Transcript Program i pdf - Vetenskapsrådet

VÄLKOMMEN TILL
RESULTATDIALOG 2014!
Årets program innehåller totalt 49 projektpresentationer. Utöver de
forskningsprojekt som fått finansiering från Vetenskapsrådet, presenteras
även projekt från Högskolan i Jönköping samt SKOLFORSK.
I bifogat program kan du läsa mer om samtliga projekt. Här finner
du även ett sessionsschema, med tid och plats för de olika punkterna.
20–21 november 2014
Plats: Högskolan i Jönköping
Arrangör: Vetenskapsrådet i samarbete med Högskolan i Jönköping
#resultatdialog
DAG 1: TORSDAG 20 november
9:00 –
REGISTRERING (Arkaden)
10:00 – 10:15
INLEDNINGSTALARE
Anita Hansbo, rektor Högskolan i Jönköping och Eva Björck, huvudsekreterare på Vetenskapsrådet, hälsar
välkomna.
Plats: HJ-Aulan
10:15 – 11:00
KEYNOTE SPEAKER
Petter Aasen, professor i utbildningsvetenskap och rektor vid Högskolan i Buskerud och Vestfold i Norge samt
ordförande för utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskapsrådet.
Titel: Framtidens skola – på vetenskaplig grund
Plats: HJ-Aulan
11:00 – 11:30
KAFFE (Arkaden)
11.30 – 13.00
SESSION A
Pass A1 (Hc114 lärosal)
Modereras av Robert Gunnarsson
Pass A2 (Vistasalen)
Modereras av Monica Nilsson
Pass A3 (Tvetasalen)
Modereras av Elsie Anderberg
Pass A4 Skolforsk (HJ-aulan)
Modereras av Mats Miljand
• Köttkonsumtion – ett ämne för
skolans miljöundervisning
• Kunskap i förvaltning av fiske –
behövs det?
• Låg tilltro bland elever att skolan
kan lösa konflikter
• På spaning efter framtidens medborgare i tre länder
• Svenskämnets tre inneboende
svårigheter
• God effekt av fonologisk träning
vid 4 års ålder
• Att bli en sån som läser
• Dubbla informationskällor – ökad
eller minskad förståelse
• Vilken kunskap kan skapas via systematiska forskningsgenomgångar?
• Finns format för kartläggning som
är tillämpbara inom utbildningssektorn?
• Hur gör man en relevant och praktiskt användbar kunskapsöversikt?
• Vad kan vi lära av internationella
jämförelser av skolresultat?
13:00 – 14:00
REKTORSLUNCH (EU-salen)
14:00 – 15:30
SESSION B
Pass B1 (Tvetasalen)
Modereras av Cecilia Lundholm
Pass B2 (Vistasalen)
Modereras av Stephan Rapp
Pass B3 (Hc114 lärosal)
Modereras av Monica Nilsson
Pass B4 Skolforsk (Västbosalen)
Modereras av Karin Hermansson
• Att börja skapa strukturer i matematik
• Mot en förståelse för hur barn lär
matematik i förskolan
• Lärares gemensamma kunskapsproduktion
• Hur forskningen kan göras användbar för lärare
• Att författa sig själv som fritidspedagog/grundlärare fritidshem
• Rör(l)iga normer – att förstå och
utmana segregering och klass i
• Att skriva för att lära i digitala
miljöer
• Läsning på riktigt och på låtsas
• Visualiseringar kan kommunicera
molekylär livsvetenskap
• Vad kan vi lära av forskning om
förskola?
• Vad lär vi genom forskningen om
barns tidiga läsning och skrivning?
• Vad betyder egentligen begreppet
inkludering?
15:30 – 16:00
KAFFE (Arkaden)
16:00 – 17:30
SESSION C
Pass C1 (Hc114 lärosal)
Modereras av Stefan Engberg
Pass C2 (Vistasalen)
Modereras av Stephan Rapp
Pass C3 (Tvetasalen)
Modereras av Elsie Anderberg
Pass C4 Skolforsk (Västbosalen)
Modereras av Cristina Robertsson
• ”Här håller vi inte på med genus,
här håller vi på med naturvetenskap”
• Yngre elevers och förskolebarns
förståelse av illustrationer
• Skissande av framtida interaktion
• Betyg har ingen generell effekt på
lärandet
• Lärande och kunskapsbildning i
expertteam
• En skolas språkpolitik påverkas av
elevgruppens sammansättning
• Språkmiljön i förskolan
• Nationell förskola med ett mångkulturellt uppdrag
• Lekvärldar – en gemensam fantasivärld för barn och pedagoger
• Vad kännetecknar en rik matematikundervisning?
• Vad är formativ bedömning enligt
svensk och internationell forskning?
• Betyg på betyg
19:00 –
MINGEL OCH MIDDAG FÖR MEDVERKANDE OCH ANMÄLDA
Plats: EU-salen (föranmälan krävs)
DAG 2: FREDAG 21 november
09.00 – 10.30 SESSION D
Pass D1 (Vistasalen)
Modereras av Hans Albin Larsson
Pass D2 Lärmiljöer (Hc114 lärosal)
Modereras av Tomas Kroksmark
Pass D3 Skolforsk (Tvetasalen)
Modereras av Ingrid Carlgren
Pass D4 Skolforsk (Västbosalen)
Modereras av Mikael Alexandersson
• Nyanlända elevers lärande är i
behov av genomtänkta modeller
• Skolinspektion – europeisk policy
och svensk praktik
• Skolinspektionens begränsningar
som politisk problemlösare
• Gymnasieelever positiva till
mångkultur
• Lektioner i motvind. Om skola för
unga på institution
• Framgångsrika lärmiljöer som
handlingsnät
• Idrott och hälsa – ett ämne för
lärande?
• Transformation, interaktion eller
kunskapskonkurrens?
• Vilka frågor ställer lärare som
själva forskar?
• Vad innebär praktiknära skolforskning i Sverige?
• Vad innebär forskningsbaserad
lärarutbildning?
• Forskning och policy – vilka
modeller för samspel finns?
• Vilka är policyinitiativen till en
skola på vetenskaplig grund?
10.30 – 11.00
KAFFE (Arkaden)
11.00 – 12.00
AVSLUTANDE SAMMANFATTNINGAR OCH REFLEKTIONER
Roger Säljö, professor i pedagogik och dekan vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Roger är också föreståndare för Linnécentret för forskning om lärande och medier vid Göteborgs
universitet.
Rubrik: Utbildningsvetenskap – en början och en spännande framtid
Plats: HJ-Aulan
medverkande projekt
Session A. Torsdag 20 november 11.30–13.00
Pass A1 modereras av Robert Gunnarsson
Lokal: Hc114 lärosal
Köttkonsumtion – ett ämne för skolans miljöundervisning?
Ulrica Stagell, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping
En viktig aspekt i utvecklingen av elevers handlingskompetens för hållbar utveckling är kännedom och kunskap om olika handlingsalternativ. Genom enkäter och intervjuer har Grön Flagglärares och instruktörers syn på lämpligheten av att inkludera olika påverkanshandlingar i undervisning undersökts. Även om resultatet visar att båda grupperna ansåg det lämpligt att ta upp
många handlingar i undervisningen sågs också skillnader. Medan lärare tenderade att förklara
potentiellt kontroversiella handlingar, till exempel att minska köttkonsumtionen, som olämpliga
genom att hänvisa till frågorna som privata, ansåg instruktörerna i större utsträckning frågorna
som lämpliga utgångspunkter för utvecklande diskussioner. Två handlingar som syftar till att
medverka till strukturella lösningar på samhällsnivå ansågs olämpliga av båda grupperna. Betydelsen av lärares förhållningssätt till att inkludera olika handlingar i undervisningen kommer att
diskuteras i relation till skolans demokratiuppdrag.
En presentation från Högskolan i Jönköping.
Kunskap i förvaltning av fiske – behövs det?
Cecilia Lundholm, Stockholms universitet
Vilken ekologisk kunskap utvecklar yrkesfiskare och på vilket sätt sker det? Vilken kunskap
används vid beslut i så kallad samförvaltning då förvaltning sker tillsammans med brukarna?
Och hur hanteras olika synsätt på fiskeresursen och ekosystemet när olika intressegrupper finns
representerade?
Resultaten från det här projektet om fiskares kunskaper pekar på något nytt – den ekologiska kunskapen innebär en systemförståelse (av struktur och dynamik) och därmed en
förståelse av ekosystemets komplexitet och den komplexitet som gäller också för fisk och
förändring av bestånd.
I projektet undersöktes också dialoger mellan fiskare, forskare och personal från länsstyrelsen i ett samförvaltningsprojekt om Vättern och fisket under fyra år. Med fokus på deltagande
och analys av aspekter som tillträde, talesrätt och inflytande visar resultaten på flera orsaker
som innebar att dessa brukarsamtal blev framgångsrika, så som god kunskap om samtalsledning och ekonomiska resurser som innebar möjlighet att delta på mötena.
