FLOOD HERSLOW HOLME R��E�IN(;SKANSr

. i ET M1ljo oc · n ·:.'·'.. .,·nlE�I Till: . Regeringen c h )'/ Miljö- och energidepartementet lnk.

2015 -02-

Dnr.

nlO 1 vi 1 V

/1Cfi tH

Stockholm den 10 februari 2015 Ang. Ärende nr M2014/2984/Me; Överklagande om beslut av Länsstyrelsen i Stockholm om utvidgat strandskydd för Österäkers kommun, beteckning 511-39877-2012 Undertecknat ombud för Carl Douglas, personnummer , ägare till fastigheten Rydboholm 2:1 i Österåkers kommun har tidigare överklagat Länsstyrelsen i Stockholms beslut om utvidgat strandskydd för Österåkers kommun, beteckning 511 39877-2012. Överklagandet är bekräftat av Länsstyrelsen i Stockholm den 19 december 2014. Bifogat inges fullmakt från Carl Douglas till undertecknad, Bilaga 1. 1. 1.1 1.2 1.3 2. 2.1 Yrkanden Carl Douglas yrkar att Regeringen återförvisar ärendet om utvidgat strandskydd för Österåkers kommun, beteckning 511-39877-2012, i första hand för hela Österåkers kommun, och i andra hand till den del beslutet berör fastigheten Österåker Rydboholm 2:1, till Länsstyrelsen för eventuellt förnyad handläggning. För det fall Regeringen inte återförvisar ärendet till Länsstyrelsen för förnyad handläggning, yrkar Carl Douglas att Regeringen upphäver Länsstyrelsen i Stockholms beslut om utvidgat strandskydd för Österåkers kommun, beteckning 511-39877-2012, i första hand för hela Österåkers kommun, och i andra hand till den del beslutet berör fastigheten Österåker Rydboholm 2:1. Carl Douglas begär att Regeringen håller syn på fastigheten Österåker Rydboholm 2:1. Kortfattad sammanfattning av grunderna för överklagandet Följande utgör en kortfattad sammanfattning av grunderna för överklagandet, och är inte uttömmande. I punkterna 3 - 6 nedan utvecklas grunderna för överklagandet. Ytterligare grunder för överklagandet och utveckling av dessa

FlDOD HERS,LOW HOLME 2.1.1 2.1.2 2.1.3 2.1.4 2.1.5 2.2 2.3 kan komma att framföras vid senare tillfälle samt efter att vi har tagit del av Länsstyrelsens eventuella yttrande. Förslaget till beslut har delgivits berörda sakägare på felaktigt sätt. Beslutet har delgivits berörda sakägare på felaktigt sätt. Det föreligger bristande legala förutsättningar för att fatta beslutet om utvidgat strandskydd och beslutet strider bland annat mot flera rättsliga principer samt det föreligger felaktigheter och brister i beslutets utformning, motivering etcetera. Ett utvidgat strandskydd ( d.v.s. utöver det allmänna strandskyddet om 100 meter) behövs inte för att i Österåker säkerställa strandskyddets syften på det övergripande sätt som Länsstyrelsen gör gällande. Strandskyddets syften är uppfyllda med det allmänna strandskyddet om 100 meter, jämte andra gällande begränsningar och inskränkningar, vad avser fastigheten Österåker Rydboholm 2:1, varför förutsättningar för ett beslut om utvidgat strandskydd avseende någon enskild del av fastigheten Österåker Rydboholm 2:1 inte föreligger. Carl Douglas förbehåller sig rätten att och kommer att komplettera denna inlaga med bildmaterial och en miljöutredning vad avser utvidgat strandskydd och strandskydd i övrigt för fastigheten Rydboholm 2:1. Denna utredning kan först komma att genomföras när vintern har övergått till vår, varför denna komplettering kommer att ske senast den 30 juni 2015. Carl Douglas har begärt att Regeringen håller syn på fastigheten Österåker Rydboholm 2:1 inför beslutet. Ett beslut i denna för Carl Douglas mycket avgörande fråga måste föregås av syn på plats. Länsstyrelsen har inte inför sitt beslut besökt de områden som har belagts med utvidgat strandskydd. Om Regeringen inte ändrar på Länsstyrelsens beslut i enlighet med Carl Douglas yrkanden inför Regeringen utan att syn hålls kan Regeringens beslut inte anses utgöra annat än en "skrivbordsprodukt'' utan legitimitet och förankring i föreliggande förhållanden på fastigheten Österåker Rydboholm 2:1. 3. 3.1 3.1.1 3.1.2 Felaktig delgivning Delgivning av förslagen till beslut om utvidgat strandskydd via kungörelsede/givning Förslaget till beslut om utvidgat strandskydd avseende Österåkers kommun har delgivits berörda fastighetsägare och andra sakägare genom kungörelsedelgivning enligt 47 § Delgivningslagen (2010:1932). Av 24 §förordning (1998:252) om områdesskydd enligt miljöbalken framgår av dess första och andra stycke följande: - 2 -

FLOO.D HERS.LOW HOLME 3.1.3 3.1.4 3.1.5 3.1.6

"Innan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket ska den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet ska delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut. Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat ett skriftligt godkännande, får länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela ett föreläggande." Av tredje stycket punkt

6

framgår att beslut om utvidgning av strandskydd för längre period än sex månader omfattas av bestämmelsen i första stycket. Ett förslag till beslut om utvidgning av strandskydd skall således delges ägare och innehavare av särskild rätt till marken jämte ett föreläggande att yttra sig över förslaget. Så har inte skett på korrekt sätt i aktuellt fall.

