Transcript Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK 2014-2015

Karis-Billnäs gymnasium
STUDIEHANDBOK
2014-2015
www.karisbillnas.fi
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Gymnasiestudier ............................................................................................................. 4
Studentexamen ................................................................................................................ 5
Projekt ............................................................................................................................. 8
Studiehelheten nationell och internationell ekonomi ................................................... 8
Snilleblixten .................................................................................................................. 8
Karis förr ...................................................................................................................... 9
Kavarex (Karis-Varese Exchange) ............................................................................... 9
Toki............................................................................................................................... 9
Naturvetenskapligt projekt ........................................................................................... 9
Läroämnen och kurser ................................................................................................. 10
Modersmål och litteratur, (MO) ................................................................................. 10
Finska, (FINA, FIM, FINB) ....................................................................................... 13
Engelska (EN) ............................................................................................................ 21
Valfria fördjupade kurser i tyska och franska ............................................................ 24
Lång matematik (MAA) ............................................................................................. 29
Kort matematik (MAB) .............................................................................................. 33
Biologi, (BI) ............................................................................................................... 36
Geografi, (GE) ............................................................................................................ 38
Fysik, (FY) ................................................................................................................. 40
Kemi, (KE) ................................................................................................................. 44
Religion, (RE) ............................................................................................................. 47
Livsåskådningskunskap, (LÅ) .................................................................................... 49
Filosofi, (FI) ............................................................................................................... 50
Psykologi, (PS) ........................................................................................................... 52
Historia, (HI) .............................................................................................................. 54
Samhällslära, (SL) ...................................................................................................... 60
Hälsokunskap, (HÄ) ................................................................................................... 64
Musik, (MU) ............................................................................................................... 66
Bildkonst, (KO) .......................................................................................................... 67
Gymnastik, (GY) ........................................................................................................ 71
Informationsteknik, (IT) ............................................................................................. 74
Studiehandledning, (SH) ............................................................................................ 74
2
Bästa studerande!
Gymnasiets centrala uppgift är att ge möjlighet för ungdomar att förse sig med en bred
allmänbildning och fördjupade insikter inom olika ämnen enligt intresse och läggning.
Gymnasiets uppgift är också att ge de studerande goda förutsättningar att avlägga studentexamen.
Detta försöker skolan förverkliga genom att erbjuda ett möjligast stort och varierande
kursutbud. Avsikten är att de som studerar vid skolan skall genom en betydande valfrihet kunna komponera studieprogram som medger både bredd och djup.
För att det ovanstående skall vara möjligt krävs det av såväl de studerande som av skolan en hel del. Av studerandena krävs ansvar för det egna skolarbetet samt omsorgsfull
och långsiktig planering av studierna. Av skolan krävs att man med alla till buds stående
medel stöder och handleder både planeringen och genomförandet av studierna så att
dessa kommer att bilda en ändamålsenlig helhet.
Denna studiehandbok är ett viktigt hjälpmedel då studierna planeras. Syftet med den är
att ge all väsentlig information om såväl innehållet i studierna som tillvägagångssätten
för genomförandet av studierna. Med andra ord skall denna skrift ge dig - bästa studerande! - svar både på frågan ”Vad?” och ”Hur?”. Studiehandboken hittar du också på
skolans hemsida www.karisbillnas.fi.
Avsikten är att studiehandboken skall innehålla information som gäller under hela gymnasietiden. Undantag kommer säkert också att förekomma eftersom skolan just nu förändras ganska snabbt. Då kommer studiehandboken självfallet att uppdateras. Närmare
information om gymnasiestudier och studentexamen finns i Läsårsguiden, som publiceras elektroniskt på skolans hemsida.
Jag hoppas på skolans vägnar att vi har lyckats med att förse dig med ett användbart
verktyg då du skall ta itu med att planera dina studier. Berätta gärna för oss vad du
tycker om den föreliggande handboken. Då kommer vi kanske på hur vi tillsammans
kan göra den ännu bättre.
Joakim Lagerbohm
rektor
3
Gymnasiestudier
Ett av målen för gymnasiestudierna är att förbereda dig för proven i studentexamen. Då
du studerar i gymnasiet gör du upp en studieplan för din gymnasietid genom att välja
olika ämnesinriktningar och därmed kurser i olika ämnen. Din studieplan följs upp regelbundet och årligen gör du kursval inför följande läsår. För att kunna göra "rätt" kursval bör du också göra en plan för din studentexamen, alltså vilka prov som skall ingå i
din studentexamen. I gymnasiet läser du obligatoriska, riksomfattande fördjupade kurser
och skolvisa kurser. Dessa kurser fördelas på hela din gymnasietid. För att göra det lättare för dig att planera dina studier har vi gett rekommendationer i vilket skede av dina
studier du skall läsa kurserna. Dessa rekommendationer hittar du i tabellerna på sid. 5-6.
De obligatoriska kurserna är gemensamma för alla gymnasier i Finland och du måste
avlägga dessa under din studietid för att få ett avgångsbetyg från gymnasiet.
De riksomfattande fördjupade kurserna är också gemensamma för alla gymnasier
där du fördjupar dig i teman som tas upp i de obligatoriska kurserna. Du bör avlägga
minst 10 riksomfattande fördjupade kurser under din gymnasietid. Proven i studentexamen baserar sig på både de obligatoriska och riksomfattande kurserna i gymnasiet.
De skolvisa kurserna är specifika för vårt gymnasium och erbjuds således enbart vid
Karis-Billnäs gymnasium. Dessa skolvisa kurser kan vara fördjupande kurser eller förberedande kurser, alltså förbereda dig för studentexamensprovet. De kan också vara helt
fristående kurser eller kopplade till olika projekt inom de olika ämnena.
Under ditt första läsår i gymnasiet läser du främst obligatoriska kurser. Du avlägger
utöver språk- och matematikkurser, den första kursen i de flesta realämnen. Till realämnen räknas biologi, geografi, historia, samhällslära, psykologi, filosofi, religion/ livsåskådning, kemi, fysik och hälsokunskap. Under det andra och tredje året har du tid
med flera fördjupade och skolvisa kurser. Under hela din gymnasietid kan du också
delta i olika projekt som ordnas i de olika läroämnena. Information om dessa hittar du i
detta häfte under de enskilda läroämnena.
Karis-Billnäs gymnasium deltar i Nätgymnasiet, där gymnasier i Västnyland och Åboland samarbetar genom att ordna distanskurser på nätet. Mera information om det
gemensamma kursutbudet hittar du på www.niva.fi och i ämnesvis i denna studiehandbok.
I Läsårsguiden kan du läsa mera om de regler som gäller för genomförandet av gymnasiestudier. Läsårsguiden uppdateras varje läsår och finns på skolans hemsida
www.karisbillnas.fi.
4
Studentexamen
Studentexamensnämnden anordnar årligen två tillfällen att avlägga studentexamen, ett
på våren och ett på hösten. Examen kan avläggas i sin helhet vid ett examenstillfälle
eller under högst tre på varandra följande examenstillfällen (ex.vår-höst-vår). Då du gör
upp din studieplan är det också viktigt att du noggrant planerar när du tänker inleda dina
studentskrivningar. Du bör ha avlagt alla kurser som studentexamen kräver och har tillräckliga kunskaper för att skriva så bra som möjligt. När du anmäler dig till det första
examenstillfället har du tre tillfällen tid på dig att få din examen klar.
Deltagande i ett studentexamensprov i ett visst ämne förutsätter att de obligatoriska kurserna i detta ämne är avlagda. I ett valfritt främmande språk bör du ha läst åtminstone
tre kurser. För att ha rätt att delta i vårens studentskrivningar i ett ämne måste de obligatoriska kurserna vara avklarade senast under period 3 samma år och i höstens studentskrivningar senast i period 1 samma höst. Observera dock att proven i studentexamen
baserar sig på både de obligatoriska och riksomfattande kurserna i gymnasiet. Det är
därmed viktigt att du läser så många kurser som möjligt i de ämnen du planerar skriva i
studentexamen så du har tillräcklig kunskap för att skriva så bra som möjligt.
I studentexamen bör du avlägga fyra obligatoriska prov, av vilka provet i modersmål
är obligatoriskt prov för alla. De tre andra obligatoriska proven väljer studeranden ut
bland provet i det andra inhemska språket, i ett främmande språk, i matematik eller realprovet. Utöver de obligatoriska proven kan du avlägga extra prov i tyska, franska,
matematik och i något realämne, beroende på vilka prov du valt som obligatoriska. Det
finns ingen begränsning i antalet prov som kan ingå i din examen men med tanke på
fortsatta studier rekommenderar vi att du skriver flera prov än de fyra obligatoriska.
Ett godkänt prov i studentexamen får tas om en gång och ett underkänt prov två gånger.
Ett underkänt obligatoriskt prov bör tas om under de tre följande examenstillfällena efter det att du blivit underkänd. Ett underkänt extra prov får du också ta om två gånger
men utan tidsfrist.
Det ordnas separata prov i alla realämnen. Detta leder till att du kan skriva realen i flera
ämnen. En rekommendation är att du avlägger ett studentexamensprov i 2-4 realämnen,
beroende på ditt studieprogram. Endast ett realämne kan vara obligatoriskt, de övriga
blir då extra ämnen. Realprovet har två skrivningsdagar under ett examenstillfälle. Under den ena provdagen i realprovet kan du skriva ett realprov i psykologi, filosofi,
historia, fysik eller biologi. Under den andra provdagen kan du skriva ett realprov i
religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi eller hälsokunskap. Det är
ca 1 vecka mellan provdagarna i realämnena. Provet i modersmålet består av två skrivningsdagar. Finska, främmande språk och matematik har en skrivningsdag. För närmare
information om studentexamen, se i Läsårsguiden ss.11-12 på skolans hemsida
www.karisbillnas.fi.
I studiehandboken presenteras de olika läroämnena och kurserna som du kan studera vid
vårt gymnasium. Den rekommenderade studiegången i de olika ämnena kan du läsa i
tabellerna på sid. 5-6 och i den inledande texten för varje ämne presenteras ämnet noggrannare. Med hjälp av informationen kan du planera dina studier så att du har möjlighet att avlägga de kurser som du önskar och behöver.
5
Kurser 2014-2015
Nybörjare
Ämne
Obligatoriska
Modersmålet
123
Finska
FIM 1 2 3
FINA 1 2 3
FINB 1 2 3
1 2 3
Engelska
Fortsättare
Valbara
FINA9
10 2)
Tyska B2
123
Tyska B3
12
Franska B2
123
Franska B3
12
Abiturienter
Obligatoriska
Valbara
Obligatoriska Valbara
45
10 12 13
6
FIM 4 5 6
FINA 4 5 6
FINB 4 5
4 5 6
FIM/FINA111)
78
9
FINA 8 FIM8
FINA/FIM7
FINA13 5) FINA9
FIM9
FINA 9
10 2)
4 5 6
789
114) 127)
7 8 94)
4 5 6
7 8 94)
Matematik lång
12345
5 6 7 8 9 11
18 3)
10
12 13 14
Matematik kort
12
34
7 3) 8
56
9
Biologi
1
2
345
Geografi
1
2
Fysik
1
3 6* 4
84)
3* 7* 9 11*
Kemi
1
Religion
1
2
Livsåskådning
15)
4 5)
3* 4 11*
6 74)
7* 8 16 146)
154)
9 74)
4* 5*
1
Filosofi
5*
5*
3
6 4)
25) 35) 4 5)
Psykologi
1
Historia
13
Samhällslära
2
Hälsokunskap
1
Musik
12
35
Bildkonst
1
3
2
3-5 13
6-12 14
Gymnastik
1
7 10 6
Dans**)
2
3* 4 8 11 13
16 Dans**)
2
9 14 12 17
2
13
1
Ryska
14 15 16
Nätkurser
1-4
Spanska
1-4
64)
5 6 8* 9* 12 4
14
4 5 103)
123) 13
3*
11 154)
3 6 114)
44)
6
Studiehandledning 1
Informationsteknik
2 3
17 18 19
Nätkurser
Tabellerna visar i vilket skede av studierna det är lämpligt att välja en kurs
OBS! Kurser märkta med * erbjuds vartannat år eller t.o.m. endast vart tredje år.
Om du vill ha en sådan kurs bör du välja den vid första tänkbara tillfälle!
Obligatoriska kurser går i regel två gånger per läsår, i undantagsfall tre eller endast en gång.