Vad gäller beslutsfattande och gemensam syn (’shared understanding’) på naturresurser och
problem visar resultaten hur bättre förvaltningsbeslut kan tas baserad på kunskap som dessa
olika grupper har men också på svårigheter som har med osäkerhet att göra som rör ekosystem
och fisk samt osäkerhet rörande vetenskaplig kunskap och hur den ska tolkas.
Projekttitel: Ekologisk kunskap och hållbart resursutnyttjande. Vikten av kunskapsbildning för
kapacitet att hantera förändring i samförvaltning av naturresurser.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass A2 modereras av Monica Nilsson
Lokal: Vistasalen
Låg tilltro bland elever att skolan kan lösa konflikter
Antoinette Hetzler, professor i sociologi, Lunds universitet
Elever i årskurs 9 saknar tilltro till existerande metoder att lösa konflikter i skolan och undviker
att använda dem. Eleverna upplever att de själva följer skolans regler, men de var mer tveksamma
till om detta gällde deras klasskamrater. En misstro som påverkar konflikterna mellan elever.
Detta visar en studie av 717 elever från åtta skolor i skilda socioekonomiska miljöer. Intervjuer
med skolledningar visar en avsaknad av tilltro till Skolinspektionens förmåga att lösa konflikter.
Analysen av 350 avgjorda fall vid Skolinspektionen/BEO visar att många föräldrar löser fall
själva genom att eleven byter skola. Skolledningen vill lösa konflikter genom att begära diagnosutredning av eleven och skylla på resursbrist. Skolinspektionens riktade tillsynsbesök ses
som både jobbig och meningslös av skolor med många problem. Trots en påfallande entydig
bild av upplösningen av tilltro i dagens skolmiljö har elevernas rättigheter trängt sig in i skolans vardag, dock med ej avsedda konsekvenser.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
På spaning efter framtidens medborgare i tre länder
Annika Rabo, Stockholms universitet
Hur gestaltas framtidens medborgare i läromedel i samhällsorienterande ämnen i skolor i Libanon, Turkiet och Sverige? I detta projekt har material och resultat från ett land använts för att
reflektera över framtidens medborgare i ett annat. Dessa medborgare ska leva i en globaliserad
värld präglad av migration och mångkultur. Utbildningen i de tre länderna ger inte goda verktyg
för detta. I Libanon hittar vi medborgare som är öppna mot världen men instängda i sina egna
politiska eller religiösa grupper. Skolan både speglar och bidrar till detta. I Turkiet är civilsamhället starkt pådrivande i utbildningsdebatter och reformer för att göra skolan mindre blind för
etniska och religiösa olikheter i landet. I svenska kursplaner lyfts visserligen mångkultur och globala perspektiv fram. Dock finns en odefinierad svenskhet som en grundläggande men outtalad
utgångspunkt i kursplaner och läromedel.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Svenskämnets tre inneboende svårigheter
Ylva Lindberg och Elisabeth Sandblom, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i
Jönköping
Svenskan i skolan kan sägas bestå av tre svårigheter: genrer, progression, och mångfald. Genremängden gör det svårt för lärare att lotsa elever till en förståelse för hur språk fungerar
beroende på situation, syfte, mottagare och medium. Vår undersökning av argumenterande
texter på högstadiet och gymnasiet visar att fokus bör ligga på funktionalitet och flexibilitet
– genreegenskaper och språkets många möjligheter att realisera dessa. Det andra problemet
utgörs av brister i progression inom skrivande. Varför kan så få elever i årskurs 7 argumentera?
Och varför är progressionen i skriftlig argumentation så dålig på gymnasiet? Ett intensivare
arbete med ett gemensamt metaspråk för textarbete och för språkliga medel är nödvändigt.
Det tredje problemet, mångfalden inom elevgrupper, är svårhanterat men ger samtidigt nya
möjligheter. Alla elevgrupper har kompetenser som genom arbete över gruppgränser skulle
kunna främja andra elevers skrivinlärning.
En presentation från Högskolan i Jönköping.
Pass A3 modereras av Elsie Anderberg
Lokal: Tvetasalen
God effekt av fonologisk träning vid 4 års ålder
Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet
Det är möjligt att med god effekt träna fonologisk medvetenhet i fyraårsåldern vilket påverkar
den tidiga läsinlärningen för barn som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Detta
visar resultaten från en omfattande longitudinell interventionsstudie. Studien visar också att
icke-verbal problemlösningsförmåga och arbetsminne har mycket högt samband med den tidiga fonologiska medvetenheten, liksom att den har en hög grad av stabilitet över tid. Uppföljningen av barnen upp till och med åk 4 fortsätter inom ramen för ett nytt projekt.
Fonologisk medvetenhet är central för barns möjligheter att tillägna sig läsfärdigheter. Den
innebär medvetenhet om språkets ljudmässiga uppbyggnad, och utvecklas i allmänhet spontant
i fyraårsåldern. Tidigare forskning på barn i 5 – 6 års ålder har visat att det är möjligt att träna
fonologisk medvetenhet, och ett syfte med projektet var att undersöka effekter av träning vid
4 års ålder. Ett annat syfte var att undersöka utvecklingen av fonologisk medvetenhet och vilka
förmågefaktorer som påverkar denna.
Projekttitel: Läsinlärningens grunder: individuella differenser, utveckling och träning
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Att bli en så’n som läser
Catarina Schmidt, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping
Det är viktigt att arbeta aktivt kring texter i skolan. Det kan handla om samtal om böckers
innehåll eller att göra barn delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion med syftet att
stödja barns skriftspråkliga lärande. Detta framkommer bla i en etnografisk studie där nio barn
följts från årskurs 3-5, i ett flerspråkigt sammanhang i Sverige.
I fokus är de olika textorienterade aktiviteter som de involveras i, i och utanför skolan. Med
utgångspunkter i New Literacy Studies och Critical Literacy visar resultatet att de repertoarer kring kodning, funktionellt användande och meningsskapande kring texter, som barnen
involveras i, oftast inte stödjer varandra. Här pekar resultatet på att balansen mellan form och
innehåll behöver avvägas samt att repertoarer som stödjer kritisk granskning av texter behöver integreras.
En presentation från Högskolan i Jönköping.
Dubbla informationskällor – ökad eller minskad förståelse
Mona Holmqvist Olander, Göteborgs universitet
Personer med dyslexi har lättare att lära sig om de tidigt får en global överblick, det vill säga
en helhetsinspektion, av undervisningsmaterialet. Denna strategi främjar lärandet uttryckt i
högre andel korrekta svar på frågor om innehållet, visar denna studie.
Deltagare utan dyslexi använder global överblick i högre grad än deltagare med dyslexi som
även uppvisar ett slumpartat ögonrörelsebeteende medan personer utan dyslexi bearbetar materialet systematiskt. Materialet med bild och text minskar förståelsen av informationen för
personer med dyslexi uttryckt i lägre andel rätt svar på experimentets frågeställningar om
innehållet. Slutligen framkom att skillnader i utformningen av bilden påverkar ögonrörelsemönstret genom att en avvikande eller icke-förväntad bildkomposition uppmärksammas i
högre grad av deltagarna i båda grupperna.
Syftet med projektet var att studera på vilket sätt texter med bilder bidrar till eller hindrar
förståelse av informationen för personer med dyslexi.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass A4 SKOLFORSK modereras av Mats Miljand
Lokal: Västbosalen
Vilken kunskap kan skapas via systematiska forskningsgenomgångar?
SKOLFORSK: Tine S. Prøitz, Dr. polit., Høgskolen i Buskerud og Vestfold (HBV), Norge
Projektet har till syfte att undersöka olika modeller och koncept som används för kartläggning
och sammanställning av forskningsresultat inom utbildningssektorn. Olika internationella perspektiv på kartläggningar och praktiskt användbara sammanställningar för spridning av forskningsresultat och kunskap om vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt lyfts fram.
Data inhämtas med hjälp av litteraturgenomgång av internationellt publicerade artiklar
samt web-analys av internationella aktörers arbete i sex olika länder varav hälften är icke-anglosaxiska. Denna analys utgör grund för att identifiera tre fall för mer ingående undersökning
genom besök och intervjuer. Dessutom ingår dokumentanalys av ett urval av kartläggningar
och sammanställningar av forskningsresultat.
Preliminära resultat av studien är att det finns stor variation i arbetet med att sammanställa
forskningsresultat inom området. Många aktörer arbetar i nära relation med praxis exempelvis med lokala skolmyndigheter, skolledare och lärare. Denna aktörstyp finns främst i anglosaxiska länder. Resultaten så långt indikerar at det finns goda grunder för att problematisera
graden av forskningskvalitet eftersom detta i liten grad är diskuterat i kartläggningar och
sammanställningar av forskning som är orienterad mot praxis.
