Här - SikkerhedsBranchen

Download Report

Transcript Här - SikkerhedsBranchen

TransporTsäkerheT 2010
En dElrEdovisning av
EU-projEktEt prEvEntion of Cargo CrimE
With the financial support from the prevention of and
fight against crime programme of the european union
european commission - directorate-general home affairs
Innehållsförteckning
Ett viktigt arbete
3
Inledning
4
EU-projeket Prevention of Cargo Crime 20104
Situationen i Sverige
5
Situationen i södra samverkansområdet
6-11
Tillvägagångssätt
12
Nationalitet
13
Dieselstölder
14
Stulet gods
15
Gärningsmän
16
Transportsäkerhet i media
17
Vad gjorde polisen under 2010?
18
Europeiska unionens råd 19-20
Ett viktigt arbete
Historiskt sett har myndigheten i olika sammanhang bedrivit stora insatser mot transportstölder sedan
början på 1980-talet. EU-projektet Prevention of Cargo Crime startades av Polismyndigheten i Västra
Götaland som en fortsättning på ett brottsförebyggande polisarbete mot transportstölder som startades
upp 2006.
Transportstölderna har på olika sätt fokuserats i vår verksamhet och vi har sedan sekelskiftet på olika
sätt kunnat konstatera att transportstölderna är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Under åren har vi inom Polisen fått många frågor om varför vi inte arbetat med och beivrat brott
mot transporter på väg, vilket kanske inte är hela sanningen. Däremot har vi inte lyckats kommunicera
ut det faktum att vi har arbetat mycket med problemet i den brottsutredande verksamheten, men inte
varit lika effektiva i det brottsförebyggande arbetet.
Den pågående satsningen inom Polisen med EU-projektet Prevention of Cargo Crime är därför som
jag ser det en viktig del i Polisens arbete med att minska den organiserade brottslighetens möjligheter
till vinning genom stölder i transportledet.
I god samverkan med branschorganisationer känner vi nu att denna typ av brottslighet är väl genomlyst och att vi har identifierat de viktigaste bakomliggande orsakerna till att dessa brott är möjliga och
tyvärr ibland förhållandevis lätta att genomföra, vilket delredovisningen ni nu har i handen lämnar en
bild av.
Vi vill också tacka branschorganisationerna för allt det positiva bemötande vi får i vårt gemensamma
arbete. Polisen känner ett stort ansvar för transportstölderna, men ensamma kan vi inte lösa problemen
utan det måste ske i god samverkan.
Inom ramen för projektet kommer Polismyndigheten i Västra Götaland den 10 november 2011 att arrangera Polisens Transportsäkerhetsdag på Svenska Mässan och vi ser fram emot att få möta Er där.
POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND
Sven Alhbin
Polisintendent
Biträdande chef
Länskriminalpolisen
Ordförande i styrgruppen för EU projektet Prevention of Cargo Crime
3
Inledning
Genom denna delredovisning vill Polisen och EU-projektet Prevention of Cargo Crime sprida kunskap
och ge inspiration för att få transportbranschen att ta ett större egenansvar, genomföra säkerhetshöjande åtgärder och i ett långsiktigt perspektiv nå förändring.
Polismyndigheten i Västra Götaland, Skåne, Kronoberg, Jönköping och Halland, i fortsättningen
benämnt som södra samverkansområdet, har sedan 2006 gemensamt samlat uppgifter kring angrepp
på transportnäringen. Den här delredovisningen innehåller en sammanställning över situationen under
2010. Delredovisningen är gemensamt framställd av Per-Arne Nilsson och Pia Goksöyr vid Polismyndigheten i Västra Götaland. De siffror som anges skall inte ses som faktiska siffror utan användas som
riktmärken. Polisen upplever ett positivt bemötande från transport- och försäkringsbranschen när vi
presenterar våra kunskaper och antaganden, som är baserade på våra samlade erfarenheter. Det finns
en god vilja att öka säkerhetsmedvetandet och man ser optimistiskt på polisens deltagande i processen.
