Transcript Amanda Pettersson.pdf - Internationella Engelska Skolan

Internationella
Engelska Skolan
i Linköping
Länderanalys:
Bolivia
Amanda Pettersson 9C
Ms. Andersson
2012-02-16
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Innehållsförteckning
Inledning
3
Metod
4
Placering och klimat
5
Vegetation
7
Jordbruk
8
Befolkning
9
Miljöproblem i landet
11
Produktion och handel
11
Naturresurser
12
Bolivia och Sverige – en jämförelse
14
Mineraler och metaller
14
Olja och naturgas
17
Befolkning
19
Källförteckning
23
2
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Inledning
I den här uppsatsen har jag valt att analysera Bolivia för att det är ett spännande land,
men en mycket varierande natur. Höjdskillnaderna i landet är stora, och det påverkar nästan
allt i landet, från klimat och vegetation till befolkning och utrikeshandel.
Jag har skrivit om Bolivias placering på världskartan, landets klimat, naturresurser, samt
vad som växer naturligt och vad som odlas. Jag har också beskrivit handeln, både inrikes och
utrikes, naturresurser och miljöproblem.
Bolivia är ännu ett fattigt land, men i landet finns många naturresurser som kan bli värda
mycket i framtiden. Dessutom finns mycket jordbruksmark, och om jordbruket fortsätter att
effektiviseras kommer det också att dra in mer pengar till landet. Mycket talar för att
fattigdomen i landet snart kommer att minska.
Jag har också skrivit om hur vissa av Bolivias förutsättningar påverkar landets befolkning
och naturen, och även jämfört dessa med Sverige. Det är stora skillnader mellan de båda
länderna, men det har inte heller varit speciellt svårt att hitta likheter!
3
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Metod
När jag skrev uppsatsen har jag ofta litat mer på de fakta som står i böcker och
uppslagsverk, samt pålitliga (stora och välkända) databaser på internet. Detta eftersom det
faktiskt mestadels är experter på ämnena som skrivit texterna, och det är ofta bearbetat och
korrigerat i större utsträckning än en sida på internet som vem som helst kunde ha skrivit.
Jag har, när jag tagit fakta från internet, tittat mycket på sidans upplägg och om den sett
seriös ut. Om texten inte var grammatiskt korrekt, eller om jag hittade saker i texten som jag
vet inte stämmer, har jag varit mycket misstänksam mot de fakta jag hittat där. Jag känner mig
tryggare med fakta på en sida om den känns genomläst och seriös.
Ibland har det varit svårt att hitta fakta om vissa saker. Då har jag ibland varit tvungen att
leta fakta på till exempel Wikipedia, för att få en idé om vad jag ska leta vidare på. Då har jag
använt förslagen och den fakta jag hittat där till att söka på, och se om jag får träffar på det på
någon säkrare källa. Jag har då använt den istället.
Dessutom har jag tittat på årtal, och använt mig av så ny fakta det går. Till exempel har
jag tagit de nya fakta om det står olika statistik i olika uppslagsverk. Detsamma för diagram
över exempelvis befolkningen, jag har försökt att hitta så nya diagram det går för att få det att
stämma så väl med verkligheten som det går.
På liknande sätt har jag tittat på när databaser och internetsidor varit uppdaterade, men
här finns enligt mig ett till skäl att titta på datum: om det var flera år sedan sidan
uppdaterades, till exempel 2005, tycker inte jag att sidan faller in i den seriösa up-to-datekategorin. Då har jag heller inte tagit fakta från den.
4
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Placering och klimat
Bolivia ligger ca 10-20o söder
Cordillera Occidental Altiplano Cordillera Oriental om ekvatorn, och omkring 55-70o
Oriente väster om nollmeridianen. Detta
placerar Bolivia i inlandet i den
västra delen av Sydamerika. I
nordväst gränsar landet till Peru, i
öster till Brasilien, i sydost till
Paraguay, i syd till Argentina och i
sydväst till Chile.
Observera att kartan visas snett framifrån och att norr inte är rakt uppåt!
Bolivias area är knappt 1 100 000 km2, vilket är mer än dubbelt så stort som Sverige.
Landet har två huvudstäder, Sucre, som formellt är landets huvudstad, och La Paz, som
fungerar som huvudstad i praktiken.
Bergskedjan Anderna, som här delar sig i två kedjor (Cordillera Occidental och
Cordillera Oriental), löper genom den västra tredjedelen av Bolivia. Här finns toppar på drygt
6 000 meter över havet. Den högsta toppen är Nevado Sajama, som är 6 542 meter över havet.
Mellan de båda bergskedjorna finns en nästan ökenartad högplatå, altiplano, som ligger på en
höjd av omkring 4 000 meter över havet. Här bor den största delen av befolkningen. I de östra
delarna av landet breder ett vidsträckt lågland, Oriente, ut sig. Detta lågland täcker nästan två
tredjedelar av Bolivias yta.
Bolivia ligger i den tropiska klimatzonen söder om ekvatorn, men på grund av de mycket
stora höjdskillnaderna i landet varierar klimatet en hel del beroende på var i landet man
befinner sig. I låglandet är klimatet tropiskt, med höga temperaturer året runt och mycket
regn. Ju högre upp man kommer desto kallare blir det. Det är för att det är lägre lufttryck ju
högre upp man kommer, och då måste varm, stigande luft tränga bort den omgivande luften.
Energin som används till detta tas från värmen i den stigande luften. Det är därför överlag
torrare och kallare i de högre, västra delarna av landet, på vissa ställen (till exempel på
Altiplano) nästan ökenartat.
Om ett land ligger precis vid havet påverkas klimatet av det, eftersom havet tar längre tid
på sig att ”byta” temperatur efter årstid än landytan, och kyler därför ned landet på sommaren
och värmer upp det på vintern. Bolivia har ingen kust utan ligger en bit ifrån havet, och har
5
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 därför inlandsklimat (har därför varmare somrar och kallare vintrar än om landet legat vid
havet). Ändå skiljer inte årstiderna så mycket från varandra. Runt den stora sjön Titicaca som
ligger i väst blir dock vintrarna lite mildare. Eftersom sjön är så stor har den lite samma effekt
som ett hav.
