra, granskar varje ansökan individuellt. Det har inneburit att
det har varit okänt för dem vem den andre bedömaren varit och följaktligen har de inte haft
möjlighet att sinsemellan diskutera ansökan. Bedömarna har granskat projekten utifrån de
val av kompetenser projektägarna har gjort. Vid sidan av detta har Kulturbryggans kansli
granskat projektens ekonomiska kalkyl.
Med anledning av att bedömarna gjort enskilda bedömningar har Kulturbryggan haft
som policy att inte lämna ut namnen på bedömare för specifika ansökningar. I de fall projektägare har haft frågor kring ett omdöme eller en motivering har de istället varit välkomna
att diskutera detta med kansliet som vid behov också fört vidare diskussionen till berörda
bedömare. När en sökande begär att få ut bedömarnas utlåtande eller namn hanterar Kulturbryggan det i enlighet med Förvaltningslagens bestämmelser om utlämnande av offentliga
handlingar.1
1 16 § i förvaltningslagen (1986:223), vilken hänvisar till 10 kap. 3 § i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
32
KAPITEL 4 BIDRAGSGIVNINGENS PROCESSER
Bedömarpoolen och dess uppdrag
Kulturbryggans bedömarpool har bestått av personer verksamma inom en mängd olika
områden. De är dels rekommenderade av olika intresseorganisationer, dels av Kulturbryggans
kommitté och kansli samt i vissa fall av andra bedömare. Även nomineringsprocessen och
tillsättningen av bedömare är under utveckling, bland annat i syfte att bli än mer transparent.
Syftet med att ha bedömare har varit att få sakkunniga omdömen kring projektens
kvalitativa innehåll, att kvalitetssäkra och säkerställa likabehandlingen inom bidragsgivningen
samt att genom detta öka Kulturbryggans förmåga och trovärdighet som bidragsgivare.
Bedömarnas roll har varit att vara rådgivande till kommitténs beslut. Alla beslut har
fattats av Kulturbryggans kommitté. Bedömarna har representerat sig själva i egenskap av
sakkunniga inom ett eller flera områden, inte den organisation eller verksamhet de eventuellt
tillhört. Under den period bedömarna varit verksamma har de inte kunnat söka projektstöd i
någon form från Kulturbryggan. Under året har bedömarpoolen bestått av 32 bedömare och i
avsnitt 8 finns en förteckning över dessa.
Om en bedömare uppfattat att denne stått inför en eventuell jävsituation har hen varit
skyldig att omgående informera Kulturbryggans kansli. Kansliet har i dessa fall gjort en
bedömning utifrån Förvaltningslagens föreskrifter om jäv och i förekommande fall har
bedömare bytts ut.
Matchning och tillämpning av kompetenser
Sedan projektägarna har meddelat sina önskemål om vilka kompetenser de vill ska til�lämpas vid bedömningen av ansökan har dessa matchats mot bedömarnas kompetenser.
Tillämpningen av valda kompetenser har skett genom att bedömarna angett omdömen för
bedömningsgrunderna, motiverat samt gett graderade rekommendationer för stöd med
utgångspunkt från de kompetenser som projektägaren har valt. Har projektägaren exempelvis
valt ”Genus/HBTQ” som önskad kompetens är det utifrån den kompetensen bedömaren
beaktat vad som är nyskapande, kvalitativt etc. i projektet. Har projektägaren önskat flera
kompetenser och dess motsvarigheter funnits hos en och samma bedömare har denne
uppmanats att beakta projektet utifrån de valda kompetenserna och att ange sammanvägda
omdömen i bedömningsgrunderna, samt i motiveringen differentiera mellan kompetenserna
och förtydliga respektive omdömen utifrån de valda kompetenserna.
Bedömningsgrunder
De bedömningsgrunder Kulturbryggan använt sig av under 2013 innefattar begrepp som på
flera sätt kan sägas vara mångtydiga och svåra att avgränsa gentemot varandra. Bedömningsgrunderna har under 2013 varit:
Nyskapande,
Kvalitet,
Kompetens och genomförbarhet,
Samverkan samt
Rekommendation för stöd (sammanfattande bedömning).
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
33
Det har varit bedömarna som givit omdömen för dessa bedömningsgrunder. Nedan anges
vilka aspekter inom respektive bedömningsgrund som Kulturbryggan ansett vara de mest
tongivande och det är även dessa aspekter som bedömarna fäst särskild vikt vid när de lämnat
sina omdömen och utlåtanden.
NYSKAPANDE
Inom bedömningsgrunden Nyskapande har experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning och/eller originalitet framhållits. Med experimentlust och nytänkande har avsetts på
vilka sätt projektet strävar efter att experimentera och tänka i nya banor för att åstadkomma
något nytt. Med omvärldsbevakning och originalitet har avsetts på vilka sätt projektet är
originellt, eller rentav unikt, i förhållande till andra, eventuellt liknande projekt.
KVALITET
Inom bedömningsgrunden Kvalitet har konstnärlig eller kulturell aktualitet samt ambition
eller integritet framhållits. Med aktualitet har avsetts projektets samtida eller framtida
relevans, det vill säga hur pass betydelsefullt det kan tänkas vara idag och/eller i framtiden.
Med ambition har avsetts projektets seriositet och intentioner att med projektet påverka och/
eller utveckla olika områden. Med integritet har avsetts ett kompromisslöst förhållningssätt
till det projektägaren själv anser vara kärnan i projektet.
KOMPETENS OCH GENOMFÖRBARHET
Inom bedömningsgrunden Kompetens och genomförbarhet har hantverksskicklighet eller
kommunikativ förmåga framhållits. Med hantverksskicklighet avses här på vilka sätt och i
vilken utsträckning initiativtagaren och övriga nyckelpersoner tillämpar relevanta kompetenser i projektet. Med kommunikativ förmåga har initiativtagarens och övriga nyckelpersoners
förmåga att samordna och kommunicera projektet framhållits.
SAMVERKAN
Inom bedömningsgrunden Samverkan har befintliga eller potentiella samarbetspartners
framhållits. Här avses olika former av samarbeten i bred bemärkelse. Tonvikten har legat vid
de konstnärliga eller kulturella parterna men även vid andra samarbeten som är relevanta för
projektets genomförande och resultat. Här har dock inte de eventuella ekonomiska parter
som deltar i projektet avsetts.
REKOMMENDATION FÖR STÖD
Inom bedömningsgrunden Rekommendation för stöd har bedömarens omdöme kring
projektet sammanfattats. Istället för att föreslå ett bifall eller ett avslag, har en rekommendation för stöd på en fyrgradig skala mellan ingen eller knapp rekommendation för stöd till
en mycket stark rekommendation för stöd getts.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
34
KAPITEL 4 BIDRAGSGIVNINGENS PROCESSER
Utvärdering och dialog med bedömarpoolen
En viktig del av bedömningsprocessen har varit den kontinuerliga dialog kansliet har haft
med bedömarpoolen. Efter varje utlysning har varje bedömare fått en personlig utvärdering
av de bedömningar hen har gjort.2 I dessa utvärderingar presenteras dels statistik kring hur
bedömarnas bedömningar förhåller sig till övriga bedömares utlåtanden, dels kommentarer
kring vad som är bra och vad som kan förbättras. Utvärderingarna har legat till grund för
de diskussioner kring förbättringar av bedömningsprocessen som Kulturbryggan haft med
bedömarpoolen under tre separata möten 2013. Syftet med detta har varit att öka kvaliteten i
bedömarnas insats för Kulturbryggan.
Kansliets granskning av projektens ekonomi
Kulturbryggans kansli har granskat redogörelsen för de sökande projektens ekonomiska
situation, en uppgift som alltså har legat utanför bedömarnas uppdrag. Skälen till det
är främst att det gjort bedömningarna mer enhetliga, vilket i sammanhanget har ansetts
utgöra en kvalitetssäkringsaspekt. Beträffande projektens ekonomiska förutsättningar har
de sökande också haft möjlighet att komplettera sin ansökan en tid efter sista ansökningsdatum. Detta har i sin tur medfört en del kommunikation med de sökande, något som varit
mer effektivt att kansliet hanterat direkt eftersom strävan är att projektägare och bedömare
inte ska ha direktkontakt med varandra.
Granskningen har innefattat en genomgång av ett antal relevanta nyckeltal som till
exempel medfinansieringsgraden, det vill säga projektens sökta belopp i relation till övrig
finansiering. Den granskning av projektens ekonomi som kansliet genomfört har redovisats
inför de beslut kommittén har fattat.
Prioriteringsordning
Inför kommitténs beslut om bidrag, har kansliet sammanställt ett underlag där ansökningarna
rangordnats med utgångspunkt från bedömarnas omdömen. Under 2013 har en ny prioriteringsordning för såväl Startstödet som Genomförandestödet tillämpats. Den största skillnaden
mot föregående år är att det i den nya prioriteringsordningen har varit möjligt för projekt
att hamna högt i prioriteringsordningen även när bedömarna varit oense om projekten bör
ges stöd. Tidigare har bedömarna föreslagit avslag eller bifall men sedan 2013 har bedömarna
angett i vilken utsträckning de rekommenderat att ett projekt ska erhålla stöd. Det främsta
skälet till denna förändring var att åstadkomma en mer nyanserad prioriteringsordning.
Liksom tidigare har prioriteringsordningen byggt på en samlad bedömning bestående av
respektive bedömares omdömen i Kulturbryggans olika bedömningsgrunder. Omdömet har
getts i form av ett numeriskt värde mellan ett och fyra, där ett är lägst och fyra högst. Varje
numeriskt värde har haft ett motsvarande schablonomdöme som är specifikt för respektive
värdering och bedömningsgrund.
2 För exempel på utvärdering av bedömare se bilaga 6.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
35
I bidragsförordningen betonas att Kulturbryggan ska stödja nyskapande kultur av hög
kvalitet.3 Därför har bedömningsgrunderna Nyskapande och Kvalitet tillmätts större vikt än
övriga bedömningsgrunder när Kulturbryggan fastställt prioriteringsordningen. I tabellen
nedan redogörs för i vilken utsträckning det numeriska värdet för respektive bedömningsgrund har viktats.
Tabell 2
Viktning av omdömen för ansökningarna till Startstöd och Genomförandestöd. För att ge bedömarnas
värdering av de sökande projektens nyskapande kvaliteter en större betydelse har bedömarens omdöme
multiplicerats med 3 innan de projekten rangordnats. Av samma skäl har omdömet för kvalitet multiplicerats med 2.
Bedömarnas sammanvägda omdömen i:
Viktning
Nyskapande
x3
Kvalitet
x2
Kompetens och genomförbarhet
x1
Samverkan
x1
Rekommendation för stöd
x1
Vid sammanräkningen av bedömarnas sammanvägda omdömen, i enlighet med viktningarna
ovan, har totalpoängen för ett projekt kommit att hamna mellan 16 och 64. Denna totalpoäng
har sedan utgjort det redskap som används för att fastställa prioriteringsordningen. Ju högre
totalpoäng ett projekt har haft, desto större har chansen varit att projektet har kommit att
tilldelas stöd.
Inom ramen för den tematiska utlysningen kring internationell samverkan beslutade
kommittén om en något annorlunda prioriteringsordning, där större vikt lades vid projektens
samverkanspotential. I tabellen nedan redogörs för hur bedömningsgrunderna viktades
inom denna utlysning.
3 Se bilaga 1.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
36
KAPITEL 4 BIDRAGSGIVNINGENS PROCESSER
Tabell 3
Viktning av omdömen för sökningarna till den tematiska utlysningen Internationell samverkan. Eftersom
just samverkan var viktigt i detta fall gavs bedömarnas värdering av de sökande projektens samverkanskvaliteter en större betydelse genom att omdömet multiplicerades med 3 innan de sökande projekten
rangordnades.
Bedömarnas sammanvägda omdömen i:
Viktning
Nyskapande
x2
Kvalitet
x2
Kompetens och genomförbarhet
x1
Samverkan
x3
Rekommendation för stöd
x1
Underlag för beslut
Kansliets underlag för förslag till beslut har bestått av listor som baserats på de prioriteringsordningar som beskrivs ovan, sorterade efter totalpoäng. Hur många projekt som har kunnat
beviljas stöd har styrts av beslutat totalbelopp för respektive stödform och utlysning. Listorna
har utgjorts av de projekt som befunnit sig inom ramen för 130–150 procent av avsatt belopp
för respektive utlysning. Utöver det har listor med det totala antalet ansökningar, tillsammans med samtliga projektbeskrivningar och bedömarnas rekommendationer, presenterats
för kommittén. Underlagen har också innefattat information om projektens ekonomi,
däribland medfinansieringsgraden.
Kommitténs beslut
Besluten fattas under kommitténs beslutsmöten. Prioriteringsordningen har varit det
viktigaste underlaget för de beslut som kommittén har fattat. Kommittén bär ensam det
fulla ansvaret för de beslut som fattats och har frihet att stödja andra projekt än de av
bedömarna högst rekommenderade, vilket har skett i ett fåtal fall.
För de projekt som varit aktuella för bifall inom ramen för Genomförandestöd och
vars sökta belopp överstigit 500 000 kronor har kommittén i varje enskilt fall också gjort
en särskild granskning av budgeten.