EU-projeket Prevention of Cargo Crime
Projektet Prevention of Cargo Crime omsluter 4,1 miljoner kronor och Polisen får en finansiering på
2, 7 miljoner kronor från EU. Mellanskillnaden, som Polismyndigheten i Västra Götaland står för, går
till lokaler, utrustning samt lönekostnader för de poliser i Västra Götaland som arbetar med projektet.
EU-projektet löper över 2010, 2011 och kommer att redovisas sommaren 2012.
Huvudsyftet är att i samverkan med externa aktörer motverka den organiserade brottslighetens angrepp
på transportnäringen.
Via en intern arbetsgrupp kommer Polisen att utveckla handläggningen av anmälda brott, hitta samverkansfaktorer mellan trafikpolisen och kriminalpolisen, utveckla det förebyggande arbetet samt närma
sig dömande och berörda myndigheter.
Polisen kommer att arbeta i samverkan med Trafikverket, Sveriges Åkeriföretag och Svenska Transportarbetareförbundet på nationell nivå. På det internationella planet kommer det att ske en samverkan med
polisen i Tyskland, Danmark och Norge. Utöver detta finns sexton olika nationella partners att tillsammans utveckla arbetet med.
Under 2011 kommer Polisen att arrangera ett antal aktiviteter, bland annat Polisens Transportsäkerhetsdag i Göteborg i november. Målgruppen för denna dag är beslutsfattare inom transportnäringen, varuägare, transportköpare, speditörer och åkerier samt även politiker och myndighetspersoner.
2011 publicerade Luca Urciuoli, Security in Physical Distrubution Networks -A Survey Study of Swedish Transport Operators, Thesis för Doctorate in Engineering degree. Lunds University, ISBN:97891-976974-5-3, Lund.
Polisen och EU-projektet Prevention of Cargo Crime rekommenderar denna doktorsavhandling som
styrker våra slutsatser om orsak och verkan till varför angrepp sker mot transporter på väg.
Polisens mål vid bekämpning av brott mot transportnäringen är:
• att slå sönder infrastrukturen hos den organiserade kriminaliteten.
• att minska rörelsekapitalet och lönsamheten för den organiserade kriminaliteten.
• att reducera handlingskraften för nyrekrytering till den organiserade kriminaliteten.
4
Situationen i Sverige
Under 2010 har antalet brott mot den tunga trafiken ökat nationellt med 16 procent. Det totala
antalet brott med brottskoderna 9803, tillgrepp av lastbil, släpfordon eller lastbärare avsedd
för yrkesmässig godsbefordran, och 9804, stöld ur eller från lastbil, släpfordon eller lastbärare avsedd
för yrkesmässig trafik, uppgick år 2009 till 2 166 brott. År 2010 anmäldes 2 536 brott. Datorprogrammet HOBIT (Händelse- och brottsinformationstjänst) presenterar brotten på kartan nedan.
Antal träffar med brottskod 9803 och 9804
i hela Sverige under 2010.
Totalt: 2 536.
1
2-5
6-10
11-25
26-
Källsystem: RAR (Rationell Anmälans Rutin)
Datum fr.o.m: 2010-01-01
Datum t.o.m: 2010-12-31
Brottskod: 9803, 9804
5
Situationen i södra samverkansområdet
Enligt uppgifter från databasen för södra samverkansområdet har det skett 436 brott mot transportnäringen under 2010, jämfört med 408 stycken 2009. Databasen gör det möjligt att se skillnader i antal
brott för olika län, kommuner och orter.
Kommun
Antal
Helsingborg
44
Jönköping
Brottplats per kommun
49
Göteborg
Angrepp på transportnäringen sker i de flesta
kommuner, dock är några kommuner mer
utsatta än andra. Tabellen innehåller de kommuner där det skett fler än tio brott.