Eftersom Bolivia ligger i Sydamerikas inland påverkar inte havsströmmarna landet så
mycket. Dock ligger den kalla Peruströmmen utanför Bolivias västkust, och eftersom havet är
svalare på grund av den blir det inte lika mycket nederbörd som om det hade varit varmare, då
inte lika mycket vatten avdunstar om det är kallt.
Klimatdiagram för La Paz som ligger i väst, på Bolivias högplatå. T.v. temperatur, t. h. nederbörd.
På klimatdiagrammen kan man se att temperaturskillnaderna i Bolivia inte är så stora
mellan sommar och vinter. Det beror på att landet ligger så nära ekvatorn som det gör, vilket
betyder att solens förhållande till Bolivia (antal soltimmar och koncentration av ljuset) inte
förändras så mycket under året.
Däremot är skillnaderna i nederbörd stora, och det går att se tydliga skillnader mellan det
södra halvklotets sommar och vinter. Detta beror på att de områden där solen står i zenit
(alltså skiner rakt uppifrån så att man får
skuggan vid fötterna, detta sker bara mellan
vändkretsarna vilka markerar den nordligaste
respektive sydligaste linjen där solen står i zenit)
värms upp mest eftersom solstrålarna är mest
koncentrerade där. I Bolivia står solen som
närmst zenit under södra halvklotets sommar.
Då värms stora mängder luft (och vattenånga)
upp, och stiger, och när den kyls ned
kondenseras vattenångan och det börjar regna.
På bilden står solen mitt över ekvatorn, =vår/höst
6
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 När luften stiger sugs det in luft från sidorna eftersom det fattas luft (=lågtryck). Luften som
stiger kyls av och stiger inte längre lika fort, och tvingas då åt sidan av mer, snabbare stigande
luft. Detta medför högtryck på sidorna om lågtrycket. Under södra halvklotets vinter hamnar
Bolivia i stället på sidan av detta lågtryck eftersom det hamnar i linje med där solen står i
zenit. Här är det en stor sammanhopning av luften som stigit och nu har tryckts åt sidan och är
på väg att sjunka (=högtryck). Vattenångan i luften har mestadels regnat bort så luften som
sjunker ner är torr och klar. Då blir det mindre regn.
Om man tittar på det globala vindsystemet ser man att det kommer ganska konstanta
vindar året om från öster in över Bolivias lågland och vidare mot höglandet och Anderna i
väst. Det betyder att det vatten som avdunstat och samlats i moln kommer att tvingas stiga.
När den varma, stigande luften tvingas uppåt kyls den av, och det börjar regna. Därför är det
mer nederbörd på den östra sidan av bergen. Väster om bergen hamnar landet i regnskugga,
där det inte faller speciellt mycket regn.
Vegetation
I norra och västra Bolivia där det är lågland (särskilt norra, eftersom varma, fuktiga
vindar från Amazonas går in över norra Bolivia och för med sig regn), faller mycket regn och
här växer regnskog varvat med savann. Bolivia är ett av de länder som har mest regnskog i
världen. I regnskogarna är den biologiska mångfalden stor, men för att ge exempel på arter
som växer i regnskog kan gummiträd och mahogny nämnas. På savannen hittas till exempel
baobabträd (som för övrigt på grund av det varma och ganska torra klimatet är brandtåliga
eftersom de innehåller mycket vatten). Längre söderut men kvar i låglandet skiftar
vegetationen från savann till buskskog.
Högt uppe i bergen, där det är kallt och förhållandevis torrt, är det tundra och glest
bevuxet av gräs och små buskar. På vissa ställen finns även torr skog och taggbuskar. I
Altiplano finns mestadels samma växtlighet som i bergen. Dalarna i bergskedjan Cordillera
Oriental har ett medelhavsliknande klimat för att, norrut mot ekvatorn och låglandet, gradvis
övergå till subtropiskt klimat.
7
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Jordbruk
Jordbruket i Bolivia står för omkring 15 % av Bolivias BNP (Bruttonationalprodukt, som
är ett mått på försäljningsvärdet på alla varor som produceras under ett år) och omkring
hälften av arbetarna är sysselsatta inom jordbruket.
Bönder på Altiplano odlar potatis, vete och quinoa, och föder upp alpacka och lamadjur
för att få ull. Dessa djur och växter trivs i höglandet där det är torrt, och svalare jämfört med
östra Bolivia. Här finns det främst små, extensiva jordbruk som används för självhushåll. I
dalarna i bergskedjan Cordillera Oriental odlar man bananer, bönor, kakao, koka, majs och
kaffe, och även här är jordbruken små. I låglandet finns större, modernare jordbruk för
exportvaror. I Oriente odlas ris, sockerrör och sojabönor. Dessa grödor trivs i ett varmare
klimat, och särskilt ris behöver mycket vatten för att kunna växa bra vilket det får i det
tropiska låglandet. Man föder också upp kor på Oriente.
Jordfördelningen är ojämn; storbönderna som är få delar på otroligt mycket mer jord än
småbönderna som är många fler. Från år 2006 började statlig jord delas ut till jordlösa, fattiga
bönder (främst indianer). Denna förflyttning har inte slutförts, men totalt kan 20 miljoner
hektar mark (motsvarar omkring 20 % av landets yta) omfördelas.
Koka är en av Bolivias viktigaste grödor, och Bolivia är en av världens största
producenter av denna gröda. Den kan vara det enda sättet för en fattig bonde att få in pengar
eftersom den går att sälja dyrt (koka är råvara i kokainframställning), och den är använd
traditionellt av urbefolkningen bl a som medicinalväxt. Just kokain är dock förbjudet i
Bolivia, och försök att minska odlingen av koka har gjorts (vilket har bidragit till att förvärra
det ekonomiska läget i Bolivia eftersom det är en så viktig vara).
Skogar täcker över 50 % av Bolivias yta (främst låglandet och de stora regnskogarna).
Timmer är en viktig exportvara, och illegal avverkning är ett stort miljöproblem eftersom
fattiga bönder tar varje möjlighet att tjäna pengar.