Förutsättningarna för kungörelsedelgivning framgår av§§ 48-50 i Delgivningslagen. Länsstyrelsen har hänvisat till 49 § Delgivningslagen, vilken anger följande (i fallet relevanta) förutsättningar:

"Kungörelsedelgivning får ske

1.

om en obestämd krets ska delges,

2.

om ett stort antal personer ska delges och det med hänsyn till ändamålet med delgivningen inte är rimligt att delgivning sker med var och en av dem"

De personer, fysiska och juridiska, som äger fastigheter med strandlinje mot någon form av vatten (öppet vatten, sjö eller å) i Österåkers kommun är inte en obestämd krets utan en klart bestämd krets personer och deras adresser är väl kända för svenska myndigheter. De är inte heller fråga om ett stort antal personer utan en högst begränsad mängd individer. Ett utvidgat strandskydd är ett mycket stort ingrepp och intrång i en fastighetsägares äganderätt och dispositionsrätt. De konsekvenser som följer därav är högst påtagliga för fastighetsägaren och för eventuella nyttjanderättshavare. Det är därför av enormt stor vikt för dessa att de får ta del av förslaget till beslut för att i god tid tänka igenom konsekvenserna, effekterna, behovet av strandskydd för varje enskild berörd del och naturtyp, m.m. och ges möjlighet att dels yttra sig, dels samla argument för sin sak (vad den nu må vara). Det är alltså under alla omständigheter rimligt, med hänsyn till ändamålet, att delgivning sker med var och en av dem. Detta är även en hygienisk grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle och även för ett samhälle som vill kalla sig rättssäkert.

Ovan nämnda innebär således att de legala förutsättningarna för kungörelsedelgivning av förslaget till beslut inte är uppfyllda. Av denna anledning saknas de formella förutsättningarna för Länsstyrelsen i Stockholm att fatta beslut om utvidgat strandskydd avseende Österåkers kommun. Med anledning av att förutsättningar för kungörelsedelgivning av förslaget till beslut inte är uppfyllda så föreligger således ett formellt fel till denna del.

- 3 -

FLOOD HERS.LOW HOLME 3.2

3.2.1 3.2.2

3.2.3 3.2.4 Delgivning av beslut om utvidgat strandskydd via kungörelsede/givning

Länsstyrelsen har kungjort beslutet om utvidgat strandskydd genom kungörelse och hänvisat till 27 §förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Av nämnd förordning framgår att "

om det är uppenbart att beslutet berör endas viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare istället för att kungöras". I

sitt sammanhang och mot bakgrunden av att ett beslut om utvidgat strandskydd är ett påtagligt ingrepp i såväl äganderätt som förfoganderätt och nyttjanderätt och får långtgående konsekvenser för den som drabbas därav, skall orden "får beslutet" istället tolkas som "skall beslutet".

I

det aktuella fallet är det uppenbart att beslutet endast berör vissa sakägare - en mindre krets vars namn och adresser är väl kända för svenska myndigheter.

Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken är en förordning, beslutad av Regeringen. Delgivningslagen (2010:1931) är en lag beslutad av Riksdagen. Enligt principen om "lex superior" är således bestämmelserna i Delgivningslagen således överordnad vad som anges i nämnd förordning. Även om förordningen är tillämpbar så måste grundprinciperna i Delgivningslagen avseende kungörelsedelgivning och förutsä ttnin garna för kungörelsedelgivning följas. Av vad som ovan redovisas avseende delgivning av förslaget till beslut så är inte förutsättningarna för kungörelsedelgivning uppfyllda och således kan inte heller beslutet delges berörda sakägare genom kungörelsedelgivning. Dessutom är det särskilt olämpligt att delge beslutet genom kungörelse när Länsstyrelsen inte korrekt har delgivit berörda sakägare förslaget till beslut. 4. 4.1 Bristande legala förutsättningar m.m. Ändrad lagstiftning 2009 Lagstiftningen avseende utvidgade strandskydd ändrades under 2009 och denna ändring innebär bland annat en skärpning av kraven för att kunna besluta om en utvidgning av strandskyddet. Det fanns flera motiv till att ändra lagstiftningen på denna punkt och en av anledningarna var att det kunnat konstateras att stora områden hade belagts med utvidgat strandskydd utan att det finns särskilda legitima skäl för ett sådant. Stora arealer hade alltså belagts med utvidgat strandskydd helt overifierat, vilket lagstiftaren ville återställa med en förändrad lagstiftning. En följd av den ändade lagstiftningen var således att säkerställa att alla utvidgade strandskydd skall fattas med stöd av de nya reglerna härom, vilket ställer krav på att beslutsfattarna tydligt och välgrundat anger skälen och grunderna - i det specifika enskilda fallet - för varför det enligt deras uppfattning föreligger ett behov för ett utvidgat strandskydd och varför det allmänna strandskyddet, i det enskilda specifika fallet, inte är tillräckligt för 4 -

FLOO.D HERS,LOW HOLME 4.2 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 att säkerställa strandskyddets syften. Länsstyrelsen brister allvarligt till denna del, vilket redovisas närmare nedan. Strandskydd, dess syften m.m. Det allmänna strandskyddets omfattning framgår av Miljöbalkens 7kap14 § första stycket och omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd och utgör det som kallas "strandskyddsområde". Genom denna paragraf föreligger således ett allmänt strandskydd om 100 meter. Detta allmänna strandskydd utgör därigenom huvudregeln som skall gälla för de flesta strandområden och det är således lagstiftarens uppfattning att detta i de allra flesta fallen är tillräckligt för att säkerställa strandskyddets syften. Endast det generella strandskyddet omfattar mer än 26 % av hela Sveriges yta. Av Länsstyrelsen beslut om utvidgat strandskydd för Österåkers kommun framgår att en överväldigande majoritet av stränderna i Österåker har belagts med utvidgat strandskydd, generellt upp till maxgränsen om 300 meter. Lagstiftarens mening har alltså varit att utvidgat strandskydd skall vara ett undantag, vilket skall ses mot bakgrunden av att redan det generella strandskyddet upptar en betydande del av Sveriges yta. En utvidgning av denna yta får absurda effekter i flertalet fall utom några enstaka specifika fall. Länsstyrelsen verkar ha uppfattningen att en utvidgning skall vara huvudregeln och att det endast i undantagsfall skall gälla ett allmänt strandskydd. Detta är naturligtvis en grav missuppfattning och en allvarlig vantolkning av lagstiftningen från en svensk myndighet med makt att besluta i väldigt ingripande frågor för fysiska och juridiska personer. Av Miljöbalkens 7kap14 §andra stycke framgår att Länsstyrelsen i det enskilda fallet har möjlighet att besluta om utvidgning av strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, förutsatt av att det (fortfarande i det enskilda fallet) behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Förarbetena anger tydligt att Länsstyrelsen noggrant skall specificera dels vilket specifikt enskilt område som avses, dels vilket syfte som inte är tillgodosett genom det allmänna strandskyddet och på vilket sätt. Detta är således en undantagsbestämmelse och skall tolkas och tillämpas som en undantagsbestämmelse. Förarbetena anger höga beviskrav och höga krav på redovisning och argumentation från Länsstyrelsen för att en utvidgning - d.v.s. ett undantag från huvudregeln - skall kunna beslutas. Det föreligger inte en omvänd bevisbörda, vilket Länsstyrelsen verkar göra sken av. Strandskyddets syften framgår av Miljöbalkens 7 kap 1 3 § och är att långsiktigt (i) trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och (ii) bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Ett utvidgat strandskydd kan beslutas endast i det enskilda fallet (och därmed inte generellt för ett större område), vilket skall specificeras. Det är inte tillräckligt med övergripande värdebeskrivningar och kartor. Med " det enskilda - 5 -

