Transcript Tjugofyra7 Nr 14 2012

intervjun · sid 16
samhällsskydd · sid 14
”Ordet kris kan
bli en risk i sig”
Höjer beredskapen
mot smittspridning
En tidning utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap #14 2012
säkerhet
Styrel bra
för all krisberedskap
Styrels listning av
samhällsviktiga
verksamheter blir
ett stöd även för
övrig krisberedskap. Sidan 9
utbildning
SMO är
viktigt
Bristen på taktiskt kunnande vid bränder i byggnader gör Kjell Wahlbeck bekymrad. Foto: johan eklund
Taktiska brister vid
brandsläckning
„„
Taktiska brister och okomplicerade insatser som allt för ofta går fel.
Kjell Wahlbeck, MSB vill se en förbättring
av insatser vid bränder i byggnader.
– Första alternativet verkar alltid vara an-
greppstaktik med rökdykning. Fungerar inte
det står man utanför och dränker byggnaden.
En orsak kan vara bristande fortbildning.
Wahlbeck anser att det behövs krafttag inom
både metodutveckling och utbildning.
– Vi på MSB har själva ett stort ansvar. Att
erbjuda rätt utbildning är vårt uppdrag.
Sidan 4
– Vi ser SMOutbildade som
en viktig rekryteringsbas, säger
Jesper Boqvist,
Södertörn, som
träffat lärare och
studenter i
Revinge. Sidan 8
brand
Farliga
bränder i
garage
Riskerna vid
bränder i garage
under mark får
Storgöteborg att
ifrågasätta om
man ska rökdyka.
Sidan 24
vårkonferensen civilt försvar på väg tillbaka · sid 10-12
2
Ledaren
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
Behöver vi ordet resiliens?
Inför de kommande förhandlingarna
i FN:s generalförsamling om nästa
steg i kampen mot fattigdom och miljöproblem, för demokrati och mänskliga rättigheter, är den djupare definitionen av ett
ord i centrum: ordet resiliens.
da för att utveckla vår nationella syn på samhällsskydd och beredskap.
Det finns gott om forskning kring detta. Min
Världssamfundet diskuterar betydelsen av
samhällen som både är robusta nog att hantera en stor påfrestning, och som snabbt kan
återhämta sig. Utvecklingen på Afrikas horn
har visat hur smygande eller långsamma katastrofer slår hårdare mot den befolkning
som under lång tid lever under tuffa påfrestningar. Väpnade konflikter, förtryck, korrupta samhällen är exempel som bromsar utveckling. Det i sin tur försvagar familjer som
går under av påfrestningar som andra skulle ha klarat: mässling, långvarig torka, översvämningar.
MSB ansvarar för att samordna Sveriges
nationella plattform mot naturolyckor som
är vårt nationella bidrag till att uppfylla FN:s
Hyogodeklaration, som bland annat handlar
om det globala miljöarbetet och konsekvenserna av klimatförändringar. MSB:s internationella insatser omfattar också i växande
omfattning insatser för att minska risken för
en katastrof vid naturolyckor i framtiden, Disaster Risk Reduction. FN:s kampanj ”making cities resilient” vilket ibland översätts
med ”Hållbara städer” engagerar även några
svenska kommuner, men begreppet omfattar mer än miljöaspekter. Nyfiken – läs mer
på msb.se
Ordet som ofta används i diskussionen för
det internationella samarbetet – resiliens – är
ett ord som vi i Sverige också behöver använ-
tjugofyra7
Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom
Myndigheten för samhällskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren på sidan 2 är att betrakta som MSB:s
officiella linje.
ledare
Helena Lindberg
Generaldirektör,
MSB
Begreppet resiliens omfattar också något
som handlar
om kontinuitet. Förmåga
att klara sig
tillräckligt bra
trots påfrestningar, tills
ordningen är
återställd...
avsikt är inte att med ett penndrag överpröva
det pågående arbetet, utan att sätta lite strålkastarljus på varför begrepp som resiliens
behövs när vi diskuterar lagen om skydd mot
olyckor, krisberedskapsförordningen och
framtidens behov av civilt försvar.
Den som talar om liv och hälsa, om att
värna ekonomiska värden och miljö och att
skydda samhällsviktig verksamhet eller demokratiska värden, måste ju tänka långsiktigt.
När stormen kommer ska vi ha hus som
står stadigt. Eller ett elnät eller teleförbindelser eller vattenförsörjning som klarar en påfrestning. Och om något av detta havererar har vi då förmåga att hantera situationen tills
stormen bedarrat, elden släckts eller strömmen reparerats? Måste man evakuera och
hur går det till i så fall? Men god beredskap
är också att hantera steget efter, återuppbyggnad, återställning, reparation – där vi ju
ska sträva efter att återuppbygga snabbt, och
helst bättre än det var före olyckan!
Robust alternativt elastisk föreslås ofta som
mer svenskklingande synonymer till ordet
resilient. Ja, men robusthet måste kompletteras med förmåga att återuppbygga. Ändå
räcker inte det till heller. Begreppet resiliens
omfattar också något som handlar om kontinuitet. Förmåga att klara sig tillräckligt bra
trots påfrestningar, tills ordningen är återställd...
Vi befinner oss mitt i ett spännande skifte.
En rad aktörer på internationell och natio-
Runt Östersjöregionen och i Europasamar-
betet har arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser äntligen påbörjats. Sverige pekar ut
24 områden i ett första steg till en nationell
riskbedömning. Också när det gäller relativt
okända områden bryts ny mark, supersolstormar diskuteras både i Europa och Nordamerika där vi med gemensamma ansträngningar försöker öka vår – resiliens. Alltså robustheten och “elasticisteten” i elsystem,
rymdväderbevakning, larmkedjor, kontinuitetsplanering om det värsta händer och planer för snabb återuppbyggnad. Arbetet sker
nu raskt eftersom forskare varnat för att vi
kan få våldsamma rymdväder redan i år med
en möjlig kulmen 2013.
Dock är sannolikheten för att du råkar ut
för ett fästingsbett troligen större än att du
drabbas av solstormar. Detsamma gäller sannolikheten för olyckor. Simma lugnt. Använd
flytväst. Vaccinera dig om du behöver det.
Kolla batterierna i brandvarnaren, i radion
och i ficklampan.
Och läs gärna på www.dinsäkerhet.se hur
du ökar din och familjens förmåga att skydda
sig mot faror och klara påfrestningar.
innehåll #14
Redaktionen
Gunno Ivansson
Journalist, ansvarig utgivare
010-240 51 06
[email protected]
6
13
20
26
Per Larsson
Journalist
010-240 51 02
[email protected]
Adress: Tjugofyra7, L 255, 651 81 Karlstad. E-post: redaktionen@tjugofyra7.
se. Webb: www.tjugofyra7.se Upplaga:
40 000 exemplar. Tryck:V-TAB, Västerås.
Tryckt på miljövänligt papper.
Tryckdag detta nummer: 16 maj.
Nästa nummer är ute: 19 september.
nell nivå söker gemensamma begrepp och
verktyg för att hantera nya hotbilder. Ska vi
samsas om hållbara lösningar på allvarliga
problem så behöver vi hitta nycklar som gör
det enklare att samarbeta.
Det gäller på alla nivåer – också dig och mig
som enskilda personer.
Standardiseringsarbete, gemensamma
risk- och sårbarhetsanalyser, samarbeten
och samverkan och gemensamma handlingsplaner är några viktiga verktyg.
nyheter
Tieto-haveriet avslöjade brister
Brandskyddet i omsorgsboenden
kartläggs
Sidan 5
Sten Tolgfors berömde Attunda
Sidan 6
Blandat mottagande för nya
fystestet
Sidan 20
samhällsskydd
Vårkonferensen – Civilt försvar på
väg tillbaka
Sidan 10
Snabbare utlarmning med
samverkan
Sidan 13
erfarenheter
Brand i ”rullande samlingslokaler”
Sidan 26
Tjugofyra7 · #14
Inledningsvis
maj 2012
Dra snabba larm
– glöm 90 sekunder
Utdrag ur Sandra Danielssons blogg
„„
Ambulansen och
Polisen har länge
använt sig av prioritering av larm, men
det är en udda företeelse inom räddningstjänsten. Så
fort det blir larm så
tutar man gärna och
snabbt genom stan, fastän det
kanske inte är särskilt bråttom
när det väl kommer till kritan.
Det vet man i många fall redan vid samtalet med inringaren. Jag själv är van vid prio 1,
2 och 3, och tycker att det är en
smakfull lösning på att försöka
uttrycka en ”bråttomhetsgrad”.
Något som används alldeles
för lite är funktionen förlarm.
Många är räddningstjänsterna som ber SOS att dröja med
larmet tills att de har ordentligt med information, istället
för att så tidigt som möjligt dra
larm på aktuell station. Det enda som
behövs egentligen
för att kunna dra ett
förlarm är en någorlunda angiven position.
När väl styrkan är
på fötter, kan utlarmningen kompletteras med mer
uppgifter. Det går att klippa ordentligt med tider här, och jag
har inte förstått någon anledning till att inte göra det. Åtminstone inte om man ska sätta den drabbade i centrum.
Jag har inte lyckats hitta någon som helst reglering någonstans angående 90 sekunder,
och visst var det ett tag sen man
tog bort hästarna från brandstationen? Uttrycket anspänningstid och de 90 sekunderna lever dock fortfarande kvar.
Det skulle ju vara läskigt att
ändra på något.
Förvirring om ledning
och samverkan
Utdrag ur gästblogg av Christian Uhr
„„
Ledning och samverkan är på tapeten. Temaområdet har på senare tid klättrat imponerande snabbt på listan över branschens
mest avhandlade ämnen och just nu slåss
man på allvar med såväl svarta svanar som Rakel om
den absoluta tätpositionen.
Att väldigt många lägger väldigt mycket kraft på att utveckla ledning och samverkan borde i grunden vara positivt om
det inte vore för att den organisationsövergripande, och i flera fall interna, diskussionen om
ledning är ganska virrig. Virrig i
bemärkelsen att vi inte är överens om vad vi pratar om.
En viktig anledning till detta
kan vara att ledning och samverkan är något abstrakt.
Lägg mer tid på att bli konkret i samtalet om syfte (varför?) och funktion (vad?) innan du rusar mot formfrågan
(hur?).
Bryt det inåtvända perspektivet på ledning och samverkan
och satsa på ett mer utåtriktat.
Ett annat sätt att uttrycka det
är att man bör utgå från behoven i det drabbade samman-
hanget innan man definierar sina interna behov. Syftet med ledning
och samverkan är inte
att utöva ledning och
samverkan. Det är något mer.
Man kan konstatera
att det finns flera utmaningar
som måste hanteras i den fortsatta utvecklingen inom området ledning och samverkan.
Utmaningar som ställer krav
på bättre helhetsförståelse,
gränsöverskridande pragmatiska samtal om syfte och funktion, ett sunt ifrågasättande av
sanningar och lite mer prestigelöshet.
En början kan ju vara att känna på följande definitioner av
ledning och samverkan…
Ledning är en funktion för
att inrikta och samordna resurser inom ett givet system i syfte
att uppnå en önskad effekt
Samverkan är ett verktyg
som används för att åstadkomma gemensam inriktning och
samordning av resurser som
tillhör olika organisationer, utan direkt styrning av en gemensam chef.
3
BLOGGTJUGOFYRA7
Vi får allt fler besökare till tidningen på nätet. Många lockas
av våra bloggare, diskussion och
debatt tilltar.
Här publicerar vi sammanfattningar av fyra av de senaste.
Hela bloggarna kan du läsa på
tjugofyra7.se
MSB måste prioritera utbildningen
Utdrag ur Kjell Larssons blogg
„„
Jag har läst MSBs budgetunderlag för perioden 2013 –
2015 samt årsredovisningen
för 2011.
Det är här som en myndighet
rapporterar till uppdragsgivaren, regeringen, vad man gjort
och vad man vill göra i grova
drag.
I årsredovisningen för 2011
beskrivs det som genomförts
vad gäller utbildning på skolorna på två (2) sidor av åttiotvå (82). I budgetunderlaget
återfinns utbildningen endast
på en del av sidan 14 och då i tre
(3) fullbordade meningar.
Innehållsmässigt finns inga
nya visioner, inga nya åtgärder.
Jag ser inga i alla fall.
Detta är allt. Och då talar vi
om en helt avgörande verksamhet för svensk räddningstjänst.
Kunskapsförmedling till blivande yrkesmän/kvinnor.
Dessutom är mig
veterligt svensk kommunal räddningstjänst den enda offentliga verksamhet
som helt saknar en
systematisk och metodisk politik för vidareutbildning på alla nivåer. Och här är det otvetydigt kommunerna som arbetsgivare som har det första och
sista ansvaret.
har för att
grundutbilda och i viss mån
vidareutbilda brandmän för
kommunal verksamhet är stort
och kräver engagemang. Inte
mycket av nytänkande och glöd
återfinns i myndighetens viktigaste dokument.
Inom MSB behövs, tycker
jag, en betydligt bättre satsning
på utbildningsfrågorna. Inte
Det ansvar MSB
minst av samhällsskäl.
Om MSB kan massera fram hos stelnade kommungubbar inom räddningstjänsten en kraftfull
vidare- och fortsättningsutbildning med
ett nationellt perspektiv så är
många med mig tacksamma.
Vidare tycker jag att dessa
frågor, som direkt rör 200 anställda på skolorna samt några
administratörer i Stockholm
och Karlstad, förtjänar en högre nivå i myndighetens organisation.
Letar man i organisationsskissen efter ledningen av skolorna så hamnar man på en
blygsam enhetsnivå. Det är
också ett tydligt sätt att visa vilken status utbildningsfrågorna
egentligen har fått i MSB.
Wahlbecks svar om utbildningen
Utdrag ur gästblogg av Kjell Wahlbecks i svar på Kjell Larssons blogg
„„
Kjell Larsson har
bloggat om tillkortakommanden i utbildningen av svensk räddningstjänstpersonal.
Jag har stor förståelse
för Kjells engagemang i
dessa frågor och för alla
som vill prioritera utbildning.
Jag tillhör själv den gruppen
och har gjort det under många
år. För att förstå förutsättningarna och även i viss mån tillrättalägga vill jag lämna några väsentliga fakta i sammanhanget:
„„
MSB satsar årligen 200 miljoner kronor på utbildning.
„„
Mer än var femte medarbetare i MSB arbetar med utbildning.
„„
I genomsnitt 8 000 elever
genomgår årligen grund- eller
vidareutbildning i MSBs regi.
„„
I MSBs verksamhetsplan,
som styr hela vår verksamhet,
har utvecklingen av utbildningsverksamheten lyfts som en mycket viktig fråga för hela
myndigheten.
arbetsgivarna har ett stort
eget ansvar för kompetensutveckling och vidareutbildning som ofta glöms bort.
Kjell Larsson pekar på detta i
sitt debattinlägg.
Det råder otydligheter i fördelningen mellan den statligt
genomförda grund- och vidareutbildningen och arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling.
Min uppfattning är att det
idag brister i kompetensförsörjningen, framförallt fortbildning av redan grund- och
vidareutbildad brandpersonal.
Fortbildning är ett ansvar för
arbetsgivaren.
De kommunala
Just nu utvecklar MSB utbildningssystemet. Vi satsar
särskilt på följande områden:
„„
God räddningstjänst och effektiva räddningsinsatser.
„„
Metod- och teknikutveckling för säkra och effektiva
räddningsinsatser.
„„
Ledning och samverkan.
„„
Fortsatt översyn och utveckling av den tvååriga yrkesutbildningen.
„„
Pedagogisk utveckling, även
lärare behöver fortbildning.
„„
Nya moderna tillgängliga utbildningsformer .
„„
Utökat utbud av avgiftsbelagd fortbildning.
Jag noterade någon anonym
kommentator som trodde att
man inte får diskutera i MSB.
Det är en plikt att diskutera och
ifrågasätta i den här myndigheten som i all annan verksamhet.
4
Nyheter
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
– Taffliga
insatser
„„
Wahlbeck kritisk till brister i taktik och metod
– Vi ser för många taffligt
genomförda insatser. Kvalitén håller inte måttet och
var finns det taktiska kunnandet?
Det omdömet ger Kjell
Wahlbeck, MSB, om svensk
räddningstjänsts insatser
vid bränder i byggnader.
„„
Wahlbeck, avdelningschef
och ansvarig för stöd och inriktning av räddningstjänst på
MSB, anser att utvecklingen
stått still i många år och successivt försämrats. Han syftar
bland annat på insatser vid inte
speciellt komplexa bränder,
exempelvis i radhus eller flerbostadshus.
– Första alternativet verkar
alltid vara angreppstaktik med
rökdykning. Fungerar inte det
står man utanför och dränker
byggnaden. Det är inte ovanligt
att rök- och vattenskadorna vida överstiger brandskadorna.
Bristen på taktiskt kunnande
är uppenbar, det gör mig bekymrad.
Därför krävs krafttag både
när det gäller metodutveckling
och utbildning, anser Wahlbeck.
– Vi på MSB har själva ett
stort ansvar. Att erbjuda rätt
utbildning är vårt uppdrag,
metodutveckling behöver vi
och räddningstjänsterna arbeta med tillsammans.
anser han vara bristande kunskaper i byggnadsteknik, elementär taktik och metodikval för
effektiva insatser. Det är delar
som måste få större utrymme
i vidareutbildningar för räddningsledare
– Nuvarande utbildningar
behöver inte förlängas, de ändringar som behöver göras kan
ske genom omprioriteringar.
Det är uppgifter för oss i MSB i
dialog med sakkunniga i räddningstjänster.
Den springande punkten
Okunskap
”Bristen på taktiskt kunnande är
uppenbar, det gör mig bekymrad.”
Kjell Wahlbeck, MSB
Det kan finnas många orsaker till bristande taktiska kunskaper. Wahlbeck ser främst
två.
 När räddningstjänsten utvecklades i hög fart för drygt
20 år sedan med mycket bättre och säkrare utrustning gjorde det att insatspersonal vågade sig in i svårare miljöer. Förmågan att rökdyka utvecklades, angreppstaktiken frodades
och taktiska överväganden blev
mindre viktiga.
– Äldre tiders brandbefäl var
ofta mycket duktiga yrkesmän
och taktiker som insåg riskerna men också såg möjligheterna. De hade ofta betydligt bättre kunskaper i byggnadskonstruktion och behärskade det
hantverk som brandbekämpning i inomhusmiljöer innebär.
– Uppenbart saknas dessa
kunskaper idag, vilket märks i
de stereotypa genomföranden
man ser. Konsekvenserna blir
omfattande brand-, rök- och
vattenskador
 Operativ utveckling lades
åt sidan när räddningstjänsten började fokusera hårt på
förebyggande arbete i slutet av
90-talet.
– Inriktningen på förebyggande var helt rätt, men pendeln slog för hårt. Den operativa utvecklingen har stått still
sedan dess.
Med taktiska brister följer också ett ensidigt val att metodik
vid insatser.
– Vi måste bryta konceptet
och börja lära ut metodik, räddningsledaren måste ha fler alternativ innan denne väljer
rökdykning. Vi måste bli duk-
tigare på att ventilera bränder,
hindra spridning, avbryta förlopp och inte vräka på så obegränsade och ofta meningslösa
mängder med vatten.
Wahlbeck poängterar att
svensk räddningstjänst generellt står sig bra och har många
goda sidor.
– Effektiveten vid andra typer av insatser har utvecklats,
vid trafikolyckor har den blivit
kraftigt bättre. Men vid bränder i byggnader, där förutsättningarna att släcka egentligen
är goda, blir det fel allt för ofta.
Förutom att förändra i grundoch vidareutbildningen vill
Wahlbeck även att MSB ska erbjuda fortbildning för brandmän och befäl med äldre utbildningar.
– Jag tror inte det är ovanligt
att en insatsledare eller brand­
ingenjör gick sin senaste fortbildning för 15 eller 30 år sedan. Det pågår mycket träning
och övning i kommunerna,
men inte ordnade utbildningar. De flesta räddningstjänster,
även de större, är små organisationer som har svårt att bedriva
egen utbildning.
– Dagens kompetensutbildningar måste förbättras så att
de brister vi upplever rättas till.
Vi kan inte fortsätta som vi gör
nu. Grund- och vidareutbildningarna är en sak men vi måste få in fortbildningar som stärker kvalitén.
Wahlbeck anser också att
lärarkompetensen måste stärkas med mer erfarenhet från
arbete i kvalificerade insatssammanhang .
Släckning av byggnadsbränder håller inte måttet, anser Kjell
Wahlbeck. Angreppssättet är enahanda och ofta går det fel vid
ganska okomplicerade bränder. Det brister i taktisk kunskap.
Foto: Pelles PHOTO
– Vid undervisning i insatstekniska eller taktiska ämnen
behövs mer erfarenhet som
räddningsledare. Räddningstjänsternas skickliga och erfarna brandbefäl behövs till skolornas förfogande. Den pedagogiska kompetensen behöver
tillfogas praktisk kompetens
från det verkliga arbetet.
Kjell Wahlbeck ser fler vinster med metodutveckling.
– Det yrke som byggt sin
identitet kring rökdykning behöver förändras, så gör andra
yrken. Vi behöver säkrare, bättre och enklare metoder. Det
finns arbetsmiljömässiga skäl
att förbättra metodiken och det
är nyckeln för att kunna bredda
rekryteringen.
PER LARSSON
Tjugofyra7 · #14
Nyheter
maj 2012
5
Tieto-haveriet avslöjade brister
„”Bättre
„
planering när det gäller pengar än för liv och service”
Det stora datahaveriet hos
it-driftleverantören Tieto
i höstas avslöjade brister i
den nationella krishanteringen.
Affärssekretess gjorde
det svårt för myndigheterna att bilda sig en uppfattning av samhällskonsekvenserna.
„„
Det framgår av MSBs rapport efter haveriet. MSB saknar tvingande befogenheter
och är beroende av privata aktörers samarbetsvilja.
– I en sån här situation har vi
otillräckliga verktyg i hela skalan. Det är svårt att skapa en lägesbild när ingen har den totala överblicken, säger Fia Ewald,
MSB.
Den 25 november förra året
ledde ett hårdvarufel till driftstopp i 1 800 servrar hos Tieto.
46 av Tietos kunder drabbades
och bland annat slogs väsentliga delar av it-stödet ut hos Bilprovningen, Apoteket AB och
flera svenska kommuner.
Vissa kunder kom lindrigt
undan medan de värst drabbade inte kunde använda sina itlösningar under flera veckor.
Det direkta felet tog två dagar
att åtgärda och först då offentliggjorde Tieto problemet.
Måndag 28 november aktiverade MSB den Nationella samverkansfunktionen för informationssäkerhet.
Det övervägdes att aktivera
MSBs nationella plan för all-
varliga it-incidenter, samhällets funktionalitet bedömdes
inte vara allvarligt hotad.
