FAKTATEXT

OLIKA TYPER AV TEXTER

Axplock av centralt innehåll, åk. 4-6, Svenska

(Läroplanen 2011)

Eleven ska lära sig: – strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

– – Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

– – beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, t.ex. faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Textens innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

presentera med hjälp av stödord, bilder och digitala medier samt utveckla förståelsen för hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Tillvägagångsätt

1. Gå igenom nedanstånde strategier (”Tips”) för att utveckla förmågan att skriva goda faktatexter.

2. Läs faktatexten om daggmaskar för eleverna (med visuellt stöd från projektorn).

- Visa tydligt, samtidigt som du läser texten, vad de bör tänka på då de skriver en faktatext.

- Förklara vilka hjälpmedel de bör använda då de stötter på svåra ord i en faktatext.

- Förklara hur viktigt det är med illustrationer och hur t.ex. google (bilder) kan vara ett bra stöd.

3. Eleverna skriver en egen faktatext.

4. Eleverna bearbetar varandras texter, i par (se underlag under fliken: ”Elevtexter”) 5. Eleverna presenterar sina faktatexter på olika sätt (ex. med digitala bilder, drama)

5 TIPS FRÅN COACHEN!

– – – – – Tänk på dispositionen (ex. rubriker, typsnitt, styckeindelning) Använd bilder för stödja den löpande texten.

Använd gärna nya ord i din text så att du utvecklar ditt och dina kamraters ordförråd, men slå upp orden så att du vet vad de betyder.

Försök alltid relatera angivna mått i texten med föremål som de flesta känner till, ex. daggmaskar blir vanligtvis 30 cm. d.v.s. lika långa som en skollinjal. Då blir det lättare för läsaren att förstå. Tydliggör det gärna ytterligare, med bilder.

Ange källan (d.v.s. var hittade du informationen)

Exempel på faktatext

DAGGMASKEN

Fukt

Daggmasken trivs överallt där det finns gott om vatten och ruttnande löv. Den tycker inte om när det är kallt och isigt, men inte heller när det är för torrt och varmt. Daggmasken kan lätt torka ut och dö om den inte får vara där det är fuktigt.

Storlek

I Sverige blir daggmasken vanligtvis ca. 30 cm, det vill säga lika lång som en skollinjal. I Australien finns en daggmask som kan bli lika lång som en bil, ca. 3 meter!

Gördel

På fullvuxna daggmaskar kan man se ett ljusare band ungefär mitt på kroppen. Det ser ut som ett brett skärp och kallas gördel. Ur gördeln kommer ett tjockt och segt slem som daggmasken behöver för att kunna para sig.

Hermafroditer

Daggmaskar är hermafroditer. Det betyder att de är både hannar och honor. Varje mask har både snopp och snippa, spermier och ägg. Spermierna och äggen ligger i varsin blåsa inne i maskens mage. För att det ska bli maskungar måste en daggmask byta spermier med en annan daggmask. Det gör den genom att lägga sig med magen platt mot en annan masks mage. Slemstrumpan (yttre delen av gördeln) hjälper till att hålla ihop maskarna. De ligger skavfötters medan de byter spermier. Spermierna kommer ut ur sin blåsa genom ett tunt litet rör. Det lilla röret går ut i maskens snopp, som liknar en pytteliten tratt.

När maskarna har bytt spermier med varandra hamnar spermierna i en speciell liten ficka hos vardera mask. Där ligger spermierna i en liten speciell ficka hos vardera mask. Där ligger spermierna och väntar på att få träffa äggen. Äggen kommer ur en annan blåsa i maskens mage. De ska vandra genom ett eget litet rör och vidare ur maskens snippa. Äggen kommer ur maskens kropp först när slemstrumpan glider förbi snippan för att hämta dem.

Strumpa blir kokong

Efter parningen börjar masken att krypa baklänges för att få av sig slemstrumpan. Det är viktigt att den åker av åt rätt håll. Den ska nämligen samla upp äggen och spermierna på vägen, så att de kan träffas. Först plockas spermierna upp ur fickorna, sedan plockas äggen upp från snippan.

Till slut har hela slemstrumpan glidit av. Då kryper masken iväg och lämnar den på marken. Strumpan snörper ihop sig i ändarna och förvandlas till en citronformad kokong. Äntligen får spermierna befrukta äggen!

De som föds äter de okläckta äggen

I de befruktade äggen bildas så småningom små, små maskar som växer och växer. När de är färdiga kläcks äggen och maskarna stannar ett tag i kokongen innan de kryper ut i jorden. Det tar 5 långa månader för maskarna att bli färdiga. Ibland överlever bara en enda av maskungarna. De som föds först äter nämligen av de okläckta äggen. Tur att maskföräldrar lämnar efter sig 140 kokonger om året!

Källa

Romano,T (2005) Så funkar småkryp. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag Jag rekommenderar den här boken eftersom författaren på ett lättläst, intressant och illustrativt sätt berättar om våra vanligaste småkryp.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läromedelstips för pedagoger

Jag rekommenderar Natur & Kulturs serie med läs- och skrivövningar, Skrivmix Start, Skrivmix 1, Skrivmix 2 och Skrivmix 3. I de här prisvärda övningsböckerna (ca. 50 kr./st.) får eleverna arbeta med genrer som de möter i sin vardag. Övningsböckerna är ett mycket bra underlag vid introduktion av nya texter.