Transcript En omvärldsanalys av mobila betalningar i Sverige och globalt.

En omvärldsanalys av mobila betalningar i Sverige och globalt.
Författare: Helena Nordlund, IT projektledare Ciber
Version:1.0
Datum:2012-06-07
Innehåll
1. Ciber .................................................................................................................................................. 3
58
2. Syfte ................................................................................................................................................. 3
3. Introduktion och sammanfattning ...................................................................................................... 3
4. Definition av begreppet mobila betalningar ...................................................................................... 4
4.1. Logiska komponenter ................................................................................................................. 4
4.2. Tjänster indelade efter avstånd och aktörer ............................................................................... 5
5. Tekniker ............................................................................................................................................. 5
5.1. Near Field Communication (NFC) .............................................................................................. 5
5.1.1. Olika hårdvaruarkitekturer för att implementera NFC .......................................................... 6
5.1.2. Tre typer av tillstånd ............................................................................................................. 6
5.1.3. Jämförelse mellan NFC och Bluetooth ................................................................................ 6
5.2. RFID ........................................................................................................................................... 6
5.3. Bluetooth .................................................................................................................................... 6
5.4. QR koder .................................................................................................................................... 6
6. Ekosystemet för mobila betalningar .................................................................................................. 7
6.1. Aktörer ........................................................................................................................................ 7
6.1.1. Sektorn för finansiella tjänster .............................................................................................. 7
6.1.2. Telekom ............................................................................................................................... 7
6.1.3. Konsumenter ........................................................................................................................ 8
6.1.4. Institutioner .......................................................................................................................... 8
6.1.5. Detaljhandeln ...................................................................................................................... 8
6.1.6. Teknologiföretag .................................................................................................................. 8
6.2. Tre samexisterande affärsmodeller ............................................................................................. 9
6.3. Tänkbara scenarier gällande konkurrenssituation mellan aktörer ............................................... 9
6.4. Framgångsfaktorer .................................................................................................................. 10
7. Mobila betalningsinitiativ i olika delar av världen ............................................................................ 11
7.1. Nordamerika ............................................................................................................................. 11
7.1.1. Betalningsnätverk .............................................................................................................. 11
7.1.2. Telekom, media, teknologi and Internet företag ................................................................ 11
7.1.3. PayPal ................................................................................................................................ 12
7.2. Afrika ........................................................................................................................................ 14
7.3. Japan ........................................................................................................................................ 14
...................................................................................................................................... 14
7.4. Europa 7.4.1. Frankrike ............................................................................................................................ 14
7.4.2. Storbritannien ..................................................................................................................... 14
7.4.3. Sverige ............................................................................................................................... 15
8. Trender och slutsatser från Gartner ................................................................................................ 18
Sida 2
1. Ciber
Ciber, Inc. är en ledande internationell leverantör av
IT-tjänster och lösningar för privata och offentliga
verksamheter.
Globalt har Ciber etablerade kontor på ett 80-tal platser i
18 länder i Nordamerika, Europa och Asien och har över
8500 anställda. Till kunderna levererar Ciber både helhetsåtaganden
och enskilda specialister, med tydliga effektmål och
affärsnytta i varje leverans.
Verksamheten i Sverige är indelad i tre affärsområden.
Utöver detta erbjuder vi kundservicetjänster, drift,
förvaltning och vidareutveckling av befintliga system.
Ciber erbjuder ett tjänstepaket för mobila betalningar
avseende:
• Användbarhet
• Verksamhetsprojektledning
• Teknisk projektledning
• Kravställning
• Integration
• Mobila webblösningar
• Mobila applikationer
• Testledning
• Säkerhet
För mer information kontakta Robert Keuls, robert.
[email protected], som är ansvarig för tjänstepaketet.
2. Syfte
Syftet med omvärldsanalysen är att ge en bred överblick
och beskrivning av området mobila betalningar till
våra kunder i Sverige och andra som är intresserade.
Det händer snabbt mycket inom området, och
Ciber bedömer att många är intresserade av att följa
med i utvecklingen och att lära sig mer, antingen av
allmänintresse eller som en möjlighet att affärsutveckla
sin verksamhet. Rapporten är tänkt som ett hjälpmedel
till dessa att inhämta information. Naturligtvis vill Ciber
också öppna upp till dialog om mobila betalningar i de
fall våra befintliga eller potentiella kunder önskar det.
Den är skriven dels ur ett globalt, men också svenskt
perspektiv. I den globala ekonomi vi lever i bedömer
Ciber att båda perspektiven kan vara intressanta för
våra läsare. Rapporten täcker inte in precis alla delar
inom området, men många av de delar som det skrivs
mycket om i media och som bevakas av analysinstitut.
Målsättningen är att omvärldsanalysen ska ge en så
oberoende, rättvisande och korrekt beskrivning av det
mobila betalningsområdet som möjligt, och mycket
ansträngningar har lagts på det. Om du trots detta skulle
upptäcka att den innehåller information som är otydlig
eller om du saknar information så uppskattar vi
din feedback.
3. Introduktion och sammanfattning
Mobila betalningar är ett mycket hett område. Det
pågår hundratals initiativ runt om i världen. Inte en
dag passerar utan att nya artiklar och rapporter
publiceras, eller att nya tjänster annonseras och
släpps av olika aktörer. Mobila betalningar har
potential att slå igenom till de stora massorna,
också i Sverige, men står också inför stora
utmaningar. Att få klarhet i de potentiella spelarna,
strategierna samt vinnarna och förlorarna är en
utmaning.
Mobila betalningar omfattar per definition
de två största sektorerna i världen, Telekom
(”Mobila”) och Bank (”Betalningar”), men är inte
bara begränsat till dessa. Även andra aktörer teknologi, detaljhandel, transport, statliga och icke
statliga institutioner, transport, konsumenter etc.
- är viktiga delar av ekosystemet samt faktorer
för en framgångsrik spridning och expansion. I
takt med att nya aktörer går in på marknaden
för betalningar så kan affärsmodellerna för
betalningar förändras.
Mobiltelefonen är redan en naturlig del i vår
vardag, och andelen smartphones i västvärlden är
stor vilket ger möjligheter till ny funktionalitet. Det
gör att mobilen sannolikt kommer att användas för
betalningar i allt större utsträckning framöver.