MSB tog tidigt kontakt med
Tieto som inte ville lämna ut
information med hänvisning
till affärssekretessen.
MSB blev hänvisat att följa
händelseutvecklingen genom
öppna källor och egna kontaktnät. Via dessa kanaler var det
svårt att skaffa sig en samhällsövergripande bild av situationen och MSB begärde in lägesrapporter från ett antal berörda
myndigheter.
att
informationssäkerhetsarbetet behöver stärkas ytterligare – på alla ansvarsnivåer och
inom alla sektorer. Behovet av
privat-offentlig samverkan är
stort beroende på att de offentliga aktörerna i så hög grad förlitar sig på privata tjänsteleverantörer.
MSB betonar vikten av bra
avtal med leverantören men
inte heller det är någon garanti. Tieto och andra leverantörer har sagt att de gör egna prioriteringar av vad som är samhällsfarlig verksamhet vid ett
krisläge.
Det innebär att även kunder
som gör en omfattande planering och skriver bra avtal ändå
inte kan vara säkra på att få den
leverans de avtalat. En klar definition av samhällsviktig verksamhet efterlyses av alla parter.
– Tieto kan omöjligen prioI sin rapport skriver MSB
ritera samhällsviktig verksamhet, men de gör det så länge ingen annan kan göra det och det
är ingen lyckad lösning, säger
Fia Ewald.
var det en
slump att händelsen inte fick
allvarliga följder.
– Nu kunde man hantera situationen, men till väldigt stora
kostnader. Gäller det pengar är
kontinuitetsplaneringen bättre, men sämre där det handlade
liv och service. Om det i stället
drabbat vård och omsorg kunde konsekvenserna blivit katastrofala. Haveriet blev en nyttig
ögonöppnare för många.
MSB anser att det bör övervägas en obligatorisk it-incidentrapportering för både statliga myndigheter och kommuner, något som myndigheten
nu fått ett uppdrag från regeringen att utreda vidare.
Enligt Fia Ewald
En viktig fråga som
behöver
hanteras är hur lägesinformation ska kunna inhämtas från
privata aktörer.
Obligatorisk it-incidentrapportering står knappast på
önskelistan hos leverantörerna, däremot samarbete.
– Jag tror att man i normalläget måste arbeta tillsammans och tydligt definiera informationsbehov och hur det
ska hanteras utan att kundsekretess bryts. Då kan man
identifiera om det finns känsliga punkter och hur man kan
hantera dem. Utredningar som
It- och energiminister Anna-Karin Hatt utesluter inte att även privata företag kan komma att omfattas av obligatorisk incidentrapportering.
Foto: Sandra Baqirjazid
riskerar att offentligöra affärsoch kundkonfidentiell information offentligt kommer inte
att fungera. Vi kan inte rapportera direkt utan det måste gå
via våra kunder och deras tillsynsmyndigheter om de har sådana, säger Christer Mattsson,
på Tieto.
Stefan Larsson, säkerhetschef på Apotekens Service AB,
är inte helt främmande för att
även vissa privata aktörer ska
ha rapporteringsskyldighet:
– En svår fråga som måste
knytas till de avtal som tecknas. För samhällskritisk verksamhet, om den påverkas, skulle man kunna tänka sig en motsvarande obligatorisk incidentrapportering, säger Stefan
Larsson.
Enligt it- och energiminister
Anna-Karin Hatt är kontakter
med nyckelaktörer både nationellt och internationellt en
förutsättning för att skapa en
gemensam lägesbild. En annan
förutsättning är rapportering
av it-incidenter. Eftersom den
frivilliga rapporteringen av itincidenter visat sig otillräcklig
är obligatorisk rapportering en
tänkbar lösning.
– Regeringen har gett MSB i
uppdrag att titta vidare på hur
Sverige ska kunna få ett funktionellt system för it-incidentrapportering. Jag kan inte utesluta att även privata företag
under vissa omständigheter
kan komma att omfattas av ett
sådant system, säger Anna-Karin Hatt.
GUNNO IVANSSON
Brandskydd i vård- och äldreboenden kartläggs
MSB ska tillsammans med
Boverket kartlägga brandskyddet i vård- och äldreboenden.
„„
Under våren vänder man
sig till räddningstjänsten i
slumpvis utvalda kommuner
med frågor om brandskyddet
vid några utpekade boenden i
kommunen.
Bakgrunden är regeringsuppdraget att redovisa hur ett
rimligt brandskydd i olika boendemiljöer kan tillgodoses.
Statistik visar att det under
en tioårsperiod omkommit 44
personer i vårdboenden. I hälften av fallen saknades fungerande brandlarm, som är helt
avgörande i miljöer där människor är sängliggande eller
funktionshindrade.
– Jag tror att brandskyddet
överlag är bra, men som statistiken visar finns det brister.
Det tillsammans med att byggreglerna ställt olika krav genom
åren gör att det blir otydligt vilken nivå på brandskyddet som
är skälig i vårdboenden, säger
Patrik Perbeck, MSB.
brandskyddet bäst regleras
kom man fram till att det krävdes en fördjupning och det beslöts att genomföra en kartläggning av brandskyddet.
Den sker genom att ett frågeformulär skickas ut till räddningstjänsten i ett antal kommuner som slumpvis valts ut
via Sveriges kommuners och
landstings kommungruppsindelning.
I sitt svar på regeringsuppdra-
Både särskilda boenden för
äldre och boenden enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattas. Via Socialstyrelsens register har MSB slumpvis valt ut
vilka boende det rör sig om.
get kom MSB fram till att regleringen behöver tydliggöras och
bad om bemyndigande att utge
föreskrifter om brandskyddet.
I diskussioner mellan myndigheterna enligt vilka lagar
– Det har vi gjort för att urvalet inte ska påverkas av hur
man lokalt kan tänkas resonera, ska vi välja ett bra eller ett
riktigt dåligt.
Boverket och MSB har gemen-
samt satt ihop frågorna. Exempel på frågeställningar är:
Hur många bor det i boendet?
Finns larm och hur är det utformat? Brandcellsindelning?
Vilken personal är tillgänglig
olika tider på dygnet och vilken
förmåga har de att agera om
det brinner?
En liknande arbete gjordes inför ett allmänt råd som
gavs ut 2008 då MSB kartlade
brandskyddet på hotell.
Kartläggningen ska utgöra
underlag för regeringens fortsatta bedömning av föreskriftsfrågan.
– Det blir en snabb process.
Målet är att vi ska en rapport
med resultatet framme före
midsommar, säger Perbeck.
GUNNO IVANSSON
Fakta
„„
Kommuner som ingår i studien: Sollentuna, Mölndal, Burlöv, Hässleholm, Sundsvall,
Bjuv, Gnesta, Åtvidaberg, Vingåker, Hallstahammar, Hallsberg,
Älvdalen, Karlskoga, Hultsfred,
Tingsryd, Torsby, Karlsborg, Älmhult, Eda
6
Nyheter
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
Tiden strax innan han avgick besökte försvarsminister Sten Tolgfors ett antal räddningstjänster för att skaffa sig en bild av varför räddningstjänsten har så mycket svårare än polis
ring. I Attunda träffade han bland andra de blivande sommarvikarierna i det omdiskuterade QM-projektet. Bör vara samma krav för utbildni
„Sten
„ Tolgfors vill se förändringar i antagning och rekryteringen till brandmän
Attunda · – Attundas ambition att bredda
rekryteringen är central för räddningstjänsten
framöver.
„„
Det sade Sten Tolgfors, när
han vid ett av sina sista framträdanden som försvarsminister besökte Attunda brandförsvar för att titta på deras rekrytering av brandmän.
Besöket skedde i slutet av
mars, tre dagar innan han avgick, och syftet var att informera sig om Attunda som tagit det omdiskuterade greppet
att söka brandmän med annan bakgrund och andra meri-
ter än att ha gått MSBs utbildning Skydd mot olyckor, SMO.
Attunda hävdar att de behöver
öka mångfalden, inte minst få
in brandmän med utomnordisk
bakgrund, för att klara uppdraget. Dessa kategorier lyckas inte SMO-utbildningen leverera
idag.
För andra gången kör Attunda ett projekt där de söker sommarvikarier som ges en intern
12-veckorsutbildning innan
de påbörjar sitt sommarvikariat som eventuellt övergår till
fast anställning till hösten. Projektet kallas QM8, som står för
qvinna-mångfald och att det
är åtta personer som antagits.
Fem män och tre kvinnor.
Fem av dem har gått SMO och
övriga kompetenser man får
in är pedagogik, sjukvård och
språk.
– Vi tycker SMO är väldigt
bra, men vi tror inte att hundra procent av de vi rekryterar i framtiden ska vara SMOare. Om vi tittar på brandkåren Attunda kommer 90 pro-
cent av personalen från utryckningsstyrkan. Skulle vi enbart
anställa SMO-utbildade får vi
ju inte någon mångfald i kompetens. Vi ser nu att vi räddar
fler liv via våra sjukvårdsinsatser än via våra brandinsatser.
Därför vill vi få in fler med sjukvårdsbakgrund, säger Jens Ärlebrant, brandchef i Attunda.
Han vill se samma hundraprocentiga engagemang för det
utåtriktade arbetet som för det
operativa.
– Jag tror det är viktigt med
heterogena grupper för att få
en sund organisationskultur.
Det viktiga är att vi får in andra
Vill se tester
”Är betygsuttagningen till SMO en förklaring till att vi inte har
lika bred rekrytering
som försvaret?”
Sten Tolgfors, försvarsminister
tankar, andra synsätt i organisationen, säger Jens Ärlebrant.
Sten Tolgfors ser positivt på
Attundas sätt att öka mångfalden.
– Jag tycker att ambitionen
Tjugofyra7 · #14
Nyheter
maj 2012
7
Försvarsministerns besök avslutades med en losstagningsövning
med de blivande sommarvikarierna.
Markus Falc är en av de åtta som fick chansen i Attundas QM8projekt. – Det var en chans i livet som jag inte trodde att jag
skulle få.
”Jag känner
ödmjukhet”
sen och försvaret att bredda sin rekryteFoto: erik mårtensson
Attundas räddningschef Jens Ärlebrant och dåvarande försvarsministern Sten Tolgfors.
ng och anställning
man har att bredda rekryteringen är central för räddningstjänsten framöver och det beror på att räddningstjänsten
har ett vidgat uppdrag där väldigt mycket också handlar om
att informera för att förebygga
bränder och olyckor.
Han vill se en förändring i räddningstjänstens rekrytering och
gör jämförelser med försvaret
som lyckats betydligt bättre.
Sten Tolgfors nämner två saker som skiljer räddningstjänsten från andra uniformsyrken.
Antagningen till SMO baseras
huvudsakligen på betyg och att
kraven för att bli antagen till
SMO-utbildningen inte motsvaras av kraven för att bli anställd.
– Frågan jag då ställer mig
är om betygsuttagningen är en
förklaring till att vi inte har en
lika bred rekrytering. Jag har
lekt med tanken att man skulle
se över rekryteringen till SMO.
Om vi låter Rekryteringsmyndigheten göra tester och urval
på samma sätt som för andra
uniformsyrken, skulle det påverka?
– Nästa sak jag tror är viktig
är att se om man kan ha en dialog med Sveriges kommuner
och landsting om att kravet för
att ta sig in på utbildningen ska
motsvara kraven för att bli anställd. Kan kommunerna komma överens om en gemensam
”ribba” så att om jag klarar kraven för att bli antagen klarar jag
också kraven för att bli anställd.
Annars tror jag att många tvekar att lägga två år på en utbildning som man inte vet om den
kvalificerar till anställning, säger Sten Tolgfors.
gunno ivansson
En av de åtta som antogs i
Attundas QM8-projekt för
blivande sommarvikarier
är Markus Falc, 37.
I ungdomen hade han
planer på att bli brandman
men de blev aldrig förverkligade. Men så fick han se
Attundas annons i Metro.
„„
– Jaha, brandman med annan bakgrund, det passar ju
lite på mig. Och när jag läst
annonsen kände jag att jag
måste skicka in en ansökan,
säger Markus Falc.
Han är utbildad idrottslärare men jobbade närmast som
högtryckstekniker. Han har
tjeckiskt ursprung, talar flera östeuropeiska språk. Inte
för ett ögonblick tvivlar han
på att han nu hamnat på rätt
plats här i livet.
–Jag blev paff när brevet
kom om att jag var välkommen till testdagar. När jag
kom till intervjun andra testdagen fick jag fjärilar i magen:
jag kanske är med i matchen.
Förstår SMOarna
”Jag har full förståelse och känner ödmjukhet inför deras
situation.”
Markus Falc
Det är helt otroligt. Om nån
sagt att jag fått välja mellan att
vinna en miljon på tipset och
det hade jag tagit det här.
Planen är att sommarvikariatet ska gå över i fast jobb i
höst. I förra projektet blev alla fyra anställda och Markus
Falc är hoppfull. Samtidigt
har han förståelse för SMOstudenterna syn på rekryteringen.
– Jag har full förståelse och
känner ödmjukhet inför deras situation, men jag har fått
min chans. Det var en chans i
livet som jag inte trodde att jag
skulle få.
8
Nyheter
maj 2012
SMO-studenten Rutger Granberg (till vänster) diskuterar rekrytering med Per Hultman, Anders Narling och Jesper Boqvist från Södertörn.
Tjugofyra7 · #14
Foto: GUNNO IVANSSON
SMO viktigt – mångfald viktigare
„Södertörn
„
förklarade sina rekryteringsgrunder för studenter i Revinge
REVINGE
Rekryteringarna till brandmän i Attunda och Södertörn har skapat debatt om
värdet av SMO-utbildningen.
I slutet av april besökte representanter för Södertörn
MSB i Revinge för att ge sin
bild av rekryteringarna både
för lärare och studerande.
„„
Södertörn anser att det spridits en felaktig bild av hur förbundet ser på SMO och ville
ge sin syn direkt till lärare och
SMO-studenter.
– Vi ser SMO-utbildade som
en viktig rekryteringsbas, men
tror de att vi ser dem som oanställningsbara har vi ett problem, säger Jesper Boqvist, insatsledare i Södertörn, som arbetar med rekryteringsfrågor.
Tillsammans med brandingenjör Per Hultman, och brandman Anders Narling försäkrade han att Södertörn sätter
högt värde på SMO, men att
räddningstjänsten måste anpassa sig till den verklighet
man möter.
– Det är en överlevnadsfråga
för oss. Om vi ska kunna fortsätta leverera säkerhet och
trygghet till våra samhällsmedborgare måste vi göra det på ett
bredare sätt. Vi måste kunna
möta alla grupper av människor. Det kan vi inte med de homogena grupper vi har idag. Vi
måste ha en bredare kompetens, säger Jesper Boqvist.
Södertörn driver tillsammans
med Attunda och Norrtälje ett
omfattande jämställdhets- och
mångfaldsarbete, bland annat
med stöd av EU-pengar. Målet
är att påverka befintliga strukturer och bredda rekryteringsbasen.
– Vi har omkring 300 brandmän. 50-60 kommer att gå i
pension de närmaste åren och
det är nu vi har vår chans att
påverka mångfaldsstrukturen.
Problemet är att de kompetenser vi efterfrågar, inte efterfrågar oss.
Liksom MSB vid antagningen till SMO har Södertörn svårt
att locka nya grupper till yrket.
I år hade Södertörn 219 sökande till sommarvikariaten. 20
var kvinnor och de allra flesta
föll bort för att de inte uppfyllde grundkraven.
– Vi har fått in många kompetenser, men det är skralt
med mångfalden. Har vi 200
sökande och 20 är kvinnor är
det svårt att göra ett jämställt
urval. Vi måste bli attraktivare
som yrke bland kvinnor, säger
Jesper Boqvist.
För att lyckas med det måste
man enligt Södertörn slå sönder den heroiserande bilden av
yrket.
– Och då måste vi sluta vara
med i tv. Den bilden man får genom tv är män som lagar mat i
grupp, och sen släcker häftiga bränder. Jag har aldrig sett
något program där man har en
brandskyddsutbildning i en
skola eller jobbar med kommunens säkerhetsarbete. Det hade
kanske inte varit lika spännande att titta på, men det är det
som är brandmannens jobb och
den bilden måste vi få ut, säger
Per Hultman.
till årets
sommarvikarier efterfrågades fem kompetensområden:
räddningstjänstutbildning,
friskvård, sjukvård, språk och
pedagogik. De viktades lika i
första urvalet, hade man enbart SMO var det lika meriterande som enbart friskvård.
Av 37 som fick sommarvikariat är tio kvinnor. Fler än hälften har tidigare haft sommarvikariat i Södertörn och av de 15
som nu gör sitt första vik har elva gått SMO och två är kvinnor.
Vid mötet i Revinge fick de
frågan om någon klagat på brisVid rekryteringen
tande mångfald.
– Nej, men om vi ska kunna
informera om brandvarnare i
Södertälje, som tog emot fler
flyktingar än USA under Irakkriget, måste vi ha någon som
kan tala deras språk. Det finns
kulturer där kvinnor inte får tala med män, kvinnan får knappt
öppna dörren när vi knackar
på. Då behöver vi en duktig, välutbildad kvinna.
– Vi vill att samhället ska kän-
na igen sig i brandförsvaret. Ta
vara på de unika egenskaper
och kompetenser som människor har. Det vi hittills gjort
är att vi tagit in en kvinna och
gjort henne till så mycket man
vi bara kan för att hon ska passa in, och vad har vi vunnit med
det? säger Per Hultman
Rutger Granberg, som går
SMO HT10, ställde huvudfrågan:
– Det många av oss reagerat på är att ni har SMO som en
merit och inte ett krav vilket
gör att vi kan bli förbigångna av
en sjukgymnast.
– Vi kan inte få den kompetensmässiga bredd vi behöver
med SMO som ett krav. Jag kan
förstå er frustrationen men ber
om förståelse för vårt. Vi önskar inget hellre än att alla hade
gått SMO.
– Flera SMO-studerande jag
mött är väldigt intresserade av
utryckning och har ”genomlidit” förebyggande säkerhetsdelarna av utbildningen – vår
verkliga kärnverksamhet. Till
dom säger vi: Nä, vi kommer
inte att kunna tillgodose dina önskemål om de är att träna, laga mat i grupp och åka på
larm. Med den attityden kommer man inte till fysisk intervju. Då tar vi hellre någon med
en annan kompetens, säger Per
Hultman.
var efteråt
nöjd med de svar han fått.
– Jag tycker Södertörn jobbar jättebra. Jag ville veta varför man inte har SMO som ett
krav och även om jag fick bra
svar känns det fortfarande lite
konstigt att SMO bara är en merit. Men jag köper det.
Även skolledningen i Revinge var nöjd med besöket.
– Det är mycket värdefullt att
få veta hur ni jobbar och kanske
kan vi formalisera det till att
träffas en gång per termin, säger Jonas Evbäck, enhetschef
i Revinge.
Södertörn ska även besöka
MSB i Sandö.
Rutger Granberg
GUNNO IVANSSON
Tjugofyra7 · #14
Nyheter
maj 2012
Samhällsviktig
verksamhet listad
9
Fakta
Styrel
„„
Styrel är ett planeringssystem
för prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid elbrist.
Vid en allvarlig elbrist finns risk
att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av landet. För
att skydda elsystemet kan elnätsföretagen då tvingas koppla
från elanvändare.
Prioritering
elanvändare
„Prioritering
„
för Styrel nyttig för övrig krisberedskap
„„
Listningen över samhällsvik-
Alla kommuner och länsstyrelser har listat samhällsviktig verksamhet som ska
prioriteras vid en allvarlig
elbrist.
–Det här arbetet kommer
att göra nytta för mycket av
samhällets krisberedskap,
säger Bo Gellerbring, MSB.
„„
I arbetet med Styrel, där elen
ska styras dit den bäst behövs
vid en allvarlig elbrist, har MSB
tagit fram ett inriktningsdokument med förslag hur elanvändare ska prioriteras. Dokumentet ska ses som en rekommendation med en prioriteringslista i åtta klasser.
– Det handlar om övergripande mål för samhällets säkerhet där prioritering ligger
på att värna befolkningens liv
och hälsa, samhällets funktionalitet och våra grundläggande
värden, exempelvis demokratifrågor, säger Gellerbring.
Regeringen har hörsammat
förslaget och prioritetsklasserna har lyfts in i en ny förordning, Förordningen om
planering för prioritering av
samhällsviktiga elanvändare
(2011:931).
Den högst prioriterade klassen
innehåller elanvändare som
på kort sikt har stor betydelse
för liv och hälsa, MSB har exemplifierat med akutsjukvård
samt akuttjänstgörande polis
och räddningstjänst. Den lägst
prioriterade klassen kategoriseras som övriga användare, i
MSBs exempel bland annat bostäder. Det är den klass som vid
en brist först kopplas bort.
– Där kommer konsekvenserna först vid en frånkoppling.
Men vad det innebär vet vi inte
riktigt och måste skaffa oss mer
kunskap om. Det handlar bland
annat om hur prioritering sker
inom klassen.
Med dokumentet som stöd har
kommuner och länsstyrelser,
med de senare som samordnare, listat vilka verksamheter
som är samhällsviktigast i deras län. Här finns även motsvarande uppgifter lämnade från
landsting och centrala myndigheter.
Brandrisken i
din app
„„
Hur ser brandrisken ut hos dig? Har
du en iphone eller ipad är svaret nära till
hands.
Appar finns för snart sagt allting, nu
även för brandrisker i skog och mark.
MSB har släppt appen Brandrisk ute
som med hjälp av positioneringsfunktionen i mobilen eller läsplattan ger aktuell risk för gräsbrand under perioden
1 mars-1juni och risk för skogsbrand 10
april-31 augusti.
– Appen, som kan laddas ner från App
Store, ger också råd om säker eldning utomhus, säger Marcus Årskog, MSB.
Prognosen gäller för den plats där man
befinner sig, men det går också att söka
information för andra orter. Brandriskdata hämtas från SMHI. Prognosen i appens startläge uppdateras varje dygn och
gäller fem dagar framåt.
– Appen innehåller även översiktskartor som har andra riskvärden än de förenklade som visas i startläget.
Resultaten från länen har
lämnats över till elnätsföretagen som ska planera eventuell
frånkoppling av elkraft och till
Svenska Kraftnät som är den
myndighet som beslutar om
frånkoppling.
– Det har varit stort engagemang och mycket arbete har
lagts ner på identifiering och
prioritering.
har det
konstaterats att översynen
av vilka verksamheter som är
samhällsviktiga medfört en
påtaglig bonuseffekt – det blir
stöd för övrig krisberedskap.
– Även vid andra allvarliga
händelser – exempelvis översvämningar, stormar, it-attacker och pandemier – är nu viktiga verksamheter identifierade.
Man får göra olika prioriteringar beroende på scenario, men
vägledningen finns där.