Det är låga löner inom jordbruket, speciellt för de små bönderna, och fattigdom är mycket
utbrett. På vissa stora jordbruk kan arbetare jobba för att endast få mat och husrum i gengäld,
och knappt ens det. De hamnar ofta av någon anledning i skuld till sin arbetsgivare.
Jordbruken är ofta outvecklade/oindustrialiserade, extensiva. Industrialiseringen som pågår i
de större jordbruken påverkar de små bönderna negativt. Eftersom de inte kan investera i stora
8
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 nya maskiner när de större bönderna/jordbruken gör det, blir deras varor dyra jämfört med de
större jordbruken, eller så tvingas de sälja sina varor så billigt att de själva knappt tjänar något
alls på det.
Jordmånen i landet varierar eftersom landskapet varierar så mycket (till största delen på
grund av de stora höjdskillnaderna). I regnskogen är det mer vatten i jorden, vilket gör att
andra växter trivs än på den torra savannen.
Befolkning
2010 var invånarantalet i Bolivia
drygt 10 miljoner, och det ökar snabbt
bland annat på grund av nya mediciner
och vaccin. De flesta bor i höglandet på
Altiplano, eftersom temperaturen och
nederbörden är medelhög där (inte kallt
och torrt som i bergen, och inte extremt
varmt och fuktigt som i regnskogen) så
det är lättare att leva och odla.
Befolkningstätheten är 9 invånare per
Amazonasfloden genom djungel i Bolivia.
km2, vilket är ganska lågt. Detta beror dock
på att en stor del av landet består av höga berg där det inte är speciellt tätbefolkat, eftersom
det inte är så lätt att bo där, samt djungler i låglandet som är nästan obeboeliga. (En djungel är
tät tropisk skog/regnskog.) Koncentrationen av befolkningen i övriga delar av landet är högre.
Befolkningspyramid för Bolivia 2010. T. v. män, t.h. kvinnor. Åldern är angiven i mitten.
9
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 På befolkningspyramiden (för år 2010) visas hur ålders- och könsfördelningen ser ut i
Bolivia. Skillnaden mellan män och kvinnor är inte stor, även om kvinnor generellt blir lite
äldre än männen är fördelningen mellan könen jämn hela vägen upp i pyramiden. Det som
däremot syns tydligt är hur många barn som dör innan de blivit vuxna. Ungefär hälften av alla
födda dör innan de fyllt 35 år, och den allra största åldersgruppen är barn och unga. De största
dödsorsakerna är sjukdomar i cirkulationssystemet (30,3%), smittsamma sjukdomar (12,0%)
och externa orsaker (10,7%). Medellivslängden låg 2009 på 67 år för kvinnor och 63 år för
män, men ju mer landet utvecklas, i desto större utsträckning kan man bekämpa de sjukdomar
som gör att människor dör, genom ex ny teknik och vaccin. Då kommer medellivslängden
höjas.
HDI (Human Development Index) är ett sätt att mäta ett lands befolknings utveckling.
Till skillnad från BNP (Bruttonationalproduktionen, summan av alla varor och tjänster som
produceras på ett år i landet) mäter man här inte bara ekonomin i landet utan väger även in
saker som t ex utbildningsnivå (läskunnighet samt andelen som studerar vidare på högre nivå)
och förväntad livslängd, och sammanvägt blir detta ett mått på levnadsstandarden i landet.
Man mäter HDI på en skala mellan 0 och 1, där 1 är det absolut högsta ett land kan ha, och ett
värde under 0,5 räknas som fattigt/outvecklat.
Bolivias HDI ligger på 0,663. Denna siffra placerar Bolivia på plats 113 av 177 listade
länder på världsrankningen, vilket är ganska lågt. Detta beror mycket på utbredd fattigdom
samt att högre studier inte är så vanligt (omkring hälften av alla invånare arbetar inom
jordbruket). Analfabetismen är dock förhållandevis låg, 88 % av alla invånare över 15 år är
läskunniga (2005).
För att mäta ekonomin i landet och jämföra den med andra länder används BNI, eller
BNP, per capita (Bruttonationalinkomst, summan av inkomsterna i landet, per
invånare/Bruttonationalproduktion, se ovan), som alltså mäter varje persons inkomster. Men
för att få mer rättvisa siffror kan man i stället använda PPP (purchasing power parities,
köpkraft i jämförelse), som mäts i amerikanska dollar (US$). PPP tar, till skillnad från
BNI/BNP, hänsyn till prisnivån i landet. Bolivias BNI för år 2006 var 1100 US$, men landets
PPP för samma år var 3810 US$. Här syns en stor skillnad, som beror på att landet är ganska
fattigt och man får därför mer för pengarna än i USA.
10
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Miljöproblem i landet
Jorderosion är ett stort problem i Bolivia. Det intensiva (och ofta illegala) skogsbruket i
Bolivia är en av anledningarna till den, och den har drabbat omkring 30 % av landets yta.
Detta kan leda till att vattendrag slammas igen, och att odlingsbar jord hamnar i vatten.
Skogsavverkning bidrar även till förlorad biologisk mångfald.
Utsläpp och föroreningar är ett stort problem i landet. I samband med metallframställning
släpps tungmetaller ut, och utsläpp av olja är också ett problem eftersom elektriciteten till
största delen kommer från fossila bränslen. Inom jordbruket används mycket
bekämpningsmedel som förorenar naturen, och det kan tränga ner i grundvattnet och till slut
hamna i dricksvattenet. På grund av föroreningar är vattenkvalitén dålig i landet.
Eftersom Bolivia har en så stor biologisk mångfald är känsligheten för klimatförändringar
hög. Ekosystem kan försvinna om klimatet ändras, och om det hände skulle hela den naturliga
balansen mellan arter rubbas. Dessutom finns en femtedel av världens tropiska glaciärer i
landet, vilket gör Bolivia extra känsligt för klimatrubbningar. Om de smälte skulle
vattentillgången minska.