I utvecklingsekonomier så är andelen av
befolkningen som har mobiltelefon mycket
större än andelen som har tillgång till
traditionella finansiella tjänster och banker. Det
har gett telekom branschen möjlighet att gå
in på marknaden för betalningar och erbjuda
tjänster för att skicka pengar med mobilen. I
utvecklingsekonomier så är de flesta mobiler inte
Smartphones.
I utvecklade länder där tillgång till finansiella
tjänster är mycket vanligare så är mobila
betalningar främst en möjlighet att erbjuda
produkter som berikar konsumentens bank eller
shoppingupplevelse, och att skapa mervärde
till kunden. I utvecklade länder är ett ökat antal
konsumenter Smartphone användare och de har
som regel redan ett bankkonto. Det finns redan
ett fungerande bankväsende och ett antagande är
därför att mobila plånböcker kommer att bli mest
IT projektledare Ciber
framgångsrika, åtminstone initialt, för transaktioner
med hög volym och låga värden som t.ex. biljetter i
kollektivtrafiken och parkering.
kontokort i butik. Att göra betalning I butik med
mobilen kräver kontaktlös NFC eller streckkoder
som visas i mobilen. I utvecklingsekonomier görs
betalning i butik ofta genom text meddelande.
I denna
rapport ges exempel på mobila
58
betalningslösningar i olika delar av världen. Det är
bara ett urval, och det finns många andra lösningar
från andra företag som erbjuder tjänster inom
mobila betalningar.
c. Person till person betalningar: Tillåter
konsumenter att göra betalningar från sin mobila
plånbok till någon annans mobila plånbok. I
utvecklingsländer är detta kritiskt användningsfall
kritiskt. Det tillåter familjemedlemmar att tjäna
pengar I stan och sedan skicka hem dem genom
text meddelanden. I utvecklade länder är det
inte lika kritiskt, utan refereras ofta till “att dela på
notan” applikation.
4. Definition av begreppet mobila
betalningar
Mobila betalningar är ett begrepp som har många
betydelser, och det finns därmed ingen vedertagen
definition. I detta kapitel beskrivs mobila
betalningar utifrån två perspektiv; dels utifrån
logiska komponenter, och dels utifrån avstånd,
aktör och tjänst.
4.1. Logiska komponenter
Det finns tre logiska komponenter i en mobil
betalningslösning utifrån en logisk vy:
1. Mobil plånbok behållare (container) =
mjukvara för:
a. Lagring av kredit och kontokort eller
andra betalningsinstrument
b. Anslutning till betalningstjänster
c. Säker lagring av data, t.ex. om
användaren
2. Mobila betalningstjänster = olika sätt
som konsumenten kan betala på genom
sin mobila plånbok. Exempel:
a. Detaljhandel fjärr(remote)betalningar:
mobil handel (m-Commerce), d.v.s.
traditionell e-handel (e-commerce)
anpassad till mobiltelefonen. Exempel:
en person kan göra ett köp på nätet via
Amazon.com (e-commerce) eller på sin
mobiltelefon med Amazon mobila webbsida
eller (m-commerce). M-commerce skiljer
sig från e-commerce på två viktiga sätt:
•
Skärmen är mycket mindre så
köperfarenheten måste slimmas.
•
Tangentbordet är svårare att skriva
på, vilket kan leda till frustration
hos konsumenten.
b. Detaljhandel på avstånd (proximity)
betalningar: en ersättning för traditionella
“swipe” betalningar gjorda med kredit eller
Sida 4
3. Betalningsinstrument = instrument som
tillåter konsumenter att få åtkomst till kapital.
a. Kredit/konto kort: Elektroniska versioner
av plastkorten i konsumenternas fysiska
plånböcker. I utvecklade länder är dessa kritiska
betalinstrument för konsumenten att göra
betalningar med.
b. Lagrade värde konton: I utvecklingsländer
saknar många konsumenter bank. Det betyder
att den mobila plånboken i sig själv fungerar
som bank och som lagringsutrymme av värde.
Till exempel, om en konsument ska skicka
intjänade pengar från ett arbete från stan till sina
familjemedlemmar I sin hemby så behöver de
först omvandla det till elektroniskt lagrat värde.
Värdekonton existerar också i utvecklade länder,
och används då ofta för att tillhandahålla t.ex.
tillgodo belopp från företag.
c. Andra betalningsinstrument: I utvecklade
länder finns det en möjlighet att använda den
mobile plånboken för betalning med elektroniska
kuponger eller lojalitetspoäng.
4.2. Tjänster indelade efter avstånd och
aktörer
Mobila betalningar kan också beskrivas på en
övergripande nivå utifrån tjänster, avstånd och
aktörer.
5. Tekniker
5.1. Near Field Communication (NFC)
Near Field Communication (NFC) är en teknik för
högfrekvent trådlös kommunikation för överföring
av data mellan enheter på korta avstånd, ungefär
10 cm. Tekniken är en utökning av standarden
ISO/IEC 14443 för beröringsfria kort, RFID (Radio
Frequency Identification), som kombinerar kortet
och läsaren i en enda enhet. En NFC-enhet kan
kommunicera med befintliga ISO/IEC 14443-kort
och –läsare samt med andra NFC-enheter.
NFC skulle potentiellt kunna göra många
existerande produkter redundanta; t.ex. nycklar,
biljetter, visitkort, id-handlingar samt plastkort
såsom lojalitetskort och konto-/kreditkort.
Men mobila betalningar är den mest omtalade
möjligheten för NFC. För massadoption av
tekniken så måste dock säkerhets- och
bedrägerifrågor adresseras.
NFC har skapat en investeringsvåg i
teknikindustrin både bland etablerade företag
såsom Nokia och Google och bland ”startups”. NFC ökar ytterligare konvergensen mellan
olika marknadsvertikaler – media, teknologi,
konsumentelektronik, finans, detaljandel och
telekom – som drivs av utvecklingen inom
smartphones.
NFC har kännetecknats av ett ”Hönan och ägget
problem” – en lovande teknik som ej ännu använts
i stor skala beroende på att mobiloperatörer,
banker och andra tjänsteleverantörer har
avvaktat stora satsningar eftersom de stora
mobiltillverkarna inte inkluderat NFC i sina
mobilmodeller. Mobiltillverkarna har avvaktat med
hänvisning till bristande kundbehov och pekat
på att affärsmodeller och samarbetsformer är
otydliga. Senaste tiden har bl.a. kortföretag och
mobiloperatörer annonserat satsningar på NFC.