Besked om beslut
Besked om beslut har meddelats samtliga projektägare samma dag som beslut fattats. Dels
har en lista över beviljade stöd publicerats på Kulturbryggans hemsida, dels har e-post
skickats till samtliga sökande. Inom cirka två veckor efter beslut har även samtliga sökande
fått ett beslutsunderlag innehållande detaljer och villkor kring beslutet, kansliets utlåtande
samt respektive bedömares omdömen och motiveringar. Till beslutsunderlaget bifogades
även en beskrivning av Kulturbryggans bedömningsmodell och prioriteringsordning.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
37
Utbetalning
De projekt som har beviljats stöd har behövt rekvirera medlen från Kammarkollegiet.
Eftersom detta är en relativt ovanlig process för majoriteten av de sökande har det krävt en
omfattande korrespondens för att säkerställa att rekvisitionerna nått Kammarkollegiet. Här
måste poängteras att Kammarkollegiet har varit en mycket bra samarbetspart, framför allt
med tanke på att det ligger utanför deras huvudsakliga uppdrag att betala ut bidrag av detta
slag till mindre aktörer.
Redovisning
För de projektägare som beviljats stöd gäller att de ska redovisa projektet till Kulturbryggan
på anvisad blankett senast två månader efter avslutat projekt. Dessa villkor återfinns i det
formella beslutsunderlag som delgetts de sökande efter fattat beslut. Redovisningsblanketten
innehåller, utöver en ekonomisk kalkyl där projektägarna ska redogöra för utfallet i projektet,
även ett par frågor där projektägarna uppmanas bedöma hur pass väl deras projekt överensstämt med de nationella kulturpolitiska målen, huruvida projektet har fortlöpt som planerat
samt vilken betydelse Kulturbryggans stöd haft för projektet i förhållande till övrig
finansiering. 4 Den kunskap som vinns ur projektägarnas egna bedömningar är viktig, men
behöver fördjupas genom extern granskning och utvärdering, innan långtgående slutsatser
blir möjliga att dra.
4 En komplett redovisning för svaren på dessa frågor finns i bilaga 4.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
5
FÖRTECKNING ÖVER
BEVILJADE PROJEKT
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
40
KAPITEL 5 FÖRTECKNING ÖVER BEVILJADE PROJEKT
Beslut 28 maj 2013 om totalt 43 projekt. Summa 8 894 500 kr
Startstöd 31 projekt. Summa 2 999 500 kr
PROJEKTTITEL
PROJEKTÄGARE
BEVILJAT
BELOPP
1:20 000
Rebecca Chentinell
100 000
Always Until Now
Filmkreatörerna
100 000
Anonym but Creative
Studiefrämjandet i Umeåregionen
100 000
ASIA SHORTS
NIPPON AGENCY
100 000
CHOREO GRAPHIA
Attra
100 000
Connecting Threads
Bridget Marsden
Dance of the Drones
Guff Innovation Lab AB
100 000
En Debris Berättelser
Jennifer Rainsford
100 000
En förstudie till Tulpansvindeln
– att äga ditt eget scenkonstverk
ScenKonstellationen
100 000
En sång för alla
Cisela Björklund
100 000
Evolution
Johannes Heldén
100 000
Fenix och tjuvarna
Cecilie Hesselberg Løken
100 000
Folkstaden.
Mobileart
100 000
Gold, glitter and green fields
Matilda Lidberg
83 000
Good Life
Marta Dauliute
100 000
Hur låter Vara?
Kultur i Väst
100 000
Manifesta: Småland
Vandalorum
100 000
Mäklare – konstföreningar och curatorer
i samverkan
Sveriges Konstföreningar
100 000
Non Serviam-projektet
Teater InterAkt
100 000
Pilotprojekt: ExperimentVERKSTAD
Verkstad konstförening
100 000
Platform 2.0 – The automated curator
"Platform Stockholm" 7277610 Canada inc. filial
100 000
Ponnyexpressen
Karina Sarkissova
Projektering: Contemporary Performing
beats
PotatoPotato
REMOTE
Kulturföreningen La Unión
Silence Is a Drum
Anarchistic Heart AB
100 000
Skuggkontoret
Parallellogram
100 000
Storylänk
Bozze Gregner Vision AB
100 000
Sveriges första fria radioteater
UngaTur
100 000
Upplev medeltiden
Machine Says Hello
100 000
WASD – Malmös TV- och datorspelsmuseum
WASD
100 000
Vi vantrivs i kulturen (I)
Scenkonstföreningen Poste Restante
100 000
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
63 500
93 000
100 000
60 000
41
Genomförandestöd 12 projekt. Summa 5 895 500 kr
BEVILJAT
BELOPP
PROJEKTTITEL
PROJEKTÄGARE
90-45
Erika Janunger
255 000
Beyond Pythagoras – Symposium
Paulina Sundin/Logosound Paulina Sundin
450 000
Marc Broos – CIA Center for Interactual Art
700 000
Nordin Musik
400 000
CIA Center for Interactual Art Burial
Ground X
Gestrument – musikaliska verktyg för
alla genrer
Khogy fiskläderprojekt, Sri Lanka
Khogy HB
50 000
Ny form för publicering av multimediakonstverk
HOOB Ekonomisk Förening
60 000
Organisk Processmetod
Transit Kulturinkubator
430 000
Project no 1
Creativity Unlimited no 1
500 000
Samiska sagor
Charlotta Lennartsdotter
100 000
Spökledd
Breidablick Film Produktion AB
Traces and Gesture
Ars Nova
U x U Festival
Föreningen Festival 2014
1 000 000
950 000
1 000 000
Beslut 5 nov 2013 om totalt 95 projekt. Summa 16 002 500 kr
Startstöd 41 projekt. Summa 4 018 200 kr
BEVILJAT
BELOPP
PROJEKTTITEL
PROJEKTÄGARE
Annan Konst möter Art Brut
Postfuturistiska Sällskapet
100 000
Beyond Repair
Beatrice Brovia
100 000
Brain/computerinterface och kvantfysik i
föreställning
Maria Reihs
100 000
Change Through Story
BoostHbg/Helsingborgs stad
100 000
Concerning Violence Distributions
Modell
Story AB
100 000
Doki Doki – ett nytt musikinstrument i
händerna på artister
Ideofon AB
100 000
Drag as Art – Klowns & Queens
Karin Victorin
100 000
En Kreativ Biosfär
ARNA i Fågelriket
100 000
Flax furniture
Fredrik Färg
100 000
Folkton, jazz och orkester
Gunnel Mauritzson
Förstudie 1: Det sjunde inseglet
Teater InSite
100 000
Förstudie för Synekdoke
Sara Bergsmark
100 000
Förstudie: Kultur REC
Nätverkstan
90 000
Il était une fois...
Rebecka Nord
89 000
92 000
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
42
KAPITEL 5 FÖRTECKNING ÖVER BEVILJADE PROJEKT
Startstöd 41 projekt, fortsättning från föregående sida
BEVILJAT
BELOPP
PROJEKTTITEL
PROJEKTÄGARE
Integrerad Kulturell Arena
Passalen
100 000
Jungfruleken – The Transgender Version
UngaTur
100 000
Klangexperimentvägen
Härjedalens Kulturcentrum
100 000
Kulturhälsovård
Classic Lounge
100 000
Kära syster
Maria Ljuslin
100 000
Lesbisk Valstuga arrangörsträff I
Kvalitetsteatern
100 000
Metallotråd
Stefan Klaverdal
100 000
Min mamma
Astarte Produtkion
100 000
Mobile Phone Flash Mob
Marcus Wrangö
100 000
Music Within
Kulturhuset Spira
100 000
Narko
Okimono
Ng
Johan Jutterström
Normbrytande kultursponsring
Riksorganisationen Popkollo
100 000
Organiska rum
Nathalie Fougeras
100 000
PAPP
Sara Teleman
100 000
Peer Gynt från Kosovo
Teater De Vill
100 000
Projektering för föreställningen
För sensibelt begåvade
Vox Sarah
100 000
Rappa-med-boken
Kristoffer Malmsten
100 000
Rufs: Rymdlejonet
Gustav Borgefalk
100 000
Shakebao
Gertrud Larsson
100 000
Soil 1.1
Johanna Byström Sims
100 000
Stockholmsskolan
Folkrörelsernas Konstfrämjande
100 000
Sök på golvet
Umeå universitet
100 000
Talk about it – radiostationen
Öfa-kollektivet
100 000
UmepediA
Wikimedia Sverige
100 000
Vad ska vi berätta för våra närmaste?
Kulturföreningen THEATRON
100 000
Varför ska publiken komma?
RATS Teater
100 000
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
97 200
50 000
43
Genomförandestöd 22 projekt. Summa 8 956 000 kr
BEVILJAT
BELOPP
PROJEKTTITEL
PROJEKTÄGARE
A FISTFUL OF SWEDEN
Jamie Noakes
April 28 – Every Face Has a Name
Auto Images AB
300 000
ASIA SHORTS
NIPPON AGENCY/ Anette Masui
100 000
Barnets århundrade: Nordisk design för
barn 1900 till idag
Vandalorum
1 000 000
COSMOPOLITANISM
ATMO AB
1 000 000
DU – Dialog för urban utveckling
Thomas Liljenberg
400 000
Family Outlet
Gustavsbergs Konsthall
240 000
Film som medium för restorativa upplevelser (II)
Marianne Strand
755 000
Fler kvinnor på scen
Umeå Kulturförening Humlan
200 000
Förvaret
RåFILM
600 000
Giff Library
Göteborg International Film Festival
600 000
IN THE HARD CORE
Interim kultur
250 000
Koloni på drift
Christian Pallin
150 000
Nico Sphinx Of Ice
Nadja Weiss
300 000
Poesi, modefoto, annonser
Carl Lindsten
200 000
Se musik? Höra färg?
Kammarmusik NU
450 000
Steampunkfestival
Upsala-Gefle Ångpunksällskap
Textile Sound/Stora vävoperan
Lisa Hansson
450 000
Tick Tack
Johan Wellton
500 000
Tidigt på morgonen
Ruby Rose
150 000
TriArt.se
TriArt Film AB
900 000
Visualisera det osynliga
ArtAgent
250 000
86 000
75 000
Genomförandestöd II fortsätter på nästa sida
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
44
KAPITEL 5 FÖRTECKNING ÖVER BEVILJADE PROJEKT
Temastöd: Internationell samverkan 32 projekt. Summa 3 028 300 kr
BEVILJAT
BELOPP
PROJEKTTITEL
PROJEKTÄGARE
Baltic House
Färgfabriken
Cities are made of this!
Botkyrka konsthall
100 000
Critical Design – a platform for partnership and collaborations
ICIA – Institute for Contemporary ideas and Art
100 000
Dream team
Cirkus Cirkör
100 000
En gemensam historia. Krig, fred och
migration
Borrby Bokby
75 500
98 000
EUOPERA
Stiftelsen Kulturcentrum Ljusnarsberg
100 000
European Jazz Balance – nordic pilot
Riksförbundet Svensk Jazz
100 000
European Metaphor Wrestling
Dunkelbyrån
100 000
Fatalistiske historier /Norden-Kroatien
Prospero Performing Arts Center
Förstudie till internationellt nätverk för Musik
Musikcentrum Öst
Förstudie URB Festival development project
Stiftelsen Dansens Hus
85 000
Förstudie: Nordiskt festivalsamarbete
Umeå Kulturförening Humlan
80 000
Förundersökning EU-ansökan "Europe –
Haven for Music in Exile"
Internationella scenkonstprogrammet –
Göteborg ISG
90 000
100 000
Farhang
100 000
The Art Consulate
100 000
Kammarensembleprojekt – Norden
Norrbottensmusiken/Norrbottens Läns Landsting
100 000
Medicinteknik och hälsa
Tekniska museet
100 000
OuUnPo Sweden – Mobilt Europeiskt
konst- och vetenskapslaboratorium
vision forum
90 000
Project Borders
Not Quite
100 000
Rural Contemporary Culture Network
Haparanda Teaterförening
100 000
Samarbetande Kreatörer Över Gränser
Föreningen fri kultur och programvara
99 800
Skapande av ansökan till Kreativa
Europa
Skogen
50 000
Somali Dance Europe
Hidde Iyo Dhaqan
100 000
Songs Cycles
Tona Serenad
100 000
SoS Festivalnätverk 2014
Sound of Stockholm
100 000
SPOON – Sculpture Parks Outdoor
Outreach Network
Stiftelsen Wanås Utställningar
100 000
Systemöverskridande kulturdistrikt
Restrade AB
100 000
The Artists Network
(Teatergruppen) Institutet
100 000
The Ultimate Front Figure
TRANSIT allmännyttig ideell kulturförening
100 000
Kalmar läns museum
100 000
Tillämpat kulturarv, konfliktlösning
genom kulturhistoria?
Turnésamverkan och samproduktion
av utställningar
Urban and rural growing for social
sustainable development
Ökad tillgänglighet av internationell
scenkonst på landsbygden
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
Bonniers Konsthall
90 000
Malmö Museer
70 000
Riksteatern Västernorrland
100 000
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
6
PROJEKTPRESENTATION
– ETT URVAL
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
I följande kapitel presenteras ett litet urval av de
projekt som Kulturbryggan beviljat stöd under
2012–2013. Några av projekten är fortfarande
pågående medan andra är avslutade och redovisade.
Urvalet ger en indikation om bredden på de nyskapande konstnärliga och kulturella idéer som
kommer in till Kulturbryggan och som bidrar till
att förnya och utveckla kulturområdet. Citaten i
kapitlet är projektägarnas egna.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
KAPITEL 6 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL
FOTO Lina Linde
48
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
49
”
avorithöjdpunkter var då min målgrupp började interagera
F
med projektet genom att föreslå ord på snuskigaakademien.se
och skriva mejl till Dirty Snow. Det var första beviset på att folk
blivit engagerade och ville vara med och skapa.