Det finns ingen nationell miljöenhet i landet. Däremot finns det mindre, regionala
miljöenheter, men på grund av dålig ekonomi och kunskap kan de inte göra något omfattande
arbete. Därför går miljöarbetet i landet inte speciellt fort framåt, även om det finns en grupp
som ska behandla miljöfrågor.
Produktion och handel
Bolivia är ett fattigt, relativt lågutvecklat land. Det är ett av de minst industrialiserade
länderna i Latinamerika, och råvaruexporten spelar stor roll för den nationella ekonomin
eftersom hemmamarknaden är liten. Nästan 50 % av inkomsterna från exporten kommer från
olja och naturgas, men mycket kommer också från metaller (zink, koppar) och förädlade
sojabönor och förmodligen är den största inkomstkällan koka (odlat för kokainframställning).
Bolivia är den näst största producenten i världen av kokablad.
11
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Brasilien, som står för nära 50 % av intäkterna för utrikeshandeln på grund av
naturgasförsäljningen, är Bolivias viktigaste handelspartner. Efter Brasilien är det USA son
står för de största av Bolivias handels intäkter.
Kokaframställningen påverkar Bolivias förhållande till USA, som är ett väldigt viktigt
land för landets utrikeshandel, både som biståndsgivare och handelspartner. USA har stängt
Bolivia ute från enskilda samarbeten inom handeln som påtryckningsmedel, för att få Bolivia
att börja arbeta för att stoppa kokaproduktionen. Men för invånarna är det en fin tradition att
tugga kokablad, och landet vill därför behålla kokaframställningen. Värdet på den illegala
utförseln av koka är beräknat att vara större än det hela värdet av utrikeshandeln.
Små företag, som ofta hör hemma på den svarta marknaden, dominerar industrin. Dessa
producerar livsmedel, textilier, läder- och trävaror, tobak, tvättmedel, smycken och
konsthantverk.
Det har varit ett stort underskott i Bolivias utrikeshandel i många år, men efter
millennieskiftet har det i stället vänts till ett stort överskott. Det beror på en ökad export av
naturgas och metaller.
Naturresurser
I Bolivia finns god tillgång på mineraler, olja och naturgas. Efter Venezuela har Bolivia
de största gasreserverna i Latinamerika, och stora fynd har gjorts sedan 1996. Gasen har stor
betydelse för Bolivias export. Även om exporten av olja är mycket mindre har landet också
stora oljereserver. Dessa stora tillgångar av energiproduktionsmedel gör Bolivia
självförsörjande på energi, förutom import av diesel.
Förutom gas och olja har Bolivia
stora resurser av flera metaller, främst
guld, silver, koppar och tenn. Ända sedan
man hittade silver på 1500-talet har
gruvindustrin varit viktig för landet. Den
stora tennproduktionen lades i det
närmaste ner 1985 på grund av att priset
på tenn sjönk så mycket på
Salar de Uyuni, där omkring hälften av allt litium på
jorden finns.
världsmarknaden, men istället ökade
12
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 silver, silver- och zinkutvinningen. De senaste åren har dock priset på tenn stigit kraftigt igen,
och även om zink fortfarande är den största metallexportvaran är tenn och silver näst i
ordningen.
Dessutom har Bolivia stora tillgångar av järnmalm och metaller som vismut, antimon,
volfram och bly. På saltfälten på Altiplano (Salar de Uyuni, som är världens största saltfält på
drygt 10 000 km2) hittar man ungefär hälften av världens litiumresurser. För Bolivia kan detta
vara en ny guldgruva, eftersom litium används till litiumjonbatterier, och slår elbilarna
igenom som miljöbilar lär efterfrågan på litium öka ordentligt. Dessutom används
litiumjonbatterier redan i mobiltelefoner, laptops osv, så det finns redan nu en ökande
efterfrågan. Med tanke på landets ekonomiska läge kan Bolivia nu få sin chans att höja priset
på litium och få ut så mycket pengar det går ur den stora resursen.
13
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Bolivia och Sverige – en jämförelse
Mineraler och metaller
Bolivia är ett land rikt på mineraler. I landet finns stora resurser av flera metaller, främst
silver, guld, koppar och tenn. På 1500-talet hittade man silver i Bolivia, och gruvindustrin har
varit viktig sedan dess. Dessutom finns resurser av flera andra mineraler i landet; järnmalm,
vismut, antimon, volfram och bly. Mineralerna utgör en stor del, omkring en tredjedel, av
Bolivias export.
Den stora tillgången på mineraler gör att Bolivia är ett land där gruvdriften är mycket
viktig. Gruvorna ger många jobb åt folket, och även om arbetsförhållandena är dåliga med
långa arbetsdagar och ganska dålig lön är det ändå ett sätt för människorna att få in pengar
och det är det som prioriteras – jobben i gruvorna är eftertraktade. Dock är dessa jobb inte
speciellt säkra och man kan lätt bli av med dem. Detta är mycket på grund av fattigdomen i
landet eftersom stora satsningar ofta inte är möjliga, och en ekonomisk kris kan göra att
gruvor får läggas ner. Priset på mineraler och metaller ändras ständigt, därför är risken större
att förlora jobbet inom gruvindustrin än om man har ett jobb inom till exempel sjukvården. Ett
bra exempel är när priset på zink sjönk under år 2008, och en stor del av en gruvkooperativ
belägen i Potosí tvingades stänga. Tusentals personer blev arbetslösa. Men samma sak fast
tvärtom händer också, när nya gruvprojekt startar och nyanställer arbetare.
Arbetstillfällena är mestadels positiva, eftersom pengar in till företag och privatpersoner
egentligen är det som får pengarna att röra på sig, eftersom människorna då kan köpa mer.
Samma sak för staten, även om företaget är privatägt får staten in pengar via skatter när
företag betalar ut löner och när människor och företag handlar. En rikare stat ger ofta bättre
levnadsvillkor i landet, eftersom budgeten på till exempel utbildning kan höjas.