En presentation inom SKOLFORSK.
Finns format för kartläggning som är tillämpbara inom utbildningssektorn?
SKOLFORSK: Magnus Levinsson, FD, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs
universitet
Inom flera olika discipliner och områden där evidensbasering har fått genomslag har det utvecklats en rad olika format för kartläggning och sammanställning av forskningsresultat som
i olika hänseenden gör avsteg från den systematiska översiktens metodik. En viktig drivkraft
bakom denna utveckling är att uppdragsgivare i allt större utsträckning efterfrågar ”snabba”
produkter som kan levereras inom relativt snäva tidsramar. I Norden är denna tendens tydlig
inom såväl medicin- och hälsoområdet som inom det sociala fältet. Men vad kan det kommande Skolforskningsinstitutet i Sverige lära av de etablerade mäklarorganisationerna inom
detta område? Kan och bör de olika formaten för kartläggning och sammanställning som
utvecklats i Norden tillämpas även inom utbildningssektorn?
Studien bygger i huvudsak på webb-, dokument- och litteraturanalys av ledande mäklarorganisationer inom utbildning, socialt arbete, samt medicin och hälsoområdet i Norden. Intervjuer har genomförts med ansvariga för att inhämta ytterligare information och praktiska
exempel på kartläggningar och sammanställningar. Vidare analyseras och värderas de olika
formatens kvalitet och relevans för såväl utbildningsvetenskaplig forskning som praktik inom
skolans och förskolans område.
I ljuset av de mäklarorganisationer som hittills har granskats är det tydligt att de olika formaten för kartläggning och sammanställning eftersträvar att följa den systematiska översiktens metodik. Det har även utvecklats enklare former av relevans- och kvalitetsbedömning
anpassade till olika typer av uppdrag. I vissa kartläggningar och sammanställningar riskerar
emellertid den vetenskapliga kvaliteten att bli lidande på grund av bristfällig litteratursökning, dubbelgranskning och extern bedömning.
Den praktiska relevansen bedöms överlag som indirekt och begränsad eftersom många av
produkterna inom detta område i första hand bildar underlag för beslut om en mer preciserad
systematisk översikt eller initiering av primärstudier inom ett avgränsat kunskapsfält.
En presentation inom SKOLFORSK.
Pass A4 SKOLFORSK modereras av Mats Miljand
Lokal: Västbosalen
Hur gör man en relevant och praktiskt användbar kunskapsöversikt?
SKOLFORSK: Tine S. Prøitz, Dr. polit., Høgskolen i Buskerud og Vestfold (HBV), Norge
Projektets syfte är att beskriva olika modeller och metoder för att göra systematiska kunskapsöversikter inom utbildningsområdet samt analysera huruvida dessa kan anses tillgängliga, relevanta och praktiskt användbara i ett lärarperspektiv. Frågan om de kan bidra till ökad
måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat beaktas också.
Projektet basareas på litteraturstudier samt dialog och intervjuer med aktiva forskare inom
detta fält.
Preliminära resultat visar att trots att systematiske kunskapsöversikter utgår från och framhåller en gemensam strängt definierad metodologisk logik som skall främja transparens och
sammanställa forskningsresultat for bruk i praxis och policy görs detta på flera olika sätt. Det
finns olika perspektiv på vad en systematisk forskningsöversikt kan ge beträffande information,
vem som er målgrupp, vilka primär-studier som er relevanta och grad av involvering av brukare.
Det ställs också olika krav och förväntningar på kvalitet.
En presentation inom SKOLFORSK.
Vad kan vi lära av internationella jämförelser av skolresultat?
SKOLFORSK: Sverker Lindblad, seniorprofessor, Göteborg universitet
En systematisk genomgång av forskning om internationella skolresultat har utförts och två
frågor ställts: Vilka resultat kan forskningen visa på? Vad leder systematiska forskningsgenomgångar inom utbildningsområdet till för kunskap?
En s.k. Systematic Research Review (SRR) har genomförts i enlighet med de principer som
internationellt utvecklats för att uppnå systematik och transparens. Detta kräver tydliga kriterier för att finna relevant forskning och bestämma vilka publikationer som ska ingå eller
uteslutas.
Arbetet med att göra en SRR är tidskrävande för stora internationella forskningsprogram
som PISA, TIMSS och PIRLS. Via sökmaskiner identifierade vi drygt 11 000 artiklar. Detta
reducerades stegvis, exempelvis för PISA-studier från 4 406 till 849 utifrån bestämda kriterier.
Den utvalda gruppen analyserades i sin tur och kvar blev en mindre grupp om 357 texter.
Preliminära resultat är att vissa studier med stor politisk genomslagskraft hamnar helt utanför det vetenskapliga fältet, en begränsad del bygger faktiskt på internationella jämförelser,
samt forskning som söker förklara skolresultat gör det ofta utifrån elevers sociala och kulturella tillhörighet.
En presentation inom SKOLFORSK.
Session B. Torsdag 20 november 14.00–15.30
Pass B1 modereras av Cecilia Lundholm
Lokal: Tvetasalen
Att börja skapa strukturer i matematik
Robert Gunnarsson, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping
Elever i årskurs åtta uppfattar parenteser inom matematiken på många olika sätt vilket får konsekvenser för de räknestrategier de använder när de prioriterar matematiska operationer.
I skriftspråket används parenteser för att infoga en sats i en annan. I matematiken används
parenteser på ett annat sätt. De kan bland annat användas för att skapa struktur i matematiska
uttryck och lyfta fram och prioritera en matematisk operation före en annan. Som exempelvis
i uttrycket 2*(3+4) där konventionen är att parentesen visar att additionen skall räknas före
multiplikationen. I denna studie har elevers tidiga uppfattningar om dessa konventioner, speciellt rörande matematiska parenteser undersökts. Eleverna har fått svara på hur de betraktar
matematiska parenteser och hur de hanterar dem för att prioritera matematiska operationer.
En presentation från Högskolan i Jönköping.
Mot en förståelse för hur barn lär matematik i förskolan
Camilla Björklund, docent i pedagogik och lektor vid Göteborgs universitet
Barns begreppsbildning är en komplex process som bygger på tidigare erfarenheter och hur dessa
erfarenheter hanteras i lärandesituationer. Genom att arbeta med avgränsade matematiska begrepp synliggörs hur begrepp är beskaffade och vad som är nödvändigt för barn att erfara för att
förstå begreppet ifråga. Vidare får lärarens sätt att iscensätta lärandet konsekvenser för lärandets
utfall. Detta framkommer i detta projekt som undersökt barns begreppsbildning i matematik i
teoretiskt drivna förskolaktiviteter. En kartläggning av förskollärares pedagogiska matematiska
medvetenhet visar att utmaningar för matematikdidaktisk utveckling i förskolan återfinns i den
snäva avgränsningen av matematikinnehåll som framträder, samt den didaktiskt krävande förmågan att problematisera matematiska begrepps innebörder på ett åskådligt sätt. En interventionsstudie enligt Learning study design har provat de didaktiska möjligheterna.
Projekttitel: Lärande rum – en matematikdidaktisk studie av pedagogers och barns lärande i rummet
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Lärares gemensamma kunskapsproduktion
Ulla Runesson, professor i pedagogik, Högskolan för kommunikation och lärande i Jönköping
När lärare tillsammans (i sk learning studies) studerar vilka aspekter som gör skillnad för elevernas lärande och hur detta kan iscensättas i undervisningspraktiken så kan de nå fram till ny
kunskap. Lärarnas kompetens utvecklats på ett sätt som gjort det möjligt för dem att omsätta
sina erfarenheter även med nytt ämnesinnehåll och i sammanhang utanför kontexten, visar
detta projekt.
I samarbete med forskare har tolv lärare i naturvetenskap och matematik genomfört tre
learning studies (LS) med variationsteori som teoretiskt ramverk. Tidigare genomförda LS
har visat att elevernas lärande påverkats positivt och ett antagande har varit att detta kan
kopplas till lärarnas ökade kompetens i form av insikter om vad som är nödvändiga villkor för
elevernas lärande. Detta projekts syfte var att studera karaktären hos den kunskap som lärare
kollektivt bygger upp i learning study-processen.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass B2 modereras av Stephan Rapp
Lokal: Vistasalen
Hur forskningen kan göras användbar för lärare
Per-Olof Wickman, professor i didaktik, Stockholms universitet
Ett grundvillkor för att sk didaktisk modellering ska fungera är att både forskning och befintlig
praktik betraktas som ofullständiga och i behov av utveckling. Didaktisk modellering innebär att
både teori och praktik förändras i samspel med varandra, visar detta projekt.