33
Malmö
29
Klippan
19
Åstorp
18
Båstad
17
Varberg
16
Burlöv
13
Munkedal
12
Värnamo
10
Helsingborg är en kommun som drabbats hårt av brott mot transportnäringen. En anledning till detta är
stadens geografiska placering. Av de anmälda brotten i Helsingborgs kommun sker den övervägande
delen angrepp på fordon som är uppställda i industriområdena söder om staden samt i anslutning till
Helsingborgs hamn. En del av angreppen har skett på godsterminalernas område.
Källsystem: RAR (Rationell Anmälans Rutin)
Datum fr.o.m: 2010-01-01
Datum t.o.m: 2010-12-31
Brottskod: 9803, 9804
1
2-5
6-10
11-25
26-
Antal träffar med brottskod 9803 och 9804
i Skåne under 2010.
Totalt: 445 anmälningar.
(Totalt 507 brott)
6
Positiv trend i Skåne
Angreppen på transportnäringen i polisområde Nordvästra Skåne har sedan 2006 minskat något för
varje år. Samverkansprojektet har pågått i några år och brottsproblematiken har uppmärksammats.
Antalet anmälningar gällande angrepp på transportnäringen minskade radikalt under 2010. Det finns
ett visst mörkertal och Polisen betonar vikten av att anmäla angrepp.
Hypotes kring färre antal angrepp i Helsingborg
• Genom medias rapportering angående situationen i Helsingborg har chaufförerna
uppmärksammat var de bör stanna för nattvila och förhoppningsvis har det skett en
ökad medvetenhet hos dessa.
• Flera av de grovt kriminella, som är kända för brott inom transportnäringen, avtjänar även straff för andra brott.
• Det brottsförebyggande arbetet genom kontakter med kommuner, speditörer och
andra aktörer har gett resultat.
Utvecklingen inom Polisområde Nordvästra Skåne mellan åren 2005-2011. (2005 berör endast Helsingborg, övriga år
hela Nordvästra Skåne)
7
Läget i Jönköpings län
De flesta brotten i Jönköpings län har enligt anmälningarna, inträffat vid Hylterna, Torsviksområdet
i Jönköping. Tätt följt av Grännaområdet; Brahehus, Vätterleden och Gunneryd. Värnamoområdet;
Bredasten, Hörle på olika rastplatser. Även Skillingaryd, Smålandsrasta, Statoil i Klevshult och Götaström, Vista Kulle i Husqvarna, Eurostop i Jönköping och Forsheda är platser där angrepp ägt rum.
Angreppen har främst skett nattetid.
Året började lugnt med endast 22 angrepp fram till och med den 7 juni. Vid två av dessa angrepp greps
tre personer, alla tre hemmahörande i Skåne. De övriga angreppen har dock en sådan spridning att det
ej går att se något självklart mönster. Dock verkar den norra delen av länet ha drabbats något mer än
tidigare år. Det har under året funnits flera tecken på att kriminella grupperingar från Västra Götaland
agerat i Jönköpings län och då främst visat intresse mot godsterminaler eller tillgrepp av hela ekipage.
1
2-5
6-10
11-25
26-
Antal träffar med brottskod 9803 och 9804
i Jönköping under 2010.
Totalt: 140 anmälningar.
(Totalt 152 brott)
8
Källsystem: RAR
Datum fr.o.m: 2010-01-01
Datum t.o.m: 2010-12-31
Brottskod: 9803, 9804
Transportbrott i Göteborg
De flesta angreppen i Göteborg sker efter anslutningsgatorna från E6 på Hisingen. Bäckebols industriområde och angränsande gator till Stigs Center är extra utsatta och kan anses som områden som inte
bör användas som övernattningsplats. Stigs Center tar numera ut en avgift på femtio kronor per dag
för de fordon som står över två timmar vilket innebär att de som inte vill betala ställer sig fritt efter
Import- och Exportgatan och blir angripna där.
Källsystem: RAR
Datum fr.o.m: 2010-01-01
Datum t.o.m: 2010-12-31
Brottskod: 9803, 9804
Antal träffar med brottskod 9803 och 9804
i Göteborg under 2010.
Totalt: 128 anmälningar.