FLOOD HERS.LOW HOl_ME 4.2.5 4.2.6 4.2.7 fallet" avser lagstiftaren ett specifikt mindre område av enhetlig naturtyp och geografi. Länsstyrelsen skall alltså för varje sådant enskilt område redovisa på vilket sätt det allmänna strandskyddet inte är tillräckligt för att säkerställa strandskyddets syften och varför och på vilket sätt ett utvidgat strandskydd behövs, i varje enskilt fall, för att bättre säkerställa dessa syften. Länsstyrelsen i Stockholms län brister väsentligt i denna del vad avser utvidgning en av strandskyddet vad avser Carl Douglas fastighet Österåker Rydboholm

2:1

samt även för Österåkers kommun som helhet. Bara på Carl Douglas fastighet finns ett flertal (drygt

20-30)

specifika enskilda områden som inte kan hanteras som en helhet utan måste delas upp i ett flertal mindre områden vilka skall specificeras geografiskt och där det för varje enskilt område skall anges varför det allmänna strandskyddet inte säkerställer strandskyddets syften. Så har inte skett utan Länsstyrelsen har endast övergripande och utan några som helst specificerade skäl, med avseende på varje enskilt fall (d.v.s. enskilt specificerat område), fattat sitt beslut. Även det faktum att beslutet avser hela Österåkers kommun som helhet är ett mycket tydligt bevis på att Länsstyrelsen agerar på ett generellt sätt. Österåkers kommun har en omfattande areal och strandremsa och att fatta ett beslut där ett så stort område berörs är inte att anse såsom att Länsstyrelsen beslutat i " det enskilda fallet", vilket lagen anger. De s.k. värdebeskrivningar som Länsstyrelsen hänvisar till är ytterst generella i sina beskrivningar. Ett beslut om utvidgat strandskydd måste naturligtvis har föregåtts av en undersökning på plats på alla de områden som berörs av beslutet. Det framgår tydligt av beslutet, bifogade kartor och "värdebeskrivningar" m.m. att Länsstyrelsen inte har gjort sådana besök och undersökningar på annat än på enstaka platser. Det är bland annat av denna anledning som Carl Douglas begär syn inför Regeringens beslut. Den möjliga utvidgningen är maximerad till högst

300

meter, vilket innebär att lagstiftaren anser att

300

meter skall utgöra den maximala utvidgningen, naturligtvis om syftena för ett utvidgat strandskydd föreligger.

300

meter är således inte tänkt att utgöra utgångspunkten för alla eventuellt utvidgade strandskydd utan tanken är således att arbeta i spannet

100-300

meter. Länsstyrelsen har utan att motivera anledningen valt att generellt ange

300

meter som utvidgat strandskyddsområde, också det i strid med lagstiftarens syfte och utgångspunkt. Även till denna del skall Länsstyrelsen, för varje specifikt enskilt område, specificera varför just den nivå på utvidgning av strandskyddsområdet som man föreslår skall gälla. Ett beslut om utvidgat strandskydd skall ske i linje med strandskyddets syften och om det behövs för att ytterligare - i det enskilda fallet - säkerställa dessa syften. Länsstyrelsens beslut är tämligen omfattande vad avser textmängd men saknar, helt behandling av de frågor som krävs enligt lagstiftningen och dess förarbeten för att ett beslut om utvidgat strandskydd skall kunna fattas. Av beslutets text framgår tydligt att Länsstyrelsen argumenterar för ett allmänt - 6 -

FLOOD HERS.LOW HOLME 4.2.8 behov av strandskydd. Ett sådant finns redan genom det allmänna strandskyddet i 7 kap 14 §första stycket Miljöbalken. Inte någonstans anger Länsstyrelsen på ett välmotiverat sätt att detta skydd inte är tillräckligt och inte heller på något sätt har Länsstyrelsen redovisat hållbara grunder för att det föreligger ett behov av ett utvidgat strandskydd - d.v.s. att det vanliga strandskyddet inte skulle räcka för att tillgodose lagstiftarens syfte med strandskyddet. Länsstyrelsens arbete och motivering i denna fråga är tyvärr allt annat än specificerat utan man går stick i stäv med lagstiftarens syften och Länsstyrelsen har fattat ett beslut som är extremt generellt till sin utformning, med svepande beskrivningar som i det närmaste passar in för beskrivning av all mark överallt, vilket är helt i strid med lagstiftningen, dess förarbeten och syfte. Med "generellt" menas således här att man inte har angivit några specificerade skäl för varje enskilt område och dessutom att Länsstyrelsen har valt att behandla väldigt länga strandsträckor och områden som sammanhängande enheter, trots att det föreligger väldigt stora skillnader även på mindre sträckor utifrån perspektivet strandskyddets legala syften. En genomgång av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut visar tydligt detta. Ett tydligt bevis för att Länsstyrelsens beslut är generellt till sin karaktär och att inte avser "enskilda fall" m.m. är att det utvidgade strandskyddsområdet på två platser utsträcks över och på andra sidan av Vaxholmsvägen (väg

274),

se markering 1 och

2

på karta, Bilaga

2.

