Transcript Slutrapport framtidscentrum Gislaved slutversion 140522

Maj 2014
Slutrapport lärande utvärdering av projekt
Framtidscentrum
Eva Sennemark
Contextio Ethnographic AB
Sammanfattning
Projektet Framtidscentrum är ett projekt som drivits med stöd av Europeiska socialfonden (ESF),
programområde 2 (ökat arbetskraftsutbud) under perioden 2012-01-01 till 2014-05-30. Projektet ägs
av Gislaveds Näringslivs Aktiebolag (GNAB) i samverkan med Arbetsförmedlingen Värnamo, AB
Gislavedshus, IF Metall, Arbetsmarknadsorganisationen (AMO), Individ och familjeomsorgen (IFO),
Vuxenutbildningen i Gislaveds kommun, Högskolan i Borås respektive Högskolan på Hemmaplan.
Projektets målgrupp är enligt projektansökan ”personer med utomnordisk bakgrund som har svårt
att ta sig in på arbetsmarknaden”. Syftet för projektets genomförandefas har varit att hitta metoder
för att förkorta individernas väg till egen försörjning genom ökad samverkan, samt att skapa en
neutral plattform.
En lärande utvärdering har genomförts av Contextio Ethnographic AB sedan våren 2013 och levererat
ett PM i maj 2013, samt en delutvärdering i oktober 2013. Inför slututvärderingen i samband med
projektets avslut har utvärderaren samlat in data från samtliga berörda parter; deltagare,
projektpersonal, arbets- och styrgruppsmedlemmar samt tagit del av projektdokumentation och
statistik. Data har främst samlats in via intervjuer och fokusgrupper.
Projektet kom att få en annan målgrupp än den avsedda på grund av regelverk hos berörda
myndigheter och kom att omfatta personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden, varav många
kortutbildade. Detta kom att påverka inriktningen då behoven var annorlunda än de förväntade.
Utvärderingens resultat visar att:







Brist på samsyn hos samverkansparterna och utebliven medfinansiering försvårade
uppstarten. Med tiden har samverkan kommit att fungera bättre och aktiviteter utifrån
målgruppens behov kunnat genomföras.
125 personer har varit inskriva i projektet, varav 91 deltagit aktivt i godkända aktiviteter.
Tretton personer har fått arbete och minst en person har startat eget företag. Tio personer
får en yrkesförberedande utbildning. Två har tagit körkort där projektet bidragit med
körkortsteori.
Projektets aktiviteter är uppskattade och efterfrågade hos deltagarna. Fler kvinnor än män
har deltagit i aktiviteterna vilket varit ett fokusområde för projektet.
Effekter på deltagarna i form av snabbare språkutveckling, bättre kunskap om samhället och
bättre självförtroende kan iakttas.
Projektet har pekat på behov av samhällsservice och anpassade åtgärder för målgruppen.
Förutsättningarna för implementering av Framtidcentrum är i dagsläget oklara men vissa
delar av verksamheten kommer att implementeras i ordinarie strukturer.
Måluppfyllelsen är svårbedömd då målgruppen varit en annan än den avsedda. De kvantitativa
målsättningarna om arbete, studier eller starta eget är därför inte riktigt relevanta. Dock visar
utvärderingen att språkutvecklingen blivit snabbare, att ett antal personer har fått arbete och att
deltagarna har stärkts genom projektet vilket på sikt kan påverka möjligheterna till delaktighet och
egen försörjning. Hur mycket anställningsbarheten har ökat är tveksamt, även om vissa steg
förmodligen har tagits i rätt riktning. Erfarenheter från projekt Framtidscentrum och andra projekt
som arbetar med samma målgrupp visar att det tar tid att rusta personer med kort utbildning för den
svenska arbetsmarknaden. Frågan bör lyftas politiskt för att undanröja strukturella hinder.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ..................................................................................................................... 2
1. BAKGRUND .............................................................................................................................. 4
1.1 Utvärderingsuppdraget .................................................................................................... 4
1.2 Teoretisk utgångspunkt .................................................................................................... 6
1.3 Rapportens disposition ..................................................................................................... 6
2. PROJEKT FRAMTIDSCENTRUM .................................................................................................. 7
2.1 Beskrivning av projektprocessen………………………………………………………………………………….7
2.2 Horisontella kriterier ......................................................................................................... 9
3. RESULTAT ............................................................................................................................... 11
3.1 Kvantitativa resultat ....................................................................................................... 11
3.2 Kvalitativa resultat -deltagarnas perspektiv .................................................................. 13
3.3 Projektpersonalens perspektiv ....................................................................................... 15
3.5 Samverkansparternas perspektiv ................................................................................... 17
4. SAMMANFATTNING, SLUTSATSER OCH DISKUSSION ................................................................ 21
4.1 Sammanfattning av resultat ........................................................................................... 21
4.2 Slutsatser kring måluppfyllelse ....................................................................................... 22
4.3 Förutsättningar för implementering ............................................................................... 24
4.4 Några reflektioner inför framtiden ................................................................................. 25
REFERENSER ............................................................................................................................... 26
Bilaga 1. Verksamhetslogik ................................................................................................... 27
Bilaga 2. Slutmål för Framtidscentrum ................................................................................. 28
Bilaga 3. Processkarta ........................................................................................................... 28
Bilaga 4. Projektstatistik ....................................................................................................... 30
Bilaga 5. Intern uppföljning med enkäter ............................................................................. 32
3
1. BAKGRUND
Gislaveds kommun har sedan 1950-talet varit beroende av utländsk arbetskraft till områdets
industrier, ett behov som beräknas kvarstå i framtiden. Trots en fortsatt invandring till kommunen
har det visat sig att vissa individer och grupper haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I
slutrapporten för projektets mobiliseringsfas pekas på flera orsaker som påverkar möjligheten till
etablering i samhället; orsak till migration, utbildningsbakgrund, otillräckliga kunskaper i svenska
språket samt fördomar från det omgivande samhället (PK 2011-5). Även bristande informationsflöde
från samhälle till nyanlända och kulturella faktorer tas upp som faktorer som kan påverka
individernas, speciellt kvinnornas, möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Nya metoder för
stöd kan därför behövas för att ge dessa individer verktyg att bli delaktiga i samhället (Ansökan ESF
2011).
Projektet Framtidscentrum är ett projekt som drivs med stöd av Europeiska socialfonden (ESF),
programområde 2 (ökat arbetskraftsutbud) under perioden 2012-01-01 till 2014-05-30. Projektet ägs
av Gislaveds Näringslivs Aktiebolag (GNAB) i samverkan med Arbetsförmedlingen Värnamo, AB
Gislavedshus, IF Metall, Arbetsmarknadsorganisationen (AMO), Individ och familjeomsorgen (IFO),
Vuxenutbildningen i Gislaveds kommun samt Högskolan i Borås respektive Högskolan på Hemmaplan
(Ansökan ESF 2011).
Projektets målgrupp är enligt projektansökan ”personer med utomnordisk bakgrund som har svårt
att ta sig in på arbetsmarknaden”. Speciellt fokus ska läggas på somaliska kvinnor. Syftet för
projektets genomförandefas har varit att hitta metoder för att förkorta individernas väg till egen
försörjning genom ökad samverkan, samt att skapa en neutral plattform.
Contextio Ethnographic AB utför på uppdrag av GNAB en lärande utvärdering av projekt
Framtidscentrum. Föreliggande rapport är den andra och sista och fokuserar på måluppfyllelse och
implementeringsmöjligheter.
1.1 Utvärderingsuppdraget
En lärande utvärdering kan sägas ha två syften; att följa projektet under hela processen för att
därigenom bidra till lärande och ökad måluppfyllelse, dels att kontinuerligt granska projektet.
Lärandet sker genom att utvärderarna så långt möjligt medverkar vid möten, samlar in och
sammanställer data samt återkopplar erfarenheter, lärdomar och synpunkter från personer som är
involverade i projektet. Den granskande insatsen kulminerar inför slututvärderingen där projektets
måluppfyllelse bedöms och diskuteras.
Contextio har följt projekt Framtidscentrum sedan våren 2013. Projektet hade då varit igång i över
ett år. Orsaken till den försenade upphandlingen av utvärderare var initiala problem med uppstarten
vilket gjorde att projektets aktiviteter kom igång senare än planerat. Enligt överenskommelse med
projektägaren beslutades att delutvärderingen skulle fokusera på styrning och samverkan. Syftet var
att ta tillvara på erfarenheter och kompetenser med målsättningen att få till stånd en permanent
verksamhet. Då datainsamlingen visade på behov av förändringar i strukturen utformade Contextio
ett extra PM inför sommaren 2013 med förslag på åtgärder. Delutvärderingen slutfördes i oktober
2013 enlig offert och visade att deltagarna var mycket nöjda med Framtidscentrum, kände att de
gjorde framsteg och fick hjälp med både svenska och samhällsservice.
4
PM och delrapport visade också på behovet av en formaliserad kommunikation mellan styr-och
arbetsgrupp, samsyn kring projektets målgrupp samt en mer långsiktig planering/struktur för
Framtidscentrums aktiviteter.
Slututvärderingen
Den slutliga utvärderingen har framförallt fokus på måluppfyllelse och möjligheter till
implementering. Utvärderingen har velat besvara följande frågeställningar:
1.
2.
3.
4.
Hur har projektprocessen fungerat?
Hur har projektet uppnått sina målsättningar?
Vilka lärdomar kan dras inför framtiden?
Hur ser förutsättningarna för implementering ut?
Utvärderaren har utgått från de målsättningar som finns beskrivna i projektansökan och den
verksamhetslogik som utvärderarna tillsammans med styrgruppen utvecklade för att förtydliga
målsättningarna och bidra till en samsyn i styrgruppen (se bilaga 1). Där har målsättningarna brutits
ned för respektive målgrupp (deltagare, samverkansparter) och förväntade resultat på kort och lång
sikt har preciserats. I samband med detta gjorde en näringslivsstrateg också en målworkshop med
arbetsgrupp och styrgrupp (se bilaga 2).
Datainsamling inför slututvärderingen
Inför den slutliga utvärderingen av projekt Framtidscentrum genomfördes intervjuer med
projektledare och projektpersonal, totalt fem personer. Två fokusgrupper genomfördes med
deltagare; dels den grupp på tio personer som genomgår en förberedande träutbildning, dels med en
somalisk kvinnogrupp på Framtidscentrum. Den sistnämnda fokusgruppen genomfördes med tolk.
Totalt nåddes 21 deltagare, varav tretton kvinnor och åtta män via fokusgrupperna. Alla utom fyra av
dessa var från Somalia vilket speglar projektets deltagarsammansättning ganska väl. De intervjuade
hade varit i Sverige mellan ett par månader och åtta år efter beviljat uppehållstillstånd.