På saltfältet Salar de Uyuni, som är världens största, finns tio miljarder ton av ett salt som
är väldigt rikt på litium. Så rikt på litium, att hälften av allt världens litium finns på Salar de
Uyuni. Detta påverkar inte landet så mycket nu, men litiumet är en mycket värdefull resurs
inför framtiden. Litium används bland annat till litiumjonbatterier, som redan nu används i
laptops, mobiltelefoner och mycket annat, men slår elbilarna (som också använder sig av
batterierna) igenom som miljöbilar i världen kommer litiumet i Bolivia att bli värt en
förmögenhet. Därför finns det redan nu tankar på hur man ska göra för att få ut mesta möjliga
14
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 av litiumet, med tanke på landets ekonomiska situation kan denna potentiella guldgruva göra
landet riktigt rikt i framtiden, i förhållande till det fattiga Bolivia som existerar idag.
Litiumet kommer förmodligen ge Bolivia makt i framtiden, eftersom landet äger så
mycket av världens litium blir det förmodligen Bolivia som prissätter litiumet. Länder som är
i stort behov av litium i framtiden kommer också hela tiden vara beroende av Bolivias och
andra länders litiumresurser. Det kan skydda befolkningen från till exempel krig, men också
hjälpa till att förbättra landets ekonomiska läge.
Sverige är, liksom Bolivia, ett land som är mycket rikt på metall, malm och mineral, men
sammansättningen ser lite annorlunda ut. Precis som i Bolivia finns det koppar, silver, guld
och zink i Sverige, men i Sverige finns även en annan viktig resurs; järnmalm. Järnmalmen
används till att producera järn och stål, som är stora exportvaror och även används inom
landet till exempel till byggnader, fordon och elektronik. Järn och stål är viktiga varor inför
framtiden, precis som litiumet som finns i Bolivia.
Precis som man i Bolivia planerar att utöka litiumframställningen i framtiden, planeras
det i Sverige att utöka malmbrytningen, och enligt en artikel från Sveriges Radio är det troligt
att vi, om 15 år, har dubbelt så många gruvor jämfört med idag i landet. Att man utökar
brytningen innebär fler jobb, vilket är positivt för staten eftersom det tjänar på att ha många
som arbetar (ger mer skattepengar in) och färre som går på bidrag (staten betalar ut bidraget).
Det innebär också pengar in till staten om det är statliga gruvor som går med vinst. Och ju
mer pengar staten har, desto mer kan det satsa på till exempel vägar eller utbildning.
Däremot påverkar gruvorna miljön negativt. Man spränger i berggrunden för att få fram
mineralerna, och detta skapar sår i bergen som aldrig kommer att läka. Restprodukterna,
gruvavfallet som inte är just den önskade mineralen, måste också förvaras någon stans, och
detta påverkar naturen runtomkring där man dumpar avfallet; näringsbalansen i marken störs
när det läggs ett tjockt lager underjordiskt avfall på den, och växter tar tid på sig att hitta
tillbaka. För att få fram litium i Bolivia behövs dock inte så djupa utgrävningar som för
järnmalmen i Sverige, då litiumsaltet ligger direkt på landytan.
Dessutom måste mineralerna transporteras från gruvorna, och detta sker oftast med
lastbilar som drar diesel eller bensin. Bränsleförbrukningen ger två stora negativa
konsekvenser. Man använder mycket olja, som är en icke förnybar råvara (den nybildas, men
så pass sakta att den räknas som icke förnybar, det tar ungefär hundra tusen år för ny olja att
bildas från multnande kroppar och växter), och den kommer då att ta slut snabbare.
15
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Förbränningen av olja orsakar också koldioxidutsläpp, som förstärker växthuseffekten på
jorden.
Att Sverige är ett mycket rikare land än Bolivia gör det lättare att bygga nya gruvor. En
gruva koster mycket pengar att konstruera, och eftersom Bolivias ekonomi är så pass dålig är
det en enorm investering för landet. Dock ligger litiumet till stor del mycket ytligt på
saltfälten, så det blir inte samma utgift för att få en möjlighet att ta fram litium som järnmalm.
Utgifterna för gruvorna i Sverige kommer därför förmodligen att bli högre, men eftersom
Bolivia är fattigare kan det ha ungefär samma påverkan på den totala statliga ekonomin i alla
fall, procentuellt sett.
Jobben som skapas av att gruvorna byggs kommer, förutom att ge staten pengar, ge en
rikare befolkning, speciellt i det fattiga Bolivia. Arbetslösheten är ganska lika i de båda
länderna (det finns olika siffror överallt, men båda länderna har omkring 7 % arbetslöshet
bland arbetsföra), så det finns ett stort behov av jobben i bägge länderna. Ofta blir
levnadsstandarden högre när arbetslösheten sjunker och fler får lön, till exempel är
undernäringen hög i Bolivia och mer pengar gör att fler får råd att köpa mat. Dessutom kan
högre inkomster för föräldrar minska frånvaron i skolan, eftersom många bolivianska barn
tvingas stanna hemma och arbeta, eftersom familjen är fattig och i behov av mer arbetskraft,
även om det råder skolplikt i landet.
Arbetsförhållandena i gruvorna, i Bolivia (t.v.), jämfört med i Sverige (t.h.)
Arbetsförhållandena i en gruva i Bolivia är, jämfört med Sverige, betydligt sämre,
speciellt ur säkerhetsaspekten. Detta är till stor del på grund av den låga nivån av
industrialisering i landet, som i sin tur beror på den dåliga ekonomin i landet. Den låga
säkerheten, till exempel dålig stöttning av gångar, ökar risken för ras, och dödsfall är inte
ovanliga i gruvorna. I Sverige däremot är säkerheten mycket viktig, och innan man gräver gör
16
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 man noggranna geologiska undersökningar för att tidigt upptäcka svagheter i berggrunden och
minska risken för ras och olyckor.
Olja och naturgas
I Bolivia finns stora reserver av naturgas och olja. Det mesta av Bolivias olja och gas går
till export, främst till Brasilien, och intäkterna från främst gasen, men även inräknat oljan, står
för nära hälften av alla landets exportintäkter. Landet är självförsörjande på elektricitet och
producerar mycket mer olja än de behöver, och till elektricitetsframställning används förutom
olja mest vattenkraft. Oljan är ett effektivt sätt att få energi på, eftersom lite olja ger mycket
värmeenergi, men förbränningen av oljan är allt annat än miljövänlig. Bland annat släpps
gaser ut som bidrar till växthuseffekten, till exempel koldioxid. Växthuseffekten bidrar till att
öka jordens medeltemperatur, och ju mer det höjs, desto fler problem får vi med miljön.