– Lina Linde
Projekt 1 Dirty Snow
Projektägare: Lina Linde Film/Produktion, Malmö
GENOMFÖRANDESTÖD 2, JUNI 2012
Dirty Snow är ett konstprojekt med visionen
att locka unga att diskutera könsroller,
relationer och sex. För att locka till ett öppet
samtal skapade projektägaren Lina Linde en
rappande karaktär, Dirty Snow, som fick bli
projektets moderator och agerar i en mängd
olika media. Projektets ”call to action” är att
med humor utmana det ofta nedvärderande
och begränsande språkbruket kring sex och
erbjuda ett neutralt eller positivt laddat
alternativ. Exempelvis refererar Dirty Snow
till sig själv som mansslukerska för att
utmana uppfattningen att tjejer med flera
sexuella partners beskrivs på ett negativt sätt.
Ett viktigt inslag för att sprida projektet
och engagera ungdomar, har varit att på ett
strategiskt och aktivt sätt använda sociala
medier. Webb-tv, Twitter och Facebook är
flitigt använda kanaler för att Dirty Snow
ska nå sina målgrupper, liksom den egna
hemsidan, dirtysnow.se. Där kan unga ladda
upp material i en mängd olika format samt
skapa kontakt med andra som också inspirerats av Dirty Snow.
”
Framför allt är jag stolt över att ha lyckats
skapa engagemang och deltagande på
så många platser i landet.
– Lina Linde
Eftersom det saknas ord som på ett positivt
sätt beskriver sex och samlevnad, framför
allt när det gäller tjejers sexualitet, ”instiftade” projektet också Snuskiga Akademien
med sjutton ledamöter. Inspirerad av sin
Svenska namne, har Snuskiga Akademien
gett ut sin första ordbok med 220 ord som
lekfullt och positivt beskriver företeelser
inom sex och samlevnad. Via hemsidan
snuskigaakademien.se har man kunnat
föreslå och rösta på ord som sedan kommit
med i ordboken. Crowdfundingplattformen
Manymade användes för att generera pengar
till tryckningen av ordboken. För den som
är nyfiken på vad ”damster”, ”fodralspöke”
eller ”proxig” betyder, finns svaret i Snuskiga
Akademiens ordbok.
Kulturbryggan menar att detta transmediala projekt är nyskapande eftersom
det på ett intressant sätt vrider på perspektivet kring makt och kön för att uppnå en
konkret förändring av det svenska språket,
framför allt i arbetet med unga. Kulturbryggan gör också bedömningen att projektet med öppenhet och flexibilitet vill
åstadkomma förutsättningar för långsiktig
förändring. Projektets budget innehåller en
rad icke-offentliga finansiärer, såväl företag
som stiftelser.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
FOTO Anders Bewarp
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
FOTO Teater Kapija
KAPITEL 6 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL
FOTO Teater Kapija
50
51
”
Tack vare Kulturbryggans krav på medfinansiering har vi
fått en närmre kontakt med det lokala näringslivet, en
starkare förankring i bygden och en ny publik. Det kravet
har sporrat oss att utveckla oss och vår verksamhet.
– Janna Eriksson & Mladen Puric
Projekt 2 Hotell Vagabond – Teaterhotellet
Projektägare: Teater Kapija, Abbekås
GENOMFÖRANDESTÖD 2, JUNI 2010
Hotell Vagabond drivs av den fria teatergruppen Kapija i Abbekås i Skåne. De har
sedan många år haft en före detta byskola
som huvudscen och turnerat till skolor. För
några år sedan fick gruppen idén att skapa
Hotell Vagabond genom att köpa och placera
ut ett tiotal autentiska romska vagnar på
gården bakom skolbyggnaden, för att hyra
ut dem som hotellrum. Vagnarna är traditionellt utsmyckade och bildar en slags installation där de står. De är samtidigt ett historiskt
minnesmärke som påminner om att Abbekås
var en av de första platser i Sverige som tillät
romer att bli bofasta. De associerar också
till det kringflackande liv som turnerande
teatergrupper levt genom alla tider.
”
Vi har förverkligat vår dröm.
– Janna Eriksson & Mladen Puric
Som besökare får man med andra ord en historielektion, man blir en del av en installation och får under säsong möjlighet att ta del
av de föreställningar Kapija själva spelar eller
arrangerar, samtidigt som man ges möjligheten att leva drömmen om ett kringresande
vagabondliv. Här finns också konferensmöjligheter, kurser och möjligheter till sociala
sammankomster, vilket har inneburit att
även personer utanför den ordinarie teaterpubliken fått kännedom om verksamheten.
På så sätt har man nått nya publikgrupper
som annars är mindre intresserade av kultur.
Hotell Vagabond är med andra ord ett kulturprojekt som kombinerar konst och kultur
med rekreation, semesterboende och kreativt
arbete.
Kulturbryggan menar att projektets
nyskapande dimension ligger i kombinationen av en konstnärlig och en kommersiell
verksamhet där båda utgör varandras förutsättningar. Projektägarens och Kulturbryggans förhoppning är att liknande verksamheter ska inspireras av Hotell Vagabond
som ett bra exempel på hur en verksamhet
med begränsad ekonomi kan breddas genom
en kompletterande verksamhet. Projektet
har gett Teater Kapija ökade möjligheter
att bedriva regelbunden konstnärlig verksamhet samtidigt som man blivit en lokal
tillgång för besöksnäringen. I Kulturbryggans bedömning ansågs projektet ha goda
förutsättningar att genomföras på ett sätt
som inte exotiserar eller förminskar en
minoritetsgrupp, i detta fall romer, utan
snarare lyfter relevanta frågor som leder till
genuina möten.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
KAPITEL 6 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL
FOTO Erik Sojdelius
52
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
53
”
Vi vill dels ta fram ett instrument som möjliggör att skapa ny musik.
Vi vill också skapa ett instrument som gör det möjligt för funktionshindrade med rörelsenedsättningar att spela.
– Cornelia Sojdelius
Projekt 3 BrainMusic
Projektägare: Cornelia Sojdelius, Stockholm
STARTSTÖD 4, NOVEMBER 2012 (PÅGÅENDE)
Är det möjligt att göra musik enbart genom
att tänka? Projektet BrainMusic vill utveckla
nya metoder att använda teknik för att skapa
och spela musik. Ambitionen är att ta fram
ett inspirerande och lättanvänt musikinstrument som man spelar på med tankekraft.
Förhoppningen är att utveckla instrumentet till den nivå då det kan produceras och
marknadsföras.
Hur går det till? På en datorskärm syns
något som ser ut som en färd genom rymden
som skapas av ljudvågorna från musiken.
Under färden kommer spelaren/musikern
till olika vägskäl. Med hjälp av ett headset,
som läser av spelarens hjärnaktivitet, kan
hen vid dessa vägskäl göra olika val som leder
till att musiken förändras och ny musik
skapas. En oerhört stor mängd loopar med
olika karaktär, rytm, stämning etc finns till
musikerns förfogande och kan sättas samman
i en oändlig mängd kombinationer. Ju längre
in i musiken spelaren kommer, desto mer
ökar fokus och kontrollen med tankestyrningen.
Kulturbryggan menar att projektet är
nyskapande genom sitt sätt att kombinera
teknik med musikaliskt skapande på ett
sätt som idag är nytt men som i framtiden
kan komma att bli en självklarhet. Projektet
är ett exempel på hur en kombination av
teknik och konstnärlig kreativitet kan ligga
till grund för utvecklingen av en produkt för
en bred allmänhet.
”
Vi väntar inte på framtiden
utan skapar den nu.
– Cornelia Sojdelius
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
FOTO Rosendal Design Group
FOTO Anna Sandberg Falk
KAPITEL 6 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL
FOTO Emile Ashley
54
55
”
Ju närmre vi kommer projektets genomförande,
desto mer varse blir vi om dess unicitet.
– Elna Svenle
Projekt 4 Barnets århundrade
Projektägare: Stiftelsen Museum Vandalorum, Värnamo
STARTSTÖD 4, NOVEMBER 2012 OCH GENOMFÖRANDESTÖD 4, NOVEMBER 2013 (PÅGÅENDE)
Museum Vandalorum sökte stöd för att
genomföra en förstudie till ett utställningsprojekt med målet att väcka debatt
och sprida kunskap om relationen mellan
barns skapande, utveckling, sociala förutsättningar och materiella situation. Som en
röd tråd genom projektets alla delar löper
Ellen Keys banbrytande teorier om vikten
av att främja barns kreativitet, utbildning
och rättigheter. Utställningen bär därför
samma titel som hennes bok från år 1900
– Barnets århundrade.
Förstudien innebar ett omfattande
kontakt- och efterforskningsarbete där
ett stort antal akademiker, arkitekter,
formgivare, föreläsare, författare, konstnärer, museiintendenter och studenter
har engagerats. Barnets århundrade utgår
från Museum of Modern Arts (MoMA)
utställning Century of the Child: Growing
by Design, 1900–2000 men förhåller sig
fritt i tematik och innehåll genom att helt
fokusera på design, konst och arkitektur för
barn i de nordiska länderna.
Museum Vandalorum följde upp
förstudien med att söka och beviljas ett
”
Genomförandestöd för att kunna förverkliga
utställningsprojektet. Utställningen samlar
cirka trehundra föremål och projekt som
aldrig tidigare visats tillsammans. Man
ska också skapa en platsspecifik lekmiljö
utomhus tillsammans med det norska
arkitektkontoret Helen & Hard. Ett internationellt seminarium med ledande experter
inom design för barn äger rum under våren
2014 och ett samarbete med världens enda
MA-utbildning i Child Culture Design vid
HDK/Göteborgs universitet har inletts.
Projektets nyskapande natur ligger,
menar Kulturbryggan, i ambitionen att ta
ett brett grepp kring frågan om design för
barn och att sammanföra kompetenser från
flera kulturfält och även från den akademiska
världen. Den planerade utställningen är
unik i sitt slag i Sverige och resultatet av ett
omfattande efterforsknings- och skapandearbete inom och utanför Sveriges gränser.
Projektet är ett exempel på att man genom
en välstrukturerad och genomtänkt förstudie
skapar förutsättningar för ett storskaligt och
mångfacetterat projekt med såväl lokala som
internationella ambitioner.
Barnets århundrade är det första utställningsprojektet att ta sig an
1900-talets och nutidens mest banbrytande nordiska design, konst
och arkitektur för barn.
– Elna Svenle
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
KAPITEL 6 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL
FOTO Xxxxxx
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
FOTO Konstorientering
FOTO Martin Malm
FOTO Maja Magnusson
FOTO Maja Magnusson
56
Projekt 5 Konstorientering
Projektägare: Johanna Molvin, Stockholm
57
”
öjdpunkterna var aha-upplevelserna som
H
uppstod hos användarna när vi utvecklade
projektet i konstpedagogiska workshops.
– Johanna Molvin
STARTSTÖD 4, NOVEMBER 2012
Målsättningen med projektet är att stimulera
en aktiv relation till offentlig konst genom
experimenterande pedagogik där användarnas upplevelser möter konstverkets historia.
Detta uppnås genom verktyget Konstorientering, en social medieplattform som består av
tre delar: en mobilapp, en databastjänst samt
innovativ pedagogik. Projektets grundtanke
är att i en app presentera offentliga konstverk med en bild, en kort historik och platsspecifik information. Konstorientering
skiljer sig dock från mer konventionella
guideböcker genom att användarna uppmuntras att bidra med egna associationer,
tankar och tolkningar och samtidigt ta del
av andras reflektioner i form av text, foto,
video och musik. Genom att öppna upp och
utmana det traditionella tolkningsföreträdet
ville projektägaren göra kulturarvet mer
levande och attraktivt för samtidens kulturella ”allätare”.
”
Att det skulle kunna vara så kul med
konstorientering visste vi inte förrän vi
provade själva!
– Johanna Molvin
Förstudien har resulterat i en vision där
befintliga konstverk i offentliga rum
används för att skapa möten mellan människor oavsett ålder, språk och bakgrund.
Man utgick ifrån tesen att en stor del av
den offentligt finansierade och placerade
konsten befinner sig i ett paradoxalt läge
– trots att konstverken är fullt synliga och
tillgängliga får människor inte riktigt syn på
dem. Konstorientering är ett sätt att ta den
befintliga konsten i anspråk och synliggöra
den. Projektägaren ser också i förlängningen
Konstorientering som en möjlig metod och
plattform för andra fält av kulturarvsarbetet,
såsom arkitektur och stadsplanering.
Projektägaren har aktivt sökt nya kontakter och samarbetspartners, från aktörer
inom kulturområdet såsom museichefer och
ansvariga för offentliga konstsamlingar, till
analytiker på riskkapitalbolag och studenter
vid handelshögskolor. Syftet har varit att
påvisa värdet av Konstorientering såväl inom
som utanför kultursektorn. Man har också
arbetat fram en affärsmodell för att etablera
och driva tjänsten.
Kulturbryggan bedömde att Kulturorienterings nyskapande ansats låg i ambitionen
att involvera sociala medier, en virtuell
mötesplats, inom området offentlig konst.