Ansvar och risktagande i gemensamma modelleringsprojekt behöver fördelas medvetet mellan
forskare och lärare, framför allt så att forskarna axlar ett större praktiskt ansvar för de didaktiska
modeller som samarbetet ämnar utveckla. En väsentlig komponent i lärares professionella utveckling utgörs av att lärare tar ansvar för fortsatt professionell utveckling och antar rollen som
lärarutbildare.
I detta projekt behandlas hur forskning i utbildningsvetenskap kan göras användbar och efterfrågad av lärare. Tonvikten har varit hur så kallade didaktiska modeller kan fås att fungera som
delar av lärares praktik.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Att författa sig själv som fritidspedagog/grundlärare fritidshem
Anna Klerfelt, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping
Resultaten från en ny studie indikerar att det finns en generell delad gemensam diskurs som
förenar yrket som fritidspedagog på fritidshem. Fritidspedagogens yrkesroll har under de senaste åren förändras på grund av nya direktiv i policydokument samtidigt som verksamheten
lider av neddragna resurser. Fritidspedagoger finner att de är utelämnade till sig själva för att
utveckla sin yrkesroll. Syftet i denna undersökning är att studera hur fritidspedagoger konstruerar sin profession.
Studien tar sin utgångspunkt i sociokulturella och dialogiska perspektiv. Analysen utgår
från Bakhtins begrepp “authoring”. Bakhtin menar att genom att berätta författar människor
sig själva. Datakonstruktionen består av 21 skriftliga berättelser, tio ”walk-and-talk” samtal
och två fokussamtal med fritidspedagoger.
En presentation från Högskolan i Jönköping.
Rör(l)iga normer – att förstå och utmana segregering och klass i
utbildning
Eva Reimers, professor vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet
Även om nyliberal ideologi upprepas i olika mediedebatter, så framträder den på olika sätt
och skapar olika former av klasshierarkier. Genom att de nyliberala normerna inte är helt
dominerande skapas samtidigt öppningar för att utmana detta klasskapande. För att skapa en
normteoretisk medvetenhet om hur klass formas har man i detta projekt använt sig av mediedebatter om utbildning, observationer vid utbildningskonferenser, multilaterala dokument
om utbildning, transnationella utbildningsnätverk och deltagarobservationer av utbildning i
Pakistan. Studien visar att begreppet erkännande kan vara ett redskap för att göra skolan till
en plats för alla. Möjligheten att kunna känna igen sig i skolan berättar något om svårigheten
att göra det. Vi menar vidare att utbildningens klasskapande effekter kan utmanas och granskas genom kritisk granskning av vilka subjekt som följer av olika normer och hur de gör vissa
kategorier av människor till dem som förväntas agera och andra tillunderordnade.
Projekttitel: Klass i marknadsliberala utbildningsdiskurser
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass B3 modereras av Monica Nilsson
Lokal: Hc114
Att skriva för att lära i digitala miljöer
Ola Knutsson, Stockholms universitet
Utformningen av lärplattformar påverkar i hög grad vilka lärandeaktiviteter som uppstår genom
elevernas uppgifter, deras sammanhang, och vilka möjligheter till kommunikation det finns om
lärandeaktiviteterna.
Detta framkommer i projektet Att skriva för att lära i digitala miljöer där man har studerat
hur lärplattformar och andra digitala medier används på gymnasiet och universitetet.
Unga är ofta väldigt kompetenta i att använda digitala och sociala medier eftersom de gjort
det före sina studier och gör det på sin fritid parallellt med studierna. Auktoritet och maktförhållanden inom utbildningen kan påverkas, eftersom lärarna inte alltid har samma kompetenser. Ett problem med de digitala verktygen kan vara att de inte är designade att stödja
skribenternas vetenskapliga språk och tänkande. Projektet föreslår bland annat en modell som
kan användas av utbildare, systemadministratörer, elever/studenter och designer för att synliggöra och diskutera sin användning – och design – av digitala lärplattformar.
Projektettitel: Att skriva för att lära i digitala miljöer
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Läsning på riktigt och på låtsas
Anette Svensson, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping
Kvinnliga elever tillbringar mer tid på att producera fiktionstexter än manliga vilket beror på
den tid de lägger på självberättelser. De text- och medieformer gymnasielärare använder i litteraturundervisningen diskuteras och ifrågasätts, speciellt romanens och det tryckta mediets
höga status liksom frånvaron av multimodala medieformat och hur man kan bygga vidare på
den kunskap elever inhämtar på fritiden.
Dessa slutsatser framkommer i projektet Fiktion och lärande i nya medielandskap vars syfte
är att undersöka de förutsättningar som gäller för att skapa och använda fiktioner i en tid när
gränserna mellan olika medier håller på att upplösas. I projektet studeras hur ungdomar använder fiktioner och hur de skapar mening utifrån dem. Projektet fokuserar på ett lärandeperspektiv som utgår ifrån kompetenskrav, undervisningssammanhang och meningsskapande.
En presentation från Högskolan i Jönköping.
Visualiseringar kan kommunicera molekylär livsvetenskap
Lena A.E. Tibell, Linköpings universitet
Studenters språkbruk ger en inblick i deras kunskap och visa hur interaktionen med en visualisering är kopplad till förståelse, visar resultaten från detta projekt. Från födseln utforskar vi
världen med våra sinnen, vilket är grunden för hur vi senare lär oss om och förstår vår omvärld.
Men hur lär vi oss om sådant som är så litet att vi inte kan erfara det direkt med våra sinnen?
Vi vet hur det känns att vara förkyld, men vi kan inte ta på ett förkylningsvirus. Visualiseringar av livsprocesser på molekylnivå används ofta för att underlätta sådan förståelse. Bilder,
animationer och modeller kan stödja tanken, men de kan även leda fel om de tolkas ytligt.
Projektet undersökte vilka egenskaper som är kritiska för hur visualiseringar tolkas i relation till den avsedda innebörden, samt hur processen ser ut då studenter tolkar dem. I projektet utvecklades även en teoretisk modell för att beskriva hur avsikten med en visualisering är
kopplad till dess egenskaper och hur de lärande tolkar den.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass B4 SKOLFORSK modereras av Karin Hermansson
Lokal: Västbosalen
Vad kan vi lära av forskning om förskola?
SKOLFORSK: Ingegerd Tallberg Broman, professor, Malmö högskola
Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande. Ett flertal internationella studier med longitudinell design har påvisat att förskolan
har långsiktiga positiva effekter på barns lärande och utveckling och att dessa effekter tenderar att vara stabila under lång tid.
Detta projekt innefattar en inledande del som presenterar forskning om den svenska förskolan så som den kan avläsas avhandlingar mellan åren 2000-2014 samt tre delprojekt som
kartlägger nationell och internationell forskning som behandlar ”bedömning och dokumentation, ”specialpedagogik”, samt ”pedagogiska relationer”. Studiens design/metod bygger på
inventering, kartläggning och analys av avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga
tidskrifter i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren 20062014. Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma ett exempel på plattform/modell för att utveckla, stärka, sprida och etablera
praktiknära forskning. En enkätstudie där förskolepersonal redovisar förskolans forskningsbehov kompletterar kartläggningarna, liksom en analys av Skolportens intervjuer med avhandlingsförfattare inom förskoleområdet.
Avhandlingarna om den svenska förskolan är i hög grad såväl professions- som praxisnära
och tar sin utgångspunkt i de professionellas egna frågor. Forskningen visar bl a ett stort engagemang för värdefrågor, och kritisk granskning av förskolan som en del i en socialpedagogisk
tradition. Barnets perspektiv uppmärksammas i hög grad och en återkommande förvåning
över barnens kreativa förmåga och kompetens återkommer hos forskarna. Centrala dilemma
mellan frihet och styrning, individ-kollektiv; inkludering-exkludering belyses. Behovet av
reflektion och kommunikation utifrån den egna verksamheten framhålles som fungerande
strategi för förändring.
Från de fördjupande delprojekten framkommer att:
Studier om dokumentation i förskola har blivit mer omfattande under senare år. Bedömningsformer karakteriseras av att vara mer inriktade mot verksamhet i nordiska studier, medan de
kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i utomnordisk och internationell forskning. Samtidigt kan en tendens till samexistens
av dessa inriktningar spåras i senare nordiska förskolestudier. Studier om specialpedagogiska
frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö
och dilemman som hänger samman med detta. Kartläggningen visar att innehållsmässigt är
”inkludering och delaktighet” samt ”relationer, samspel och interaktion” de mest framträdande temana. Studier om pedagogiska relationer visar att interaktionen mellan förskolebarn och
personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i
förskolan, och därmed för kvaliteten i förskolan. Kvaliteten i de pedagogiska relationerna har
i forskningslitteraturen kopplats samman med strukturella faktorer som personalens utbildning och möjligheter till professionell utveckling genom riktad fortbildning, men också till
förskolepersonalens engagemang och förståelse av läroplan, förmåga att föra dialog med barnet, deras emotionella stöd till barnet och didaktiska kompetens.
