Transcript Ett yrke inom skogsbranschen

Ett yrke inom skogsbranschen
Du är fri
att välja
1
Många stigar
leder till
skogsbranschen
Arbete räcker till inom den maskinella virkesdrivningen. Det finns arbetsplatser för skogsmaskinsförare och
skogsmaskinsmontörer som avlagt yrkesexamen. Eftersom virke skall på väg till förädling behövs också yrkesmän inom fjärrtransporten. Virkesbilschaufförerna
är mångsidiga yrkesmän för tunga landsvägstransporter och det finns efterfrågan på deras yrkeskunskap. En
yrkesman inom skogsmaskinsbranschen kan, om han
så vill, välja arbeten också från andra områden än virkesdrivning. Ett betyg över grundexamen inom skogsbranschen är ett bevis på en yrkeskunskap som kan til�lämpas överallt bland de tunga maskinerna.
De skolor som erbjuder undervisning inom skogsmaskinsbranschen har redan länge utvecklat sina tjänster
utgående från kunden, d v s den studerande. Resultatet
är ett nätverk av skolor, där både unga och vuxna med
intresse för maskiner och skog har möjlighet att på olika håll i Finland skaffa sig ett yrke för framtiden i en
tekniskt högklassig och inspirerande miljö som på alla
sätt stöder studierna. Ett mångsidigt kunnande i skolorna står till ditt förfogande.
I denhär tidningen presenteras en del av de studerande, och experter på undervisning och elevvård vid
skogsmaskinsskolorna. Bekanta dig med yrkesmännen
och med de många alternativen för studier. Välkommen
till skogsbranschen!
Taisto Arkko
Rektor
Rovaniemen ammattiopisto, Rovaniemi
2
Maria blev vän med skotaren
Maria Pietilä svarar i telefon under en
paus i arbetsskiftet. Flickan, som till våren
blir proffs inom närtransport av virke från
Jämsän ammattiopisto, är ute på en period i inlärning i arbete. Hon har bakom
sig en månad i hytten på en skotare. Det
känns bra, säger Maria.
”Det var nog spännande i början av
perioden. Jag märkte snabbt att jag lätt
kom ihåg det jag lärt mig i skolan. Redan andra veckan kände jag att jag kan
och klarar mig. Fastän finslipning av färdigheterna ännu behövs” säger hon glatt.
Inlärning i arbete är en del av studierna
och med tanke på inlärningen är det viktigt att komma ihåg att fråga, säger Maria. Arbetsgivaren ger gärna det blivande proffset råd.
3
En kvinna klarar sig i skogen
Det är ännu inte vanligt att se en kvinna
som skogsmaskinsförare. Maria berättar
att hon känner två kvinnliga kolleger. Hur
är det med jämställdheten i skogsbranschen?
”I skolan är jag för tillfället den enda
flickan. Vi är ett bra gäng, där jag är en
i gruppen”, berättar Maria. Hon tror att
en kvinna som kan sitt arbete har lika stor
framgång i arbetslivet som män.
”Maskinerna är bra och i det dagliga
arbetet finns det lite fysiskt ansträngande
arbetsskeden. Till exempel kan man anpassa tyngre servicearbeten till skiftesbyten och få hjälp av arbetskamraterna.”
”Ett effektivt arbete i skogen kräver
mycket planering och ett systematiskt arbetssätt. De är ju saker som en kvinna klarar bra”, skrattar Maria. Och tillägger att
man måste tycka om utmaningar och man
får inte vara mörkrädd.
Baijram tränar
maskinarbete och språk
Baijram Sfarqa studerar till skogsmaskinsförare i Kuru. Han är inne på andra året och livet går i rätt riktning.
”Som jordbrukarson har jag ända
från liten tyckt om stora maskiner. Jag
väntar med iver på att bli färdig och få
komma ut i skogsmaskinsarbete” berättar den glada unga mannen.
Han vet inte riktigt hur länge det
kommer att ta innan han får sitt examensbetyg. Vid sidan av yrkesstudierna jobbar Baijram också hårt för att
förbättra kunskaperna i finska. I skogsmaskinsförarens arbete krävs ju att
man kan kommunicera.
