Transcript Ett riktigt hästarbete

Ett riktigt hästarbete
Inledning
Arbetet i häststall görs för hand på ungefär samma sätt som för hundra år sedan. Det är en av den
minst mekaniserade sektorn där stora djur hanteras. Det manuella arbetet utförs oftast av unga flickor
eller kvinnor och ofta med gammalmodiga redskap och utrustning som vanligen är avsedda för män
och mäns kroppsmått. Kvinnor och ungdomar har oftast mindre händer och kortare armar och ben
vilket medför att räckvidden och kraften vid hantering minskar. Risken att utveckla skador blir därför
större. Det är känt att personer som arbetar med hästar ofta arbetar i besvärliga arbetsställningar, har
tynga lyft och arbetar ofta i kalla förhållanden vilka samtliga är välkända riskfaktorer för
belastningsbesvär.
Kroppsbelastning i samband med ridning finns beskrivet i flera studier men några ingående studier där
arbetsbelastningen undersökts när man utför manuellt arbete i stallet eller håller ridlektioner har inte
enligt vår kännedom gjorts.
Mål och syfte
Syftet med studien var att:
• bedöma arbetsbelastningen när olika arbetsuppgifter utfördes kring hästar för att hitta de som
var skadliga och krävde åtgärder för att minska den fysiska belastningen.
• genomföra en fördjupad analys av arbetsställningar och arbetsteknik i olika arbetsmoment
som visat sig vara särskilt ansträngande
• genomföra en fördjupad studie av kroppsbelastningen vid arbete med olika redskap.
Metod och upplägg
Sammanlagt 20 undersökningspersoner på fem olika ridskolor videofilmades när de dels utförde
arbete i stallet och dels förberedde och höll i ridlektioner. Arbetet analyserades med
observationsmetoden Ovako Working posture Analysis System (OWAS) för att undersöka
arbetsbelastningen och kategorisera skadligheten i arbetsställningar.
En fallstudie genomfördes på en medelstor ridskola i Skåne. Fyra personer observerades när de
utförde olika arbetsuppgifter under en halv dag. Arbetsuppgifterna som studerades var sopning,
höhantering, mockning, utfodring och strö. En checklista användes med frågor om arbetsmiljö,
arbetsställningar och arbetsteknik.
Belastning på olika leder vid olika arbetsmoment beräknades med det biomekaniska programmet 2D
Static Strength Prediction Program (2DSSPP), University of Michigan.
Resultat och diskussion
De flesta arbetsmoment i ett ridstall är manuella, fysiskt belastande och repetitiva. Av de undersökta
arbetsuppgifterna uppvisade “mockning” den högsta arbetsbelastningen. Mockning men även strö och
sopning innehåller 50% belastande arbetsställningar med ryggen böjd, vriden eller både böjd och
vriden i mer än 60% av tiden vilket är en välkänd riskfaktor för muskel och skelett problem. Mockning
upptog 45% av den totala arbetstiden i stallet vilket gör det momentet till det mest angelägna att
åtgärdas. De biomekaniska beräkningarna visade att en förbättrad arbetsställning (böjda knän i stället
för böjd rygg) kan minska ryggbelastningen vid ensilagehantering med upp till 50% och vid mockning
med 30%.
Fallstudien visade att vissa arbetsmoment innebär förhöjd risk för olyckor och besvär. De anställda
hanterar stora tyngder manuellt med få maskiner till hjälp. Flera moment innehåller repetitivt arbete
t.ex. sopning. Hästen är en risk i sig, de är lättskrämda vilket innebär en ökad olycksrisk. Hästar kan
sparkas, bitas, trampas, kasta av ryttaren när han/hon rider samt springa på en anställd. Kylan är ett
problem vintertid och påverkar muskler och leder. Det föreligger en halkrisk i stallet på grund av att
gödsel kan göra underlaget halt, men även en halkrisk utomhus p.g.a. isbildning vintertid. Redskapen
borde vara bättre anpassade efter olika individers kroppsmått och mer ergonomiskt utformade.
Andningsvägarna är utsatta p.g.a. damm, bland annat fanns det stendamm i underlaget i ridhuset.
Andningsskydd borde användas vid vissa extremt dammiga arbetsuppgifter.
Slutsats och råd till näringen
Mockning är den arbetsuppgift som tar mest tid. Mockning är också den tyngsta arbetsuppgiften där
det är mest angeläget att finna förebyggande åtgärder för. Genom att använda lämpliga redskap och
god arbetsteknik kan arbetsbelastningen reduceras.
Exempel på åtgärder för att minska belastningen och förbättra arbetsmiljön:
Åtgärder på kort sikt:
• Fördela tyngden på två spannar för att minska snedbelastning när man bär
• Använda slang för att fylla på vattenhinkar som hänger i boxarna
• Tänka på att flytta på fötterna när man mockar för att undvika vridningar av ryggen
• Redskap anpassade efter personens längd och handstorlek
• Redskap och utrustning placerad på lämplig arbetshöjd
• Andningsskydd vid dammigt arbete
• Hörselkåpa vid bullrigt arbete
• Palla upp ensilagebal till en lämplig arbetshöjd
• Bra skor och kläder lämpliga för arbetsuppgiften.
Åtgärder på lång sikt:
• Ergonomiundervisning och information om fysisk träning
• Maskinell tippning av skottkärror eller annan lösning t.ex. ett specialhandtag som gör att man
kan tippa skottkärran utan att ändra greppet
• Maskinell upprullning av ensilagebal
• Byta ut till större och kraftigare hjul på vagnar för lättare manövrering
• Isolera ridhus mot drag, värme och kyla
• Förstärka med bra backspeglar på traktorer för att reducera huvudvridningar.
Resultatet från den här studien kommer att utgöra en bas för fortsatt forskning inriktad på
redskapsutformning och arbetsteknik. T.ex. avser vi att genomföra studier för att beräkna den optimala
utformningen och längden på redskap för att minska arbetsbelastningen på utsatta kroppsdelar såsom
skuldra och nedre delen av rygg.