Transcript Naturvärdesinventering inför exploatering av ett

Naturvärdesinventering inför
exploatering av ett område vid
Hamraliftarna, Funäsdalen 16:47
Härjedalen
Naturriddarna HB
Uppdraget ........................................................................................................................................... 3
Metod ................................................................................................................................................. 3
Områdesbeskrivning ........................................................................................................................... 3
Berggrund........................................................................................................................................... 3
Jordarter ............................................................................................................................................. 3
Översiktlig vegetationsbeskrivning .................................................................................................... 4
Värdefulla områden och objekt .......................................................................................................... 7
Rödlista arter, sällsynta arter, arter med skydd (fridlysta etc.) ............................................................ 7
Slutsatser och rekommendationer ....................................................................................................... 7
Säkerheten i analysen ......................................................................................................................... 8
Uppdraget
På uppdrag av Bruksvallarnas Byboende AB genom Sten Olof Hoflin har Naturriddarna HB utfört en
naturvärdesinventering inför etablering och uppförande av fritidshus i anslutning till Hamraliftarna på
fastigheten Funäsdalen 16:47. Uppdraget har utförts av Lena och Paul van den Brink på Naturriddarna
HB.
Metod
Området inventerades den 26-27 juli 2010. Området är ca 500 x 400 m med den längre sidan i öst
västlig riktning och har gåtts igenom för att identifiera känsliga småmiljöer. Kärlväxtfloran har
inventerats och några mossor har inventerats i källdragen. Områdets storlek gjorde att det var
motiverat att dela in området i olika delområden. Delar av området är präglat av olika störningar som
kan kopplas till markanvändningen. Området gicks igenom av två inventerare. Koncentrationen av
inventeringen har lagts på kärlväxtfloran. Tidsåtgången för inventeringsarbetet var ca 20 timmar.
Områdesbeskrivning
Området är ca 20 hektar stort och ligger i en nordsluttning. I norr avgränsas området av Tännån som
ligger på en höjd av 770 meter över havet. Områdets högst belägna delar ligger i det kilformade
sydvästra hörnet på 830 meter över havet. Delar av området är påverkade av aktiviteter och störning. I
det nordöstra hörnet intill bron över Tännån finns en parkeringsplats. Söder om den börjar en liftgata
som sedan följer den östra delen av området ca 140 meter söderut. I anslutning till liften står ett antal
byggnader. I områdets norra del nära strandbrinken finns en ca 1 hektar stor tjärn. Väster om dammen
finns ett schaktat område som verkar användas som uppställningsplats för kasserat byggmaterial. Även
där finns ett par byggnader. En grusväg följer Tännån norr om strandbrinken och leder från
parkeringsplatsen till uppställningsplatsen. En skoterled följer den södra sidan av Tännån uppe på
strandbrinken.
Större delen av området får betraktas som orört. Söder om tjärnen och uppställningsplatsen breder
myrområden ut sig. Områdets södra halva består av en mosaik av fjällbjörkskog och mindre backkärr.
Här och var finns små bäckar som följer sluttningen mot norr. I det flackare området allra längst i
söder finns återigen inslag av större myrområden.
Berggrund
Området ligger i gränszonen mellan övre och mellersta skollberggrunden. Dominerande bergart i
området är kvartsit som är näringsfattig och vittrar långsamt. Artsammansättningen visar påverkan
från näringsrika bergarter med kalk. Det tyder på ett troligt inslag av kalkglimmerskiffer som är
dominerande bergart i området norr om Hamra. Bergrundens sammansättning i området har inte
studerats närmare. Kalkinslaget kan lika komma från de lösa jordlagren som transporterades till
området i samband med den senaste nedisningen.
Jordarter
Morän är dominerande jordart i området. I myrområdena i områdets centrala delar består jordarten av
torv. Torv återfinns även i de backkärr som finns i fjällbjörkskogen i områdets södra halva. I
strandkanten mot Tännån finns vattenavsatta grova sediment (mestadels block och sten).
Översiktlig vegetationsbeskrivning
Karta över området
Arterna i nedanstående beskrivning är medtagna för att ge en bild av områdets karaktär. Fler arter än
vad som angivits påträffades under inventeringen.
Område A: Fattigt/Intermediärt kärr
Området består av öppna kärrytor. I de blötare partierna växer viden, flaskstarr, taggstarr, rosling och
tranbär. På torrare tuvor hittar man hjortron, dvärgbjörk, kråkbär, tuvull, mossor, renlav och masklav.