Deltagarsynpunkterna har kompletterats med en analys av projektets egen uppföljning i form av nio
enkäter och tolv korta intervjuer på somaliska med fem män och sju kvinnor.
En fokusgrupp genomfördes med projektets arbetsgrupp och telefonintervjuer med projektägare och
styrgruppens medlemmar. Totalt nåddes fyra av sex i arbetsgruppen1 liksom samtliga åtta personer i
styrgruppen inklusive projektägare och den näringslivsstrateg som deltagit under vissa perioder
under det senaste året. Utvärderaren har också tagit del av projektstatistik, lägesrapporter till ESF,
dokumentation och annan uppföljning som projektet själv har använt sig av.
Analys av data
Fokusgrupper och intervjuer spelades in på band och skrevs ut i sammanfattad form.
Telefonintervjuerna skrevs in direkt i datorn. En tematisk analys utifrån frågeställningarna har
genomförts där också citat har plockats ut för att illustrera de teman som framkommit av analysen.
Mindre justeringar från talspråk till skriftspråk har gjorts utan att förändra innebörden i det sagda.
1
Representanten för Högskolan i Borås har inte gått att nå för intervju.
5
Projektdokumentation, resultat från en målworkshop med styr- och arbetsgrupp, statistik och
lägesrapporter har studerats och vägts in i resultatet och bedömningen av måluppfyllelsen.
1.2 Teoretisk utgångspunkt
Svensson, Brulin et al. (2013) har forskat kring hållbarhet i projekt- och programresultat inom EU:s
fonder. Forskarna ser framförallt tre mekanismer som viktiga för att skapa hållbarhet på sikt, se
bilden nedan.
SAMSPELANDE MEKANISMER FÖR HÅLLBARHET
AKTIVT PROJEKTÄGARSKAP
HÅLLBART
UTVECKLINGSARBETE
UTVECKLINGSINRIKTAT
LÄRANDE
SAMVERKAN
Med ett aktivt ägarskap menar forskarna att de ansvariga ser till att förutsättningar för ett projekt
skapas i form av resurser, styrning och uppmärksamhet. I ägarskapet ingår att skapa en effektiv och
transparent projektorganisation där projektägare-styrgrupp och projektledare utgör en balanserad
kedja för att därigenom skapa förutsättningar för strategisk påverkan, spridning av resultat och
hållbarhet på sikt (Brulin & Svensson 2011). Avsaknaden av ett aktivt ägarskap är enligt Svensson et
al. (2013) den vanligaste förklaringen till brist på hållbarhet i ett utvecklingsarbete.
Den andra mekanismen, samverkan, innebär att de berörda parterna samverkar strategiskt för att
lösa komplexa problem i styrgrupp och på annat sätt för utveckling och en gemensam
kunskapsbildning. Den tredje mekanismen, ett utvecklingsinriktat lärande, innebär att ett lärande
som fokuserar på utveckling, förändring och innovation kommer till stånd. Hållbarheten i ett
utvecklingsarbete kan studeras som ett samspel mellan de tre ovan beskrivna mekanismerna där
samspelet kan variera beroende på målsättningar, typ av projekt och förutsättningar. Det är också
viktigt att projekt bygger vidare på tidigare gjorda erfarenheter och därmed blir pärlbandsprojekt
som hakar i varandra och driver utvecklingen vidare (Svensson et al 2013).
1.3 Rapportens disposition
I kapitel 2 ges en kort beskrivning av projekt Framtidscentrum, syfte, målgrupp och projektstatistik. I
kapitel 3 redovisas resultatet från den aktuella datainsamlingen, framgångsfaktorer och hinder.
Kapitel 4 innehåller en sammanfattning med slutsatser kring måluppfyllelse och en diskussion kring
resultat och framtida implementering.
6
2. PROJEKT FRAMTIDSCENTRUM
I detta kapitel ges en beskrivning av projekt Framtidscentrum, syfte och målsättningar, målgrupp,
projektorganisation och aktiviteter.
1.1 Beskrivning av projektet
Syfte, målsättningar och målgrupp
Projekt Framtidscentrum har enligt projektansökan ett tredelat syfte:



Hitta arbetsmetoder som leder till minskad arbetslöshet bland människor med
invandrarbakgrund.
Stärka samarbetet mellan organisationer som jobbar med invandrare så att alla berörda
aktörer kan hitta en gemensam arbetsmodell som sparar resurser och bidrar till minskad
arbetslöshet bland invandrare.
Skapa en neutral plats, som inte har en negativ association, där fler personer söker hjälp i
god tid vilket gör att deras väg till egen försörjning förkortas.
Enligt ansökan bör fokus ligga på att erbjuda deltagarna individuell vägledning, träning i det svenska
språket och kunskap om den svenska arbetsmarknaden. Projektet har även en särskild ambition att
nå den somaliska gruppen i Gislaved och då i synnerhet somaliska kvinnor. De målsättningar som
anges i projektansökan är följande:
1. Minska målgruppernas arbetslöshet i kommunen (mäts via statistik).
2. 50 procent av deltagarna (80 personer deltar i projektet) kommer in på arbetsmarknaden
antingen genom anställning eller egen anställning.2
3. Ett närmare och effektivare samarbete mellan berörda parter som har fokus på att hjälpa
människor med invandrarbakgrund att förkorta sin väg till egen försörjning.
4. En snabbare etablering på arbetsmarknaden för målgruppen (mäts via statistik).
5. Att fler invandrare startar egna företag (mäts via statistik).
6. Att fler invandrarkvinnor är anställningsbara (mäts via deltagarens in- och utgående status)
7. Ökning av integreringen i det svenska samhället (mäts via deltagarens in- och utgående
status)
8. En snabbare språkutveckling hos invandrare (mäts via deltagarens in- och utgående status)
9. Ökad kompetens hos människor med invandrarbakgrund (mäts via deltagarens in- och
utgående status)
Projektets målgrupp kom att bli annorlunda än den avsedda. I den ursprungliga projektansökan
beskrivs ett nära samarbete med högskolor och den tyska organisationen Kompas som arbetar med
validering av kunskap (Ansökan 2011). Arbetsförmedlingens regelverk visade sig förhindra
remittering av målgruppen då GNAB inte är en upphandlad part i sammanhanget. Istället valdes en
målgrupp som regelverket tillät och kom att omfatta individer som står långt från arbetsmarknaden,
varav många är kortutbildade.3 Av budgetdokument och information från projektägaren
framkommer att budgeten och inriktningen på projektet därför fick revideras under 2012.
2
3
Termen ”egen anställning” tolkas som eget företagande.
Kortutbildad används idag som ett begrepp för personer som har kortare skolutbildning än grundskola eller motsvarande.
7
Projektorganisation
Projektorganisationen består av en styrgrupp, en arbetsgrupp och projektpersonal. I styrgruppen
sitter representanter för projektägare och samverkansparterna - arbetsförmedlingen, IFO, AMO,
vuxenutbildningen (som även representerar Högskolan på Hemmaplan), IF Metall samt
Gislavedshus.4 Samtliga representanter har en chefsposition inom respektive organisation.
Projektledaren är föredragande i styrgruppen. Under det senaste året har även en näringslivsstrateg
från kommunen och projektsamordnaren deltagit på styrgruppsmötena.
I arbetsgruppen sitter en medarbetare från arbetsförmedlingen, AMO, IFO och vuxenutbildningen.
Representanterna för IF Metall och Högskolan i Borås medverkar för närvarande inte vid
arbetsgruppens möten då deltagarna inte bedömts ha behov av insatser från dessa aktörer.
Arbetsgruppen träffas tillsammans med projektledare och projektsamordnare en gång i månaden för
att diskutera projektaktiviteter och insatser för enskilda deltagare. 5
Remittering till projektet sker främst genom arbetsförmedlingen och IFO. En detaljerad beskrivning
av parternas ansvarsområden finns i delutvärdering 2 (Sennemark & Kulin 2013). Ekonomisk
rapporteringen sker via projektledaren som regelbundet träffar ekonomen och representanten för
projektägaren för avstämning.
Projektpersonalens sammansättning har utökats successivt under projektets gång i takt med att
ekonomin i projektet har blivit bättre. Bemanningen i april 2014 bestod av projektledare och
projektassistent på 100 procent, språklärare på 30 procent (medfinansiering från
Vuxenutbildningen), projektsamordnare på 75 procent (anlitas som en extern tjänst),
praktiksamordnare på 50 procent (medfinansiering från AMO) samt en ekonom på 20 procent
(anställd av projektet). I januari anställdes också en person som assistent till ansvarig lärare på den
förberedande träutbildningen för deltagare som bekostas av projektet.
Arbetsmodell och projektaktiviteter
Styrgruppen och arbetsgruppen har tillsammans tagit fram en processkarta som beskriver tre steg
som den enskilda deltagaren bör ta i Framtidscentrum (se bilaga 3).
Steg 1. Kartläggning av individens utbildning, yrkesbakgrund och önskemål vid inskrivning.
Steg 2. Individuellt anpassat program utifrån kartläggningen
Steg 3. Deltagaren går vidare till arbete, utbildning eller praktik.
Enligt en enkätundersökning under mobiliseringsfasen kunde knappt 30 procent av de tillfrågade 87
företagen tänka sig att bistå med praktikplatser till Framtidscentrum (PK 2011-5). Därför anställdes
en praktiksamordnare på 50 procent i projektet. Då ett fåtal deltagare ansågs vara mogna för praktik
kom praktiksamordnaren efter beslut från ansvarig chef på AMO att huvudsakligen arbeta med
uppgifter utanför projektet.
4
Representanten för IF Metall och Högskolan i Borås har deltagit i begränsad omfattning på grund av den ändrade
målgruppen.
5
Många av representanterna i både styr- och arbetsgruppen samverkarpå olika nivåer inom ramen för den kommunala
överenskommelsen (LÖK:en) mellan kommun och arbetsförmedling. Projektdeltagare kan även i dessa sammanhang
komma upp till diskussion.
8
Individfokus med hjälp utifrån individuella behov har varit utmärkande för projektets arbetsmodell
betonar projektledaren. Vid inskrivningen görs en kartläggning där projektledaren också gör en
subjektiv bedömning av personens språkkunskaper i svenska. I övrigt har ingen formell handlingsplan
eller systematisk uppföljning av deltagarnas utveckling gjorts. Efter ett styrgruppsbeslut i januari
2014 utvecklades istället en kort enkät som delades ut till tolv av deltagarna. Dessa fick även i en
intervju av projektsamordnaren besvara frågor om sin personliga utveckling och betydelsen av
Framtidscentrum.
Projektets aktiviteter kan beskrivas som fyra områden med flera aktiviteter inom varje område.
Dessa är integrationshöjande aktiviteter, kompetenshöjande aktiviteter, arbetsmarknadsförberedande samt starta-eget-förberedande aktiviteter. Fokus har legat på att stärka kvinnor i de
enskilda aktiviteterna men också på att lyssna in deras behov. Exempelvis har projektledaren tagit
initiativ till att en kvinnoförening bildats på bostadsområdet Trasten med 34 betalande medlemmar.