1) TOKI – utbytesprojekt med Mikkelin lukio
2) KAVAREX - utbytesprojekt med italensk skola i Varese
3) Kursen hör till studiehelheten ”Nationell och internationell ekonomi”
4) Repetitionskurs på nätet
5) Nätkurs
6) Kurs för besök vid CERN-acceleratorn
7) Engelska skrivkurs på nätet
**) Danskurser vid dansinstitutet ”Hurja Piruetti”
6
Kurser 2015-2016
Grupp
Ämne
Modersmålet
Nybörjare
Obligatoriska
1 2 3
Finska
FIM 1 2 3
FINA 1 2 3
FINB 1 2 3
1 2 3
Engelska
Valbara
FINA 9
Tyska B2
1 2 3
Tyska B3
1 2
Franska B2
1 2 3
Franska B3
12
Fortsättare
Obligatoriska
4 5
Abiturienter
Valbara
Obligatoriska Valbara
10 11* 12 13 6
7 8 9
FIM 4 5 6
FINA 4 5 6
FINB 4 5
4 5 6
FINA /FIM10*,
FINA9
FINA 8
FINA/FIM7
FINA13 4)FINA9
FIM9
4 5 6
789
11 4) 12 6)
7 8 9 4)
4 5 6
7 8 9 4)
FINA /FIM11 1)
Matematik lång
12345
6 7 8 9 10 11
18 2)
10
12 13 14
Matematik kort
12
34
72) 8
56
9
Biologi
1
2
3 4 5
Geografi
1
2
Fysik
1
3 5*
84)
2* 5* 6 9 10*
Kemi
1
Religion
1
Livsåskådning
23)
2* 4 10*
6 7 4)
5* 8 16 145)
154)
9 74)
2* 3*
2
4*
3
6 4)
53)
Filosofi
1
23) 33) 4 3)
Psykologi
1
Historia
13
Samhällslära
2
Hälsokunskap
1
Musik
1 2
3 5
Bildkonst
1
3
2
3-5 13
6-12 14
Gymnastik
1
7 10 6
Dans**)
2
9 12 14
17
Studiehandledning
1
4 5* 8 11
13 16 Dans**)
2
Informationsteknik
4*
2
13
Ryska
14 15 16
Nätkurser
1-4
Spanska
1-4
1
2 3
64)
5 6 7* 10* 12 4
14
4 5 102) 122)
11 154)
2*
45)
3 6 114)
6
17 18 19
Nätkurser
Tabellerna visar i vilket skede av studierna det är lämpligt att välja en kurs
OBS! Kurser märkta med * erbjuds vartannat år eller t.o.m. endast vart tredje år.
Om du vill ha en sådan kurs bör du välja den vid första tänkbara tillfälle!
Obligatoriska kurser går i regel två gånger per läsår, i undantagsfall tre eller endast en gång.
1) TOKI – utbytesprojekt med Mikkelin lukio
2) Kursen hör till studiehelheten ”Nationell och internationell ekonomi”
3) Nätkurs
4) Repetitionskurs på nätet
5) Kurs för besök vid CERN-acceleratorn
6) Engelska skrivkurs på nätet
**) Danskurser vid dansinstitutet ”Hurja Piruetti”
***) Finska stödkurser vid Lärkkulla
7
Projekt
Studiehelheten nationell och internationell ekonomi
KBG erbjuder en studiehelhet som kallas ”Nationell och internationell ekonomi”. Den
består av följande kurser:
Ekonomisk kunskap SL2
Europeiskhet och Europeiska unionen SL4
Ekonomi i praktiken SL10
Placera rätt SL 12
Reklam KO13
Ekonomisk matematik MAB7/MAA18
Företagsverksamhet SL13
Avsikten är att stöda de studerande inför studentexamen i ämnen som kan kräva insikter
i det ekonomiska samt färdigheter att tolka och förstå statistiska framställningar. Dessutom avser kurshelheten att även ge fördjupad kunskap gällande vardagsekonomiska företeelser.
Kurshelheten rekommenderas särskilt för dem som tänker sig studier i ekonomi eller
samhällsvetenskap efter gymnasiet.
Snilleblixten
Karis-Billnäs samskola kunde under långa tider stoltsera med en skoltidning kallad Snilleblixten. Den utkom mer eller mindre regelbundet på 1940, -50 och -60 talen. Den kalvade även av sig en tradition med en Abi-tidning – en tradition som lever kvar vid vår
skola.
För några år sedan återupplivade vi Snilleblixten. Det görs i form av kurser i samarbete
mellan modersmål och samhällslära. Som handledande lärare fungerar Eva WesterlundJäntti och Jan-Erik Till.
Vi publicerar tidningen traditionellt som pappersversion men även Snille måste anpassa
sig till den internationella digitaliseringen. Därför blir webben allt viktigare för oss.
I kurserna ingår även annat än att producera en skoltidning. Vi försöker stifta bekantskap med medievärlden på olika sätt bl.a. genom olika exkursioner. Tanken är att Snilleblixten skall vara en naturlig del av mediefostran vid vår skola.
Projekt Snilleblixten är ett relativt flexibelt fenomen. Det går bra att komma med under
läsårets gång. Också mindre återkommande arbetsinsatser under hela gymnasietiden kan
alltså i slutändan resultera i en kurs.
8
Karis förr
KBG har en lång tradition beträffande lokalhisoriska projekt. Det färskaste i raden kallar vi Karis förr. Den röda tråden i projektet kunde kallas digitalisering av vår lokalhistoria.
Deltagarna jobbar rätt fritt med texter, bilder, filmer etc som berör det förflutna i Västnyland - inte enbart Karis alltså. Vi träffas ibland för att kolla läget och hjälpas åt men
annars är det mycket självständigt arbete som gäller.
Resultaten av jobben kommer med tiden att publiceras via skolans webbplats så att även
allmänheten kan dra nytta av våra jobb. Där kommer alltså att finnas, små texter, bilder
från gamla tider (gärna jämfört med motsvarande vy i dag), filmer, kartor och vad vi nu
hittar på.
Man jobbar och för dagbok över sitt jobb. Ju mera man jobbar desto fler kurser får man
för sitt deltagande.
Kavarex (Karis-Varese Exchange)
Karis-Billnäs gymnasium har kontakt med en skola ("Nuccia Casula")
i Varese i norra Italien sedan hösten 2008. Det är fråga om ett utbytesprojekt mellan
studerande och lärare i respektive skolor. Projektet genomförs vartannat läsår och innefattar nätkontakter och ömsesidiga besök i Varese och Karis.
Intresserade studerande deltar även i diverse förberedelser inför besöken, dels inför resan till Italien och dels inför rollen som värdar för våra italienska gäster.
Syftet med projektet är främst att ge en insikt i en främmande kultur och därigenom öka
förståelsen för kulturell mångfald. Därutöver utvecklas deltagarnas samarbetsförmåga,
kommunikationsförmåga och förmåga att ta ansvar och fungera i en främmande miljö
och oväntade situationer.
Toki
Toki är ett projekt vars mål är att utöka och utveckla kunskaper i och intresset för det
andra inhemska språket. Inom projektet samarbetar vi med med Mikkelin lukio i S:t
Michel och Martinlaakson lukio i Mårtensdal i Vanda. Vi jobbar kring ett visst tema och
besöker vänskolorna.
Naturvetenskapligt projekt
Ett naturvetenskapligt projekt är under planering. Projektet går under arbetsnamnet
"Markens rikedomar". Tanken med projektet är att sammanlänka de naturvetenskapliga
ämnena (biologi, fysik, geografi och kemi) och visa att en insikt i alla dessa ökar förståelsen för de rikedomar naturen erbjuder.
Projektets omfattning är beroende av i vilken grad de ansökta medlen beviljas.
9
Läroämnen och kurser
Modersmål och litteratur, (MO)
I ämnet modersmål och litteratur är de sex första kurserna obligatoriska. För att ha beredskap att klara studentexamen med bästa tänkbara resultat ska man dessutom helst
välja åtminstone de fördjupade kurser som förbereder för studentexamen. Ämnet modersmål och litteratur är ett obligatoriskt ämne i studentexamen.
För att bli godkänd i de obligatoriska kurserna i modersmål och litteratur bör man skriva
minst en uppsats, en textanalys, läsa och redovisa för minst ett skönlitterärt verk samt
delta i eventuellt kursprov. Kurserna läses helst i ordningsföljd. Krav för alla kurser är
åtminstone O1. Kurserna i modersmål och litteratur skall helst inte avläggas genom direkttentamen.
MO1 En värld av texter (obligatorisk kurs)
Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation,
litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Under kursen behandlas olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter.
Till det centrala innehållet hör materialbaserat skrivande, skillnader mellan tal- och
skriftspråk och olika stilnivåer. Under kursen introduceras också de litterära genrernas
historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa. Dessutom skall gruppdiskussioner ingå.
Krav och rekommendationer: Kursen är en introduktionskurs och bör läsas först av alla
kurser i modersmål och litteratur.
MO2 Epik och medietexter (obligatorisk kurs)
Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Under kursen behandlas retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och
skriftliga texter. Tidningstexter och andra medietexter samt bild- och filmanalys ingår i
det centrala innehållet. Inom litteraturen sätts fokus på romanen som litterär genre.
Dessutom behandlas gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och
populärkulturen som utgångspunkt. I kursen ingår också att planera, framföra och utvärdera ett muntligt anförande.
Krav: MO1
MO3 Texter, kultur och identitet (obligatorisk kurs)
Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Under kursen behandlas det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland.
Tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen diskuteras. Begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter är ett centralt inslag. Den finlandssvenska litteraturen och dess
historia skall behandlas. Dessutom skall förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet ingå.
Krav: MO1, gärna också MO2
10
MO4 Texter i Norden (obligatorisk kurs)
Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska
texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Under kursen diskuteras de nordiska språkens gemensamma bakgrund samt skillnader och likheter mellan de nordiska
språken. Litteraturen består av skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen. Dessutom kan dramatikanalys och teaterbesök samt läsning, dramatisering och
gestaltning av texter ingå.
Krav: MO1, gärna också MO2 och MO3
MO5 Moderna texter (obligatorisk kurs)
Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer.
Under kursen behandlas hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och strömningar under den moderna litteraturens historia. 1900- och 2000-talets
litteratur och litterära ismer är det centrala. Också lyrikanalys och litterära diskussioner
inför publik kan ingå.
Krav: MO1, gärna också MO2, MO3 och MO4
MO6 Textens makt (obligatorisk kurs)
Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. Analys av argumentationen i en text både skriftligt och muntligt ingår. Likaså ingår produktion av både skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv argumentation. Inom litteraturen
behandlas äldre och nyare tendenslitteratur samt hur författare använder språk, stil och
innehåll som maktmedel. Teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt är även
ett centralt moment.
Krav: MO1, gärna också MO2, MO3, MO4 och MO5
MO7 Muntlig kommunikation (fördjupad kurs)
Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom
muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla
sociala sammanhang. Under kursen skall den studerande utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda, lyssna och samtala. Även kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation behandlas. Kursen förbereder för Slutprov i muntlig kommunikation (ett frivilligt prov för abiturienter).
MO8 Fördjupad skriv- och textkompetens (fördjupad kurs)
Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Under kursen skall den studerande utveckla förmågan
att bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text. Teman
som språkstruktur och språkriktighet fördjupas. Kursen förbereder för essäprovet i studentexamen.
Krav: MO1-MO6
11
MO9 Litteratur som glädje och kunskap (fördjupad kurs)
Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära
genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Under kursen ska den studerande
göra jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda kulturer
och relatera dem till sin egen tid och sin egen livssituation. Dessutom skall den studerande fördjupa sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv
vid studiet av texter. Kursen förbereder för provet i textkompetens i studentexamen.
Krav: MO1-MO6
MO10 Uppsatsskrivning (skolvis kurs)
Under kursen tränas uppsatsskrivning enligt olika metoder. Planering, skrivning och
granskning av uppsatser av olika slag ingår. Vid behov behandlas även nödvändig
språkriktighet.
Krav: MO1
MO11 Från finska till svenska i praktiken (skolvis kurs)
Gemensam kurs med finskan. Se finska kurs FI10
MO12 och MO13 Projekt Snilleblixten (skolvis kurs)
Kursens huvudsakliga syfte är att skapa en skoltidning. Vi ska skriva artiklar, bevaka
nyheter och händelser i skolan och syssla med annat som kursdeltagarna är intresserade
av. Kursen kommer att gå två gånger under läsåret, en gång under hösten och en gång
under våren och ska resultera i två skoltidningar. Också studiebesök och annan mediekunskap kan ingå i kursen. Kursen är en samarbetskurs mellan modersmål och litteratur
och samhällslära. Se närmare under Projekt.