Några exempel på vad växthuseffekten orsakar är att öknar breder ut sig allt mer runt
ekvatorn, samt att isbergen smälter vid polerna.
De flesta oljeresurserna har under omkring ett decennium varit ägda av utländska företag
men som för några år sedan tagits tillbaka av den bolivianska staten. Detta eftersom landet
knappt tjänade något på oljan (ca en femtedel av företagens inkomster gick till Bolivia). Nu
går mycket mer pengar till staten och befolkningen eftersom det inte finns några externa
företag som också ska göra en vinst på inkomsterna från oljan. Mer pengar till staten och
befolkningen innebär att statens budget kan bli mer generös mot folket i till exempel
utbildning, bidrag eller vägbyggen, men även lägga pengar på miljön, till exempel i
miljötänkande och forskning kring miljön.
I Sverige finns inte mycket olja, men här finns i stället vatten- och kärnkraft som till stor
del (ungefär 90 %) används till att framställa elektricitet. Detta eftersom det finns både bra
vattendrag där det lönar sig att använda vattenkraft, samt att Sverige har ganska mycket uran i
berggrunden, vilket är ett grundämne man kan använda i kärnkraft (inom den svenska
kärnkraften används drygt en tredjedel uran).
Till skillnad från Bolivia, där man producerar mycket elektricitet från förbränning av olja,
är den svenska elektricitetsproduktionen (både kärnkraft och vattenkraft) ur utsläpps- och
föroreningssynpunkter mycket mer miljövänlig. Även om själva upptagningen av uranet inte
är så miljövänlig får man ut väldigt mycket ren energi, helt utan utsläpp, ur ett kärnkraftverk.
17
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Precis som olja är uran (och andra grundämnen som används i kärnkraften) en icke-förnybar
resurs, vilket innebär att det inte går att förnya det inom en överskådlig framtid. Det betyder
att om, eller när, de är slut måste vi ha andra sätt att producera elektricitet. Därför är
vattenkraften mycket bra, eftersom vattnet aldrig kommer att ta slut är det en outtömlig
energikälla och en värdefull investering inför framtiden.
Att oljan finns i så stora mängder i Bolivia gör att det skapas mycket jobb. Det skapas
arbeten på själva oljefälten, men produktionen av oljan tar inte slut där utan jobb finns även i
till exempel transporter av oljan och för geologer som ska ta reda på nya ställen att borra på. I
Sverige ger kärn- och vattenkraften samma effekt, och detsamma gäller för Bolivias
vattenkraft. Att fler människor har jobb, och färre är arbetslösa, ger en i allmänhet kunnigare
och mer välutbildad befolkning, eftersom man ofta måste kunna vissa saker runt omkring sin
arbetsuppgift som till exempel skriva och läsa. Minskad arbetslöshet minskar dessutom
fattigdomen, eftersom fler och fler får lön. På lönerna som betalas ut betalar både företaget
och de anställda skatt till staten, vilket ger staten ännu mer pengar från oljan.
Dock är en nackdel med att jobba på de bolivianska oljefälten att arbetet kan vara farligt.
Till skillnad från det högindustrialiserade Sverige där säkerheten på arbetsplatser nästan alltid
mäts, analyseras, diskutaras och utreds, är säkerhetsnivån i Bolivia inte alltid speciellt hög. I
Sverige kontrolleras det att man inte arbetar för många timmar, men i Bolivia kan
arbetsdagarna bli mycket långa, vilket sliter på folket och faktiskt även sänker
medellivslängden lite, eftersom hårt arbetande människor blir slitna1. I Bolivia finns, precis
som i Sverige, fackföreningar, och även lagar som ger de arbetande vissa rättigheter. Ändå är
det mycket hårdare i Sverige på att dessa lagar följs.
Även om Sverige inte använder så mycket olja till elektricitetsframställning går de allra
flesta transportfordon på antingen bensin eller diesel, och till detta behövs ämnen man får ut
från olja. Olja behövs även till andra saker, som till exempel asfalt. Därför behöver Sverige
importera mycket olja från utlandet, främst Norge, Danmark och Ryssland. Dessa länder
ligger ganska nära Sverige, så en stor del av transporten sker via pipelines vilket är ett
förhållandevis miljövänligt transportsätt, i alla fall ut växthusgasutsläppssynpunkt, jämfört
med stora, tunga oljetransportfartyg. Bolivia däremot behöver endast importera diesel, annars
finns vad som behövs i oljeväg redan inom landet. Detta är mera miljövänligt, då
transporterna minskar.
1
http://www.dn.se/nyheter/sverige/overskott-­‐pa-­‐man-­‐om-­‐fyra-­‐ar, 2012-­‐02-­‐16 18
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Medellivslängd och åldersfördelning
I Bolivia låg medellivslängden år 2009 på 68 år för kvinnor, samt 64 år för män
(genomsnitt 66 år). I Sverige låg siffran 2009 på 83 år för kvinnor och 79 år för män (81 år i
genomsnitt). Att Bolivia har en så mycket lägre medellivslängd beror på flera olika saker. Till
exempel har Bolivia sämre sjukvård och vaccin än Sverige, eftersom Sverige är ett rikare och
mer industrialiserat land med mer kunskap och ekonomiska resurser inom sjukvården. Bolivia
har dessutom högre andel av svält bland invånarna än Sverige, något som troligen beror till
största delen på fattigdom, att många människor inte har råd men mat. Dessutom gör de hårda
arbetsförhållandena i Bolivia, speciellt tillsammans med matbristen, att människor blir slitna
och får skador som gör att de inte lever lika länge. Men medellivslängden i Bolivia ökar
ganska snabbt nu, bland annat beroende på att nya mediciner och nytt vaccin kommer till
landet. I Sverige ökar inte medellivslängden lika snabbt längre, men det som främst gör att
den ökar är minskad dödlighet bland äldre (65+ år), på grund av mer forskning inom
sjukvården, på till exempel hjärt-kärlsjukdomar. Så i både Bolivia och Sverige spelar
sjukvården stor roll i hur länge människor lever.