En presentation inom SKOLFORSK.
Pass B4 SKOLFORSK modereras av Karin Hermansson
Lokal: Västbosalen
Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning?
SKOLFORSK: Karin Taube, senior professor, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet
Leder stimulering av barns språkliga medvetenhet, undervisning om ljud och bokstäver, insatser för att öka deras läsflyt, läslust och läsförståelse samt användning av IKT till en bättre
läsutveckling?
Genom sökningar i databaser har vetenskapliga relevanta meta-analyser och systematiska
översikter som behandlar barns läs- och skrivutveckling under åren 6 till 12 år identifierats och
sammanställts.
Det tydligaste resultatet visar att fonologiskt baserade undervisningsmetoder är mest effektiva. I dessa ingår två träningsbara huvudkomponenter: stimulans av barns fonologiska medvetenhet och bokstav-ljud-kunskap. Detta gäller särskilt elever som riskerar att få problem med
sin läsning och skrivning.
Andra resultat tyder på att undervisning om ords ingående ljud bör kompletteras med ökad
undervisning om ords betydelsebärande delar. Ett antal strategier för att utveckla läsförståelse
och ordkunskap har visats sig vara effektiva. Användning av datorer i läs- och skrivundervisning har en liten men positiv effekt.
Genomgången visar att det finns mycket viktig kunskap som kan hämtas från meta-analyser och systematiska kunskapsöversikter men att det finns många områden inom vilka ytterligare analyser behöver göras.
En presentation inom SKOLFORSK.
Vad betyder egentligen begreppet inkludering?
SKOLFORSK: Claes Nilholm, professor, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Malmö
Högskola
Inkludering har blivit ett ord på modet och betraktas av många som något allmänt gott. Men vad
menar man egentligen med det? Och framförallt, vad menar man inom forskningen med det?
Studien är en forskningsöversikt där de 30 artiklar som är mest refererade analyseras. Hälften av artiklarna är hämtade från en amerikansk och hälften från en europeisk arena.
Fyra olika betydelser av inkludering urskiljs:
1) Inkludering betyder att gemenskaper skapas i klassrummet
2) Inkludering betyder att alla elever ska ha en bra situation i klassrummet
3) Inkludering betyder att elever i svårigheter får sin undervisning i det vanliga klassrummet
4) Inkludering betyder att varje elev har en bra situation (oavsett var de befinner sig)
I så kallade positioneringsartiklar är det mycket vanligt att hitta den första och den andra
definitionen av inkludering medan definition tre är helt dominerande i den empiriska forskningen.
En presentation inom SKOLFORSK.
Session C. Torsdag 20 november 16.00–17.30
Pass C1 modereras av Stefan Engberg
Lokal: Hc114
”Här håller vi inte på med genus, här håller vi på med naturvetenskap”
Anita Hussénius, Uppsala universitet och Högskolan i Gävle
När studenter med negativa erfarenheter av undervisning i naturvetenskap förstår hur ämneskulturen påverkat dem, så ger det dem en annan relation till ämnena. Även platsen har betydelse
för att förstå känslor av alienation. Det visar sig också att genus har betydelse för vilka områden
barn får tillgång till, enligt en studie där lärarstudenter har följts under ett år av naturvetenskapliga kurser, där den naturvetenskapliga kulturen problematiserats och där man integrerat genusmoment. En utgångspunkt har varit att ökad genusmedvetenhet, tillsammans med kunskaper
om ämneskulturen, kan ge nya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap.
Lärares omedvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barnens aktiviteter,
vilket får till följd att barnen kan uppmuntras eller hämmas. Lärarens genusmedvetenhet får
då ämnesdidaktiska konsekvenser. Från det empiriska materialet har vi konstruerat en modell
som illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning. Projektet heter Att
utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap.
Projekttitel: Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel
för en mer inkluderande naturvetenskap
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Yngre elevers och förskolebarns förståelse av illustrationer
Lisbeth Åberg-Bengtsson, professor vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT,
Högskolan i Borås
Tillsammans ger oss projektets delstudier ny kunskap om yngre elevers och förskolebarns förståelse av olika illustrationer som används inom de tidiga skolårens och förskolans naturorienterande ämnen och matematikundervisning. Sammantaget visar de att bilder och modeller
visserligen kan väcka både förundran, intresse och intressanta diskussioner, men också att vi
på intet sätt kan ta för givet att barnen tolkar de illustrationer de möter i undervisningssammanhang på avsett sätt. Särskilt besvärligt kan det vara att i tryckta läromedel förstå bilder av
processer eller komplicerade fenomen som kräver att flera perspektiv intas samtidig. Två didaktiska implikationer framträder tydligt. Den första är att pedagogerna aktivt behöver stötta
barn vid tolkning av de illustrationer som är tänkta att bidra till lärandet. Den andra implikationen är att vissa typer av illustrationer borde lämnas till senare skolår.
Projekttitel: Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten med bilder och modeller i
skolans och förskolans NO- och matematikundervisning
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass C1 modereras av Stefan Engberg
Lokal: Hc114
Skissande av framtida interaktion
Robert Ramberg, Institutionen för data och systemvetenskap, Stockholms universitet
Vid designarbete är den mulitmodala karaktären hos skissandet något som stödjer arbetet.
Dessutom stödjer användande av olika material i skissande olika aspekter av designarbete.
Kognitions- och utbildningsvetenskap tar i allt högre grad hänsyn till den roll som artefakter
har i tänkande, lärande och design. En utmaning för fältet interaktionsdesign är att studera
den roll artefakter har i lärandesammanhang och att utveckla teknik och sätt att arbeta som
stödjer designarbete. Skissande är en central aktivitet där man skapar, förfinar och använder
representationer i designprocesser.
Verktyg som används fokuserar i huvudsak statiska designelement och är begränsade i att
representera interaktion som har temporala aspekter genom att vara utsträckt i tid och dynamiska aspekter genom att systemets beteende är en funktion av hur användare av systemet
agerar. Att representera interaktion är en utmaning vid skissande, lärande och undervisning av
interaktionsdesign. Dessa problem och utmaningar har studerats i två större empiriska studier
tillsammans med designstudenter och yrkesverksamma designers i universitets- och företagssammanhang. Baserat på resultat i projektet föreslås bland annat ett format (sk interactionary) för att studera och stödja designarbete i grupp.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass C2 modereras av Stephan Rapp
Lokal: Vistasalen
Betyg har ingen generell effekt på lärandet
Christina Cliffordson, Högskolan Väst
Betyg har ingen generell effekt på lärandet, men olika elevgrupper påverkas på olika sätt av att
få betyg och effekterna kvarstår under hela grund- och gymnasieskolan. Dessutom påverkas
elevers socioemotionella kompetenser av betygsättning, vilka i sin tur påverkar hur eleverna
utvecklar sitt framtida lärande.
Såväl norm- som kriterierelaterade betyg är flerdimensionella, där en dimension som återspeglar andra aspekter än kunskaper och färdigheter bidrar till betygens prognosförmåga. Dimensionens styrka varierar över såväl kön som utbildningsbakgrund. Teorier om generella
förmågors påverkan på kunskapsutveckling fick också stöd, vilket också bidrar till att förklara
betygens prognosförmåga.
Betygens effekter på elevers lärande och olika komponenters betydelse för betygens prognosförmåga studerades i detta projekt med hjälp av statistiska metoder baserade på data från
register för hela populationer, och på enkäter, kunskapsprov och kognitiva test för representativa urval.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Lärande och kunskapsbildning i expertteam
Jonas Ivarsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet
Det finns en underutnyttjad möjlighet i att utforma skräddarsydda lösningar för träning av
specialistkunskap vid introduktionen av ny teknik. Detta framkommer i ett projekt som har
studerat lärande och kunskapsbildning i expertteam inom områden där introduktionen av nya
teknologier har förändrat villkoren för arbetet. I många fall har nya verktyg gett experterna
tillgång till helt nya sätt att utföra sina uppgifter. Samtidigt saknas ofta föregångare inom fältet och det kan vara osäkert hur tidigare erfarenheter och kunskaper förhåller sig till ändrade
tillvägagångssätt. En delstudie har undersökt hur det är möjligt att skapa lärmiljöer som adresserar dessa utmaningar inom området radiologi. De innovativa aspekterna av utbildningsdesignen har inte handlat om att tillämpa någon teknisk plattform. I stället har projektet utarbetat
nyskapande arrangemang av deltagarnas egna teknologier samt implementerat ett interaktivt
format som stöttar fokuserade diskussioner mellan deltagare på olika kunskapsnivåer.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass C2 modereras av Stephan Rapp
Lokal: Vistasalen
En skolas språkpolitik påverkas av elevgruppens sammansättning
Tünde Puskás, lektor vid Institutionen för välfärds- och samhällsstudier, Linköpings Universitet.