(Totalt 140 brott)
Utsatta platser för brott utmed E6
Följande platser har under 2010 haft flest angrepp i nämnd ordning:
• Hallandsås, Båstad
• Håby gård, Munkedal
• Björkäng, Varberg
• Sandsjöbacka, Mölndal
• Snapparp, Laholm
• Milstolpen, Glumslöv
9
1
2-5
6-10
11-25
26-
Brottskod 9804
Stöld ur eller från lastbil, släpfordon eller
lastbärare avsedd för yrkesmässig trafik.
Anmälda brott med brottskod 9804 under
2010.
Totalt: 1 871 anmälningar.
(Totalt 2 090 brott)
1
2-5
6-10
11-25
26Källsystem: RAR
Datum fr.o.m: 2010-01-01
Datum t.o.m: 2010-12-31
Brottskod 9803
Tillgrepp av lastbil, släpfordon eller lastbärare avsedd för yrkesmässig godsbefordran.
Anmälda brott med brottskod 9803 under
2010.
Totalt: 443 anmälningar.
(Totalt 456 brott)
1
2-5
6-10
11-25
26Källsystem: RAR
Datum fr.o.m: 2010-01-01
Datum t.o.m: 2010-12-31
10
Stulna lastbilar och släp över 10 ton
I Sverige har antalet stölder avseende lastbilar över tio ton minskat från 197 tillgrepp 2009
till 142 under 2010. Flest stölder hade Stockholm, 40 stycken, vilket är en halvering mot
2009. Den största ökningen skedde i Halland där det inträffade 14 stölder jämfört med fyra
stölder 2009.
Denna statistik baseras på Larmtjänsts polisdistriktsskoder.
Stöld av lastbil med totalvikt över 10 ton år 2009-2010.
2009
2010
Göteborg
Halland
Källa: Larmtjänst
11
Skåne
Jönköping
Tillvägagångssätt
Oskyddade transporter är när gods transporteras
i kapelltrailers, olåsta skåp samt skåptrailers som
är plomberade.
Tillvägagångssättet att ta sig in i en lastbil domineras av att gärningspersonen skär sönder kapellet. Oftast görs flera titthål och sedan ett större
hål för att få ut godset. Näst vanligast är att man
tillgriper gods från en olåst trailer/lastbil eller att
plomberingen bryts. I vissa fall föregås det av att
man tar sig in på inhägnat område såsom ett terminalområde.
Cirka 65 procent av transportbrotten 2010 skedde mot
oskyddade transporter. 2008 och 2009 låg brottsstatistiken
på 80 procent.
Definition av oskyddade transporter:
• Kapelltrailers
• Olåsta skåp och trailers
• Klippta plomber i kapellinan
2008
2009
2010
Skurna kapell
Olåsta trailers
Klippta plomber
Brutna lås
Av totalt 436 brott i södra samverkansområdet var tillvägagångssättet angivet i 326 av dem.
12
Nationalitet
I Polisens databas registreras lastbilen och/eller dragbilens nationalitet om det framgår av anmälan. I
110 av fallen 2010 var ekipaget svenskregistrerat, i 28 fall kom fordonet från något av våra nordiska
länder och i övriga 58 fall var ekipaget från andra länder i Europa.
Nationalitet
2009
2010
Polen
28
24
Sverige
Danmark
Tyskland
Estland
Nederländerna
Finland
Fördelning mellan nationaliteter
Lettland
Litauen
Makedonien
Rumänien
Norge
Bulgarien
Turkiet
Ungern
Österrike
Schweiz
11
6
2
3
2
4
1
3
2
3
3
1
1
21
5
5
4
6
5
5
1
2
1
2
1
2
1
1
Antal anmälningar
Trygghansa
30
IF
I samband med anmälningsupptagning
har försäkringsbolag uppgivits vid 30
procent av anmälningarna.