12
Finska, (FINA, FIM, FINB)
Syftet med undervisningen i finska är att ge studerande en så god grund som möjligt för
vidare studier, där det också kan ingå kurslitteratur och undervisning på finska. Samtidigt fördjupas de studerandes kunskaper och färdigheter så att de reder sig i samhälleliga och mera formella språksituationer. I finskundervisningen ges studerande möjlighet
att fördjupa sin kännedom om det finländska samhället och den nationella kulturen.
Finskundervisningen syftar även till att öka studerandes medvetenhet om språkets betydelse och funktioner. De studerande ges även möjlighet att fördjupa sina kunskaper i
finsk litteratur.
I den modersmålsinriktade lärokursen ges tvåspråkiga studerande möjlighet att förbättra
och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska. Tanken är att göra dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv. Språkmedvetenhet, språkkännedom, språkriktighet och litteratur betonas i denna lärokurs. De obligatoriska kurserna
har samma tema i båda lärokurserna.
Finskan är indelad i A-lärokurs, som är tänkt för enspråkiga och modersmålsinriktad
lärokurs för tvåspråkiga studerande. Båda lärokurserna innehåller 6 (sex) obligatoriska
kurser, samt 2 (två) fördjupade kurser. Kurserna avläggs helst i nummerordning.
De obligatoriska kurserna (1-6) bedöms med siffrorna 4-10. De fördjupade (7,8) och
skolvisa kurserna (9-11) bedöms antingen med siffror eller verbalt, d.v.s. godkänd/underkänd.
Det är även möjligt att studera finska enligt B-lärokurs. B-lärokursen innehåller 5 (fem)
obligatoriska och 2 (två) fördjupade kurser.
Den kursvisa bedömningen baserar sig på ett kursprov, samt eventuella övriga skriftliga
och muntliga prestationer i respektive kurs. De fördjupade och skolvisa kurserna avslutas nödvändigtvis inte med ett skriftligt kursprov utan bedöms på basen av uppgifter
som gjorts under kursen. Samtliga kurser i finska kan innefatta uppsatsskrivning, textoch hörförståelser, sammanfattningar, bokreferat, översättning, redogörelser, anföranden, diskussioner, grupp- och pararbeten, samt projekt.
En studerande kan med ämneslärarens lov och med vägande skäl avlägga en del av de
obligatoriska kurserna genom direkttentamen, vilket betyder att den studerande studerar
kursen på egen hand, utför eventuella uppgifter som hör till kursen, samt deltar i kursprovet i vanlig ordning. De fördjupade och skolvisa kurserna kan inte tenteras direkt.
Om en studerande blir underkänd vid direkttentamen är hon/han tvungen att gå
kursen i normal ordning. En kurs som avläggs genom direkttentamen bör vara
godkänd för att den skall räknas till kursprestationerna (se sid 9).
Studentexamen i finska baserar sig på de obligatoriska och fördjupade kurserna. Med
tanke på vidare studier och arbetslivet är det i högsta grad motiverat att avlägga finska i
studentexamen.
13
A-lärokurs (FINA)
Målen för undervisningen och studierna enligt A-lärokursen i finska är att de studerande
skall lära sig förstå och bli kapabla att delta i alldagliga samtal, också när samtalet förs i
relativt snabbt tempo och delvis behandlar ämnen utöver de alldagliga vänja sig vid att
ta del av text och program på finska i massmedierna samt följa allmänt hållna anföranden, föredrag och föreläsningar på finska, så att de kan redogöra för innehållet i dem,
svara på frågor och diskutera dem på svenska eller finska lära sig att skriva sammandrag, redogörelser, uppsatser och korta anföranden samt vid behov med hjälpmedel
översätta enkel text från och till finska i ovannämnda sammanhang och vid behov i internationellt umgänge kan uppvisa grundläggande kännedom om det finländska samhället, den finländska kulturen och den finska litteraturen.
FINA1 Människans vardag och fritid (obligatorisk kurs)
I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet. Under kursen bekantar sig de studerande främst med
olika verksamheter, situationer och tjänster i närsamhället. Vid kursens slut skall de
studerande även i tal kunna uttrycka sina behov, önskemål och åsikter samt berätta om
sin skol- och arbetsdag, sina matvanor, sitt liv, sin hälsa, sin omgivning, sina fritidsintressen och intressanta händelser. För detta ändamål repeteras och fördjupas grammatiken, särskilt finskans verbböjning och grundläggande objektsregler, samt räkneorden.
FINA2 Natur och miljö (obligatorisk kurs)
Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel. De studerande skall läsa några saktexter om natur och miljö samt
iaktta och diskutera företeelser och frågor i anslutning till dem. I grammatiken repeteras
och fördjupas finskans nomenböjning, subjekt, unipersonella uttryck, pronomen, samt
adjektivens och adverbens komparation. Vid kursens slut skall de studerande på finska
kunna presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa eller upplevelse i naturen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor.
FINA3 Handel, teknik och kommunikation (obligatorisk kurs)
I denna kurs behandlas texter gällande handel, teknik och kommunikation. De studerande förväntas kunna ta del av huvudinnehållet i olika typ av texter som berör dessa
teman, samt i olika form kunna redogöra för ifrågavarande ämne. De studerande uppmanas att under kursens lopp läsa tidningsartiklar och följa med program som berör
ovanstående teman. I grammatiken behandlas finskans participer, samt åtminstone participkonstruktionen och agentkonstruktionen.
FINA4 Samhället och massmedia (obligatorisk kurs)
Under kursens gång behandlas olika typ av texter gällande samhälle och politik. I finska
tidningar läses nyhetsreportage eller ledare med hänsyn till deras huvudinnehåll och
aktuella debattämnen. De studerande uppmanas under kursens gång att följa med lämpliga nyhets- och aktualitetssändningar i teve eller radio så att de kan redogöra för
14
eller diskutera innehållet i dem. I grammatiken behandlas finskans infinitiver, samt
final- och temporalkonstruktionen. Repetition av agent- och participkonstruktion ingår.
Vid kursens slut skall de studerande visa att de kan ta del av huvudinnehållet i en finsk
dagstidning, redogöra för en aktuell fråga, föra anteckningar och skriva en kort redogörelse för dem även på finska.
FINA5 Utbildning, yrkes- och näringsliv (obligatorisk kurs)
I kursen behandlas stoff gällande utbildning och yrkesliv, men även näringsliv. De studerande skall ta del av dokument gällande utbildningen och studierna på ett särskilt område och läsa texter, annonser eller broschyrer om något eller några yrken enligt eget
val. Som komplement kan den studerande även göra en intervju med en yrkesman.
Även arbetsansökningar och antagningsintervjuer behandlas under kursen. I grammatiken behandlas finskans objekt och adverbial.
FINA6 Finsk kultur och litteratur (obligatorisk kurs)
De studerande skall rätt så självständigt fördjupa sig i och inhämta kunskaper om den
finska kulturen. De skall kunna redogöra för något kulturellt ämne, några kända finska
konstnärer, kompositörer och författare. De studerande skall under kursens gång läsa
minst ett (1) finskt verk och muntligt/skriftligt kunna redogöra för innehållet. Under
kursen behandlas det finska nationaleposet Kalevala.
Kursen utmynnar i ett omfattande projektarbete.
FINA7 Presentera och diskutera (fördjupad kurs)
Under kursen skall de studerande på basis av innehållet och prestationerna i de tidigare
avlagda kurserna öva upp sin förmåga att tala finska i olika situationer och. Temaområden kan vara hälsa och trygghet, hållbar utveckling, teknologi och samhället, aktivt
medborgarskap och entreprenörskap, utbildning, studier, arbetsliv, vetenskap, kultur.
Övningarna omfattar bl.a. monologer, dialoger, diskussioner, debatter, sammanfattningar. Som utgångspunkt används aktuella texter och hörförståelsematerial.
Den muntliga språkfärdigheten uppövas med sikte på en lämplig nivå i det nationella
muntliga språkprovet som ingår i kursen.
Kursen kan inte avläggas genom direkttentamen. Kursen bedöms med siffror
FINA8 Världen och vi (fördjupad kurs)
I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter
om aktuella ämnen på olika områden. I kursen läses och behandlas även aktuella tidningstexter. Även skönlitterära textutdrag kan behandlas. De studerande övar sig att
sammanfatta, kommentera, diskutera och redogöra innehållet i texterna.
Under kursen skall de studerande på basis av innehållet och prestationerna i de tidigare
avlagda kurserna öva upp sin förmåga att skriva och tala finska om olika ämnen. Under
kursens lopp övas provtyper som kan ingå i studentskrivningarna, både i den skriftliga
delen och i hörförståelsen. I samband med skrivövningarna repeteras och fördjupas efter
behov finskans grammatik.
Kursen kan inte tenteras
15
FINA9 Muntlig kommunikation på finska (skolvis kurs)
Under kursen uppövas den kommunikativa förmågan i olika situationer. Kursen lämpar
sig både för nybörjare och fortsättare som upplever att de har svårigheter att uttrycka
sig muntligt på finska. Kursen kan inte avläggas genom direkttentamen. Kursen bedöms
med godkänd/underkänd. Läraren förbehåller sig rätten att på basen av anmälningar
välja ut vilka som får delta
FINA10 Från finska till svenska i praktiken (skolvis kurs)
Kursen är en övningskurs i finsk-svensk översättning. Studerandena utvecklar sin förmåga att förstå skriven finska och att översätta finsk text till idiomatisk svenska. Studerandena fördjupar sin kännedom om skillnaderna i finskans och svenskans grammatiska och semantiska struktur. Översättning från svenska till finska kan även förekomma. I kursen kan även ingå studiebesök eller gästföreläsning. Kursen hänför sig till
både modersmåls- och finskundervisningen.
Kursen kan inte tenteras. Kursen bedöms med godkänd/underkänd. Kursen bjuds ut
vartannat år
FINA11 TOKI (skolvis kurs)
Kursen är en projektkurs. Målet med projektet är främst att utöka och utveckla kunskaperna i och intresset för det andra inhemska språket. Vi samarbetar med Mikkelin
lukio och Martinlaakson lukio. Se närmare under projekt.
Modersmålsinriktad lärokurs (FIM)
Allmänna mål :
Tvåspråkiga studerande som studerar enligt denna lärokurs skall
bli mera medvetna om finskans byggnad och användning i jämförelse med svenskan, så
att de kan nyansera och förbättra sitt språk samt undvika interferens mellan språken
fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att de kan läsa, tolka och utnyttja texter och källor på sådana ämnesområden som kan anses höra till allmänbildningen eller tangerar
studierna förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera på finska i enlighet
med situationens krav på språkvarietet och utförlighet förbättra sin förmåga att skriva en
god standardfinska för olika ändamål, så att de kan avfatta redogörelser, sammandrag,
essäer och berättelser av olika typer samt vid behov även översätta från och till finska
i ovannämnda sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om finsk kultur och litteratur samt ha läst och kunna kommentera några lämpliga finska skönlitterära verk och
texter
FIM1 Människans vardag och fritid (obligatorisk kurs)
De studerande görs uppmärksamma på skillnaden mellan tal- och skriftspråk, de skall
kunna uttrycka sig korrekt i olika sammanhang, de skall kunna uttrycka sina behov,
önskemål, åsikter, samt kunna berätta om sin skol- och arbetsdag, sina matvanor, sitt
liv, sin hälsa, sin omgivning, sina intressen och intressanta händelser.
I grammatiken uppmärksammas aktiv och passiv verbböjning, räkneord och objekt.
16
FIM2 Natur och miljö (obligatorisk kurs)
I kursen fördjupas genom saktexter de studerandes ordförråd gällande naturen och miljön, speciellt den finländska. De studerande skall både i tal och skrift kunna berätta om
naturen och miljön. I grammatiken behandlas nomenböjning, subjekt, unipersonella
uttryck, pronomen, samt adjektivens och adverbens komparation
FIM3 Handel, teknik och kommunikation (obligatorisk kurs)
I kursen behandlas ämnen som berör handel, teknik och kommunikation. De studerande
förväntas kunna ta del av huvudinnehållet i olika typ av texter som berör dessa teman,
samt i olika form kunna redogöra för ifrågavarande ämne, t.ex. om något varuslag, någon uppfinning eller olika kommunikationsmedel. De studerande uppmanas att under
kursens lopp läsa tidningsartiklar och följa med program som berör ovanstående teman.
I grammatiken behandlas finskans participer, samt åtminstone participkonstruktionen.
FIM4 Samhället och massmedia (obligatorisk kurs)
I denna kurs behandlas det finländska samhället genom massmedierna, samt mediernas
roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. De
studerande skall läsa och analysera någon tidning eller ev. något program på tv eller i
radio för att sedan kunna redogöra för innehållet. Studerande kan även utarbeta egna
reportage eller artiklar på basen av intervjuer eller händelser. I grammatiken behandlas
infinitiverna och satsmotsvarigheter.