”Det var ganska svårt det första
året, men nu har mina språkkunska-
”Mitt främsta mål är yrkesexamen för skogsmaskinsförare. Sen står världen öppen”. berättar Baijram
Sfraqa
per utvecklats väldigt mycket. Den
bästa övningen får man med kompisarna i skolan och på internatet. Och
naturligtvis själva studierna” säger
Baijram.
Efter examen är alla dörrar öppna
Den tjugoåriga Baijram har redan
hunnit bo i flera länder. På färden har
han bland annat fått språkkunskaper.
Förutom finskan, som redan flyter bra
klarar han också tyska och albanska.
Har du planer på att använda dina
språkkunskaper, Baijram? Finskt knowhow inom skogsmaskinsbranschen har
gott rykte i Centraleuropa.
4
”Arbete utomlands skulle nog vara
intressant. Planer på lång sikt har jag
ännu inte. Nu är det främsta målet att
få en yrkesexamen” konstaterar Baijram.
Efter skolarbetet kopplar Baijram
gärna av med fotboll. Också andra
bollspel intresserar honom. Som en
man som tycker om att röra på sig har
han också prövat på vinteridrott.
”Jo, i vintras lärde jag mig skida”,
skrattar han. Det krävde också arbete,
men det gick vägen.
Jämställdheten inom skogsbranschen
faller Kaisa i smaken.
Kaisa Vatikka, i 20-årsåldern, från Rovaniemi har bytt bransch. Hon säger
också som det är.
”Jag studerade inom byggnadsbranschen till ett yrke som jag tyckte
om. Praktikplats för en kvinna fanns
inte nånstans, så jag fick nog och bytte bransch.”. konstaterar Kaisa. I skogen är det rediga tag. Både Kaisas
pappa och man arbetar i branschen.
Den hurtiga kvinnan behövde inte
börja sina maskinstudier vid Lapin ammattiopisto helt från början eftersom
hon på fritiden har kört skogstraktor.
Hon kunde börja som vuxenstuderande och får räkna kunskaperna tillgodo
och visar dem genom yrkesprov.
Kaisa kom in på omkörningsfilen till egen bransch
”Hon började studera i januari
2011 och blev klar på våren 2012.
Studierna avslutades med en period
inlärning i arbete.
Bioenergi garanti för
framtiden i hemtrakten
”Jag valde produktion av bioenergi
som inriktningsalternativ. Kaisa tror att
arbete finns på det området i och med
klimatförändringen. Det är sant. Finland har förbundit sig att öka användningen av bioenergi betydligt under
de närmaste åren. Och det betyder
att det finns ett stort behov att öka uttaget av energived från skogen. I ma-
5
skinerna behövs då sådana som kan
sin sak.
”Man får så mycket ur skogen. I
avverkningarna kan förutom gagnvirke tas ut toppar, grenar och stubbar
för energi”, fortsätter Kaisa. Direkt till
bioenergi kan man också ta ut både
ett och annat.
När det finns skogar i närheten
och man själv har kunskaperna finns
också arbete och en framtid i Lappland, som Kaisa älskar. ”Jag tänker
nog stanna i skogen i framtiden. Under arbetstid kör jag maskin, på fritiden tränar jag hundar och jagar.
På krokvägar
till skogsmaskins­
förare
Mari Keränen har ända sedan liten varit i farten.
Från det hon var stor som en brandsläckare höll
hon till i pappas bilverkstad och passionen för maskiner väcktes. Hon lärde sig genom praktiskt arbete och nu håller hon i gång sin egen bil och vid
behov också kompisarnas. Från bilintresset väcktes
också Maris drömmar om ett yrke.
”Efter grundskolan siktade jag på att bli specialmålare, men p.g.a. allergi måste jag avbryta studierna.
Sökandet efter ett nytt yrke gick via en ungdomsverkstad. Det var ett bra drag, för via studiebesök hittade
jag skogsmaskinsskolan i Taivalkoski”. berättar Mari.
Skog och motorer i ett lämpligt paket
”Jag är en friluftsmänska, så maskinarbete i skogen är
nog min grej” säger Mari. Flickan som är intresserad
av maskiner blev förvånad över hur grundligt man
gick in på manuellt skogsarbete i början av studierna.