En ytterligare dimension är att tekniken
också gör det möjligt att få en översiktlig bild
av intresset för offentlig konst genom att den
anonymt lagrar aktiviteterna på appen, som
på så vis blir mätbara. Exempelvis kan alla
svar och nedladdningar sättas in i statistik
som både redovisar var appen används, hur
omfattande användningen är och hur den
sprids. Appen kan också kopplas till sociala
media som Facebook, Twitter och Instagram
vilket också skapar mätbara relationer och
flöden. Plattformen har en potential att sammankoppla olika grupper av användare både
i det fysiska rummet och på internet. Projektet är ett exempel på hur teknisk innovation
och nya metoder bidrar till förnyelse genom
att man gör om snarare än gör nytt.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
KAPITEL 6 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL
ILLUSTRATION Rufsklubben/Mats Minnhagen
FOTO Gustav Borgefalk
58
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
59
Projekt 6 Rufs: Rymdlejonet
Projektägare: Gustav Borgefalk, Linköping
STARTSTÖD 6, NOVEMBER 2013 (PÅGÅENDE)
Genom att skjuta upp ett litet tyglejon i
rymden vill projektet öka intresset hos barn
för natur, teknik och vetenskap. Samtidigt
kommer den första installationen med en
leksak i rymden att skapas. Kulturprojektet
Rufs: Rymdlejonet är en historia som berättas
i realtid. Målet med projektet är att inspirera
barn till att drömma större drömmar.
Projektet är interaktivt och kombinerar
digitala verktyg och interaktiva plattformar
för att skapa en mötesplats för barn och
unga. Projektägaren samarbetar med
experter inom rymdindustri, ekonomi och
marknadsföring för att bygga en bred bas
utifrån vilken projektet kan genomföras.
Ambitionen är att finansiera stora delar
av projektet genom crowdfunding.
Projektet har hittills lett till att Rufs
och de andra karaktärerna i historien existerar som animerade figurer. Men projektet
kommer att gå in i en mer realistisk form –
en satellit är beställd och plats är bokad på en
rymdraket som ska skjutas upp under 2015,
med Rufs ombord. Filmkameror kommer
sända bilder från Rufs tyngdlösa rymdliv så
att det ska gå att följa i realtid. Projektägaren
ska ge en TEDx-föreläsning om projektet
under våren 2014.
”
Genom att skicka ut Rufs i omloppsbana visar vi att rymden är tillgänglig
för alla.
– Gustav Borgefalk
Rufs: Rymdlejonet är ett exempel på
det breda spektrum av konstnärliga och
kulturella uttryck, former och karaktärer
som Kulturbryggan stöttar. Det nyskapande i
projektet ligger i den inbyggda ”knasigheten”
i idén att skicka upp ett gosedjur i rymden.
Genom sina interaktiva inslag ger projektet
barn en möjlighet att bidra till äventyret
medan det händer. Det skapar också en
plattform där entreprenörer och kreatörer
kan mötas kring ett gemensamt mål.
”
Rufs: Rymdlejonet – ett litet lejon med stora drömmar,
som tror att allt är möjligt!
– Gustav Borgefalk
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
7
REDOVISNING AV
GENOMFÖRDA PROJEKT
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
Sedan den förra rapporten skrevs har sammanlagt
72 projekt slutredovisat sin verksamhet, 48 som fått
Startstöd och 24 som erhållit Genomförandestöd.
Projekten har beviljats stöd från sammanlagt fem
utlysningar, tre gällande Startstöd och två gällande
Genomförandestöd under perioden 16 juni 2011 till
12 december 2012. Redovisningarna som här refereras
har inkommit mellan 12 december 2012 och
27 november 2013.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
62
KAPITEL 7 REDOVISNING AV GENOMFÖRDA PROJEKT
Redovisade projekt
Projektens redovisningar har bestått av två delar. Projektägarna har dels fått inkomma med
en rent ekonomisk redovisning av projekten. Vidare har projektägarna fått svara på ett antal
frågor om projekten. Det är projektägarnas egna svar på dessa frågor som sammanfattas i
detta avsnitt.1 Generellt kan sägas att det statistiska underlaget i denna redovisning är för
litet för att några långtgående analyser ska kunna göras. Kulturbryggan hoppas dock kunna
göra en större analys av det totala materialet i samband med att slutrapporten skrivs i slutet
av 2014. I det önskar Kulturbryggan också komplettera det inlämnade materialet med intervjuer med bland annat projektägare och finansiärer till några av projekten.
Bidrag till förändringar
Av de redovisade projekten svarar projektägarna i 44 fall att projekten har förändrats utifrån
vad som planerats medan 28 svarar att de har genomförts helt enligt planerna i ansökan.
Med fem undantag svarar projektägarna att de upplever att projektet de drivit i ”måttlig”
eller ”stor omfattning” har bidragit till att utveckla det huvudsakliga området, det vill säga
det område de efterfrågat som huvudkompetens hos den som bedömt deras projektansökan.
Något färre projektägare, 60 av de totalt 72, menar att projekten de drivit också har påverkat
områden utanför huvudområdet i ”måttlig” eller ”stor omfattning”.
Relation till de kulturpolitiska målen
En absolut majoritet av projektägarna menar att deras projekt har svarat väl mot de kulturpolitiska målen. Beträffande målet att främja allas möjligheter till kulturupplevelser svarar 60
av projektägarna att deras projekt har nått detta mål i ”måttlig” eller ”stor omfattning”. Målet
att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse menar hela 68 av de 72 projektägarna att man
lyckats göra i ”måttlig” eller ”stor omfattning”.
Enligt projektägarna är målet att främja ett levande kulturarv det som man i lägst utsträckning har uppnått. Där menar ändå 49, alltså fler än hälften av projektägarna, att
man nått målet i ”måttlig” eller ”stor omfattning”.
Vad gäller att främja internationell och interkulturell samverkan och att uppmärksamma
barn och ungas rätt till kultur är projektägarna åter övertygade om att deras projekt har
uppfyllt målen. I 54 respektive 48 av fallen säger man sig ha gjort det i ”måttlig” eller ”stor
omfattning”.
Kulturbryggans betydelse
Samtliga projektägare uppger att stöden från Kulturbryggan har varit av ”stor” eller ”avgörande
betydelse” för att projektet har kunnat genomföras. Ett övervägande antal av projektägarna,
menar också att Kulturbryggans stöd haft ”stor” eller ”avgörande betydelse” för att få såväl
privata som offentliga finansiärer intresserade av att stödja projekten. Det är 46 projektägare
som säger detta i relation till privata finansiärer och 50 uppger att Kulturbryggans stödgivning hjälpt dem att få ekonomiskt stöd från annan offentlig finansiär.
1 För en fullständig redovisning av svaren på dessa frågor, se tabeller i bilaga 4.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
63
Kompetensutveckling
Projektägarna för 67 av de 72 projekten menar att stöden från Kulturbryggan haft ”stor” eller
avgörande betydelse” för att projektägarna själva samt övriga nyckelpersoner i projekten haft
möjlighet att kompetensutvecklas genom sina projekt. Något färre, men dock en klar majoritet,
menar också att det erhållna stödet haft ”stor” eller ”avgörande betydelse” för möjligheten att
sprida kunskap och kännedom om projektet till andra aktörer.
Varför söka från just Kulturbryggan
Bland de projektägare som sökt Startstöd uppger 20 av 48 att det främsta skälet att söka från
Kulturbryggan var att ”vi aldrig sökt stöd för projekt hos andra instanser för att det inte
funnits relevanta stödformer”. Det vanligaste svaret bland de som erhållit Genomförandestöd, 19 av 24, var att projektet ”var väldigt kostsamt och vi behövde flera parter som
finansiärer, varav Kulturbryggan var en”.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
8
KULTURBRYGGANS
BEDÖMARE 2013
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
66
KAPITEL 8 KULTURBRYGGANS BEDÖMARE 2013
BEDÖMARE
BOSTADSORT
KOMPETENSOMRÅDE
Stefan Andersson
Örnsköldsvik
Barn och ungdom, Finansiell samverkan, Metodutveckling,
Musikdramatik/Opera, Tillgänglighet
Maria Backman
Stockholm
Bild, Design/Form, Publika evenemang
Anna Benckert van
de Boel
Malmö
Bild, Interaktivitet, Kommunikation, Metodutveckling, Teknik
och IT
Henric Benesch
Göteborg
Arkitektur, Design/Form, Forskning, Interaktivitet, Metodutveckling, Publika evenemang
Susan Bolgar
Stockholm
Bild, Dans, Finansiell samverkan, Kommunikation, Metodutveckling, Performance/Nycirkus, Teater/Talat Ord
Aja Bugge
Hillerod, Danmark
Barn och ungdom, Kommunikation, Kulturarv – Antikvariskt
perspektiv, Kulturarv – Arkiv/Bibliotek, Litteratur och tidskrifter,
Teater/Talat ord, Teknik och IT, Internationella och nordiska
samarbetsprojekt
Stefan Böhm
Stockholm
Barn och ungdom, Kommunikation, Musikdramatik/Opera,
Mångfald, Performance/Nycirkus, Publika evenemang,
Film/Rörliga bilder, Teater/Talat Ord
Göran du Rées
Stockholm
Film/Rörliga bilder, Forskning, Mångfald
Stefan Elgh
Enköping
Finansiell samverkan, Kulturarv – Antikvariskt perspektiv,
Metodutveckling
Ann-Margret Hauknes
Bergen, Norge
Barn och ungdom, Finansiell samverkan, Forskning, Folkmusik/
Världsmusik, Klassisk musik/Konstmusik, Metodutveckling,
Publika evenemang
Rasmus Heyman
Göteborg
Arkitektur, Barn och ungdom, Bild, Design/Form, Kommunikation, Publika evenemang
Svenolof Karlsson
Nynäshamn
Barn och ungdom, Finansiell samverkan, Forskning, Interaktivitet, Kommunikation, Litteratur och tisdskrifter, Metodutveckling, Miljö, Mångfald, Teknik och IT – Entreprenörskap,
Idéhistorsikt perspektiv, Nordiskt samarbete.
Vanessa Labanino
Göteborg
Barn och ungdom, Folkmusik/Världsmusik, Klassisk musik/
Konstmusik, Mångfald, Publika evenemang
Anna Linder
Stockholm
Genus/HBTQ, Film/Rörliga bilder
Kulturarv – arkiv och bibliotek, Kulturarv – antikvariskt perspektiv, Litteratur och tidskrifter, Forskning, Metodutveckling,
Mångfald
Stefan Lundblad
Anna Lyrevik
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
Skivarp
Dans, Finansiell samverkan, Forskning, Metodutveckling
67
BEDÖMARE
BOSTADSORT
KOMPETENSOMRÅDE
Joan Naldal
Århus, Danmark
Dans, Performance/Nycirkus
Pia Paglialunga
Smedstorp
Barn och ungdom, Dans, Finansiell samverkan, Metodutveckling, Partnerskap, Performance/Nycirkus, Publika
evenemang, Teater/Talat ord
Niclas Pereira dos
Reis Lindblad
Hägersten
Dans (Folkdans/Street/Urban), Folkmusik/Världsmusik,
Populärmusik, Finansiell samverkan, Mångfald, Partnerskap,
Publika evenemang
Ulrika Rang
Malmö
Film/Rörliga bilder, Barn och ungdom
Mattias Rickardsson
Göteborg
Elektronisk konst, Forskning, Interaktivitet, Klassisk musik/
Konstmusik, Populärmusik, Teknik och IT
Niels Righolt
Köpenhamn,
Danmark
Arkitektur, Bild, Dans, Film/Rörliga bilder, Folkmusik/Världsmusik, Interaktivitet, Kommunikation, Kulturarv – Antikvariskt
perspektiv, Litteratur och tidskrifter, Metodutveckling, Mångfald,
Partnerskap, Publika evenemang, Tillgänglighet
Johan Sjöström
Göteborg
Bild, Forskning, Kommunikation, Mångfald, Partnerskap,
Performance/Nycirkus, Film/Rörliga bilder
Pontus Stenshäll
Bandhagen
Teater/Talat ord, Musikdramatik (ej opera)
Maria Stålhammar
Göteborg
Dans, Forskning, Internationellt perspektiv, Klassisk musik/
Konstmusik, Kommunikation, Metodutveckling, Mångfald,
Performance/Nycirkus, Publika evenemang
Britta Söderqvist
Göteborg
Antikvariskt perspektiv, Barn och ungdom, Forskning, Genus/
HBTQ, Interaktivitet, Kommunikation, Metodutveckling,
Mångfald, Publika evenemang, Tillgänglighet
Erika Wasserman
Stockholm
Kommunikation, Mångfald, Film/Rörliga bilder
Lena Weman
Montreal,
Kanada
Forskning, Klassisk musik/Konstmusik, Metodutveckling
Jerker Virdborg
Stockholm
Litteratur och tidskrifter, Populärmusik, Film/Rörliga bilder
Åsa Wirling
Malmö
Bild, Design/Form, Interaktivitet, Miljö, Performance/Nycirkus,
Publika evenemang
Lina Zavalia
Hägersten
Barn och ungdom, Genus/HBTQ, Interaktivitet, Metodutveckling, Mångfald, Performance/Nycirkus, Publika evenemang, Teater/Talat Ord
Clara Åhlvik
Göteborg
Bild, Design/Form, Interaktivitet, Metodutveckling, Partnerskap
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
BILAGOR
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
70
BILAGOR
Bilaga 1 Kommittédirektiv och tilläggsdirektiv
Kommittédirektiv Dir. 2010:77
Kulturbryggan – en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet
Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
Sammanfattning
Kommittén ska bl.a.
lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig
bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet,
etablera en försöksverksamhet som under 2011–2012 fördelar avsatta medel som bidrag
till nyskapande kulturprojekt.