FIM5 Utbildning, yrkes- och näringsliv (obligatorisk kurs)
I kursen behandlas utbildning och yrkesliv. Genom artiklar och intervjuer kan de studerande fördjupa sig i något yrkesområde. Anställningsintervju och arbetsansökan behandlas. I grammatiken ingår attribut, adverbial och objekt.
FIM6 Finsk kultur och litteratur (obligatorisk kurs)
I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av
den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel samt andra konstformer med hänsyn till sina intressen. Varje studerande skall läsa åtminstone ett (1)
skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i form av en uppsats. Under kursen
behandlas gemensamt finsk litteraturhistoria och därmed lyfts några kända finska författare speciellt fram. De studerande fördjupar sig även i och gör ett större arbete om det
finska nationaleposet Kalevala. I kursen kan även ingå ett teater- eller annat studiebesök.
FIM7 Presentera och diskutera (fördjupad kurs)
Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell
och informell kommunikation. Det centrala i kursen är att de studerande skall förkovra
sig i att tala och uppträda på finska i olika situationer. De skall lära sig att kritiskt iaktta
sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta emot feedback.
Under kursen uppövas bl.a. förmågan att hålla tal, att debattera, att argumentera, att re
17
ferera olika typ av texter, att diskutera, att sammanfatta. Temaområden kan vara hälsa
och trygghet, hållbar utveckling, teknologi och samhället, aktivt medborgarskap och
entreprenörskap, utbildning, studier, arbetsliv, vetenskap, kultur. Som utgångspunkt
används aktuella texter och hörförståelsematerial.
Den muntliga språkfärdigheten uppövas med sikte på en lämplig nivå i det nationella
muntliga språkprovet som ingår i kursen.
Kursen kan inte avläggas genom direkttentamen. Kursen bedöms med siffror
FIM8 Skrivandets konst (fördjupad kurs)
I kursen läses och analyseras olika slag av texter och de studerande skall lära sig att
skriva t.ex. redogörelser, essäer, kommentarer utgående från ett bestämt material. Syftet
är en skrivprocess under vilken man lär sig att kritiskt granska och bearbeta en text både
innehållsligt och språkligt.
Kursen kan inte tenteras. Kursen bjuds ut vartannat år
FIM9 Suomi äidinkielenä : ainekirjoitusta (skolvis kurs)
Kursen är en specialkurs i skrivning och språkriktighet. Under kursen tränas bl.a. uppsatsskrivning, men även språkriktighet och rättskrivningsregler behandlas. Kursen är
avsedd främst för tvåspråkiga studeranden som i studentexamen har för avsikt att avlägga modersmålsprovet i finska. Kursen är en samarbetskurs med Karjaan lukio och
går under höstterminen (motsvarar ÄI9 på Karjaan lukio)
Kursen kan inte tenteras
FIM10 Från finska till svenska i praktiken (skolvis kurs)
Kursen är en övningskurs i finsk-svensk översättning. Studerandena utvecklar sin förmåga att förstå skriven finska och att översätta finsk text till idiomatisk svenska. Studerandena fördjupar sin kännedom om skillnaderna i finskans och svenskans grammatiska och semantiska struktur. Översättning från svenska till finska kan även förekomma. I kursen kan även ingå studiebesök eller gästföreläsning. Kursen hänför sig till
både modersmåls- och finskundervisningen.
Kursen kan inte tenteras. Kursen bedöms med godkänd/underkänd. Kursen bjuds ut
vartannat år
FIM11 TOKI (skolvis kurs)
Kursen är en projektkurs. Målet med projektet är främst att utöka och utveckla kunskaperna i och intresset för det andra inhemska språket. Vi samarbetar med Mikkelin
lukio och Martinlaakson lukio.
18
B-lärokurs (FINB)
Allmänna mål:
Målen för undervisningen är att de studerande skall förstå och kunna delta i ett vardagligt samtal när talet är tydligt, förs i normalt tempo och det sagda vid behov kan upprepas , kunna ta del av radio- och teveprogram som behandlar allmänna frågor samt läsa
allmänt hållen finsk saktext och lättare fiktiv text, så att de kan föra anteckningar, svara
på frågor om innehållet och sammanfatta det, åtminstone på svenska. De studerande
skall kunna skriva enkla men i någon mån detaljerade brev, redogörelser och berättelser
om alldagliga ämnen och teman som behandlats i kurserna, med nöjaktig behärskning
av det centrala ordförrådet och finskans basstrukturer.
De studerande skall i ovanstående sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om
det finländska samhället och finsk kultur samt kunna nämna åtminstone några kända
finska författare och ha bekantat sig med något smakprov ur deras produktion.
FINB1 Vardagsfinska (obligatorisk kurs)
I den första kursen skall de studerande lära sig förstå och använda finska i tal och skrift i
alldagliga servicesituationer, t.ex. i butiker, telefon, banker, på posten och på resor, samt
litet utförligare än i den grundläggande utbildningen berätta om sig själva och sin
närmiljö samt skriva personliga meddelanden och små berättelser om den. I grammatiken repeteras och utvidgas finskans verblära i aktiv och passiv och i anslutning därtill
de viktigaste objektsreglerna, pronomina och unipersonella uttrycken.
FINB2 Människor, natur och sevärdheter i Finland (obligatorisk kurs)
I denna kurs läser de studerande texter och lämpliga broschyrer om platser, sevärdheter
och naturen på olika orter i Finland samt även utdrag ur någon lättare skönlitterär skildring om människorna och livet där. De skall lära sig att kort presentera sin hemort och
berätta om iakttagelser och upplevelser på resor samt, till exempel med hjälp av annonser, guider och webbsidor på Internet, söka reda på fakta, tidtabeller, evenemang med
mera. I grammatiken repeteras kasus- och pluralböjningen med särskild uppmärksamhet
på finskans konsonant- och vokalväxlingar.
FINB3 Utbildning, intressen och fritid (obligatorisk kurs)
I kurs 3 skall de studerande öva sig att samtala och berätta om sin skolgång, sin fritid
och sina framtidsplaner. Via tryckta guider, webbsidor eller artiklar skall de bekanta sig
närmare med någon utbildning och läsa, titta eller lyssna på reportage om fritidssysslor
som intresserar dem. Under kursen skall de studerande göra en liten utredning eller presentation på finska om ett utbildningsområde eller en hobby. I grammatiken behandlas
satsers huvuddelar (subjekt, predikat och predikativ) samt infinitiv I och III.
19
FINB4 Affärs- och yrkesliv (obligatorisk kurs)
I denna kurs skall de studerande öva sig att läsa och ta reda på fakta ur reklam och broschyrer samt läsa någon artikel om yrkesliv och lämpliga eller intressanta yrken. Kon
sumtionsvanor och arbetsvanor diskuteras med hänsyn även till människans hälsa och
omgivningens förväntningar. Studerandena skall kunna svara på frågor om texternas
innehåll och i enkla ord redogöra för det även på finska. I grammatiken behandlas finskans räkneord och användningen av dem i pris- och tidsuttryck, samt adjektiv och adverb.
FINB5 Trafik, teknik och miljö (obligatorisk kurs)
I den sista obligatoriska kursen skall de studerande läsa några lättare texter om trafik
och fortskaffningsmedel, vanliga tekniska hjälpmedel samt exempel på bruksanvisningar. Deras förtjänster och nackdelar diskuteras både ur användnings- och miljösynvinkel.
I texterna studeras även användningen av finskans particip och viktigaste nominaluttryck samt typexempel på hur finskans ordförråd är uppbyggt genom sammansättningar
och avledningar. Vid kursens slut skall de studerande på finska kunna beskriva något
färdmedel eller annat tekniskt hjälpmedel och sina erfarenheter av det.
FINB6 Att förstå, tala och skriva finska bättre (fördjupad kurs)
I denna kurs skall de studerande öva upp förmågan att förstå talad finska i olika sammanhang, till exempel under guidningar, föredrag och program i massmedierna, och
kunna svara på frågor, sammanfatta innehållet och skriva korta uppsatser i anslutning
till dem. Samtidigt repeteras finskans basordförråd och basstrukturer i olika sammanhang och uppövas förmågan att tala och reagera på finska i situationer och uppgifter av
den typ som också förekommer i muntliga test.
FINB7 Finland i dag (fördjupad kurs)
I denna kurs skall de studerande via massmedier och lämpliga faktatexter bekanta sig
med det finländska samhälls- och kulturlivet i dag. De studerande skall genom artiklar,
teve eller radioprogram fördjupa sig på något område eller i någon genre och bekanta
sig med en berömd finländsk person eller kända inhemska alster på området. I texterna
iakttas vid sidan av innehållet även förekomsten av idiomatik, nominalformer och satsmotsvarigheter. De studerande skall åtminstone med hjälp av lexikon kunna tillgodogöra sig huvudinnehållet även i något svårare sakprosa, såsom i nyhetsartiklar och ledare, och stimuleras att på egen hand ta del av skönlitteratur eller någon annan konstform på finska.
Nätkurs
Fina12 repetitionskurs i finska
Erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi.
20
Engelska (EN)
Kontakterna mellan folk i olika länder ökar oavbrutet, liksom också kravet på god
kommunikationsförmåga och förståelse mellan folk och nationer. Samtidigt stärks engelskans ställning som världsspråk och i stora delar av Europa uppfattas förmågan att
förstå och kunna uttrycka sig obehindrat på engelska som något av en självklarhet. Inom
många sektorer i samhället är goda kunskaper i engelska t.o.m. en förutsättning för effektiv verksamhet i dagens globaliserade värld. Man behöver med andra ord dels kunna
tillägna sig information och kunskaper på engelska, men också kunna kommunicera på
engelska i tal och skrift, såväl inom ramen för fortsatta studier som senare i arbetslivet.
Gymnasiets lärokurs i engelska erbjuder dig utmärkta möjligheter att bygga vidare på
baskunskaperna från den grundläggande utbildningen. Lärokursen består av sex obligatoriska kurser (1-6), två fördjupade kurser (7, 8) samt en skolvis kurs (9).
Kurserna avläggs i regel i nummerordning, dvs. kurserna 1-3 under det första studieåret
och kurserna 4-6 under det andra studieåret. (Avvikelser kan göras i undantagsfall.)
Kurserna 7-9 är valfria och rekommenderas främst för abiturienter under det tredje studieåret. I kurserna 7 och 9 erbjuds möjlighet dels till fördjupning av ordförråd och strukturer, dels till mera specifik förberedelse för studentprovet i engelska. Kurs 8 är en fördjupad kurs med syftet att stärka de studerandes vilja och förmåga att uttrycka sig muntligt.
Kurserna innefattar uppsatsskrivning, text- och hörförståelseövningar, olika slag av
grammatikövningar, översättning, skriftliga sammandrag, muntliga presentationer och
projektarbeten i varierande omfattning i enlighet med mål och tyngdpunktsområden för
ifrågavarande kurs. De obligatoriska kurserna avslutas med ett kursprov som ligger till
grund för kursbedömningen. Även i kurserna 7 och 9 kan någon form av kursprov ingå.
Utöver kursprovet baseras bedömningen på diverse muntliga och/eller skriftliga prestationer (se ovan). I alla kurser beaktas dessutom visad aktivitet och intresse för ämnet.
Avläggande av kurs 8 förutsätter deltagande i det nationella muntliga slutprovet i engelska.
Direkttentamen av kurserna rekommenderas inte, men tillåts i enskilda fall när det gäller
de obligatoriska kurserna (1-6), dock högst sammanlagt tre kurser.
Studentexamensprovet i engelska baserar sig på de obligatoriska och fördjupade kurserna. Som komplettering till studentprovet kan man även avlägga ett muntligt slutprov
för att påvisa sina muntliga färdigheter. Detta genomförs inom ramen för kurs 8 (se
ovan). Det muntliga slutprovet är avsett för abiturienter och anordnas under period två
eller tre. Provet är landsomfattande (gemensam provbank) och genomförs enligt utbildningsstyrelsens direktiv.
21
EN1 De unga och deras värld (obligatorisk kurs)
Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med
språkundervisningen i gymnasiet. Teman som berör de unga och deras värld, personligt
umgänge och människorelationer behandlas. Dessutom ger kursen ytterligare insikter i
livet på det engelska språkområdet. Målen för kursen är dels att befästa basordförrådet
och grundstrukturerna (främst verbböjningen) och dels att göra de studerande förtrogna
med viktiga strategier och fraser som används vid muntlig kommunikation i vardagslivet. Kursen kan inte avläggas genom direkttentamen.