”Nu har jag kommit så långt i studierna att jag får
köra skotare. Nu förstår jag varför man lär sig manuella skogsvårdsarbeten. Man måste också klara av
motorsågen.”
Mari trivs vid motorerna och har alltid trivts ute i
naturen. På fritiden håller hon helst på med jakt och
fiske. Av idrottsgrenarna slår ishockey och slalom body-pump och spinning med sex- noll.
Nej tack till Trängsel-Finland
Mari har också tänkt på framtiden efter studierna.
Hon kan tänka ig att komplettera sin skogs-maskinsförarexamen med examen för virkesbilschaufför. Hon
vill komma uppåt i livet.
Mari drar upp riktlinjerna: ”Om jag flyttar nånstans, så flyttar jag norrut” Köpcentras reklamljus ser
den här damen helst i bilens backspegel.
6
Målet är en arbetsplats inom egen bransch
Huvudmålsättningen för yrkesutbildningen är att den studerande direkt
efter skolan skall få arbete inom den
egna branschen, säger Pentti Partala, teamledare för skogsmaskinutbildningen vid Jämsän ammattiopisto
Pentti är i Rutalahti och handleder
en tredjeårs studerande ute på inlärning i arbete i ett skogsmaskinsföretag. Det är en glädje att följa hans arbete. ”Kvaliteten är bra, virket kommer
ut och lagringsplatsen fyller fjärrtransportens krav.”, säger Pentti.
Den studerande blir färdig om ett
halvår men arbetar redan med arbetsavtal i företaget. ”Yrkesprovet i examensdelen närtransport kan redan bedömas”, konstaterar en nöjd Pentti.
Målmedvetna studier har gett ett gorr
resultat.
Inlärning i arbete är samarbete
En krävande gren som
kräver skicklighet
De studerande och arbetsplatserna är
alla olika, likaså behovet av handledning. En skogsmaskinförare ansvarar
ensam för vad han producerar och för
kvaliteten. Det här är ett faktum man
får vänja sig med senast under perioden med inlärning i arbete.
”Man måste vara koncentrerad
och alert hela dagen. Det förutsätter
att man har ordning i det dagliga livet, tillägger Pentti, sömn, tillräckligt
med mat, rätt klädsel och i tid till arbetet. Där har vi en utmaning för många
ungdomar.
Pentti Partala är glad över
att en lyckad period av inlärning i arbete ger många
studerande fast arbete.
7
I grundexamen för den treåriga skogsmaskinutbildningen är minst 18 studiepoäng inlärning i arbete. ”En lyckad period är resultat av en gemensam
satsning av den studerande, arbetsplatsen och skolan”, säger Pentti.
Företagen ser en framtida arbetstagare i den studerande. För den studerande är företaget ett fönster till en
kommande arbetsplats. Handledaren
som representerar skolan ser helheten.
”Största delen av skogsmaskinstudierna är praktiska arbetsuppgifter.
Det lär man sig bäst genom att utföra
riktigt arbete i riktig omgivning”, klargör Pentti.
Järnhård vilja och lagom
mycket stöd ger en yrkesman
”Det bästa sättet att vara säker på att
man valt rätt yrke är att vara tillsammans med en skogsmaskinsförare ett
par dagar, säger lektor Pekka Pihlajamäki. Han arbetar som ansvarig för
specialundervisningen vid skogsskolan
i Kullaa.
”Om den studerande har tillräcklig
motivation för skogsbranschen, kan vi
ordna studierna så att man får sin examen.” Utbildning är ett nödvändigt redskap på vägen till drömyrket. Inlärningssvårigheter är inte ett hinder för att man
skall bli en bra skogsmaskinsförare.
Studierna
”Vid Kullaa finns en specialklass för studerande, som t.ex. på grund av dyslexi
behöver en mindre grupp, flexibla studiearrangemang och effektivare individuell handledning.”, berättar Pekka.
”I yrkesämnena är siktet för en specialstuderande inställt på att man behärskar grunderna och därifrån kan bygga
på kunskaperna. Vi kan satsa tid och
handledning på det stöd som den studerande behöver. Resultatet blir bl.a.
berömliga vitsord, säger en glad Pekka.
