Transcript Tummen upp för Trabi - Nordisk Trabant & IFA

C2
SKÅNSKA DAGBLADET ■ LÖRDAG 28 APRIL 2012
MOTOR
Tummen upp för Trabi
KLASSIKER. Den är inte vacker. Den är inte bekväm att
åka i. Och den går absolut inte fort. Ändå är det något alldeles speciellt med den lilla, udda Trabanten.
– Folk blir glada när de ser oss på vägarna, säger Thomas Hartog. Många gör tummen upp.
TEXT & FOTO MARTIN WESTHOLM
Det är en solig vårdag på
Lernacken med Öresundsbron i bakgrunden.
Den lilla, tvåfärgade Trabanten, som det bara skriker Östtyskland om, drar
allas blickar till sig där den
står på parkeringsplatsen.
En och annan helgflanör
vågar sig fram för att titta
närmare. Snart är diskussionen i gång.
– Så är det alltid. Trabin
väcker alltid nyfikenhet.
Många vill veta mer. Om
den verkligen är så usel
som alla hört, säger Thomas Hartog, stolt ägare.
Sin Trabi i kombiutföran-
de köpte han för 2 år sedan.
– Den var i gott skick. Det
är bara att tuta och köra.
Thomas Hartog från
Malmö samlar på bilar.
Gärna lite udda märken
och modeller. Sådant som
andra inte är så intresserade av eller nästan tycker är
lite skämmiga.
– Stora vräkiga amerikanare eller lyxiga sportbilar
är inget för mig!
I garaget står i stället en
Volvo/DAF 66, en Citroën
2CV, en Audi 80 CC och så
Trabanten.
– Trabanten är utan tve-
kan ett stycke modern historia, säger Thomas.
Nåja, att kalla Trabant
Universal KX, årsmodell
1989, för modern är kanske
en smärre överdrift. I
grund och botten är det
precis samma bil som såg
dagens ljus 1957.
En bil som redan då var
omodern och mer påminner om förkrigshistoria än
något annat.
– Men man måste se det
i rätt perspektiv, förklarar
Thomas. Trabanten är den
östtyska motsvarigheten
till Västtysklands Volkswagen, som också hade sina
rötter i i tiden före andra
världskrigets utbrott. Alltså
en bil för folket.
– Efter hand som modellen åldrades och inte moderniserades eller fick en
efterföljare blev den en
symbol för det stagnerade
östtyska samhället.
Mellan åren 1957 och
1991, då den sista Trabanten
rullade av det löpande bandet i Zwickau i närheten av
den tjeckiska gränsen,
hann man med att tillverka
över 3 miljoner bilar.
Efterfrågan var aldrig något problem. Ville man ha
bil i Östtyskland fick det bli
en Trabi. Inga diskussioner.
Punkt slut. Möjligen kunde
man få välja färg bara man
höll sig till det förhärskande bleka utbudet.
Väntetiden på en ny Trabant var lång. För en plats i
kön fick man betala och
när bilen väl levererades ef-
TRABANTEN ÄR
UTAN TVEKAN ETT
STYCKE MODERN
HISTORIA.
ter mellan 10 och 15 skulle
den vara betald. I svenska
pengar kostade en ny Trabant ungefär 5 000 kronor.
Billigt kan tyckas. Men för
de flesta östtyskar motsvarade det en årslön.
Tysklands nuvarande
förbundskansler Angela
Merkel, som växte upp i
Östtyskland, var en av
många som köade för en
Trabant.
Men innan det var dags
för leverans av hennes bil
föll Berlinmuren och Merkel valde i stället att köpa
en bättre begagnad Golf.
Innan Thomas sätter i
startnyckeln på sin Trabant
böjer han sig ner för att vrida om en liten svart spak
som sitter under instrumentpanelen.
– Det är bensinkranen,
förklarar han. Precis som
på gammaldags mopeder.
Får man ont om bensin vrider man ytterligare ett
kvarts varv så öppnas reservtanken som rymmer
fem liter.
Först hostar Trabin till.
Sedan hörs ett öronbedövande dån (kanske inte riktigt ändå) och en kvast av
blåsvart rök stiger upp mot
skyn bakom bilen. Det doftar starkt av oljeblandad
bensin, precis som från en
gammal SAAB 92.
C3
SKÅNSKA DAGBLADET ■ LÖRDAG 28 APRIL 2012
MOTOR
h Trabivitsar
– Stora vräkiga amerikanare eller lyxiga sportbilar är inget för
mig, säger Thomas Hartog. Lite
udda märken som östtyska Trabant och holländska DAF är
mycket intressantare.
Motorn är på 26 hk och klarar en toppfart runt 100 km/h.
Lägg märke till bensintankens placering i motorrummet.
Det finns en uppsjö vitsar om
Trabant som berättades både
i det forna Östtyskland och i
Västtyskland. Här är några
smakprov.
– Hur många arbetare krävs
för att bygga en Trabant?
– Två. En som viker och en
som klistrar.
– När går Trabin som fortast?
– När den bogseras…
– Hur fördubblar man en
Trabants värde?
– Man tankar den!
Inredningen är murrig i en obestämd brungrå kulör.
– Varför har Trabanten två
avgasrör?
– För att den även kan användas som skottkärra.
Trabanten har rattväxel, den
lilla spaken till höger i bilden. När det gäller instrumenteringen är den synnerligen minimalistisk. Bara det
absolut nödvändigaste finns.