EN2 Kommunikation och fritid (obligatorisk kurs)
Kursen behandlar ämnen som hänför sig till kommunikation och fritid, boende, liv och
leverne i USA och i Storbritannien. Målen för kursen är att de studerande skall utvidga
ordförrådet i anslutning till ovannämnda teman och utvidga och befästa de centrala
strukturerna (främst gällande substantiv och pronomen). De studerande får ytterligare
övning i att uttrycka sig muntligt, bl.a. föra fram och motivera sina egna åsikter. Förmågan att uttrycka sig i skrift uppövas genom uppsatsskrivning.
Krav: EN1
EN3 Studier och arbete (obligatorisk kurs)
Under denna kurs behandlas främst teman som berör skolgång, studier och arbetsliv. De
studerande får bekanta sig med bl.a. hur man skriver en platsansökan och hur en arbetsintervju kan gå till på engelska. Dessutom skall de studerande lära sig presentera Finland mera ingående på engelska. Någon form av personlig muntlig och/eller skriftlig
presentation ingår. I grammatiken behandlas bl.a. adjektiv och adverb, indirekt tal och
passivkonstruktion av verb.
Krav: EN1, EN2
EN4 Samhället och omvärlden (obligatorisk kurs)
Grundläggande samhälleliga frågeställningar, problem och begrepp behandlas med
hjälp av texter och annat material på en lite mer krävande språklig nivå. Den skriftliga
språkfärdigheten övas speciellt genom sammandrag på svenska och/eller på engelska.
Centrala strukturer som ingår är t.ex. nationalitetsord, relativa pronomen och modala
hjälpverb.
Krav: EN1-EN3
EN5 Kultur (obligatorisk kurs)
Kursen behandlar kultur i vid bemärkelse. De studerande skall bekanta sig med kultur i
olika former och lära känna några stora kulturpersonligheter från det engelska språkområdet. I kursen ingår individuell muntlig och skriftlig presentation av ett valbart kulturellt ämne. Centrala strukturer som behandlas är bl.a. användningen av bestämd och
obestämd artikel, räkneord, tidsuttryck och frasverb.
Krav: EN1-EN4
22
EN6 Vetenskap, ekonomi och teknik (obligatorisk kurs)
I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, medievärlden och näringslivet.
Muntliga och skriftliga övningar som anknyter till kursens ämnesområden ingår. Centrala strukturer är bl.a. satsförkortningar, ordbildning och användningen av infinitivformen och ing-formen av verb.
Krav: EN1-EN5
EN7 Naturen och en hållbar utveckling (fördjupad kurs)
Målen för kursen är att de studerande skall utvidga och fördjupa kunskaperna och ordförrådet i anslutning till naturen, speciellt med tanke på miljöfrågor och hållbar utveckling. Dessutom behandlas lite mer krävande strukturer. Genomgång av en del av de
provtyper som kan förekomma i studentprovet i engelska utgör en viktig del av kursen.
Krav: EN1-EN6
EN8 Tala och förstå bättre (fördjupad kurs)
I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer. Ämnesområden som behandlas är bl.a. aktuella (världs)händelser, studie- och arbetslivet, samhället vi lever i, kultur, miljö, vetenskap och teknik.
Övningarna är av mycket varierande slag och inkluderar t.ex. dialoger, debatter, föredrag, referat, tal och andra muntliga anföranden samt hörförståelseövningar.
De enskilda prestationerna bedöms kontinuerligt under kursens gång. För godkänd kurs
krävs närvaro och aktivitet under hela kursen samt deltagande i det nationella muntliga
slutprovet i engelska. I det muntliga slutprovet utvärderas de studerande i enlighet med
den gemensamma europeiska referensramen för språk (CEFR).
Kursen är avsedd för abiturienter. Max. deltagarantal:16
EN9 Världen idag (skolvis kurs)
Målen för kursen är att de studerande skall utvidga och fördjupa sina kunskaper (främst
ordförrådet) samt sina färdigheter att använda det engelska språket på ett mångsidigt
och varierande sätt. I kursen ingår språkligt mer krävande texter som behandlar bl.a.
Finland idag, studiefrågor, trender i dagens samhälle samt aktuella världshändelser.
Därutöver behandlas en del provtyper som förekommer i studentprovet i engelska.
Syftet är att ge de studerande möjligast goda förutsättningar att avlägga studentprovet
med så bra resultat som möjligt.
Krav: EN1-EN6
EN10 KAVAREX (Karis-Varese Exchange)
Närmare information om Kavarex finns under Projekt
Nätkurs
EN 11 Engelska repetitionskurs
Kursen erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi.
EN 12 Engelska skrivkurs
Kursen erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi.
23
Valfria fördjupade kurser i tyska och franska
Goda språkkunskaper öppnar många spännande dörrar och är en självklar del av en god
allmänbildning. Gymnasiets valfria fördjupade kurser i tyska och franska ger en god
grund för högskolestudier och för arbetslivet. Kurserna B3 1 och 2 är avsedda för nybörjare. Nybörjartyska/franska erbjuds vartannat år. Studentexamen i tyska och franska
baserar sig på kurserna B3 1-2 och B2 1-8. Abiturienterna erbjuds möjlighet att avlägga
ett frivilligt, muntligt språkprov enligt utbildningsstyrelsens direktiv. Det muntliga provet anordnas i februari eller mars före studentskivningarna.
Kurserna bör läsas i ordningsföljd men vid behov kan avvikelser godkännas. En enskild
kurs kan avläggas självständigt om goda skäl föreligger. Det förutsätts dock att man är
närvarande på kurserna eftersom stor vikt läggs vid den muntliga aktiviteten. I varje
kurs ges de studerande tillfälle att lyssna, läsa, tala och skriva för olika ändamål beroende på kursens karaktär och prioriteringar. Det exakta kursinnehållet är beroende av de
läroböcker som står till buds.
Bedömningen av de studerandes muntliga och skriftliga färdigheter sker enligt de enskilda kursernas tyngdpunkter och prioriteringar. Varje kurs avslutas med någon form
av kursprov. I så gott som alla kurser ingår hör - och textförståelseövningar och /eller
prov samt uppsatser.
TYSKA (TY)
TY B 3 1 God dag,trevligt att träffas (GutenTag,schön Sie zu treffen)
Kursens syfte är att ge en första inblick i det tyska språket och kulturen. Tonvikten ligger på det talade språket. Målet är att de studerande skall klara sig i enkla, vardagliga
språksituationer. Du lär dig att hälsa och presentera dig på tyska, att berätta om dig själv
och din familj, att prata om vädret osv. Strukturer: presensböjning, räkneord, artiklar,
ordföljd, månader, årstider m. m.
TY B 3 2 Så skall saker och ting skötas (So wird’s gemacht)
Kursen ger god kännedom i s. k. Turisttyska. Tonvikten ligger på det talade språket. Du
får lära dig att köpa biljetter, att ge råd om vägen, att ordna övernattning, att shoppa och
att beställa på restaurang. Du får också bekanta dig med Österrike. Strukturer: personliga pronomen, skiljbara verb, ackusativ
Krav: TY B 3 1
OBS! Efter denna kurs väljer du TY B 2 1 för att fortsätta dina studier i tyska
24
TY B 2 1 Fritid och intressen ( Freizeit und Hobbys)
Kursens syfte är att öva talförståelse och förmågan att tala på tyska. Du lär dig att berätta om dig själv och din familj samt att uttrycka åsikter. Du får bekanta dig med tyskt
vardagsliv och skolliv. Du lär dig mera om tyska språkets grundstrukturer. Du lär dig
ord och uttryck för fritidsverksamhet och hobbyer. Strukturer: verbets presens- och perfektböjning, dativ
Krav: TY B 3 1-2 eller B 2-nivå från grundskolan
TY B 2 2 Världen och vi (Bei uns und anderswo)
Kursens tyngdpunkt ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. Du får också
öva dig att skriva på tyska. Du bekantar dig med geografi, historia och mänskor i det
tyskspråkiga området. Du får veta mera om vardag och fest i Tyskland. Du lär dig att
berätta om olika former av boende och du lär dig att sköta vardagsrutiner i affärer och
banker. Strukturer: imperfekt, pluskvamperfekt, genitiv
Krav: TY B 2 1.
TY B 2 3 Förr och nu (Früher und heute)
Kursen behandlar livet förr och nu ur såväl individens som ur samhällets synvinkel. Du
lär dig ord och uttryck som berör hälsa och välfärd. Du lär dig att berätta om Finland
och din hemtrakt. Du skriver också en uppsats i kursen. Strukturer: substantivets och
adjektivets böjning
Krav: TY B 2 2.
TY B 2 4
Studier och framtidsplaner ( Lernen und Zukunftspläne)
Kursen behandlar skola och studier och ger nödvändig information om skolväsendet i
de tyskspråkiga länderna. Du får lära dig att berätta om din skolgång och om dina önskemål och planer för framtiden. I kurskraven ingår en uppsats. Strukturer: futurum, rektionsverb, infinitivuttryck
Krav: TY B 2 3.
Ty B 2 5 Kultur (Kultur)
Kursens syfte är att presentera kulturens mångfald. Kursen strävar till att ge en uppfattning om olika former av kultur inom det tyskspråkiga området. Du får studera texter om
olika kulturfenomen. Du får göra ett eget arbete om någon speciell favorit på kulturens
område. Du skriver också uppsats. Strukturer: konditionalis och imperfekt konjunktiv
Krav: TY B 2 4.
TY B 2 6 Vår gemensamma jord (Unsere gemeinsame Erde)
Kursen övar textförståelse och tyskans användning i tal och skrift. Texterna och diskussionerna handlar bl. a om jordens tillstånd och vår gemensamma framtid. Du bekantar dig med samhälle och politik ur ungdomarnas synvinkel. I kursen ingår hörförståelseprov och uppsats. Strukturer: passiv
Krav: TY B 2 5.
25
TY B 2 7 Vetenskap och teknik (Wissenschaft und Technik)
Kursen innehåller texter med svårare innehåll. Texterna handlar bl. a om vetenskap och
teknik. Du får skriva olika referat och uppsatser. I kursen ingår hörförståelseprov.
Krav: TY B 2 6
TY B 2 8
Naturen och en hållbar utveckling (Natur und eine nachhal-
tige Entwicklung)
Kursen behandlar texter om naturen och naturfenomen. Texternas svårighetsgrad motsvarar studentprovet. Alla tänkbara delar i studentskrivningen i tyska övas systematiskt. I
kursen ingår uppsatser, text- och hörförståelseprov.
Krav: TY B 2 7
Nätkurs
TY 9 Tyska repetitionskurs
Kursen erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi
FRANSKA (FR)
FR B31
God dag, trevligt att träffas (Bonjour, enchanté de faire
votre connaissance)
Du får bekanta dig med ett helt nytt och annorlunda språk. Franskan uttalas rätt mycket
annorlunda än det skrivs. Därför övar vi franskt uttal och intonation från början. Du får
en första inblick i fransk kultur och geografi. I den första kursen lär du dig att hälsa, att
berätta om dig själv och om var och hur du bor. Du lär dig också siffrorna. Strukturer:
presensböjning, de oregelbundna verben avoir (ha) och être(vara), adjektiv- och pluralböjning.
FR B32
Så skall saker och ting skötas. ( C’est ainsi qu’il faut faire)
I den här kursen får du både träna talförståelse och att uttrycka dig på franska. Du får
lära dig ord och uttryck för ärenden i butiker, post, bank och restaurang. Efter den här
kursen klarar du dig rätt bra som turist i ett franskspråkigt land. Strukturer: oregelbundna verb, frågebildning, personliga pronomen, partitiv
Krav: FR B 3 1
OBS! Efter denna kurs väljer du FR B 2 1 för att fortsätta dina studier i franska.
26
FR B21 Fritid och intressen (Le temps libre et les loisirs)
Tonvikten i kursen ligger på att förstå och tala franska. Du lär dig ord och uttryck för att
berätta om vad du gör på fritiden. Du bekantar dig med franska ungdomars vardag. Du
lär dig att uttrycka dina åsikter. Du får lära dig franskans grundstrukturer. Strukturer:
presens- och perfektböjningen
Krav: FR B 3 1-2 eller B 2-nivå från grundskolan
FR B22 Världen och vi (Chez nous et ailleurs)
Texterna i kursen handlar om geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter
i Finland och i den franskspråkiga världen. Du bekantar dig med le monde francophone
= den franskspråkiga världen. Du övar dig på att tala franska och du skriver små texter
för att träna din förmåga att uttrycka dig skriftligt på franska. Strukturer: imperfekt och
pluskvamperfekt och användningen av tidsformerna
Krav: FR B 2 1.