Det skulle kunna leda till genombrott närmaste
åren.
NFC är en öppen plattform och opererar på
radio frekvens 13.56MHz. Teknologin använder
magnetisk induktion för att skapa radio vågor
som kan överföra små mängder data över
korta distanser. Den stora skillnaden mellan
NFC och RFID är att RFID huvudsakligen är
envägskommunikation mellan en tag(som har
ett mikro chip med data och en antenn) och en
läsare(som innehåller strömkällan och skapar
vågorna som kommunicerar med taggen, NFC
tillåter tvåvägskommunikation.
RFID är idag den primära
kommunikationsteknologin för trådlös identifiering
IT projektledare Ciber
iprodukter såsom smarta kort, elektroniska pass,
biljetter samt etiketter på varor i detaljhandeln.
5.1.1. Olika hårdvaruarkitekturer för att
implementera NFC
58
SIM baserad lösning: Secure element inne i
SIM kortet. Förespråkas av telekom operatörerna.
Exempel leverantörer: Gemalto, OTI, Oberthur,
Watchdata. Chip leverantörer: NXP, Infineon,
Inside Secure, ST Microelectronics.
Inbäddat Microchip med NFC controller, Secure
element och antenn. Förespråkas av mobilföretag.
Exempel på leverantörer: NXP, Infineon ,Samsung,
Inside Secure.
NFC microSD. Förespråkas av finansiella
institutioner. Exempel på leverantörer: Tyfone.
Chip suppliers: NXP, Infineon, Inside Secure, ST
Microelectornics.
RFID sticker (kan placeras på telefonen och
möjliga att använda som kontaktlösa kredit/
kontokort). Förespråkas av finansiella institutioner.
Exempel på leverantörer: Sagem Ogra, Identive
Group, HID Assa Abloy. Chip leverantörer: NXP,
Infineon, Inside Secure, ST Microelectronics.
5.1.2. Tre typer av tillstånd
En enhet med NFC kan anta tre olika tillstånd
(”modes”):
1. iReader/writer mode: Enheten agerar
som en aktiv läsare och kommunicerar
med en passiv RFID tag.
2. iP2P mode: Liknande Bluetooth
funktionalitet, med två RFID enheter som
utbyter data. Det kan användas för att
utbyta virtuella visitkort, foton, etc. Med
NFC etableras kontakt mellan två enheter
genom att hålla dem på kort avstånd från
varandra. Etablering av kontakt mellan två
Bluetooth enheter är mer komplex.
3. Smartcard emulation mode: Eftersom
RFID och NFC är kompatibla, så kan en
NFC enhet användas för samma ändamål
som kontaktlösa smarta kort. På så sätt
kan smarta kort applikationer – biljetter,
identifikation, pennigtransaktioner,
nycklar etc. – ersättas med mobiltelefon.
Istället för att använda RFID kontaktlösa
kreditkort för ”wave and pay” på
RFID anpassade Point Of Sales (POS)
Sida 6
terminaler, så kan mobiltelefoner användas
för att göra transaktionen.
5.1.3. Jämförelse mellan NFC och
Bluetooth
De största fördelarna med NFC jämfört med
Bluetooth och WiFi är låga kostnader, lägre
batteriförbrukning och kortare tid för att ansluta
och etablera kontakt mellan två enheter. Däremot
är överföringshastigheten för NFC långsammare
än för Bluetooth. Räckvidden för Bluetooth är
mycket längre än för NFC. En annan fördel med
NFC är att det är kompatibelt med RFID.
5.2. RFID
Radiofrekvensidentifiering, RF-etikett, en typ av
kretsar som är helt passiva (innehåller inget batteri
eller annan strömkälla) och som aktiveras när de
nås av en radiosignal. Signalen är tillräcklig för att
chipet ska aktiveras och skicka tillbaka en unik
teckenserie för identifiering.
Standarden för kodning heter EPC (Electronic
Product Code) och är den elektroniska
motsvarigheten till tryckta streckkoder (EAN).
Vanliga användningssätt är som betalningsmedel
på bensinstationer, som busskort, som
identifiering på soptunnor, öronmärkning av
kreatur, etc.
5.3. Bluetooth
Bluetooth är kort beskrivet ett samarbete inom
organisationen Mobile Data Initiative, med bl.a.
Ericsson, Intel, Nokia m.fl. som syftar till att ta
fram en modul som medger att enheter kan
kommunicera trådlöst med varandra. Bluetooth
syftar till att ersätta sammankoppling med kabel
och medge enhetliga gränssnitt.
Enheterna kommunicerar på frekvensen 2,45
GHz. Räckvidden är 10 m
Genom att det i standarden ingår en generell
åtkomstprofil (GAP) kan enheter från skilda
tillverkare kommunicera med varandra.
5.4. QR koder
En QR-kod är en tvådimensionell streckkod som
har funnits sedan 1994. En QR-kod innehåller
information både horisontellt och vertikalt,
till skillnad från en endimensionell streckkod.
Betydligt mer information, 2953 bytes, kan därför
lagras i en QR-kod. Tekniken kan bl.a. användas
för att betala med mobilen i butik genom att den
skannas med mobilen.
spridning och expansion. Bilden nedan illustrerar
aktörer i ekosystemet. De beskrivs utförligare
i detta kapitel. Bilden visar också exempel på
mobila betalningslösningar från olika företag.
Några av dessa beskrivs mer i detalj i kapitel 12
Mobila betalningsinitiativ i olika delar av världen.
6.1.1. Sektorn för finansiella tjänster
6. Ekosystemet för mobila betalningar
6.1. Aktörer
Mobila betalningar omfattar per definition
de två största sektorerna i världen, Telekom
(”Mobila”) och Sektorn för finansiella tjänster/
bank (”Betalningar”), men är inte bara begränsat
till dessa. Även andra aktörer - teknologi,
detaljhandel, transport, statliga och icke statliga
institutioner, konsumenter etc. - är viktiga delar
av ekosystemet samt faktorer för en framgångsrik
Sektorn för finansiella tjänster kan tillhandahålla
många tjänster när det gäller mobila plånböcker,
både inom ramen för bl.a. banker och för
betalningsnätverk. De är en dominerande aktör
inom betalningar, och de står inför en utmaning
att behålla sin marknadsposition i takt med att
mobila betalningstjänster från andra aktörer växer
fram.