Område B: Fattigt/Intermediärt kärr
I kärret dominerar tuvsäv och blåtåtel. Här växer också rosling, taggstarr, odon, hjortron, tätört, ullsäv
och vattenklöver. Bottenskiktet domineras av vitmossor. I kärret gjordes även fynd av purpurvitmossa
och gyllenmossa, arter som är karaktäristiska för rikkärr.
Område C: Fjällbjörkskog i brant sluttning
Marken är fuktig och här och var påträffas små bäckar som rinner nedför sluttningen.
Här dominerar höga örter som stormhatt, kransrams, torta och skogsnäva. Här växer också
hässlebrodd, lappsyra, stenbär, ängskovall, skogsfräken och ekbräken.
Andra arter i fältskiktet är grenrör, fjällskära, vitsippsranunkel, norsknoppa, kärrfibbla och mjölkört.
Här och var påträffas bestånd med skogsnycklar. I östra delen av område C tillkommer arter som
älgört, humleblomster, kabbeleka, ormbär och nordlundarv.
Område D: Intermediär/rikt backkärr
Kärret är glest bevuxet med ett buskskikt av viden. I bottenskiktet dominerar vitmossor. I fältskiktet
växer dvärgbjörk, strätta, ängskovall, kråkklöver, tuvull, gullris, humleblomster, starrarter, klotpyrola,
Kung Karls spira, fjällfibbla, skogsnycklar, skogsstjärna och fjällviol. På ett ställe i backkärret växer
ett bestånd av spindelblomster. I kärrets västra delar finns inslag av en i buskskiktet. Här tillkommer
arter som ormrot, blodrot, skogsnäva och fjälltimotej. I område D växer påfallande mycket
skogsnyckel.
Område E: Hedbjörkskog i sydväst, omgiven av myr
Trädskiktet i hedbjörkskogen består av björk och i buskskiktet dominerar en. I fältskiktet växer arter
som lappljung, gullris, dvärgbjörk, blåbär, kråkris,
kruståtel, skogsstjärna, skogskovall, ängskovall,
hönsbär och revlummer. Hedbjörkskogen ligger på
kullar omgivna av mindre myrområden. På myren
i områdets sydvästra hörn noterades arter som
flaskstarr/blåsstarr, tuvull, låga viden, dvärgbjörk,
kråkris, hjortron, taggstarr, rosling,
trådstarr, dystarr, odon och kråkklöver. I
bottenskiktet dominerar vitmossor. Väster om
område E finns en liten lågörtäng, markerad med
gula ränder på kartan.
Mellan de västliga delarna av område E och
område C finns en övergångszon mellan de båda
naturtyperna. Närmast Område E finns en
björkskog av lågörttyp med hönsbär, gullris,
skogskovall, ekbräken, linnea, revlummer och
spindelblomster. När området planar ut ovanför
område C blir det något rikare med bland annat
vitsippsranunkel, fjälltimotej, lappsyra, fjällkåpa
och hässlebrodd.
I område D förekommer rikligt med orkidéer,
främst skogsnycklar
Område F: Hedbjörkskog norr om Tännån
Område F består av en kulle omgiven av kärr. På
kullen finns ett trädskikt av björk och ett buskskikt med en, björk och rönn. I fältskiktet växer
revlummer, gullris, blodrot och ängskovall. På den sida som vetter mot söder växer enstaka
vitsippsranunkel och skogsnycklar. På toppen av kullen där det är lite torrare, tillkommer arter som
kråkris, lingon och fårsvingel.
Gränsande till område F finns en strandäng vid Tännån, (se grönrandigt område på kartan). Där växer
det bland annat vitmåra, brudborste, ormrot, klotpyrola, blodrot och skogsnäva.
Område G: Ruderatmark
Här ingår parkering, uppställningsplats för husvagnar, grusväg och uppställningsplats för kasserat
byggmaterial. Område G omfattar också en nedfart straxt söder om tjärnen. Nedfarten är relativt artrik
med ett buskskikt av dvärbjörk, björksly och viden. I fältskiktet växer bland annat Kung Karls spira,
gullris, hässlebrodd, ängsull, polarull, tuvtåtel, starrarter, tågarter, höskallra, skogsnäva, ormrot,
kråkklöver, blodrot, daggkåpa, vitmåra, tätört, skogsnycklar, ängssyra, norsknoppa, blåtåtel, späd
ögontröst, fjällviol och fjälltimotej. Här finns också orkidén skogsnycklar. I nedfarten finns också ett
rikare stråk med bland annat dvärglummer, bruntåg och grönyxne.