För verksamheten beräknas 25 miljoner kronor per år avsättas. Av särskild vikt är att den
bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och
kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning. Kommittén ska sträva efter att
hitta samverkan med andra finansiärer.
Kommittén ska särskilt överväga hur de nya kulturpolitiska målen kan få genomslag,
såväl i försöksverksamheten som i förslagen om en långsiktig verksamhet.
Stiftelsen framtidens kultur upphör
Stiftelsen framtidens kultur bildades genom ett regeringsbeslut i juni 1994 med kapital från
de upplösta löntagarfonderna. Stiftelsen, som kommer att upplösas 2011, har bidragit till att
knyta samman olika verksamheter och till att nya intressanta samarbetsprojekt inom kulturområdet kommit till stånd. I sin verksamhet har stiftelsen ofta betonat möjligheten att
bistå med kulturellt ”riskkapital”, vilket har gett utrymme för ännu inte etablerade kulturverksamheter att utvecklas. Genom åren har stiftelsen gett stöd till uppbyggnad och drift
av långsiktig verksamhet som Akvarellmuseet i Skärhamn, Måltidens hus i Grythyttan och
Hälsinglands Träteater i Järvsö, men framför allt till mer tidsbegränsade kulturprojekt.
I och med att Stiftelsen framtidens kultur upphör försvinner en av få mer betydande
nationella kulturfonder i Sverige. I våra nordiska grannländer spelar de nationella kulturfonderna en stor roll för kulturlivet. Även i många andra länder i Europa och andra jämförbara
länder runt om i världen är oberoende privata eller ideella kulturfonder viktiga aktörer och
alternativ till de offentliga stödsystemen inom kulturområdet.
Stiftelsen framtidens kultur har haft en relativt liten administration och till stiftelsen
har olika expert- och sakkunniggrupper knutits, som gjort kvalitativa och konstnärliga
bedömningar av projektförslagen. Stiftelsen har också haft samarbete med Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Sveriges författarfond, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet samt
med regionala och lokala kulturförvaltningar. Stiftelsen framtidens kultur har också genom
seminarieverksamhet och informationsspridning bidragit till ökad kunskap och till att skapa
och stödja nätverk mellan kulturlivets olika intressenter.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
71
Uppdraget
I den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) gör regeringen bedömningen att det behövs ett komplement till de befintliga statliga ordningarna för bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Regeringen menar alltså att det är
viktigt att Stiftelsen framtidens kultur får en efterföljare. Det är en angelägen uppgift att
hitta nya och alternativa finansieringsmöjligheter för att stödja förnyelse och utveckling
inom kulturområdet. En fungerande ”riskkapitalförsörjning” inom kultursektorn är viktig
för att ge förutsättningar för innovativt och gränsöverskridande kulturskapande. Det ger
också möjligheter att hitta nya former för att organisera kulturskapande verksamhet och
för breddad samverkan. För att motsvara den bidragsfördelning som Stiftelsen framtidens
kultur haft under senare år avsätts, fr.o.m. 2011, ett årligt anslag på 25 miljoner kronor för
verksamheten. Regeringen ser det också som avgörande att bidragsgivningen ger incitament till finansiering från flera parter. För Kulturdepartementets räkning har ett fördjupat
underlag om verksamhetens inriktning och förutsättningar tagits fram (dnr Ku2009/2273/
KT). Övervägandena i underlaget om verksamhetens inriktning bör vara en utgångspunkt
för kommittén.
Nyskapande kultur och kulturell förnyelse tar ofta form i småskaliga verksamheter och
genom enskilda kulturutövares engagemang, men uppstår även i mötet mellan olika typer av
aktörer eller där kulturområdet möter andra samhällsområden.
En kommitté ska mot denna bakgrund lämna förslag rörande en ny bidragsgivande
statlig verksamhet som ska ha i uppgift att stödja förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Av särskild vikt är att den bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning
som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning.
Detta ställer särskilda krav på såväl dialogformer som uppföljning.
KOMMITTÉN SKA UTFÖRA FÖLJANDE UPPGIFTER.
Lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet och som utgör ett alternativ till
befintliga bidragsordningar. Förslag ska bl.a. lämnas om verksamhetsmål, organisation och
budget för den nya verksamheten. Förslag ska också lämnas om eventuella nya förordningar eller förordningsändringar som krävs för den föreslagna verksamhetsformen och,
om förslaget inbegriper bildande av en ny myndighet, förslag till instruktion och regleringsbrev.
Etablera en försöksverksamhet som under 2011–2012 fördelar avsatta medel som bidrag
till nyskapande kulturprojekt. Kommittén ska fatta beslut om bidragsfördelning efter
föredragning av kansliet.
Sträva efter att etablera samverkan med andra finansiärer.
Särskilt överväga hur de nya kulturpolitiska målen kan få genomslag, såväl i försöksverksamheten som i förslagen om en långsiktig verksamhet.
Kommittén ska förutom att redovisa de överväganden som ligger till grund för dess förslag, särskilt redovisa hur förslagen bidrar till ökad effektivisering och helhetssyn inom den
statliga verksamheten på kulturområdet.

K U LT U R B R Y G G A N 2 013
72
BILAGOR
Arbetsformer och redovisning av uppdraget
Det är av särskild vikt att kommittén kontinuerligt samråder med berörda myndigheter och
aktörer inom kulturlivet och näringslivet.
Kommittén ska löpande informera Regeringskansliet (Kulturdepartementet) om uppdragets genomförande.
En första delrapport, med förslag till en plan för försöksverksamheten under 2011–2012,
ska redovisas senast den 30 november 2010. Rapporten ska även innehålla förslag till bidragsförordning för försöksverksamheten.
En rapport med förslag till en långsiktig verksamhetsform ska lämnas senast den 31 mars
2012. En plan för uppföljning av bidragsgivningen inom försöksverksamheten ska ingå i det
förslag till långsiktig verksamhetsform som kommittén lämnar.
En slutrapport om försöksverksamheten ska lämnas senast den 31 december 2012.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
73
Tilläggsdirektiv till Kulturbryggan
– en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet (Ku 2010:04)
Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2012
FÖRLÄNGD TID FÖR UPPDRAGET
Regeringen beslutade den 8 juli 2010 kommittédirektiv som ger en kommitté i uppdrag att
bl.a. föreslå vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning
till förnyelse och utveckling inom kulturområdet och att etablera en försöksverksamhet som
under 2011–2012 fördelar avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt (dir. 2010:77).
Kommittén lämnade den 30 mars 2012 delbetänkandet Att angöra en kulturbrygga
(SOU 2012:16) med förslag till en långsiktig verksamhetsform. Uppdraget i övrigt skulle
slutredovisas senast den 31 december 2012.
Tiden för uppdraget förlängs till och med den 31 december 2013. Försöksverksamheten
med att fördela medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt för 2012 ska i stället redovisas
senast den 28 februari 2013.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2013.
Tilläggsdirektiv till Kulturbryggan
– en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet (Ku 2010:04)
Beslut vid regeringssammanträde den 14 november 2013
FÖRLÄNGD TID FÖR UPPDRAGET
Regeringen beslutade den 8 juli 2010 kommittédirektiv som ger en kommitté i uppdrag att
bl.a. föreslå vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning till
förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Vidare ingår i uppdraget att etablera en tidsbegränsad försöksverksamhet med bidragsgivning till nyskapande kulturprojekt (dir. 2010:77).
Kommittén lämnade den 30 mars 2012 delbetänkandet Att angöra en kulturbrygga
(SOU 2012:16) med förslag till en långsiktig verksamhetsform. Regeringen beslutade den
20 juni 2012 om tilläggsdirektiv med förlängd tid för uppdraget till den 31 december 2013.
Tiden för uppdraget förlängs till och med den 31 december 2014. Försöksverksamheten med att
fördela bidrag till nyskapande kulturprojekt för 2013 ska redovisas senast den 28 februari 2014.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2014.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
74
BILAGOR
Bilaga 2 Bidragsförordningen
Förordning (2011:317) om statsbidrag till nyskapande kultur
SFS NR: 2011:317
DEPARTEMENT/MYNDIGHET: Kulturdepartementet
UTFÄRDAD: 2011-03-24
TIDSBEGRÄNSAD: 2015-01-01 00:00:00
ÄNDRAD: t.o.m. SFS 2013:1135
KÄLLA: Regeringskansliet/Lagrummet
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till nyskapande kultur.
Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel.
Ändamålet med statsbidraget
2 § Ändamålet med statsbidraget är att främja förnyelse och utveckling inom kulturområdet
med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Förordning (2012:904).
Villkor för statsbidrag
3 § Statsbidrag får ges till
1. sådan nyskapande kulturell verksamhet av professionell art och hög kvalitet som
bedrivs i projektform,
2.samverkansprojekt som syftar till att utveckla nya former för att bedriva kulturell
verksamhet, eller
3.projekt som syftar till att utveckla nya sätt att finansiera kulturell verksamhet.
Projekten kan avse ett enskilt konst- eller kulturområde eller vara konstområdesöverskridande. De kan också bygga på samverkan mellan kultursektorn och andra
samhällsområden. Förordning (2012:904).
4 § Statsbidrag får lämnas till fysiska eller juridiska personer.
5 § Vid fördelningen av bidrag ska det fria kulturlivet prioriteras.
6 § Krav på finansiering även från annan part ska ställas som villkor för statsbidrag. Om det
finns särskilda skäl, behöver dock sådant krav inte ställas om bidrag ges för att påbörja en
försöksverksamhet eller för att vidareutveckla en projektidé.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
75
Ärendenas handläggning
7 § Frågor om statsbidrag enligt denna förordning prövas av kommittén Kulturbryggan
(Ku 2010:04).
8 § Ansökan om bidrag ska göras skriftligen hos Kulturbryggan. Ansökan ska innehålla de
uppgifter som behövs för prövningen.
9 § Innan ett bidrag beviljas ska Kulturbryggan låta minst en extern bedömare med kunskap
inom relevanta konst- och kulturområden yttra sig över ansökan.
10 § Kulturbryggan ska i beslut om bidrag ange vilket ändamål bidraget beviljas för och vilka
villkor som ska gälla för bidraget. I beslutet ska också sista dag för redovisning anges.
11 § Bidrag beviljas för högst ett år i taget.
Redovisning
12 § Mottagare av statsbidrag enligt denna förordning ska, vid den tidpunkt som angetts i
beslutet om bidrag, redovisa för Kulturbryggan hur medlen har använts och lämna de
övriga uppgifter som Kulturbryggan behöver för uppföljning och utvärdering.
Återbetalning och återkrav
13 § Kulturbryggan får besluta att ett beviljat bidrag tills vidare inte ska betalas ut, om det
kan antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter.
14 § Mottagaren av ett bidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om
1. mottagaren av bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt
har orsakat att bidraget lämnats felaktigt eller med för högt belopp,
2. bidraget av något annat skäl än vad som avses i 1 har lämnats felaktigt eller med för
högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,
3. bidraget inte används för det ändamål som det har beviljats för,
4. det projekt som bidraget har lämnats för inte slutförs eller om bidraget av någon
annan anledning inte förbrukats,
5. den som har tagit emot bidraget inte lämnar sådan redovisning som avses i 12 §, eller
6. villkor i beslutet inte har följts.
15 § Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 14 §, ska Kulturbryggan besluta
att helt eller delvis kräva tillbaka ett belopp som motsvarar vad mottagaren oriktigt har
fått. Om det finns särskilda skäl, får Kulturbryggan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.
16 § Om ett belopp som har återkrävts enligt 15 § inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas
ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635).
Överklagande
17 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän
förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 13 § får dock inte överklagas.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
76
BILAGOR
Bilaga 3 Statistik om ansökningar
Önskemål om kompetenser totalt 2013
Primärt önskad kompetens
Antal önskemål
Andel önskemål
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
213
8%
18
4%
8%
Annat önskemål***
Arkitektur
43
2%
10
2%
23 %
Barn och ungdom
144
5%
18
4%
13 %
Bild
168
6%
27
6%
16 %
Dans
83
3%
18
4%
22 %
Design/Form
87
3%
15
3,5 %
17 %
177
6%
23
5%
13 %
Finansiell samverkan
56
2%
12
3%
21 %
Folkmusik/Världsmusik
34
1%
6
1%
18 %
Forskning
83
3%
15
3,5 %
18 %
Genus/HBTQ
69
3%
10
2%
14 %
Interaktivitet
195
7%
35
8%
18 %
Klassisk musik/Konstmusik
105
4%
17
4%
16 %
Kommunikation
88
3%
13
3%
15 %
Kulturarv – antikvariskt perspektiv
61
2%
9
2%
15 %
Kulturarv – arkiv och bibliotek
24
1%
5
1%
21 %
Film/Rörliga bilder
Litteratur och tidskrifter
63
2%
7
2%
11 %
177
6%
31
7%
18 %
Miljö
44
2%
6
1%
14 %
Musikdramatik/Opera
49
2%
6
1%
12 %
Metodutveckling
Mångfald
133
5%
25
6%
19 %
Partnerskap
79
3%
14
3%
18 %
Performance/Nycirkus
84
3%
20
5%
24 %
Populärmusik
49
2%
13
3%
27 %
Publika evenemang
146
5%
24
5%
16 %
Teater/Talat ord
151
6%
22
5%
15 %
Teknik och IT
87
3%
17
4%
20 %
Tillgänglighet
51
2%
7
2%
14 %
2743
100 %
443
100 %
Snitt: 17 %
Summa:
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens.