Ett tiotal personer, varav fyra före detta deltagare på Framtidscentrum, har utbildats i
styrelsemetodik via ABF vid två tillfällen. Föreningen har träffats vid tre tillfällen och håller på att
planera för gemensamma aktiviteter. Projektledaren berättar:
Männen var rätt oroliga i början och sa att min fru hinner inte för hon har barnen. Men kvinnorna har
fått vara med på utbildningar, de har fått lämna barn och hem och komma hit på aktiviteter. Det är ju
inte lite det för det är rätt mycket barn annars och det är svårt. Då har vi skrivit papper till förskolan
och fritidshem att mamman är på aktiviteter så att de får ha barnen där. Bara det att de kommer hit
och får svar på sina frågor och ställa sina frågor tycker jag är att stärka kvinnor.
Ytterligare aktiviteter som kommit att ta stor del av arbetstiden har varit samhällsservice till de
boende på Trasten som spontant har sökt hjälp på Framtidscentrum. Denna har bestått av hjälp att
fylla i blanketter, myndighetskontakter via telefon och hjälp med att reda ut missförstånd. Dessa
aktiviteter har inte genererat någon medfinansiering men har varit ett tydligt behov hos målgruppen
menar projektledare och projektpersonal.
2.2 Horisontella kriterier
Jämställdhet
Under mobiliseringsfasen utarbetades en jämställdhetsplan vilket inte har använts under
projekttiden. Av lägesrapporter och uppgifter från projektledaren framkommer att
projektpersonalen har arbetat med jämställdhet genom att vara beredda på att agera om de ser
tendenser till särbehandling. Projektledaren har också påtalat vikten av jämställdhet vid möten med
projektpersonalen och vid samtal med deltagare. Under samtalen med deltagare har man bland
annat diskuterat kvinnorollen i Sverige. Detta har enligt projektledaren påverkat flera av de kvinnliga
deltagarna som tidigare aldrig lönearbetat men som nu ser lönearbete som ett mål. Ytterligare ett
sätt att stärka de kvinnliga deltagarna har varit att initiera och förbereda bildandet av en
kvinnoförening, liksom att utbilda medlemmarna i föreningskunskap genom ABF.
I styrgruppen framför de intervjuade att de inte sett något direkt behov av att diskutera jämställdhet
systematiskt även om det ibland har funnits med på dagordningen. Man har dock försäkrat sig om att
kvinnor har nåtts av projektet. Majoriteten av medlemmarna deltog också i den ESF-anordnade
utbildningen i jämställdhet i början av projektet.
9
Tillgänglighet
I Socialfondens riktlinjer (ESF 2009) för tillgänglighet står att fyra olika tillgänglighetsaspekter bör
beaktas:




Fysisk tillgänglighet – exempelvis lokaler.
Tillgänglig verksamhet – bemötande, medvetenhet om diskriminering mm.
Kommunikativ tillgänglighet – möjliggöra denna genom teckentolkning, hörselslinga etc.
Informativ tillgänglighet – informationsmaterial och webbsidor skall vara lättförståeliga.
Av lägesrapporterna (januari-juni 2012) framgår att Framtidscentrums lokaler är
tillgänglighetsanpassade och att fastighetsskötaren bistår med ytterligare åtgärder om behov
uppstår. Projektet har också beredskap för att möta olika behov av tillgänglighet, såsom behov av
hjälpmedel i samband med undervisning. Projektledaren menar dock att inga sådana behov har
uppkommit under projekttiden.
Enligt projektledaren finns en medvetenhet om risken för diskriminering både hos henne själv och
övrig personal. Verksamheten är således tillgänglig enligt detta kriterium och det finns en beredskap
att ingripa vid missförhållanden även om detta inte har behövts.
Vid intervju med en projektpersonal framkommer att lokalerna är trånga i relation till antalet
deltagare, vilket i viss mån kan sägas påverka den kommunikativa tillgängligheten. I övrigt anpassas
undervisning och övriga aktiviteter efter deltagarnas möjligheter både vad gäller
informationsmaterial och undervisning.
Transnationellt arbete
Under förstudien gjordes två studieresor, dels till en somalisk organisation i England dels till en tysk
organisation, Kompass, som arbetar med validering av kompetens, styrkor och svagheter. Tanken var
att använda de verktyg som Kompass utarbetat och fortsätta samarbetet med Kompass (källa). I
samband med att den nya projektledaren introducerades fick man också besked om att ESF inte
betalar för andra parters resor till Sverige. Efter diskussion mellan projektägare och arbetsgrupp
beslutades att avstå från vidare samarbete då arbetsförmedling och kommun bedömdes ha egna
metoder för uppföljning av kompetens.
10
3. RESULTAT
I detta kapitel redovisas resultat utifrån deltagarnas, projektpersonalens och samverkansparternas
perspektiv. Projektets uppföljning av deltagare i form av enkät och intervjuer med ett begränsat antal
deltagare redovisas också nedan, liksom projektstatistik över avslutade deltagare. Ytterligare
projektstatistik och projektaktiviteter redovisas i bilaga 4.
3.1 Kvantitativa resultat
Totalt har 125 deltagare varit inskrivna på Framtidscentrum, där 79 personer kommer från ett land i
Afrika. Av de inskrivna har 91 personer, 55 kvinnor och 36 män, varit aktiva i en eller flera godkända
aktiviteter inom ramen för projektet och 78 har fått sin bakgrund kartlagd vid inskrivning. Resterande
inskrivna kan ha deltagit i aktiviteter som inte genererat medfinansiering eller fått samhällsservice på
Framtidscentrum. Andelen aktiva kvinnliga deltagare uppgår därmed till 60 procent och de manliga
till 40 procent medan fördelningen på de kartlagda 108 personerna är 56 respektive 44 procent.
Antalet aktiva deltagare har varierat över tid.6
Majoriteten av de aktiva deltagarna har remitterats av arbetsförmedlingen, 53 personer, följt av IFO
med 19 personer. Deltagarnas ålder har varierat mellan 20 och 65 år där drygt två tredjedelar varit
under 46 år.
Majoriteten av de inskrivna på Framtidscentrum såväl som de aktiva deltagarna har varit
kortutbildade, det vill säga haft en utbildning motsvarande grundskola eller mindre, se tabell 1
nedan. Tabell 2 redovisar deltagarnas (kartlagda och aktiva) SFI-nivåer i oktober 2013.
Tabell 1: Inskrivna och aktiva deltagare fördelade på skolgång från hemlandet
Skolgång Ej skolgång
Inskrivna
19
Aktiva
14
1-5 år
18
15
5-9 år
28
21
Gymnasium Högskola Okänt
20
18
4
15
9
4
Vux
1
Totalt
108
78
Tabell 2: Inskrivna och aktiva deltagare fördelade på SFI-nivåer oktober 20137
SFI-nivå
Inskrivna
Aktiva
A
16
16
B
9
7
C
34
24
D
30
18
Okänt
19
13
Totalt
108
78
Tabell 3 nedan visar de aktiva deltagarnas fördelning på aktiviteter inom de fyra områden som
aktiviteterna har rört sig. Utöver detta har ABF också utbildat tolv personer i styrelsemetodik.
6
Under 2012 fördes inte statistik över vilka deltagare som var aktiva eller passiva.
Statistiken är inte uppdaterad sedan oktober 2013. SFI-nivå betyder att personen kan ha tagit betyg i nivån eller befinna
sig i studier på den specificerade SFI-nivån.
7
11
Tabell 3: Antal inrapporterade aktiva deltagare i olika aktiviteter8
Typ av insats
Aktivitet
INTEGRATIONSFRÄMJANDE
Läxhjälp i grupp
Språkcafé på 2 dgr per vecka)
Temasessioner med dialog
Föreläsningar och dialog kring teman
Korta kurser (sömnad, bakning)
Individuell läxhjälp
Individuell hjälp m. dokument, samhällskontakter och myndighetskontakter
Skräddarsydd utbildningsinsats grupp
Kurs läsa och skriva
Arbetsmarknadsmässa
Jobbsökarkurs (1-3 ggr per vecka)
Jobbsökarkurs (längre period)
Studiebesök
Jobbförberedande akt. individuellt stöd
Praktik
Kurs i Starta eget: Go business
Starta eget aktivitet teman
KOMPETENSHÖJANDE
JOBBFÖRBEREDANDE
STARTA EGET FÖRBEREDANDE
Kvinnor
Män
19
33
19
16
24
26
41
8
5
11
11
0
14
24
3
16
18
12
8
8
30
8
6
12
7
1
11
9
9
5
17
2
9
3
Tabell 4: Totala antalet aktiviteter per aktiv deltagare inom respektive aktivitetsområde.
Värde
Antal deltagare
Antal insatser
Akt/deltagare
Alla integrationsfrämjande
aktiviteter
72
252
3,50
Alla kompetenshöjande
aktiviteter
27
27
1,00
Alla jobbförberedande
aktiviteter
57
137
2,40
Alla startaeget Någon
förberedande form av
aktiviteter
aktivitet
23
89
30
573
1,30
4,40
Tretton personer (tio kvinnor och tre män) har avslutats på grund av att de har fått arbete. Tio
deltagare har gjort praktik, varav åtta kvinnor och två män. En kvinnlig deltagare har startat ett
företag med inriktning på skrädderi och kläder/design och en manlig eventuellt inom
reklambranschen. Två personer har tagit körkort och två anmält sig till uppkörning som en följd av att
projektet betalat för körkortsteori.
Statistik visar att nio av de tolv deltagarna som har fått arbete har haft en utbildningsnivå över
grundskolenivå och att hälften kommer från länder i Europa.9 Deras nivå på svenskan har av
projektledaren bedömts som ”OK, bra eller mycket bra”. Deltagarna har fått arbete inom restaurang,
förskola, vård eller skola och alla har lönearbetat i sitt hemland. Av de tio deltagare som gjort praktik
har tre fått arbete och en gått vidare till en utbildning.
8
Observera att samma deltagare kan ha deltagit i flera aktiviteter. Utöver de inrapporterade deltagarna har ytterligare 17
personer kartlagts och en del av dessa har också deltagit i projektaktiviteter. Detta är förmodligen en effekt av att statistik
inte fördes på samma sätt under det första projektåret.
9
En deltagare som precis fått arbete finns inte med i denna statistik.
12
3.2 Kvalitativa resultat -deltagarnas perspektiv
Det Industritekniska gymnasieprogrammets träinriktning, hädanefter kallat träutbildningen är på
heltid, men där några av deltagarna har körkortsteori eller svenska en dag i veckan på
Framtidscentrum De intervjuade kvinnorna deltog alla i svenskundervisningen, delvis i läxhjälpen
samt i bakningskursen. Samtliga var också medlemmar i den nybildade kvinnoföreningen. I
redovisningen ingår även svar från projektets interna uppföljning av tolv deltagare (enkäter,
intervjuer).10 Enkätsvaren redovisas i sin helhet i bilaga 5.