Markering 1 är ett område som ligger direkt mellan E18 och väg 274. Dessutom planerar SL, Täby kommun m.fl. att på detta område och i direkt anslutning härtill anlägga en ny station för Roslagsbanan. Oavsett dessa långt gångna planer är det fullständigt omöjligt att hitta något som helst argument för att belägga området med ett utvidgat strandskydd för att säkerställa strandskyddets syften (d.v.s. (i) trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och (ii) bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten). Är det tänkt från Länsstyrelsens sida att området behövs skyddas särskilt så att den som önskar besöka vattenbrynet längst in i Hägernäsviken skall kunna ta sig dit? Det blir en ordentlig omväg och det finns inga lämpliga övergångsställen över väg 274 i anslutning därtill. Inte heller kan det finnas någon som helst fördel för skydd av djur och växtliv som inte redan föreligger genom att belägga området med utvidgat strandskydd. Exakt samma omständigheter föreligger för område 2 (enligt markering på Bilaga 2). Det är endast tecken på att Länsstyrelsen utan någon som helst eftertanke, välgrundade motiv med relevans i verkliga förhållanden m.m. har dragit gränsen för ett utvidgat strandskydd 300 meter från strandlinjen, oavsett vad det område som därmed begränsas utgör och omfattar. Från Österåker Kulla just norr om Säby går en väg från väg 274 söderut (markerad med blått på Bilaga 2). Denna väg är väl trafikerad med biltrafik. På flera ställen omfattas vägen och området bortom strandlinjen från vägen om det av Länsstyrelsen beslutade utvidgade strandskyddet, helt utan syfte och grund för säkerställande av strandskyddets syften. Detsamma gäller för en väg som går under E18 in mot Deglinge samt en väg från Rydboholm mot - 7 -

FLOOD HERS.LOW HOLME 4.2. 9 4.2.10 4.2.11 Fågelnäs. Dessa vägar råkar bara ligga inom ett område om 300 meter från strandlinjen, och då Länsstyrelsen uppenbart har agerat generellt och utan avseende på enskilt fall har det fått en absurd effekt. Det finns inte något som helst syfte med att ha ett strandskyddat område bortom en väg, utan vägen borde i alla lägen utgöra en gräns. Vad gäller strandskydd på Vaxholmsvägen har Länsstyrelsen tänkt sig att just dessa specifika delar av Vaxholmsvägen som ligger inom det av Länsstyrelsen angivna utvidgade strandskyddsområdet är särskilt skyddsvärda? Kan biltrafik mot denna bakgrund få färdas på Vaxholmsvägen? Eller på de andra vägarna som ligger inom det utvidgade strandskyddsområdet? Inom det område som omfattas av det av Länsstyrelsen utvidgade strandskyddet på fastigheten Rydboholm 2:1 finns även på flera ställen bebyggelse i form av bostadshus, fritidshus, bodar m.m. (d.v.s. inte enbart byggnader som är hänförliga till jord- och skogsbruket). Dessa byggnader framgår av Bilaga 2 till denna inlaga samt till Bilaga 1 (karta 4) till Länsstyrelsen beslut. Detta har Länsstyrelsen uppenbarligen missat och/ eller inte tagit någon hänsyn till. Dessa omständigheter är vidare tydliga bevis på att legalitetsprincipen och objektivitetsprincipen inte är uppfyllda av Länsstyrelsen - se vidare punkterna 4.3 och 4. 4 nedan. Det bör tilläggas att Länsstyrelsen i Stockholms län invände mot förslaget till den nya lagstiftningen avseende strandskyddets syften och rekvisiten för utvidgning av strandskyddet vad avser övergångsbestämmelserna. Enligt övergångsbestämmelserna så upphörde samtliga utvidgade strandskydd som inte har fattats med stöd av den nya lagstiftningen den 31december2014. Länsstyrelsen "befarade" att det förelåg en risk att antalet områden med utvidgat strandskydd skulle minska efter detta datum om Länsstyrelserna inte han fatta nya beslut före den 31december2014. Eftersom just detta var ett av lagstiftarens syften så tog man inte hänsyn till Länsstyrelsen invändning till denna del utan argumenterade tvärtom emot med goda argument. Länsstyrelsen i Stockholm har uppenbarligen inte förstått vad lagstiftaren har angivit och menat, utan de har fattat ett icke genomarbetat beslut som saknar stöd i den nu gällande lagstiftningen. Detta är mycket anmärkningsvärt. I förarbetena till 7 kap 14 §Miljöbalken finns en uppräkning i punktform som exemplifierar vilka områden som skulle kunna omfattas av utvidgat strandskydd. Länsstyrelsen tycks vara av uppfattningen att dessa exempel skall beläggas med utvidgat strandskydd. Detta är en allvarlig missuppfattning och ytterligare ett bevis på att Länsstyrelsen agerar och argumenterar summariskt och generellt. Länsstyrelsen framför på flera ställen i beslutet att " områden som verkar vara av mindre intresse för allmänhetens friluftsliv kan bli betydelsefulla i framtiden". Även om så skulle vara fallet någon gång i en obestämbar framtid så innebär det inte att det föreligger skäl att belägga det aktuella området med utvidgat - 8 -

. FLOOD HERSLOW HOLME 4.2.12 strandskydd idag - d.v.s. i förväg. Detta tankesätt är direkt i strid med lagstiftarens syften med den förändrade lagstiftningen. Länsstyrelsen framför en oro över framtida exploatering av strandnära lägen och verkar anse att detta utgör en grund för att besluta om utvidgat strandskydd. Det stämmer naturligtvis inte eftersom en avsaknad av utvidgat strandskydd inte medför en direkt rätt att exploatera. Länsstyrelsen framför också att Stockholms län skulle vara att anse såsom högexploaterat. I jämförelse med resten av Europa och de flesta andra strandsträckor i världen ter sig Stockholms län som helhet närmast såsom glesbyggd. 4.2.13 Länsstyrelsen har inte vid något tillfälle under processen inför beslutet om utvidgat strandskydd haft något samråd med fastighetsägare i Österåkers kommun. Därtill har Länsstyrelsen haft närmare 4 0 månader på sig att kontakta i vart fall de mest drabbade fastighetsägarna. Carl Douglas fastighet Österåker Rydboholm 2:1 är en förhållandevis stor fastighet och har en omfattande strandlinje på tre separata ställen (mot Ullnasjön, mot Kyrkfjärden och mot Säbyviken). Mot denna bakgrund och att Carl Douglas därmed är en av de största fastighetsägarna i Österåkers kommun och den som enskilt drabbas hårdast av ett beslut om utvidgat strandskydd, är mycket anmärkningsvärt att något samråd med honom inte har skett. Länsstyrelsens bristande agerande till denna del är ett ytterligare bevis på att Länsstyrelsen dels agerat generellt, dels inte tagit några som helst hänsyn till enskilda intressen. Hade Länsstyrelsen haft för avsikt att göra en korrekt intresseprövning (vilket skall ske enligt Miljöbalkens 7 kap 25 §) så hade de genomfört ett samråd med Carl Douglas. När de nu valt att inte hålla samråd (med Carl Douglas eller någon annan fastighetsägare), tills amm ans med att delgivning av förslaget till beslut inte delgivits korrekt, kan det inte tolkas på annat sätt än att Länsstyrelsen medveten har försökt att undvika kontakter med berörda sakägare med troligt syfte att få igenom ett lagakraftvunnet beslut till utvidgat strandskydd utan berörda sakägares vetskap. 4.2.14 Naturvårdsverket har givit ut en handbok (2010 :4) såsom vägledning för Länsstyrelserna vad gäller beslut om utvidgade strandskydd. Det är graverande när man kan konstatera att Länsstyrelsen konsekvent har valt att inte följa Naturvårdsverkets anvisningar till någon del där det ställer krav på Länsstyrelsen (exempelvis samråd med ägare och innehavare med särskild rätt, förberedande arbete, motivering etc.). 4. 3 4.3.1 Legalitetsprincipen Legalitetsprincipen innebär i korthet att en myndighet skall fatta beslut baserat på gällande lagstiftning och endast vidta åtgärder som har stöd i lagar eller andra författningar. Legalitetsprincipen utgör svensk lag genom 1kap1 § Regeringsformen och har också en grundläggande ställning inom EU:s - 9 -