Specialklasserna har eget skolgångsbiträde. De har samma gruppledare
hela studietiden.
Tidigt ingripande förhindrar avbrott
Alla gruppledare följer noga med sina
studerandes framsteg. Om prestationer
saknas, funderar man tillsammans med
de studerande hur man skall få allt på
plats.”, berättar Pekka.
Alla studerande erbjuds möjlighet till
specialarrangemang för att reda upp det
som släpar efter. Det är också möjligt att
studietiden förlängs med ett fjärde år.
8
Speciallärare Pekka Pihlajamäki
lotsar sin grupp från början till
examensfesten.
Studerandes framgång
är den bästa belöningen
Marjut Liimatta-Luoma vet vad som krävs av den som vill bli en
bra skogsmaskinsförare. God hälsa, nöjaktiga betyg från grundskolan och stort intresse för branschen. Med de här kommer man
långt! Studiehandledaren Marjut hjälper i de mörka krökarna och
korningarna på vägen till yrkesman.
”De studerande funderar på sina mål
och val med studiehandledaren. Samarbetet börjar genast när studierna inleds och fortsätter enligt de studerandes önskemål under hela studietiden”,
berättar Marjut. Vad är viktigast i planeringen av första året?
”Att rimliga mål sätts upp. Äregirighet är en bra sak, men det lönar
sig inte att ställa för stora krav på sig
själv”. Det känns ju bra att överträffa
de egna målen! Och när en studerande lyckas är det den bästa belöningen
en studiehandledare kan få.
Skogsmaskinsbranschen intresserar
Marknadsföring av skolan hör till Marjuts uppgifter. ”Förfrågningar och studiebesök förekommer ofta, så skogsbranschen intresserar fortfarande”, ler
Marjut.
Förutom grundexamen för skogsmaskinsförare vill Marjut lyfta fram alternativet med dubbelexamen för de
studerande, som vill ha större utmaningar i studierna och bredare bas för
fortsatta studier. Dubbelexamen är på
kommande inom skogsbranschen.
9
Marjut Liimatta-Luoma och studerande Patrick
Malin planerar tidtabellen. Det ser bra ut!.
”Det betyder att man avlägger två
yrkesexamina samtidigt. För en studerande på skogsbranschen kunde den
andra examen inom t.ex.logistik vara
slagkraftig, förutspår Marjut.
Studiehandledning är
nätverksarbete
Fastän Marjut har en stor andel i
handledningen av de studerande mot
en examen, arbetar hon inte ensam.
”Grupphandledarna, lärarna, alla
yrkesmän i skolan handleder inom sitt
eget område. Vår styrka är ett bra samarbete och ett nätverk, där allas gemensamma mål är att de studerande
mår bra och att studierna går framåt”
Bra studiemiljö
Trivsel
Hej! Jag
är Harry
Harvester
Apparater
Det går
bra i
skolan!
och utrymmen
är i skick
Huset står för
Dagliga
måltider
ger ork
Skyddsutrustning
Arbetskläder
Trygghet
Internatet
Fungerande hälsovård
Internatslivet
Ger studiero
och trygg vila
övervakas och handle
10
• Kunnig personal
• Modern och trygg inlärningsmiljö
• Intressanta yrken
Undervisning/inlärning
Man behöver inte
grubbla på proble
men ensam …
… läraren är
alltid på en
armslängds
avstånd
Kompi­sarna
är nära både i skolan
och på fritiden.
Studiekansl
iet
Information och
tips behändigt
Handledning och stöd
Se framtiden
Kompe-
tent stöd
i dina val
Studiehandledare
rektor
tor
kura
Fritids­
verksamheten
är mångsidig och det
finns massor att göra!
11
Skräddarsydd
yrkesutbildning
Alla studerande är olika. Studiearrangemangen i skogsmaskinskolorna tar i
beaktande de individuella inlärningsmetoderna. En nyhet för dig som har varit
rädd att t.ex. inlärningssvårigheter skall vara ett hinder för studier till drömyrket:
det lönar sig alltid att försöka! Skolorna har utvecklat många metoder för att stöda studierna. När man själv har intresse och vilja, är det möjligt att nå målet.