Under arbetets gång
ansvarar för att initiera en översyn
av Styrel vart fjärde år och numera finns laglig grund för att
praktisera systemet.
Energimyndigheten
Den paragraf i ellagen som tidigare sa att begränsning eller
avbrytande av el ska ske rättvist vid elbrist, har ändrats till
att samhällsviktiga elanvändare ska prioriteras.
Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet för landets elförsörjning och kräver
att frånkoppling vid elbrist ska
kunna ske inom 15 minuter för
att inte system eller utrustning
ska riskera att bli förstörd.
– Få elnätsföretag har beredskap att klara det i dag. Tillsvidare får man koppla bort stora
geografiska områden och sedan koppla tillbaka elledningar efter planen om vilka som
är högst prioriterade. Det som
måste till är att man får fjärrstyrd från- och tillkoppling och
ständig bemanning av driftscentralerna, vilket de största
företagen har.
Vid order om frånkoppling
handlar det om cirka 2 000 megawatt som ska kunna frigöras.
– Det motsvarar ungefär två
kärnreaktorer, säger Bo Gellerbring.
PER LARSSON
tiga elanvändare är indelad i åtta
klasser och avsedd som stöd för
prioritering vid elbrist.
Användare klass 1 är viktigast,
klass 8 de första som blir frånkopplade vid elbrist.
MSB har i sitt inriktningsdokument gett exempel på verksamheter inom respektive prioritetsklass. De är stöd för bedömning.
Lokalt kan andra bedömningar
göras.
MSBs exempel:
1
akutsjukvård, akuttjänstgörande polis och räddningstjänst, omsorg utsatta grupper.
2
ledningsfunktioner, drivmedelsförsörjning, vatten och
avlopp, vissa finansiella system,
radio/TV, elektroniska kommunikationer, vissa transporter.
3
4
5
primärvård, dagmottagningar, läkemedelsförsörjning.
betalningsförmedling, transporter, livsmedelsförsörjn.
massa- och pappersindustri, gruvor, raffinaderier,
järn- stål- och större verkstadsindustri.
6
7
8
sophantering, kemisk industri.
arkiv, museer, objekt på
Unescos världsarvslista.
boende, små till medelstora
företag.
Satellit för att upptäcka skogsbränder?
Skogsbrandsflyget är nyckeln för
att upptäcka skogsbränder. Nu ska
det undersökas om satellit kan vara ett komplement.
MSB har gett ut ett häfte med
tumregler för beslutsstöd vid
skogsbränder.
„„
Under året har eller kommer en
rad åtgärder genomföras inom skogsbrandsområdet.
De allra flesta länder i världen använder sig av två eller flera kompletterande metoder för att upptäcka skogsbränder vid skiftande förhållanden.
Sverige har enbart en metod för
upptäckt – skogsbrandflyget. Men under året kommer en förstudie att undersöka möjligheten att upptäcka med
satellit. Stor vikt kommer att läggas på
att studera det finska satellitdetekteringsprogram som funnits sedan mitten av 90-talet.
Även andra metoder, exempelvis kamera, ska studeras för att i framtiden
eventuellt ha flera detekteringsmetoder i olika delar av landet beroende på
riskbild med mera.
Länsstyrelserna har under våren upphandlat skogsbrandflyget för årets säsong. Upphandlingen har i vissa län
varit problematisk på grund av att Frivilliga Flygklubbens tillstånd att utföra brandflyg varit osäkert.
Resultatet av länsstyrelsernas arbete har dock lett till att de flesta länen
kommer att ha brandflyg genom privata företag eller flygklubbar.
i form av tumregler
kommer att skickas ut till samtliga
räddningstjänster. Tumreglerna ska
ge stöd till insatsledare/räddningsledare vid skogsbränder.
Grundmaterialet kommer från inrikesministeriet i Finland, har redigerats och kompletterats för svenska förhållanden.
– Tumreglerna ska ses som riktEtt beslutstöd
Beslutsstöd i form av tumregler.
värden. Skriften innehåller uppgifter
om spridningshastigheter, förväntat
brandförlopp, ekonomiskt värde med
mera för olika typer av vegetation,
samt elrisker och hur man ska agera
vid skogsbrandsläckning nära spänningsförande delar, säger Lars-Gunnar Strandberg, MSB.
Tumreglerna är en första version
som kommer att uppdateras i takt
med att ny kunskap, nya metoder och
ny teknik utvecklas.
10
Vårkonferensen
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
Den massiva stödinsatsen till drabbade efter Utöya-massakern blev omdiskuterad bland yrkesfolk. – Framförallt har det tidigare framförts att det inte är rätt att sjukliggöra reaktioner efter allvarliga kriser på det här sättet, säger Trong Lutnaes (th), från motsvarande länsstyrelsen i Hedmark. Tillsammans med kollegan Johan Neby berättade han om erfarenheter från 22 juli-attentaten förra året. Foto: gunno ivansson
Stödet till drabbade efter
Utöya omdiskuterat
Efterklokheten är den mest
exakta vetenskapen. Det
konstaterade Trond Lutnaes
från motsvarande länsstyrelsen i Hedmark när han
berättade om erfarenheter
från massmorden på Utöya.
„„
Hans kollega Johan Neby redogjorde för fakta kring händelseförloppet 22 juli förra
året då det först exploderade
en bomb i regeringskvarteren
innan massakern på Utöya inleddes. Trond Lutnaes fokuserade på de lärdomar och erfarenheter som hittills gjorts av
vården.
– De säger i stort sett att sjukvården gjorde en formidabel
insats. Men ger ändå 14 rekommendationer till uppföljning,
bland annat om kommunikationer och ansvarsförhållanden.
Hans huvudbudskap är att
man ska vara försiktig med att
kritisera de inblandade efter en
så ofattbar händelse.
– Det är lätt att kritisera att
polishelikoptern i Oslo var
obemannad, men polismästaren svarade att det är en fråga
om prioritering. Ska vi bemanna polishelikoptern eller ska vi
ha poliser på gatorna i en lågbemannad sommarsituation?
Den ideala beredskapen får vi
ju aldrig.
Naturligt nog har det skrivits
och talats mest om dödsoffren
men även de praktiska konsekvenserna är enorma.
– Regeringsbyggnaderna ligger tätt. Återställningen kommer att ta 10-12 år och kosta
många miljarder. De flesta departementen har fått flytta till
tillfälliga lokaler och det har
slagit hårt mot verksamheterna. Många anställda har stora
Litet land
”Från vårt län med 22
kommuner fanns 40
ungdomar på Utöya.
Två blev dödade och
de 38 överlevande var
från åtta olika kommuner.
Trond Lutnaes, Fylkesmannen i Hedmark.
hälsoproblem.
Norge är ett litet land och alla känner någon som drabbats.
Trond Lutnaes har en son som
jobbar på Hälsodepartementet
och han hade tur, undkom med
skärsår i huvudet. 564 personer
befann sig på Utöya och de kom
från hela landet.
– Från vårt län med 22 kom-
muner fanns 40 ungdomar på
Utöya Två blev dödade och de
38 överlevande var från åtta olika kommuner.
att alla
skulle få den hjälp de behövde, inga resurser skulle sparas.
Bland yrkesfolk blev beslutet
omdiskuterat.
– Framförallt har det tidigare
framförts att det inte är rätt att
sjukliggöra reaktioner efter allvarliga kriser på det här sättet.
Den bästa hjälpen du kan få är
kanske från familjen och vänner i ditt sociala nätverk. Det
var ungdomar som var medlemmar i en politisk ungdomsorganisation som ordnade möten sammankomster, träffades
både formellt och informellt
för att stötta varandra.
En månad efteråt kom allmänna råd från socialstyrelsen
om att uppföljningen skulle vaRegeringen lovade
ra mer aktiv. Varenda en som
varit på Utöya skulle uppsökas,
symptom och problem kartläggas och rapporteras.
– Uppföljningen har inte
fungerat helt. Kompetens och
roll hos kontaktpersonerna
har diskuterats och en del ungdomar ville inte ha med dem att
göra.
De stora resurser som användes för uppföljningen ledde till
diskussioner om Utöya-offren
skulle få gå före alla andra oavsett vad det rör sig om, till exempel föräldrar som förlorat
barn i trafikolyckor.
– Den enorma uppmärksamheten ledd också till en våldsam
reaktivering av tidigare trauma
hos andra människor som återigen sökte sig till vården, säger
Trond Lutnaes.
gunno ivansson
Tjugofyra7 · #14
Vårkonferensen
maj 2012
11
Civilt försvar
på väg tillbaka
Civilt försvar är aktuellt
igen. Men 2000-talets civila försvar ska inte se ut som
det gamla civilförsvaret.
„„
– Utmaningen framför oss
är att få ett totalförsvar som är
förankrat hos det svenska folket. De under 35 har inte ens
erfarenhet av kalla kriget och
hur ska vi utbilda våra ungdomar i samhällsskydd och beredskap men också i hur kriget
kan vara?
Det frågar sig Jan Lundberg,
MSB, som arbetar med frågor
som rör civilt försvar. I början
av året fattade MSB beslut om
nationell strategi för det civila
försvaret.
Sedan det kalla krigets slut har
Sverige enligt Jan Lundberg
levt i en strategisk time out.
– Det som hänt nu är att Försvarsmakten fått i uppgift att
genomföra en nationell operativ försvarsplanering. MSB har
fått i uppdrag att stödja den här
verksamheten. Det består dels
i att delta i Försvarsmaktens
spelverksamhet men också i att
förbereda och genomföra stora
stabsövningar, säger Jan Lundberg.
Thord Eriksson från Försvarsdepartementet uppfattade diskussionen efteråt som att
många såg framför sig den planering som gällde för det gamla
totalförsvaret och kommenterade saken.
Det finns egentligen inga reella hinder att ta emot internationell hjälp. Det handlar mest om vår egen osäkerhet och okunskap om hur man förbereder mottagandet enligt Thord Eriksson, Försvarsdepartementet.
Foto: gunno ivanson
Inga hinder ta
emot hjälp
MSB har fattat beslut om nationell strategi för det civila försvaret. – Utmaningen är att få ett totalförsvar som är förankrat hos
det svenska folket, säger Jan Lundberg, MSB.Arkivbild: johan eklund
– Civilt försvar på väg tillbaka, ja – men
is i magen. Nu
ska vi bestämma innehållet och initialt stödja förJan Lundberg
svarsmakten i
försvarsplaneringen. Det moderna försvaret med hög tillgänglighet är beroende av ett
fungerande samhälle. Låt oss
titta på den frågan först innan
vi bestämmer hur de andra delarna av ett modernt civilt försvar ska se ut.
Försvarsmakten behöver
stöd i sin försvarsplanering.
– Vi funderar på att ge MSB
ett uppdrag att ta de civila myndigheterna i handen och delta i
den här planeringen. Det krävs
en viss pedagogik när vi ska gå
tillbaks till ett arbetssätt som vi
lagt bakom oss. Då tror vi det är
bra att MSB får agera guide åt
andra myndigheter som är aktuella i den här planeringen. På
sikt kommer vi till en tydligare
inriktning, säger Thord Eriksson.
gunno ivansson
RSA-föreskrifter revideras
för ökad jämförbarhet
Föreskrifterna som reglerar
risk- och sårbarhetsanalyser
har inneburit större jämförbarhet och enhetlighet. Men
det behöver bli ännu bättre.
kommuner har utgått från hela
sitt geografiska områdesansvar medan många arbetat med
kommunen som organisation
och det var inte tanken.
„„
– Vi ser behov av att revidera föreskrifterna inför nästa
mandatperiod för att öka jämförbarheten ytterligare, säger
Jonas Eriksson, MSB.
Arbetet med förmågebedömningar och kritiska beroenden
hanteras alltför olika för att det
ska bli riktigt jämförbart. Några
Vissa centrala begrepp som
samhällsviktig verksamhet och
särskilt viktiga resurser behöver förtydligas.
– Sen tror jag att vi ska se över
periodiciteten för redovisning,
just nu är den inte särskilt bra
för länsstyrelserna. Länsstyrelsernas risk-och sårbarhetsana-
lyser håller en god nivå, även
om det finns undantag.
Jonas
Eriksson fått sedan föreskrifterna kom 2011 är vad planen
för extraordinära händelser
ska innehålla. En ny vägledning för planering för extraordinära händelser och kriser
kommer till hösten. Vägledningen kommer även att innehålla kontinuitetsplanering.
Den vanligaste frågan
– Det finns inga hinder,
behöver ni internationell
hjälp är det bara att börja
förbereda mottagandet.
„„
Så sammanfattade Thord
Eriksson, Försvarsdepartementet, utredningen om Sveriges förutsättningar att ta
emot internationellt stöd vid
kriser eller allvarliga händelser i fredstid.
utredningen, som
gjorts av Christina Salomonson, har Sverige goda förutsättningar att ta emot internationell hjälp.
– Hindren är få. Det handlar mer om att det saknas kunskap om vår rätt komplexa
krisberedskap. Det är vår osäkerhet och okunskap som är
hinder i att utveckla förmågan ta emot internationellt
stöd. Vi ska också ha klart för
oss att ta emot hjälp är inte
lätt. Det kräver förberedelser och i den här rapporten är
värdlandsstöd inarbetat.
Enligt
Utredningen föreslår kompetensutveckling och att befintliga krisberedskapsutbildningar bör innehålla hur
man tar emot hjälp. Den föreslår också att det genomförs
en övning våren 2014.
– Det bör finnas ett expertstöd för den som behöver internationellt stöd och utredaren föreslår att MSB i samverkan med berörda myndigheter utvecklar en sådan
funktion.
Frivilligorganisationerna föreslås få en roll i förberedelsearbetet att ta emot stöd.
Krav ställs på att kommunikation ska kunna ske på stödlandets språk.
– Det räcker inte att lämna
pressinformation på svenska. MSB bör ha en funktion
för att översätta till engelska,
men måste kunna förmedla
information på det hjälpande landets språk, säger Thord
Eriksson.
Kontinuitetsplaner i
stället för riskanalyser?
Mer fokus på kontinuitetsplanering.
– Kanske vi med jämna
mellanrum ska redovisa
kontinuitetsplaner i ställets för risk- och sårbarhetsanalyser till regeringen.
„„
Idén lanserade Markus
Planmo, Sveriges kommuner
och landsting, under Vårkonferensen. Han frågade sig hur
ökad kontinuitetshantering i
kommuner och landsting och
myndigheter kan stimuleras.
– Kontinuitetshantering
är ett prioriterat område i 2:4
anslaget för 2013 och nu tycker vi att det ska satsas på nationell metodutveckling genom att dra igång pilotprojekt. En sån satsning måste
koordineras och då tycker vi
att MSB skulle kunna ha en
koordinerande roll.
12
Vårkonferensen
maj 2012
Ny webbplattform
för analysverktyg
MSB utvecklar en ny webbaserad plattform för att få en
bättre bild av nivån på säkerhetarbetet.
Första applikationerna
blir ett självmätningsverktyg för informationssäkerhet och ett process- och rapporteringsverktyg för riskoch sårbarhetsanalyser.
„„
– Idag sker ingen mätning eller sammanställning och MSB
saknar säker information om
nivån på informationssäkerheten i landet. I och med det
vet vi inte exakt var insatser gör
störst nytta. Är det genom utbildning eller kontinuitetsplanering? säger Michael Patrickson, MSB.
Ursprungsidén var just ett
självmätningsverktyg för informationssäkerhet med eget inloggningssystem och åtkomst
efter behörighet. Snart väcktes
tankarna om att lyfta ut inloggnings- och behörighetssystemet till en egen tjänst i en plattform där den också kan utnyttjas av andra applikationer.
Verktyget är också ett stöd
för kommuner, landsting, länsstyrelser eller myndigheters
eget arbete med informationssäkerhet.
– Utöver att mäta mot en
ISO-standard är det kraftfullt
att mäta mot andra, säger Michael Patrickson.
som en
rapport med staplar och diagram. Behörighetssystemet
medger enbart åtkomst till
egna uppgifter. MSB får tillgång till material motsvarande
det som man idag får in på papper.
För MSB ger uppgifterna
Resultatet kan tas ut
möjlighet att se hur det ligger
till med informationssäkerheten på läns- eller nationell nivå.
Upphandling av utvecklingsprojektet pågår och i december
beräknas ett pilotprojekt med
ett antal utvalda kommuner,
landsting, länsstyrelser och
myndigheter komma igång.
Den andra planerade applikationen för plattformen är ett
process- och rapporteringsverktyg för risk- och sårbarhetsanalyser.
– Jag tror genuint på att riskoch sårbarhetsanalyser är ett
värdefullt verktyg för att förstå,
utveckla och säkra sin organisation. Vår vision är att verktyget ska bli en hjälp i analysarbetet och det ska hänga ihop med
vägledningar, säger Per Lindström, MSB.
Målet är att nyttja och öka
användbarheten av all data
som tagits fram i arbetet med
risk- och sårbarhetsanalyserna. Verktyget kan kopplas till
andra databaser och göra analyser på olika nivåer.
Liksom med självmätningsverktyget för informationssäkerhet väljer MSB att gå försiktigt fram och inleder med ett
pilotprojekt där länsstyrelsen i
Skåne, region Skåne, Socialstyrelsen och ett tiotal kommuner
ingår.
Det finns en rad idéer om
nya och befintliga applikationer som kandidater för plattformen.
– Man skulle mycket väl kunna bygga Wis på plattformen
och om man önskar borde process- och rapportverktyget
kunna ersätta Ibero, säger Per
Lindström.
gunno ivansson
Informationssäkerheten
i vården inte tillräckligt bra
Vården idag är dygnet runt
beroende av fungerande itsystem. Ökad komplexitet
har gjort det svårt att se var
riskerna finns och it-incidenterna ökar.
„„
– Vi har goda belägg för att
säkerheten inom sjukvården
inte är så god. Bland annat en
granskning av åtta universitetssjukhus gjord av Socialstyrelsen visade att ingen av dem
levde upp till grundkraven, säger Fia Ewald, senior advisor
inom informationssäkerhet på
MSB.
Enligt Fia Ewald går det inte
att utföra särskilt mycket vård
idag utan tillgång till it.
– Om till exempel ordinationsverktyget Pascal slås ut
skulle jag gissa att stora delar
av vården står stilla inom några timmar.
Outsourcing och molntjänster
har lett till en stark koncentration och skapat en ny risksituation. Det som varit lokala sys-
tem är idag nationella och till
viss del kommersiella lösningar. Exempel på trenden är Edelegationens arbete för e-förvaltning, e-hälsa och den nya
servicemyndigheten.
– Det är en enormt komplex
struktur. Alla förväntar sig god
säkerhet men det har blivit allt
vanligare med it-incidenter i
vården. Den som äger informationen har ansvar för att skydda
den, men eftersom man har hela kedjor av aktörer är det svårt
för vårdgivaren att se sin egen
risksituation, säger Fia Ewald.
MSB har tillsammans med So-
cialstyrelsen tagit fram en itstrategi som handlar om patientintegritet. Man ska inte
behöva betala god vård med
försämrad integritet vilket
delvis är fallet idag enligt Fia
Ewald.
– Sjukvården har inte löst
spärrningen av känsliga uppgifter i patientjournaler. Det är
inte främst ett it-problem utan
handlar också om hur motive-
Tjugofyra7 · #14
5
frågor till...
...Åsa Kyrk Gere, MSB,
som från 1 juli blir ordförande i internationella
standardiseringskommittén ISO/TC 223 under
tre år.
1
Hur utsågs du?
– ISOs högsta ledning har
godkänt och antagit den
svenska nomineringen. Kommittén har letts av min svenske kollega Krister Kumlin sedan 2006.
2
Nummerserien 223 för
standardisering handlar om samhällssäkerhet.
Vilka standarder har ni tagit fram?
– De två första som publicerats är ledning och samverkan och kontinuitetshantering. Ytterligare tio är under
utveckling.
3
Hur styrande är de standarder som tas fram?
– Standarder är valfria att
använda. De är ett effektivt
verktyg där aktörer, från hela världen i vårt fall, kommer
överens om vilka krav som
ska ställas. Standarder kan
exempelvis vara ett komplement i MSBs myndighetsutövning.
4
Hur många länder deltar i arbetet?
– Drygt 100 experter från
ett 60-tal länder är med och
formar standarder, deltagarna är indelade i sex arbetsgrupper.
5
Vad innebär det att vara ordförande och leda
kommittén?
- Att leda utvecklingen och
framtagandet av internationella standarder för att öka
säkerheten i samhället och
att bästa möjliga förutsättningar skapas för kommittéarbetet i sin helhet.
Infosäkerhet i
offentlig sektor
„„
Den 21-22 augusti arrang-
Fia Ewald, MSB, är kritisk mot informationssäkerheten i vården.
– Granskningar visar att säkerheten inte är tillräckligt god, säger
hon.
Foto: gunno ivansson
rad personalen är att följa de
säkerhetsregler som finns.
den populära managementfilosofin Lean
som ett hot mot informationssäkerheten.
– Lean innebär att man tar
bort alla marginaler och vad
Hon ser också
innebär det i en kris? Jo, då litar vi på att andra landsting har
resurser att hjälpa oss, men vi
vet att it-incidenter kan drabba
väldigt många samtidigt och då
håller inte den typen av resonemang.
gunno ivansson
erar MSB konferensen Informationssäkerhet för offentlig
sektor. Inledningsanförandet
hålls av Anna-Karin Hatt, Itoch energiminister.
På programmet står bland
annat de konflikter och säkerhetsproblem som uppstår när
ny teknik som smarta mobiler
och surfplattor möter äldre
system.
Andra dagen ägnas huvudsakligen åt workshops eller
”spår”. Förmiddagen behandlar erfarenheter och förbättringar.
Eftermiddagen tar bland
annat upp säkerhetskrav vid
upphandling och säkerhetsanalys och polisanmälan.
Sista anmälning 13 juni.
Tjugofyra7 · #14
samhällsskydd
maj 2012
13
Polis, räddningstjänst och SOS Alarm i Stockholm satt sida vid sida under ett två veckor långt samverkanstest. – Det är häpnadsväckande och inspirerande att de lyckades så bra som de gjorde, säger Jonas Landgren, forskare vid Chalmers som utvärderar försöket.
foto: gunno ivansson
Snabbare utlarmning
med vardagssamverkan
Utvärderingen av storövningen Samö 2007 pekade
på behovet av att utveckla
samordningen mellan organisationer vid en stor händelse.
Detta tillsammans med
erfarenheter från verkliga
händelser ledde till att det
startades ett regionalt samverkansprogram i Stockholmsregionen.
„„
De brister som utvärderingen av Samö 2007 lyfte fram
blev en väckarklocka för alla
inblandade aktörer.
– Erfarenheterna visade på
behovet av samordning mellan organisationer. Programmet handlar konkret om hur vi
tillsammans ska omsätta samverkan i teori till praktik före,
under och efter händelser, säger Ola Slettenmark, som leder
programmet på uppdrag av organisationerna.