FLOOD HERSLOW HOLME 4.3.2 4.3.3 4.3.4 4.4 4.4.1 4.4.2 rättssystem och även i Europakonventionen. Legalitetsprincipen är således en av de grundläggande rättsprinciper som kännetecknar ett rättssamhälle. Genom att legalitetsprincipen utgör basen för svenska myndigheters maktutövning och beslut skall därigenom fysiska och juridiska personer skyddas mot godtycklig maktutövning och beslut och åtgärder som saknar stöd i lag. Av vad som redogörs för i denna inlaga (såväl ovan som nedan) är det uppenbart att Länsstyrelsen i Stockholm varken har följt den direkta lagtexten i Miljöbalken 7 kap§§ 13 och 14 eller förarbetena till aktuellt kapitel i Miljöbalken. Länsstyrelsen i Stockholm har inte genomfört en vederbörlig utredning avseende varje enskilt område utifrån strandskyddens syften och huruvida det allmänna strandskyddet inte är tillräckligt för att säkerställa strandskyddats syften och att det krävs en utvidgning och inte heller på annat sätt än genom generella uttalanden motiverat skälen för sitt beslut. Länsstyrelsen i Stockholm har inte heller motiverat varför en utvidgning skall ske med maximalt möjlig areal. Länsstyrelsen har på ett flertal flagranta sätt överträtt sina behörigheter utifrån vad svensk lagstiftning ger dem möjlighet till. De av Länsstyrelsen härigenom överklagade besluten strider således mot legalitetsprincipen, såväl som den är uttryckt i Regeringsformen, annan svensk rätt som den kommer till uttryck i EU:s rättssystem och i Europakonventionen. Objektivitetsprincipen Objektivitetsprincipen utgör grunden för " allas likhet under lagen" men även att en myndighet vid och genom sin myndighetsutövning inte skall låta sig vägledas av andra intressen än dem som de faktiskt ansvarar för, och naturligtvis endast med stöd av gällande rätt. Mot bakgrund av Länsstyrelsen i Stockholms agerande i hela processkedjan från och med att de yttrade sig över de föreslagna ändringarna av 7 kap miljöbalken, under framläggandet av förslag till besluten om utvidgat strandskydd i kommunerna i Stockholms län och vid fattandet av dessa beslut, kan man på goda grunder ifrågasätta om Länsstyrelsen i Stockholm verkligen har agerat helt utan annat mål än att uppfylla lagstiftarens uttryckliga direktiv. Länsstyrelsen har i en separat PM yttrat sig över de yttranden som ingivits över förslaget till beslut om utvidgat strandskydd i Österåkers kommun. Denna PM är en intressant läsning. Endast på en enda punkt (angående Östanå färjeläge) har Länsstyrelsen tagit till sig av de synpunkter som framförts av de som yttrat sig. Det är väldigt tydligt att Länsstyrelsen inte agerar på objektiv grund och att de redan har bestämt sig för att deras egna utarbetade förslag (upprättat helt utan samråd med berörda sakägare) är helt felfritt och att någon hänsyn inte skall tas till något yttrande till någon del. Dessutom framgår tydligt att Länsstyrelsens argumentation i varje enskild fråga brister. Antingen har man inte förstått - 10 -

FL.OOD HERS .

LOW HOl_ME 4.4.3 4.4.4 lagstiftningen eller så har man aktivt valt att inte följa lagstiftningen. Detta är inte ett objektivt agerande från Länsstyrelsen. Ändringarna av 7 kap §§ 13 och 14 i Miljöbalken har huvudsakligen föranletts av att man funnit att utvidgningarna av strandskydden hade skett generellt och i alltför stor utsträckning utan välgrundade skäl och motiv. Länsstyrelsen i Stockholms län har uppenbarligen i sin handläggning av dessa ärenden endast haft som syfte att tillse att minst alla områden som tidigare hade utvidgat strandskydd även fortsättningsvis, efter den 31 december2014, var belagda med utvidgat strandskydd. Detta oavsett vad den nya lagstiftningen anger. Det är således uppenbart att Länsstyrelsen i Stockholms län vid besluten om utvidgat strandskydd endast har "gått sin egen väg" utan att följa lagstiftarens intentioner och direktiv genom den förändrade lagstiftningen och de välgrundade invändningar som framförts från berörda sakägare. Det är mycket möjligt att Länsstyrelsens handläggare, utifrån sin egen uppfattning, har ett "gott uppsåt" med sina åtgärder i ärendet och därför anser sig ha rätt att frångå såväl lagstiftning, förarbeten, lagstiftarens syfte med lagstiftningen och gällande rättsprinciper i övrigt. Dock är det så att det är lagstiftaren som anger ramarna för vad som är möjligt och åtgärder och beslut av symbolkaraktär utan välgrundad förankring i verkliga omständigheter hör inte hemma i en rättsstat. 5. 5.1 5.2 5.3 5.4 Strandskyddets syften - specifikt vad avser fastigheten Österåker Rydboholm 2: 1 Här hänvisas även särskilt till vad som anges under punkt 4.2.8 ovan. De grunder som kortfattat anges vad avser fastigheten Rydboholm 2:1 i Österåkers Kommun på Sidan 6 i Bilaga 2, Värdebeskrivningar, är generella allmänna beskrivningar som inte på något sätt ger vid handen att det skulle föreligga ett behov av ett utvidgat strandskydd. Dessutom är dessa värdebeskrivningar baserade på underlag från åren 1989-2010, och inte på underlag från nutid och nu föreliggande omständigheter och förutsättningar. Det går således inte att grunda något beslut på dessa generella och åldersdigna värdebeskrivningar. I ovan nämnda allmänna beskrivningar hänvisas även till tex. "Riksintresse" vad gäller området kring Östra Ryds Kyrka. Det faktum att det redan föreligger andra former av skydd och/ eller intrång är knappast en grund för utvidgat strandskydd, utan snarare tvärtom. Fastigheten Österåker Rydboholm 2:1 omfattar en betydande areal och det finns ett stort antal olika naturtyper utmed strandlinjerna. Fastigheten har i nordväst en stor del av strandlinjen mot Ullnasjön. Den sydöstra delen ligger mot Säbyviken och den södra delen av fastigheten har en lång strandlinje mot norra delen av Stora Värtan samt mot Kyrkfjärden. Naturtyperna, geografin och förutsättningarna för djurlivet m.m. skiftar väsentligt och bara den södra delen - 11 -