Uppfattning om Framtidscentrum
Precis som vid delutvärderingen är deltagarna mycket positiva till Framtidscentrum (FC) och räknar
upp en rad aktiviteter som de har deltagit i. Både projektledare och projektpersonal beskrivs i
positiva ordalag såsom hjälpsamma och duktiga. Två deltagare beskriver sina erfarenheter såhär:
Här hjälper de oss med svenska och vi har mycket läxa och de hjälper oss med läxorna. Vi får hjälp
med allt, inte bara svenska och vi hoppas att det här får fortsätta. Nu har vi börjat en kurs om hur vi
ska laga mat, vi bakar. Deltagare
De jobbar med många olika saker. Svenska språket och blanketter som vi inte kan hämta ur datorn.
De hjälper oss att söka jobb, skriva CV och personligt brev. Och Sofia hjälpte oss mycket när vi läste
SFI. Hon är en jättebra lärare, en jättebra människa. Deltagare
I båda fokusgrupperna tar deltagarna spontant upp samhällsservice som en viktig och nödvändig del
där de får hjälp att fylla i blanketter och med myndighetskontakter. Detta är också något som tas upp
i de intervjuer som projektsamordnaren gjort med deltagarna på somaliska. I enkätsvaren nämns
förutom svenskan även datakunskaper, CV-skrivning, Go business-kursen samt föreläsningarna från
myndigheter och olika samhällsaktörer såsom viktiga.
Precis som vid den föregående datainsamlingen i maj 2013 betonar deltagarna vikten av att lokalen
ligger på Trasten så att de kan komma hem och laga mat och sedan gå till Framtidscentrum för kurser
och hjälp med olika saker. I kvinnogruppen tar flera kvinnor upp att barnen kan komma och knacka
på eller hämta nyckel vilket också upplevs som väldigt värdefullt.
Framtidscentrum är jättebra för det är så nära hemma. Alla mammor har barn och jag behöver
hämta mina barn och vi har mycket med hemmet. Jag har tre barn och alla barnen knackar på dörren
[till Framtidscentrum]när de slutar skolan.
Även männen i träteknikutbildningen uppskattar närheten till Framtidscentrum men säger att de
skulle gå till Framtidscentrumäven om det låg mer centralt i Gislaved. Samtidigt påpekar de att det
skulle vara svårare för deras fruar med en mer central placering eftersom de ansvarar för barnen. Tre
av deltagarna, alla kvinnor, bor utanför Gislaved och säger sig inte ha varit på Framtidscentrum
någon gång.
Ingen av de intervjuade har gjort praktik inom ramen för Framtidscentrum men ett par har tidigare
praktiserat via SFI eller arbetsförmedlingen. Några av de unga kvinnorna hoppas på att få en
praktikplats via SFI när de har blivit bättre på svenska. Ingen av de somaliska kvinnorna har
10
Genomfördes av projektsamordnaren.
13
lönearbetat i Somalia men säger alla att de gärna vill arbeta i Sverige och att deras män är positiva till
detta. Samtliga tio deltagare på träutbildningen har lönearbetat i sitt hemland.
Deltagarna från den första gruppen på träutbildningen berättar att de hoppades på praktik under
utbildningstiden men att det förmodligen inte blir så. Ansvarig lärare betonar vikten av att inte skicka
någon på praktik för tidigt eftersom man riskerar att förstöra relationen med företaget inför
framtiden.
Deltagarna har få förslag på frågan om de saknat något som de velat få på Framtidscentrum. I
trägruppen framförs dock att hjälp med körlektioner och busskort hade varit en stor hjälp eftersom
deras ekonomi är dålig. Ett par av männen hade tagit körkort nyligen vid intervjutillfället medan
övriga betonar att körkort är förutsättningen för att få ett arbete men att kostnaden är stor. I
kvinnogruppen framför deltagarna att de gärna skulle vilja få en fortsättningskurs i sömnad.
Påverkan på livet
Både i fokusgrupperna och den interna uppföljningen uttrycker deltagare att intensivsvenskan och
läxhjälpen har haft betydelse för deras utveckling i svenska språket. Utvecklingen har gått snabbare
och i ett par fall också lett till att deltagarna nu klarar sig utan tolk. Kommentarerna i enkäterna rör
nästan uteslutande det svenska språket.
Jag har gått från SFI B-nivå till SFI C-nivå i mycket snabbare takt än från SFI A till B. Det svenska talet
har blivit bättre och jag vågar mer. Deltagare
Jag kom hit innan jag kunde svenska och fick hjälp med utvecklas som individ. Nu ligger jag etta i min
klass. Jag utvecklas snabbt för jag får mycket enskild hjälp. Deltagare
Flera deltagare talar om ett stärkt självförtroende, främst genom ett förbättrat språk men också
genom att de fått samhällsorientering och annat stöd på Framtidscentrum.
Min svenska har blivit bättre, jag vågar prata med svenska folket, vi lagar mat och umgås med folket
i staden. Vi har viktiga kurser som kvinnomakt och politiker kommer och umgås. Go-business är en
viktig sak med. Allt detta har gjort att jag våga mig mer ut bland folk. Deltagare
Samtliga kvinnor i den ena fokusgruppen är betalande medlemmar i den nybildade kvinnoföreningen
TIKUK. Föreningen har samlats tre gånger och kvinnorna uppger att de håller på att planera för
aktiviteter så att de kan komma bort från bostadsområdet, exempelvis utflykter, bad, simning med
mera. Idag har föreningen ingen annan lokal än Framtidscentrum men ska försöka hitta en annan om
Framtidscentrum stängs.
Svaren från enkäterna tyder på att de flesta upplever att de fått en ökad kunskap om
arbetsmarknaden och att söka arbete, vilket också är påtagligt i fokusgruppen med deltagare i
träutbildningen. De sistnämnda menar också att utbildningen ökar deras möjligheter att få arbete
men att de måste få gå färdigt och kan behöva mer teori. I enkätsvaren uppger de flesta att de
känner sig mer delaktiga i samhället än tidigare medan detta inte är lika tydligt i fokusgrupperna.
14
Oro inför framtiden
I båda fokusgrupperna uttrycker deltagarna oro inför framtiden om Framtidscentrum inte skulle få
finnas kvar. Trägruppen betonar att de inte är färdiga för arbetsmarknaden ännu utan skulle behöva
gå en eller två terminer till. Dessa utsagor stöds av ansvarig lärare och projektassistenten på
utbildningen som menar att framförallt svenskan behöver bli bättre. Konkurrensen om jobben är
hård och företagen kräver flytande svenska för att anställa. Detta stämmer väl överens med utsagor
från de intervjuade arbetsgivarna. Medan deltagarna efterlyser mer teori för att kunna ta
maskinkörkort, uppger läraren att teorin finns inflätad i de praktiska momenten.
Vi vet inte vad som ska hända när projektet tar slut, hur vi kan fortsätta att läsa vidare på den här
utbildningen. Vi vet inte vem som kan hjälpa oss till jobb. Framtidscentrum är viktigt för oss, att det
finns här i Gislaved och att vi kan kontakta dem. De är en jättebra grupp som hjälper oss med en
massa grejer så vi vet inte vad som ska hända om de försvinner. Deltagare
I den andra fokusgruppen framför deltagarna att de får ”allt” på Framtidscentrum vilket innefattar
både svenska, läxhjälp, kurser och samhällsservice. Tydligt är att aktiviteterna på många sätt utgör en
helhet för deltagarna som har svårt att uttala sig om någon enskild aktivitet, exempelvis studiebesök
eller föreläsningar. Oron är stor bland deltagarna som uppger att de inte har någon annanstans att gå
för att få hjälp på motsvarande sätt. Även i de interna uppföljningsintervjuerna poängterar
deltagarna att de behöver Framtidscentrum och har svårt att välja någon enskild aktivitet som de
tycker är viktigast att bevara.
Vi vill ha det liknande som på Framtidscentrum dit vi kan fortsätta att gå och träna och prata
svenska. Vi trivs här. Deltagare
Det är väldigt dåligt [att Framcentrum läggs ner] och det gör mig ledsen. Jag skulle vilja se att det
fortsatte och blev större. För det gör stor skillnad. Deltagare
I båda grupperna betonas behovet av att nyanlända får det stöd och den hjälp som de själva fått på
Framtidscentrum vilket också stöds av de interna intervjuerna och enkätresultatet.
3.3 Projektpersonalens perspektiv
Detta avsnitt beskriver projektpersonalens perspektiv och erfarenheter. Avsnittet bygger på
intervjuer med samtlig operativ projektpersonal och projektledare. Synpunkter från arbetsgivare har
vävts in i avsnittet när det bedömts vara relevant.
Utvecklingen i projektet
De intervjuade tar upp att målgruppen blev annorlunda än förväntat och därmed också deras behov.
Inte så många har kunnat gå till praktik eftersom de måste utveckla språket först och mycket fokus
har därför legat på att rusta deltagarna språkligt och utifrån andra behov som framträtt. Alla är
överens om att aktiviteterna fungerar bra för målgruppen och har trappats upp under det sista
projektåret. Intervjuad coach menar samtidigt att det inte funnits behov av en praktiksamordnare då
deltagarna ännu inte varit redo för arbetslivet.
Allt det som vi har gjort här, det behövs faktiskt. Med läxhjälp och matlagning och den somaliska
undervisningen, vi har ju analfabeter som inte kunde läsa och skriva. Så de lärde sig på somaliska och
15
det hjälpte faktiskt. Vi hade en kille från ABF som hjälpte till. Det är alltid enklast att lära sig på sitt
eget språk. Projektpersonal
En av de intervjuade betonar vikten av att se de resurser som finns hos deltagarna och bygga vidare
utifrån detta. Många av deltagarna har yrkeserfarenheter och körkunskaper med sig från hemlandet
även om formell utbildning saknas. Validering av kunskapen behövs därför, inte minst eftersom
många ungdomar lämnar Gislaved och det framtida behovet av arbetskraft kan fyllas om nyanlända
rustas på rätt sätt.
Effekter på deltagare
Den intervjuade personalen ser en rad effekter på deltagarna där också hopp och trygghet nämns
som viktiga för att aktiviteterna på Framtidscentrum ska fungera bra. Deltagare som varit länge i
Sverige, liksom nyanlända har nu fått hopp om att bli delaktiga i samhället genom arbete, studier
eller på annat sätt. Trygga relationer har skapats mellan personal och deltagare.
Alla är överens om att deltagarna har utvecklat sin svenska och berättar att några nu klarar sig utan
tolk. Tre personer har fått SFI-bonus för snabb språkutveckling.11 De flesta tror också att deltagarnas
förtroende för myndigheter har ökat genom att de har fått en ökad kunskap om hur samhället och
arbetsmarknaden fungerar. Det medför i sin tur ett ökat självförtroende.