Länsstyrelsen i Stockholms
län började arbeta med frågorna tillsammans med flera myndigheter och organisationer.
Efter sammanslagning med ett
annat projekt i Stockholms stad
formerades hösten 2011 Program för samverkan – Stockholmsregionen som ska pågå
till 2014.
Det övergripande målet är
att utveckla samverkan och öka
samordningen av samhällets
resurser. En rad projekt ska öka
förståelse och kunskap om roller och ansvar, effektivare samverkansprocesser, samordnad
planering och koordinerade
beslut.
– Det finns en tydlig inriktning från styrgruppen att man
vill se ”verkstad”. Programmet
är därför ganska ”hands on”
och varje projekt ska leverera
förbättringsförslag som snabbt
och med enkla medel går att
genomföra, säger Ola Slettenmark.
Ett exempel är projektet ”Var-
dagssamverkan blåljus” där
man placerat polisens, SOS
Alarms och räddningstjänstens larmoperatörer tillsammans. Det är ingen övningsmiljö utan operatörerna hanterar skarpa larm. Delprojektet är kort, bara två veckor, och
Ola Slettenmark har uppvaktat
parterna för att snabbt få det
till stånd.
– Ibland utreder man halvt
ihjäl sig och därför är det oerhört kul att aktörerna vågade
och ville ta beslutet att genomföra försöken. För mig är det ett
tydligt symptom på att det finns
en verklig vilja att förändra, säger Ola Slettenmark.
Projektet
har pågått dagtid vardagar
med en timmes utvärdering i slutet av
varje dag.
– Målsätt- Ola Slettenmark
ningen är att
ge deltagarna möjligheter att
upptäcka saker, att självupplevt förstå sitt eget system och
organisation i relation till övrigas. Förhoppningen är att vi
upptäcker flaskhalsar.
Operatörerna är positiva till
försöket.
– Det blir mer korrekt utlarmning och det är lättare att
hantera säkerheten på plats för
ambulanspersonal, säger Sofia Horn, ambulansdirigent på
SOS Alarm.
– Ärenden kommer igång
och kan avslutas snabbare. När
räddningscentralen får in ett
larm hör jag adressen och kan
skriva händelserapport direkt,
säger Helen Fischerström, polisinspektör.
Hon ger ett exempel från tidigare på dagen.
– I morse blev en flicka på
moped påkörd av bil på Stadsgårdsleden. Jag lägger ärendet
9.58, bil beordrad 9.59, patrull
på plats 10.01. I vanliga fall hade
räddningscentralen inte hun-
nit föra över ärendet till oss och
nu är vi redan på plats.
I projektet deltar Storstockholms och Södertörns räddningscentraler. Johan Winsnes, ledningsförman på Storstockholms räddningscentral,
är förvånad över de positiva effekterna.
– Alla är här och jag kan prata direkt med dem. Lindvretens ledningscentral och vi har
alltid fått ringa varandra när vi
ska larma den andres enheter. I
dag hade vi en lägenhetsbrand i
Vällingby som ligger inom mitt
område. Närmaste station är
Järfälla som hör till hans område, men nu kunde jag larma
Järfälla direkt och slapp fyra
moment.
MSB stöder projektet bland
annat med en förstudie kring
sekretessfrågor, kvalitetssäkring och med utvärdering.
– Programmet omfattar till
stora delar samma områden
som MSB arbetar med. I en region med många planerade och
plötsliga händelser ges bra möjligheter att tillsammans med
aktörerna prova och omsätta
MSBs forskning och utveckling
i verkligheten, säger Lars Berg,
MSB.
Forskarna Erik Cedergårdh
och Jonas Landgren ska analy-
sera och utvärdera det på flera
sätt unika experimentet.
– Det var ingen övning utan
skarpt och det var ingen som
ledde arbetet utan operatörerna organiserade sig själva. Ändå lyckades de samarbeta så att
informationsdelningen blev
snabbare än det traditionella sättet att arbeta. Det är häpnadsväckande och inspirerande att de lyckades så bra som de
gjorde, säger Jonas Landgren.
av de frågor
som ska behandlas i rapporten,
men han ser inga stora problem.
– Reglerna är mer till för att
skydda organisationerna än att
stötta den hjälpsökande. Det
finns saker som jag tror att allmänheten inte skulle acceptera om man kände till dem. Man
måste se det ur den hjälpsökandes perspektiv och då handlar
det om att säkerställa att larmoperatörerna är professionella,
säger Jonas Landgren.
Sekretess är en
Gunno ivansson
Fotnot: Finansierande deltagare är bl.a. Länsstyrelsen, SOS
alarm, Polisen, Landstinget, länets räddningstjänster, Trafikverket, Storstockholms lokaltrafik, Stockholms stad och Stockholms hamnar. Länets 26 kommuner är föremål för förankring
under 2012.
14
SAMHÄLLSSKYDD
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
Beredskap mot avsiktlig
UPPSALA
Brottsbekämpning och
smittbekämpning har en gemensam uppgift.
Beredskapen mot avsiktlig spridning av smittoämnen ska förbättras
– Förmågan att arbeta
tillsammans måste höjas,
säger Rickard Knutsson,
Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
„„
Mjältbrandsbrev, fågelinfluensa, Ehec – några av de sjukdomar som finns med på biologiska högrisklistor över möjliga hot och avsiktlig spridning.
Med jämna mellanrum dyker
nya begrepp upp.
Därför driver EU projektet
AniBioThreat som fokuserar
på att öka förmågan att hantera avsiktlig spridning av smitta
inom animalieproduktion. Arbetet leds av SVA med Rickard
Knutsson som koordinator.
– Höjer vi samarbetet mellan
myndigheter höjs också beredskapen. Det är viktigt att vi får
en bättre dialog mellan smittbekämpande och brottsbekämpande myndigheter, säger
Knutsson.
Polisens, SKLs och Tullverkets brottsperspektiv kopplas
samman med SVAs och Jordbruksverket smittoperspektiv
samt MSBs krisberedskapsperspektiv. Utbildning, övning,
forskning och utveckling drivs
integrerat för att perspektiven
ska haka i varandra.
Det kan handla om diagnos
av ett nytt smittoämne, metoder för tidig upptäckt och varning, stödsystem för beslutsfattare.
En utvecklad vana att arbeta tillsammans ska ge naturliga kontakter över myndighetsgränser när det behövs, och
därmed bättre beredskap.
– Att vi jobbar över sektorer
och lär av varandra är det väsentliga i projektet. Vi ska försöka ha operativ samverkan,
men det är inte alltid så lätt. Att
göra tekniska lösningar är enkelt, men hur de ska fungera i
praktiken är en svårare fråga.
Rickard Knutsson konsta-
Rickard Knutsson (tv) i labbet tillsammans med Lennart Melin, laboratorieveterinär, och Stefan Jernstedt, biomedicinsk analytiker, på Statens
terar att hoten från smittoämnen inte heller alltid är så lätta
att begripa.
– Det kan vara lite diffust. Ett
sprängämne är enklare förstå,
risker och möjliga konsekvenser tydligare.
Han tar som exempel rutiner
för att skicka smittämnen.
– Tullverket känner till vilka biologiska risker som finns,
men kunskapen hur de ska
hanteras eller skickas kanske
inte är lika stor. Det finns risk
att smittan sprids på vägen.
Osäkerheten påverkar hela
samhället. Medietrycket blir
ofta stort, allmänheten kan bli
orolig när risken inte är riktigt
greppbar.
Ett exempel är spridningen av
Ehec-smittan häromåret. Den
kopplades först till gurkodling-
ar i Spanien. Stora odlingar
förstördes innan det kom nytt
besked att smittan härstammade från odlingar i Tyskland.
– Det var också fel, det visade
sig att smittan kom från importerade groddar odlade i Egypten. Här gick varningar ut innan man hade koll på läget. Det
är bara att konstatera att en
bättre beredskap för kriskommunikation måste integreras i
beslutsfattande, annars är det
risk att mediebilden styr besluten.
Smitta som sprids avsiktligt
sätter ofta igång stora resur-
ser och medför stora kostnader. Mjältbrandsbreven i USA
är ett exempel.
– Just för att det var avsiktligt
hamnade det högt på prioriteringslistan. Hanteringen av ho-
tet i USA, där fem personer dog,
kostade stora summor. Naturliga sjukdomar som drabbar fler
får inte alltid samma resurser.
Det är viktigt att agera i de här
fallen, men ibland blir det nästan panikåtgärder. Det bästa är
förstås att göra åtgärder innan
något händer.
Men det kanske inte är så lätt,
när hotet inte finns i våra medvetanden?
– Vi måste se hot som vi inte
tror på och undvika att svarta
svanar blir verklighet. Attentatet i Oslo och på Utöya är väl
närmast ett sånt hot som ingen
trodde fanns.
– Att en kille bor ensam på en
gård är inte ovanligt, inte heller att han köper stora partier
konstgödsel. Men när han inte odlar något blir det ett sammanhang som någon kanske
kunde ha reagerat på.
Vilka är de vanligaste hindren
för en god gemensam beredskap?
– Att man missförstår varann
på grund av olika terminologier. Att vi skriver så alla förstår
är ännu viktigare när man jobbar tvärsektoriellt. Organisatoriska skillnader och olika tidslinjaler kan också ställa till det.
På fältet kan en minut vara lång
tid, för experten på kontoret är
det ingenting. Det gäller att ha
förståelse för varandra.
Den ökade beredskapen för att
hantera avsiktlig smitta bör i
sina rutiner utgå från normala
sjukdomsutbrott, anser Rickard Knutsson, och kopplas på
så att den fungerar från lokal
till nationell nivå.
Då kommer även hantering
Tjugofyra7 · #14
SAMHÄLLSSKYDD
maj 2012
smitta höjs
MSB analyserar konsekvenser
för samhällsviktig verksamhet
MSB är en av flera svenska
organisationer och myndigheter som medverkar
i EU-projektet AniBioThreat.
„„
– Vi har bredare nätverk än
sektorsmyndigheterna och
rollen är till stor del att vara
stödjande och hjälpa till att
koppla samman nätverken
sektorerna för att möjliggöra samverkan, säger Per-Åke
Mårtensson, MSB.
Arbetet i projektet baseras
på EUs strategi för CBRN-frågor (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva material) där MSB är
svensk expertmyndighet inom kemikalier.
– Vi utgår från vår koordinerande roll inom det området och försöker i projektet
kvalitetssäkra och utveckla
processer och arbetsmetoder
för CBRNE-området som helhet.
MSB medverkar i två av
projektets arbetsområden,
Tidig varning och Hotbild,
och arbetar där med uppgifter
inom risk- och hotvärdering,
kriskommunikation, övervakningssystem, samt styrsystem och vaccinberedskap.
Säkerhetsfrågorna är en vital del i helheten. Projektet är
inriktat på att integrera forskning, säkerhet och trygghet.
– MSB uppdrag omfattar att analysera vad konsekvenserna vid antagonistiskt
hot kan bli för samhällsviktig verksamhet och funktioner. Proaktiv samverkan är
nödvändig redan i hotstadiet,
innan ett hot effektueras och
måste hanteras. Det betonas av våra beslutsfattare och
kriskommunikatörer
MSB är också inkopplat i
övningsdelen. I november
genomförs en svensk scenarioövning och i april nästa år
blir det en nationell övning
för hela projektet innan det
avslutas.
– Den kommer att hållas i
Sverige och vi får anslag från
MSBs krisberedskapsanslag
för planering och genomförande av övningen.
Bättre samarbete
”Det är viktigt att vi får en bättre
dialog mellan smittbekämpande
och brottsbekämpande myndigheter.”
veterinärmedicinska anstalt i Uppsala.
Rickard Knutsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt
av naturliga händelser ha nytta
av höjd beredskap.
Samarbetet myndigheter
emellan kommer förhoppningsvis också öka kompetensen på mer ovana områden för
den enskilda myndigheten.
Myndigheter med hälsoperspektiv kan lära hur man förbättrar sin krisledningsorganisation. Säkerhetsinriktade
myndigheter kan öka sin kunskap om smitta och sjukdomar.
I slutänden är det meningen
att arbetet ska resultera i nya
beredskapsplaner som är anpassat mot övriga myndigheter.
Sverige anses ha en relativt
bra samarbetskultur mellan
myndigheter, det var en anledning till att EU förlade projektledningen till Sverige med SVA
som huvudansvarig myndighet.
PER LARSSON
Politisk styrning
viktigt för att lära
av olyckor
Tydlig politisk styrning och
tvärsektoriellt arbete – två
förutsättningar för att erfarenheter och lärande från
olyckor och allvarliga händelser ska fungera.
„„
Det är en av slutsatserna i en
genomlysning som MSB gjort
från lokal till nationell nivå.
Regeringen gav MSB i uppdrag att redovisa hur erfarenheter tas tillvara i syfte att öka
lärandet från inträffade olyckor och kriser. Myndigheten har
bland annat tittat närmare på
30 slumpvis utvalda kommuner.
– Vi ser ingen gemensam
bild, här finns allt från mycket
bra till i stort sett inget arbete
alls, säger Mona Pütsep, utvärderare på MSB.
I rapporten rekommenderar
MSB att politiker ställer tydliga krav och att arbetet sker
över förvaltningsgränser. Översynen visar att det är en förutsättning för effektivt lärande
och att i förlängningen minska
olyckor och tillbud.
– Man behöver veta vad som
hänt för att veta vad som ska göras, vilket i och för sig kan låta
självklart.
på
frågor om vilka olyckor och allvarliga händelser som inträffar, var och varför de inträffade
och vilka skador de ledde till.
Politikerna bör också se till att
beslut tas om arbetsformer och
resurser för tvärsektoriellt arbete samt kräva att avvikelser,
utredningar, erfarenheter och
vidtagna åtgärder offentliggörs, exempelvis i årsredovisningen.
När det gäller metoder för att
hämta in erfarenheter listas tre
väsentliga åtgärder:
 Ett gemensamt system för
rapportering av och hantering
av avvikelser och incidenter för
alla kommunala verksamheter.
 Samarbete med landstinget, Trafikverket, MSB, försäkringsbolag med flera för att
kunna analysera olycks- och
skadedata i kommunen.
 Riktlinjer för vilka händelPolitikerna bör kräva svar
Foto: Per Larsson
Fakta
AniBioThreat
„„
EU-projekt för att förbättra beredskapen mot avsiktlig
smittspridning inom animalieproduktion. Arbetet är kopplat
till EUs handlingsplan för farliga ämnen.
„„
Prioriterade områden är hot
mot levande djur och djurfoder/föda av animaliskt ursprung.
„„
Målet är att höja beredskapen genom ökad medvetenhet,
större kunskap om tänkbara
risker och förebyggande arbete. Centralt i arbetet är internationellt samarbete och nätverkande.
„„
Projektet har 18 huvuduppgifter fördelat på tre vardera
inom sex ämnesområden.
„„
Områdena är: Nätverk och
övning, Hotbilder, Tidig varning,
Nätverket för europeisk laboratorieberedskap inom Ani-
BioThreat, Detektion och diagnos samt Kunskapsförmedling.
„„
15 myndigheter/organisationer från åtta länder deltar i
projektet, sex av dem är dem
är svenska: Jordbruksverket,
Lunds Universitet, MSB, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Statens Veterinärmedicinska anstalt och Sveriges Lantbruksuniversitet.
„„
Övriga deltagande länder är
Danmark, Frankrike, Holland,
Italien, Storbritannien, Tyskland och Ungern.
„„
Projektet pågår i tre år, avslutas under 2013 och har en
budget på cirka 7 miljoner euro.
Totalt är 125 personer involverade i arbetet, vilket motsvarar
cirka 30 heltidsanställda under tre år.
15
ser som ska
utredas, vilka
metoder som
ska tillämpas
och hur resultaten ska
tas tillvara.
– Saknar
kommunen Mona Pütsep
egen kompetens för arbetet kan man få stöd
i arbetet från de regionala samordnarna för olycksundersökning.
Det noteras i rapporten att vård
och omsorg ofta är den förvaltning i kommunerna som arbetar bäst med lärandet av olyckor och händelser.
– En förklaring är att där
finns lagar som reglerar och en
tydlig styrning på nationell nivå.
I undersökningen har man
också tittat närmare på erfarenheter från några större olyckor och händelser som
stormen Gudrun, fågelinfluensan, Göteborgsbranden och en
bussolycka i Uppland.
– Flera kommuner har konstaterat att de lärde mycket av
Gudrun.
Länsstyrelser efterlyser en
databas där olyckor, samt erfarenheter och lärdomar från
dem kan samlas. MSB håller med om att det är något att
sträva efter.
En av de nationella myndigheter som jobbar mycket
med erfarenheter och lärande
och har lagt ribban högt för att
minska antalet olyckor är Trafikverket.
– De har gått igenom alla
dödsolyckor från 2010 granskat allt som påverkat olyckorna och vad som kan ändras.
Trafikverkets analysgrupp har
konstaterat att målet att minska antalet döda i trafiken ner
till 220 per år 2020 inte längre
är nog utmanande, de når det
ändå, och har ändrat målet till
högst 133 döda. Trafikverket
inte bara pratar, de gör jobbet,
säger Pütsep.
PER LARSSON
16
INTERVJU
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
VARBERG Hon undviker gärna ordet kris för att
inte missförstås och tror på en framtid där uppgiften
och inte organisationen styr hur kommunen jobbar.
Matilda Gustavsson hade en tioårsplan efter utbildningen, den uppnådde hon på ett år.
Med många
perspektiv
„„
Uppgifterna är både jordnära och abstrakta,
vardagsrisker och mer osannolika händelser.
Men för säkerhetsutvecklare Matilda Gustavsson är förhållningssätten tämligen lika.
Hon försöker se helheten
– Det som eskalerar till något stort har sitt
ursprung i något mindre Och kommunen har
inget tolkningsföreträde om vad som är en
kris. För den enskilda familjen är villabranden en kris.
Hon har en sådan på näthinnan den här dagen. Natten innan brann två angränsande villor. Matilda var insatschef, hon kombinerar
operativ beredskap med säkerhetsutvecklandet, och var fyra timmar på skadeplats fram till
klockan två på natten.
Efter avslutad insats byter hon skepnad och
ägnar sig mer åt planer och framåtblickande.
– Bredden på uppgifterna ger perspektiv.
För mig är kombinationen perfekt. Och vi försöker att inte vara så fokuserade på vad saker
heter, utan på vad vi ska göra.
Matilda tycker att en krisledningsplan
ibland kan vara hindrade mot sitt eget syfte.
– Det finns ett motstånd mot att aktivera
krisledningsplaner. Ordet kris är så laddat och
blir en risk i sig när det tolkas olika. Undviker
vi ordet kris ibland kan vi kanske undvika att
missförstå varann.
Att höja beredskapen är en sak, att prata högt
om att krisledningen är på fötter alltså mindre väsentligt?
– Invånarna vill givetvis veta vad kommunen gör, men det går att prata om att vi förstärkt information och beredskap.
Att se hela olycksskalan som en helhet är något man har för avsikt att utveckla i Varberg.
En tanke är att handlingsprogrammet enligt
lagen om skydd mot olyckor och planen för
extraordinära händelser slås samman.
– Det är två olika lagar, men i båda fallen
handlar det om arbetet före, under och efter
en olycka. Och vi vill fånga in det som hamnar däremellan, det som varken är räddningstjänst eller extraordinär händelse.
Ökat samarbete är en del av säkerhetsarbetet.
Det handlar både om andra blåljusmyndigheter och andra kommuner.
– Vi försöker vara tajta i länet, ha samma
tankar när det gäller staber, samma strukturer på planer. Det gör att vi kan hjälpa varandra bättre och sno bra idéer från varandra.
– Jag tror vi generellt börjar bli bättre på att
hjälpa varann och på att vara på erfarenheter.
Oljeutsläppet i Tjörn är ett exempel, där tog
man snabbt hjälp av Eva Ljungkvist från Sydöstra Skånes räddningstjänst som hade erfarenheter. Det viktiga är att ha en ingång, få veta vem man ska fråga. MSBs tib är en viktig ingång.
Gör det bredare säkerhetsarbetet att räddningstjänsten går mot att bli en säkerhetsförvaltning?
– Jag tror det. De som har beredskap för
trygghetslarmen i vår kommun finns numera hos räddningstjänsten. Samtidigt tror jag
att förvaltnings- och bolagsgränser suddas ut.
Det blir i framtiden inte viktigt vilken förvaltning man jobbar för utan vilken beröring man
har med varandra. Samordningsvinster för
frågor som går på tvärs över många verksamheter kommer att sudda ut gränser.
Säkerhetsutvecklare var inget Matilda hade
i tanken när hon flyttade till Lund för studier
för tio år sedan. Då fanns knappt yrket.
Hon hade läst på kanotgymnasiet i Nyköping (”Alla på min mammas sida av släkten
paddlar”), jobbat ett år som dagisfröken när
hon och brorsan samtidigt började lockas av
räddningstjänsten.
Matilda hade innan hon började läsa till
brandingenjör i Lund bestämt sig för att även
Undviker
”Ordet kris är
så laddat att
det blir en risk i
sig när det tolkas olika.”
läsa det så kallade rub-året i Revinge för att
kunna jobba operativt inom räddningstjänsten. Därtill blev det även ett år med riskhantering, totalt 5,5 år.
– Riskhantering var till en början något jag
läste för att bredda mina kunskaper, men intresset växte efterhand.
Under studierna fick hon sommarjobb hos en
brandkonsult i Sydney, Australien. Det gav
mersmak. Matilda tog ett sabbatsår från studierna och stannade kvar ett år.
– Fantastiskt att vara där, och lärorikt. Det
tog sex och ett halvt år innan studierna var färdiga, men kändes som det gick grymt fort. Det
är lyxproblem när allt man läser är roligt.
Tjugofyra7 · #14
INTERVJU
maj 2012
17
Foto: JONAS ARNESON
Efter studierna fick hon vikariat på räddningstjänsten hemma i Varberg, jobbade traditionellt med tillstånd och tillsyner, hade
operativ beredskap. Då blev tjänsten som säkerhetsutvecklare ledig.
– Jag visste inte ens att tjänsten fanns. Nu
jobbar jag 80-85 procent med det, resten av tiden tar operativa uppgifter. En bra kombination för mig.
I samma veva blev Matilda genom MSB invol-
verad i ett projekt för kapacitetsuppbyggnad i
Västafrika.
– Oskar Ekberg och jag gjorde under brandingenjörsutbildningen ett examensarbete
för Räddningsverket om hur man kan utvär-
dera ett lands krishanteringsförmåga. Vi ville
göra något som någon kunde ha nytta av.
Och en baktanke var att själv kanske få delta
i arbetet?
– Absolut.
Så blev det. Under några år var hon i Afrika
sju gånger för MSBs räkning.
Myndigheten samarbetade med Röda Korset
för att stärka kapaciteten hos Röda korsföreningarna i Liberia, Sierra Leone och Nigeria.