FLOOD HERSLOW HOLME 5.5 5.6 5.7 av fastigheten mot Stora Värtan och Kyrkfjärden måste utifrån aktuell lagstiftningspåbud om avgörande i enskilda fall delas in i minst 20 separata enskilda områden där en bedömning skall ske för vart område enskilt. Fastighetens strandlinje mot Säbyviken har till sin norra del av Länsstyrelsen belagts med utvidgat strandskydd. Detta har Carl Douglas och Österåkers kommun motsatt sig med hänvisning till att det pågår ett planarbete för detta område med syfte att kunna anlägga en s.k. naturpark för att på detta sätt öka allmänhetens tillgång till området. För planarbetet har tagits fram och presenterats en mycket djupgående och omfattande miljökonsekvensutredning, vilken tydligt visar att behov av strandskydd i någon form inte föreligger. Detta har Länsstyrelsen inte tagit någon som helst hänsyn till och inte heller kommenterat med adekvata motargument. Vad avser det första syftet med strandskyddet (d.v.s. att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden) med avseende på fastigheten Österåker Rydboholm 2:1 så är det mycket väl tillgodosett även helt utan något strandskydd överhuvudtaget. På fastigheten bedrivs jord- och skogsbruk och det finns ett antal vägar och stigar som medför mycket god tillgång till de stränder som för allmänheten kan vara intressanta att besöka. Det allmänna strandskyddet om 100 meter gäller för nästan hela fastigheten. Med detta allmänna strandskydd är således den allemansrättsliga tillgången till strandområdena på fastigheten därmed fullt tillgodosedd. En utvidgning av strandskyddet medför således ingen skillnad för den allemansrättsliga tillgången till strandområdena. På fastigheten Österåker Rydboholm 2:1 bedrivs huvudsakligen aktivt skogs­ och jordbruk, vilket har skett sedan tidig medeltid och det är Carl Douglas absoluta intention att så skall ske även långt in i framtiden om fastigheten kan bevaras i ursprungligt skick utan intrång från myndigheter och externa affärdrivande varsamheter (såsom teleoperatörer och liknande). Allemansrätten omfattar inte rätt för allmänheten att ta väg över växande gröda, varför detta syfte för strandskyddet inte är aktuellt. Eller har Länsstyrelsen en tanke om att allmänheten skall ha rätt att ta väg genom växande gröda på strandskyddat område? Dessutom medför ett aktivt jordbruk en kraftig inskränkning i den biologiska mångfalden eftersom jordbrukaren endast vill att sådd eller planterad gröda skall växa på jordbruksmarken. Biologisk mångfald på en åker med växande gröda är inte något som trakterar en lantbrukare. Jordbruket står således i direkt motsatsförhållande till syftet om biologisk mångfald. Mot denna bakgrund vore det helt utan syfte att besluta om utvidgat strandskydd på mark där det bedriv ett aktivt skogs- och jordbruk. Eller är det omöjligt att bedriva ett aktivt skogs- och jordbruk på mark belagd med utvidgat strandskydd? Dessa relevanta frågeställningar har, vad vi kan se, inte i något avseende uppmärksammats - varken vid Länsstyrelsen process eller i lagstiftningsarbetet avseende strandskydd. Dessutom uppkommer ett flertal oklarheter. Som - 12 -

ILOOD HERSLOW HOLME 5.8 5.9 5.10 5.11 exempel kan nämnas att täckdikning med största sannolikhet kan komma behöva utföras i olika omfattning på flera av de områden på fastigheten Österåker Rydboholm 2:1 som idag berörs av Länsstyrelsen beslut om utvidgat strandskydd. Det är osäkert i vilken omfattning detta kommer att försvåras genom ett utvidgat strandskyddsområde. Vad avser det andra syftet med strandskyddet (d.v.s. att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten) med avseende på fastigheten Österåker Rydboholm 2:1 så är även det syftet mycket väl tillgodosett genom det allmänna strandskyddet. Fastigheten ligger väldigt nära tätbebyggt område och till följd härav är Fastighetens djurliv därmed begränsat i jämförelse med motsvarande naturtyper i gles byggd. Det ostörda djurlivet på fastigheten är därför i huvudsak koncentrerat till fastighetens centrala och norra del som saknar direkt kontakt med vatten. En utvidgning av strandskyddet saknar således helt betydelse för djurlivet. Vad avser bevarandet av livsvillkoren för växtlivet skulle naturligtvis ett totalt besöksförbud för allmänheten vara det bästa skyddet. Detta står dock i total motsättning mot strandskyddets första syfte. Vilket tidigare har nämnts så bedrivs det på fastigheten huvudsakligen jord- och skogsbruk och utmed strandlinjerna bedrivs ingen annan verksamhet än jord- och skogsbruk. Denna verksamhet har alltid och kommer alltid att bedrivas utifrån ett långsiktigt naturdrivet perspektiv med ett syfte att bevara ursprunglig miljö och natur. Växtlivets livsvillkor är därför fullt tillgodosett med det allmänna strandskyddet och en utvidgning gör ingen som helst skillnad i detta avseende. I direkt anslutning till fastigheten Österåker Rydboholm 2:1 ligger ett större naturreservat- Bogesundslandet - med längre strandlinje till vilket det är lätt för allmänheten att ta sig såväl med kommunal trafik som med eget fordon. Att då hävda "synnerliga behov av allemansrättslig tillgång" och syfta på de enskilda fallen (vilket skall ske) är närmast löjeväckande. Även mot bakgrund av att det föreligger ett allmänt strandskydd. På vilket sätt skulle ett utvidgat strandskydd förbättra tillgängligheten till de aktuella strandområdena på Österåker Rydboholm 2:1? De vägar som passerar genom fastigheten är till större delen motorväg och motortrafikled (med stoppförbud) som gör en allemansrättslig tillgång till fastigheten ytterst svår. Inte heller på denna grund finns således skäl att med hänvisning till strandskyddets syften belägga fastigheten med ett utvidgat strandskydd (d.v.s. utöver det generella strandskyddet), utan snarare motsatsen. Den del av Fastigheten Rydboholm 2:1 som det inte bedrivs jord- och skogsbruk på utgörs av ett s.k. herrgårdslandskap. För denna typ av miljöer föreligger andra vägar till skydd, exempelvis s.k. område av riksintresse m.m. Det är således uppenbart att det utifrån omständigheterna i de olika enskilda fallen som råder på fastigheten Österåker Rydboholm 2:1 inte föreligger någon - 13 -