6.1.2. Telekom
Telekomindustrins traditionella “voice and data”
produkter har varit utsatt för stark prispress
över tiden, orsakat av stor konkurrens och
IT projektledare Ciber
tillgång till nya och billigare tekniker. Som ett
resultat så letar Telekombranchens aktörer
efter nya områden att växa inom. Många ser
mobila betalningar som nästa tillväxtmöjlighet,
eftersom
det finns stora likheter mellan telekom
58
nätverk och betalningsnätverk. De båda överför
information, hanterar stora transaktionsvolymer
(i den meningen att ett telefonsamtal också är
en transaktion), är beroende av säkerhet och
integritet, samt de är båda kraftigt reglerade
industrier. Ytterligare faktorer till att betalningar
är en attraktiv verksamhet är att den har en
långsiktig tillväxt när det gäller utvecklingen att
pengar i allt större grad blir elektroniska, och
att det finns ekonomiska attraktiva möjligheter
eftersom avgifterna inom sektorn för finansiella
tjänster gällande kortbaserade transaktioner rör
sig om stora belopp.
6.1.3. Konsumenter
Konsumenten är naturligtvis en viktig aktör i
kretsloppet. Mobila betalningar måste tillföra
substantiellt värde till konsumenterna för att få
fäste. I utvecklade länder vill konsumenterna ha en
bekväm och enkel lösning. I utvecklingsekonomier
tillför mobila betalningar framförallt värde i form av
tillgång till finansiella tjänster. Där är penetrationen
av mobiltelefoner bland invånarna mycket större
än tillgången till institutioner för finansiella tjänster,
som t.ex. traditionella banker.
6.1.4. Institutioner
Statliga, icke-statliga och privata institutioner
genomför och tar emot enorma mängder
betalningar. Mobila betalningar kan hjälpa till att
minska kontanthanteringen i systemen och öka
effektiviteten och transparensen i stor skala.
De undersöker konstant möjligheten att minska
kostnaderna för att distribuera och ta emot
kapital.
6.1.5. Detaljhandeln
I sin rapport ”Mobila betalningar – betalningar
med mobilen i fysisk miljö” skriver Svensk Handel
att mobila betalningar har förutsättningar att
förenkla och förbättra betalningar för kunder och
handlare på framförallt tre punkter: förkortad
hanteringstid, reducerad kontanthantering och
ökat mervärde.
6.1.5.1. Förkortad hanteringstid
Transaktionstiden för kontokortsbetalningar
Sida 8
i butik ligger idag på ca 5-30 sekunder. Det
skulle kunna påverkas positivt vid införande av
mobila betalningar. Den stora potentialen ligger
i förkortad hanteringstid, från det att kunden
är redo för köp tills kunden lämnar kassan. Att
leta upp rätt kontokort eller sedlar/mynt, stoppa
i kortet rätt, ange pin/ok/totalsumma samt att
komma ihåg att ta ut kortet är faktorer som
idag är tidsödande och kan elimineras eller
förenklas. Det optimala flödet för att korta kö
och hanteringstid genom mobila betalningar
är enligt svensk handel ”tap ’n’ go” lösningar,
dvs. att konsumenten håller upp mobilen mot
kassaterminalen (för att betala lägre belopp)
alternativt kompletterat med pin (för högre
belopp).
6.1.5.2. Reducerad kontanthantering
Hantering av kontanter är kostsamt och Svensk
Handel tror att mobila betalningar kan bidra till
att minska andelen kontanter. En orsak till att
kunder betalar med kontanter i butik är troligtvis
att det upplevs som krångligt och tidsödande
med kortbetalning för små belopp, samt riskfyllt.
Om mobila betalningar upplevs som säkert samt
om köpprocessen kan förenklas till ”tap ’n’ go”
kommer det sannolikt minska andelen kontanter
i svenska butiker. Ytterligare en orsak är att vissa
handlare inte accepterar kontokort för lägre
belopp p.g.a. att kostnaderna anses för höga.
Mobila betalningslösningarna måste därför bygga
på lägre avgifter för lägre belopp eller tydliga
mervärden för dessa handlare anser Svensk
Handel.
6.1.5.3. Mervärdestjänster
Svensk Handel menar att mervärden, till att börja
med kopplade till köpprocessen är centrala
för att driva införandet av mobila betalningar
och ge handlarna investeringseffektivitet (t.ex.
investering i NFC anpassade POS system, eller
annan teknologi för mobila betalningar). De pekar
också på att kollektivtrafiken är viktiga eftersom
de driver kontaktlösa betalningar och att mobila
värde- och månadskort inom kollektivtrafiken är
en viktig tjänst.
6.1.6. Teknologiföretag
Bland teknologiföretagen finns många aktörer
både gällande mjukvara och hårdvara.
Teknologiföretag spelar en viktig roll i utvecklingen
av applikationer och infrastruktur som är
nödvändig för att skapa bra användarupplevelse.
Användargränsnitt, tillförlitlighet, säkerhet är
mycket viktiga faktorer i utvecklandet av mobila
plånböcker.
6.2. Tre samexisterande affärsmodeller
Man brukar tala om tre samexisterande
affärsmodeller för mobila betalningar:
1. MNO(Mobile Network Operator) centric
model: innebär att mobiloperatörerna
processar konsumentens betalningar.
Modellen har på senare år blivit vanlig i
utvecklingsekonomier där tillgången till
traditionella finansiella institutioner som
t.ex. banker är låg.
2. Bank-centric model: betalningsnätverk
processar betalningar. Det är den
dominerande affärsmodellen i västvärlden
idag, inklusive i Sverige.
3. Collaborative model: modellen
innebär att flera aktörer, t.ex. banker och
mobiloperatörer, samverkar i ekosystemet
för mobila betalningar.
En central fråga inom området för mobila
betalningar är vilken eller vilka modeller som
kommer att existera framgent i olika delar av
världen. Det finns inget svar på det idag, men
olika aktörer samt analytiker inom området har
naturligtvis olika uppfattningar.