Det har handlat om tidiga varningssystem, utbildning med mera.
– Lärorikt. Inte minst på det personliga planet. Vi människor är olika men också lika. Och
det vi gjorde i Västafrika har jag nytta av i Var-
Matilda
Gustavsson
Ålder: 30.
Bor: Varberg.
Yrke: säkerhetsutvecklare och brand­
ingenjör i beredskap.
Medlem i: Varbergs
kanotklubb, Varbergs
pistolskytteklubb, Varbergs brandmannaidrottsförening.
Kuriosa: Har gjort riktiga klassikern.
berg. Även om innehållet är olika har vår beredskapsplanering samma uppbyggnad.
Därtill går hon utbildning för att ingå i EUs
beredskapspool vid stora olyckor och katastrofer.
Det har snurrat på bra sedan Matilda fick
fast jobb för två år sedan.
– Allt fanns med i min plan, men det hände
väldigt fort. Tioårsplanen blev verklighet på
ett år. Det är först nu som jag inte känner mig
ny på allt.
Hur ser nästa tioårsplan ut?
– Den har jag inte hunnit med än. För dagen
är jag nöjd med var jag är och vad jag gör.
PER LARSSON
18
Paus
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
Medaljer och stipendium till MSB-medarbetare
„„
Två av MSBs medarbetare,
Jassin Nasr och Tomas Degeryd, har belönats av frivilligorganisationer för sitt arbete.
Tore Eriksson tilldelades ett
stipendium under konferensen KEM 2012.
Jassin Nasr får Frivilliga Radioorganisationens förtjänstmedalj i brons för ”sitt utmärk-
ta sätt att samverka med oss
kopplat till våra uppdrag för
MSB. Han är ett mycket bra
stöd i vår samverkan med både
MSB och FM.”
Thomas Degeryd får en likadan medalj för ”sitt utmärkta
stöd vid vår samverkan och planering kopplat till våra MSBuppdrag. Han sätt att leda ge-
mensamma arbetsgrupper är
mycket förtroendeingivande.”
Jassin får också medaljer
från Bilkåren och Frivilliga Motorcykelkåren för MSB:s arbete
med frivilliga förstärkningsresurser.
Så här tror Jassin Nasr själv
om varför de belönats:
– Jag tror det är för att vi för-
sökt engagera frivilligorganisationerna i krisberedskapen på
ett nytt sätt. Erkänt dem som
aktörer vid en kris och involverat dem i planeringsprocessen
på ett sätt som fungerat väldigt
bra. Jag tror de är nöjda med
den dialog vi haft.
Tore Eriksson fick stipendium
under konferensen KEM 2012
”för en målmedveten och långvarig yrkesverksamhet med utveckling av både förebyggande
arbete och insatsmetodik inom
kembranschen.” Det är Helsingborgs brandsförsvar och
Informationsbolaget som har
utsett Tore till stipendiat.
femkampen
Ämne
FÖRFATTARE
5 poäng
4 poäng
3 poäng
2 poäng
1 poäng
favorit hos många
Tidigare lärare som var över 1994 kom första kriminalro- Denne 62-åring är sedan
Van Veeteren och Barba35 år när han började skriva. manen, Borkmanns punkt.
några år bosatt i London,
rotti är två huvudkaraktärer
där också senaste romanen i hans böcker.
till stor del utspelar sig.
Från Kumla. Där ligger inte
Piccadilly Circus.
STATSLEDARE
57 år. Kan tituleras doktor.
Har forskat i kvantkemi.
Är åttonde regeringschefen i sitt land sedan andra
världskriget.
Blev ledamot av förbunds- En av få kvinnliga statsledagen 1990. Ett historiskt år dare i Europa.
i landet som ekonomiskt är
störst i Europa.
Titeln är förbundskansler.
Verksamhet har bedrivits
sedan 1905. 1942 blev denna försvarsinriktade verksamhet egen myndighet.
Förste generaldirektören
hette Torgil Thorén, i dag
heter han Ingvar Åkesson.
Långt in på 60-talet var informationen om var högkvarteret låg synnerligen
hemlig. Kontoret finns på
Lovön utanför Stockholm.
Förkortas FRA.
Riksdagen beslutar att införa sifferbetygsskalan 1-5
i skolan.
Arlanda storflygplats invigs
och nylonstrumpa framför
TV-rutan för färg-TV blev
ett klassiskt aprilskämt.
Rolling Stones bildas i Lon- Hylands hörna har premiär
don, Adolf Eichmann avrät- på TV och Svensktoppen
tas och Saab 37 Viggen pre- i radio.
miärvisas.
Året då pucken ”gliiider in i
mååål”..
Nummer 17 i landet befolkningsmässigt, här bor nästan en tredjedel av länets
invånare.
Bönan, Forsby, Hamrånge
och Norrsundet är några av
tätorterna i kommunen.
Centralorten, med samma
namn, är gammal industriort där pappersmassa
länge var dominerande tillverkning.
Kommunens hockeystolthet blev svenska mästare i år.
europeisk makthavare
MYNDIGHET
skyddar landet
ÅRTAL
under förra århundradet
KOMMUN
en av de större
Stödjer informationssäkerhetsarbete hos andra myndigheter och utför signalspaning.
Valbo köpcentrum lockar
många. Och härifrån kommer Sveriges mest köpta bil.
gofyra7 berätade vi
om brandmannen Anders Hansson som tagit fram testhornet –
skohornet som testar
brandvarnare.
Nu har testhornet
utsetts till 2011 års
Smarta Sak av företaget Smarta saker.
Motiveringen lyder: Med en smart
och funktionell lösning kan man med
årets SmartaSak på
ett snabbt och säkert
sätt lösa ett vardagligt problem och bidra till ökad säkerhet
i hemmet och på andra platser.
Lösningen är helt
enkelt genial!
lindström
Rätt svar: Författare: Håkan Nesser – Statsledare: Angela Merkel – Myndighet: Försvarets radioanstalt – Årtal: 1962 – Kommun: Gävle.
Årets smartaste
„„
I nummer 10 av Tju-
Tjugofyra7 · #14
Nyheter
maj 2012
19
Fakta
Larm och beredskap
„„
Öckerö kommun har 31 larmtyper som 2011 genererade 7 105
larm och 8 105 mantimmar.
„„
Trygghetslarmen är i mängd
helt dominerande, stod för 80
procent. Därefter följde hälsooch sjukvårdsinsatser, tio procent. Mest mantimmar lades på
trygghetslarm (35 procent) och
avloppsfel (22).
„„
Kostnaden för larm och hanteringen av dem uppgick till 9,2
miljoner kronor, eller 740 kronor
per invånare. Räddningstjänsten
stod för största delen av kostnaderna.
„„
Räddningstjänsten hade 192
larm. Sjukvårdsstöd (IVPA och
hjälp till ambulans) stod för 60
procent.
„„
Jour och beredskap finns för
räddningstjänst, sjuksköterska,
handikappomsorg, hemtjänst,
fastighetsskötare, väg och vatten, reningsverk, snöröjning och
färjetrafik. Kvällar och helger
finns normalt 18 personer i jour
eller beredskap. Över året totalt
111 800 mantimmar.
Larmfunktionerna har samordnats och beredskapspersonal kan rycka ut över förvaltningsgränserna i Öckerö. Nya rutiner för Susanne
Järpmyr, hemtjänsten, Daniel Lyckelid, räddningstjänsten, Annika Jansson, hemtjänsten, Christian Krook, VA, Morgan Islander, kommunala bostadsbolaget, och Käthe Hagne, hemtjänsten, som numera tillhör samma larmorganisation i Öckerö.
Foto: PER LARSSON
Beredskapen samordnad
„Alla
„ larm hanteras gemensamt i Öckerö
ÖCKERÖ
Trafikolycka, trygghetslarm
eller avloppsfel.
Öckerö har samordnat alla sina larmfunktioner, beredskapspersonal rycker vid
behov ut över förvaltningsgränser.
Det ska ge snabbare och
bättre service för invånarna.
Och ökad trygghet.
„„
Beredskapspersonal i Öckerö larmas mer än 7 000 gånger på ett år. Hittills har yrkesgrupperna åkt på ”sina” larm.
Men nu är de gemensam resurs.
– Det handlar om att kraftsamla de resurser vi har. Ökat
internt samarbete är mycket
intressant. Specialisten som
behövs kanske inte finns på förvaltningen men ofta i kommunen, säger räddningschef Kenneth Ericson.
Syfte är inte att personal ska
utföra jobb de inte är utbildade
för. Däremot ett ökat samarbete, stötta varandra och nyttja
rätt kompetens.
Exempelvis har ansvarig
för den kommunala sjukvården sagt att sjuksköterskor i
beredskap givetvis ska åka på
IVPA-larm. Och i vissa fall kan
den som är närmast kontrol-
lera larmet, exempelvis om det
verkligen brinner vid ett automatlarm.
Centralt i larmsamordningen
är digital teknik, en kommunal server som är programmerad efter de olika förvaltningarnas uppgifter och kompetenser och där man kan larma varandra.
– Vi får ihop larm och ledning och allt skräddarsys. Vill
räddningstjänsten ha med en
VA-tekniker i tidigt skede kan
vi omgående nå personen i beredskap.
En annan vinst är att kommunen kan minska avgifterna
till olika larmcentraler. Den
investering som gjorts i servern beräknas betala sig ganska snabbt.
– Det har rullat mycket pengar i det systemet. Sambruket
gör oss snabbare, vilket också
är lönsamt. Varje minuts fördröjning av ett olyckslarm beräknas ju kosta 6 000 kronor.
Men det ekonomiska är en bonus. Det är att vi kraftsamlar
för att dra åt samma håll som är
den riktiga vinsten.
Larmsamordningen inrättades i april och i höst kommer Öckerö även att inrätta
Tib (tjänsteman i beredskap).
Tiben kommer att samarbeta
med medborgarkontoret dit invånarna under dagtid framför
behov av åtgärder. Tib-ansvaret läggs på räddningstjänstberedskapen.
– Det passar vår kommun.
Jag har under beredskap i snitt
två larm per vecka och bra betalt för det. Varför skulle jag inte även kunna ta ett Tib-larm
per dag? säger Ericson
Ernst &
Young har gjort översynen åt
Öckerö kommun och har även
tittat på ett ökat samutnyttjande av personal, materiel och utrustning. Det bedöms också intressant, men inte lika enkelt
att utföra. Enstaka åtgärder genomförs dock redan.
– Hemtjänsten har haft ett
avtal med ett båtföretag att köra dem till öarna vid larm, det
har kostat 600 000 om året. Nu
har vi på Riskhanteringsenheten en båt och kan göra jobbet
gratis.
Revisionsföretaget
En annan åtgärd som diskuteras är att utrusta räddningsfordon med akutväskor, då kan
sköterskor eller läkare som befinner sig i närheten snabbt ansluta till en olycksplats och ha
utrustning att jobba med.
– Det finns mycket som kan
samordnas, egentligen är det
bara fantasin som sätter gränser.
Öckerö har diskuterat sambruk av jourer sedan 2004. En
tidig tanke var att koppla det
samman med införandet av
Rakel.
– 2008 sa KBM att sambruk
och Rakel inte hängde ihop.
Men numera släpps ju fler in i
Rakel och jag tror vi kommer
att öka antalet Rakelstationer
från 38 till 70, det kommer att
underlätta sambruket, säger
Kenneth Ericson.
Räddningstjänsten bytte för
flera år sedan namn till Riskhanteringsenheten, bland annat för att man anser att räddningstjänst är en aktivitet, något som startas när något har
hänt.
– Räddningstjänst är inget vi
ska driva som egen fråga. Vi är
en stödfunktion i kommunen. I
framtiden kan jag tänka mig att
vi organisatoriskt samordnas
med fler i kommunen och varför inte bli trygghetstjänsten.
Ska vi flytta vår verksamhet någonstans så är det till vården, vi
är ett vårdande yrke.
PER LARSSON
MSB deltar för
nationellt
intresse
„„
MSB har varit med och finansierat stora delar av det arbete Ernst & Young genomfört
i Öckerö.
Myndigheten vill få ett nationellt intresse för att utveckla
samordningen inom kommuner och ser Öckerö som ett gott
exempel.
– Många kommuner har inte någon bra koll på hur många
larmfunktioner de har och hur
många anställda som finns i beredskap och det är ganska konstigt. I Öckerö försöker man
jobba bredare, använda rätt
kompetens vid larm och det
ger en bättre samlad bild av vilka resurser som finns. Ett sånt
här arbete kräver bra samarbete mellan förvaltningar, det har
man i Öckerö, säger Björn Sund
på MSB.
Han poängterar också att
samordning kräver att personalen vet vad den ska göra.
– Om hemtjänsten åker på
brandlarm måste de veta vad
de ska göra i första läget. Men
att få fler att göra små saker i
starten för att minska konsekvenser, det hänger ihop i det
här arbetet. Dessutom har samordningen kopplingar till både
Rakel och Fip (förstainsatsperson).
I översynen krävde MSB
också att det skulle finnas med
jämförelser från andra kommuner. Ernst & Young har tittat på bygget av Trygghetsstation i Nyköping, hur Tjörns
kommun använder Tib och
central samordning av tekniska
larm i Munkedal och Lysekil.
20 Nyheter
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
Hur kan stående längdhopp ha någon relevans för hur snabbt man bär slangkorgar i ett trapphus? Det är den näst vanligaste frågan Ann-Sofie Lindberg får när hon berättar om det fystest med gränsvärden som Winternet tagit fram på uppdrag av MSB. Foto: gunno ivansson
Så långt måste en
brandman kunna hoppa
Efter mer än tio år är arbetet med att ringa in de fysiska krav yrket ställer på en
brandman klart.
För första gången har det
med vetenskapliga metoder tagits fram hur långt
man måste hoppa i stående
längdhopp för att orka bära
slangkorgar i trappor.
och föreslå fysiska gränsvärden
som kan användas vid nyanställning av brandmän. Resultatet är en graderad skala 1-11
poäng för varje fystest. En (1)
poäng är det nedre gränsvärdet
som aldrig får understigas. Övre gränsvärdet är maxpoängen
11 och även om man har bättre
resultat ger det inga fler poäng.
„„
Redan i slutet av 1990-talet startade dåvarande Räddningsverket projektet Brandmannens fysiska förmåga för
att hitta sätt att mäta den fysiska status som yrket kräver.
Delstudier i projektet har resulterat i att man utgått från
fem fysiskt krävande typinsatser: rivning av innertak, slangdragning, slangkorgbärning i
trapphus, slangkorgbärning
i terräng och släpa docka. De
test som befanns relevanta för
dessa arbetsuppgifter var: gripstyrka, rodd 500 meter, bänkpress 30 kilo, stående längdhopp, lyft till hakan 15 kilo och
löpning 3 000 meter.
Den tredje delstudien hade
som målsättning att ta fram
Den föreslagna sammanlagda gränsen på 36 poäng, medger då att man kan kompensera
lägre prestation i ett test med
högre ett annat.
– Från vår sida varit viktigt
att inte färgas av något tycke
eller något politiskt mål utan
att göra ett vetenskapligt försvarbart arbete, samt att kunna motivera varför vi har satt
gränsen där den är, säger AnnSofi Lindberg, sjukgymnast på
Winternet och doktorand vid
Umeå universitet.
Hon tror dock att poängskalan ökar möjligheterna att få in
personer med olika fysiska kapaciteter.
– Det är inte alltid en fördel
att vara jättestor och stark. I
vissa moment
i yrket kan det
vara en fördel
att vara liten
och nätt även
om det inte är
så i just de arbetsmoment vi Ann-Sofie
har undersökt. Lindberg
Trösklarna
eller gränserna i den 11-gradiga skalan baseras på prestationen i det fysiska testet och den
tid det tar att utföra undersökta
arbetsmoment. Även om man
får lägsta värdet 1 klarar man
arbetsmomentet, men det tar
längre tid.
– Har du till exempel 60 i
gripstyrka så utför du det undersökta arbetsmomentet på
en viss tid. Har du 50 i gripstyrka arbetar du ungefär lika snabbt och därför spelar
det kanske inte så stor roll om
du har 50 eller 60 i gripstyrka.
Men mellan 30 och 40 någonstans börjar arbetet ta längre
tid, beroende på vilket arbetsmoment vi undersöker. Gränserna är därför baserade på vid
vilken prestation som arbets-
momentet tar längre tid.
Ann-Sofi Lindberg har besökt ett antal räddningstjänster och berättat om studien och
de test som diskuterats mest är
löpningen och stående längdhopp.
I löpning 3 000 meter får man
poäng efter sekunder per kilo
kroppsvikt vilket innebär att ju
lättare du är ju snabbare måste
du springa för att uppnå samma resultat i matrisen. Framför allt kvinnorna känner sig
missgynnade eftersom de i regel är lättare än männen.
– Vi har tittat på vilka fysiska tester som har starkast samband till hur man presterar på
arbetsmomenten. Och då är det
så att sekunder per kilo kroppsvikt har ett starkare samband
för både killar och tjejer hur du
presterar i arbetsmomenten.
Och varför är det så? Jag skulle
tro att det beror på att i flera av
de undersökta arbetsmomenten handlar det om att förflytta massa
Den näst vanligaste frågan är
hur stående längdhopp kan ha
någon relevans för hur snabbt
man bär slangkorgar i ett trapphus.
– Vi har undersökt vilka fysiska tester som kan förklara
prestationen på arbetsmomentet. Våra studier har visat att det
finns starka kopplingar mellan
knäböj och arbetsmomentet,
men stående längdhopp har ett
ännu starkare samband och det
är dumt att ta det som är näst
bäst.
Arbetsmiljöverket har framfört synpunkten att gränsvärdena inte utgår från vad brandmannayrket kräver.
– Om det hade funnits data
eller bestämmelser för hur lång
tid brandmannens arbete får ta,
då hade vi kunnat sätta fysiska
gränsvärden utifrån detta.
– Men vem bestämmer vad
som är tillräckligt snabbt? Sådana riktlinjer saknas i dagsläget, därför ansåg vi att det var
rimligt att beräkna gränsvärdena som vi har gjort, säger AnnSofie Linhdberg.
gunno ivansson
Tjugofyra7 · #14
Nyheter
maj 2012
21
Ett kringresande
SMO-sällskap
växjö
För alla SMOare som vill
förverkliga drömmen om
att bli brandmän innebär
våren ett dyrt kringflackande.
„„
– Jag har pröjsat 2500 kronor den här veckan för att
göra tester. Inte så kul på en
studentbudget, men vad gör
man inte.
Det säger Tobias Östring,
Stockholm, som liksom Pierre Håkansson, Simrishamn,
helgen innan flög till Luleå
för att testas för sommarvik i
Boden, Luleå och Piteå.
Han tycker det är positivt
att man slutat gissa och nu
försöker lösa det vetenskapligt.
– Det är bra att det är en
matris, men egentligen har
man satt kravet högre än storstadstestet. Det kan räcka
med 36 poäng, men vi killar
sätter gränsen vid maxpoängen 11, konkurrensen är så
hård. Vid testet i Luleå hade
jag 64 av 66 och alla killarna
låg där. Egentligen höjer man
nivån på kraven, säger Tobias
Östring.
Flera hade synpunkter på att
det mäts sekunder per kilo
kroppsvikt vilket gynnar den
som är tung.
– Att jag gick på toaletten
i morse kostade mig 20 sekunder på löpningen, säger
Joakim Högström, halvt på
skämt, halvt på allvar.
Konkurrensen om jobben
är stenhård.
– Förra sommaren fick jag
inget vik utan ordnade ett
halvårs praktik på räddningstjänsten i Ystad.
Jag känner
killar som
inte fått ett
sommarvik
Tobias Östring
på fyra år.
Alla vill bli
brandmän
och på säkerhetsområdet är vi
inte konkurrenskraftiga
Camilla Hoving jämfört med
andra säkerhetsutbildningar. För att öka
mina chanser till jobb kompletterar jag med att läsa till
sjuksköterska, berättar Joakim Högström.
Camilla Hoving, Halmstad,
en av två tjejer som testade
för sommarvikariat, tyckte att
testet var både bra och dåligt.
– Jag är väldigt nöjd med
min prestation i löpningen,
men kluven till kopplingen
till vikt. Det känns som det
anpassats för att man ska vara stor och tung. Väger du 100
kilo kan du gå runt.
Hon skulle hellre se fler arbetsrelaterade moment. Samtidigt vill hon att testen ska
vara lika för alla.
– Jag tror det är fel att inkvotera tjejer. Man kan mycket väl klara jobbet även om
man inte uppfyller kraven,
men man blir inte en i gruppen eftersom man inte är
där på samma villkor och då
blir det svårt, säger Camilla
Hoving.
Inga nationella rekommendationer
Även om ett vetenskapligt
arbete tagit fram fysiska
gränsvärden blir det inga
nationella rekommendationer.
„„
– Rekrytering kan enbart
ske lokalt där man vet de behov och förutsättningar som
finns. Därför har SKL och
MSB kommit fram till att avvakta med nationella rekommendationer. Det blir för styrande och vi har valt att stödja
MSB i arbetet med teknik och
metodutveckling, säger Marcus Cato på Sveriges kommuner och landsting.
– Det är angeläget att ta tag
i metod och teknikutveckling,
inte minst med tanke på ar-
betsskador. Det är inte acceptabelt att ett yrke har så tunga
arbetsuppgifter att man får
lägga så stor kraft på träning
för att klara av det, säger Lena
Brunzell, MSB.
Testet och gränsvärdena
ger bra vägledning för hur
man ska lägga upp sin fysiska
träning.
– Poängstegen stimulerar
till att träna upp sig och samla
poäng. Den statiska gränsen
att du ska springa 3 000 meter på 13.15 gör att många ger
upp. En dålig löpare kan kompensera och samla poäng på
bänkpress. Så fungerar det i
verkligheten också, vi kompenserar, säger Lars Carlsson,
fyslärare på MSB i Revinge.
Gränsvärdena för löpning 3 000 meter där man får poäng efter sekunder per kilo kroppsvikt har orsakat mest diskussion. Det innebär att det är en fördel att vara tung och framför allt kvinnorna känner
sig missgynnade eftersom de i regel är lättare än männen.
Foto: gunno ivansson
”Vi köper inte
testet rakt av”
växjö
Luleå och Växjö var bland
de första att använda Winternets test och nya gränsvärden vid rekryteringen till
sommarvikarier. I Luleå är
man nöjd med testet medan man är mer tveksamma
i Växjö.
„„
– Nja, jag tror inte vi kommer
att köpa det här rakt av, det blev
inte det utfall vi ville ha. Killarna ligger skyhögt över nivån
och tjejerna når inte till godkänt. Våra resultat motsvarar
det de kört på SMO-klasserna
i Revinge, killarna snittar på 55
medan tjejerna ligger på 30, säger Hans Fransson, fysansvarig
på räddningstjänsten i Växjö.
