Transcript Slagkraftiga krigsförband idag och i framtiden: Försvarsmaktens

1
Slagkraftiga krigsförband idag och i framtiden: Försvarsmaktens utvecklingsplanering
Dennis Gyllensporre, FM
(Anförande vid försvarsindustridagarna 19-20 september 2012)
Tack för möjligheten att tala vid detta viktiga evenemang.
ÖB talade om de underliggande faktorerna för försvarsreformen. Min ambition är ta vid där
och uppehålla mig vid reformens genomförande och förklara hur vi säkerställer att
Försvarsmakten kan leverera försvarsförmåga idag och imorgon.
Jag tar därför min utgångspunkt i det senaste försvarspolitiska inriktningsbeslutet, det beslut
som togs av riksdagen 2009 och som vi i dagligt tal kallar försvarsbeslut.
1. Försvarsreformen FB 09: En mer relevant försvarsmakt!
Man kan med fog påstå att detta FB utgör fas 3 i en lång och omfattande transformering, från
kalla krigets invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Medan de två tidigare faserna,
manifesterade i de föregående försvarsbeslut 00/01 respektive 04, gjorde vissa kursändringar
inom ramen för tidigare etablerad säkerhets- och försvarspolitik så utgör FB 09 ett
paradigmskifte.
Den nya säkerhetspolitiska doktrinen anger att Sveriges säkerhet byggs solidariskt med andra.
Hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap och samverkan. Den politiska inriktningen
anger att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle
drabba ett annat medlemsland i EU eller nordiskt land. Detta stöd kan omfatta militära delar.
Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Försvarsmakten
har mot denna bakgrund fått i uppgift kunna ta och ge militärt stöd. Beaktar man också att vi
har i uppgift att ”värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utanför det
svenska territoriet”, så inser man att Försvarsmakten måste förhålla sig till ett väsentligen
förändrat strategiskt sammanhang. Lika viktigt att inse är att säkerhets- och försvarspolitiken
fortsätter att utvecklas, och att FM verksamhet utgör del av denna utveckling. Vi måste
förhålla oss till förutsättningar stadda i förändring.
ÖB har redan behandlat personalreformen. Med införande av två-befälssystem samt anställda
och kontrakterade soldater och sjömän, skapar vi en mer specialiserad och professionell
yrkeskår i meningen att personalen kommer att ha högre grad av expertis inom sitt
fackområde. Vi kommer att vara ”hantverkare” inom olika militära fackområden där
personalen i första hand utvecklas mot att bemästra sitt eget kompetensområde. Jag använder
begreppet hantverkare både i betydelsen fackman och i referens till att den militära
professionen är praktisk till sin natur. Den kvalitativa förbättring av FM verksamhet som
följer av reformen är svår att överblicka. Helt klart är att en fullt ut genomförd reform innebär
en personellt och kompetensmässigt ny försvarsmakt. Detta kommer emellertid att ta minst ett
decennium att genomföra.
Med FB 09 har regeringen tagit ställning till materielförsörjningsprinciper som något
förenklat beaktar marknadens villkor i större utsträckning. I första hand ska materiel
vidmakthållas och uppgradering av befintlig materiel ska ske när det är ekonomiskt
försvarbart och operativa krav kan uppnås. I andra hand, om nyanskaffning bedöms
nödvändig, ska detta göras utifrån på marknaden befintlig, färdigutvecklad och beprövad
materiel. Utveckling genomförs då inget av dessa alternativ är möjligt. I flera avseenden har
FM tillsammans med FMV sedan tidigare slagit in på denna bana med den gemensamma
[Det talade order gäller]
2
materielförsörjningsstrategi som antogs 2007. Den lag om upphandling på försvars- och
säkerhetsområdet som trädde ikraft förra året förstärker färdriktningen och lägger stor vikt vid
att konkurrensutsätta upphandlingen. För Försvarsmakten innebär detta att vi måste vara
beredda på att anpassa operativa krav för att uppnå kostnadseffektivitet. Samtidigt ställs högre
krav på försvarsindustrin att beskriva hur den framtida marknaden, 5-15 år i framtiden,
bedöms se ut. FM måste tydligare definiera krav på försörjningstrygghet och
informationssäkerhet inför anskaffningar, alldeles oavsett om FMV riktar eller
konkurrensutsätter anskaffningen. Ett arbete med detta pågår tillsammans med FMV och jag
ska inte föregå den diskussion som kommer senare programmet.