19
110
Försäkringsbolag
Länsförsäkringar
Försäkringsbolag
90
Ziil
Volvia
Dina
Axacsa
Chartis
Gjensi
Gjfors
Triglal
13
49
22
12
7
6
3
2
2
1
1
Kostsamma dieselstölder
Totalt 2 492 anmälningar gällande dieselstölder i sydvästra Sverige.
2010 stals uppskattningsvis 1,7 miljoner liter
diesel i sydvästra Sverige. Detta till ett marknadsvärde av 22,1 miljoner kronor. I sydvästra
Sverige var snittstölden 667 liter per stöldtillfälle.
Marknadsvärdet för den stulna dieseln under
2010 beräknas till 13 kronor litern.
I uppsatsen ”Godsstölder - En helhetsbild över
totalkostnaderna för direkt berörda aktörer på
transportmarknaden”, skriven 2008 på Handelshögskolan i Göteborg, har man kommit fram
till att det utöver marknadsvärdet tillkommer
merkostnader på cirka 60 procent av stöldvärdet.
Det skulle i sydvästra Sverige resultera i en total
kostnad för de inblandade på drygt 35 miljoner
kronor.
Skåne 939
Västra Götaland 628
Jönköping 348
Kronoberg 314
2010 gjordes 2 492 anmälningar av dieselstölder
enbart i sydvästra Sverige
Halland 263
Försvåra stölderna
Idag finns en rad hjälpmedel på marknaden för att
försvåra stölder av diesel, exempelvis slangningsskydd, GPS samt kameror.
Källa: Helen Olsson och Joakim Nannesson
RiskHanteringsAkademin
Enbart i Västra Götaland uppgick den totala summan stulen diesel till 418 876 liter under 2010.
14
Stulet gods
Det tillgripna godset vid transportstölder är av varierat slag och allt är stöldbegärligt. Under 2010 stals
livsmedel mer än något annat gods. Detta är ett trendbrott då hemelektronik toppat listan föregående
år. Men det är endast i cirka 20 procent av de inkomna anmälningarna som det finns angivet vad som
har tillgripits.
Exempel på stulet gods:
1 573 flaskor whiskey, Malmö
216 platt-TV, Dingle
16 platt-TV, Göteborg
61 kartonger rakhyvlar, Helsingborg
30 ton fryst kyckling, Göteborg
870 kg Stimorol, Helsingborg
115 motorsågar, Malmö
21 platt-TV, Lagan, Småland
400 flaskor sportdryck, Arlöv
Barnvagnsdelar, Östra Ljungby
5 pall godis, Munka Ljungby
234 rakapparater, Glumslöv
300 liter Champagne, Helsingborg
5 pall godis, Munka Ljungby
3 pall hudvårdsprodukter, Värnamo
300 liter Champagne, Helsingborg
Tillslag vid champagnestöld i Helsingborg.
15
Gärningsmän
2010 identifierade Polisen flera olika grupperingar som inte var kända för oss sedan tidigare. Skåne är basen för de flesta av de gärningsmän som är dömda för brott mot transportnäringen. De har
identifierats genom spaningsinformation och tips som inkommit till Polisen. I en dom från 2011
i Helsingborg framhölls det att det är grov organiserad brottslighet som ligger bakom de omfattande transportstölderna. Polisens bild av att gärningsmännen är organiserade styrks i domen.
Domen 2011 i Helsingborg omsluter cirka 10 miljoner i värde och för att genomföra dessa brott
fordras en väl fungerande organisation. En organisation bestående av olika etniska grupperingar i
samverkan med svenskar.
Kapellskärningarna utefter E4:an, från Skåne upp till Östergötland, begås ofta av gärningsmän
som kommer från Malmöområdet och som har olika etniska bakgrunder. Ofta använder de små
distributionsbilar vid brotten, som följs av vanliga personbilar. Distributionsbilarna äger de antingen själva eller så är de nystulna för ändamålet.
I Norge identifierades och greps fyra gärningsmän från Växjö. De uppvisade falska och klonade
identiteter som gjorde utredningsläget svårt för den norska polisen. De angrep elektroniktransporter som kördes mellan Jönköping och Norge. Brotten upphörde efter gripandena. Denna gruppering var inte känd sedan tidigare för att begå transportstölder.