Skolor som har en högre andel elever med annat modersmål än svenska (över 40 %) anpassar
sin språkpolitik till elevgruppens sammansättning i högre grad än skolor där majoritetsspråket har en självklar dominans, visar detta projekt som studerat hur samhällelig språkpolitik
genomförs i svenska kommunala skolor.Skolledare i de förstnämnda skolorna är också mindre
benägna att se ämnet svenska som andraspråk som korrigerande undervisning utan ser det istället som ett skolämne i sin egen rätt. Många skolledare ställs dagligen inför dilemmat hur de
ska balansera mellan olika och ibland motstridiga principer vad gäller elevernas språkanvändning i skolan. Inom den utbildningspolitiska debatten har flerspråkighet blivit ett begrepp
som tilldelats elever med utländsk bakgrund. I stället för att bli en positiv etikett och en
positivt värderad företeelse har flerspråkig blivit en etikett som knyts till bristande språkkunskaper i svenska och låg prestation i skolan.
Projekttitel: Svenska som enhetsspråk? Nation, ekonomi och mångkultur i dagens svenska skola
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass C3 modereras av Elsie Anderberg
Lokal: Tvetasalen
Personal och trygg miljö påverkar språkinläring i förskolan
Lena Almqvist, CHILD, Mälardalens Högskola och Högskolan i Jönköping
Barns engagemang i förskolan är starkt relaterat till förskolepersonalens agerande. Emotionellt stöd och organisering av miljön visar hög kvalitet medan stöd för lärande och begreppsutveckling visar lägre kvalitet. Detta gäller även över tid. Det är emellertid inte tillräckligt
att enbart fokusera på en dimension i miljön då de olika dimensionerna påverkar varandra på
olika sätt, visar resultaten från detta projekt där språkmiljön i förskolan studerats med fokus
på barnen, förskolepersonalen, den sociala och fysiska miljön.
Ett positivt klimat i förskolan som ger en trygg och stimulerande miljö är en nödvändig
förutsättning för att barn ska engagera sig i språkliga aktiviteter. För att bidra till ökad litteracitet räcker inte enbart högt engagemang utan det krävs också att miljön utformas på ett optimalt sätt för språkligt lärande och begreppsutveckling. Projektet visar att förskolepersonalens
yrkesspråk utgår från barns görande i vardagssituationer, och att de söker efter att tydliggöra detta utifrån teorier kring meningsskapande, social språkmiljö och tidig litteracitet. Inte
minst omfattar det kunskaper om hur små barn skapar mening och hur litteracitet utvecklas
i samspel och lek, samt kunskaper om multimodalitet och den nya teknikens möjligheter och
konsekvenser för utveckling av litteracitet.
Social språkmiljö och tidig litteracitet har ägnats speciellt intresse med utgångspunkten
att färdigheter och kunskaper som utgör grund för läsning och skrivning går att iaktta hos
små barn långt innan formell undervisning sker utifrån ett multimodalt perspektiv. I studien
har tre kvalitetsdimensioner studerats i förskolemiljön; emotionellt stöd, organiseringen av
miljön, samt stöd för lärande och begreppsutveckling, och relaterats till barns engagemang i
språkliga aktiviteter.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass C3 modereras av Elsie Anderberg
Lokal: Tvetasalen
Nationell förskola med ett mångkulturellt uppdrag
Polly Björk-Willén, Linköpings universitet
Etnisk bakgrund i dagens förskola knyts ofta till språkliga skillnader och det råder ett motsatsförhållande mellan nationalism och mångkultur i förskolans läroplansskrivning. Där båda
målen lyfts fram som viktiga att sträva mot. Dessa slutsatser framkommer i projektet Etnicitet
i förskolan: socialt samspel och institutionell praktik som studerat hur personal, barn och föräldrar iscensätter etnicitet i förskolans vardagliga praktik, där huvudparten av familjerna har en
annan bakgrund än svensk. Särskilt studerades vilken betydelse etnicitet gavs i den dagliga
kontakten mellan förskolepersonal och föräldrar, när förskolepersonal rekryteras, i förskolans
dagliga arbete och i barns lek.
Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av deltagandeobservationer, videoinspelningar och intervjuer. Studien sammanfattas även i boken Nationell förskola med ett mångkulturellt uppdrag. (Björk-Willén; Gruber & Puskás, 2013).
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Projekttitel: Etnicitet i förskolan: socialt samspel och institutionell
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Lekvärldar – en gemensam fantasivärld för barn och pedagoger
Karin Alnervik och Monica Nilsson, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i
Jönköping
Lekvärldar kan ses som en gemensam fantasivärld skapad av pedagoger och barn. Samvaro
och samverkan är nödvändiga i pedagogiska verksamheter. Detta framkommer i ett projekt
om lekvärldar och utforskande lärande och relationen mellan dessa. Samvaro signalerar ett
genuint dynamiskt möte mellan två människor. Samvaro är ett självändamål, dess mening
är inbyggt i själva relationen, medan samverkan representerar en social process reglerad av
formella strukturer som reglerade roller och förutbestämda regler. Presentationen bygger på
forskningsprojektet “Lekvärldar och utforskande lärande”. Syftet är att studera vad som sker
när en aktivitet som kallas ”lekvärldar” integreras i en Reggio Emilia inspirerad förskola karaktäriserad av utforskande lärande.
En presentation från Högskolan i Jönköping.
Pass C4 SKOLFORSK modereras av Cristina Robertsson
Lokal: Västbosalen
Vad kännetecknar en rik matematikundervisning?
SKOLFORSK: Andreas Ryve, professor, Mälardalens högskola
Projektet syftar till att kartlägga forskning som är av relevans för lärare som undervisar matematik och vi engagerar oss i frågor såsom: Vad kännetecknar en rik matematikundervisning?
Hur ska lärare agera för att skapa en rik matematikundervisning? Vad vet vi om hur formativ
bedömning realiseras i svenska skolan? Vad säger forskning om bra läromedel som hjälper
lärare att planera och genomföra rik matematikundervisning?
Inom projektet genomförs en kartläggning av forskning om formativ bedömning, rik klassrums-undervisning och läromedel i matematik. Kartläggningen knyts an till metodologin
kopplat till systematisk litteratur översikter där artiklar publicerade i välrenommerade tidskrifter fokuseras.
Resultat produceras under hösten med fokus på vilken typ av forskning som finns kring
formativ bedömning, rik undervisning och läromedel. Ett speciellt fokus ligger på att söka
efter teorier och resultat om hur lärare kan agera i och runt klassrummet för att etablera rik
undervisning.
En presentation inom SKOLFORSK
Pass C4 SKOLFORSK modereras av Cristina Robertsson
Lokal: Västbosalen
Vad är formativ bedömning enligt svensk och internationell forskning?
SKOLFORSK: Viveca Lindberg, docent, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik
• På vilka sätt har formativ bedömning uppfattats och använts i forskningssammanhang?
• Vilka skillnader och likheter förekommer i forskning om formativ bedömning a) mellan
länder b) mellan olika skolämnen?
• Vad karakteriserar de modeller för formativ bedömning som förefaller leda till ökad måluppfyllelse? Under vilka villkor används dessa modeller/är de framgångsrika?
Översikten baseras på systematiska litteratursökningar i såväl svenska som internationella databaser. I ett första skede har vi skapat en grovkategorisering av artiklarna utifrån vilka typer
av frågor de adresserar. Därefter har vi gått igenom de översikter som utgjorde ett resultat av
våra litteratursökningar i syfte att göra en första validering och justering av grovkategoriseringen. I följande skede har vi valt ut sådana artiklar inom var och en av kategorierna som dels
använder sig av ett tydligt redovisat perspektiv som klargör utgångspunkterna för studien, dels
är tydliga i det metodiska arbetet.
Ett första resultat är att ’formativ bedömning’ används i antingen snäv eller vid betydelse.
Medan, den snäva uttolkningen av formativ bedömning framstår som instrumentell, så visar
den vidare uttolkningen av begreppet att det är ett komplext fenomen som rör sig på flera
olika nivåer från styrning till klassrum å den ena sidan och från lärarutbildning till lokalt utvecklingsarbete å den andra. Vad gäller skillnader mellan länder visar våra preliminära resultat
att studier från asiatiska länder tenderar att relateras till IKT medan brittiska och australiensiska studier har en större bredd (empiriska och teoretiska studier från policy till klassrum)
och amerikanska studier relateras till accountability å den ena sidan och No Child Left Behind
å den andra.