FR B23 Förr och nu (Avant et maintenant)
Du lär dig diskutera livet förr och nu ur såväl individens som ur samhällets synvinkel.
Du lär dig också uttryck för hälsa och välfärd. Du får träna hörförståelse och skriva
uppsats. Strukturer: personliga pronomen och pronominaladverben en och y
Krav: FR B 2 2.
FR B24 Studier och framtidsplaner(Les études et les plans pour l’avenir)
Texterna i kursen ger en inblick i franskspråkiga ungdomars skolvardag. Du lär dig att
berätta om skola och studier samt att uttrycka önskemål och planer för framtiden. I kursen ingår hörförståelseövningar samt uppsatser. Strukturer: futurum och konditionalis,
le subjonctif
Krav: FR B 2 3.
FR B25 Kultur (La culture)
Texterna behandlar olika kulturformer som bildkonst, musik, film, teater inom den
franskspråkiga världen. Du gör ett eget arbete om någon speciell kulturform eller kulturpersonlighet som intresserar dig. Du tränar både muntlig och skriftlig kommunikation. Strukturer: infinitivuttryck
Krav: FR B 2 4.
FR B26 Vår gemensamma jord (Notre monde à nous tous)
Du får läsa litet svårare texter som berör samhället i Finland och i Frankrike samt i den
övriga fransktalande världen. Texterna och diskussionerna handlar också om jordens
tillstånd och vår gemensamma framtid. Du presenterar texterna både muntligt och
skriftligt. Du skriver också uppsats. Strukturer: le passé simple och passiv, relativa pronomen
Krav: FR B 2 5.
27
FR B27 Vetenskap och teknik (La science et la technique)
Texterna ökar i svårighetsgrad och behandlar olika vetenskapsområden, teknik samt
olika former av kommunikation. Du får också skriva egna skildringar i form av uppsatser och presentationer. I kursen ingår hör - och textförståelseprov samt uppsats.
Krav: FR B 2 6.
FR B28 Naturen och en hållbar utveckling (La nature et le développement durable)
Via texterna i kursen får du fundera över mänskans förhållande till naturen i Finland
och i de franskspråkiga länderna. Du får träna det centrala ordförrådet i både tal och
skrift. Alla tänkbara delar i studentprovet övas systematiskt. I kursen ingår hör - och
textförståelseprov samt uppsats.
Krav: FR B 2 7
Nätkurs
FRB2 9 Franska repetitionskurs
I kursen övas de olika delområdena i studentexamensprovet: hör- och textförståelse,
struktur- och vokabulärprov samt uppsatsskrivning. Kursen är gemensam med Ekenäs
gymnasium och avläggs som nätkurs med hjälp av Moodle och Adobe Connect Pro.
Närstudieträffar ordnas även.
Förkunskaper: FRB2 6
28
Lång matematik (MAA)
Syftet med undervisningen i matematik är att introducera matematikens grundidéer och
strukturer samt modeller för matematiskt tänkande för de studerande. Den långa lärokursen i matematik ger de studerande färdigheter som behövs i yrkesstudier och högskolestudier inom naturvetenskapliga och tekniska branscher. Dessutom har man nytta
av lång matematik inom t.ex. farmaci, medicinska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga studier samt inom militärutbildning och agrikulturstudier.
Vid bedömningen av kurserna beaktas de studerandenas förmåga att presentera lösningar, bilda matematiska begrepp och modeller samt analysera skriftlig framställning. I
kursvitsordet inverkar kursprovet, utförda hemuppgifter samt aktivitet på lektionerna.
Studentexamen i lång matematik baserar sig på de riksomfattande kurserna 1 – 13.
Kurserna 1-10 är obligatoriska. Den valbara fördjupade kursen 11 kan väljas under det
andra läsåret. Kurs 12 och 13 kan däremot väljas först under det tredje läsåret. Den
skolvisa kursen 14 förbereder för studentexamen och rekommenderas som sista kurs i
lång matematik.
Kurserna i lång matematik erbjuds endast en gång/år. Enskilda underkända kurser
hindrar dig inte att delta i följande kurs i lång matematik. De allmänna reglerna för antalet underkända vitsord i lärokursen samt studiestopp i ämnet gäller även i matematik.
Direkttentering av kurserna i matematik är tillåten. Villkoren för direkttentamen bestäms av ämnesläraren.
I de skolvisa kurserna ingår tre valbara kurser som hör till studiehelheten ”Nationell och
internationell ekonomi”. Dessa kurser är avsedda för studerande som vill fördjupa sig i
ekonomi och samhällsmatematik. Se kursbeskrivningar MAA 16 – 18.
Om den långa matematiken känns för svår kan ett byte till kort matematik bli aktuellt.
Med tanke på kursvalen borde beslutet om bytet fattas senast efter 1 ½ års studier. Diskutera dock med både din matematiklärare och studiehandledaren innan du fattar ditt
beslut.
Godkända kurser i lång matematik ersätter kurserna i kort matematik. Efter varje kursbeskrivning står vilken kurs som är den motsvarande kursen i kort matematik. De godkända kurser i lång matematik som inte har en motsvarighet i kort matematik räknas in i
de 75 kurser som utgör beräkningsgrunden för avklarade gymnasiestudier.
Underkända kurser i lång matematik ersätter inte kurser i kort matematik. Du kan försöka få kursen godkänd vid omtentamen eller gå om motsvarande kurs i kort matematik.
29
MAA 1 Funktioner och ekvationer (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll består av ekvationslösning, procenträkning, rotuttryck och
potenser samt potens- och exponentialfunktioner. Kursen kan tenteras. Det är nyttigt att
delta i den förberedande kursen 15 innan man inleder studierna i de obligatoriska kurserna i lång matematik.
MAA 2 Polynomfunktioner (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll är polynomfunktioner, polynomekvationer samt polynomolikheter. Utöver dessa helheter ingår kvadrerings- och konjugatreglerna samt faktorisering av polynom av andra graden i kursen.
Krav: MAA1 Övrigt: Kursen ersätter kurs 1 i kort matematik.
MAA 3 Geometri (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll är Pythagoras sats, trigonometrin för rät- och snedvinkliga
trianglar, likformighet hos figurer och kroppar, sinus- och cosinussatserna, geometrin
för cirkeln, samt beräkning av längder, vinklar, areor och volymer.
Krav: MAA1 – MAA2
Övrigt: Kursen ersätter kurs 2 i kort matematik.
MAA 4 Analytisk geometri (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll är räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer, ekvationer
och olikheter med absoluta belopp samt lösning av ekvationssystem. Kursens mål är att
lära deltagarna att förstå hur den analytiska geometrin binder ihop geometriska och algebraiska begrepp.
Krav: MAA1 – MAA3
MAA 5 Vektorer (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll är vektorkalkyl såsom addition och subtraktion med vektorer
samt skalärprodukten av två vektorer. Dessutom behandlas avstånd och vinklar i tvåoch tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer. Även räta linjer och plan i
koordinatsystemet respektive i rymden, uttryckta med hjälp av vektorer, ingår i kursen.
Krav: MAA1 – MAA3 Övrigt: Kursen ger förutsättningar att klara av kurserna 4, 5
och 7 i fysik
MAA 6 Sannolikhet och statistik (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll är klassisk och statistisk sannolikhet, kombinatorik, olika sannolikhetsfördelningar samt statistiska fördelningar. I kursen ingår därmed beräkningar
och tolkningar av statistiska fördelningarnas karakteristikor (medelvärde, väntevärde),
sannolikhetskalkyl samt kombinatorikens metoder.
Krav: MAA1 – MAA3 Övrigt: Kursen ersätter kurs 5 i kort matematik
MAA 7 Derivatan (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll är gränsvärden, kontinuitet och derivata. Kursen mål är att de
studerande lär sig derivera polynomfunktioner samt att utnyttja gränsvärden och deriva
ta för undersökning av funktioners förlopp. Dessutom löses rationella ekvationer och
olikheter. Krav: MAA1 – MAA4 Övrigt: Kursen ersätter kurs 4 i kort matematik
30
MAA 8 Rot- och logaritmfunktioner (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll är rot-, exponential- och logaritmfunktioner. Deras egenskaper undersökes genom derivering. Man löser även ekvationer som ansluter sig till de
nämnda funktionerna. Även sammansatta och inversa funktioners monotonitet och
andra egenskaper undersökes genom derivering.
Krav: MAA1 – MAA4, MAA7
Övrigt: Kursen ersätter kurs 3 i kort matematik
MAA 9 Trigonometriska funktioner och talföljder (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll är trigonometriska funktioner och trigonometriska ekvationer
samt aritmetiska och geometriska talföljder och summor. Enhetscirkeln utnyttjas som
hjälpmedel då trigonometriska ekvationer löses. Trigonometriska funktioners symmetriska och periodiska egenskaper undersökes genom derivering. Praktiska problem löses
med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder.
Krav: MAA1 – MAA4, MAA7 – MAA8 Övrigt: Kursen ersätter kurs 6 i kort matematik.
MAA 10 Integralkalkyl (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll är begreppet integral och dess samband med arean. Areor och
volymer bestämmes med hjälp av integraler. Praktiska tillämpningar av area- volymberäkningar undersökes.
Krav: MAA1 - MAA9
MAA 11 Talteori och logik (fördjupad kurs)
Kursens centrala innehåll är hela tals delbarhet, primtal, bevisföringsprinciper samt analyserande av olika matematiska satser. Påståendesatser formaliseras och deras sanningsvärde undersökes. Talteorins grundbegrepp och Euklides algoritm ingår även i kursen.
Krav: MAA1 – MAA6
MAA 12 Numeriska och algebraiska metoder (fördjupad kurs)
Kursens centrala innehåll är begreppen absolut fel och relativt fel, numerisk ekvationslösning och delbarheten hos polynom. Newtons metod och iterering samt algoritmiskt
tänkesätt används som matematiska redskap. Bestämning av förändringshastigheter och
areor ingår också i kursen.
Krav: MAA1 – MAA10
MAA13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl (fördjupad
kurs)
Kursens centrala innehåll är att undersöka funktioners kontinuitet och deriverbarhet
samt deras gränsvärden. Undersökning av kontinuerliga sannolikhetsfördelningar samt
gränsvärden för talföljder, serier och deras summor ingår också i kursen.
Krav: MAA1 – MAA10
31
MAA14 Fortsättningskurs i matematiska modeller och tillämpningar
(skolvis kurs)
De centrala delarna i lång matematik d.v.s. problemlösning, matematiska modeller, differentialkalkyl och geometriska metoder repeteras och fördjups. Kursens mål är att de
studerande skall fördjupa och bredda sina insikter i lång matematik. I kursen behandlas
uppgifter som förekommer i studentprovet i lång matematik. Syftet är att ge de studerande möjligast goda förutsättningar att avlägga studentprovet i lång matematik. Kursen bedöms på basen av inlämningsuppgifter och kursprov. (Krav: MAA1-MAA10)
MAA 18 Ekonomisk matematik (fördjupad kurs)
Det centrala innehållet i kursen är index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar samt matematiska modeller i ekonomiska
sammanhang med hjälp av talföljder och summor. Kursens mål är att de studerande
skall lära sig att förstå begrepp som används i det ekonomiska livet, tillägna sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi, få matematiska grunder för
studier i företagsekonomi samt kunna tillämpa statistiska metoder. Kursen avläggs med
ett kursprov. Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar samt självstudier. Även
inlämningsuppgifter kan förekomma.
Rekommendationer: Det är lämpligt att läsa denna kurs det tredje året i gymnasiet.
32
Kort matematik (MAB)
Syftet för den korta lärokursen i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa,
behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i fortsatta studier.
Kurserna avläggs genom ett kursprov. Vid bedömningen tas i första hand hänsyn till
tentamensresultatet men det krävs dessutom ett aktivt deltagande i lektionerna samt att
eventuella inlämningsuppgifter är godkända. I särskilda fall kan kursen avläggas självständigt genom direkttentamen samt genom avklarade inlämningsuppgifter efter överenskommelse med ämnesläraren.
Matematiken består av olika delområden och kunskapsstoffet är kumulativt. Det ena
bygger på det andra. Därför borde man läsa kurserna i en viss ordningsföljd. Detta är
inget självändamål utan det underlättar inlärningen. Förkunskapskrav har därför angivits
för de olika kurserna. De obligatoriska kurserna erbjuds minst en gång per läsår och de
fördjupade och de skolvisa en gång per läsår.
För att klara av studentexamen krävs minst de obligatoriska kurserna men för att få ett
bra resultat ingår även kunskapsstoffet i de fördjupade kurserna. De skolvisa kurserna
ökar ytterligare möjligheterna till ett bra resultat i studentskrivningarna.