I Göteborg finns olika grupper som ligger bakom flera typer av grova stölder. Transportstölder
finns med i deras modus och ofta stjäl de hela fordon, släp och trailers. Flera av dessa gärningsmän avtjänar straff och Polisen kommer att fokusera på deras förhävande när de åter är i frihet.
De är väl kända för Polisen som grovt organiserade brottslingar.
Polisen har under 2010 fått ta del av information om att omfattande ekonomisk brottslighet ligger
bakom transporter som körs på olagligt sätt och där transportörerna anlitas av etablerade marknadsledande svenska speditionsföretag. Ofta kör dessa oegentliga transportörer fram till konkurs
för att sedan starta om i annat namn och kör sedan vidare för samma uppdragsgivare.
Tillfällighetstjuvarna är svåra att identifiera. Transportbranschen gör ett medvetet val att köra sina
transporter helt oskyddat i kapelltrailers, olåsta skåp och plomberade kapellinor. Då tar transportörena en medveten risk som gör det lätt för tillfällighetstjuvarna att angripa transporterna.
Polisens misstankar om att en del av insiderproblematiken ligger bland de lågavlönade chaufförerna, har styrkts under året. Vid de undersökningar Polisen presenterat har det klart framkommit
att under de omständigheter vissa chaufförer lever, kan vi förstå de som stjäl för sin egen överlevnad.
16
Transportsäkerhet i media
Media har de senaste åren uppmärksammat problematiken avseende angrepp mot transportnäringen.
Flertalet artiklar har varit införda i såväl lokala tidningar såsom rikstäckande media. Även radio och
tv-kanaler har visat stort intresse för angreppen mot transportnäringen. Nedan ett axplock av några
införda artiklar.
www.hd.se
17
Vad gjorde Polisen under 2010?
Utöver arbetsuppgifter som anmälningsupptagning, spaning och utredning samt akuta åtgärder
på brottsplatserna utför Polisen ett brottsförebyggande arbete. I detta arbete är samverkan ett
ledord.
2010 var ett mycket aktivt år för de som arbetar med transportstölder. I det förebyggande arbetet
mötte Polisen cirka 1 600 personer från transportnäringen och vad det gett för resultat är det
ännu för tidigt att säga. Intresset för utbildningar inom transport och logistik är stort. Polisen har
varit på Handelshögskolan i Göteborg, Malmö Högskola, Internationella Högskolan i Jönköping, Yrkeshögskolan i Mölnlycke samt Lunds Universitet och informerat. Intresset har även
ökat bland städer och kommuner som vill engagera sig i transportsäkerhet.
Polisen i Västra Götaland har haft en fortlöpande kontakt med Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen för att få till stånd en nationellt satsning för att minska angreppen – både operativt
och förebyggande – på transportnäringen. Nu har frågan tagits upp och håller på att beredas.
Under 2011 kommer besked om hur dessa frågor skall hanteras i framtiden.
Vid tre tillfällen arrangerades Polisens Transportsäkerhetsdagar, i Jönköping, Helsingborg samt
Göteborg, och som tidigare år möttes vi av ett stort intresse. Totalt besöktes transportsäkerhetsdagarna av 402 personer. Tyvärr deltog få representanter från varuägarna.
Polisen har varit med och startat upp två Transportsäkerhetsgrupper, en i Göteborg och en i Helsingborg. Dessa grupper har vardera cirka 20 branschrelaterade deltagare som arbetar med att
identifiera säkerhetsproblem och lösningar på dessa. Polisens roll är att lämna information om
dagsläget och synpunkter på gruppernas arbete.