Av de tolv som kom till testen
en lördag i början av mars nådde tio upp snittnivån 36 och en
föll bort på Växjös eget simtest.
– Vi satte gränsen vid 36 om
de sedan hade 55 eller 62 tog vi
ingen hänsyn till. I den utvärdering de fick fylla i efteråt fick
vi många synpunkter där man
ifrågasatte kopplingen vikt löptid. Den är vi också främmande
till. Det praktiska momentet
uppskattades av de som testade och vi kommer nog att lägga
in fler praktiska prov i framtiden. Inte för
att se vem som
är snabbast, utan att man kan
jobba metoHans Fransson diskt.
Växjö gick på
Winternets rekommendation
om 36 poäng i testen vilket tjejerna misslyckades med att nå
och därför heller inte blev erbjudna sommarvik.
– Löpningen straffar de som
väger lite och det måste de
hämta igen på de andra momenten. Du kan ju vara landslagslöpare och ändå nätt och
jämnt få full poäng i löpningen.
Förutom löpningen är det inga
mastodonttester, utan de tjejer
som förebereder sig på rätt sätt
fixar det här.
en annan
bedömning och valde att inte
kräva 36 för godkänt. Så länge
den testade klarade 1 poäng i
varje test var han eller hon med
i diskussionen.
– Som vi bedömer det, klarar du grundkravet då spelar
det ingen roll vad du har för poäng utan då är det andra förmågor som ska vara utslagsgivanI Luleå gjorde man
de. På ett par års sikt har vi testat ganska många och kanske är
mogna att sätt en nivå för att få
jobba här. Fysen är bara en förmåga man vill att en brandman
ska ha, jag vill fokusera mer på
andra egenskaper, säger Patrik
Bylin, räddningschef i Luleå.
I praktiken kom en-poängsresonemanget inte att spela någon roll efter som alla testade
låg högt över. Testen var gemensamma för sommarvikariat i Boden, Luleå och Piteå.
Av 37 kallade kom drygt 20 och
alla utom en nådde 36 poäng.
Den som inte klarade hade 33
poäng.
– Den fysiska statusen var betydligt bättre än hos de som testades ifjol. Alla utom en gick eller hade gått SMO och de börjar
veta vad det innebär att komma
ut till en räddningstjänst, säger
testledaren Lars-Ingvar Lampa.
Av de två tjejer som deltog i
testet fick den ena sommarvikariat i Piteå.
Fotnot: En populärversion, liksom fullversionen av Winternets
rapport finns att ladda hem på
MSBs webbplats.
22 Utbildning
maj 2012
Stabskurser lockar brett
GÖTEBORG
Ökat fokus på samverkan
har ökat behovet av stabsutbildningar.
Och nu lockar kurserna
brett i samhället.
„„
På ett hotell i Göteborg driver MSB en tredagarskurs
grundkurs i stabsmetodik. Deltagarna kommer från kommuner, länsstyrelser, Regeringskansliet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Vattenfall med flera.
– Den här gången har vi bara en från räddningstjänsten
med, men vi har verkligen fått
med det övriga samhället, säger
Göran Hagel, lärare i Revinge.
Och det har varit syftet från
MSB, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen med flera; att locka
fler än blåsljusmyndigheter.
– För ett antal år sedan bestämde vi att satsa på något
nytt. Ambitionen var att alla
ska ha samma syn på stabsarbete och utifrån det togs en gemensam utbildning fram, säger Tommy Söderholm, lärare
i Sandö.
Vid kriser eller andra större
händelser, när flera organisationer blir inblandade, är det
förstås viktigt att de olika staberna förstår varandra.
Med deltagare från olika organisationer utbyts också erfarenheter, kunskaper om varandras uppgifter ökar. Något deltagarna i Göteborg poängterade som ett viktigt inslag.
Och intresset för kursen har
ökat.
– Vi genomför en utbildning
i stabsmetodik och en stabschefskurs vardera om året. Sett
till efterfrågan skulle vi kunna
Jobba lika
”Ambitionen var att
alla ska ha samma syn
på stabsarbete och
utifrån det togs en gemensam utbildning
fram.”
ningen?
Henrik Hamrin, Regeringskansliet, och Mikael Eriksson, Polisen i
Västmanland, jobbar med ett scenario under stabsutbildningen.
Foto: PER LARSSON
jar stabskursen, säger Tommy
Söderholm.
Förutom den öppna kursen
skräddarsyr MSB också beställda utbildningar i stabsmetodik
för organisationer. Regeringskansliet, länsstyrelsen i Skåne
och Rikspolisstyrelsen är några av beställarna.
– De bygger på samma grund
men anpassas förstås till den
aktuella organisationen. Anpassning kan göras såväl tidsmässigt som innehållsmässigt.
PER LARSSON
Fakta
Stabsmetodik
„„
Tredagarskurs som ger kunskap om stabens syfte, organisation och uppgift, olika funktioner
och verktyg, principer för ledning
och stabsarbete, lägesuppföljning, informationshantering med
mera.
„„
Praktiska övningar, främst i
form av fyra scenarior.
„„
Efter kursen ska deltagarna
kunna agera som stabsmedlem i
egen organisation.
„„
Kursen är gratis. Deltagarna
betalar resor, kost och logi.
„Informationssäkerhet
„
för vanliga användare
„„
Disa lanserades i slutet av
augusti förra året och utbildningen innehåller åtta avsnitt
som MSB bedömer som de viktigaste alla anställda bör känna
till när det gäller informationssäkerhet.
Avsnitten är lösenord, mobila enheter, skadlig kod, sociala
medier, e-post, säkerhetskopiering, spårbarhet och loggning och säkert beteende.
Sedan lanseringen har
10 000 personer genomgått
Disa och vi är nöjda med gensvaret vi fått. Vi har gjort vissa
smärre justeringar, men i det
stora hela är det samma utbildning. Vi vet att vissa organisationer kommer att ställa krav
på att man genomgått Disa
innan man får ut sitt lösenord
till IT-systemen, säger Michael
Patricksson, MSB.
Inom många myndigheter
och organisationer är inte sur–
Vad tyckte du om
stabsutbildningen?
Henrik Hamrin
Regeringskansliet Stockholm
– Vi sitter nästan alltid i en
lågintensiv stab,
men har också
jobbat i vanlig
stab då och då.
Kursen har gett
mig möjlighet att metodiskt studera stabsarbete. Här blir rollerna och syftet med staben tydliga. Det var bra att det lades tid
på att vi alla hamnade på någorlunda lika nivå.
ha tre-fyra, säger Göran Hagel.
„„
Vilka går kursen?
– För vissa är det ett krav från
egna organisationen, andra söker av eget intresse.
„„
Vad trycker ni på i utbild-
Disa – fri utbildning för intranätet
MSBs webbaserade informationssäkerhetsutbildning för vanliga datoranvändare, Disa, erbjuds nu
fritt för myndigheter, organisationer och företag att
använda i det egna intranätet.
Enkät
Anette Conrad
Polisen Västra
Götaland
– Bra. Intressant
att få intryck
från olika myndigheter, jämföra hur de organiserar sig. Det är
också bra att få veta vad andra
ställer upp med och inte när det
händer något. Bra att öva skarpt,
det ger en känsla för stress och
press.
Tommy Söderholm, lärare MSB Sandö
– Att varje organisation behöver förutsättningar att ställa om till att jobba i ett annat
tempo och på ett strukturerat
sätt när något utöver det vanliga händer, säger Göran Hagel
och fortsätter:
– De strukturerna kan användas även i vardagen, exempelvis att man alltid har stabsorientering på agendan. Jobbar
man mer strukturerat i vardagen, då inser man också tidigare när man behöver hjälp. En
stab ska ju vara ett stöd för beslutsfattare för att öka kapaciteten.
MSB får många önskemål om
utbildning för stabschefer, men
efter diskussion landar man ofta i en grundkurs innan chefskursen.
– Om jag fick önska vore
det bästa om alla först gick en
grundkurs i samhällsskydd och
beredskap, som också är över
tre dagar. Då skulle alla vara
mer på samma nivå när de bör-
Tjugofyra7 · #14
fning på internet tillåten vilket lett till en efterfrågan på en
fristående version av Disa som
kan användas internt.
En sån lösning har nu tagits
fram och erbjuds alla som är intresserade.
– Vi har valt ut några organisationer för att testa innan vi
kör ut Disa i stor skala. Dit hör
Sjunet med 110 000 användare.
Ett antal myndigheter, kommuner och privata företag står
i kö och får Disa inom kort, säger Michael Patricksson.
ra vanligaste misstagen hos datoranvändarna.
– Till exempel det här med
lösenord som man varje dag
ser i medierna att människor
går bort sig i. Många organisationer är duktiga rent tekniskt
men saknar förståelsen för att
vi inte ska använda hotmail när
vi skickar företagshemligheter. Det säkra beteendet saknas även om man tekniskt sett
är väldigt driven. Här kommer
Disa in i bilden, säger Michael
Patricksson.
GUNNO IVANSSON
Disa är en grundutbildning
som koncentrerar sig på de all-
Markus Green
Länsstyrelsen
V Götaland
– Nyttigt att under tre dygn få
reflektera över
stabsmetodik,
få tid för övergripande teorier som jag kan
omsätta till min verklighet.
Kursen ger allmän kunskap men
det vore också bra om man kunde likställa all kunskap inom
krishanteringssystemet. Kanske
börja med en kort föredragning
om det, om grundförståelse för
principerna.
Lars Grundström
Riksdagsförvaltningen
Stockholm
– Givande att få standardiserade och formaliserade byggstenar för att etablera stab. Samverkan med andra är viktigt, och
därför är det angeläget få veta
hur man jobbar på andra ställen. Det är den stora vinsten med
kursen. Vi pratar mycket om hur
man bygger stab, det vore också
intressant att diskutera hur man
successivt avvecklar den, borde
finnas de som har erfarenheter
av det.
Eva Hyenstrand
Strålsäkerhetsmyndigheten
Solna
– Det är viktigt
att få träffas och
få en ensad syn.
Något jag tar
med mig är större inblick i hur
en kommun jobbar, intressant
för mig som kommer från en mer
nördig myndighet. Det är bra att
veta när vi ska samverka. Skulle
gärna se att vi övade mer generellt mellan myndigheter och då
med betoning på mellan.
Tjugofyra7 · #14
Utbildning 23
maj 2012
– Räddningstjänsten och
ambulanspersonal är inte
tränad att ta hand om skadade vid stora tågolyckor.
„„
Det säger professor Ulf
Björnstig, tillsammans med
Rebecca Forsberg programansvarig för kursen Räddning vid
stora tågkrascher som genomförts på MSB Revinge.
Kursen har genomförts två
gånger tidigare, riktar sig till
just räddningstjänst och ambulanspersonal och har utvecklats för att tillgodose ett växande kunskapsbehov.
– Passagerartrafiken ökar i
Sverige och världen. Trafikberedningen vill dessutom öka
person-och godstrafiken med
50 procent fram till 2020. I takt
med detta ökar också hastigheterna. I Sverige planeras det
för snabbtåg som ska färdas i
325 kilometer i timmen, säger
Björnstig.
Samtidigt har tågolyckorna
runtom i världen ökat drastiskt
de senaste åren.
– Det här året har det redan
inträffat elva olyckor, senast
när två passagerartåg frontalkrockade nära Amsterdam, där
avled en person och 125 passagerare uppgavs skadade.
Det är svårt att ta ut skadade ur liggande/kantrade vagnar och finns många risker som är viktiga att känna till. Här övas under kursen i
Revinge.
Foto: Alexander Helgesson.
– Inte tränade för
stora tågolyckor
Ulf Björnstig noterar att
antalet avlidna vid tågolyckor ökar
i motsats till antalet döda vid
flyg- och bilolyckor.
– Mot bakgrund av den utvecklingen är det inte en fråga
om en allvarlig tågolycka kan
komma att inträffa i Sverige,
utan när. Och i nuläget är räddningstjänsten och ambulanspersonal inte tränade i att hantera olyckor av den här typen.
Därför utvecklades kursen
för att räddningstjänst och ambulanspersonalen ska vara förberedda när olyckan inträffar.
– Vi ville att kursen skulle
komplettera kurserna i tung
räddning eftersom utmaningarna ser annorlunda ut vid tågolyckor. Det är exempelvis väldigt svårt att ta ut skadade ur
liggande/kantrade vagnar och
finns många risker som är viktiga att känna till.
26 personer från olika delar av
landet deltog i kursen som kulminerade i två stora övningar där deltagarna simulerade
räddningsinsatser vid olyckor
med liggande och stående tåg.
– Räddningstjänst och ambulanspersonal skulle få en
chans att arbeta tillsammans
och träna verkliga scenarion.
Vi tränar också olika tekniker
för att öka kunskapen om hur
man på snabbast sätt kan få ut
skadade, säger läraren Peter
Lundgren.
Deltagarna tar med sig kunskapen hem för att sprida i sina egna organisationer och kan
använda kursmaterialet i sitt
fortsatta arbete.
På sikt vill Revinge även utveckla en internationell kurs.
– Vi ser att det finns ett stort
internationellt behov eftersom
det inte finns så många anläggningar i Europa att öva på samt
att olyckorna ökar, säger Lundgren.
På kursen medverkade också
experter från Trafikverket, Infranord och Arlanda Express.
– På Trafikverket vill vi se till
att räddningstjänsten har rätt
Nyutgivet från MSB
Rapporter, broschyrer, läromedel med mera från MSB.
Där inget pris anges är publikationen gratis. Senaste utgivningarna:
Krisen kräver
kommunikation
DVD med engelsk och svensk version. För att öppna ögonen om
behovet av kommunikation före,
under och efter en kris eller allvarlig olycka. Kan användas på seminarier eller under övning för att
stimulera till diskussion. Filmen
knappt åtta minuter lång.
Best nr: MSB394.
Event Safety Guide
Guide för att ge arrangörer och
myndigheter vägledning i hur ett
tryggt och säkert evenemang kan
planeras. Revidering av utgåvad
från 2008. På engelska. Svenska
utgåvan Säkerhetsguide för evenemang kom ut i april 2011.
Best nr: MSB364 – februari 2012.
Länsstyrelsens
samordningsansvar
Enklare skrift med koncept för
samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser. Har sin bakgrund i ett forskningsprojekt.
Best nr: MSB337 – november 2011.
Exercise Barents Rescue
2011
Beskrivning och utvärdering av
den stora övningen Barents Rescue som involverade 60 organisationer och 2 500 människor. På
engelska.
Best nr: MSB358 – januari 2012.
Tumregler vid skogsbrand
Häfte som kan användas som
stöd för räddningsledare/insats-
ledare vid skogsbränder. Tar bland
annat upp hur bränder beter sig i
olika vegetationer, beskriver risker
vid kraftledning med mera.
Best nr: MSB350 – december
2011.
Årsredovisning 2011
MSBs redovisning av verksamhetsåret 2011 i text och siffror.
Best nr: MSB363 – februari 2012.
Så här beställer du
Ange beställningsnummer samt
din adress.
Fax: 010-240 56 05.
E-post: publikationsservice@
msb.se
Postadress: MSB publikationsservice, L 124,
651 81 Karlstad.
Det går också att beställa, alternativt ladda ner, via hemsidan, www.
msb.se
förutsättningar för att utföra
insatser och se till att ingen blir
skadad. Genom att närvara på
kursen kan vi få mer förståelse
för vilka resurser och insatser
en tågolycka kräver, säger LarsErik Bergqvist, olycksutredare
vid Trafikverket.
Nästa kurs genomförs våren
2013. Vill du veta mer, kontakta: [email protected] eller rebecca.forsberg@surgery.
umu.se
Noomi Egan
Andra utgivare
Aktuella böcker
från andra utgivare. Kan inte beställas från MSB.
Gryningspyromanen
Gryningspyromanens härjningar har blivit bok. ”Från
mobbad tonåring till Sveriges värste mordbrännare” är underrubriken.
Författare är David Widlund, brandingenjör, och
Jörgen Pettersson, journalist. Författarna har kartlagt Gryningspyromanens liv och bränder, resan
mot att bli landets värste
mordbrännare.
Säljes av bokhandlare på
nätet. Finns även hos Akademibokhandeln.
Pris: 179-259 kr.
Elsäkerhetspocketen
Handbok framtagen för
den som vill göra enklare
elarbeten hemma.
En del elarbeten får du göra själv, andra måste du
anlita en elektriker till att.
Elsäkerhetsverkets handbok Elsäkerhetspocketen
ger råd om hur du utför elarbeten som du får göra
själv utan behörighet. Är
du det minsta osäker på
hur du ska göra så anlita
alltid en elinstallatör.
Kan beställas som pocket
eller laddas ner som pdf
från www.elsakerhetsverket.se
Elsäkerhetspocketen är
gratis.
24 Nyheter
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
Storgöteborg har haft flera stora och riskfyllda bränder i bostadsgarage. Och trenden är att fler byggs. Ulf Bergholm är orolig för vilka konsekvenser en brand kan få.
Foto: PER LARSSON
De farliga garagen
„Fler
„ byggs, fler bränder och stora risker
GÖTEBORG
Bostadsgarage under mark
blir allt vanligare. Bränder i
dem också.
Det medför stora risker,
inte minst för de som ska
släcka bränderna.
„„
– Vi närmar oss den dag när
vi säger att vi inte skickar in
rökdykare på grund av riskerna, säger Kristina Lindfeldt,
enhetschef på räddningstjänsten Storgöteborg.
De senaste åren har Göteborg haft flera allvarliga bränder i stora parkeringsgarage.
Det är ofta miljöer med långa
inträngningsvägar som gör det
svårt att orientera sig, komplicerade och riskfyllda miljöer
för räddningstjänsten. Samtidigt riskerar stora värden att gå
upp i rök.
– Räddningsledarna får i
princip stå med arbetsmiljöföreskrifterna i näven och å
andra sidan fundera över vad
som händer om rökdykare inte
skickas in, säger Ulf Bergholm,
styrkeledare och olycksutredare i Storgöteborg.
Samtidigt vill staden ha fler
garage. Attraktiv och dyr mark
ska inte användas till parkeringsplatser, där ska byggas
hus. Garagen hamnar därför
under jord.
– För att få bygglov i Göteborg krävs att fastighetsägaren
löser parkeringsproblemet,
man räknar med ungefär 1,5 bil
per hushåll, säger Bo Carlsson
enhetschef förebyggande hos
Storgöteborgs.
Det är alltså inte de stora parkeringsgaragen vid köpcentra
som är problemet. Där kan förvisso vem som helst ta sig in,
men där är också många människor i omlopp, lokalerna öppna och mer lätthanterliga vid
brand.
Ett stängt garage under ett
bostadshus är en helt annan
sak. Stora ytor, sämre ventilation, sällan sektionerat och ofta mer brännbart material.
Nu har det gått så långt att
Storgöteborg tänker granska
skyddet och säkerheten, i höst
dras en riktad tillsyn igång.
– Första gången vi gör det inom det här området. Vi har ännu inte bestämt vad vi tycker
är okej. Men syftet är att få till
ett bättre brandskydd där det
är för lågt, säger Kristina Lindfeldt.
Hon konstaterar att de nya
byggreglerna inte inneburit
några förbättringar för brandskyddet i de här miljöerna och
att kommunen inte lägger ribban högre än vad reglerna kräver när det ska byggas.
Storgöteborg rökdyker inte i
parkeringsgarage utan att göra
riskanalys. Och man konstaterar att det heller inte är rökdykning som är lösningen på problemet, annat måste till.
– När varken vi eller byggreglerna räcker till måste vi fundera på vad vi ska göra. Kan vi retroaktivt kräva sprinkler och
sektionering? Vid nyproduktion måste vi möta byggbranschen och skapa förståelse för
varför byggreglerna inte räcker till.
Sprinkler med torra rör
nämns som ett exempel. Det
innebär att räddningstjänsten
vid ankomst kopplar på sitt vatten och öppnar sprinklern. Rören kan rimligen läggas öppet
i taket och ganska enkelt kompletteras även till befintliga
byggnader.
– Risken för vattenskador är
dessutom små. Garagen är ju
försedda med brunnar för att
smältvatten och annat ska kunna rinna ut, säger Ulf Bergholm.
let anlagda bränder ökar, säger
Ulf Bergholm.
I många garage finns gallerburar där boende inte bara har
bilen parkerad. Där finns extra däck, kanske bensindunkar. Egentligen har man ingen
aning om vad som finns där.
– Ett önskemål för att förbättra våra möjligheter är ordentlig sektionering och att vi
kan komma in från flera håll,
inte bara via garageportarna.
efter de senaste bränderna skaffat större
fläktar, har nu sex stycken som
ventilerar 100 000 kubikmeter
i timmen. Personalen övas och
uppmärksammas på att det är
farliga arbetsmiljöer. Vid branden i Majorna var flera rökdykare inne tre gånger.
– Hur fräscha var de tredje
gången? Det här är farliga objekt, arbetsmiljön för rökdykare är hemsk. Vi kan inte strunta
i att släcka, men heller inte riskera att personal omkommer.
Och problemet är växande. Garagen blir fler och större, anta-
Risken när en brand
Storgöteborg har
pågår
länge är också att konstruktionen kollapsar. Vid garagebranden i Bergsjön började betong
rasa ner. Efter branden i Majorna gjorde SP tester på betongkärnor, där kunde man se
att bjälklaget under bostadshuset var skadat men inte att det
hade sviktat.
– Stålbalkarna var sprutade
med asbest. Asbesten hade i det
här fallet förmodligen en positiv inverkan på hållfastheten,
säger Ulf Bergholm.
PER LARSSON
Tjugofyra7 · #14
Nyheter 25
maj 2012
Dagsfärsk
insatsstatistik
Två svåra bränder
Rökdykarna orkade jobba 1-2 minuter
Parkeringsgarage, Majorna,
mars 2011.
Svårsläckt brand där 17 bilar
blev totalt utbrända.
Garaget ligger inklämt mellan leden förbi Tysklandsterminalen och Karl-Johansgatan,
inte möjligt att gå runt garagebyggnaden. Dagis närmaste
granne vid kortsidan där branden startade.
Garage i två våningar, ytan
56x84 meter (4 500 kvadrat)
per plan. Branden startade på
övre planet. Två ingångar från
garaget till bostadshuset.
21.37 larmades Frölunda
brandstation. Styrkan försökte
ta sig in via garageinfarten, vilket skulle visa sig vara motsatt
sida där branden startade.
Rökdykarna tog sig fram till
branden men åstadkom ingen
släckeffekt, bara att dra slang
tog mycket kraft. Dessutom
stor risk att gå vilse, det var 7080 meter till branden.
Tämligen omgående begärdes
förstärkningar och till slut angreps med rökdykargrupper
från tre håll.
– Vi såg att detta inte skulle
fungera över tid. Vi tömde ju
förbundet på resurser, säger Ulf
Bergholm.
Här var
branden
mest intensiv.