En annan viktig förändring är kraven på tillgänglighet. Vi ska vara insatsberedda här och nu.
Vid beslut om höjd beredskap ska huvuddelen av förbanden vara tillgängliga inom några
dagar och samtliga förband ska vara tillgängliga inom en vecka. Vid normal beredskap ska
huvuddelen av våra förband vara tillgängliga inom tre månader och inget förband kommer
normalt att ha längre beredskapstid än sex månader. Dessa krav innebär detta att vi ånyo sätter
krigsförbanden i fokus, den gamla devisen, `allt för krigsförbanden´ är relevant igen.
Sammanfattningsvis innebär reformen omfattande strukturella förändringar. Vi ska vara
efterfrågade och relevanta för säkerhets- och försvarspolitiken samt effektiva i vår
verksamhet.
2. Brandvägg 2014: Krigsförband med funktionskedjor!
Försvarsförmågan kan liknas med en brandvägg, eller firewall, för att skydda Sverige och
svenska intressen utomlands. En brandvägg inom IT-världen ska bl.a. förhindra intrång av
skadlig kod. Detta åstadkoms genom att kontinuerligt analysera datatrafiken och med stöd av
ett antal väl definierade regler. Vid behov ska obehörig trafik omedelbart kunna förhindras
komma in i och påverka nätverket som ska skyddas. Även om hårdvara i brandväggen är
viktig så är det mjukvaran som bidrar med dess kritiska egenskaper. För att vara effektivt
avvärja hoten krävs uppdatering av brandväggens parametrar, utan den senaste
programuppdateringen är man mycket sårbar. Krigsförbanden utgör byggstenarna för vår
brandvägg. Dess volym och kvalitet ger väggen de egenskaper som krävs.
Låt mig för ordningens skull påpeka att det inte är FM som har ansvaret för Sveriges ITförsvar. Försvarsmaktens cyberförmåga är fokuserad på skydd av egna system.
Vår målbild är att reformen enligt försvarsbeslutet ska vara fullt ut genomförd 2019.
Reformtakten bestäms av rekryteringskapacitet och ekonomiska ramar. Dessa begränsar
tillväxttakten av frivilligt rekryterad personal vilket också begränsar tillgängligheten på
förbanden. År 2014 är den av regeringen anbefallda insatsorganisationen intagen och under
utveckling med grundläggande funktioner etablerade. Den uppsättning krigsförband som
organiseras och utvecklas innehåller ca 50 000 personer. Trots en krympande organisation har
vi behållit förmågebredden. Flera förband är dock singulärer.
Det är krigsförbanden som levererar försvarsförmåga. Samtliga krigsförband dimensioneras
för högintensiva stridsuppgifter. Det innebär att en kvalificerad motståndares vilja och
militära förmåga ska kunna brytas ned med vapenmakt. Manöverbataljonerna ska kunna
genomföra anfallsstrid för att återta områden som en motståndare erövrat och försvarar. JAS
39-divisionerna ska kunna bekämpa fientligt stridsflyg för att säkerställa luftherravälde i
svenskt luftrum. Fartygsförbanden ska kunna neutralisera fientliga sjögående raidoperationer.
Detta är exempel på uppgifter i höga konfliktnivåer.
[Det talade order gäller]
3
Förbanden ska dessutom ha förmågan att verka i gemensamma operationer med stridskrafter
från samtliga försvarsgrenar och i samverkan med andra nationers stridskrafter. Det ställer
stora krav på väl fungerande funktionskedjor mellan förbanden inom ffa bekämpning,
ledning, underrättelser, logistik. Dessa funktionskedjor utgör murbruket som sörjer för att
konstruktionen blir robust. Som exempel så kräver luftförsvarsförmåga att krigsförband från
såväl flyg, marin och arméförband att fungera ihop. Dessutom krävs system för mobilisering,
beredskap mm. Ett insatsberett försvar måste också ha en basorganisation som stödjer inom
många centrala områden som t.ex. utbildning.
3. Att bygga militär förmåga: Konst och vetenskap
Vad är då militär förmåga? När vi utvecklar förband betyder förmågebegreppet att
krigsförbanden ska kunna ge effekt genom att utföra uppgifter i de insatser man deltar i.
Förmåga konstitueras av doktrin, organisation, träning, ledarskap och utbildning, materiel,
personal, infrastruktur, samt interoperabilitet. Varje förband kräver en unik mix av dessa
komponenter. Målet med betraktelsesättet är att samtliga delar kravställs och utvecklas
integrerat för att uppnå ett helhetsbaserat system.