Under Transportsäkerhetsdagarna 2010 erbjöds ett antal föreläsningar om organiserad brottslighet, goda exempel på säkerhetslösningar, information om Transportsäkerhetsgrupperna samt
om dagsläget angående säkra uppställningsplatser. På eftermiddagarna arrangerades workshops
där mixade grupper först fick diskutera och sedan gemensamt presentera förslag på säkerhetslösningar att arbeta med i framtiden. Det som framkom under dessa workshops har efteråt
sammanställts i en rapport som skickats till dem som deltog. Rapporten bör ses som en form av
underlag för vad Transportsäkerhetsgrupperna ska arbeta med under 2011.
Polisen har fortlöpande informerat internt för att öka kompetensen och handläggningen av transportstölder. Operativt har Polisen gjort ett stort antal tillslag, med beslag av mycket gods samt
många gripna gärningsmän.
18
Europeiska unionens råd
Vi presenterar här en EU-resolution om förebyggande och bekämpande av brott från oktober 2010.
Denna resolution rekommenderar att transportsäkerhet bör lyftas upp på en nationell nivå och stärker
den verklighet som vi i EU-projektet Prevention of Cargo Crime ser och arbetar med.
Europeiska unionen är övertygad om att:
• ett gemensamt mallavtal för säkra lastbilsparkeringar i hela Europeiska unionen är att föredra, framför flera olika nationella modeller. Då det är fördelaktigt med en konsekvens, inte
bara för åkeribranschen och försäkringsbolag, utan också för den privata säkerhetsbranschen.
Eftersom alla vinner på detta ekonomiskt och, vad viktigare är, det görs en stor säkerhetsvinst och denna säkerhetsvinst ger säkerligen förarna bättre sociala förmåner,
• bekämpandet av godsstölder inverkar positivt på bekämpandet av människohandel och andra problem som har nära samband med brott riktade mot godstransporter på väg, där samma
preventiva åtgärder verkar mot.
EU uppmanar:
• Europeiska kommissionen att fortsätta sina ansträngningar att bekämpa godsrelaterad
brottslighet, godsstölder och våld mot yrkesförare, i synnerhet inom ramen för politiken
avseende transeuropeiska nät,
• de branschorganisationer som representerar åkeribranschen, framför allt Internationella
vägtransportunionen, att spela en aktiv roll i uppföljningen av modellen för säkra lastbilsparkeringar.
EU uppmuntrar:
• medlemsstaternas behöriga myndigheter att inrätta en nationell tvärvetenskaplig nationell
samrådsplattform som bland annat ska bestå av följande partner:
den nationella organisation som företräder åkeriorganisationer,
den nationella paraplyorganisationen för försäkringsbolag,
den nationella paraplyorganisationen för privata bevakningsföretag,
infrastrukturförvaltare,
nationella brottsbekämpande myndigheter,
inrikesministeriet, justitieministeriet, transportministeriet,
• medlemsstater att gradvis inrätta en modell för säkra lastbilsparkeringar. Där slutmålet är
att minska mängden godsstölder genom att främja inrättandet av säkra parkeringar. Därför att
färre godsstölder innebär en sundare ekonomi.
19
EU strävar efter att förebygga och bekämpa brott riktade mot godstransporter
på väg genom:
• att få en klar och tydlig bild av den nationella situationen i fråga om brott riktade mot godstransporter på väg,
• att motivera alla partner inom vägtransportleverantörskedjan att ta sitt ansvar och sörja för
alla nödvändiga förebyggande säkerhetsåtgärder,
• att utbyta bästa praxis angående säkerhetsåtgärder för leveranskedjan inom vägtransport,
• att tillhandahålla en enda kontaktpunkt i syfte att utbyta icke-operativ information mellan
medlemsstater om säkra lastbilsparkeringar,
• att underlätta inrättandet av säkra lastbilsparkeringar, dock utan att någon juridisk ansvarsskyldighet fastställs för dessa parkeringar,
• att kartlägga var det i dag finns parkeringar och var det finns problemfyllda områden,
• att ge bistånd till nuvarande och framtida initiativ för säkra lastbilsparkeringar genom att
informera om förebyggande och bekämpande av godsstölder.
Källa: http://www.europol.europa.eu/publications/Serious_Crime_Overviews/Cargo_Theft_Report.pdf
20