De har mognat på något sätt. Innan visste de inte vad det handlade om, de flesta. Men nu har de
kommit igång och fått mer självförtroende och blivit starkare. Innan var de jätteblyga för att säga ett
ord på svenska men nu är de knappt tysta. Projektpersonal
Jag tror att det har stärkt många individer. Många har fått hjälp med utbildningar och papper och det
blir en extra kanal förutom SFI. Det blir en annan kanal där man kan få hjälp och få förtroende för.
Ibland litar man inte på myndigheter och jag tror att det har öppnat upp för den gruppen som är där
att de kan få hjälp och stöttning. Projektpersonal
Personalen på träutbildningen menar samtidigt att vissa fortfarande har problem med svenska
språket som inte är tillräckligt bra för att fylla de krav som företagen har idag. De har därför avvaktat
med praktikplatser men planerar att genomföra studiebesök på lokala företag före sommaren. Några
intervjupersoner är tveksamma till om deltagarna ännu är anställningsbara och påpekar att det tar
tid att rusta deltagarna som inte alltid har utbildning med sig från hemlandet och där alla inte har
lönearbetat tidigare. Ett tecken på ökad kunskap är dock att många deltagare själva frågar efter
utbildningar eller ber om hjälp att starta eget företag.
Det är en svår fråga om de är anställningsbara om man tittar på de få jobben som finns idag. Det tror
jag knappast men de har ju större förutsättningar än i början i alla fall. De är ju på väg åt rätt håll.
Projektpersonal
Liknande synpunkter framförs från intervjuade arbetsgivare som betonar att bra kunskap i svenska
språket är ett viktigt kriterium för anställning men att andra aspekter också är avgörande, exempelvis
bemötande, effektivitet och social kompetens. De tre intervjuade arbetsgivarna hade i de flesta
fallen anställt de forna deltagarna på grund av deras språkkompetens i annat språk för
11
SFI-bonus – prestationsbaserad stimulansersättningen inom svenskundervisning för invandrare som infördes på nationell
basis 2010 och upphör 1 juli 2014 (www.regeringen.se)
16
hemspråksundervisning av elever eller barn på förskolan. Två av de tre arbetsgivarna önskade att
deltagarna som anställts hade haft bättre kunskaper i svenska.
Ansvarig för projektets starta-eget-aktiviteter uppger att de har kommit en bit på vägen och har haft
utbildning starta eget och empowerment för att identifiera personer som är intresserade av att
starta eget i framtiden. Ett par personer har slussats vidare till annan instans för vidareutveckling av
planerna och det finns också långt gående planer för att en grönsaksmarknad i samarbete med de
lokala hyresvärdarna.
Vi gör ju jobbet att dra in dem, göra en affärsidéplan och få igång dem. Sedan när det blir lite mer
komplicerat, att hjälpa dem med finansieringsdelen så slussar vi vidare till Science Park och Almi. De
har sedan varit här och gjort lite presentationer så vi har ett samarbete med dem. Det blir en kedja
och den kedjan har ju varit möjlig tack vare Framtidscentrum. Projektpersonal
Gällande målsättningen att stärka kvinnor och bryta deras sociala isolering anser personalen att de
har lyckats väl. En kvinnoförening med styrelse har bildats och kommer att drivas vidare i samarbete
med ABF. Många kvinnor kommer också självmant till Framtidscentrum för läxhjälp och andra
aktiviteter vilket är ett stort steg mot att bryta den sociala isoleringen.
Tankar om implementering
Projektpersonalen är överens om att Framtidscentrum behövs i sin nuvarande form även i framtiden.
Speciellt nämns behovet av extra språkträning för målgruppen där många har kort utbildning eller är
analfabeter. Men även övriga aktiviteter som körtkortsteori, starta eget aktiviteter och
samhällsorientering tas upp såsom viktiga för att rusta målgruppen för det svenska samhället. Ett
par personer uttrycker också en oro för vad som ska hända med deltagarna om Framtidscentrum
försvinner och de släpps när de är på väg att hitta en väg framåt i samhället. Risken är att de återgår
till passivitet och isolering menar denna personal.
Det här är inget man kan ta ifrån dem nu. Du har gett dem hopp, du har gett dem möjligheter, du har
gett deltagarna tillväxt. Ska du bara sätt stopp i maj. Personerna kommer ju att falla tillbaka, du ska
ju vara med hela processen ut. Inte upp till 80 % och när det är kritiskt så släpper man dem.
Samtliga intervjupersoner är överens om att ett medborgarkontor är viktigt för alla
invandrargrupper. De intervjuade har olika uppfattning om placeringen men de flesta betonar att
närheten är viktig för den målgrupp som projektet har arbetat med och som behöver mer stöd än
andra invandrargrupper.
3.5 Samverkansparternas perspektiv
Detta avsnitt redovisar resultatet från en fokusgrupp med arbetsgruppen och telefonintervjuer med
projektägare och styrgruppsmedlemmar. Arbetsgivares synpunkter finns också med under
implementeringsavsnittet.
Utvecklingen i projektet
De intervjuade samverkansparterna är alla positiva till projektets aktiviteter och arbetssätt med
målgruppen. Andra positiva aspekter som lyfts är att projektet har börjat samarbeta med
17
studieförbunden och kunnat köpa in anpassade utbildningar i och med att kraven på medfinansiering
minskade. Samtidigt poängterar de intervjuade att målgruppen blivit en annan än den som beskrivs i
projektansökan och att de står betydligt längre från arbetsmarknaden än förväntat. Orsaken till
förändringen beskrivs av några intervjupersoner som att den ursprungliga målgruppen inte finns i
kommunen, eller att projektet tappat individer som står närmare arbetsmarknaden på grund av
placeringen på Trasten. Dessa personer efterfrågar också mer arbetsmarknadsinriktade åtgärder och
förefaller inte känna till orsaken till den förändrade målgruppen.
Styrgruppen tog inledningsvis ett beslut om att driva projektet trots den ändrade målgruppen.
Samverkan har enligt de intervjuade kommit att fungera bättre och bättre där parterna med tiden
uppnått en samsyn och har fått respekt och ökad förståelse för varandras arbetssätt, regelverk och
uppdrag. Tillsammans har de lyckats hitta flexibla lösningar utifrån deltagarnas behov. I den enkät
som sex personer12 fyllt i angående mål 3 (förbättrad samverkan) framkommer att hälften av
respondenterna upplever ett större engagemang och förbättrad samverkan under projekttiden
medan hälften inte gör det.
Jag tycker att det har fungerat förhållandevis väl. Trenden har varit positiv och formerna och klimatet
har blivit bättre och vi kan diskutera utan prestige. Det var utmaningen i början, att det var höga berg
och djupa dalar där många gick i försvarsställning. Styrgruppsmedlem
Majoriteten av de intervjuade är också överens om, är att projektorganisationen, främst
kommunikationen mellan styrgrupp och arbetsgrupp inte har fungerat optimalt. De intervjuade
framför olika orsaker till varför kommunikationen inte fungerat, såsom myndigheternas olika
regelverk, slutna strukturer, otydliga roller och interna problem i organisationerna.
Uppfattning om måluppfyllelsen
Både i styr- och arbetsgrupp betonas att måluppfyllelsen inte har blivit den avsedda på grund av att
projektet tvingades ändra målgrupp. Behoven hos deltagarna har varit andra än de som beskrivs i
projektansökan och som en konsekvens av detta har projektet utvecklats mer mot ett
integrationsprojekt än ett arbetsmarknadsprojekt. Tydliga effekter på deltagarna i form av
förbättrad vardagssvenska kan iakttas hos deltagarna, där stödet till personer som inte kan läsa och
skriva nämns som extra värdefullt.
Jag var på möte med SFI-lärarna igår och de upplever också en förbättrad svenska. Framförallt XX
som jobbar med alfabetiseringen. Det hen betonar är den motoriska träningen. Hen kan ge dem i läxa
att gå hem att träna handrörelser och skriva samma ord om och om igen. Det hinner de ju inte med i
skolan men den biten har blivit mycket bättre för det har man suttit och gjort på Framtidscentrum.
Tränat att skriva för det är grunden och de kan inte skriva. Arbetsgruppsmedlem
De viktigaste resultaten beskrivs som att projektet lyckats nå målgruppen och skapat en trygg
mötesplats där deltagarna har kunnat få stöd och hjälp. Både arbetsgrupps- och
styrgruppsrepresentanter menar att projektet bidragit till att bryta social isolering, inte minst för
kvinnor genom kvinnoföreningen och andra aktiviteter. Genom att kommunens samhällsorientering
har genomförts på Framtidscentrum har fler kvinnor kunnat närvara. Arbetsgruppen betonas värdet
av att ha en särskild kvinnogrupp vilket skapat större utrymme för diskussioner.
12
Tre från arbetsgruppen och tre från styrgruppen. Skillnaderna i svar var inte entydiga men styrgruppsmedlemmarna var
något mer positiva.
18
De intervjuade menar som regel att deltagarna har kommit närmare samhället, möjligen också
arbetsmarknaden, men är tveksamma till att deltagarna kommit närmare egen försörjning vilket
kräver anpassat stöd under längre tid. Få nämner att fjorton personer har kommit i egen försörjning
och de eventuella långsiktiga effekterna hos de tio personer som går träutbildningen.
Med de språkinsatser de har gjort [på Framtidscentrum] så är det klart att man är närmare
arbetsmarknaden än innan eftersom de har lärt sig språket. Men jag kan inte säga att de är närmare
ett yrke nu än tidigare för att de har varit där några timmar i veckan. Styrgruppsmedlem
Arbetsgruppen ställer sig frågande till målsättningen om att öka deltagarnas förtroende för
myndigheter och menar att ett sådant förtroende redan finns etablerat sedan länge. Detsamma
gäller samverkan som har fungerat bra under många år. Representanter för projektägare och
styrgrupp betonar å sin sida betydelsen av en neutral plattform utan myndigheter och där deltagarna
kan känna sig trygga. Styrgruppen har också upplevt att samverkan förbättrats och stärkts genom
projektet.
Tankar om implementering
Generellt är de intervjuade positiva till projektets resultat och menar att erfarenheterna bör tas
tillvara i det framtida arbetet. Läxhjälpen, samhällsservice och samarbetet med studieförbunden lyfts
som positiva aspekter av Framtidscentrum vilka bör behållas i framtiden.