Personal-dimensionen handlar om vilka personalkategorier och volymer som skall nyttjas för
att sätta ihop förbandet. I många fall handlar det en kompromiss för att innehålla övergripande
personal-mål och möjligheter att långsiktigt personalförsörja hela organisationen.
Interoperabilitet, dvs förmågan att kunna fungera ihop med andra, är inte något som behöver
utvecklas enbart multinationellt, utan avser även förmågan att nationellt kunna fungera
effektivt tillsammans.
Ledarskap och utbildning avser krav på det ledarskap som förbandets förmågor medför för
chefer. En del av detta arbete inkluderar kravställning av den utbildning som krävs för
förbandens chefer och som genomförs inom vårt skolsystem.
Infrastruktur omfattar krav på alla fasta, permanenta anläggningar och installationer,
men även övningsområden på land, till sjöss och i luften.
Doktrin är en samling anvisningar om hur förbandens avses nyttjas för att lösa
dimensionerande uppgifter. ÖB har fastställt en militärstrategisk doktrin som tar utgångspunkt
i FB 09. Under denna publikation finns handböcker, instruktioner, reglementen
materielpublikationer, men även metoder, utbildningsanvisningar som reglerar hur
krigsförbanden, inklusive dess delsystem, ska nyttjas för att lösa sina uppgifter effektivt.
Organisations-dimensionen avser sammansättningen av förbandet, bl.a. avseende krav på
allsidighet och modularitet för ett krigsförband.
Materiel-begreppet har här en vid definition som även innefattar förnödenheter. Vi beställer
inte längre materiel som ska läggas i mobiliseringsförråd, utan materielen ska oftast användas
direkt för avancerade övningar eller skarpa insatser. Kostnad, kvalitet, flexibilitet,
leveranssäkerhet, och ledtider är viktiga faktorer i arbetet. För att åstadkomma flexibilitet och
kostnadseffektivitet eftersträvas modulära system baserad på öppen standard. Den brittiske
generalen Sir Rupert Smith hävdade för några år sedan att han aldrig använt någon
krigsmateriel på det sätt den ursprungligen var avsedd för. Möjligen en tillspetsad slutsats,
[Det talade order gäller]
4
men med de föränderliga hot och FM instrumentella roll är flexibilitet en mycket viktig
faktor. Köp av färdigutvecklad materiel eftersträvas. Det är viktigt att komma ihåg att denna
typ av anskaffning inte sällan kräver utvecklingsåtgärder i form av systemintegration.
Både krigsförbanden och de enskilda materielsystemens utveckling, vidmakthållande och
avveckling baseras på internationell civil standard enligt den sk. livscykelmodellen (ISO
15288:2008). Arbetet är i flera avseenden integrerat med FMV, även om detta går att utveckla
vidare. När det gäller det område jag i första hand är involverad i finns behov av att tydligare
formalisera de beslutsgrindar som markerar övergång mellan olika faser, t.ex. från koncepttill utvecklingsskede.
Inom alla dessa förmågeområden prövas nu möjligheter till internationellt samarbete i
varierande grad utgående från principen om ”Pooling and Sharing” och med NORDEFCO
som främsta forum för pratiskt samarbete.
Vid realisering av förmågor är det även av största vikt att tidsmässigt samordna utvecklingen
för de olika resurstyperna, exempelvis att personal utbildas i tid för att kunna använda
materiel då den ska driftsättas. Besluten fastställs årligen i Försvarsmaktens utvecklingsplan
som anger en tioårig plan för krigsförbanden, innefattande bl a allokering av nödvändiga
resurser. Att bygga militär förmåga är en iterativ process, en balansakt med många faktorer
som kräver ingående förståelse för förbandens operativa sammanhang. Även om processer
och arbetsmetoder formaliseras med vetenskapliga metoder för spårbarhet så krävs förståelse
för krigskonst för att vara framgångsrik.
4. Försvarsplanering: ´Back to basics´
Från att ha pratat om att utveckla förband övergår jag nu till att beskriva hur vi planerar för att
nyttja dem.
Under period av sk. strategisk time-out genomfördes försvarsplanering på en minimal nivå.
Mobiliseringssystemet avvecklades m.m. Försvarsmakten har sedan 2010 successivt höjt
ambitionen och nu genomförs försvarsplanering på alla nivåer från militärstrategisk nivå ned
till krigsförbanden. Försvarsplaneringen omfattar en bred uppsättning scenarion för insatser
såväl nationellt som internationellt. I spel och fältövningar planeras för hur förbanden bör
nyttjas. Detta dokumenteras i planer med taktiska uppgifter till krigsförbanden.