FLOOD HERSLOW HOLME 5.12 som helst förutsättning och ingen grund i övrigt för att besluta om en utvidgning av strandskyddet. Carl Douglas ämnar komplettera denna inlaga och sitt överklagande med bildmaterial till stöd för ett stort antal omständigheter häri redovisade samt även med en rapport utförd av sakkunnig med avseende på de specifika förhållandena på fastigheten Rydboholm 2:1. 6. 6.1 6.1.1 6.1.2 6.1.3 Strandskyddet som ett intrång Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen utgör basen för att det vid myndigheters maktutövning skall finnas en balans mellan mål och medel. Finns en möjlighet för beslutande myndighet att välja mellan flera olika åtgärder skall den åtgärd som är minst ingripande användas. En myndighet får således inte lägga onödigt stora bördor på en enskild och bördorna måste framstå som rimliga med hänsyn till effekterna för den enskilde. Detta gäller oavsett vilka bördor som lagstiftningen ger myndigheten en legal möjlighet att besluta om. Proportionalitetsprincipen spelar en central roll inom det svenska rättssystemet och även inom det EU-rättsliga systemet. Europakonventionen genomsyras av proportionalitetsprincipen. I Miljöbalkens 7 kap 25 §finns dessutom en specifik bestämmelse om proportionalitet, som lyder: " Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses". Ett utvidgat strandskydd upp till den högsta gränsen 300 meter utgör ett tredubbelt intrång mot vad som gäller med det allmänna strandskyddet. Det är alltså fråga om omfattande arealer endast för Carl Douglas del som Länsstyrelsen ämnar ta i anspråk och begränsa Carl Douglas förfoganderätt över och därmed också väsentligt begränsa dennes äganderätt. Mot bakgrund av att ett utvidgat strandskydd är ett så pass omfattande intrång för den enskilde så ställs också stora krav på den beslutande myndigheten att genomföra vederbörlig utredning i varje enskilt fall, att noga pröva om strandskyddens syften inte redan uppnås med det allmänna strandskyddet, att noggrant pröva vilken sträcka i spannet 100 - 300 meter som i sådant fall är lämpligast utifrån proportionalitetsprincipens regler om minsta möjliga intrång, samt att noggrant och detaljerat motivera sitt beslut i varje enskilt fall. Som ovan har nämnts består Carl Douglas fastighet Österåker Rydboholm 2:1 av minst 20 enskilda områden som således skall specificeras var för sig med specificerad motivering för varje område. Det ställs mycket höga krav på Länsstyrelsens bevisskyldighet i dessa ärenden. Länsstyrelsen tycks tro och argumentera utifrån en motsatt princip, d.v.s. att utgångspunkten är att belägga så stor areal som möjligt med utvidgat - 14 -

FLOOD HERSLOW HOLME 6.1.4 6.2 6.3 strandskydd och därefter får den enskilde, i varje enskilt fall, ansöka om dispens. Detta tankesätt är extremt främmande från svensk och västerländsk rättsuppfattning, rättstradition och gällande rätt och har ingen plats i ett rättssäkert samhälle, oavsett vad syftet är. Länsstyrelsen hävdar i sitt beslut att det föreligger möjlighet för markägare att söka dispens från strandskyddet och att ingreppet därvidlag inte skall anses som så betungande. Detta visar på flera felaktigheter i Länsstyrelsens resonemang. Dels är det ett bevis på att Länsstyrelsen har som målsättning att belägga så stor areal som möjligt med utvidgat strandskydd enligt vad som ovan i denna punkt framförs, dels utgör det ett gravt tankefel. Dispens från strandskyddet (d.v.s. såväl det allmänna strandskyddet som ett utvidgat strandskydd) kan beviljas om det finns särskilda skäl och om det aktuella området saknar betydelse för strandskyddets syften. I det fall det skulle vara aktuellt och möjligt med dispens från ett område med utvidgat strandskydd så skulle området således inte ha belagts med utvidgat strandskydd från början. Länsstyrelsen resonemang till denna del skall således helt bortses ifrån. Länsstyrelsen i Stockholm bryter således flagrant mot proportionalitetsprincipen, såsom den skall tillämpas enligt i Sverige gällande rätt, vad avser utvidgandet av strandskyddet beträffande fastigheten Österåker Rydboholm 2:1, och med största sannolikhet även vad avser Österåkers kommun i övrigt. Ett utvidgat strandskydd är som sagt ett omfattade inskränkning i den enskildes rätt att använda mark och vatten samt ett omfattande intrång i äganderätten genom att det kraftigt begränsar en markägares möjligheter att förfoga över sin egendom. Detta får härutöver naturligtvis även både specifika som allmänna effekter för såväl nyttjanderättshavare och allmänheten i övrigt. Dessutom skall intrånget sättas in i sitt sammanhang, d.v.s. skall även läggas till övriga intrång i äganderätten som en markägare blir utsatt för. Summan är avgörande, även om varje enskild del för sig av någon anledning inte uppfattas som stor. Vidare har samhället historiskt visat en vilja att över tiden öka intrångsgraden i tidigare beslutade intrång, varför det råder stor osäkerhet vad det aktuella beslutet egentligen har för effekter i framtiden. En grundlagsskyddad rättsprincip är att myndigheters intrång i den enskildes äganderätt skall ersättas ekonomiskt (2kap1 5 §Regeringsformen). I Miljöbalken stadgas dock, i strid med ovan angiven bestämmelse, att ersättning inte skall utgå vid utvidgat strandskydd (dock för andra varianter av ingripanden och intrång enligt Miljöbalken). Miljöbalken strider således i detta avseende mot grundlag, varför rättsosäkerhet föreligger. Bestämmelsen om proportionalitet i 7 kap 25 §Miljöbalken är således en anvisning till beslutsfattaren att agera med stor försiktighet och stor hänsyn till enskildas intressen eftersom ersättning inte utgår till drabbad markägare. Det har Länsstyrelsen inte gjort. I det fall det utvidgade strandskyddet avseende Österåker Rydboholm 2:1 vinner laga kraft - 15 -