En presentation inom SKOLFORSK.
Betyg på betyg!
SKOLFORSK: Christian Lundahl, professor, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap,
Örebro universitet
År 1983 skrev Ingemar Wedman en bok med titeln Den eviga betygsfrågan, där betyg beskrivs
som en evigt omdebatterad skolfråga. Trots betygs politiska och sociala betydelse saknas en
ordentlig genomgång av forskningsläget och diskussion om vad vi rimligen kan säga om betygens effekter. Projektet syftar till att fylla den kunskapsluckan.Studien bygger på systematiska
litteratursökningar om betyg, betygssättning och värdet av betyg för elevers skolresultat.Betyg
fyller flera olika funktioner och syften samtidigt. I det här projektet studeras hur betyg ur ett:
1)elevperspektiv påverkar självbild, motivation och lärande,
2)lärarperspektiv påverkar undervisning och ämneskompetens - vi undersöker också hur lärares bedömarkompetens ser ut och vilka krav på bedömarkompetens betyg ställer,
3)styrperspektiv tillfredsställer olika intressenters behov av resultat - vi belyser också olika
effekter av styrning med betygsresultat.
En presentation inom SKOLFORSK.
Session D. Fredag 21 november 09.00–10.30
Pass D1 modereras av Hans Albin Larsson
Lokal: Vistasalen
Nyanlända elevers lärande är i behov av genomtänkta modeller
Nihad Bunar, Stockholms universitet
De nyanlända är en av de mest utsatta grupperna i den svenska skolan. Hög kognitiv utmaning
kombinerad med hög grad av stöttning, kontinuerlig uppföljning, flexibilitet i systemet och
individuella bedömningar kan främja kunskapsutvecklingen. Detta framkommer i ett projekt
där mottagandet av nyanlända elever i ett antal kommuner och deras grundskolor undersökts.
Resultaten pekar vidare på behovet av genomtänkta organisatoriska modeller som går bortom
dikotomin antingen förberedelseklasser eller direkt integrering. Den kritiska punkten för nyanlända elever, pedagogiskt och socialt, ligger i övergången från förberedande till ordinarie undervisningsnivåer. Särskild uppmärksamhet och insatser krävs för att underlätta övergången.
Projektet heter Nyanlända och Lärande – en tvärvetenskaplig studie om nyanlända elevers
lärandevillkor i den svenska skolan och studien baseras på intervjuer med elever i årskurserna
8 och 9, deltagandeobservationer i klassrum samt intervjuer med lärare, rektorer, studie- och
yrkesvägledare, föräldrar och kommunansvariga.
Projektettitel: Nyanlända och Lärande – en tvärvetenskaplig studie om nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Skolinspektion – europeisk policy och svensk praktik
Christina Segerholm, professor vid avdelningen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet
Resultaten av projektet visar att England och Skottland har varit inspirationskällor för svensk
inspektion. Organisationen the Standing International Conference of Inspectorates är central
för förmedling av policy om hur inspektion kan genomföras. Med regeringsskiftet 2006 syns ett
brott i svensk policy och inspektionen blev skarpare, mer frekvent, för att 2011 ges sanktionsmöjligheter med den nya skollagen. Unikt för den svenska inspektionsmyndigheten SI, är dess legalt
baserade tillsyn, att en betydande del inspektörer är jurister samt juridifiering av pedagogiska
processer. Myndigheten har strävat efter att göra tillsynsprocesserna förvaltningsrättsligt objektiva och likvärdiga där underlaget till stora delar består av skolornas dokumentation. Enskilda
inspektörer brottas dock med osäkerhet vid bedömningar och beslut, och erfarenhetskunskap
är alltjämt central i deras arbete. SI framhåller bättre lagefterlevnad som verkning. Rektorer,
lärare och huvudmän talar om omorganisationer, kosmetiska ändringar och blandade känslor.
Projekttitel: Inspektion som styrning. Skolinspektion och utbildningsstyrning i Sverige, England och Skottland.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass D1 modereras av Hans Albin Larsson
Lokal: Vistasalen
Skolinspektionens begränsningar som politisk problemlösare
Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap, lektor på institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Det är svårt för forskningen att entydigt kunna visa att Skolinspektionens regelbundna tillsyn
bidrar till att realisera de högt ställda förhoppningar politikerna hade. Beslutsfattarna lägger
ett tungt ansvar på Skolinspektionen och det går att ifrågasätta om inspektion egentligen är
rätt åtgärd för tackla de problem som politikerna vill lösa. Detta projekt har undersökt skolinspektionens regelbundna tillsyn och dess sammanhang, genomförande och konsekvenser.
Studien bygger på intervjuer och dokumentanalyser och visar bl a att när skolinspektionen
återinfördes år 2003 var motivet att hantera flera uppfattade problem om såväl bristande likvärdighet, måluppfyllelse och låg kvalitet. Skolinspektion har därefter fortsatt att vara ett ofta
åberopat och medialt synligt politiskt styrningsverktyg vars existens inte har ifrågasatts av
vare sig beslutsfattare eller de skolaktörer som intervjuats. Inspektionen har fyllt olika funktioner i skolor och kommuner och blivit använd på flera sätt.
Projekttitel: Den statliga skolinspektionen: En centraliserad resultatstyrning möter en decentraliserad skola
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Gymnasieelever positiva till mångkultur
Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet
Gymnasieelever bejakar i hög grad det mångkulturella samhället. Att människor som invandrar till Sverige ska ses som positiva resurser i samhället. Merparten av eleverna ser positivt på
att unga med migrationserfarenheter utvecklar en dubbelt kulturell tillhörighet, visar några
resultat i detta projekt. Vidare visar studierna att skolresultat kan vara högst föränderliga
och många av studiens gymnasielever förbättrar sina skolresultat under sin gymnasietid. Inte
minst unga till lågutbildade och från förorter.
En avgörande del av denna skolframgång är det som den amerikanske kultursociologen Jeffrey C. Alexander benämner mångkulturell inkorporering. Att dubbel kulturell tillhörighet
har ett egenvärde om det möjliggör ett förverkligande av mångfald, en ömsesidig integration
av olikhet och individers rätt till autonomi. Både i hem och skola. En skolkultur som bidrar till
skolframgång rymmer den mångkulturella inkorporeringens aktiverande kraft. Att erkännas
av andra och erkänna andra blir här en nyckelfråga. I detta arbete spelar skolans vuxna, särskilt
lärare, stor roll.
Projekttitel: Ett utbildningspolitiskt dilemma: Mångkulturell inkorporering och skolprestation
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass D2 modereras av Tomas Kroksmark
Lokal: Hc114
Lektioner i motvind – om skola för unga på institution
David Wästerfors, Sociologiska institutionen, Lunds universitet
Intagna på särskilda ungdomshem hamnar lätt i en stillastående lunk som kunde ge gott om
utrymme för skolarbete. Det här projektet har undersökt kampsituationer som uppstår kring
skolarbete på särskilda ungdomshem: kampen för och emot skolan, kampen kring en lektion
och inuti ett behandlingstungt institutionssystem. Etnografiskt material från fem institutioner har använts samt interaktionistiska, etnometodologiska och konstruktionistiska perspektiv. Om elevers och lärares berättelser analyseras i detalj kan olika motgångs- och framgångsförklaringar urskiljas, ofta formulerade som kedjor eller inbäddade i varandra, ibland på ett
motsägelsefullt sätt.
Därutöver har projektet uppmärksammat skolmotivation och skolsabotage. Skolmotivation
visar sig vara diskursivt och praktiskt fäst vid handlingar som bekräftar eleven-som-person,
närmare bestämt handlingar som äger rum i relief till institutionens karaktärsnedbrytning.
Projektet rymmer även en forskningsöversikt och praktiska råd.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Framgångsrika lärmiljöer som handlingsnät
Ingrid Henning Loeb, lektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Med gymnasiereformen 2011 omorganiserades det individuella programmet till fem introduktionsprogram. Den politiska intentionen var att på så sätt skapa ”tydliga utbildningsvägar”
för de ungdomar som var obehöriga till gymnasiets nationella program. Projektet har följt
reformen inifrån genom studier av en handfull lärmiljöer i syfte att studera och anlysera organisering och pedagogik före, under och efter reformens införande. Studien har fokuserat
på lärmiljöer som kan betraktas som framgångsrika i den mening att de haft gott rykte, fina
elevutvärderingar och få avhopp.
Studien har också kompletterats med en enkätstudie och visar stora skillnader i hur kommuner organiserar introduktionsprogrammen och även medelstilldelning. De ”tydliga utbildningsvägarna” visar sig för många elever inte vara särskilt tydliga och lärarlag har stora utmaningar att organisera ämnesstudier för elever med olika behov. Med reformen har utbildning
för obehöriga elever blivit mer fragmentiserad och med de ökade antagningskraven till nationella program har andelen obehöriga ökat.