Krigsförbanden ges dessutom grundläggande uppgifter i olika beredskapsperspektiv kopplade
till regeringens krav på tillgänglighet. Dessutom finns en styrkeplanering som anger vilka
uppgifter och vilken beredskap förbanden skall ha de närmaste åren. Sammantaget med att
personal är krigsplacerad och att mobilisering och beredskapssystem tas fram har vi lagt en
god grund. Mer arbete krävs emellertid för att hela systemet ska vara fungerande.
Det viktiga är att krigsförbandens verksamhet nu sätts in ett operativt sammanhang. Vi har
därmed återgått till en metod som tidigare skapade tydlighet och struktur i Försvarsmaktens
verksamhet på förbandsnivån.
5. Operationer: Vi levererar!
Planering övergår i vissa avseenden i genomförande av insatser.
Försvarsmakten genomför alltmer kvalificerade operationer, framförallt i insatser
internationellt. Vi har under en längre tid genomfört operationer i Afghanistan med en tuff
hotbild som krävt offensiva inslag för att lösa uppgifterna. FM har med mycket kort varsel
och framgångsrikt avdelat JAS-39 förband i spanings-uppdrag över Libyen. I Adenviken
leddes under en period EU:s maritima insats av en svensk amiral och ett svenskdominerat
[Det talade order gäller]
5
högkvarter. Blickar vi bakåt några år kan lägga till två EU insatser i Kongo och en i Tchad
samt FN insatser i Liberia, Libanon och Kongo. Dessutom har vi flera långvariga insatser på
Balkan. Förra året hade vi ånyo en nordisk stridsgrupp under svensk ledning i beredskap för
EU. Parallellt genomfördes den sjätte upplagan av Viking-övningen. En stabsövning som i
internationella övningskretsar är vad IKEA är inom möbelindustrin: dvs ett starkt varumärke
som står för kostnadseffektivitet, innovation och kvalitet.
Det är i många avseenden dessa kvalificerade insatser och övningar som driver utvecklingen
av förbanden samtidigt som de verifierar att vi levererar det som efterfrågas. Vi vet att vårt
ledarskap håller i stridssituationer, framförallt vet vi att våra soldater och sjömän har vad som
krävs. Med risk för egen säkerhet görs heroiska insatser för att undsätta kamrater och skydda
civilbefolkning i insatsområden. Flera har den senaste tiden av ÖB dekorerats för mod och
personliga uppoffringar, några har tyvärr fått ta den yttersta konsekvensen av de risker som
dessa operationer innebär. De erfarenheter som personalen har med sig hem är ett strategiskt
kapital inte bara för förbereder inför framtida operationer. De hjälper oss också få tillräckligt
insatsfokus på verksamheten. Vi ändrar också successivt förhållningssätt till insatser. Tidigare
har vi skräddarsytt organisation och materielbehov till uppgifter. Nu utgår vi från
krigsförbandens inneboende förmåga när insatser internationellt övervägs. Vi strävar istället
mot att anpassa uppgifterna efter våra förutsättningar och förbandens förmåga. Det är så vi
förbereder nästa nordiska stridsgrupp med beredskap 2015.
6. Nästa försvarsmakt?
Vi är nu inne en fas med starkt fokus på genomförandet av reformen och införandet av IO14.
Regeringens beställning är tydlig. I budgetpropositionen för 2012 framgår att all verksamhet i
Försvarsmakten ska inriktas mot att införa IO14. Som en konsekvens reduceras våra
ambitioner vad avser perspektivstudier och anslag 1.5, dvs forskning och teknikutveckling, bl.
a för att frigöra ekonomiskt utrymme för förbandsverksamheten. Detta är nödvändigt för att
reformen ska kunna gå i mål.
Vi skördar nu frukterna av den FoT som vi investerat i de senaste 10-åren, dock utan att så i
samma omfattning för framtiden. Långsiktigt har vi inte råd att vara kortsiktiga. ÖB talade
kring temat ”Var tid har sitt försvar”. Vi har ett behov att blicka mot horisonten för att med
forskning, studier, koncept- och teknikutveckling skapa handlingsfrihet för att hantera
morgondagens hot och göra nästa generation av Försvarsmakten relevant. I detta har FM
mycket gott stöd av ffa FOI, FHS och FMV. Fyra områden är av särskild vikt vad avser
framåtblickande.