Nuförtiden behövs matematik både i privatlivet och i arbetslivet samt för att man ska
klara av framtida studier på ett bra sätt. Speciellt i naturvetenskapliga studier såsom
fysik, kemi och biologi har man nytta av sina kunskaper i matematik. Detta gäller också
för tekniska, ekonomiska och medicinska samt vårdutbildningar. Matematiken är också
till stor hjälp när man läser kurser i fysik och kemi. Därför är det bra att fördjupa sig i
matematiken om man vill skriva dessa ämnen i realprovet.
MAB 1 Uttryck och ekvationer (obligatorisk kurs)
Det centrala innehållet i kursen är lineära samband och proportionalitet mellan storheter, uppställning av ekvationer, grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem, tolkning och prövning av lösningar samt polynomfunktioner av andra graden
samt andragradsekvationer. Kursens mål är att de studerande skall bli vana att använda
matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och lära sig att lita på sin matematiska förmåga och förstå begreppen lineärt samband, proportionalitet och polynomfunktioner av andra graden samt befästa sin förmåga att lösa ekvationer och lära sig att lösa
ekvationer av andra graden. Kursen avläggs med ett kursprov. Kursen ges i form av
lektioner och räkneövningar samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma. Rekommendationer: Denna kurs lämpar sig som första obligatoriska kurs i
matematik B. Förkunskapskrav: Den matematik man läste på grundskolans högstadium.
MAB 2 Geometri (obligatorisk kurs)
I kursen behandlas figurers likformighet, en rätvinklig triangels trigonometri, Pythagoras sats, area och volym hos figurer och kroppar samt bruk av geometriska metoder i
koordinatsystemet. Kursens mål är att de studerande skall träna sig i att göra iakttagelser
och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos figurer och kroppar, bli skickligare i
att rita plana figurer och tredimensionella kroppar samt att kunna lösa praktiska problem
33
med hjälp av geometri. Kursen avläggs med ett kursprov. Kursen ges i form av lektioner
och räkneövningar samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma.
Rekommendationer: Det är lämpligt att läsa denna kurs det första året i gymnasiet.
Förkunskapskrav: MAB1
MAB 3 Matematiska modeller I (obligatorisk kurs)
Det centrala innehållet i kursen är tillämpning av lineära och exponentiella modeller,
potensekvationer samt lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer. Kursens mål är att de studerande skall se regelbundenheter hos och samband mellan fenomen i den reella världen och kunna beskriva dessa med matematiska modeller samt
vänja sig vid att bedöma olika modellers lämplighet och användbarhet. Kursen avläggs
med ett kursprov. Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar samt självstudier.
Även inlämningsuppgifter kan förekomma.
Rekommendationer: Det är lämpligt att läsa denna kurs det andra året i gymnasiet.
Förkunskapskrav: MAB 1 och MAB 2
MAB 4 Matematisk analys (obligatorisk kurs)
Det centrala innehållet i kursen är derivatan för en polynomfunktion, analys av polynomfunktioners tecken och förlopp, det största och minsta värdet för en polynomfunktion samt grafiska och numeriska metoder. Kursens mål är att de studerande skall kunna
undersöka förändringshastighet hos funktioner med hjälp av grafiska och numeriska
metoder, förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten, kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan samt lära sig fastställa det
största och minsta värdet för en polynomfunktion i tillämpningsuppgifter. Kursen avläggs med ett kursprov.
Rekommendationer: Det är lämpligt att läsa denna kurs det andra året i gymnasiet.
Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma. Förkunskapskrav: MAB 1 och MAB 2.
MAB 5 Statistik och sannolikhet (obligatorisk kurs)
Det centrala innehållet i kursen är karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar, normalfördelningen och normeringen av den, kombinatorik, sannolikhetsbegreppet samt formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem. Kursens mål är att de studerande skall bli vana att handskas med och tolka
statistiskt material, bekanta sig med hur fickräknare och datorer används i statistiska
uppgifter samt bli insatta i sannolikhetslärans grunder. Kursen avläggs med ett kursprov. Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma.
Rekommendationer: Det är lämpligt att läsa denna kurs det tredje året i gymnasiet.
Förkunskapskrav: MAB 1 och MAB 2
MAB 6 Matematiska modeller II (obligatorisk kurs)
Det centrala innehållet i kursen är lineära ekvationer med två variabler, lineära ekvationspar, grafisk lösning av olikheter med två variabler, lineär optimering, talföljder samt
aritmetiska och geometriska talföljder och summor. Kursens mål är att de studerande
skall få en säkrare och allsidigare förmåga att lösa ekvationer, kunna lösa lineära optimeringsproblem i praktiska situationer, förstå begreppet talföljd samt kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och summor. Kursen
34
avläggs med ett kursprov. Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma.
Rekommendationer: Det är lämpligt att läsa denna kurs det tredje året i gymnasiet.
Förkunskapskrav: MAB 1, MAB 2, MAB 3 och MAB 4
MAB 7 Ekonomisk matematik (fördjupad kurs)
Det centrala innehållet i kursen är index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar samt matematiska modeller i ekonomiska
sammanhang med hjälp av talföljder och summor. Kursens mål är att de studerande
skall lära sig att förstå begrepp som används i det ekonomiska livet, tillägna sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi, få matematiska grunder för
studier i företagsekonomi samt kunna tillämpa statistiska metoder. Kursen avläggs med
ett kursprov. Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar samt självstudier. Även
inlämningsuppgifter kan förekomma.
Rekommendationer: Det är lämpligt att läsa denna kurs det andra eller tredje året i
gymnasiet. Förkunskapskrav: MAB 1-3
MAB 8 Matematiska modeller III (fördjupad kurs)
Det centrala innehållet i kursen är trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln, radianbegreppet, trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a, grafiskt
framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen,
vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer, framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet samt
undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med
hjälp av vektorer. Kursens mål är att de studerande skall fördjupa sina insikter i den
matematik som behövs i ett alltmer tekniskt samhälle samt få hjälpmedel för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt. Kursen avläggs med ett kursprov. Kursen ges i
form av lektioner och räkneövningar samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan
förekomma.
Rekommendationer: Det är lämpligt att läsa denna kurs det andra eller tredje året i
gymnasiet. Förkunskapskrav: MAB 1, MAB 2, MAB 3
MAB 9 Matematiska modeller IV (skolvis kurs)
Det centrala innehållet i kursen är procenträkning, polynom och ekvationer, potenser,
exponentialfunktioner och logaritmer, talföljder och serier, geometri, derivering samt
sannolikhet och statistik.
Kursens mål är att de studerande skall fördjupa och bredda sina insikter i den matematik
som behövs i ett alltmer tekniskt samhälle samt få en överblick över de hjälpmedel matematiken erbjuder i olika livssituationer och i fortsatta studier. Kursen avläggs med ett
kursprov. Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar samt självstudier. Även
inlämningsuppgifter kan förekomma.
Rekommendationer: Det är lämpligt att läsa denna kurs det tredje året i gymnasiet.
Förkunskapskrav: MAB 1, MAB 2, MAB 3, MAB 4, MAB 5 och MAB 6
35
Biologi, (BI)
Att idka studier i biologi innebär att man får en stor dos allmänbildning som man kommer att behöva i det dagliga livet. Den som tänker sig ett framtida yrke inom
branscherna eller närbesläktade områden torde förstå att man måste satsa rejält från
första början.
Alla har som mål att klara av studentexamen och där ingående realprov. Då kan man
minnas att biologi är ett ämne med en klar struktur som alltid har varit rätt populärt
ämne i skrivningarna. För att nå ett bra resultat borde man sprida kurserna under hela
studietiden. Om man skriver redan på hösten som abiturient, eller rentav tidigare, borde
man göra tidsplaneringen med stor omsorg. De studerande som skriver biologirealen
skall naturligtvis läsa hela kurspaketet.
Biologikurspaketet består av två obligatoriska kurser, tre fördjupade kurser och en skolvis kurs. Studierna inleds med den första obligatoriska kursen. Därefter kan man välja
kurser fritt men ändå tänka efter vad som är mest ändamålsenligt för en själv. Ämnesläraren handleder gärna. För tillfället utbjuds alla kurser.
Bedömningen baserar sig på kursprov och allmän aktivitet under kursens gång, intresse
för ämnet beaktas också. Därtill ingår ofta inlämningsuppgifter och arbeten som bedöms.
Studentexamen baserar sig på de obligatoriska och fördjupade kursena, de skolvisa kurserna ger en ytterligare fördjupning av kunskapen. En stor del av era framtida yrken
baserar sig på biologisk kunskap, därför är biologiska studier viktiga.
BI 1 Organismernas värld (obligatorisk kurs)
Kursen är en grundkurs som belyser biologin som en vetenskap. Här får man lära sig
om naturens mångfald och hur naturen fungerar i olika ekosystem. I kursen lär man sig
också hur livet har utvecklats under tidernas lopp. Kursen bedöms på basen av kursprov,
aktivitet och intresse. Kursen kan tenteras efter diskussion med ämnesläraren.
BI 2 Cellen och ärftligheten (obligatorisk kurs)
Kursen handlar om livets minsta byggstenar det vill säga cellerna. Här ingår cellens
byggnad och funktion, hur cellerna producerar energi, hur DNA styr cellens funktioner
och hur cellen delar sig och förökar sig. Genetik och ärftlighet är också en av kursens
grundelement. Kursen bedöms på basen av kursprov, aktivitet och intresse. Kursen kan
tenteras om studerande och ämnesläraren finner det ändamålsenligt.
36
BI 3 Miljöekologi (fördjupad kurs)
Detta är en ekologi kurs som börjar med hur ekologisk grundforskning går till. Därefter
behandlas biodiversitet det vill säga naturens mångfald, ekologiska miljöproblem, den
finländska naturens ömtålighet. Kursen avslutas med frågor som ansluter sig till hållbar
utveckling och en hållbar framtid. I kursen ingår en heldagsexkursion till naturområden
i Västnyland. Kursen bedöms på basen av intresse, kursprov och aktivitet. Kursen kan
tenteras endast efter specialarrangemang som studerande och ämneslärare kommer
överens om.
BI 4 Människans biologi (fördjupad kurs)
I kursen koncentrerar vi oss på människan som en biologisk varelse. Vilka är särdragen
hos människans celler och vävnader. Hur är människan uppbyggd och hur fungerar hon.
Hur förökar sig människan. Människans evolution, ärftlighet och hälsa och slutligen hur
kan vi anpassa oss och försvara oss mot gifter och mikrober i vår omgivning. Kursen
bedöms på basen av kursprov, grupparbeten, aktivitet och intresse. Kursen kan tenteras
om studerande och ämnesläraren finner det ändamålsenligt.
BI 5 Bioteknologi (fördjupad kurs)
Bioteknologi är det nyaste området inom biologin. Här behandlas cellens finstruktur och
kommunikation mellan cellerna. Hur gener fungerar och hur proteiner tillverkas. Genteknologi är en väsentlig del av biotekniken, genteknik löser medicinska problem och
med hjälp av den kan man identifiera en individ bland miljoner människor. Biotekniken
har en stor industriell betydelse. Allt detta studeras i denna kurs. Kursen bedöms på
basen av kursprov aktivitet och intresse. Kursen kan tenteras om ämnesläraren och studerande finner det ändamålsenligt.
BI 6 Biologi nu och i framtiden (skolvis kurs)
Denna kurs är tänkt som den sista kursen inför ämnesrealen i biologi. Men den kan studeras också i ett tidigare skede. Med denna kurs försöker vi komplettera kunskaperna
inför ämnesrealen. Under kursen behandlas aktuella biologiska frågeställningar. Vi fördjupar oss i genetik, mikrobiologi och genteknologi, samt i miljövårdsproblematik,
skogsbruk och lantbruk. Djurs beteende tas också upp. Kursen bedöms på basen av intresse, kursprov och aktivitet. Kursen kan tenteras efter konsultationer med ämnesläraren.
Nätkurs
BI 7 Repetitionskurs i biologi
Kursen erbjuds som nätkurs . Mera information ges på www.niva.fi
37
Geografi, (GE)
Genom att studera geografi fyller man på det kunskapsområde som man kommer att ha
praktisk nytta av hela sitt liv. Att studera geografi för att bli geograf är inte så vanligt,
men geografi ingår som en del i otaliga yrken t.ex. geologer, resebranschyrken, meteorologer, hydrologer, ekonomer osv. Geografins popularitet i realprovet är ett obestridligt
faktum. För att nå goda resultat borde man sprida sina studier under hela studietiden.