Garageinfarten där
första styrkan inledde
insatsen.
Här gick
Lundbystyrkan in
Majorna. Flygfoto över bostadshuset och parkeringsgaraget. Gula
ramen markerar gränserna för garaget.
En timme efter påbörjad insats gick en styrka från Lundby in via trapphus, forcerade
säkerhetsdörr och tog hjälp av
fläktar. Men det var otroligt
varmt, rökdykarna orkade jobba en-två minuter.
– Temperaturen var 1 1001 200 grader där det var som
varmast, stålplåten smälte på
bilar. En del fordon smälte fast
i asfalt och betong och måste bilas loss efteråt.
17 totalförstörda bilar innebär att minst 70 däck brann.
Dessutom var många av parkeringsplatserna försedda med
låsbara gallerburar där ägarna
även förvarade vinterdäck.
01.00, tre timmar efter larm,
var branden under kontroll.
140 skadade bilar, från totalskrot till ytliga skador. Kostnaden enbart för bilskador och
sanering av garage blev 15 miljoner kronor. Återuppbyggnaden av garaget är ännu inte klar.
Orsaken till branden är inte
klarlagd, men inget tyder på att
den var anlagd.
En batteriladdare fanns mellan två bilar i området där det
varit som varmast. Laddaren
var för skadad av branden för
att kunna konstatera om den
hade något fel.
20 meter till branden visade sig vara 140
Parkeringsgarage, Bergsjön,
2009.
„„
Brand där fem bilar blev totalt utbrända, skador även på
garaget.
Stort garage på 18 000 kvadratmeter under jord byggt i
dubbel vinkel mellan bostadshus.
Tio dörrar från trapphus in
till garaget i de två närmaste
huskropparna. Elva trummor
för brandgasventilation fanns
från början. Bara fem fungerade, övriga var överbyggda av
tvättstugor, sandlådor och annat ovanpå garagetaket.
Inget av brunnslocken var
märkta som rökluckor och
fastighetsägaren kände inte till
funktionen, varför det var svårt
för räddningstjänsten att få information om var de fanns.
02.40 larmades Kortedala
brandstation, minuten senare även Angered och Gårda. Så
småningom anslöt även Lundby och Mölndal.
När portarna till garaget
öppnades vällde rök ut, polis på
plats sa att det troligen brann
20 meter in i garaget. Rökdykare gick in, men avbröt efter 50
meter. Det visade sig senare vara 140 meter från portarna till
branden.
Rökdykare gick ner i spiraltrappa från garagets tak. Sikten var obefintlig, mycket varma rökgaser gjorde att värmekameran endast återgav en vit
bild. Rökdykare skickades också ner genom trapphus och efter avlösning kom andra gruppen rakt på branden. De lyckades släcka branden i samtliga
bilar.
Under släckningsarbetet rasade det betong vid en av pelarna bredvid en brandman. Betongen rasade på grund av värmebelastning. En fläkttrumma
på 150-200 kilo hade tidigare
rasat från taket ner i golvet. Det
fanns uppenbara risker under
arbetet.
Räddningstjänsten avsluta-
1
3
2
Preliminär statistik för
räddningstjänstens insatser presenteras numera löpande på msb.se
I dagsläget omfattar
statistiken 94 kommuner.
„„
MSB har under en längre
tid jobbat med att kunna leverera dagsaktuell statistik.
Det har funnits problem att
få in tillräckligt med underlag
från det gamla systemet, men
nu finns siffror att hämta för
ett antal områden.
– All statistik går ännu inte
att få med dagsfärska siffror.
Men under snabbfaktadelen
är tabellerna under preliminär statistik för räddningstjänstens insatser uppdaterade, säger Mikael Malmqvist.
För den som vill få fram fler
preliminära siffror går det
också att söka i den fördjupade statistiken.
MSBs statistik uppdateras varje dygn. Skriver räddningstjänsterna sina rapporter tämligen omgående är statistiken alltså färsk.
– Den löpande statistiken
är preliminär eftersom en del
kommer in med rapporter senare och siffrorna i en del insatser kan ändras. Därför kan
exempelvis den statistik vi i
dag har för april komma att
ändras.
Enkelt uttryckt går det till
så här: när en räddningstjänst
skrivit en rapport och sparat den skickas rapporten till
MSBs statistikprogram. Om
inga allvarliga fel upptäcks
blir den omgående en del av
statistiken.
Men hela landet finns inte med ännu. Tre olika datasystem används i landet för
insatsrapportering. Senaste
versionen av Alarmos är kompatibelt med MSBs löpande
statistik.
– Vi vet också att Daedalos,
som är ett av de andra systemen, jobbar för att deras program ska bli kompatibelt, säger Malmqvist.
Totalt är det 50 räddningstjänster, som täcker 94 kommuner, vars statistik uppdateras varje dag. De står för
ungefär en tredjedel av totala
antalet räddningsinsatser.
– I den fördjupade statistiken kan den intresserade
gå in och titta på dagsaktuella siffror för en enskild kommun, för en speciell månad eller liknande.
PER LARSSON
Insatsrapporten ska ses över
„„
MSB kommer att se över
de insatsrapporter som räddningstjänsterna fyller i efter
räddningsinsatser.
– Tiden är inne för en ordentlig fundering kring vilken information som ska
samlas in via insatsrapporten, dels för lokala behov och
dels för den nationella statistiken, säger Colin McIntyre,
MSB.
Under hösten kommer
MSB genomföra regionala
träffar för att diskutera innehållet i insatsrapporten.
– Vi vill diskutera utifrån
rapportens användning för
dokumentation, som grund
för olycksundersökning och
som statistikunderlag.
Träffarna är i första hand
avsedda för personal i kommunal räddningstjänst och
länsstyrelser. MSB kommer
under hösten även söka upp
andra aktörer för deras syn
på vad som bör samlas i en
reviderad insatsrapport.
Insatsrapporten utformades utifrån dåvarande behov
i mitten av nittiotalet. Det
mesta är oförändrat sedan
1996, även om justeringar
gjordes 2005 efter att Lagen
om skydd mot olyckor införts.
MSB vill ha sällskap på Pride
Siriusgatan. Garaget inom det
gulmarkerade området.
1 Brand i fem bilar.
2 Garageinfart där första styrka gick in.
3 Rökdykare gick in via trappa
från gården.
des 10.30, då hade även betongbjälklaget besiktigats.
Branden var sannolikt anlagd.
„„
MSB bjuder in landets
räddningstjänster att jobba
tillsammans under Pridefestivalen i Stockholm 1-4
augusti.
Räddningstjänsten Östra
Kronoberg var med i MSBs
tält förra året.
– Det var mycket berikande. Vi kommer själklart till
Pride i år igen. Räddnings-
tjänsten har inte råd att utestänga någon på grund av
kön, etnicitet eller sexuell
läggning, genom Pride visar
vi var vi står, säger Jan Lundberg och Magnus Andersson,
Östra Kronoberg.
Anmälan för att delta tillsammans med MSB kan göras fram till 31 maj på:
www.msb.se/pride
26 Erfarenheter
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
Bussen brinner – hinn
E
n buss upplevs som ett säkert och miljövänligt sätt för att transportera människor och gods.
Men en buss är också en rullande samlingslokal, ofta med plats för ett 50-tal människor
eller fler.
MSBs statistik visar att räddningstjänsten i
Sverige larmas till i genomsnitt cirka 150 bussbränder per år. Det innebär nästan tre sådana
bränder eller brandtillbud varje vecka. Moderna långfärdsbussar är särskilt svårt utsatta.
Problemet har uppmärksammats av såväl
bussbranschen som myndigheter och organisationer.
Ett flertal förbättringar har genomförts för
att förhindra bränder eller minska verkningarna av dem.
Bland annat ska alla bussar numera genomgå särskild brandskyddsbesiktning vid Svensk
Bilprovning två gånger per år.
Men ännu finns mycket att göra för att förbättra säkerheten för förare och passagerare.
Av en forskningsrapport som genomförts
vid Statens Provningsanstalt (SP 2008:41)
framgår att det bildas en dödlig koncentration av giftgaser i passagerarutrymmet redan
inom fem minuter sedan en brand har startat
i motorrummet.
Inom loppet av bara ett halvår inträffade vå-
ren 2009 fyra allvarliga bussbränder i Älvsborgs län.
Ingen människa blev allvarligt skadad. Men
inom Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund lät man göra en grundlig undersökning
av omständigheterna kring händelserna.
Bland annat intervjuades chaufförerna på
olycksbussarna och fick berätta hur de upplevde sin situation.
Läs deras berättelser på detta uppslag.
Redogörelsen är sammanställd efter en rapport av Lars-Erik Sandin, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund.
Släckningsarbete efter bussbranden i Viskafors där brand utbröt i motorrummet på en charterbuss. Högbyggd buss i chartertrafik brann
Plats
Viskafors
Brandstart
Motorrummet bak i bussen
Brandorsak
Okänd
„„
Efter chaufförens berättelse:
Föraren hade lämnat av 46 passagerare vid ett museum och åkt till en verkstad i Borås för att kontrollera ett påkört
avgassystem.
Efter reparation/översyn återvände
han för att plocka upp passagerarna.
Vid Viskafors upptäckte han att det
brann utanför motorrummet. Samtidigt hörde han ordet brand i ett inspelat
varningsmeddelande.
Chauffören fortsatte 50-100 meter
till en lämplig plats där bussen stannades. Tiden mellan upptäckt och stopp
uppskattas till cirka 15-20 sekunder.
En taxichaufför som uppmärksammat händelsen stannade till och ringde 112 medan busschauffören själv gick
tillbaka in i bussen för att stänga av motorn.
Han var inne i bussen cirka 20 sekunder och stängde dörrarna när han gick
ut igen.
Från upptäckten av branden tills dörrarna var stängda tog cirka 100 sekunder. Det var nu bra fart på branden men
inte särskilt mycket rök inne i bussen.
Då flög luckorna till motorrummet
upp med en smäll och fönsterrutorna
gick sönder.
Bussföraren har bara teoretisk brandutbildning och såg ingen möjlighet att
själv släcka branden. Inom ytterligare
två minuter var bussen övertänd.
Hade bussen varit full med personer
med nedsatt rörlighet som vid en tidigare resa hade troligen många av dem blivit kvar i bussen.
Tvåvåningsbuss i lågor på motorväg
PLATS
Riksväg 40 nära Landvetter
Brandstart
Motorrum
Brandorsak
Okänd
„„
Efter chaufförens berättelse:
Den stora bussen var på hemväg på
riksväg 40 från Göteborg mot Borås.
Ombord fanns 28 passagerare från ett
dagcenter.
På motorvägen, strax innan avfarten
mot Landvetter flygplats, upptäckte föraren i backspeglarna att det kom rök
från bussen.
Ett par sekunder senare såg han att
det brann på bussens högersida vid motorrummet. Han bromsade in och ropade via högtalaren till passagerarna att
alla skulle utrymma bussen så snabbt
de kunde när den stannat.
Ett par sekunder innan bussen stod
helt stilla öppnades både främre och
bakre dörren. Chauffören hjälpte passagerarna ut och anvisade dem plats att
gå till. Uppskattningsvis gick hälften av
passagerarna ut via framdörren.
När sista damen gått ut frågade han
om det fanns någon kvar inne i bussen?
Då hon inte visste gick han själv bakåt i
bussen för att kontrollera.
Röken hade då nått fram cirka två
meter från bakrutan räknat. Han fick
lite rök i sig under kontrollen. Men när
chauffören konstarerat att alla var ute
gick även han ut.
Räddningstjänsten fick larmet klockan 13.37. Den första styrkan var på plats
13.52. Hela passagerarutrymmet var då
övertänt.
En tanke slog chauffören; vad hade
hänt om det funnits fem-sex rullstolsbundna med bland passagerarna, vilket
inträffar ibland?
Tjugofyra7 · #14
Erfarenheter 27
maj 2012
nner du ut?
Brand vid ändhållplats
Plats
Horred
Brandstart
Motorrummet bak i bussen
Brandorsak
Okänd
„„
Efter chaufförens berättelse:
Bussen gick i linjetrafik och
hade tidigare under turen haft
cirka 55 passagerare. Men när
den stannade vid ändhållplatsen steg de sista två passagerarna av.
Chauffören såg då hur det
kom fram rök under bussen.
Röken verkade komma från
bussens baksida.
När han tittade i bakspeglarna såg han att det slog ut lågor på högersidan vid luckan
till motorrummet.
Bussar av denna typ är sällan utrustade med något system som varnar för värme eller brand.
Chauffören gick bakåt i bussen för att förvissa sig om att
ingen passagerare fanns kvar.
4
Erfarenheter
bussbränder
1
Tre av de fyra brunna bussarna var utrustade med automatiska släcksystem. Ändå
blev brandförloppen så snabba
att människor kunnat omkomma vid mer ogynsamma omständigheter.
2
Foto: BO SANDSTRÖM
Brand i charterbuss med idrottsmän
Plats
Borås Torpet
Brandstart
Last i bagageutrymmet,
Brandorsak
Troligen batterifel i dator i
bagaget
„„
Efter chaufförens berättelse:
Chauffören hade hämtat 17
volleybollspelare från Australien på Landvetters flygplats
och körde riksväg 40 i riktning
mot Borås.
Efter cirka 25 minuters färd
hördes tre små puffar. Det lät
som punktering på cykeldäck.
Ljudet kom antagligen från
bollar som exploderade eller
från luftslangar som gick sönder.
Strax därefter såg en av pas-
sagerarna att det kom upp rök
från golvet. Han gjorde chauffören uppmärksam på detta
och bussen bromsades in.
När bussen stannat och
chauffören skulle öppna dörrarna fungerade inte den vanliga öppningsanordningen.
Han tvingades använda en
nödkran få upp dörrarna. Det
tog några sekunder.
Öppnandet av bakre dörren
skedde cirka 15 sekunder senare än den främre. Passagerarna
var införstådda med att utrymma bussen snabbt, efter cirka
30 sekunder var alla 17 ute.
Fem till sex av dem valde att
gå ut genom den bakre dörren
men två av dem som satt längst
bak valde att slå sönder fönsterrutan och hoppa ut den vägen.
Varför de gjorde så har chauffö-
ren ingen aning om.
Övriga tio passagerare gick ut
genom den främre dörren.
Cirka två minuter efter att
dörrarna öppnats gick chauffören åter in i bussen för att kontrollera att samtliga hade utrymt.
Han kunde då inte gå bakåt i
bussen på grund av all rök, såg
inte ens till bakrutan. Föraren
gick ut och försökte öppna bagageluckorna men det gick inte
då tryckluften var borta. Han
fick invänta räddningstjänsten.
Chaufförens bedömning är
att hade bussen haft 50 vanliga passagerare hade troligen
hälften blivit kvar i röken inne
i bussen.
Beskrivningen ger en kuslig
påminnelse om hur nära en allvarlig bussbrand vi kan vara.
Uppgifterna i SPs forskningsrapport om spridning
av dödliga brandgaser från motorrum till passagerarutrym-
När han gick ut tog han med
sig bussens sexkilos pulversläckare för att försöka släcka
branden utifrån. Under tiden
ringde en av de väntande passagerarna till SOS och larmade om händelsen.
Bussföraren hade genomgått brandskyddsutbildning
och lyckades slå ner lågorna.
Men när släckaren var tömd
tog det eld igen och han kunde
bara invänta räddningstjänstens ankomst.
Flera lastbilar och andra
fordon passerade platsen men
ingen av förarna stannade och
erbjöd sig att hjälpa till.
Det tog ganska lång tid innan bussens passagerarutrymme var helt fyllt med rök. Men
när räddningstjänsten anlände efter cirka tio minuter var
bussen nästan helt övertänd.
Den blev totalförstörd.
Chaufförens reflektion
är att läget blivit kritiskt om
branden börjat lite tidigare då
det fortfarande fanns många
passagerare i bussen.
mena på fem minuter är alltför
optimistiska. I praktiken måste utrymningen gå snabbare
än så.
3
Alla bussar bör vara utrustade med varnings- och
släcksystem i såväl motorrum
som i lastutrymmen.
4
Alla bussförare bör regelbundet utbildas i brandskydd samt tränas i att utföra utrymningsövningar med
ett stort antal passagerare. I
brandskyddsutbildningen ska
ingå att öppna dörrar och luckor även vid bortfall av hjälpsystem som elektricitet och tryckluft.
Fyra teman för olycksutredningar
Under 2012 prioriterar
olycksutredarprogrammet
fyra teman.
„„
Drunkningsolyckor - alla
drunkningar och drunkningstillbud ska utredas.
„„
Bränder relaterade till rökning – från årsskiftet får endast så kallade självslocknande cigaretter säljas i Sverige.
„„
Byggnadstekniskt brand-
skydd – fungerade det byggnadstekniska brandskyddet
på avsett sätt?
„„
Kommunikation av ledningsbeslut – analys av räddningsinsatsens ledning.
Dessa teman är frivilliga,
vilket innebär att undersökningarna kan handla om helt
andra saker.
Läs mer på
tjugofyra7.se
Ulf Erlandsson, brandingenjör, medverkar under Erfarenheter med
sammanfattningar av rapporter ur
MSBs brand- och olycksutredarprogram.
Erlandsson tar gärna emot synpunkter och tips.
kontakt
Vill du har fler erfarenheter?
De finns – på webben.
Ulf Erlandsson levererar
kontinuerligt nya
erfarenheter på vår hemsida.
Läs mer på:
www.tjugofyra7.se
Ulf Erlandsson
tel 070-542 92 51
epost: [email protected]
28 Min Åsikt
maj 2012
Tjugofyra7 · #14
Rökdykning avgörs inte av
byggnadens bärverksklass
• om det finns människoliv att
rädda
• brandens omfattning och
spridningshastighet
• risk för brandgasexplosion,
• byggnadstyp samt angreppsvägarnas längd
• räddningsstyrkans storlek
och sammansättning
• tillgänglig räddningsutrustning
• personalens utbildning, erfarenhet och kompetens
rökdykning
„„
Rökdykning är en mytomspunnen verksamhet inom
räddningstjänsten. Arbetsmiljöverket betraktar den som
den farligaste arbetsuppgift vi
tillåter i Sverige.
I Sverige finns en tro att
byggnadernas utformning
innebär att en insats både möjliggörs och förväntas.
Frågan är om det leder till att
riskfyllda och olagliga rökdykarinsatser idag förbereds och
ibland genomförs i envåningsbyggnader.
Rökdykning innebär stora risker och utsätter personalen för
extremt stor belastning. Därför ger Arbetsmiljöverket ut
särskilda föreskrifter för sådant arbete med krav på bl.a.
att en riskbedömning görs innan insats.
Arbetsmiljöverket anser
att rökdykning primärt är en
livräddande insats. Invändig
släckning genom rökdykning
bör därför undvikas så långt
detta är möjligt.
Av Plan och byggnadsförordningen framgår att en byggnad ska vara projekterad och
utförd på ett sätt som tar hänsyn till räddningsmanskapets
säkerhet vid brand.
I Boverkets Byggregler 94
skärptes kraven på vissa samlingslokaler i envåningsbyggnader. Om en publik lokal för
fler än 150 personer finns i en
envåningsbyggnad bör byggnaden uppfylla kraven för en
Br2-byggnad. Även kraven på
ytskikt skärptes.
Boverket förklarade att skärp-
ningen införts för att byggnaden skulle kunna utrymmas på
ett säkert sätt. Ändringen fick
också till följd att kravet på bärande konstruktioner för denna typ av byggnad blev R 30.
Dock gällde såsom tidigare att
undantag, under vissa förutsättningar, kunde medges för
takkonstruktionen.
Under senare tid har dock
åsikter framförts att bärverkskravet även ska möjliggöra en
eftersökning med hjälp av rökdykare i publika envåningsbyggnader.
Det är här som åsikterna går
Mina slutsatser
Under senare tid har åsikter framförts att bärverkskravet även ska möjliggöra en eftersökning med
hjälp av rökdykare i publika envåningsbyggnader. Jag hävdar att kritiska förhållanden som omöjliggör en rökdykarinsats, inträffar tidigare än för de i branschen normalt använda bärande konstruktionerna, skriver Kjell Fallqvist i sin insändare.
foto: peter lundgren
i isär. Jag hävdar att kritiska
förhållanden som omöjliggör
en rökdykarinsats, inträffar
tidigare än för de i branschen
normalt använda bärande konstruktionerna.
Trots att det sedan många år
tillbaka är ett stort antal byggnader byggda med takkonstruktioner enligt ovan finns
inga dödsfall rapporterade vid
brand som skulle bero på takkonstruktionernas utförande.
Skälet till detta torde vara att
en brand i en hallbyggnad med
beskriven typ av takkonstruktion inte leder till någon omfattande kollaps utanför själva
brandområdet.
En mer omfattande kollaps
av aktuell typ av takkonstruktion kan inträffa först efter
övertändning. Ur personsäkerhetssynpunkt är det då ganska
ointressant om en sådan kollaps sker 15 eller 30 minuter
efter övertändning. Långt innan övertändning måste människor ha utrymt byggnaden
oberoende av en bärande takkonstruktions brandtekniska
klass. Efter övertändning är all
invändig brandbekämpning
omöjlig.
Farlig myt
”I Sverige finns en tro att
byggnadernas utformning
innebär att en insats både
möjliggörs och förväntas.
Frågan är om det leder
till riskfyllda och olagliga
rökdykarinsatser.”
Kjell Fallqvist, vd Brandkonsulten AB
Om det trots ovanstående
anses att takkonstruktionen
är farlig från personsäkerhetssynpunkt måste man givetvis
ta ställning till vad man ska göra med alla de miljontals kvadratmeter sådana byggnader
som uppförts under minst 40
år. Att åtgärda dessa skulle kosta åtskilliga miljarder kronor.
Ett R 30 krav innebär, trots
allt, att kollaps ändå normalt
måste förutsättas ske vid en
brand.
Min tes är alltså att frågan hu-
ruvida rökdykning är möjlig
eller inte, inte primärt fattas
med utgångspunkt från en envåningsbyggnads bärverksklass. För det första saknar
styrkan på plats förutsättningar för att bedöma vilken klass
byggnaden har. Det är fortfarande tillåtet att bygga vissa
envåningsbyggnader innehållande stora personantal utan
krav på bärverksklass. Det är
till och med tillåtet att bygga
entresolvåningar utan bärverkskrav på maximalt 500m2
i envånings lager och industribyggnader i nya BBR 19.
Till yttermera visso finns det i
en byggnad med krav på klass
på bärverken, ett antal installationer som saknar krav. Exempelvis ställage, belysningsramper, ventilationskanaler mm.
För det andra finns det flera
mycket viktigare parametrar
som avgör om en insats kan genomföras säkert eller inte.
Enligt AFS 2007:7 ska räddningsledaren innan en insats
påbörjas genomföra en riskbedömning. Räddningsledaren ska se till att de risker som
rök- och kemdykare utsätts för
är rimliga i förhållande till vad
som kan uppnås med insatsen.