Bildningsförbunden är något vi har pratat tidigare om men inte riktigt hittat hur vi ska knyta dem till
oss. Det är en sak som jag hoppas lever kvar och att vi jobbar vidare på. De har ju oftast andra
pengapåsar och kan söka andra typer av pengar som inte vi kan söka. Arbetsgruppsmedlem
Det framkommer en rad olika uppfattningar om hur projektresultaten ska implementeras. Både i
styr- och arbetsgrupp finns personer som betonar värdet med mötesplatser och verksamheten i dess
nuvarande form men samtidigt påpekar att det inte ligger i deras uppdrag att driva verksamheten. Å
andra sidan finns det också samverkansrepresentanter som betonar vikten av att inte bygga nya
strukturer utan att implementera delar av verksamheten i de strukturer som redan finns. Projektägaren och projektpersonalen framhäver att närheten och tryggheten inte kan ersättas av de
ordinarie strukturerna och att boende på Trasten inte kommer att delta i aktiviteter på andra ställen.
Samtliga samverkansparter hänvisar till sina respektive uppdrag, ekonomin och att målgruppen utgör
en liten del av den totala gruppen invandrare i kommunen.
Det som kommer ut av Framtidscentrum kommer att leva vidare men kanske inte på det sätt som vi
hoppades på. Det blir i så fall i Anderstorp (AMO) och på SFI. Men vi vet ju redan, eftersom
människorna är så trygga och glada på Framtidscentrum, att de inte kommer att gå till skolan och
göra det de gör på Framtidscentrum. De vill ha kvar sitt Framtidscentrum. Projektägare
Vid styrgruppsmötet i mars 2014, liksom under intervjuerna, uttrycker flera intervjupersoner oro för
vad som ska hända med projektdeltagarna då det inte finns någon självklar plats för målgruppen
efter projekttiden. Deltagarna kommer då att gå tillbaka till sina respektive handläggare där
lösningarna kan se helt olika ut. Oro uttrycks speciellt för kvinnliga analfabeter som fått mycket stöd
genom projektet. Ett politiskt ställningstagande i frågan efterlyses därför.
Jag är orolig för att de positiva sakerna vi har byggt upp och lärt oss, att det finns en risk att det faller
tillbaka i glömska. Det finns en vilja hos alla parter men det finns en risk att vi faller in i gamla
19
mönster. Det behövs kanske ett politiskt ställningstagande från kommunen att de här positiva bitarna
är något som kommunen vill stå för. Styrgruppsmedlem
Förhoppningar knyts till den integrationspolitiska strategi som nu är ute på remiss i kommunen och
ska utmynna i handlingsplaner för respektive nämnd. Ansvarig för att ta fram en handlingsplan har
tagit upp behovet av mötesplatser i underlaget och hoppas på så sätt kunna bidra till en framtida
struktur för detta.
Både samverkansparter och intervjuade arbetsgivare kan se behovet av samhällsservice,
mötesplatser och språkstöd men har olika syn på placering och hur behoven ska tillgodoses. Flera av
de intervjuade påpekar att ett medborgarkontor bör nå alla invandrargrupper och inte bara boende
på Trasten. En mer central placering vore därför önskvärd. Andra menar att samhällsservice redan är
ett uppdrag för AMO eller kommer att sugas upp av andra ordinarie verksamheter.
Projektägaren menar å sin sida att det är helt fel att lägga ner en fungerande verksamhet som visat
sig kunna förändra situationen för individer som tidigare varit utanför samhället. Strukturella hinder
som motstridiga regelverk, avsaknaden av behovsprövade förberedande utbildningar och adekvat
språkstöd gör det svårt att stötta de individer som nu finns på Framtidscentrum inom ordinarie
strukturer.
I skrivande stund är det fortfarande osäkert vad som kommer att hända med Framtidscentrum även
om processer pågår för att få till stånd en fortsättning. Följande beslut har hittills tagits:






Gislavedshus ser gärna en fortsättning på verksamheten och är beredda att upplåta lokalen
gratis om en offentlig aktör ställer sig bakom verksamheten.
Vuxenutbildningen har sökt och beviljats § 37-medel för språkstöd och utbildning i digitala
medier på SFI, riktat till kortutbildade och personer som inte läsa och skriva.
Projektet har pekat på behovet av samhällsservice. Kommunen kommer att öppna ett
kontaktcentrum där medborgare kan få viss samhällsservice.
I underlaget för handlingsplanen för en ny integrationsstrategi finns behovet av mötesplatser
med.
Deltagare som deltar i den träutbildningen kommer att erbjudas möjlighet att gå klart sin
utbildning tills de bedöms vara anställningsbara. Deltagarna kommer eventuellt att erbjudas
en månads anställning till sommaren för att hjälpa till med flytt av utbildningen från
Smålandsstenar till Gislaved.
Andra lösningar diskuteras för personer som bedöms ha små möjligheter att få ett arbete,
exempelvis sociala företag eller kooperativ.
Ytterligare strategiska påverkansprocesser pågår för att få till stånd en permanentning av
Framtidscentrum. En tankesmedja, UniQraft, har bildats och genomfört en workshop med bland
annat politiker, företagare, föreningar och eldsjälar från samhället. Under workshopen
presenterade UniQraft en rapport om Framtidscentrum som ett underlag för vidare diskussioner
kring framtida integration. Resultatet har uppmärksammats av Sveriges radio och lokala medier.
Ytterligare en politikerträff kommer att genomföras i maj (UniQraft 2014). Ett möte med ABF,
andra utbildningsanordnare och föreningar genomförs under vecka 21 för att undersöka
möjligheterna till annan huvudansvarig för verksamheten.
20
4. SAMMANFATTNING , SLUTSATSER OCH DISKUSSION
Detta kapitel inleds med en sammanfattning av projektets resultat utifrån frågeställningarna. I avsnitt
4.2 diskuteras och bedöms projektets måluppfyllelse samt de horisontella kriterierna och i avsnitt 4.3
diskuteras möjligheterna till implementering utifrån forskning kring hållbarhet.
4.1 Sammanfattning av resultat
Utifrån frågeställningarna för utvärderingen kan resultatet sammanfattas i följande punkter.
Slutsatser om måluppfyllelse dras i avsnitt 4.2.









Arbetsförmedlingens ursprungliga åtagande återtogs då regelverket inte medgav remittering
av den avsedda målgruppen. Istället valdes en målgrupp som stod långt från
arbetsmarknaden och där många är kortutbildade.
Brist på samsyn hos samverkansparterna och utebliven medfinansiering försvårade
uppstarten. Med tiden har samverkan kommit att fungera bättre och aktiviteter utifrån
målgruppens behov kunnat genomföras.
125 personer har varit inskriva i projektet, varav 91 deltagit aktivt i godkända aktiviteter.
Tretton personer har fått arbete och minst en person har startat eget företag. Tio personer
får en yrkesförberedande utbildning. Två har tagit körkort där projektet bidragit med
körkortsteori.
Projektets aktiviteter är uppskattade och efterfrågade hos deltagarna. Fler kvinnor än män
har deltagit i aktiviteterna vilket varit ett fokus för projektet.
Effekter på deltagarna i form av snabbare språkutveckling, bättre kunskap om samhället och
bättre självförtroende kan iakttas.
Projektorganisationen har inte fungerat optimalt men både arbetsgrupp- och styrgrupp är
nöjda med aktiviteterna och har hittat former för samverkan inom respektive grupp.
Projektet har pekat på behov av samhällsservice och anpassade åtgärder för målgruppen.
Förutsättningarna för implementering av Framtidcentrum är i dagsläget oklara men vissa
delar av verksamheten kommer att implementeras i ordinarie strukturer.
Utvärderingen pekar på en rad framgångsfaktorer och utmaningar/hinder under projekttiden vilka
påverkat projektets resultat. Dessa faktorer ligger på olika nivåer och visas i bilden nedan.
Framgångsfaktorer
Projektnivå
 Bygger på frivillighet
 Individfokus
 Legitimitet hos målgruppen
 Engagemang hos personal och
samverkansparter
 Flexibilitet hos personal och samverkansparter
 Lyssnat in behov
 Möjligheten att köpa in utbildningar
 Samarbete med studieförbunden
 Placering – närheten till målgruppen
Strukturell nivå
 Samverkan mellan myndigheter kring individen
 Flexibilitet
 Förståelse för varandras uppdrag/begränsningar
Hinder och utmaningar
Projektrelaterade
 Målgruppen stämde inte med förstudiens analys
 Bristande förankring hos berörda parter
 Projektledaren slutade inför genomförandefasen
 Brist på personal och resurser i början av projekttiden
 Brist på samsyn hos samverkansparterna
 Otydlig kommunikation mellan styr- och arbetsgrupp.
 Kulturskillnader mellan näringsliv och myndigheter.
 Olika uppfattning om implementering
 Placering på Trasten
Strukturella
 Flera organisationer med olika regelverk äger integrationsfrågan
 Ordinarie insatser möter inte upp behoven hos målgruppen
 Det saknas fungerande system för validering av kunskap
21
 Regelverk
kring upphandling
 Parallella strukturer för samverkan
 Interna konflikter i berörda organisationen

Lärdomar inför framtiden
● Vikten av förankring före genomförandefasen
● Vikten av samsyn mellan berörda parter kring förväntade resultat
● Vikten av engagemang och vilja till förändring
● Vikten av att säkerställa kommunikation och transparens inom
projektorganisationen.
● Vinsten för individerna genom samverkan från flera myndigheter
● Kunskap om målgruppens behov – tar tid att rusta för arbetsmarknaden.
De lärdomar som utvärderingen pekat på får också ses som ett projektresultat inför ett framtida
implementeringsarbete och eventuella nya gemensamma projekt. Även om parterna i dagsläget inte
är samstämmiga över vad och hur resultatet ska implementeras finns det en vilja hos de berörda
parterna. Vid det sista styrgruppsmötet 19 maj 2014 diskuterades möjligheten att fortsätta har
lokalen på Trasten öppen i väntan på ett politiskt beslut om mötesplatser. GNAB, tankesmedjan
UniQraft och föreningar skulle då kunna ha möten och annan verksamhet i lokalerna under tiden
samtidigt som de boende kan fortsätta träffas där.
4.2 Slutsatser kring måluppfyllelse
Målsättningarna i projektansökan rör en målgrupp som står betydligt närmare arbetsmarknaden än
den målgrupp som projektet arbetet med. Målsättningarna får därför sägas vara delvis omöjliga att
uppfylla utifrån de förutsättningar som har funnits. Nedan gör utvärderaren en bedömning av
projektets målsättningar utifrån utvärderingens resultat. Resultatet diskuteras vidare efter tabellen
och i avsnitt 4.3.
Målsättning
80 deltagare på Framtidscentrum
Minska målgruppernas arbetslöshet
50 % av deltagarna in på arbetsmarknaden eller eget företag
Närmare & effektivare samarbete mellan
berörda parter
Snabbare etablering på arbetsmarknaden
Måluppfyllelse
Uppfyllt
Förmodligen inte
Inte uppfyllt
Fler invandrare startar eget
Fler invandrarkvinnor är anställningsbara
Inte uppfyllt
Tveksamt
Ökad integration i det svenska samhället
Förmodligen uppfyllt
En snabbare språkutveckling
Uppfyllt
Ökad kompetens
Delvis uppfyllt
Uppfyllt
Delvis
22
Kommentarer
Minst 91 aktiva deltagare
Kan ev. påverka långsiktigt
Tretton personer har fått arbete,
en har startat företag
Enligt styrgrupp och projektägare,
ej enligt arbetsgrupp
För dem som fått arbete, övriga
kräver insatser under längre tid.