Hur reder man ut de studerandes speciella utmaningar och behov i t.ex. Lapin ammattiopisto?
Skolan får bakgrundsinformation
från grundskolan om de elever som
blivit antagna. Också föräldrarna fyller i en blankett, där man frågar om
sådant som är viktigt för studierna,
bl.a. hälsan. När studierna inleds intervjuas alla studerande. Med är i allmänhet den blivande gruppledaren,
ofta också specialläraren eller annan
person inom elevvården.
Avsikten med intervjun är att den
studerande och skolans personal skall
lära känna varandra. I samtalen går
man igenom bl.a. den studerandes tidigare skolerfarenheter, motivation
för studieområdet och man funderar
tillsammans på eventuellt stödbehov.
Samtidigt uppgör man tillsammans en
personlig studieplan.
Stöd och handledning
måttbeställda
Om den som inleder studierna haft en
personlig studieplan i grundskolan,
kartläggs hans behov av individuella studiearrangemang speciellt noga.
12
Personalen träffar också föräldrarna.
Om det visar sig att det behövs, så
uppgörs en personlig studieplan.
Vad betyder en personlig studieplan för den studerande? Mycket!
Han får stöd i sin studier, t.ex. kan
han studera i en mindre grupp. Specialläraren kan ge stöd i klassundervisning eller så kan man anpassa målen.
Handledning i studieteknik är en möjlighet. Utgångspunkt för allt och det
enda målet är att den studerade når
sina egna mål, eller en yrkesexamen.
En personlig studieplan kan också
uppgöras under studiernas gång. Behov av stöd och extra uppmärksamhet kan bli aktuellt vid t.ex. frånvaro
och om man får för många underkända kurser.
Tuula på kansliet
vet besked och ger råd
”Jag är verkligen glad när nuvarande och före detta elever ropar hej på
vägarna i Kuru och berättar senaste
nytt.”, ler byråsekreterare Tuula Saukko vid Tampereen ammattiopistos enheten i Kuru. Under tre läsår hinner
Tuula och de studerande lära känna
varandra.
”Jag träffar skogsbranschens studerande första gången redan första skoldagen. Jag berättar för dem om FPA:s
studieförmåner och Matkahuoltos studiekort”, berättar Tuula. Genom hen-
ne får man också studieintyg och utdrag ur studieregistret.
Tuula har svar på alla möjliga
praktiska problem. Var finns klassrum
301? Var finns busshållplatsen och
när går nästa buss till Tammerfors?
Var får man pizza efter klockan sju på
kvällen? Hur söker jag studiestöd, när
jag fyllt 17?
Studerandetjänster är teamarbete
Det är en stor skara skogsfackmän
som fått sin examen under Tuulas
överinseende Hon började arbeta på
skogsavdelningens kansli 1982.
”För närvarande har jag hand om
FPA:s studieförmåner för ungefär 200
studerande på ungdomsstadiet. En
del av dem studerar vid de tre satellitskolorna.” klarlägger Tuula. Dessutom finns det ungefär hundra vuxenstuderande.
Riktigt ensam sköter den effektiva Tuula inte hela baletten. ”Vi har
ett bra kansliteam och om det behövs
finns hjälp nära till hands.” summerar
hon. De studerande är trevliga och andan mellan skolans lärare och övrig
personal är god.
Tuula sänder speciellt varma tankar
till de unga som kommer direkt från
grundskolan. ”Den yngsta av mina
egna är 17 år. Jag kan väl föreställa mig både den ungas och föräldrarnas tankar och känslor, när barnet far
hemifrån ut i världen för att bli vuxen”. ler hon.
Papi satsar själ
och hjärta på arbetet
”Internatet, Papi”, svarar fritidsledare
Jari Paappanen i telefon på internatet
vid skogsenheten vid Mikkelin ammattiopisto. Klockan är 20 en helt vanlig vardag i Salosaari med kvällsprogram på gång. I bakgrunden hörs ljud
av gymnastikskor, så av allt att döma
är det spelkväll på gång. För tillfället
bor 60 studerande på internatet och
Jari sköter om deras boende och fungerar som fritidsledare.