Foto mot uppställningsplatsen för husvagnar i områdets östra hörn fotot taget mot väster
(Område G)
Övrigt att notera
I närheten av områdets sydöstra hörn finns en lågörtäng som är ca 10 x 10 meter stor. Ängen ligger
invid en bäck och är relativt artrik med brudsporre, blåtåtel, blodrot, gullris, svarthö, fjällruta,
björnbrodd, gullbräcka, grönyxne, fjällskära, skogsnäva, dvärgbjörk, knagglestarr, tätört, odon,
ormrot, rosling och hårstarr.
Längs skoterleden vid ån växer mycket höga örter som fjällkvanne, stormhatt och torta. Några andra
arter som kan nämnas är smalfräken, svarthö, fjällgentiana, slåtterblomma, humleblomster, fjällskära,
polarull och fjälltimotej.
Värdefulla områden och objekt
Ingen av de observerade kärlväxterna i området betecknas som hänsynskrävande. Det enda som kan
noteras är att samtliga orkidéer är fridlysta. De observerade orkidé arterna i området är Jungfru Marie
nycklar, skogsnycklar, brudsporre, tvåblad, grönyxne och spindelblomster vilka är relativt vanliga. I
backkärret som på kartan betecknas som område D fanns ett uppseendeväckande högt antal
skogsnycklar.
Vid O 1315461, N 6945297 står en stor tall (se rapportens framsida).
Rödlistade arter, sällsynta arter, arter med skydd (fridlysta etc.)
Vid inventeringen påträffades inga rödlistade arter. Orkidéerna Jungfru Marie nycklar, skogsnycklar,
brudsporre, tvåblad, grönyxne och spindelblomster är fridlysta. Brudsporre, tvåblad och Jungfru Marie
nycklar påträffades i en redan exploaterad miljö, vid parkeringen i nedre nordöstra hörnet. Brudsporre
och grönyxne påträffades också på den lilla artrika lågörtängen i närheten av sydöstra hörnet.
Grönyxne växer även vid nedfarten. Skogsnycklar finns rikligt i en del av backkärren och
spindelblomster påträffades här och var i området, både i hedbjörkskog och i backkärr.
Slutsatser och rekommendationer
Ruderatmarken som betecknas som område G består av redan störd mark där omfattande aktiviteter
pågår. Här finns inget som hindrar ytterligare exploatering, men hänsyn borde kunna tas till det lilla
strandängsområdet vid Tännån. Generellt borde små områden med stor artrikedom och skönhet kunna
sparas för att förhöja områdets estetiska värden. Område C består av en orörd fjällbjörkskog i relativt
brant sluttning. Här finns en del död ved och området genomkorsas av små bäckar. Naturtypen i sig är
inte ovanlig, men även här finns ett estetiskt värde. Vid exploatering rekommenderas att spara
bäckmiljöer för att bibehålla områdets fukt- och näringstillförsel så att de höga örter som finns i
området blir kvar. Lämpliga skyddszoner kring bäckarna kan troligen bibehålla miljöns huvudsakliga
utformning med avseende på artsammansättning etc.
Det enda område som sticker ut som värt att bevara från exploatering är backkärret som betecknas
område D. Här finns en stor artrikedom och påfallande mycket skogsnycklar. Ett sådant område intakt
borde göra hela exploateringsområdet mer attraktivt. För att område D ska bevaras krävs att
vattenförsörjningen inte upphör. Därför måste hela tillströmingsområdet lämnas orört. Troligen kan
detta avgränsas av de två bäckar som rinner öster och väster om området
Den stora tallen vid O 1315461, N 6945297 bör sparas. Större tallar på högre höjd är mindre vanliga
då de frösprids och antalet tillfällen som detta skett är begränsade.
Säkerheten i analysen
Inventeringen har begränsats till totalt tjugo timmar i fält. Inventeringen har koncentrerats på att hitta
miljöer som kan hysa ovanliga växter samt sällsynta kärlväxter. Ingen systematisk kartläggning av
djur har skett. Ingen systematisk bedömning av mossor eller lavar har gjorts.