Om man jämför mellan två befolkningar med samma födelse- och dödstal samt
utvandringstal, men med olika medellivslängd, ger en befolkning som i genomsnitt lever
längre en större befolkning. Detta kräver till exempel att landet producerar mer mat, och att
det finns fler platser inom exempelvis sjukvården, men detta bör inte vara ett problem
eftersom landet genom en större befolkning också ges fler arbetsföra människor. Alltså skapar
en större befolkning fler jobb, och fler som arbetar ger mer pengar till landet eftersom landet
tjänar på företag och privatpersoner som betalar skatt, till exempel genom löner. Genom ett
rikare land får befolkningen ofta bättre förutsättningar, till exempel bättre utbildning. Med ett
rikare land kan man också ha råd med mer forskning på miljön, samt råd att ta fram
miljövänliga varor. Men om befolkningsmängden ökar betyder det ofta att både
industriproduktion och transporter ökar. Detta är inte bra för miljön, då mer industri använder
mer av jordens resurser, som vi redan använder för mycket av för att kunna ge en god
livskvalitet till kommande generationer2. Risker finns att icke förnybara resurser som till
exempel metaller och olja en dag tar slut. Omkring halva vår miljöpåverkan kommer av
livsmedel, transporter och bostäder, och alla dessa faktorer påverkas starkt av hur många
2
Europeiska Kommissionen, http://ec.europa.eu/news/environment/111017_sv.htm 19
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 människor det finns. Om befolkningsmängden ökar till exempel genom att människor i
genomsnitt lever längre, belastas alltså miljön mera på grund av det. För människorna som
lever i ett land där befolkningsmängden ökar kan det bli mer konkurrens om till exempel
arbeten och boyta. I både Bolivia och Sverige är arbetslösheten redan förhållandevis hög, så
mer konkurrens om detta kan vara negativt, men i allmänhet behövs en viss konkurrens om
jobb i alla länder, eftersom man då får ett visst underlag att välja från, och man får på det
sättet (mer) kvalificerade arbetare till olika arbetsuppgifter. Varken Bolivia eller Sverige är
dock särskilt tätbefolkade, så problem med yta att bo på är ännu inget problem (även om det
Befolkningspyramid för Bolivia (vänster) och Sverige (höger) 2010. T. v. män, t.h. kvinnor. Åldern är angiven i mitten.
är så att befolkningen är väldigt olika koncentrerad i båda länderna, i Sverige är det mycket
mer tätbefolkat i söder, och i Bolivia bor de flesta på Altiplano – de flesta bor alltså där det är
lättast att bo, om man ser till faktorer som till exempel klimat och hur lätt det är att odla), men
naturen påverkas ändå av att det byggs mer hus, vägar och fabriker, med mera, när
befolkningen ökar.
En tydlig bild av åldersfördelningen i Bolivia kan fås genom att titta på diagrammet på s.
9, och där kan man se att skillnaden mellan varken antal, eller ålder, på män och kvinnor inte
är speciellt stor. Kvinnor blir generellt lite äldre, men skillnaden till männens ålder är inte
stor. Detsamma gäller för Sverige. Det är oklart vad detta beror på, men det finns teorier om
att det är för att män utför farligare uppgifter som har högre skaderisk, samt att de arbetar
hårdare och att deras kroppar därför slits ut fortare. En teori om att detta beror på att männen
får brist på testosteron finns också. Men den största skillnaden mellan ländernas
åldersfördelning är att så många dör i ung ålder i Bolivia. Den höga barnadödligheten i landet
20
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 beror främst på olika sjukdomar. I Sverige finns helt andra mediciner och vaccin mot
sjukdomar än vad som finns i Bolivia.
Barn och ungdomar kostar samhället pengar, till exempel behöver de utbildning och
skolgång är obligatorisk i både Bolivia och Sverige. Det är först när man som vuxen har ett
jobb, som man börjar tjäna in dessa pengar till staten igen. En väldigt stor del av Bolivias
befolkning dör innan de hunnit få ett jobb, vilket kostar landet mycket pengar. Människorna i
landet påverkas av detta, eftersom när landet blir fattigare blir ofta även människorna
fattigare. Dessutom blir det en ond cirkel, utvecklingen bromsar upp sig själv; ju fattigare ett
land blir, desto mindre pengar kan budgeteras till exempelvis sjukvård och utbildning, och ju
mindre pengar som finns desto mindre forskning läggs på sjukvården och desto sämre blir
utbildningen, vilket medför att det tar längre tid att minska barnadödligheten. Men det går
framåt, och det syns också på befolkningspyramiden; man kan se att fler barn överlever
eftersom det blir en liten utbuktning vid ca
20-25 års ålder där fler unga överlevt. För att
illustrera detta tydligare, visar diagrammet
till höger en befolkningspyramid för Bolivia
år 2000. På detta diagram syns ingen
utbuktning, och det beror på att något som
räddar många barns liv (till exempel ett
vaccin eller en behandling mot en allvarlig
sjukdom) uppfanns eller kom till landet efter
år 2000.
Den demografiska transitionsmodellen är en modell för ett lands befolknings utveckling.
Kortfattat kan man säga att den första fasen är höga födelsetal och höga dödstal (låg
befolkningsökning), den andra fasen är fortsatt höga födelsetal men minskande dödstal, till
exempel på grund av utvecklad sjukvård/nya vacciner (hög befolkningsökning), fas tre
innebär minskande födelsetal och låga dödstal, ofta på grund av att preventivmedel och
kunskap om familjeplanering når in i landet (minskande befolkningsökning). I den fjärde
fasen har födelsetalen stabiliserats, låga födelse- och dödstal, alltså låg befolkningsökning.