6.3. Tänkbara scenarier gällande
konkurrenssituation mellan aktörer
När det gäller den framtida konkurrenssituationen
mellan aktörerna i ekosystemet så finns det
olika tänkbara scenarier. Antingen att en aktör
kommer att dominera, alternativt att flera aktörer
konkurrerar. På global nivå kan det innebära att en
stor aktör står som ensam vinnare alternativt att
det blir en kamp mellan de stora drakarna inom
en eller flera branscher. På lokal nivå är tänkbara
scenarier att det blir flera vinnande företag
och aktörer, alternativt att det utbryter krig på
marknaden.
Det är svårt att förutse utvecklingen, inte minst
i Sverige. Det finns många aktörer och initiativ
redan idag, och telekom och bankerna verkar
inte samarbeta utan positionerar sig inom sina
områden bl.a. genom initiativen WyWallet och
Swich. Men det är för tidigt att sia om framtiden
eftersom initiativen inte har lanserats på
IT projektledare Ciber
marknaden än. Utvecklingen för övrigt i Sverige
är att det finns många uppstickare inom området,
men också många initiativ från etablerade företag,
och många menar att det finns en risk för en
fragmenterad
marknad med stor konkurrens. En
58
fragmenterad marknad skulle kunna hindra att
konsumenter och handlare börjar använda mobila
betalningar i stor skala. I brist på standarder och
med för många olika lösningar kan det bli för
komplext. De flesta av lösningarna idag är precis
i startgroparna, eller i pilot, så det återstår att se
vilka företag som överlever.
6.4. Framgångsfaktorer
Några framgångsfaktorer som brukar lyftas fram
är att:
Standarder och infrastruktur
En dominant aktör eller flera samarbetspartners
etablerar standarden och infrastrukturen.
Trovärdighet
Varumärken som är förtroendeingivande kan
skapa tillit att penningöverföringarna är säkra.
Om en bank är involverad skulle det automatiskt
kunna skapa tillit för konsumenterna.
Säkerhet och TSM(Trusted Service Manager)
Säkerhet är kritiskt för den mobila plånbokens
framgång. Lösningar för om mobilen tappas bort
måste finnas. En lösning idag är att mobilen inte
kan användas utan att korrekt PIN kod anges.
Trusted Service Manager (TSM) är ett centralt
begrepp. Wikipedia definierar TSM som “a role in
a near field communication ecosystem. It acts as
a neutral broker that sets up business agreements
and technical connections with mobile network
operators, phone manufacturers or other
entities controlling the secure element on mobile
phones. The trusted service manager enables
service providers to distribute and manage their
contactless applications remotely by allowing
access to the secure element in NFC-enabled
handsets”. Det fungerar alltså ungefär som ett
bankvalv. TSM operatören äger huvudnyckeln
till valvet. Tjänsteleverantören (t.ex. banken) kan
hyra utrymme och få sin egen nyckel på en del av
ett “Secure Element” i mobilen, ungefär som en
nyckel till ett bankfack. Exempel på hur TSM kan
fungera: Konsumenten matar in personuppgifter
och kontoinformation genom en banks webbsida.
Informationen skickas till kortutgivande bank
för verifiering och de notifierar i sin tur TSM.
Sida 10
Genom åtkomst till ”secure element” i mobilen
aktiverar TSM kontot för mobila betalningar som
görs enbart från den mobilen. TSM möjliggör
NFC kommunikation från mjukvaruperspektiv
och är därmed central i NFC ekosystemet. Varje
intressent i värdekedjan kommer sannolikt vilja ta
positionen som TSM och på så sätt kontrollera
värdekedjan. Gemalto och Ericsson är aktörer,
men även Google och Apple förväntas ge sig in
på detta marknadssegment.
Framgångsrik app
En framgångsrik app som är enkel att använda,
har stor spridning och är pristransparent.
Användarvänlighet
En avgörande faktor för att mobila betalningar ska
ta fart bland konsumenter och handlare är att de
är användarvänliga. Det är viktigt med lättanvända
och intuitiva betal- och mervärdestjänster för
en snabbare och bredare acceptans av mobila
betalningar. Användarvänligheten måste också
finnas genom hela kundupplevensen. Att
kassaterminalen initierar tjänsten i mobilen, så
att användaren inte måste starta applikationen,
kan t.ex. vara en viktig faktor. Köpprocessen bör
innehålla så få verifieringssteg som möjligt och få
koder.
Lagstiftning och reglering
Klarhet gällande lagstiftning och reglering krävs.
Detta är några av de frågor som kan behöva
översyn i Sverige och andra länder beroende på
gällande lagstiftning i landet:
•
Krävs det striktare regler för att
skydda personers integritet?
Detta bl.a. med tanke på att
mobila betalningslösningar ger
möjlighet till företag att skicka
erbjudanden till kunder baserat
på var de befinner sig fysiskt och
utifrån kundens köpmönster.
•
Tillståndsfrågor och
informationskrav för
betalsystemets nya aktörer.
•
Tillsyn
•
Penningtvättsövervakning
•
Sakrättsliga frågor
•
Ansvar och ersättning
I Sverige har betaltjänstlagen gällt i ungefär två
år för betaltjänster med någon av EES-ländernas
valutor. För de mobila betaltjänsterna spelar även
den tvingande lagen om elektroniska pengar från
förra året stor roll.
7. Mobila betalningsinitiativ i olika
delar av världen
Det är hundratals pågående mobila
betalningsinitiativ runt om i världen. I det
här kapitlet beskrivs några av de mobila
betalningslösningarna i Nordamerika, Kenya,
Japan, Frankrike, Storbritannien och Sverige.
7.1. Nordamerika
M-commerce är den starkaste drivkraften för
mobila transaktioner i USA. NFC betalningar växer
långsammare än förväntat.
7.1.1. Betalningsnätverk
Mobila betalningar betraktades inledningsvis som
ett hot mot Visa and Mastercard när spelare dök
upp på marknaden som funderade på att gå
utanför de traditionella betalningsnätverkan. Men
majoriteten av de mobila betalningsinitiativen idag
annammar de existerande betalningsnätverken.
Till exempel ISIS som är ett joint venture mellan
dominerande telekom operatörer i USA som
inledningsvis hade utmanade Mastercard och Visa
men som därefter blev partner med båda. Detta
indikerar att mobila betalningar sannolikt bara blir
en annan kanal för konsumenter att ha åtkomst
till sina konton via Mastercards och Visas nätverk,
åtminstone i USA.