En startat, ev. fler på gång
Har stärkts via aktiviteter, samtal
& kvinnoförening, flera fått
arbete.
Går inte att bedöma
omfattningen
Går ej att bedöma för samtliga
deltagare
Deltagare i kompetenshöjande &
jobbförberedande insatser
Resultaten är svårbedömda då ingen ingående och utgående mätning har gjorts av de fyra sista
målsättningarna såsom specificerats i projektansökan. I verksamhetslogiken (bilaga 1) preciseras
anställningsbarhet utifrån målgruppen såsom förbättrad svenska, insikt om samhällets förväntningar
att delta på arbetsmarknaden och möjligheter till studier/arbete, ökad kompetens samt ökad
kunskap om arbetsmarknaden. Utvärdringsresultatet tyder på att detta har skett för åtminstone en
del av deltagarna men omfattningen går inte att bedöma. Dock får träutbildningen, den förbättrade
svenskan, söka-jobbkursen och körkort ses som tydliga steg i rätt riktning.
Ökad integration specificeras i verksamhetslogiken såsom förbättrad svenska, att stärka kvinnor,
bryta isolering och ökat förtroende för myndigheter. Resultatet visar en tydlig utveckling inom de tre
förstnämnda områdena. Genom det förtroende som har skapats på Framtidscentrum har också
kontakten med myndigheterna underlättats. Resultatet talar alltså för att deltagarna har stärkts på
flera olika sätt. De har stärkts språkligt, kunskapsmässigt och fått en ökad social gemenskap genom
vilken de fått ökade möjligheter till delaktighet i samhället. Samtidigt visar erfarenheterna från ett
flertal projekt/utredningar att det krävs en längre tids stöd och mer anpassade förberedande
yrkesutbildningar för att öka anställningsbarheten hos personer från den aktuella målgruppen.
Gällande samverkan så har denna utvecklats och stärkts framförallt i styrgruppen, där näringslivet
som projektägare varit en viktigt partner. Samverkan har också utvecklats med studieförbunden. Det
innebär att fler aktörer än tidigare har samlats kring individerna men också att aktörerna lärt känna
varandra. Utvärderarens slutsats är att målsättningen om ett effektivare samarbete har uppfyllts
under projekttiden och är viktig att ta tillvara på i framtiden.
Slutsatser kring horisontella kriterier
Utvärderingen visar att det har funnits en medvetenhet om jämställdhet på de olika nivåerna i
projektet. Projektledare och styrgruppsmedlemmar har deltagit i Socialfondens jämställdhetsbildning
vid projektets början och jämställdhet har funnits med som en beredskap gentemot diskriminerande
beteende och i samtal med personal och deltagare. Viss påverkan på deltagare har också kunnat
påvisas, dels genom att kvinnor kunnat delta i projektet men också värderingsmässigt. Jämställdhet
har funnits med som en punkt på styrgruppsmötena, dock inte systematiskt.
Deltagarnas fördelning på kön ligger inom det godkända intervallet (minst 60/40) för
socialfondsprojektet och fokus har legat på att nå kvinnor vilket projektet har lyckats väl med.
Betydligt fler kvinnor än män har gått i arbete och praktik. Detta kan delvis förklaras av att de
personernas utbildnings- och svenskanivån varit högre och att de besuttit en kompetens som har
efterfrågats. Förmodligen utjämnas skillnaderna om deltagare i träutbildningen får praktik eller
arbete till sommaren 2014. Utvärderarens slutsatser är att projektet har jämställdhetsintegrerats väl
under projekttiden.
Gällande tillgängligheten valdes lokalen ursprungligen med tanke på fysisk tillgänglighet. AB
Gislavedshus har också uppgett att de vid behov ordnar ramp eller saker som rör den fysiska
tillgängligheten. Även om inget systematiskt tillgänglighetsarbete har bedrivits inom de övriga tre
områdena av tillgängligheten (tillgänglig verksamhet, kommunikativ samt informativ tillgänglighet)
kan utvärderaren konstatera att information, utbildningsmaterial och undervisning och aktiviteter
har anpassats utifrån deltagarnas behov. Möjligen har lokalerna varit för trånga för antalet deltagare
vilket projektet har haft små möjligheter att påverka.
23
4.3 Förutsättningar för implementering
Förutsättningarna för implementering får i skrivande stund sägas vara oklara. Resultatens hållbarhet i
relation till berörd målgrupp och forskning på området diskuteras nedan.
Resultatens hållbarhet – lärdomar inför framtiden
Forskning kring hållbarhet för projekt och programresultat identifierar tre samverkande mekanismer
såsom viktiga för långsiktig hållbarhet (Svensson et al. 2013); ett aktivt projektägarskap, samverkan
och ett utvecklingsinriktad lärande, se bilden nedan. I det aktiva projektägarskapet ingår också att se
till att projektresultaten omhändertas.
SAMSPELANDE MEKANISMER FÖR HÅLLBARHET
AKTIVT PROJEKTÄGARSKAP
HÅLLBART
UTVECKLINGSARBETE
UTVECKLINGSINRIKTAT
LÄRANDE
SAMVERKAN
Utvärderingen visar att projektägarskapet har varit aktivt men att projektorganisationen inte har
varit tillräckligt transparent och att samsyn saknats mellan berörda parter under första halvan av
projekttiden. Orsakerna är förmodligen komplexa, bland annat, att projektledaren slutade vid en
strategiskt viktig tidpunkt, kulturskillnader mellan deltagande organisationer och interna problem
inom organisationerna. Projektorganisationen överlappar delvis befintliga strukturer för samverkan i
kommunen vilket kan ha förvirrat roller och kommunikation. Ytterligare en viktig aspekt i relationen
till ett aktivt ägarskap är att GNAB inte äger frågan själv och inte kan implementera resultatet i sin
egen organisation.
Trots inledande svårigheter genomfördes projektet där parterna så småningom hittade former för
samverkan och kunde skapa lösningar för individerna. Utvärderarens bedömning är att samverkan
har stärkts och att ett utvecklingsinriktat lärande med fokus på innovation har ägt rum både i det
vardagliga arbetet på Framtidscentrum och på ledningsnivå vilket bidragit till det positiva
projektresultatet. Samtidigt visar resultatet att parterna har olika syn på vad som ska implementeras
och på vilket sätt detta ska ske. Ingen part har kunnat/velat ta på sig ansvaret för att driva
verksamheten vidare i befintlig form utan hänvisar till sina respektive uppdrag eller avvaktar politiska
beslut.
Sammanfattningsvis förefaller inte möjligheterna till en långsiktig hållbarhet vara optimala utan
direkt politisk styrning. Faktorer som verkar i positiv riktning är att det finns en vilja hos berörda
samverkansparter, att det finns ett politiskt intresse och att industrierna i framtiden kommer att
behöva arbetskraft. Ytterligare en viktig kraft är den tankesmedja som nu driver strategiskt
påverkansarbete gentemot politikerna för att Framtidscentrum ska behållas i dess nuvarande form.
24
4.4 Några reflektioner inför framtiden
Målgruppen som Framtidscentrum har arbetat med beskrivs som en liten del av de invandrargrupper
som finns i Gislaveds kommun. Samtidigt visar erfarenheter från flera håll att just denna målgrupp
har svårare än andra att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden och behöver ett anpassat stöd
utifrån sina förutsättningar (Carlsson et al 2012, Gustavsson 2014, Sennemark 2014). Statistik visar
att en femtedel av de personer som nu beviljas uppehållstillstånd har kort eller ingen utbildning
vilket var ovanligt för tio år sedan (www.spraktidningen.se). Målgruppen kan alltså förväntas bli
större i Gislaveds kommun i framtiden.
Den kunskap som genererats om målgruppens behov stämmer väl överens med resultaten från
andra projekt som arbetat med kortutbildade och där vikten av legitimitet hos målgruppen, extra
språkstöd utöver SFI, anpassade förberedande yrkesutbildningar och myndigheters samverkan kring
individen visat sig vara framgångsfaktorer (se exempelvis Gustavsson 2014, Moberg 2014,
Sennemark 2014). Detta är också det koncept som Framtidscentrum har arbetat med och som har
visat sig vara framgångsrikt.
Framtidscentrum har skapat legitimitet hos de boende på Trasten som till stor del består av somalier.
Även om den gruppen procentuellt sett är liten i Gislaveds kommun, är det en sårbar grupp där
individerna ofta behöver stöd under en längre tid för att få möjlighet att etablera sig i samhället.
Utvärderingen visar att målgruppen tidigare har varit svår att nå och att det inte finns någon naturlig
plats att remittera till efter projekttiden. Projektet har även pekat på behov av samhällsservice,
samlade insatser och anpassade stödinsatser vilka inte alltid ryms inom det ordinarie utbudet. Ur
dessa perspektiv är det beklagligt att Framtidscentrum som ett fungerande koncept inte
implementeras.
Frågan om strukturella hinder som utvärderingen pekat på; icke-harmoniserande regelverk hos
berörda myndigheter, att ordinarie insatser ofta inte möter upp behoven hos kortutbildade och
avsaknaden av fungerande system för validering av kunskap är en nationell fråga. Utvärderaren
rekommenderar därför berörda parter att fortsätta lyfta frågan politiskt på både lokal och nationell
nivå. Europeiska Socialfonden har där en unik möjlighet att bidra med en samlad kunskap från hela
programperioden som kan användas som underlag för politiska beslut på lokal, regional och nationell
nivå.
Slutligen vill utvärderaren peka på vikten av att ta tillvara på den samlade kunskapen lokalt i
Gislaveds kommun genom att peka på några områden för fortsatt diskussion.





Hur kommer den kunskap som genererats i projektet tas tillvara i det framtida arbetet?
Hur ser möjligheterna till en fortsatt samlad insats kring individerna på motsvarande sätt som
har skett inom Framtidscentrum ut? Kan den formaliseras i rutiner?
Kan GNAB upphandlas som en part för framtida samarbete gällande praktik och stöd med
företagskontakter?
Hur kan studieförbunden knytas till berörda parter som en stödmöjlighet till individerna?
Går det att söka statliga medel för vidare utredning av ett medborgarkontor för samtliga
invandrargrupper?
25
REFERENSER
Ansökan för projektet Framtidscentrum, till Europeiska Socialfonden, diarienummer 2011-3030019
Brulin, G. & Svensson, L. (2011). Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur
Carlsson, B, Magnusson, K. & Rönnqvist, S. (2012). Somalier på arbetsmarknaden – har Sverige något
att lära? Underlagsrapport 2 till Framtidskommissionen. Stockholm: Regeringskansliet.