Om man tittar på den demografiska transitionsmodellen placeras Bolivia i fas tre, eftersom
dödstalen nu är låga, och födelsetalen minskar i takt med ökad kunskap. Sverige däremot är i
fas fyra, med låga födelse- och dödstal. Det beror på att Sverige är ett högt industrialiserat,
rikt land med bra vård och goda levnadsförhållanden. I Bolivia är läget nästan det motsatta,
21
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 men precis som befolkningspyramiderna visar håller detta på att förbättras och dödligheten är
numera ganska låg även om det fortfarande föds många barn.
En anledning till att födelsetalen är så höga när dödstalen är höga, i fas ett, är att folk
påverkas av att så många av deras barn dör i ung ålder. För många är det en nödvändig
säkerhet att ha åtminstone ett av sina barn kvar för att ta hand om dem när de blir gamla. Helst
ska det också vara en man, och får familjen många flickor innan det blir en pojke kan det bli
väldigt många barn. När sedan dödstalen sjunker tar det ofta ett tag innan människorna förstår
att inte lika många barn längre dör, vilket ger den stora befolkningsökningen som, även om
den är på väg ner, finns i Bolivia idag.
22
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 Källförteckning
Böcker och uppslagsverk
Bolivia. (1990) Nationalencyklopedin. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB
Bolivia. (2004) Aha. Band 1. Stockholm: Bertmarks Förlag AB
Bolivia. (2007) World Book Encyclopedia of People and Places. Band 1. Chicago: World Book Inc
Bolivia. (2009) The World Book Encyklopedia. Band 2. Chicago: World Book Inc
Daleke, Pia (red), Länder i fickformat nr 711 Bolivia (2010) Stockholm: Utrikespolitiska Institutet
Hjelmstedt, Margareta m fl (red), Almqvist & Wiksells Storatlas (2003) Uppsala: Almqvist & Wiksell
Thorstensson, Per m fl, Sol 3000 Geografi 7 (2000) Stockholm: Natur och Kultur
Thorstensson, Per m fl, Sol 3000 Geografi 9 (2004) Stockholm: Natur och Kultur
Internet
Landguiden
http://www.landguiden.se  länder  Bolivia
[2012-01-15]
Geografi.nu
http://www.geografi.nu/bolivia.php
[2012-01-15]
Boliviabella
http://www.boliviabella.com/geography.html
[2012-01-15]
Illustrerad Vetenskap
http://illvet.se/fraga-oss/varfor-ar-det-kallt-pa-hoga-hojder
[2012-01-15]
Globalis
http://www.globalis.se/index.php/Laender/Bolivia
[2012-01-15]
Nations Encyklopedia
http://www.nationsencyclopedia.com/geography/Afghanistan-to-Comoros/Bolivia.html
[2012-01-19]
ZONU
http://www.zonu.com/bolivia_maps/Vegetation_Map_Bolivia.htm
[2012-01-21]
Naturskyddsföreningen
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Faktadokument/vaxter_och_djur_i_tropi
sk_skog.pdf
[2012-01-21]
United Nations Development Programme
http://hdrstats.undp.org/en/countries/profiles/BOL.html
[2012-01-23]
SLU
http://info1.ma.slu.se/IMA/Publikationer/internserie/2001-20.pdf
[2012-01-27]
The Cutting Edge News
http://www.thecuttingedgenews.com/index.php?article=12325
[2012-01-27]
Svenska Dagbladet
http://www.svd.se/naringsliv/bolivias-salta-styrka_2785301.svd
[2012-02-06]
23
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 SO-rummet
http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/varldens-lander-samhallskunskap/central-ochsydamerika-samhallskunskap/bo
[2012-02-06]
SIDA
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Latinamerika/Bolivia/Lar-kanna-Bolivia/
[2012-02-06]
Sveriges Radio
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2827&artikel=1250291
[2012-02-06]
Latinamerika.nu
http://www.latinamerika.nu/okad-arbetsloshet-vantas-i-bolivia
[2012-02-07]
SGU
http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/utredning_malm-och-mineraltillgangar.pdf [2012-02-08]
Sveriges radio
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=4120823
[2012-02-10]
Dagens Nyheter
http://www.dn.se/ekonomi/elskolan/vattenkraft-och-karnkraft-ger-sverige-el
[2012-02-11]
Vattenfall
http://www.vattenfall.se/sv/uran.htm
[2012-02-11]
The World Bank
http://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.LE00.MA.IN
[2012-02-11]
The World Bank
http://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.LE00.FE.IN
[2012-02-11]
Statistiska Centralbyrån
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____321874.aspx
[2012-02-11]
Forum Syd
http://www.forumsyd.org/upload/tmp/skrifter/Varlden.pdf
[2012-02-12]
Utbildningsstyrelsen
http://www04.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/geografi/geografi3/sidor/befolkning/befolkning
.htm
[2012-02-12]
Europeiska kommissionen
http://ec.europa.eu/news/environment/111017_sv.htm
[2012-02-12]
Nyttigt
http://www.nyttigt.eu/darfor-lever-kvinnor-langre-an-man/
[2012-02-12]
World Book Online
http://www.worldbookonline.com/digitallibraries/livinggreen/search?st1=%22Soil&gr=Welcome+Ies+Link
%C3%B6ping%21
[2012-02-16]
World Book Online
http://www.worldbookonline.com/digitallibraries/livinggreen/article?id=ar836812&st=%22soil
[2012-02-16]
Bildkällor
24
Länderanalys: Bolivia, Amanda Pettersson 9C 2012-­‐02-­‐16 http://www.boliviabella.com/images/bolivia_facts_geography_map_topography.gif
[2012-01-15]
http://www.travelhappy.com/img/precipitation_bolivia_la_paz_lpb.gif
[2012-01-18]
http://www.dannyzeff.com/schooltoolsclassic/enviro/wind.h2.jpg
[2012-01-19]
http://www.paho.org/Images/DD/AIS/Pyramid_Bolivia_eng.gif
[2012-01-21]
http://imageshack.us/photo/my-images/641/populationpyramidphp.jpg/
[2012-01-25]
http://www.treorchy.net/magazine/Amazon1.jpg
[2012-02-01]
25