7.1.1.1. Visa
Visa är världens största nätverk för elektornisk
betalning inom retail. “In 2011 V generated $9.5
billion in net revenue and processed 78 billion
transactions representing $6 trillion in total gross
dollar volume. Visa Europe is a separate, privately
held entity”, Citibank. Visa samarbetar både med
ISIS och Google Wallet.
Några av kommande planerna gällande mobila
betalningar:
• Lansering av “V.me” konto. Liknande vad
PayPal and Amazon erbjuder idag. För
tillfället i pilot. Mer omfattande lansering
planeras senare under 2012.
• Lansering av en öppen digital plånbok
som kan lagra både Visa och icke-
Visa konton och som supporterar NFC
baserade betalningar. För tillfället i pilot.
Mer omfattande lansering planeras
senare under 2012.
7.1.1.2. MasterCard
MasterCard är ett ledande företag för
betalningslösning som fungerar som franchisor,
processor and rådgivare. De tillhandahåller
betalningslösningar, “transactions processing”,
konsult- och informationstjänster. “In 2011
MasterCard generated $6.7 billion in net revenue
and processed 40 billion transactions representing
over $3 trillion in total gross dollar volume”,
Citibank. Mastercard är partner med Google
Wallet och ISIS.
I maj i år annonserades att Sverige är ett av de
länder som Mastercard kommer att testa sin
tjänst för mobila betalningar Paypass i. Detta i
samarbete med SEB och Swedbank. Användarna
ska kunna koppla sina betalkort, oavsett
leverantör, till Paypass-plånboken för att kunna
använda den vid traditionell näthandel, e-handel
via mobilen men också mobilbetalningar i butik via
nfc-teknik.
7.1.2. Telekom, media, teknologi and
Internet företag
7.1.2.1. Google Wallet
http://www.googlewallet.com/
Google är ett ledande globalt Internet varumärke
och ett av de mest besökta webbplatserna i
världen. Google underhåller världens största
online index med webbsidor och annat innehåll
och tillhandahåller innehållet gratis på Internet.
Google genererar vinster genom att online reklam.
Google Wallet lanserades i september 2011.
Partners är MasterCard, Citi och Sprint.
Handlare kopplat till tjänsten är bl.a. Macys,
Gap, Bloomingdales, NJ Transit and Subway.
Tjänsten kräver Samsung Nexus S smartphone.
Det spekuleras om en internationell expansion till
Storbritannien till sommar OS 2012.
Google Wallet är en Android applikation som
tillåter användare att lagra virtuella versioner av
plastkort på mobilen. Flera kort kan laddas på
mobilen och transaktioner kan göras bl.a. för
betalning i butik genom NFC. Google har gjort
plånboken till ett öppet handelsekosystem och
IT projektledare Ciber
förväntar sig att de flesta betalkort kommer att
lagras i plånboken tillsammans med lojalitetskort,
presentkort, kvitton, boardingkort, biljetter och
till och med nycklar. Då skulle plånboken bli
en centraliserad
applikation för de flesta NFC
58
transaktionerna.
In store
ISIS är en joint venture mellan Verizon, AT&T
och T-mobile samarbete. Det bildades initialt
för att konkurrera med kortutgivarna exklusivt
med Discover, men är nu partners med Visa,
MasterCard och American Express. I februari
2012 meddelades i en pressrelease att Isis
tecknat avtal med kortutgivande bankerna
och plastkort med sin betallösning Iwallet. I mars
2012 beviljade amerikanska patentverket ett
patent för Iwallet som bygger på Itunes. Computer
Sweden skriver vidare att patentet går igenom hur
användaren bl.a. kan köpa saker, sätta utgiftstak,
få transaktionslistor via sina Ituneskonton. Iphone
har idag inte stöd för NFC, och det spekuleras
om nästa iPhone kommer att ha det. Ett alternativ
Sida 12
Chase, Capital One och Barclaycard vilket möjliggör
konsumenter med kort från dessa banker att ladda dem
på sina ISIS wallets.
ISIS är den amerikanska motsvarigheten till det svenska
4T. ISIS är baserat på NFC.
7.1.2.2. Apple
Apple betraktas som ”the sleeping giant” inom
mobila betalningar. Detta på grund av dess stora
marknadsandelar för mobiltelefoner, stora databas med
iTunes information och starka varumärke.
I en artikel ”Så ska Apple utmana inom betalningar” i
Computer Sweden den 22 maj 2012 beskrivs att Apple
verkar ha planer på att byta ut både kassaapparater
skulle kunna vara Bluetooth 4.0 som alla företagets
produkter har inbyggt.
7.1.3. PayPal
https://www.paypal.com
Online
Handlare
8.4.3.1. ISIS
http://www.paywithisis.com/
IT projektledare Ciber
PayPal ägs av Ebay. Paypal erbjuder tjänsterna:
-Handla online
-Skicka och ta emot pengar
-Betala
med bankkonto
58
-Betala med betal- el. kreditkort
-Sälj på och bortom eBay
-Skicka pengar i flera valutor
Ett bankkonto/betalkort kopplas till ett Paypal
konto så att det ej behöver anges vid köp online.
Detta för att förenkla onlineköp.
PayPal:s mobila plånbok är på molnet, till skillnad
från Google Wallet och ISIS där plånboken är i
mobiltelefonen.
7.2. Afrika
Det är många pågående initiativ gällande mobila i
Afrika. Det är en attraktiv marknad. Den finansiella
sektorn är i många avseenden oreglerad vilket
gör att operatörer kan skala upp sin verksamhet
inom mobila betalningar i snabb takt, dock på
bekostnad av risk för bedrägerier. Marknaden
kommer sannolikt behöva regleras på sikt, vilket
också kan sakta ner utvecklingen inom mobila
betalningar.
M-PESA i Kenya har blivit synonymt med ”mobile
money” framgång. M-PESA lanserades 2007 och
i november 2011 var 60% av befolkningen i Kenya
kunder. Initialt erbjöd M-PESA ”send money
home” funktionalitet, men erbjuder idag flera
tjänster. M-PESA använder en meny som laddas
på SIM kortet på kundens mobiltelefon.
Nigeria är den största mobilmarknaden om
man ser till antalet användare och utgör en stor
potential för mobila betalningar. 54% har tillgång
till mobila tjänster, men bara 24% till traditionella
banktjänster.