Statsrådsberedningen.
ESF (2009). Handledning i tillgänglighet – en utgångspunkt. Europeiska Socialfonden, diarienummer
2007 –00467. www.esf.se
Europeiska Socialfonden(2007) Europeiska Socialfondens Vägledning till jämställdhetsintegrering –
en utgångspunkt, dnr 2007-00467. Dokumentet finns att hämta på: www.esf.se
Gustavsson, R. (2014). Slutrapport. Löpande utvärdering Projekt Ilays. Örebro: Visuell Analys
Kulin & Sennemark (2013) Ett PM om styrning och genomförande av projekt Framtidscentrum,
Contextio Ethnographic AB
Moberg, A. (2014). Utvärdering av projekt Fokus Framtid – ett projekt av SFI-utbildning för
kortutbildade. Göteborg: GR, Validering Väst.
PK 2011-5. Avstämningsrapport från mobiliseringsfasen. Projekt Framtidscentrum. Svenska ESF-rådet.
Diarienummer: 2011–3030019
Sennemark, E. & Kulin, L. (2013). En delutvärdering av projekt Framtidscentrum. Göteborg: Contextio
Ethnographic AB.
Sennemark, E. (2014). Lärande utvärdering av projekt KvinnoKraft. Ett socialfondsprojekt i Göteborg.
Slutrapport. Göteborg: Contextio Ethnographic AB.
Svensson, L. Brulin, G. Jansson, S. Sjöberg, K. red. (2013). Att fånga effekter av program och projekt.
Lund: Studentlitteratur.
UniQraft (2014). Sammanställning av Sida vid sida. Gislaved. UniQraft.
http://www.regeringen.se/sb/d/17592/a/223473. Pressmeddelande. SFI-bonusen avskaffas. Hämtad
2014-05-06.
http://spraktidningen.se/artiklar/2010/02/forst-alfabetet-sedan-svenskan
Projektdokumentation
Lägesrapporter för perioden januari 2012 – mars 2014.
Projektstatistik – statistik sammanställd av näringslivsstrateg Camilla Wallin Kupferberg
Projektdokumentation – processkarta mm.
Enkäter och intervjuer utförda av projektsamordnaren (9 personer).
Förslag på reviderad budget m.fl.
26
Bilaga 1. Verksamhetslogik
27
Bilaga 2. Resultat av målworkshopen våren 2013
28
Bilaga 3. Processkarta
29
Bilaga 4. Projektstatistik
Tabell 1: Antalet inskrivna deltagare fördelat på hemland
Antal av hemland
Kvinnor
Män
Totalsumma
Afrika
38
38
76
Asien
15
14
29
Europa
11
5
16
Övriga
2
2
4
Totalsumma
66
59
125
Statistik för aktiva deltagare
Tabell 2: Antalet aktiva deltagare fördelade på kön och åldersgrupper
Åldersgrupp Kvinnor Män Totalsumma
20-25 år
4
3
7
26-35 år
16
10
26
36-45 år
19
13
32
46-55 år
15
6
21
56-65 år
1
4
5
Totalsumma
55
36
91
Tabell 3: Antalet aktiva deltagare fördelade på kön och hemland
Antal av hemland
Kvinnor
Män
Totalsumma
Afrika
31
20
51
Asien
14
12
26
Europa
9
2
11
Övriga
1
2
3
Totalsumma
55
36
91
Tabell 4: Antalet aktiva deltagarnas fördelat på kön och skolgång från hemlandet
Utbildning
Ej grundskola
Grundskola 1-5 år
Grundskola 5-9 år
Gymnasium
Högskola
Okänt
Totalsumma
Kvinnor
14
11
14
7
5
4
55
Män Totalsumma
2
16
6
17
14
28
9
16
4
9
1
5
36
91
Tabell 5: Antalet aktiva deltagare fördelade på kön och remissinstans
Remittent
Kvinnor
Män
Totalsumma
Arbetsförm
30
32
62
AMO
1
1
2
IFO
19
2
21
SFI
3
3
30
Ej remiss Totalsumma
2
55
1
36
3
91
Tabell 6: Samband mellan skolgång från hemlandet och SFI-nivå
Skolgång/SFI-nivå
Ej grundskola
Grundskola 1-5 år
Grundskola 5-9 år
Gymnasium
Högskola
Okänt
Totalsumma
A
9
4
6
1
B
2
3
6
C
2
6
11
5
1
20
11
25
D
3
2
6
7
1
19
Okänt Totalsumma
3
16
1
17
3
28
4
16
1
9
4
5
16
91
Tabell 7: Antalet aktiva deltagare (kvinnor och män) som deltagit i projektaktiviteter
Aktivitetsområden
Kartläggning
Integrationsfrämjande
Integrationsfrämjande
Integrationsfrämjande
Integrationsfrämjande
Integrationsfrämjande
Integrationsfrämjande
Integrationsfrämjande
Kompetenshöjande
Kompetenshöjande
Kompetenshöjande
Jobbförberedande
Jobbförberedande
Jobbförberedande
Jobbförberedande
Jobbförberedande
Starta eget-förberedande
Starta eget-förberedande
Aktiviteter
Kartläggning
Läxhjälp i grupp
Språkcafé på FC (2 dgr per vecka)
Tema-sessioner med dialog
Föreläsningar och dialog kring dessa
Korta kurser (sömnad, bakning)
Individuell läxhjälp
Individuell hjälp -samhällsservice
Skräddarsydd utbildningsinsats grupp
Kurs läsa och skriva
Arbetsmarknadsmässa
Jobbsökarkurs (1-3 ggr per vecka)
Jobbsökarkurs (längre period)
Studiebesök
Jobbförberedande, individuellt stöd
Praktik
Starta eget: Go business
Starta eget aktivitet teman
Kvinnor Män
Summa
50
28
78
19
8
27
33
5
38
19
11
30
16
11
27
24
24
26
14
40
41
24
65
3
7
10
16
1
17
18
11
29
12
9
21
8
9
17
8
5
13
30
17
47
8
2
10
6
9
15
12
3
15
Studiebesök har genomförts på: Åsas gård i Reftele, Kraftreserverna, Skepshult, gård, Kök, Ica
Kvantum och Second Hand. Dessutom en guidad rundresa i kommunen.
Följande föreläsningar har genomförts:
Sverige förr - Åsa Ekberg-Svensson
Turism i kommunen - Peter Petersson
Personlig ekonomi - Linda Eriksson
Kommunen org. mm - Marie Johansson
Kommunekonomi - Ann-Louise Eden, Gvd kommun
Banktjänster, spara - Annelie Nordea
Miljöpartiet - Peter Bruhn, Mihai Banica
ABF - Elisabet Petersson Samsson
IF-Metall - Zandra Hultin
Folktandvården - två tandsköterskor (har inte namnen)
Familjecentralen - två sköterskor, har inte heller namn
Vuxenutbildningen - Pia Nilsson
Vård och omsorg - Marie Lackenbauer med kollegor
31
Bilaga 5. Intern uppföljning med enkäter
Enkäten har utvecklats och genomförts av projektsamordnaren.
A. Hur länge har du medverkat i Framtidscentrum?
Svar: 0-6 mån: 7 personer, 6-12 mån: 4 personer, över ett år: en person
B. Tycker du att du har utvecklats på något sätt under denna tiden?
Svar: Elva svarar ja, en besvarade inte frågan.
C. Tycker du att din svenska har blivit bättre under tiden på Framtidscentrum?13
Radetiketter
Kvinnor
Män
Totalsumma
Ja, lite
2
2
Ja, mycket
3
3
6
Ja, jättemycket Totalsumma
1
6
3
6
4
12
D. Har du fått några datakunskaper under din medverkan på Framtidscentrum
Datakunskaper Ja, lite
Kvinnor
4
Män
3
Totalsumma
7
Ja,
Ja, mycket jättemycket Totalsumma
2
6
2
1
6
4
1
12
E: Har du lärt dig hur man söker jobb under din medverkan på Framtidscentrum?
Söka jobb?
Kvinnor
Män
Totalsumma
Ja, lite
Ja,
Ja, mycket jättemycket Totalsumma
4
2
6
3
2
1
6
7
4
1
12
F: Har du lärt dig att skriva ett CV?
Skriva CV?
Kvinnor
Män
Totalsumma
Nej
1
1
Ja, med lite
stöd
5
4
9
Ja, jag kan
göra det själv Totalsumma
6
2
6
2
12
G:Har du fått mer kunskap om arbetsmarknaden i Sverige?
13
Frågorna B-E, G-H hade också ett svarsalternativ som var Nej, inte alls och som ingen valde. För fråga F fanns
ett fjärde alternativ: Jag kunde skriva CV innan jag kom till Framtidscentrum som ingen valde.
32
Ja,
Lättare få jobb? Ja, lite Ja, mycket jättemycket Totalsumma
Kvinnor
1
2
3
6
Män
1
4
1
6
Totalsumma
2
6
4
12
H: Tror du att din medverkan i FC har gjort det lättare för dig att få jobb?
Lättare få jobb? Ja, lite
Kvinnor
1
Män
1
Totalsumma
2
Ja, mycket
2
4
6
Ja,
jättemycket Totalsumma
3
6
1
6
4
12
I: Känner du dig mer delaktig i det svenska samhället?
Ja,
Delaktighet? Inte alls Ja lite Ja, mycket jättemycket Totalsumma
Kvinnor
2
1
3
6
Män
1
5
6
Totalsumma
1
2
6
3
12
Öppna svar fråga B. På vilket sätt (har du utvecklats).
1) Jag har utvecklats på att prata, läsa, skriva och förstår vad andra människor säger.
2) Jag har lärt data och lärt mig att skriva CV, att ansöka om ett jobb. PÅ olika sätt har jag lärt mig på
FC.
3) a. Jags skriver svenska mkt bra b. Samhäll ??? lyssna jag?? C. också jag förstår data jättemycket, d.
och läser också bra på FC.
4) Det är jätteviktigt att få några lektioner från olika myndigheter, bl.a. FK, Trafikskolan, Tingsrätten.
5) Läxhjälp, samhällsorientering, ringa myndigheter, ställa ut –kultur, laga mat i kommunen,
utställning.
6) Jag pratar själv utan tolk. Go business är bra.
7) Jag pratar själv utan tolk. Med lite stöd kan jag skriva CV. Go business är bra.
8) Framtidscentrums personal är hjälpsam. Jag kan skriva, läsa och pratar under denna tid.
9) På språket, skriva och prata.
10) Jag har utvecklats i svenska språket, i tal och att skriva under den här tiden
11) Jag kan prata bättre svenska nu, förstår och läser bättre.
12) Jag har tränat på svenska språket och fått hjälp med läxor mm.
33