Till internatskötarens-fritidsledarens arbete hör mångsidiga uppgifter
bland ungdomar i en ålder då de är
på väg att lära sig stå på egna ben.
Jaris enkla rättesnöre i internatsvardagen är konsekvens och jämställdhet.
”Klara regler, som man håller fast
vid, skapar trygghet. Största delen av
dem som kommer till oss för att studera
är 16-åriga ungdomar. Utvecklingen är
ännu på hälft och de står inför ett nytt
skede i livet. Då behövs en vuxen, säger Jari. Både äldre och proffs på fostran behövs i skolan och på internatet.
Att bli vuxen är heltidsarbete
Huvudgrejen för de unga som bor på
internatet under veckorna är att studera till ett yrke. Internatslivet är ändå in-
13
te bara att fördriva tiden mellan skoldagarna.
”Allt som görs har en fostrande
målsättning” konstaterar Salosaaris herde. På fredagarna har man
stuggranskning före hemfärden. Då
ser man till att det skall vara trevlig
att komma tillbaka på måndagen. Om
sängen är obäddad och det råder fullt
kaos i köket, skjuts avfärden upp tills
allt är i ordning.
Efter skolan finns det mycket att
göra på internatet. Från måndag till
torsdag är olika aktiviteter på gång,
mångsidig motion, skruvande med bilar, utflykter, matlagning och egentligen vad som helst.
Många vägar till
ett yrke för en vuxen
Skogsmaskinsskolorna erbjuder vuxna
många möjligheter till ett framtida yrke. Så pass upp alla som överväger
att byta yrke eller skaffa sin första yrkesexamen! Jukka Kaikkonen, studiehandledare vid Lapin ammattiopisto,
berättar hur man kan finansiera studierna.
”En vuxenstuderande har i huvudsak tre alternativ att finansiera studierna. Det första är frivillig utbildning,”
börjar Jukka. Det betyder att studierna
finansieras med t.ex. studiestöd, bostadstillägg och studielån.
Det andra alternativet är arbetskraftspolitisk utbildning. Den som börjar studera som fullvuxen får arbetslöshetsförmån och matpengar. Läroavtal
är det tredje alternativet för vuxenstudier i skogsmaskinskolorna.
”Det är en fin studieform för en person som arbetar inom skogsmaskinsbranschen, men saknar yrkesexamen,” tipsar Jukka.
Tack till individuell studieväg
Man bor gratis på skolans internat.
Till de avgiftsfria, men värdefulla för-
månerna hör tre smakliga måltider under skoldagarna. Man kan få stöd för
resorna mellan hemmet och skolan.
Om en vuxen tar tjänstledigt för studier kan han söka stöd för vuxenutbildning.
”Feedback från vuxenstuderande
inom skogsmaskinsbranschen är verkligen bra. Undervisningen utgår från
de studerandes behov och kunskaperna visas vid examenstillfällen. Tidigare avlagda betyg kan räknas tillgodo, så undervisningspaketet kan vara
helt individuellt.” Vuxna som skaffat
sig ett yrke inom skogsmaskinsbranschen placerar sig mycket bra på arbetsmarknaden.
I Taivalkoski
känner alla Heli
Alla som studerar på skogsmaskinsbranschen i Taivalkoski lär känna hälsovårdare Heli Hietala. Fastän man inte under studietiden behöver hjälp vid
sjukdomsfall, besöker alla studerande
Heli en gång.
”Jag träffar alla första årets studerande för en hälsogranskning. Vid besöket går vi igenom de fysiska krav
som ställs på en skogsmaskinsförare och sådant som har att göra med
sömn, att orka och allmänt välmående”, berättar Heli. Efter det besöket
blir det läkarundersökning.
”För en som tänker bli skogsmaskinsförare är det viktigt att stöd- och
rörelseorganen, isynnerhet ryggen är
friska. Det är bra att redan i början av
studietiden kontrollera att det finns förutsättningar för en lång karriär i det
yrke man valt.” poängterar Heli.
Ett starkt nätverk stöder
den studerande
Heli är anställd av Taivalkoski kommun och största delen av hennes klienter är andra än studerande inom
skogsbranschen. Samarbetet med
skogsmaskinskolan är en intressant
del av Helis arbetsdag.