Tanzania är en av världens snabbast växande
marknader för ”mobile money”. Mobiltelefon
penetrationen är ca 50%, och bankpenetrationen
13%. Detta gör Tanzania till en lovande marknad.
7.3. Japan
Bland utvecklade länder anses Japan ofta vara
den mest framgångsrika marknaden när det gäller
spridning av mobila betalningar. Japan har bl.a.
en stor andel POS system som är anpassade
till mobila betalningstjänster. Statistik från Japan
indikerar dock att en stor andel av befolkningen
Sida 14
har kontaktlösa betalningskonton, men under
20% av kontona är aktiva. Men när det gäller
att göra mobil betalningsfunktionalitet brett
tillgänglig så är Japan definitivt en framgångssaga.
Det största kontaktlösa systemet i Japan idag
tillhandahålls av NTT DOCOMO. DOCOMO:s
dominans beror sannolikt på tidiga investeringar i
mobila betalningar. Bl.a. gjorde de investeringar i
Sumitomo Mitsui Card 2005, en av Japans största
kortutgivare, samt har investerat i flera stora
mobila plånboksinitiativ.
Japan har använt Felicia baserad kontaktlös
teknologi, som inte är kompatibel med NFC.
7.4. Europa
7.4.1. Frankrike
I Frankrike pågår nationella utrullningar av NFC
tjänster. Frankrike har en systematisk inställning
till NFC och fokuserar inte bara på betalningar,
utan även på att etablera ett ekosystem för NFC
tjänster, där betalningar är en av möjliggörarna.
Frankrike är modellen för de länder som vill
införa NFC tjänster i stor skala. De etablerade
tidigt samarbetsorgan (Association Européenne
Payez Mobile (AEPM) och Association Francaise
du Sans Contact Mobile (AFSCM)), mellan
stora intressenter såsom finansiella institutioner
och teknologiföretag. De ansvarar för att ta
fram tekniska specifikationer som sprids till
medlemmarna, för att koordinera försök och
hjälper medlemmar att lansera NFC tjänster.
AEPM utvecklar sina specifikationer utifrån
internationella standarder framtagna av t.ex.
GSM Associations (GSMA), European Payment
Council (EPC) och European Telecommunications
Standards Institute (ETSI).
7.4.1.1. CITYZI
Cityzi i Nice var ett pilotprojekt med flera
NFC tjänster för staden för att testa tekniska
specifikationer och identifiera utmaningar och
vinstmöjligheter. Det innefattade tjänster såsom
betalningar, transport, lojalitetsprogram, kuponger
och ”city services”.
7.4.2. Storbritannien
Transport for London (TfL) håller på att
uppgradera sina kortläsarsystem för att stödja
NFC kontaktlösa betalningar med kredit och
kontokort. Ursprungligen skulle det vara klart
2012 men är nu framflyttat till 2013. Orsaken
uppges vara problem med svarstiden.
7.4.3.3. Klarna
Det bedrivs flera andra initiativ i Storbritannien.
Ett samarbete mellan Samsung och Visa som
syftar till att besökare ska kunna betala med NFCenabled handset i Olympiska parken är ett av flera.
7.4.3. Sverige
I Sverige bedrivs flera initiativ, precis som I
övriga delar av världen är många i försöks- eller
pilotstadie.
7.4.3.1. Swish
https://www.getswish.com/
Swish är ett samarbetsprojekt mellan
Handelsbanken, Danske Bank, Länsförsäkringar
Bank, Nordea, SEB och Swedbank. Swish är
en app för mobila betalningar. Det är en tjänst
för betalningar i realtid, t.ex. för att dela på en
krognota, mellan privatkunder som har konton i
olika banker. Appen finns för Iphone och Android
telefoner. Tjänsten kräver även att app ”Mobilt
BankID” laddas ned, som är e-legitimation.
Kunden behöver koppla sitt mobilnummer till
sitt kontonummer genom internetbank. Swish
lanseras under hösten 2012.
https://klarna.com
Klarna erbjuder betalningslösningar för Internet.
De har faktura, konto och mobil tjänster. Enligt
deras hemsida är syftet med faktura är att
kunden ska kunna handla enkelt genom att
uppge minimal information och slippa långa
registreringsprocesser. Kunden får hem varan
först och betalar sen. Detta för att öka tryggheten
och att e-handlare ska kunna öka sin försäljning,
och Klarna tar kredit- och bedrägeririsken.
På Nordic eCommerce Summit 2012-05-09
lanserade Klarna en ny betallösning som heter
Checkout. Enligt artikel ”Uppstickare utmanar
om mobila betalningar” i Computer Sweden
2012-05-11 så testas lösningen för tillfället hos en
större e-handlare som hålls hemlig. Slutversionen
ska vara klar till sommaren 2012. Enligt Klarna
avbryts 40-75% av köpen vid kassan. Genom
Checkout ska köpmomentet förenklas genom en
säkerhetslösning som Klarna kallar Incremental
Identification, som innebär att antalet frågor till
kunden styrs av bedömning av transaktion och
riskprofil.
7.4.3.2. Ericsson
http://www.ericsson.com/news/1587706
Ericsson visade upp två nya tjänster, Converged
Wallet och Ericsson Merchant Wallet,
i samband med årets Mobile World Congressmässa. Den nya tjänsteportföljen ska erbjuda
världens ledande varumärken den infrastruktur
och de lösningar som behövs för att kunna koppla
ihop mobila plånböcker, m-wallet, tvärs över ett
globalt mobilhandelssystem. Ericsson siktar in
sig på att de nya tjänsterna ska intressera alltifrån
nätverksoperatörer och finansiella institutioner till
internetspelsbolag och återförsäljare.
IT projektledare Ciber
58
7.4.3.4. iZettle
7.4.3.5. WyWallet (4T)
http://www.izettle.com
http://wywallet.se
iZettle:s tjänst är en app och en chipkortläsare
som gör en iPhone eller iPad till kortterminal.
Syftet är att alla människor, såväl privatpersoner
som företag, ska kunna ta betalt med kort.
Kunderna betalar per transaktion.
Telia, Tele2, Telenor och Tre lanserar genom sitt
gemensamma bolag 4T en gemensam standard
för betalningar med mobilen sommaren 2012.
Det ska enligt bolaget ge 97 procent av alla
svenska mobilanvändare teknisk möjlighet att
Sida 16
skicka och ta emot pengar från sina mobiler.