***Av sökande definierad kompetens.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
77
Önskemål om kompetenser Startstöd omgång 5
Primärt önskad kompetens
Antal önskemål
Andel önskemål
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
Annat önskemål***
67
9%
7
6%
10 %
Arkitektur
12
2%
2
2%
17 %
Barn och ungdom
27
3%
3
3%
11 %
Bild
55
7%
8
7%
15 %
Dans
27
3%
6
5%
22 %
Design/Form
29
4%
2
2%
7%
Film/Rörliga bilder
49
6%
5
4,5 %
10 %
Finansiell samverkan
15
2%
2
2%
13 %
Folkmusik/Världsmusik
10
1%
3
3%
30 %
Forskning
25
3%
6
5%
24 %
Genus/HBTQ
22
3%
2
2%
9%
Interaktivitet
55
7%
13
12 %
24 %
Klassisk musik/Konstmusik
28
4%
1
1%
4%
Kommunikation
30
4%
3
3%
10 %
Kulturarv – antikvariskt perspektiv
19
2%
2
2%
11 %
7
1%
1
1%
14 %
Kulturarv – arkiv och bibliotek
Litteratur och tidskrifter
18
2%
0
0%
0%
Metodutveckling
54
7%
9
8%
17 %
Miljö
17
2%
2
2%
12 %
Musikdramatik/Opera
14
2%
1
1%
7%
Mångfald
34
4%
7
6%
21 %
Partnerskap
13
2%
2
2%
15 %
Performance/Nycirkus
28
4%
4
3,5 %
14 %
Populärmusik
12
2%
2
2%
17 %
Publika evenemang
43
5%
6
5%
14 %
Teater/Talat ord
34
4%
4
3,5 %
12 %
Teknik och IT
26
3%
4
3,5 %
15 %
Tillgänglighet
17
2%
3
3%
18 %
787
100 %
110
100 %
Snitt: 14 %
Summa:
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens.
***Av sökande definierad kompetens.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
78
BILAGOR
Önskemål om kompetenser Startstöd omgång 6
Primärt önskad kompetens
Antal önskemål
Andel önskemål
Antal bifall
Andel bifall*
Annat önskemål***
46
7%
2
1%
4%
Arkitektur
14
2%
2
1%
14 %
Barn och ungdom
42
6%
7
5%
17 %
Bild
45
6%
8
6%
18 %
Dans
15
2%
4
3%
27 %
Design/Form
22
3%
5
4%
23 %
Film/Rörliga bilder
44
6%
6
4%
14 %
Finansiell samverkan
15
2%
5
4%
33 %
Folkmusik/Världsmusik
Andel bifall**
6
1%
1
1%
17 %
Forskning
24
3%
3
2%
13 %
Genus/HBTQ
22
3%
6
4%
27 %
Interaktivitet
52
7%
12
9%
23 %
Klassisk musik/Konstmusik
32
5%
8
6%
25 %
Kommunikation
27
4%
4
3%
15 %
Kulturarv – antikvariskt perspektiv
18
3%
3
2%
17 %
Kulturarv – arkiv och bibliotek
6
1%
2
1%
33 %
Litteratur och tidskrifter
20
3%
2
1%
10 %
Metodutveckling
40
6%
10
7%
25 %
9
1%
2
1%
22 %
Miljö
Musikdramatik/Opera
6
1%
1
1%
17 %
Mångfald
33
5%
9
6%
27 %
Partnerskap
16
2%
3
2%
19 %
Performance/Nycirkus
23
3%
6
4%
26 %
Populärmusik
14
2%
5
4%
36 %
Publika evenemang
29
4%
5
4%
17 %
Teater/Talat ord
40
6%
10
7%
25 %
Teknik och IT
29
4%
9
6%
31 %
Tillgänglighet
Summa:
10
2%
2
1%
20 %
699
100 %
142
100 %
Snitt: 21 %
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens.
***Av sökande definierad kompetens.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
79
Önskemål om kompetenser Genomförandestöd omgång 3
Primärt önskad kompetens
Antal önskemål
Andel önskemål
Antal bifall
Andel bifall*
45
9%
2
5%
4%
5
1%
2
5%
40 %
Barn och ungdom
28
6%
3
8%
11 %
Bild
25
5%
1
3%
4%
Dans
15
3%
2
5%
13 %
Design/Form
13
3%
2
5%
15 %
Annat önskemål***
Arkitektur
Andel bifall**
Film/Rörliga bilder
36
7%
3
8%
8%
Finansiell samverkan
11
2%
1
3%
9%
Folkmusik/Världsmusik
6
1%
1
3%
17 %
15
3%
1
3%
7%
Genus/HBTQ
8
2%
0
0%
0%
Interaktivitet
39
8%
3
8%
8%
Klassisk musik/Konstmusik
Forskning
22
5%
3
8%
14 %
Kommunikation
9
2%
1
3%
11 %
Kulturarv – antikvariskt perspektiv
6
1%
0
0%
0%
Kulturarv – arkiv och bibliotek
6
1%
0
0%
0%
Litteratur och tidskrifter
10
2%
1
3%
10 %
Metodutveckling
27
6%
2
5%
7%
9
2%
1
3%
11 %
Miljö
Musikdramatik/Opera
11
2%
1
3%
9%
Mångfald
24
5%
1
3%
4%
Partnerskap
Performance/Nycirkus
Populärmusik
9
2%
0
0%
0%
12
3%
1
3%
8%
7
1%
1
3%
14 %
Publika evenemang
28
6%
0
0%
0%
Teater/Talat ord
32
7%
1
3%
3%
Teknik och IT
16
3%
3
8%
19 %
Tillgänglighet
Summa:
11
2%
1
3%
9%
485
100 %
38
C:a 100 %
Snitt: 9 %
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens.
***Av sökande definierad kompetens.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
80
BILAGOR
Önskemål om kompetenser Genomförandestöd omgång 4
Primärt önskad kompetens
Antal önskemål
Andel önskemål
Antal bifall
Andel bifall*
26
7%
2
3%
8%
7
2%
2
3%
29 %
Annat önskemål***
Arkitektur
Andel bifall**
Barn och ungdom
26
7%
1
1,5 %
4%
Bild
26
7%
5
7%
19 %
Dans
10
3%
2
3%
20 %
Design/Form
14
4%
4
6%
29 %
Film/Rörliga bilder
32
8%
9
13 %
28 %
7
2%
0
0%
0%
Finansiell samverkan
Folkmusik/Världsmusik
3
1%
0
0%
0%
Forskning
11
3%
2
3%
18 %
Genus/HBTQ
10
3%
1
1,5 %
10 %
Interaktivitet
23
6%
4
6%
17 %
Klassisk musik/Konstmusik
13
3%
2
3%
15 %
Kommunikation
12
3%
3
4%
25 %
Kulturarv – antikvariskt perspektiv
12
3%
1
1,5 %
8%
Kulturarv – arkiv och bibliotek
3
1%
1
1,5 %
33 %
Litteratur och tidskrifter
8
2%
3
4%
38 %
22
6%
3
4%
14 %
6
1,5 %
1
1,5 %
17 %
Metodutveckling
Miljö
Musikdramatik/Opera
9
2%
2
3%
22 %
19
5%
4
6%
21 %
Partnerskap
6
1,5 %
1
1,5 %
17 %
Performance/Nycirkus
6
1,5 %
3
4%
50 %
Mångfald
Populärmusik
8
2%
2
3%
25 %
Publika evenemang
18
5%
6
9%
33 %
Teater/Talat ord
21
5,5 %
3
4%
14 %
9
2%
1
1,5 %
11 %
Teknik och IT
Tillgänglighet
Summa:
10
3%
1
1,5 %
10 %
377
100 %
69
100 %
Snitt: 19 %
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens.
***Av sökande definierad kompetens.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
81
Önskemål om kompetenser Tema 2013 – Internationell samverkan
Primärt önskad kompetens
Antal önskemål
Andel önskemål
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
29
7%
5
6%
17 %
5
1%
2
2%
40 %
Barn och ungdom
21
5%
4
5%
19 %
Bild
17
4%
5
6%
29 %
Dans
16
4%
4
5%
25 %
9
2%
2
2%
22 %
Annat önskemål***
Arkitektur
Design/Form
16
4%
0
0%
0%
Finansiell samverkan
Film/Rörliga bilder
8
2%
4
5%
50 %
Folkmusik/Världsmusik
9
2%
1
1%
11 %
Forskning
8
2%
3
4%
38 %
Genus/HBTQ
7
2%
1
1%
14 %
Interaktivitet
26
6,5 %
3
4%
12 %
Klassisk musik/Konstmusik
10
3%
3
4%
30 %
Kommunikation
10
3%
2
2%
20 %
Kulturarv – antikvariskt perspektiv
6
1,5 %
3
4%
50 %
Kulturarv – arkiv och bibliotek
2
0,5 %
1
1%
50 %
Litteratur och tidskrifter
7
2%
1
1%
14 %
34
8,5 %
7
8%
21 %
3
1%
0
0%
0%
Metodutveckling
Miljö
Musikdramatik/Opera
9
2%
1
1%
11 %
Mångfald
23
6%
4
5%
17 %
Partnerskap
35
9%
8
9%
23 %
Performance/Nycirkus
15
4%
6
7%
40 %
Populärmusik
8
2%
3
4%
38 %
Publika evenemang
28
7%
7
8%
25 %
Teater/Talat ord
24
6%
4
5%
17 %
7
2%
0
0%
0%
Teknik och IT
Tillgänglighet
Summa:
3
1%
0
0%
0%
395
100 %
84
100 %
Snitt: 23 %
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens.
***Av sökande definierad kompetens.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
82
BILAGOR
Geografisk spridning Startstöd omgång 5
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
Göteborgsområdet
45
19 %
6
19,5%
13 %
Malmö/Lund-området
35
15 %
4
13 %
11 %
Stockholmsområdet
96
41 %
15
48,5%
16 %
4
2%
1
3%
25 %
53
23 %
5
16 %
9%
0
0%
0
0%
0%
233
100 %
31
100 %
Snitt: 12 %
Projektägarens hemort
Umeåområdet
Utanför storstadsområden
Utanför Sverige
Summa:
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive geografiskt område.
Geografisk spridning Startstöd omgång 6
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
Göteborgsområdet
42
21 %
6
15 %
14 %
Malmö/Lund-området
37
19 %
8
20 %
22 %
Stockholmsområdet
67
34 %
21
51 %
31 %
7
3,5 %
1
2%
14 %
44
22 %
5
12 %
11 %
Projektägarens hemort
Umeåområdet
Utanför storstadsområden
Utanför Sverige
Summa:
1
0,5 %
0
0%
0%
198
100 %
41
100 %
Snitt: 15 %
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive geografiskt område.
Geografisk spridning Genomförandestöd omgång 3
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
Göteborgsområdet
18
12 %
1
8%
6%
Malmö/Lund-området
28
19 %
2
17 %
7%
Stockholmsområdet
57
39 %
6
50 %
11 %
9
6%
1
8%
11 %
36
24 %
2
17 %
6%
Projektägarens hemort
Umeåområdet
Utanför storstadsområden
Utanför Sverige
Summa:
0
0%
0
0%
0%
148
100 %
12
100 %
Snitt: 7 %
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive geografiskt område.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
83
Geografisk spridning Genomförandestöd omgång 4
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
Göteborgsområdet
17
16 %
3
14 %
18 %
Malmö/Lund-området
15
14 %
1
4,5 %
7%
Stockholmsområdet
59
55 %
13
59 %
22 %
1
1%
1
4,5 %
100 %
15
14 %
4
18 %
27 %
0
0%
0
0%
0%
107
100 %
22
100 %
Snitt: 29 %
Projektägarens hemort
Umeåområdet
Utanför storstadsområden
Utanför Sverige
Summa:
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive geografiskt område.
Geografisk spridning Tema 2013 – Internationell samverkan
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
Göteborgsområdet
24
17 %
4
12,5 %
17 %
Malmö/Lund-området
23
16 %
9
28 %
39 %
Stockholmsområdet
63
44 %
12
37,5 %
19 %
3
2%
1
3%
33 %
30
21 %
6
19 %
20 %
Projektägarens hemort
Umeåområdet
Utanför storstadsområden
Utanför Sverige
Summa:
0
0%
0
0%
0%
143
100 %
32
100 %
Snitt: 21 %
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive geografiskt område.
Organisationsform Startstöd omgång 5
Projektägarens
organisationsform
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
Aktiebolag
32
14 %
5
16 %
16 %
Ekonomisk förening
10
4%
1
3%
10 %
Enskild firma med F-skatt
78
33 %
11
36 %
14 %
Fysisk person med A-skatt
25
11 %
1
3%
4%
2
1%
1
3%
50 %
Enkelt bolag
Högskola/Universitet
0
0%
0
0%
0%
Handelsbolag
7
3%
0
0%
0%
Ideell förening
68
29 %
10
33 %
15 %
Stiftelse
6
3%
1
3%
17 %
Kommun, landsting eller region
5
2%
1
3%
20 %
Ej angivet
0
0%
0
0%
0%
233
100 %
31
100 %
Snitt: 13 %
Summa:
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
84
BILAGOR
Organisationsform Startstöd omgång 6
Projektägarens
organisationsform
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
15
7,5 %
3
7%
20 %
8
4%
1
2,5 %
13 %
Enskild firma med F-skatt
74
37 %
13
32 %
18 %
Fysisk person med A-skatt
21
11 %
4
10 %
19 %
Aktiebolag
Ekonomisk förening
Enkelt bolag
2
1%
0
0%
0%
Högskola/Universitet
1
0,5 %
1
2,5 %
100 %
Handelsbolag
4
2%
0
0%
0%
Ideell förening
69
35 %
17
41 %
25 %
Statlig enhet
0
0%
0
5%
0%
Stiftelse
2
1%
0
0%
0%
Kommun, landsting eller region
2
1%
2
0%
100 %
Ej angivet
0
0%
0
0%
0%
198
100 %
41
100 %
Snitt: 25 %
Andel bifall**
Summa:
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform.