Med vredet längst till höger
tillför man motorn bensin
precis som på gamla mopeder. Med de andra spakarna
reglerar man värme och
friskluft.
– Varför har Trabanten värmeslingor i bakrutan?
– För att man inte ska frysa
om händerna när man puttar
på?
Ett annat skämt som berättades i gamla DDR gick så här:
– Har du ståltråd, hammare
och tång kommer du ända till
Leningrad.
Och så till sist en lite längre
vits:
Även bakifrån gör Trabanten ett ohjälpligt ålderdomligt intryck. Lägg märke till DDR-skylten. Dragkrogen är extrautrustning.
I med ettans växel och så
puttrar Trabin glatt i väg
med buller och bång.
– Bottenplattan i bilen är
av stål, men karossen är tillverkad av bomull som
pressats samman hårt och
sedan lackats med epoxi
för att bli ännu hårdare, berättar Thomas. För övrigt
var det oftast gästarbetare
från Kina, Vietnam och
Kambodja som fick jobba i
lackeringen som var direkt
hälsofarlig.
Konsekvensen av materialvalet är att Trabin gärna
spricker om man råkar
krockar med den i stället
för att ”skrynklas” ihop,
som bilar tillverkade i plåt.
– Nu ska man nog helst
undvika att krocka överhuvud taget, fortsätter
Thomas.
Säkerhetstänkandet var aldrig särskilt
högt prioriterat i DDR.
Dessutom sitter bensintanken i motorrummet,
alldeles framför föraren.
– Risken är uppenbar att
man först blir duschad av
bensin innan det tar fyr.
Att köra en Trabant är
lätt och roligt, menar Thomas.
– Det är ungefär som att
köra en go-kart. Allt är väldigt direkt.
Motorn har två cylindrar
och 26 hk. Toppfarten ligger runt 100 km/h och antalet växlar är fyra med
frihjul på den fjärdeväxeln.
– Fast 100 är knappast
marschfart. Kör man så fort
låter motorn ganska plågad. Isoleringen är inte den
bästa.
Samma sak gäller komforten.
– Det är ingen bil för
långsemester. I alla fall inte
om man är van vid moderna bilar.
Framstolarna är inte direkt ergonomiskt utforma-
de och i baksätet, med plats
för två personer, är det
trångt. Trångt är det också i
bagaget, även i Thomas
kombi.
– Min bil har lite extra finesser, avslöjar Thomas.
Den har både dim- och
backljus. Dessutom finns
det dragkrok.
En detalj man inte snålat
på är antalet askkoppar.
Det finns tre stycken.
– Det måste ha varit lika
blått av rök inne som bak-
h Trabant
Namnet: Betyder reskamrat eller medföljare
Antal sittplatser: 4
efter bilen om alla som åkte rökte samtidigt.
Det är framför allt under
sommarmånaderna som
Thomas använder sin Trabant.
Hittills har det bara blivit
kortare turer mellan sommarhuset på Näset och
jobbet i Malmö.
– Trots den klena motorn går det ganska bra att
hänga med i trafikrytmen,
säger han. På motorvägen
Antal hästkrafter: 26
hk med framhjulsdrift
Motor: 2 cylindrar, 1,6 l
Drivmedel:
Oljeblandad bensin
Förbrukning per mil:
0,65
Växellåda: Manuell
4 vxl, rattväxel
Toppfart: 100 km/h
Tjänstevikt: 710 kg
vågar man sig till och med
på att köra om.
I planeringen finns dock
att göra någon längre resa.
Kanske för att träffa andra
Trabi-freaks, som brukar
samlas regelbundet, framför
allt i gamla Östtyskland för
att minnas och prata Trabi.
– När man är ute och kör
blir man alltid uppmärksammad. Många gör tummen upp. Det verkar som
om folk blir på gott humör
när de ser oss komma.
Längd: 3725 mm
Bredd:1505 mm
Tillverkare: AWZ
(Automobilwerke
Zwickau) i Sachen som
före kriget tillverkade
Audi
Lastutrymme: 20 banankartonger med nedfällt baksäte
Bromsar: Trumbromsar
På Autobahn hade en man
fått problem med sin Trabant
och behövde få hjälp med
bogsering. En Mercedes
AMG stannar, kopplar till
bogserlinan och så börjar de
båda bilarna köra. Efter ett
par kilometer glömmer
Mercedesföraren att han
bogserar bilen bakom. Han
ökar till 110, 150, 170, 200,
220 km/h och föraren i
Trabanten får lätt panik och
börjar blinka med helljuset
och tuta för att Mercedes ska
sakta in. Just då passerar de
förbi en bensinmack och en
av killarna på macken får syn
på det hela och springer in till
sin kompis.
– Du kan aldrig gissa vad jag
såg precis?
– Nää. Vad då?
– Jag så en Trabant som
tryckte en Mercedes i baken i
över 200 hm/h och signalerade att han ville köra om...
Max släpvagnsvikt:
400 kg
Övrigt: Extrautrustad
med dim- och backljus
samt dragkrok
Antal i Sverige: ca 100
st.
Veteranklubb:
Svenska Trabant och
Ifa-klubben – www.trabant.se
Filmer: I långfilmen
“Goodbye Lenin”, för
övrigt mycket bra, får
man en inblick i livet i
Östtyskland och
mycket Trabi-nostalgi.
Vill man se andra
Trabi-filmer rekommenderas www.youtube.com och sökning på
Trabant