FLOOD HERSLOW HOLME 7. kommer Carl Douglas således att begära skälig ersättning för den omfattande ekonomiska skada som det stora intrånget medför för Carl Douglas. Det är fråga om betydande arealer och således om stora belopp i intrångsersättning för de begränsningar detta innebär idag och i framtiden. Denna fråga om ersättning vid utvidgat strandskydd behöver således prövas. Områden där utvidgat strandskydd kan diskuteras Förutsatt av att Regeringen inte återförvisar ärendet till Länsstyrelsen för förnyad handläggning, är Carl Douglas, för det fall Länsstyrelsen framför välgrundade och verklighetsförankrade argument för utvidgat strandskydd, intresserad av att ta del av dessa argument och beredd att diskutera förutsättningarna för utvidgat strandskydd avseende de områden som markerats såsom område 3, 4 och 5 på bilagd karta, Bilaga 3. Strandskyddets syften är dock även för dessa områden fullt tillfredsställt genom det allmänna strandskyddet, men Carl Douglas är som sagt intresserad av att ta del av argument för ett utvidgat strandskydd för dessa specifika områden - 16 -

N

/ !�· - .

-r\ _ • .. � : . � . �� ·

/"../.

� � {; / ,.

� .

-:;,..,/, b':

;

� -�� / /� / ,.

�/::;m

, ,. '

;c �iff(��

� ' 1 1 I '.

._,-,:,-: � � ,:- � )� ��

/ .;

'

)(,,?

�' 71 \ \ I I IJ I I I /· I\ ' J';J I \ \ \ \ · \ \ . � · ' ' .. 'I.

•' . ' ··' •' \ \ liolmlnge Sundify� Sod�1by Sur;:it•Y>'°g I / '· ' ,.. T opi G �i I � � (-:.-.;·_,;-.;.

.,,. :: .

:� d � � .

__ \ , t , l \ � , ··\. !f

· ' � � .

·:: _ .. ,_, '"\ .... { \ / . 0.Vitm;<�ii«l \ llteke � .

J� .. , Länsstyrelsen Stockholm Utvidgat strandskydd Österåkers kommun Tiiihör Länsstyrelsens beslut 2014-11-18 för Österåkers kommun. Diarienummer 511-39877-2012. Bilaga 1 Karta4 (11) Teckenförklaring D lfil) Områdesindelning med beteckning (se värde beskr i vning) Generellt strandskydd om 100 meter utv i dgat till 300 meter från strandlinjen vid normalt medelvatten­ stånd med undantag av områden avgränsade av detaljplan eller bakre begränsningslin j e = Utvidgat strandskydd mindre än 300 meter med bakre begränsningslinje � Detaljplan - - Fastighetsgräns o 300 600 900 Meter 1:30 000 Ä Upplysningar För övriga strandområden visas inte det generella strandskyddets utbredning på kartan.

tv) er \\--;:, � ___. ' � � I � � ; • . ; .

, ...(, r ; .Y

�/ ;,' �/ · • r: �041 ;t;� t'a· T J"' .4 1 · '

�

' !

: , ://

0,7:/.'./

J

;;;�;>

i:k �X ; (; .r� -J.

, '1:

�

"' /_' �

:.:.-:,i/

� � ' <' /�

-0:

j,\.

W/'��

� ; . ·. ! .

�:'}{;

0 .. i' -. -­ :

'.

.\ . sAgarvtkel'/ I \ \ \ \ ./ I V I I. I I I 1, � · -. .. ) ' · � f kräirs�ogen �� \ . J ,� -R&kät ,!fontanl J __ � .

'· , .

NAXHOLM : • , 'I .. "")'. ...,..... ..... -- / . · \ Grabbtorp I /' < ��.

\ _ , __ \ � � . '

\---�

.I Holminge / { \ ( \ \ \ \ , � \ · -�·" · �� '-1J Länsstyrelsen Stockholm

Utvidgat strandskydd

i

Österåkers kommun

Tiiihör Länsstyrelsens beslut 2014-11-18 för Österåkers kommun. Diarienummer 511-39877-2012. Teckenförklaring 0 � Områdesindelning med beteckning (se värde­ beskrivn i ng) Generellt strandskydd om 100 meter utv i dgat t i ll 300 meter från strandlinjen vid normalt medelvatten­ stånd med undantag av områden avgränsade av detaljplan eller bakre begränsningslinje = Utvidgat strandskydd m i ndre än 300 meter med bak r e begränsningslinje � Detaljplan - - Fastighetsgräns O 300 600 900 Meter 1:30 000 Å Upplysningar För övr i ga strandområden visas inte det generella strandskyddets utbredning på kartan. Söd€ll'by . , · . 1 \ Nil1ble � ....

... �--� T '-.

�p-i .:: , ) ..,.. · �� , " \ · (._ '•'/ .

: · ..._

::<< .

,� Suntib�"'kog /' /' ,,. / I ' '· . � I � Di!Vr.m.�Mom' ,;if �l · \ .- \ ..,,. \ ,• < , © L änsstyrelsen i Stockholms län ©Lantmäter i e t Geodatasamve rk an © Lantmäterimvndiaheten i T;:ihv