Organisationsform Genomförandestöd omgång 3
Projektägarens
organisationsform
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
30
20 %
2
17 %
7%
7
5%
2
17 %
29 %
Enskild firma med F-skatt
30
20 %
4
33 %
13 %
Fysisk person med A-skatt
2
1%
0
0%
0%
Enkelt bolag
1
1%
0
0%
0%
Högskola/Universitet
0
0%
0
0%
0%
Aktiebolag
Ekonomisk förening
Handelsbolag
6
4%
1
8%
17 %
Ideell förening
60
41 %
3
25 %
5%
Stiftelse
6
4%
0
0%
0%
Kommun, landsting eller region
6
4%
0
0%
0%
Ej angivet
Summa:
0
0%
0
0%
0%
148
100 %
12
100 %
Snitt: 6 %
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
85
Organisationsform Genomförandestöd omgång 4
Projektägarens
organisationsform
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
20
19 %
3
14 %
15 %
6
5,5 %
0
0%
0%
Enskild firma med F-skatt
23
21 %
7
32 %
30 %
Fysisk person med A-skatt
5
5%
1
4,5 %
20 %
Aktiebolag
Ekonomisk förening
Enkelt bolag
0
0%
0
0%
0%
Högskola/Universitet
1
1%
0
0%
0%
Handelsbolag
2
2%
0
0%
0%
Ideell förening
40
37 %
10
45 %
25 %
Statlig enhet
1
1%
0
0%
0%
Stiftelse
7
6,5 %
1
4,5 %
14 %
Kommun, landsting eller region
2
2%
0
0%
0%
Ej angivet
0
0%
0
0%
0%
107
100 %
22
100 %
Snitt: 9 %
Summa:
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform.
Organisationsform Tema 2013 – Internationell samverkan
Projektägarens
organisationsform
Antal ansökningar
Andel
ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Andel bifall**
Aktiebolag
20
14 %
3
9,5 %
15 %
Ekonomisk förening
13
9%
2
6%
15 %
Enskild firma med F-skatt
8
6%
0
0%
0%
Fysisk person med A-skatt
0
0%
0
0%
0%
Enkelt bolag
0
0%
0
0%
0%
Högskola/Universitet
1
0,5 %
0
0%
0%
Handelsbolag
3
2%
1
3%
33 %
Ideell förening
74
52 %
16
50 %
22 %
1
0,5 %
0
0%
0%
Stiftelse
Statlig enhet
13
9%
7
22 %
54 %
Kommun, landsting eller region
10
7%
3
9,5 %
30 %
0
0%
0
0%
0%
143
100 %
32
100 %
Snitt: 14 %
Ej angivet
Summa:
* Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall.
** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
86
BILAGOR
Jämställdhet Startstöd omgång 5
Projektledarens kön
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Kvinna
132
57 %
25
19 %
Man
101
43 %
6
6%
Summa:
233
100 %
31
Snitt: 13 %
* Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare.
Jämställdhet Startstöd omgång 6
Projektledarens kön
Kvinna
Man
Summa:
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
111
56 %
26
23 %
87
44 %
15
17 %
198
100 %
41
Snitt: 20 %
* Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare.
Jämställdhet Genomförandestöd omgång 3
Projektledarens kön
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Kvinna
83
56 %
7
8%
Man
65
44 %
5
8%
148
100 %
12
Snitt: 8 %
Summa:
* Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare.
Jämställdhet Genomförandestöd omgång 4
Projektledarens kön
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Kvinna
66
62 %
13
20 %
Man
41
38 %
9
22 %
107
100 %
22
Snitt: 21 %
Summa:
* Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare.
Jämställdhet Tema 2013 – Internationell samverkan
Projektledarens kön
Antal ansökningar
Andel ansökningar
Antal bifall
Andel bifall*
Kvinna
84
59 %
16
19 %
Man
59
41 %
16
27 %
143
100 %
32
Snitt: 23 %
Summa:
* Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
88
BILAGOR
Bilaga 4 Statistik från projektens återrapportering
Det följande är en redogörelse för samtliga svar från de 72 projekt, 48 som fått Startstöd
och 24 som erhållit Genomförandestöd, slutredovisat sin verksamhet mellan 12 december
2012 och 27 november 2013. Projekten har erhållit stöd från sammanlagt fem utlysningar,
tre gällande Startstöd och två gällande Genomförandestöd under perioden 16 juni 2011 till
12 december 2012.
1. HAR PROJEKTET FÖRÄNDRATS PÅ NÅGOT SÄTT MOT VAD NI ANGAV I ANSÖKAN?
NEJ
39%
JA
20
0
40
61%
60
80
100
2. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET BIDRAGIT TILL ATT UTVECKLA DET HUVUDSAKLIGA
OMRÅDE NI VERKAR INOM? DET HUVUDSAKLIGA OMRÅDET MOTSVARAR DET NI ANGAV SOM
ÖNSKEMÅL OM PRIMÄR BEDÖMARKOMPETENS.
INTE ALLS 1%
I MARGINELL OMFATTNING 6%
I MÅTTLIG OMFATTNING 18%
20
0
40
I STOR OMFATTNING 75%
80
100
60
3. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET BIDRAGIT TILL ATT PÅVERKA OMRÅDEN UTANFÖR
ERT HUVUDSAKLIGA OMRÅDE? DET HUVUDSAKLIGA OMRÅDET MOTSVARAR DET NI ANGAV SOM
ÖNSKEMÅL OM PRIMÄR BEDÖMARKOMPETENS.
INTE ALLS
3%
I MARGINELL OMFATTNING
14%
I MÅTTLIG OMFATTNING
0
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
20
40
36%
I STOR OMFATTNING
60
47%
80
100
89
4. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET HAFT BETYDELSE INOM FÖLJANDE OMRÅDEN
AV DE NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅLEN:
A) FRÄMJAT ALLAS MÖJLIGHET TILL KULTURUPPLEVELSER
INTE ALLS
4%
I MARGINELL OMFATTNING
13%
21%
I MÅTTLIG OMFATTNING
20
0
40
60
I STOR OMFATTNING
80
63%
100
B) FRÄMJAT KVALITET OCH KONSTNÄRLIG FÖRNYELSE
INTE ALLS
1%
I MARGINELL OMFATTNING
4%
I MÅTTLIG OMFATTNING
20
0
13%
I STOR OMFATTNING
82%
40
60
80
100
80
100
80
100
80
100
C) FRÄMJAT ETT LEVANDE KULTURARV
INTE ALLS
15%
I MARGINELL OMFATTNING
15%
I MÅTTLIG OMFATTNING
20
0
40
28%
I STOR OMFATTNING
60
41%
D) FRÄMJAT INTERNATIONELL OCH INTERKULTURELL SAMVERKAN
INTE ALLS
7%
I MARGINELL OMFATTNING
18%
I MÅTTLIG OMFATTNING
0
20
40
32%
I STOR OMFATTNING
60
43%
E) UPPMÄRKSAMMAT BARNS OCH UNGAS RÄTT TILL KULTUR
INTE ALLS
17%
I MARGINELL OMFATTNING
17%
31%
I STOR OMFATTNING 36%
I MÅTTLIG OMFATTNING
0
20
40
60
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
90
BILAGOR
5. VILKEN BETYDELSE HAR STÖDET FRÅN KULTURBRYGGAN HAFT:
A) FÖR ATT GENOMFÖRA PROJEKTET
INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE
MÅTTLIG BETYDELSE
0%
STOR BETYDELSE
15%
20
0
0%
AVGÖRANDE BETYDELSE
85%
40
60
80
100
B) FÖR ATT FÅ PRIVATA FINANSIÄRER ATT STÖDJA PROJEKTET ELLER EN FORTSÄTTNING
PÅ PROJEKTET
INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE
MÅTTLIG BETYDELSE
19%
STOR BETYDELSE
20
0
17%
35%
29%
AVGÖRANDE BETYDELSE
40
60
80
100
C) FÖR ATT FÅ OFFENTLIGA FINANSIÄRER ATT STÖDJA PROJEKTET ELLER EN FORTSÄTTNING
PÅ PROJEKTET
INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE
MÅTTLIG BETYDELSE
15%
15%
42%
AVGÖRANDE BETYDELSE 28%
STOR BETYDELSE
20
0
40
60
80
100
D) FÖR ATT STÄRKA PROJEKTÄGARENS OCH ÖVRIGA NYCKELPERSONERS KOMPETENSER
INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE
MÅTTLIG BETYDELSE
3%
4%
STOR BETYDELSE
20
0
AVGÖRANDE BETYDELSE
40
60
38%
56%
80
100
80
100
E) FÖR ATT SPRIDA KUNSKAP OCH KÄNNEDOM OM PROJEKTET
8%
MÅTTLIG BETYDELSE 24%
INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE
STOR BETYDELSE
0
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
20
AVGÖRANDE BETYDELSE
40
26%
60
42%
91
11. VILKET PÅSTÅENDE STÄMMER BÄST ÖVERENS MED VARFÖR NI SÖKTE STÖD
FRÅN KULTURBRYGGAN?
VI FICK AVSLAG PÅ ANSÖKAN HOS ANDRA
INSTANSER OCH TESTADE DÄRFÖR KULTURBRYGGAN
1%
EFTERSOM DET INTE STÄLLDES NÅGOT KRAV
PÅ MEDFINANSIERING PASSADE DET OSS BÄST
18%
VI HAR ALDRIG SÖKT STÖD FÖR PROJEKTET
HOS ANDRA INSTANSER FÖR ATT DET INTE
HAR FUNNITS RELEVANTA STÖDFORMER
35%
PROJEKTET VAR VÄLDIGT KOSTSAMT
OCH VI BEHÖVDE FLERA PARTER SOM
FINANSIÄRER, VARAV KULTURBRYGGAN VAR EN
RENT TIDSMÄSSIGT PASSADE DET OSS
BÄST ATT SÖKA INOM ANGIVEN STÖDFORM
0
20
40
39%
7%
60
80
100
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
92
BILAGOR
Bilaga 5 Konferenser och andra evenemang under 2011–2013
Evenemang Kulturbryggan samarrangerat

2011 Malmö: Paneldebatt på Medea vid Malmö Högskola på ämnet ”Kulturfinansiering
– vem står för pengarna?”, sammarangerat med Medea.
2012 Göteborg: Seminarium kring nyskapande litteratur vid Bokmässan i Göteborg,
samarrangerat med Kulturrådet.
2012 Visby: Seminarium kring nyskapande kultur och dess villkor, samarrangerat med
Kulturrådet.
2013 Visby: Seminarium i Almedalen om filantropins villkor och ändamålsparagrafen om
donationer till kultur, samarrangerat med Entreprenörskapsforum.
2013 Visby: Seminarium i Almedalen kring kulturfinansiering och dess förutsättningar,
samarrangerat med Svensk Scenkonst.
Evenemang där Kulturbryggan deltagit i paneler och/eller som presentatörer

2011 Stockholm: Kulturbryggan deltog i en paneldebatt som representant för det offentligt
finansierade kulturlivet. Man diskuterade forskningsresultat från rapporten The Phantom of
the Opera: Cultural Amenities, Human Capital, and Regional Economic Growth. Arrangerat
av Entreprenörskapsforum.
2011 Uppsala: Kulturbryggan presenterade sitt uppdrag på Kulturklubbens lunch, arrangerat av kulturförvaltningen och Reginateatern.
2011 Stockholm: Kulturbryggan blev inbjuden att berätta om sitt uppdrag och sin kommunikationsstrategi vid Lunch på Kultur, arrangerat av Kulturdepartementet.
2011 Gävle: Kulturbryggan presenterade sitt uppdrag och stödformer vid Teaterbiennalen,
arrangerat av Svensk teaterunion och Folkteatern i Gävleborg.
2012 Stockholm: Kulturrådet bjöd in Kulturbryggan och en rad finansiärer till Filmhuset för
att presentera och diskutera om de olika stöd som finns för internationella kulturprojekt
inför en stor grupp deltagare. Arrangerat av Kulturrådet.
2012 Lund: Kulturbryggan deltog i en paneldebatt om nyskapande kultur och samverkansmodellen vid Scenkonstbiennalen för barn och unga (BIBU), arrangerad av Teatercentrum.
2012 Visby: Kulturbryggan var paneldeltagare i ett seminarium om entreprenörskap, filantropi och kulturutbud, arrangerat av Entreprenörskapsforum.
2012 Stockholm: Kulturbryggan var som enda finansiär inbjuden till inspirationsdag för
företagande och entreprenörskap, arrangerat av AF Kultur Media.
2012 Norrköping: Kulturbryggan bjöds in för att presentera sitt uppdrag och sina stödformer
för utlandsfödda konstnärer på Norrköpings Konsthall, arrangerat av projektet Inte Konst.
2012 Norrköping: Kulturbryggan presenterade sitt uppdrag på Söka pengar konferens för
arbetslivsmuseer, arrangerad av Arbetets museum.