Men resultaten visar också på en stabilitet över tid när det gäller pedagogik och lärandeprocesser. Väl inarbetade rutiner och procedurer återskapas kontinuerligt och återfinns även i den
nya organiseringen. Det som eleverna identifierar som framgångsrikt är samma slags pedagogiska upplägg, lärarinteraktion och bemötande, före, under och efter reformen.
Projekttitel: Framgångsrika lärmiljöer som handlingsnät
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Idrott och hälsa – ett ämne för lärande?
Håkan Larsson, Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm
Lärares undervisningsstrategier i ämnet idrott och hälsa behöver utvecklas, helst parallellt
med ett förtydligande av ämnets kunskapsuppdrag, visar detta projekt. Ämnet idrott och hälsa
har av tradition setts som ett ”praktiskt” ämne, där eleverna ska få ”pröva på” olika aktiviteter.
Sedan 1994 betonas allt oftare ämnets kunskapsuppdrag. Såväl forskning som utvärderingar
och skolinspektioner har emellertid påvisat svårigheter för lärare att förskjuta undervisningsfokus från ”pröva på” till lärande av specifika förmågor. Detta hänger samman dels med ett
otydligt uppdrag, dels med institutionella svårigheter, bland annat elevers förväntningar. Undervisningen blir därför ofta mycket lärarstyrd. När elever får tillfälle att arbeta med uppgifter på egen hand, t ex i samband med grupparbete, är ämnets lärandemål, både för lärare och
för elever, tämligen oklara. Eleverna förmår ibland uppfatta meningen med en uppgift ur ett
lärandeperspektiv.
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Pass D3 SKOLFORSK modereras av Ingrid Carlgren
Lokal: Tvetasalen
Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens?
SKOLFORSK: Glenn Hultman, professor vid Linköpings universitet
Studien handlar om forskningsanvändning i skolan.Vilken typ av forskning är användbar?
Och på vilket sätt realiseras och används den av lärare i deras arbete? Hur får lärare tillgång till
forskning och vad händer när den överförs till den egna arbetssituationen?Användningen av
forskningsresultat studeras inom ramen för den forskning som redovisat framgångsrika strategier och överföringsmekanismer vid spridning av forskning.I detta projekt intas ett lokalt
och praktikorienterat perspektiv med fokus på att förstå dynamiken mellan forskning och
skolor. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor där mycket av arbetet i
dag har bäring på forskningens användning för att utveckla skolan.
En presentation inom SKOLFORSK.
Vilka frågor ställer lärare som själva forskar?
SKOLFORSK: Karin Rönnerman, professor, IPS, Göteborgs universitet
Vilka frågor ställer lärare som själva forskar? Frågan är intressant eftersom dess svar visar på
områden där lärare känner behov av ny kunskap.
I en delstudie har 101 avhandlingar (2010-2014) inom forskarskolorna NaPa, FontD och CUL
sammanställts avseende forskningsfrågor, syfte, metod och resultat. Materialet har kategoriserats utifrån begreppet praktiknära forskning.
Den kategori som dominerar i resultatet är undervisningspraktiken. I denna kategori belyses undervisningsmetoder, relationer och meningsskapande i klassrummet. Övriga arbeten
är fördelade i kategorierna lärarprofessionen, eleven och ämnet. Lärarnas frågor och genomförd
forskning har relevans för såväl praktiken som för vetenskapen men resultaten behöver transformeras för att komma praktiken till gagn.
En presentation inom SKOLFORSK.
Vad innebär praktiknära skolforskning i Sverige?
SKOLFORSK: Mina O’Dowd, professor, Lunds universitet
Inför inrättande av ett skolforskningsinstitut har frågan om praktiknära skolforsknings relevans, nytta och vetenskapliga metoder och arbetssätt aktualiserats. Vad är praktiknära skolforskning? Vad ryms inom detta begrepp? En systematisk kunskapsöversikt genomförs med
en konfigurativ ansats för att inventera och kartlägga praktiknära forskning, speciellt vad gäller till dess betydelse för lärarprofessionens behov.Resultaten av detta projekt kommer att
presenteras som social cartography mappings. Av betydelse är alla de forskningsansatser som
ryms inom begreppet praktiknära skolforskning. När deras syften tas i beaktande framgår det
att några av ansatserna har beröringspunkter medan andra står i kontrast till varandra. Uppfattningar av vad som utgör lärarnas behov skiljer sig mellan dessa ansatser och den forskning
som utgår ifrån dem.
En presentation inom SKOLFORSK.
Pass D4 SKOLFORSK modereras av Mikael Alexandersson
Lokal: Västbosalen
Vad innebär forskningsbaserad lärarutbildning?
SKOLFORSK: Ninni Wahlström, professor, Institutionen för Utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet.
Hur ser forskningsbasen ut i ett antal kurser inom lärarutbildningen? På vilket sätt uppfattar
kursansvariga lärare respektive studerande inom lärarutbildningen att utbildningen vilar på
vetenskaplig grund? Hur tas forskningen för och om lärarutbildning i anspråk inom lärarutbildningen?
Projektet analyserar dels hur ett antal lärosäten i Sverige forskningsbaserar sin lärarutbildning, dels hur innebörden i begreppet forskningsbaserad lärarutbildning tar form i nationell
och internationell forskning. Studien bygger på analyser av ett urval av lärarutbildningens
kurslitteratur, nationella och internationella forskningsöversikter samt enkätundersökningar
riktade till lärarstuderande samt ansvariga lärare.
Preliminära resultat pekar på att det saknas en gemensam uppfattning om vad som menas
med forskningsbasering och att den forskningsbaserade litteratur som de studerande möter
ofta presenteras i läroboksform.
En presentation inom SKOLFORSK.
Forskning och policy – vilka modeller för samspel finns?
SKOLFORSK: Daniel Sundberg, docent FD Utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet
En rad förändringar som ägt rum det senaste decenniet i samspelet mellan forskning och
politik inom utbildnings- och skolområdet. I samband med initiering och genomförande av
reformer har frågan om forskningsstödet och den vetenskapliga evidensen aktualiserats. Men
vad finns det för modeller för att utveckla samspelet? Och vilka svårigheter finns när det gäller
att forskningsbasera policy inom utbildningsområdet?
Via genomgång, sammanställning och analys av relevant och aktuell litteratur på området
kommer avgränsningar och definitioner av evidens-informerat beslutsfattande att göras. Därtill utgör med dialogmöten med forskare ochpolicymakers ett viktigt underlag för att inventera olika modeller för samspelet mellan utbildningspolicy och utbildningsforskning.
I presentationen ingår redovisning av olika modeller för hur samspelet mellan forskningsproducenter, mäklarorganisationer och olika policyaktörer ser ut internationellt i olika länder. Dessutom ingår nedslag i några utvalda fallstudier. Även nordiska fallstudier kommer att
presenteras. De olika fallstudierna visar på olika arbetssätt. Tillämpnings- och spridningsorienterade modeller kommer att ställas mot konsumtions- och användarorienterade modeller
och interaktiva modeller. Slutsatser och implikationer för den svenska situationen avslutar
presentationen.
En presentation inom SKOLFORSK.
Pass D4 SKOLFORSK modereras av Mikael Alexandersson
Lokal: HJ-aulan
Vilka är policyinitiativen till en skola på vetenskaplig grund?
SKOLFORSK: Daniel Sundberg, docent FD Utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet
Genom en analys av utbildningspolitiska frågeställningar och initiativ över en 20-årsperiod
söker vi svar på vår fråga. Även om formuleringarna i Skollagen om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är relativt nya har en rad olika policyinitiativ tagits
de senaste två decennierna för att indirekt eller mer direkt bidra till att i större utsträckning
forskningsbasera skolverksamheten.
I undersökningarna har litteraturanalys: genomgång, sammanställning och analys och av
relevant och aktuell litteratur på området gjorts. Därtill har ett ’round table’ med forskare
ochpolicymakers genomförts och bidragit till en fördjupning av resultatbilden.
I presentationen uppmärksammas de viktigaste policyinitiativen de senaste två decennierna
som indirekt eller direkt haft målsättningen att bidra till en forskningsbasering av skolverksamheten exempelvis RUC-satsningen och Lic-forskarskolor. Vidare ställs frågan om de olika
frågeställningarna bakom dessa initiativ har förändrats över tid och i så fall hur.
Därtill kommer också ett antal kommuners olika satsningar på forskningssamarbeten att
presenteras och diskuteras. I en avslutande del presenteras slutsatser och implikationer inför
inrättandet av ett nytt skolforskningsinstitut.
En presentation inom SKOLFORSK.