”Jag hör till elevvårdsgruppen. Mitt
ansvarsområde i arbetet med de stu-
14
derande är handledning och rådgivning i frågor som gäller hälsa och levnadsvanor.” berättar Heli. Till Helis
glädje fungerar samarbetet med skolans lärare och personal.
”Informationen går fram och när
en studerande behöver hjälp kan vi
tillsammans ingripa mycket snabbt.”
konstaterar hon. Ett snabbt ingripande i problemsituationer ger en trygg
grund för allas arbete
Gott humör och arbetsglädje är sådant som Heli diskuterar med de studerande. Vad är det som håller hälsovårdaren själv i gång och på alerten?
”Jag är aktiv i många olika förtroendeuppdrag”, berättar Heli.
Just du är viktig
Skolpräst-skolkurator är en intressant kombination.
Vad går ditt arbete ut på, Samuel Vogel?
”Jag är präst och vid sidan av församlingsarbetet
är jag skolpräst för andra stadiets skolor. Till mitt arbete vid skogsmaskinskolan hör också skolkuratorns
uppgifter. Arbetet håller på att hitta sina former.” berättar Samuel.
”Jag är anträffbar på skolan utan tidsbeställning
varje torsdag. Jag lyssnar och samtalar. Absolut förtroende hör till den här rollen, man kan komma och diskutera vad som helst med mig.” fortsätter han. Det är
självklart att Samuel stöder studerande och personal i
olika krissituationer.
Det hjälper att prata
Sökande, stora frågor och att hitta sin plats hör till ungdomstiden. Det är väsentligt att den unga själv gör något av sitt liv och inte bara är åskådare.
”Framtiden skapas genom arbete och aktivitet Det
skulle vara viktigt att lära sig det i unga år. Och att värdesätta sig själv.”. säger Samuel. Alla vuxna, som den
unga möter, kan stöda utvecklingen av självkänslan.
Ensamheten är ett stort problem i hela samhället.
Det gäller alla åldrar.
”Bland trehundra studerande kan det vara svårt att
hitta en som är ensam, hur mycket man än vill hjälpa.
Därför är det synnerligen viktigt att den som mår dåligt på rund av ensamhet skulle ha mod att själv söka
hjälp. När problemet kommer fram, är man redan på
väg att hitta en lösning.” säger Samuel.
Var får du själv styrka i ditt arbete, Samuel?
”Familjen är viktig för mig. Jag tycker också om mitt
arbete och jag gör det av hela mitt hjärta.” svarar han.
Fånga ögonblicket och skapa ditt eget liv
15
Skolor med skogsmaskinsutbildning
Jämsän ammattiopisto
Etelä-Savon ammattiopisto
Yrkesakademin i Österbotten
Metsäoppilaitoksentie 14,
42300 Jämsänkoski
Puh. 040 341 4327 · www.jao.fi
Metsäkouluntie 10, 50100 Mikkeli
Puh. (015) 221 5631 · www.esedu.fi
Kungsgårdsvägen 30 A, 65380 Vasa
Tel. 06 324 20 00 · www.yrkesakademin.fi
Lapin ammattiopisto
Pohjois-Karjalan ammattiopisto
Valtimo
Oulun seudun ammattiopisto,
OSAO
Metsurintie 2 A, 75700 Valtimo
Puh. (013) 244 3100 · www.pkky.fi
Jokijärventie 2, 93400 Taivalkoski
Puh. 010 27 21085 · www.osao.fi
Jänkätie 1, 96300 Rovaniemi
Puh. 020 798 4000 · www.lao.fi
Länsirannikon Koulutus Oy WinNova
Tampereen seudun ammattiopisto
Sahalahdentie 57, 29340 Kullaa
Puh. (02) 623 7100 · www.winnova.fi
Metsätie 1, 34300 Kuru
Puh. 040 734 9395 · www.tredu.fi
Redaktion: Päivi Suuniittu • Lay out: Kopijyvä Oy • 2012
Bilder: Skogsmasskinskolor, skogmaskinstillverkare, Saku Ruusila