2012 Sundsvall: Kulturbryggan deltog i ett finansieringseminarium om EU och kulturens
finansieringskällor för att presentera sitt uppdrag för tjänstemän, politiker och kulturaktörer från regionen. Arrangerat av Virtuellt Projektkontor i Sundsvall. Kulturbryggan
bjöds in på initiativ av Nordiska Kulturfonden.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
93

2012 Stockholm: Kulturbryggan bjöds in till att tala inför Riksdagens Kulturutskott om
sitt uppdrag och sin kommunikationsstrategi.
2012 Stockholm: Kulturbryggan bjöds in för att presentera sig för en rad museer och kulturarvsrepresentanter på Spritmuseum, arrangerat av Svenskt Kulturarv.
2012 Söderhamn: Kulturbryggan bjöds in för att informera om sitt uppdrag och diskutera
nyskapande vid ett möte. Arrangerat av Kultur & Fritid, Söderhamns kommun.
2013 Göteborg: Kulturbryggan deltog som utställare vid filmmässan GoKinema Expo,
kopplad till Göteborgs Filmfestival. Arrangerad av GoKinema.
2013 Landskrona: Kulturbryggan blev inbjuden tillsammans med en rad andra finansiärer
att presentera sitt uppdrag och delta som mässutställare vid Fond- och bidragsmässan,
arrangerad av Fritids- och kulturförvaltningen i Landskrona.
2013 Ödeshög: Kulturbryggan presenterade sitt uppdrag för kommunfullmäktige och en
grupp konstnärer verksamma i Ödeshög. Flera av dessa sökte medel hos Kulturbryggan
efter presentationen. Arrangerat av Omkultur.
2013 Stockholm: Kulturbryggan deltog i en paneldebatt kring ändamålsparagrafen,
arrangerad av Entreprenörskapsforum.
2013 Visby: Kulturbryggan deltog i panelen vid ett seminarium om crowdfunding, arrangerat
av Myndigheten för Kulturanalys på Svensk Scenkonsts scen.
2013 Malmö: Kulturbryggan deltog som en av få nationella instanser vid den första årliga
Kulturmässan i Malmö som utställare, presentatörer och paneldeltagare. Arrangerad av
EldeenJohansson Produktion och Stadionmässan.
2013 Malmö: Kulturbryggan blev inbjuden som paneldeltagare i seminariet “Vem får yttra
sig i kulturen?”, arrangerat av Europa Direkt Malmö.
2013 Jönköping: Kulturbryggan deltog vid Finansieringsseminarium i Jönköping tillsammans med en rad andra finansiärer för att presentera sitt uppdrag och delta i en paneldebatt.
Arrangerat av Kulturförvaltningen i Jönköpings kommun.
Evenemang där Kulturbryggan varit deltagare:

2011 Visby: Kulturbryggan deltog i Svensk scenkonsts årsmöte.
2011 Visby: SKLs årliga kulturkonferens.
2013 Stockholm: SKLs årliga kulturkonferens.
2011, 2013 Bryssel: Kulturbryggan deltog i European Culture Forum, den största sammankomsten av kulturaktörer från hela Europa, arrangerat Europeiska Kommissionen i Bryssel.
2012, 2013 Stockholm: Kulturbryggan deltog i konferensen om det europeiska projektets
framtid i Europahuset. Det är en återkommande konferens kring europeisk kulturpolitik
ur olika perspektiv. Arrangerad av Intercult och Riksteatern.
2013 Rom: Kulturbryggan deltog som enda nationella finansieringsinstans i den internationella konferensen It is not a crisis – it is a transition, arrangerad av Culture Action Europe.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
94
BILAGOR
Bilaga 6 Exempel på utvärdering av bedömare
Utlåtande om dina bedömningar
NAMN: NN
ANTAL BEDÖMDA ANSÖKNINGAR: XX
VARAV ANTAL RESULTERADE I BIFALL: XX
ANTAL AVVIKELSER FRÅN ANVISNINGAR FÖR REKOMMENDATION FÖR STÖD 1 : 0
Tabell 1. Procentuell fördelning mellan olika omdömen i
Rekommendation för stöd och samtliga bedömningsgrunder
Bedömningsgrund/Utlåtande
Din procentuella Snittet för samtliga
fördelning
bedömare
Rekommendation för stöd
1. Ingen eller knapp rekommendation för stöd
25 %
24 %
2. Måttlig rekommendation för stöd
42 %
41 %
3. Stark rekommendation för stöd
30 %
25 %
3%
10 %
1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på experimentlust, nytänkande,
omvärldsbevakning eller originalitet
21 %
20 %
2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på experimentlust, nytänkande,
omvärldsbevakning eller originalitet
30 %
39 %
3. Projektet uppvisar relevanta tecken på experimentlust, nytänkande,
omvärldsbevakning eller originalitet
46 %
29 %
3%
12 %
4. Mycket stark rekommendation för stöd
Nyskapande
4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på experimentlust, nytänkande,
omvärldsbevakning eller originalitet
Kvalitet
9%
7%
2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på aktualitet, ambition eller integritet
1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på aktualitet, ambition eller integritet
33 %
36 %
3. Projektet uppvisar relevanta tecken på aktualitet, ambition eller integritet
55 %
42 %
3%
15 %
0%
3%
2. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa godtagbar
hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet
25 %
24 %
3. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa relevant
hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet
72 %
52 %
3%
21 %
4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på aktualitet, ambition eller integritet
Kompetens och genomförbarhet
1. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms inte kunna tillämpa relevant
hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet
4. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa utomordentlig
hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet
1 Här avses de fall då bedömaren angett en högre rekommendation för stöd än vad anvisningarna föreskriver.
Det vill säga ifall bedömaren exempelvis har gett en mycket stark rekommendation för stöd (4) för projekt som har
lägre än 4 i både Nyskapande och Kvalitet. Mer information kring detta finns i arbetsbeskrivningen för bedömare.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
95
Bedömningsgrund/Utlåtande
Din procentuella Snittet för samtliga
fördelning
bedömare
Samverkan
1. Befintliga eller potentiella samarbetspartners saknas eller bedöms inte vara intressanta
eller relevanta för projektet
6%
9%
2. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara måttligt intressanta
eller relevanta för projektet
52 %
32 %
3. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara intressanta
eller relevanta för projektet
42 %
46 %
0%
13 %
4. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara ytterst intressanta
eller relevanta för projektet
Om dina omdömen och motiveringar:
Du har ett tydligt fokus på graden av nyskapande i dina bedömda ansökningar. Det märks
när man kontrasterar dina motiveringar mot givna omdömen i denna bedömningsgrund.
Du har en bra disposition i det att du inleder med en kort och kärnfull beskrivning av hur du
har uppfattat ansökan. Kanske skulle du kunna utöka dessa ibland, men bara om det känns
nödvändigt för efterföljande argumentation.
Din argumentation kretsar nästan uteslutande kring graden av nyskapande, på ett ofta
förtjänstfullt sätt – särskilt när du relaterar till vad som redan görs/har gjorts. Du har en
kontemplerande, och i viss mån resonerande, stil i ditt sätt att skriva. Det är bra och
underlättar för läsaren att förstå hur du har bedömt en ansökan. Stundtals kan du hamna
i att avsluta motiveringen med en fråga som pekar på en svaghet i ansökan. Det kan ge ett
något vagt intryck, och kanske kan du omformulera dessa frågor till en mer argumenterande
meningsbyggnad.
Försök att ta med även övriga bedömningsgrunder, förutom Nyskapande, i dina
motiveringar – så att dessa omdömen också får en mer fördjupad förklaring till hur du har
bedömt en ansökan. Tänk på att koncentrera dig på styrkor och svagheter i ansökan, som i
sin tur korrelerar med dina givna omdömen inom respektive bedömningsgrund.
Granska gärna statistiken ovan och se ifall det finns betydande avvikelser kring hur du
resonerar i förhållande till övriga bedömare. Givetvis är det kanske inte alltid på sin plats att
generalisera men kanske upptäcker du mönster kring vilka omdömen du ger.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
96
BILAGOR
Utlåtande om dina bedömningar
NAMN: NN
ANTAL BEDÖMDA ANSÖKNINGAR: XX
VARAV ANTAL RESULTERADE I BIFALL: XX
ANTAL AVVIKELSER FRÅN ANVISNINGAR FÖR REKOMMENDATION FÖR STÖD 1 : 0
Tabell 1. Procentuell fördelning mellan olika omdömen i
Rekommendation för stöd och samtliga bedömningsgrunder
Bedömningsgrund/Utlåtande
Din procentuella Snittet för samtliga
fördelning
bedömare
Rekommendation för stöd
1. Ingen eller knapp rekommendation för stöd
23 %
24 %
2. Måttlig rekommendation för stöd
23 %
41 %
3. Stark rekommendation för stöd
35 %
25 %
4. Mycket stark rekommendation för stöd
19 %
10 %
7%
20 %
2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på experimentlust, nytänkande,
omvärldsbevakning eller originalitet
35 %
39 %
3. Projektet uppvisar relevanta tecken på experimentlust, nytänkande,
omvärldsbevakning eller originalitet
32 %
29 %
4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på experimentlust, nytänkande,
omvärldsbevakning eller originalitet
26 %
12 %
0%
7%
2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på aktualitet, ambition eller integritet
32 %
36 %
3. Projektet uppvisar relevanta tecken på aktualitet, ambition eller integritet
36 %
42 %
4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på aktualitet, ambition eller integritet
32 %
15 %
0%
3%
2. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa godtagbar
hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet
23 %
24 %
3. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa relevant
hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet
51 %
52 %
4. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa utomordentlig
hanzverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet
26 %
21 %
Nyskapande
1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på experimentlust, nytänkande,
omvärldsbevakning eller originalitet
Kvalitet
1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på aktualitet, ambition eller integritet
Kompetens och genomförbarhet
1. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms inte kunna tillämpa relevant
hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet
1 Här avses de fall då bedömaren angett en högre rekommendation för stöd än vad anvisningarna föreskriver.
Det vill säga ifall bedömaren exempelvis har gett en mycket stark rekommendation för stöd (4) för projekt som har
lägre än 4 i både Nyskapande och Kvalitet. Mer information kring detta finns i arbetsbeskrivningen för bedömare.
K U LT U R B R Y G G A N 2 013
97
Bedömningsgrund/Utlåtande
Din procentuella Snittet för samtliga
fördelning
bedömare
Samverkan
1. Befintliga eller potentiella samarbetspartners saknas eller bedöms inte vara intressanta
eller relevanta för projektet
0%
9%
2. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara måttligt intressanta
eller relevanta för projektet
29 %
32 %
3. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara intressanta
eller relevanta för projektet
48 %
46 %
4. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara ytterst intressanta
eller relevanta för projektet
23 %
13 %
Om dina omdömen och motiveringar:
Att du inte avvikit från anvisningarna för Rekommendation för stöd ger en fingervisning om
att du tagit dig an uppdraget som bedömare på ett seriöst sätt och samtidigt försökt att skapa
dig en förståelse för Kulturbryggans roll och syfte.
Motiveringstexternas upplägg är tydliga och bra med en inledande mening, eller två, som
beskriver hur du uppfattat projektet. Du har en resonerande stil i dina motiveringstexter, vilket
är positivt för projektägaren eftersom du ofta till och med bjuder på tankar om utvecklingsmöjligheter av projekten. Ibland kan det här dock ställa till det något, rörande din följsamhet
mellan givna omdömen och motiveringar. För en utomstående läsare kan det te sig lite
osammanhängande att du samtidigt som du ger höga omdömen inom bedömningsgrunderna
och ansökningars tydlighet, även pekar ut avsaknad av argumentation inom olika delar av
projektbeskrivningarna och rena otydligheter. Ibland ger du t.ex. mycket höga omdömen i
bedömningsgrunden Samverkan men efterfrågar i motiveringen bättre samverkan och ger
förslag på relevantare partners.
Försök att tänka på att om du vill visa på svagheter (men samtidigt bedömer projektet
vara värt att stödja) i en ansökan, också ta fram styrkor i ljuset – annars riskerar läsaren att
missuppfatta din bedömning. Om du anser att det saknas väsentlig information, visa det även
i ditt omdöme i ansökans tydlighet genom att ge en lägre poäng. Det sistnämnda sänker inte
projekts möjligheter att komma högt upp i prioritetsordningen. Du kan alltså samtidigt som
du ger en stark rekommendation för stöd samtidigt tycka att projektbeskrivningen är otydlig.
Dina resonemang i motiveringstexterna kretsar på ett bra sätt kring bedömningsgrunderna och är i de flesta fall välutvecklade utifrån de kompetenser du har bedömt projektet
utifrån. Något som har en utvecklingspotential är dina formuleringar rörande nyskapandeaspekten. Ofta skriver du med en hänvisning till projektbeskrivningars formuleringar och
vad dessa beskriver vara nyskapande. Detta säger ganska lite om din bedömning av denna
bedömningsgrund. Utveckla detta och dina motiveringar skulle bli suveräna för såväl projektägaren som beslutsfattare och övriga läsare.
Granska gärna statistiken ovan och se ifall det finns flagranta avvikelser kring hur du
resonerar i förhållande till övriga bedömare. Givetvis är det kanske inte alltid på sin plats att
generalisera men i detta fall kanske du upptäcker mönster kring vilka omdömen du ger.
Allt sammantaget, bra jobbat!
K U LT U R B R Y G G A N 2 013

Kulturbryggan – Rapport över försöksverksamheten 2013

Transcript Kulturbryggan – Rapport över försöksverksamheten 2013

Directory