Riskbedömningen bör göras
utifrån en fastställd checklista.
Vid riskbedömningen behöver olika faktorer vägas in som:
„„
Frågan huruvida rökdykning är möjlig eller inte, fattas inte primärt med utgångspunkt från en envåningsbyggnads bärverksklass, utan med
utgångspunkt från den riskbedömning som räddningsledaren ska utföra.
„„
Jag hävdar att kritiska förhållanden som omöjliggör en
rökdykarinsats, inträffar tidigare än för de i branschen normalt använda bärande konstruktionerna i stål. Som förutsättning för detta gäller att
taket i sig inte medverkar till
spridning av brand inom byggnaden samt att en eventuell lokal kollaps innan övertändning
inte medför ett fortskridande
ras långt utanför själva brandområdet.
„„
Riskbedömningen bör med
fördel göras utifrån en fastställd checklista som alla berörda är förtrogna med.
„„
Vill man öka skyddet för
räddningspersonalen, så bör
detta ske genom installation av
brandgasventilation.
Kjell Fallqvist
vd Brandkonsulten AB
Ordförande för
Sveriges Brandkonsulförening
Ingår i Boverkets referensgrupp.
Tjugofyra7 · #14
Min Åsikt 29
maj 2012
Konferenser hämmar utvecklingen
räddningstjänst
„„
Det börjar våras för konferenser. Spännande och utvecklade på många sätt och vis. Men
frågan är om det inte är just
dessa tillställningar som hämmar utvecklingen inom svensk
räddningstjänst.
”Räddningstjänsten skall…”
och ”räddningstjänsten måste…” återkommer ständigt från
personer som predikar förändringar och nytänkande inom
”räddningstjänsten”. Men någonstans har de glömt att räddningstjänst är en uppgift som
kommunen är skyldig att verkställa när fyra kriterier är uppfyllda enligt LSO. Kommunen
är bara skyldig att ha en organisation som kan utöva räddningstjänst, inga krav att just
räddningstjänsten som verksamhet ska finnas. Det skulle
lika gärna kunna vara ett uppdrag som kommunen valt att
låta exempelvis personal från
parkavdelningen eller gatukontoret sköta om rätt förutsättningar skapats.
Att ständigt älta att ”räddningstjänsten skall” enbart cementerar en konservativ kultur och stärker den felaktiga
uppfattningen att räddningstjänsten måste finnas. Detta
hämmar mer kostnadseffektiva lösningar och driftformer.
Prislappen per räddningsin-
sats som verkligen uppfyller
LSO:s krav blir enorm om man
ser till verksamheten som helhet (gäller insats med heltidspersonal).
Medan övriga samhället
ständigt ändras och får nya
krav på effektiviseringar har
”räddningstjänsten” klarat sig.
Troligen på grund av samhällets okunskap och avsaknad av
insyn.
Frågan ställs sällan om nå-
gon som är väldigt bra på det
de gör i dag även skulle kunna
tillhandahålla en organisation
för räddningstjänstuppdrag
– utan att grunduppdraget eller att kvalitén på räddningsinsatserna blir lidande. Ungefär
som deltidsräddningspersonalen har det i dag: väldigt duktiga på sin uppgift hos huvudarbetsgivaren, samtidigt som de
gör ett gott jobb när larmet går.
Det måste finnas mängder
med arbetsuppgifter som skulle kunna kombineras med att
ingå i en räddningsorganisation. Detta till skillnad från dagens synsätt där vi skapar extra
uppgifter som det finns proffs
som skulle göra bra mycket bättre om skattepengarna
hamnade där i stället.
Man kan ju fråga sig varför
det inte sker någon utveckling
eller granskning. Under min
tid med kommunal lön har
jag tyvärr fått en känsla av att
Vågar inte
”Frågan är hur många chefer inom ”räddningstjänsterna” som vågar sätta
sin trygga position på
spel och ärligt ifrågasätta
verksamheten.”
MSB verkar ha lagt ut utveckling av LSO-efterlevnaden på
entreprenad till Brandskyddsföreningen och dess konferenser. Det främjar knappast nytänkande när Brandskyddsföreningen har som slogan ”i
samverkan med räddningstjänsten”. Särskilt som finansieringen delvis kommer från
utbildningsverksamheter som
genomförs av ”räddningstjänsten” med Brandskyddsföreningen som mellanhand.
Med en verksamhetsidé som
”vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion” har
jag haft stor tilltro till och litat på att Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) opartiskt
skulle bevaka denna typ av frågor. Tilltron försvann efter att
jag för något år sedan lyssnade
på ett seminarium som handlade om någon annan än ”räddningstjänsten” skulle kunna
genomföra räddningstjänstuppdragen i kommunerna. Vid
seminariet deltog en företrädare från SKL som lade locket på genom att bara hänvisa
till lagtexten att ”den personal
som ingår i en kommuns organisation för räddningstjänst
skall vara anställd i egen eller
annan kommun eller i ett kommunalförbund” i stället för att
se möjligheter och eventuellt
verka för en lagändring.
När jag sedan upptäckte att
SKL sitter med i styrelsen för
Brandskyddsföreningen försvann alla illusioner om viljan att väcka frågan om andra
driftsformer.
Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser. Ett litet
axplock på idéer: varför skulle
inte bilbärgarna kunna göra en
del av det som vi gör vid trafikolyckor i dag? I kommunerna
rullar bland annat spolbilar,
skulle dessa kunna nyttjas som
tankbilar etc? Ambulansverksamhet går tydligen att privatisera, varför tog det stopp vid
räddningstjänstuppdragen?
Kan de olika intresseorganisationernas beroendeförhållanden förklara att utvecklingen
av driftsformer stagnerat?
Är de som förväntas vara neutrala mot politiken verkligen
opartiska när det ser ut som
det gör i dag? Frågan är hur
många chefer inom ”räddningstjänsterna” som vågar
sätta sin trygga position på spel
och ärligt ifrågasätta verksamheten. När den enda konkurrensen består i hybrisaktiga
räddningstjänstförbund eftersom de i princip har monopol
på att utöva räddningstjänstuppdragen för en kommuns
räkning. Hur sund är denna
konkurrens?
Låt oss slippa höra ”rädd-
ningstjänsten skall/måste/
kan…” från talare på konferenser framöver och låt inte egna
politiska och ekonomiska intressen stå i vägen för en bredare utveckling av kostnadseffektiv räddningstjänstutövning i Sverige.
Tänk vad spännande det vore om MSB ville ta en aktivare
roll som inspiratör för att stötta kommunerna i hur LSO ska
efterlevas och tolkas enligt de
nationella riktlinjerna. Kanske
till och med driva frågan hur vi
skapar kostnadseffektiva lösningar och lyfta fram tankar
och saklig information till politiken om eventuella för- eller nackdelar med statliga eller
privata driftformer.
Det är dags att släppa taget
om det gamla; våga tänka om
och inse att dagens driftformer
av ”räddningstjänsten” inte är
enda sättet att säkerställa en
kostnadseffektiv räddningsorganisation.
Pragmatikern
Insatsförmågan hotas i glesbygd
räddningstjänst
„„
Räddningstjänsten är en
kommunal verksamhet där
självstyre råder. Länsstyrelserna och MSB agerar stöd och
utövar tillsyn. Lagen om skydd
mot olyckor styr verksamheten och målsättningen är en
likvärdig förmåga att genomföra räddningsinsatser kopplat till de lokala förutsättningarna.
Lagen säger att kravet på den
enskilde har ökat men att den
kommunala räddningstjänstens ansvar inte minskat. Försämring av förmågan hos räddningstjänsten får inte ske enbart på ekonomiska grunder.
Den måste bygga på en förändrad riskbild, t ex minskad fordonstrafik eller sprinklade äldreboenden och skolor.
Tyvärr haltar den goda intensionen. Lagen kringås och
förloraren är förmågan hos
den operativa delen av svensk
räddningstjänst.
Kraven på den kommunala räddningstjänsten har ökat
kraftigt och det är bra. En modern räddningstjänst ska idag
ha en väl fungerande förebyggande verksamhet och dessutom en olycksutredande del
kopplad till utbildning. Allt för
att kunna förbättra verksamheten och slippa upprepa gamla misstag.
De nya arbetsuppgifterna
och ökade krav på arbetsmiljö mm ska dock allt som oftast
hanteras med en oförändrad
eller minskad budget. Det gör
att den operativa delen ständigt får sämre förutsättningar.
Jag kan köpa detta om investeringarna i förebyggande åtgär-
der redan lett
till minskade
risker och färre räddningsinsatser.
Verkligheten för räddningstjänsten i
Håkan Olofsson mitt område är
ständigt minskade utryckningsstyrkor och
investeringar i billigare fordon
framtagna för helt andra uppgifter än vad som väntar i glesbygd.
De självstyrande kommuner-
na genomför här försämringar utan att riskbilder förändrats och nyligen presenterade
Härjedalen ett massivt försämringsförslag för sin operativa förmåga. I samma handlingsprogram beskriver man
att riskerna kommer att öka
på många orter betydligt fram
till 2020.
Jag kontaktade under hösten 2011 MSB och dåvarande
försvarsminister Sten Tolgfors
för att varna för det som nu
sker. Tyvärr blev reaktionen liten och försämringarna tycks
få fortsätta stick i stäv med gällande lagstiftning.
Jag vill se en rad åtgärder un-
der 2012 med målsättning att
bevara en god förmåga att genomföra räddningsinsatser.
„„
Jag vill se en tuffare bedömning av försämringsförslag
från kommunerna
„„
Ansvariga för Basbilsprogrammet måste tydligare redogöra tänkta användningsområden för respektive fordon
„„
Problemen att rekrytera deltidsbrandmän måste tas på
största allvar. Här behövs cen-
trala beslut som lägre arbetsgivaravgifter till företag som har
brandmän anställda och funderingar kring kombitjänster i
kommunerna.
Håkan Olofsson
Brandmännens riksförbunds
avdelningsordförande i Jämtlands
räddningsförbund
Välkommen
att tycka till!
„„
Alla är lika välkomna att
delta i debatten. Men skriv
kort.
E-post:
redaktionen@­tjugofyra7.se
Postadress:
Min Åsikt, Tjugofyra7,
L 255, 651 81 Karlstad.
Manusstopp för
nästa nr: 3 september.
30 Platsannonser
„„
Länderna runt Östersjön har
kommit överens om att stödja
varandra vid stora oljeutsläpp.
– Det gäller även strandnära
och inte bara till sjöss som tidigare varit fallet. Det här ställer
höga krav på vår samarbetsförmåga eftersom ett stort antal
aktörer blir inkopplade, säger
Karl-Erik Kulander, MSB.
I EU-projektet Ensaco har
man tagit fram en digital miljöatlas där den interaktiva bilden lokaliserar både skyddsvärda kuster och var insatsresurser för att skydda dessa är
placerade.
Projektet har stärkt nätverket mellan länderna, genomfört Boilex-övningen och tagit
fram gemensamma manualer
för övningar i Östersjön samt
för hur oljeskadad fågel och
vilt för hanteras.
Från Sverige har åtta räddningstjänstförbund, Kustbevakningen och MSB deltagit i
Ensaco.
Dags för
Sandömässan
„„
Seminarier om tågkrasch
och tunnelbrand, förevisning
av sjöräddning vid båtolycka
och ledarskapsföreläsning av
fotbollstränaren Sören Åke.
Det är några av porgrampunkterna under Sandömässan 29-30 maj som främst vänder sig till kommunal och statlig räddningstjänst samt andra
organisationer och verksamheter inom skydd mot olyckor.
Sista anmälningsdag är 21
maj. Mer information på www.
msb.se eller hos kundtjänst
Sandö, 010-240 22 11.
Tjugofyra7 · #14
Nytt om namn
„„
Åsa Bergsten blir 1 juni ny förbundsdirektör för räddningstjänsten Karlstadsregionen när
Stefan Bergström går i pension. Hon var tidigare chef för administration och säkerhet. Nils
Weslien kliver upp och blir biträdande förbundsdirektör samt
räddningschef.
„„
Ny säkerhetschef vid Karlstadsregionen
blir Pia Holmstrand (bilden).
Hon är i dag tf
biträdande avdelningschef för
utbildning, övning och beredskap på MSB
„„
Marcus Cato är tjänstledig
från SKL året ut och arbetar på
Försvarsdepartementet med Rakel och kontakt mot Haverikom-
missionen som huvuduppgifter.
På SKL kommer engagemanget
från räddningstjänsten i Jönköping, främst Fredric Jonsson, att
öka för att täcka upp.
„„
Nils Andréasson har lämnat
posten som förbundsdirektör
i Räddningstjänsten Storgöteborg. Tillförordnad på posten är
Håkan Alexandersson.
„„
Gustaf Sandell har slutat
som lärare vid MSB Revinge och
är nu brandingenjör/inre befäl
vid Räddningstjänsten Syd.
„„
Jörgen Waldén har på egen
begäran slutat som räddningschef i Värends räddningstjänst.
Han finns kvar i den kommunala
organisationen. Jörgen Karlsson
är tf räddningschef.
„„
Lovisa Hoff har anställts som
brandingenjör/enhetschef på
olycksförebyggande enheten vid
Räddningstjänsten Ängelholm.
Norra Älvsborgs
Räddningstjänstförbund
söker
BRANDMÄN
(tillsvidareanställningar)
till Räddningsavdelningen
Läs mer om tjänsterna på www.brand112.se
Räddningstjänsten
i Enköping-Håbo
Västra Sörmlands
Räddningstjänst
söker
Utbildningsansvarig
För mer info: www.vsr.nu
Oljeskyddssamarbete
i Östersjön
maj 2012
 
   

 
     ­  ­   €   
   ‚
‚ ‚
   ƒ  ­ ­ 
„  ­ ƒ€ † ‡ˆ‰  ­€
 ­ „ Š ‹‚ Œ† Ž    ­
 ­ ƒ ­   „  ­ ƒ€ † ‡ˆ‰‚ „ ‘ ’ “ ” ‡‡‡‚
 söker
Förbundschef/Räddningschef
Vill du vara med och
utveckla en av landets
mest spännande
räddningstjänster?
Just nu söker vi:
Intresserad – läs mer på www.rtjeh.se
Sörmlandskustens räddningstjänst arbetar med räddnings- och säkerhetsarbete i Nyköping,
Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner – en region med ca 85 000 invånare. Inom organisationen, som har 56 heltidsanställda medarbetare och drygt 100 brandmän i beredskap, finns även
samordningsansvaret för Nyköpings kommuns samlade säkerhetsarbete. www.nykoping.se
Chef Räddningstjänsten
BRANDMÄN
Sörmlandskustens Räddningstjänst
I rollen som chef för verksamheten ingår att fortsätta driva utvecklingen
och utmanas av att se förändringsmöjligheter. Du ingår i Nyköpings
kommuns ledningslag och rapporterar till kommundirektören.
Vi söker dig som är en strategisk och drivande ledare som brinner för
utveckling och förbättring. Du har samtidigt ett stort intresse för
människor och gruppdynamik.
Din bakgrund är troligtvis från ledande befattning inom säkerhets- och
trygghetsområdet.
Vid frågor kontakta Eva Andersson eller Maria Walde, 020-170 70 70.
Läs mer och ansök via www.proffice.se senast 1 juni 2012.
Läs mer om tjänsten på
www.rsyd.se/lediga_tjanster
Räddningstjänsten Syd är ett räddningstjänstförbund som
omfattar kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och
Malmö. Vårt uppdrag är att med förebyggande arbete förhindra och begränsa olyckor i samhället, samt att på ett effektivt
sätt förbereda och genomföra räddningsinsatser. Förbundet
har runt 500 anställda.
Annons_brandmän.indd 1
5/7/2012 10:34:45 AM
Tjugofyra7 · #14
maj 2012
Räddningstjänsten
Storgöteborg
Räddningstjänsten
Storgöteborg
sökersöker
Förbundsdirektör/Räddningschef
Mer information om tjänsten:
www.rsgbg.se/lediga-tjanster
Platsannonser
31
Annonsera i Tjugofyra7
Ska du rekrytera personal inom området samhällsskydd
och beredskap?
Då är Tjugofyra7 rätt tidning att annonsera i.
Nästa nummer: Nr 15 kommer ut 19 september.
Annonsbeställning: förhandsbokning senast 30 augusti, färdigt
manus senast 6 september.
Kontakt: ring eller e-posta redaktionen (se sid 2), i första hand
Per Larsson.
Fakta om annonsering
Pris: 20 kronor per spaltmillimeter.
Priset multiplicerar du fram enligt följande: antal spalter x höjd i
millimeter x 20 kronor.
Spaltbredder: 1 spalt 42,2 mm; 2 spalter 88,4 mm;
3 spalter 134,6 mm; 4 spalter 180,8 mm; 5 spalter 227 mm.
Max höjd är 292 mm.
Heltidsbrandmän sökes till Alingsås
Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund söker 4-6 heltidsbrandmän till stationen i Alingsås.
Du som söker ska intresse av att arbeta med olycksförebyggande arbete i olika former samt hjälpa
till i samhällets arbete för att förhindra olyckor. Viktigt är att du tycker om att arbeta tillsammans
med andra människor mot ett gemensamt mål. Arbetet innebär skifttjänstgöring enligt rullande
schema.
Du ska som sökande skall ha godkänd brandmannautbildning från SRV eller MSB, SMO-utbildning är meriterande. Du skall ha god fysik, vara simkunnig, ha C-körkort. Med ansökan skall det
bifogas ett max sex månader gammalt protokoll på ett godkänt rullbandstest enligt standarden för
nyanställning (5,6 km/h). Vi välkomnar ansökningar från kvinnor och män med olika etnisk och
kulturell bakgrund.
Ansökan skickas till Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund, Tomasgårdsvägen 1, 441 39
Alingsås, eller till [email protected]
Sista ansökningsdag är 15:e augusti.
För mer information, se hemsidan www.alivar.se
eller kontakta Stefan Bedö tel: 0322-616165
Facklig företrädare för Kommunal:
Per Mood, tel: 0322-616162
Vi söker dig!
Är du en god ledare och vill bo
i vackra Jämtland? Då har du
chansen nu!
Brandingenjör/Riskingenjör
till Förebyggandeavdelningen,
tillsvidareanställning
Brandinspektör
till Förebyggandeavdelningen,
tillsvidareanställning
Samordnare
www.räddningstjänstenjämtland.se
till Utbildningssektionen,
tillsvidareanställning
Du hittar mer information om tjänsterna
på vår webbplats.
www.räddningstjänstenjämtland.se
Posttidning B
Returadress:
L 259A
651 81 Karlstad
TJUGOFYRA
#nr 14 # maj 2012
Tidning utgiven av Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap
På äldreboende Salla i Sunne har kommunen lagt in ett energiabsorberande golv. Under det år som golvet legat har avdelningen haft 14 fall men inte en enda skada.
Foto: gunno ivansson
Golvet räddar de gamla
„Energiabsorbering
„
minskar skador vid fallolyckor
SUNNE
Fallolyckorna bland äldre
ökar, 2005 kostade de 22
miljarder kronor.
I Sunne beslöt man sig för
att göra något åt problemet
och lade in ett nytt, energiabsorberande golv på äldreboendet Salla.
„„
– Under det här året har vi
haft 14 fall, men inte en enda
skada. Avdelningen intill har
haft 18 fall och en fraktur, säger
Britt-Inger Olsson, enhetschef
på Sunne kommun.
är
äldrevårdens motsvarighet till
trafikens vajerräcken och Japan är en föregångare.
– Ursprungsiden var att jag
kom i kontakt med en geriatriker i Umeå som besökt flera
äldreboenden i Japan där man
lagt in den här typen av golv och
höftledsfrakturerna gick ner
till noll, berättar Jan SchyllanEnergiabsorberande golv
der, MSB.
På Karlstads
universitet har
forskaren Finn
Nilson skrivit
en rapport om
energiabsorberande golv.
I det arbetet Britt-Inger
Olsson
kom han i kontakt med en forskare på Nya
Zeeland som tipsade om ett företag som tillverkar golv.
– Problemet har hela tiden
varit att göra ett golv som är
mjukt när man faller men hårt
när man går. Den kombinationen hade företaget i samarbete
med universitet i Aukland lyckats lösa, säger Finn Nilson.
Hösten 2010 var Finn Nilson i
Sunne för att föreläsa om äldresäkerhet. När han fick veta
att en ombyggnad av äldreboendet var på gång undrade han
om kommunen skulle vara in-
tresserad av det Nya Zeeländska golvet.
– Alla nappade, både vi och
entreprenören, berättar BrittInger Olsson, som lyckades
övertala kommunledningen
att ta den extrakostnad som det
innebar.
Golvet lades in i sex lägenheter, matsal och dagrum på avdelningen Salla. Det nya golvet
medförde en oväntad bonuseffekt.
– Vi upplevde att något förändrats, men kunde först inte
komma på vad det var. Till slut
insåg vi: det har blivit tystare. I
en matsal blir det annars slamrigt, men nu var det betydligt
lugnare.
Många äldre är fallbenägna
och mycket sköra.
– Universitetet genomför en
studie hos oss, men jag är övertygad om att det här är framtiden. Jag hoppas kunna få med
kommunledningen på att enbart lägga in sånt här golv. Det
sparar så mycket mänskligt lidande, säger Britt-Inger Olsson.
Både Jan Schyllander, MSB,
och Finn Nilson tror på golvet.
Intresset är stort i hela Skandinavien. Än så länge är detta det
enda golv som uppfyller kraven
att inte påverka balansen när
du går på det men ändå har stor
absorptionsförmåga.
– Salla kostade 250 000 kronor mer, en höftfraktur upp
mot 400 000 kronor enligt senaste beräkningar. Det här golvet beräknas hålla 20 år och utslaget på den perioden är det en
väldigt liten extrakostnad. Jag
tror det kommer att explodera
i användning. Inom forskarvärlden har vi gått och väntat på
en produkt som skulle göra just
det här, säger Finn Nilson.
– Allt pekar på att det är ett
bra koncept. Fallolyckor är ett
stort problem i dag, men kommer att vara ännu större i morgon. Vi vet att antalet fallolyckor ökar, antalet dödliga fallolyckor ökar, antalet sjukhusinläggningar till följd av fallolyckor ökar och vi vet inte varför, sägert Jan Schyllander.
– Men en sak som slagit mig på
sista tiden, det kanske är det att
vi har en golvbeklädnad i dag i
äldreboenden som vi inte hade
för 20-30 år sedan. Vi hade linoleummattor och vi hade heltäckningsmattor. I dag har vi
laminatgolv och klinker, tänk
om det är så enkelt, säger Jan
Schyllander, och ser även en
annan tillämpning:
– Tänk dig såna här golv inom
barnomsorgen. Barn skadar sig
inte så allvarligt när de faller,
och bonusen är att det blir lugnare.
gunno ivansson