Målet är att etablera en teknisk infrastruktur för
att locka handlare och kunder. Teknikleverantör är
Payex. Till en början lanseras fyra olika typer av
betaltjänster via mobilen: Webb-köp, sms-köp,
app-köp och en tjänst där användare kan överföra
pengar mellan varandra. Alla kunder får ett mobilt
konto kopplat till tjänsten. Kontot går att förbetala
till, koppla ett bank- eller kreditkort till eller betala
med faktura i efterhand. Det som skiljer smsköpen från innan är möjligheten att betala via det
nya mobilkontot istället för mobilräkningen. Smsköp kan då göras via WyWallet-kontot i de fall då
företagskunder spärrat medarbetarnas telefoner
från sms-köp. Det ska också bli möjligt att betala
med mobilen i butik med NFC.
7.4.3.6. Seamless
www.seamless.se
Seamless är ett börsnoterat företag som erbjuder
tjänsterna mobile money, prepaid TopUp och
Value Added Services. För betalning med
mobilen i butik erbjuder de en lösning som
heter SEQR. Den fungerar som så att kassören
skickar betalningssumman till något som kallas
SEQR transaction switch. Kunden skannar
kassans unika QR med mobilen och skickar
handlarens ID till SEQR switchen. Kunden
får en betalningsförfrågan på mobilen, och
bekräftar beloppet genom att slå in sin pin kod.
Banken verifierar informationen och processar
transaktionen. SEQR switchen bekräftar
transaktionen till kassören och kunden. Lösningen
IT projektledare Ciber
kringgår kort utgivarnas avgifter. Ett antal
pilotinstallationer av SEQR har inletts under första
kvartalet 2012. I en pressrelease den 22 mars
2012 säger Seamless att SEQR kommer bli del av
en av58 Sveriges största leverantör av kassasystem
- Extenda POS (point of sales) system. SEQR
samt lösningen BART från Swedbank testas på
utvalda Hemköp butiker från mitten av maj till
augusti 2012 på utvalda Hemköp butiker.
7.4.3.7. BART
http://www.swedbank.se
Sida 18
Bart är en tjänst från Swedbank för betalning med
mobilen i butik. Bart samt lösningen SEQR från
Seamless testas på utvalda Hemköp butiker från
mitten av maj till augusti 2012 på utvalda Hemköp
butiker. Tjänsten riktar sig i dagsläget endast till
Swedbanks kunder som har internetbanken och
ett bankkort. Den fungerar med Android och
Iphone mobiltelefon och kräver att Bart appen
laddats ned. För betalning i butik så startar
kunden Bart appen och anger pin kod, och anger
därefter totalbeloppet som kassan visar. Mobilen
visar en QR kod och belopp. Mobilen läggs under
en scanner vid kassan, och beloppet dras direkt
från bankkontot. Kunden bekräftar sedan köpet.
8. Trender och slutsatser från Gartner
Gartner skriver i sin rapport ”Market Trends:
Mobile Payment, Worldwide 2012” publicerad
den 30 maj 2012 att de tror att marknaden för
mobila betalningstjänster kommer att fortsätta
öka med 42% årligen t.o.m. 2016. Det gäller både
transaktionsvolymen och värdet. Aspekter under
det gångna året som de lyfter fram är:
Positiva:
•
Mobiloperatörer och finansiella
institutioner fortsätter att investera
i mobila betalningstjänster. Stora
lanseringar har annonserats och
rullats ut.
•
Stora betalningsnätverk och
”solution providers” har gett
sig in på marknaden med stora
initiativ. Här nämns bl.a. Ericssons
lansering av mobila plånböcker.
•
Stora handlare satsar på mobila
betalningstjänster; t.ex. Starbucks
och McDonalds.
Negativa (sämre än väntat):
•
Långsam spridning av NFC
betalningstjänster. Google Wallet
är ett exempel där bristen på NFC
telefoner samt för få handlare där
tjänsten finns nämns som orsak
av Gartner.
•
Mobila betalningstjänster inte
”easy propositions”, inte ens
för stora företag. Nokia drog sig
tillbaka redan efter två år efter
lansering. Det indikerar stora
utmaningar gällande att utveckla
ekosystemet och sprida kunskap
på marknaden.
supporterar flera olika tjänster:
biljetter, kuponger, och ”city
services” etc., för vilka betalning
är möjliggöraren.
•
Lösningar för mobil
detaljhandelbetalning såsom
kortläsare som fästes i mobilen
har för tillfället snabbare
dragningskraft än NFC
betalningar. Så kommer det
att förbli fram till 2015. NFC
teknologier håller fortfarande
på att mogna och ett NFC
ekosystemet håller fortfarande på
att utvecklas.
Intressant är att Gartner tidigare sagt att mobila
betalningar i världen förväntas växa med 54%
CAGR(compound annual growth), från $49bn
under 2010 till $426bn 2015 (d.v.s med 54%
årligen i 5 år). Men meddelade sedan i mitten
av 2011 att mobila betalningar växer långsammare än väntat. Nu anger de alltså en förväntad
tillväxt på 42 % årligen. En avgränsning i den här
omvärldsanalysen är att bara siffror från Gartner
tagits med. Generellt så varierar siffrorna mellan
olika analysföretag. Det beror delvis på att de
gör olika prognoser, men också på skillnader i
vad som mäts. Mobila betalningar är som redan
nämnts ett brett område och vissa analysföretag
exkluderar vissa delar i sina siffror.
Gartners konklusioner är:
•
Telecom ledda mobila
betalningstjänster kommer att
liera med existerande finansiella
system och regler för att försäkra
att adekvat risk och bedrägeri
hanteringsmeknismer kan införas.
•
NFC betalningssystem kan bara
bli framgångsrika genom att
ett ekosystem utvecklas som
IT projektledare Ciber
58
OFFICE
Stockholm
Sundsvall
Ciber AB
Drottningg 25
111 51 Stockholm, Sweden
T: +46 8 506 111 00
f: +46 8 667 3265
w: www.Ciber.com / ie
Ciber AB
Rådhusgatan 18 A
852 31 Sundsvall, Sweden
T: +46 8 506 111 00
f: +46 8 667 32 65
w: www.Ciber.com / ie
© 2012 Ciber, Inc. All rights reserved. Ciber and the Ciber logo are registered trademarks of Ciber, Inc. www.ciber.com/se