1. Humanrelaterad forskning som tar sin utgångspunkt i Försvarsmaktens nya personaloch kompetensbas samt de alltmer krävande insatserna.
2. Obemannade system, under ytan, på ytan, på marken och i luften, kommer att få en
ökad betydelse då teknik medger alltmer kvalificerade uppgifter och kostnaderna
reduceras. Samtidigt kan riskerna för personalen reduceras. I framtiden kommer
obemannade enheter att kunna verka i taktiska formationer.
3. Försvarsmakten, likt andra myndigheter och företag, utsätts dagligen för
cyberattacker. Att genomföra attacker i cyberdomänen kostar inte mycket och det är
relativt enkelt att dölja vem som ligger bakom attackerna. Cyberattacker kommer att
vara en attraktiv angreppsform mot militära mål. I framtiden kommer dessa attacker
att kunna få mycket stora konsekvenser för vår försvarsförmåga om vi inte höjer
skyddsnivån.
[Det talade order gäller]
6
4. Sverige är en stor europeisk rymdnation vad gäller industri och civil FoU, med
geografiska och infrastrukturella tillgångar. Försvarsmakten nyttjar idag kommersiella
satellittjänster, främst avseende data- och telekommunikation. Dedikerade satelliter för
militära behov är mycket kostsamma. Med ny teknik som omfattar miniatyrisering och
modularitet kan framtidens satelliter bli mindre och framförallt betydligt billigare. För
Försvarsmakten är det intressant att på sikt kunna utveckla förmågor för att med
rymdbaserad teknik kunna komplettera vår omvärldsbevakning.
7. Planering: Det hänger ihop!
Hur hänger då allt det jag pratat om ihop?
ÖB fastställer årligen en samlad strategisk inriktning för Försvarsmaktens planering,
innefattande försvarsplanering, den förmågeutvecklande planeringen samt långsiktiga studier
och analyser. Det är framförallt de två förstnämnda som kräver samordning.
Från att tidigare ha haft generiska förmågor som dimensionerande grund för
förmågeutveckling kommer konkreta taktiska uppgifter baserade på försvarsplaneringen och
insatserfarenheter att utgöra grund för kravställningen. Försvarsplaneringens resultat
genererar operativa ramvillkor och krigsförbandsmålsättningar. Dessa utgör utgångspunkten
för förmågeutvecklingen. Jag vill understryka att detta är en principiellt viktig förändring in
Försvarsmaktens förmågeutveckling.
Försvarsmaktens förmåga ska ökas genom successiv tillväxt av tillgängliga krigsförband med
operativ balans mellan stridskrafterna. Den sammantagna operativa förmågan ska ökas genom
fortsatt tillväxt av nya personalkategorier, höjda beredskapskrav, viss materiell förnyelse samt
ökad övningsverksamhet. Delmål har formulerats för åren 2014 och 2016 med sikte på att de
enskilda åtgärderna ger en samlad operativ effekt, även under tillväxten.
8. Sammanfattning
Det är dags att sammanfatta.
Modern krigföring har snabba och våldsamma förlopp. Striden består av en serie
duellsituationer där det inte duger att komma tvåa. Framgång kräver en kombination av
avancerade system och kvalificerad personal. Det finns inga genvägar i detta. I vårt dagliga
arbete ligger fokus alltmer på insatser, med leverans här-och-nu, men vi har också en
beredskap att möta nya hot och svara upp mot nya politiska behov. Detta kan t.ex. vara att
skydda strategiskt viktiga energiflöden på andra kontinenter eller stödja annan stats
luftövervakning. Sådana uppgifter faller inte självklart inom ramen för vad jag nämnde om
annan modern krigföring och duellsituationer. Det gör att vi måste ha en hög grad av
flexibilitet med befintliga krigsförband möta andra typer av utmaningar. För oss är utveckling
att anpassa krigsförbanden och skapa flexibilitet för våra uppgifter. En medveten avvägning
mellan långsiktighet handlingsfrihet och omedelbar förmåga är viktig.
Den bild som visas på skärmen sammanställer de förlopp som jag pratat om från
förmågeutveckling via planering och genomförande av operationer till erfarenhetsinsamling
och planering av nya förmågor, på kort och lång sikt. – Allt med krigsförbanden i centrum.
Det här är Försvarsmaktens utvecklingsplanering för att säkerställa slagkraftiga krigsförband
idag och i framtiden.
Tack för Er uppmärksamhet!
[Det talade order gäller]