Att skriva geografi på hösten som abiturient efter drygt två års studier, eller t.om. tidigare, torde inte stöta på några större problem. De studerande som skriver geografirealen
skall naturligtvis läsa alla geografikurser, därtill kan man förkovra sig i ämnet genom att
följa med aktuella frågor i massmedia.
Geografikurspaketet består av två obligatoriska kurser, två fördjupade kurser och två
skolvisa kurser. De skolvisa kurserna är gemensamma för geografin och fysiken. Studierna inleds med den första obligatoriska kursen. Därefter kan man välja kurser fritt men
alltid ändå beakta vad som är mest ändamålsenligt. Ämnesläraren hjälper gärna till vid
detta tillfälle. För tillfället utbjuds alla kurser förutom kurserna i geofysik som turvis går
vartannat år.
Bedömningen baserar sig på kursprov och allmän aktivitet under kursen, intresse för
ämnet beaktas också. I vissa kurser förekommer det inlämningsarbeten och projekt som
bedöms.
Studentexamen baserar sig på obligatoriska och fördjupade kurser, dessa kurser påbyggs
och stöds av de skolvisa kurserna. Geografins styrka ligger i att det är ett ämne som man
lätt lär sig och att kunskapen behövs och tillämpas i det dagliga livet.
GE 1 Den blå planeten (obligatorisk kurs)
I denna grundkurs definieras först vetenskapen geografi därefter behandlar kursen naturgeografiska fenomen. Naturgeografi handlar om jorden som en planet med en atmosfär och en hydrosfär. Båda behövs för att liv skall kunna existera. Väder och klimat
påverkar livet t.ex. vilka växtzoner som det finns på jorden. Krafter från rymden och
jordens inre förändrar jordklotet så att det med tiden helt förändrar utseende. I kursen
ingår övningar med namngeografi. Kursen bedöms på basen av kursprov, aktivitet och
intresse. Kursen kan tenteras efter diskussion med ämnesläraren.
GE 2 En gemensam värld (obligatorisk kurs)
Kursen i kulturgeografi handlar om människans liv och leverne på jorden. Först behandlas befolkningen och bosättningen på jorden. Därefter studeras vad befolkningen lever
av nämligen naturtillgångar, jordbruk, industri och energitillgångar. Människans kommunikationsmöjligheter gör livet drägligt både i centrum och i periferin. Markanvändningen på landsbygden och i städerna studeras också. Avslutningsvis behandlas dirigering av utveckling och hållbar utveckling. I kursen ingår övningar med namngeografi.
Kursen bedöms på basen av kursprov, aktivitet och intresse. Kursen kan tenteras om
läraren och studerande finner det ändamålsenligt.
38
GE 3 Riskernas värld (fördjupad kurs)
Denna kurs behandlar hasardgeografi. Med hasarder i detta sammanhang förstår man
alla de risker som berör livet och materiella värden på jorden. Riskerna kan ha sitt ursprung i rymden, vädret, organismer, jordens inre, människan själv, miljön, tekniken
m.m. Det är viktigt att känna till vilka risker det finns, vilka följder riskerna för med sig
och hur man garderar sig mot riskerna. Kartövningar och behandling av statistiskt
material ingår i kursen. Kursen bedöms på basen av kursprov, inlämningsarbete, aktivitet och intresse. Kursen kan tenteras om läraren och studerande finner det ändamålsenligt.
GE 4 Regionstudier (fördjupad kurs)
Första delen av kursen behandlar kartografins grunder. Kartor, skalor, kartprojektioner
och flygfoton. Därtill behandlas hur man gör fältobservationer, enkäter och intervjuer . I
och med detta har vi kommit in på en annan del av kursen nämligen informationssökning via geografiska källor och geografiska informationssystem. Efter detta kommer vi
in på kärnan i denna kurs nämligen områdesanalys. Detta innebär en egen helhetsundersökning av ett område. Denna undersökning resulterar i ett skriftligt arbete om området
i fråga. Kursen bedöms på basen av kursprov, projektarbete, aktivitet och intresse. Kursen kan tenteras endast om man också deltar i det skriftliga projektarbetet.
GE 5 Geofysik 1 (skolvis kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om naturfenomen på jordklotet där orsaken
till fenomenet och följderna av fenomenet styrs av fysikens lagar. Sådana här fenomen
är t.ex. luft- och havsströmmar, jordbävningar, vulkanutbrott och jordmagnetismen.
Gemensam kurs med fysiken, se FY 10.
Krav: FY 1 i fysik och GE 1 i geografi Övrigt: Kursvitsordet kan deltagarna välja så
att vitsordet i kursen ges i FY 10 eller i GE 5.
GE 6 Geofysik 2 (skolvis kurs)
Det centrala innehållet i denna astronomikurs består av studier om himlakroppar och
fenomen i och utanför vårt solsystem. Planeterna och deras rörelse, stjärnornas energiproduktion och världsalltets uppbyggnad är några exempel på saker som behandlas under kursen. Gemensam kurs med fysiken, se FY 11.
Krav: FY 1 i fysik och GE 1 i geografi Övrigt: Kursinnehållet kan justeras och planeras mera ingående utgående från deltagarnas särintresse i astronomifrågor.
Nätkurs
GE 8 Repetitionskurs i geografi
Erbjuds som nätkurs. Mera information finns på www.niva.fi.
39
Fysik, (FY)
Naturvetenskapliga, medicinska och tekniska studier på yrkeshögskolenivå och på högskolenivå kräver breda kunskaper i fysik. Det kunskapsinnehåll som krävs både i studentskrivningarna och i inträdesförhör till de nämnda studieinriktningarna baserar sig
på kurserna 1 – 8 i fysik.
Vid bedömningen av kunskaperna beaktas hur väl de studerande lärt sig att behärska
och tillämpa faktainnehållet i de olika kurserna. Likaså beaktas förmågan att lösa fysikaliska problem med matematiska modeller. I bedömningen skall också iakttas hur väl
andra nödvändiga färdigheter, som att beskriva fysikaliska problemlösningsprocesser,
utföra experimentellt arbete samt utnyttja informationsteknik som hjälpmedel har utvecklats.
Realprovet i fysik i studentexamen baserar sig huvudsakligen på de riksomfattande kurserna 1 – 8. I realprovet ingår även sk. ämnesövergripande uppgifter där kunskaper i
tillämpad fysik och i andra naturvetenskaper är av stor betydelse. Därför är det viktigt
att satsa även på de skolvisa kurserna i fysik och på de andra naturvetenskaperna för att
kunskapsbasen skall bli så bred som möjligt.
De skolvisa kurserna i fysik som vår skola bjuder utöver de riksomfattande kurserna ger
inblick i de fenomen i naturen som ansluter sig till geofysiken (kurserna 10 och 11) och
möjlighet att förkovra sig i kunskaperna miljöfysik (kurs 9).
Alla riksomfattande kurser 1 – 8 erbjuds inte varje läsår. Några av de riksomfattande
kurserna går enbart under vartannat år. Kurserna 2 och 3 alternerar läsårsvis med
varandra. Detsamma gäller kurserna 5 och 7. För att få alla dessa riksomfattande kurser
och dessutom de skolvisa kurserna är viktigt att noggrant planera kursordningen i fysik.
De alternerande riksomfattande kurserna följer följande mönster:
Läsåret
2014-2015
2015-2016
2016-2017
Kurser som erbjuds Kurser som inte erbjuds
1, 3, 4, 7, 8
2 , 5 och 6
1, 2, 4, 5, 6, 8
3 och 7
1, 3, 4, 7, 8
2, 5 och 6
Kursordningen i fysik är valbar men delvis begränsad. Rikskurserna 2 – 4 samt 6 kan
väljas när som helst efter den obligatoriska kursen. Detsamma gäller de skolvisa kurserna 9 – 11.
Kurserna 5 och 7 kräver kunskaper i vektorlära som ingår i fysikkursen FY 4. Kurs FY8
kan väljas först under det andra eller tredje läsåret då antalet avlagda fysikkurser är
minst fyra stycken.
Direkttentering av kurserna i fysik är tillåten om inget annat nämns i samband med
kurs-beskrivningarna. Villkoren för direkttentamen bestäms av ämnesläraren.
40
FY 1 Fysiken som naturvetenskap (obligatorisk kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om fysikens betydelse förr och nu, grundbegrepp om materiens och universums struktur, betydelsen av modeller och experimentellt
arbete inom fysiken samt några centrala begrepp inom fysiken såsom kraft, energi och
strålning. Speciell vikt fästs vid tolkning och framställning av experimentresultat i grafisk form.
FY 2 Värme (fördjupad kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om olika slag av värmefenomen. Temperatur-, volym- och fasförändringar i fasta ämnen, vätskor och gaser studeras ingående.
Värmelärans huvudsatser behandlas i kursen. Energikällorna och kraftverken studeras
mera ingående i den skolvisa kursen FY9 som kompletterar och fördjupar denna kurs.
Krav: FY1
FY 3 Vågrörelse (fördjupad kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om grunderna hos olika typer av vågrörelse
såsom mekanisk vibration, ljud och elektromagnetiska vågor. Fenomen som undersöks
är t.ex. hur vågorna interfererar, reflekteras, bryts och polariseras. Ljuset genomgång
och reflektion studeras i linser och speglar. Olika ljudkällor och ljudets uppkomst i dem
undersöks.
Krav: FY1
FY 4 Rörelselagarna (fördjupad kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om de grundläggande lagarna i mekaniken
såsom Newtons lagar, rörelsemängdens konstans samt impulsprincipen. Friktionskrafterna, energi-principen och begreppet arbete studeras i situationer med rörelsen är translatorisk, d.v.s den sker i rätlinjigt framåt eller bakåt.
Krav: FY1
FY 5 Rotation och gravitation (fördjupad kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om de fenomen och lagbundenheter som
gäller vid jämvikt och kropparnas rotation. Gravitation och rörelser som påverkas av
gravitation samt kaströrelse och planeternas rörelser ingår i kursen. Både likformig och
likformigt accelererad rotationsrörelse behandlas.
Krav: FY1 och FY4 Övrigt: Kurserna MAA 5 eller MAB8 ger de basfärdigheter i
vektorkalkyl som man har nytta av i FY5.
41
FY 6 Elektricitet (fördjupad kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om grundfenomen inom elektricitetsläran
såsom enkla likströmkretsar, Ohms lag, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar.
Principerna för mätning av ström och spänning studeras experimentellt. Studier om dioder i strömkretsar, elektriska laddningar i elfält och kondensatorer ingår också i kursen.
Krav: FY1
FY 7 Elektromagnetism (fördjupad kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om elektromagnetiska fenomen såsom induktion, elektromagnetisk kommunikation i samhället och materia i magnetfält. Sambandet mellan ström och spänning i enkla växelströmskretsar, betydelsen av induktion
inom energi-produktionen, energitransport med hjälp av elström ingår också i kursen.
Krav: FY1 och FY6 Övrigt: Kurserna i vektorlära, MAA 5 eller MAB 8, ger de basfärdigheter i vektorkalkyl som man har nytta av i FY7.
FY 8 Materia och strålning (fördjupad kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om materiens struktur. I dem ingår t.ex. uppkomsten av elektromagnetisk strålning, spektra, atommodeller och radioaktivitet. Om
man önskar delta i studentskrivningen i fysik redan på hösten under det tredje gymnasieåret bör denna kurs väljas under det andra läsåret.
Krav: Kurserna FY 2 eller FY3 samt FY4 och FY6 bör vara avlagda innan kurs 8 påbörjas. Kursen FY 9 stöder studierna i denna kurs
FY 9 Fysiken i miljön och samhället (skolvis kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om fysikens tillämpningar inom tekniken, i
synnerhet inom energiförsörjningen. Speciell vikt fästs vid de följdverkningar denna
teknik belastar miljön med. Möjligheter att utnyttja joniserande strålning d.v.s. radioaktivitet samt strålningens inverkan på individen och miljön är den andra stora helheten
som behandlas i denna miljörelaterade kurs.
Krav: FY1 Övrigt: Kursen kräver inte kunskaper i lång matematik och är speciellt
lämplig för de som planerar vidare studier inom energiteknologi, miljövetenskaper,
miljöteknik eller medicinska studier.
FY 10 Geofysik 1 (skolvis kurs)
Kursens centrala innehåll består av studier om naturfenomen på jordklotet där orsaken
till fenomenet och följderna av fenomenet styrs av fysikens lagar. Sådana här fenomen
är t.ex. luft- och havsströmmar, jordbävningar, vulkanutbrott och jordmagnetismen.
Krav: FY1 och GE1 Övrigt: Kursvitsordet kan deltagarna välja så att vitsordet i kursen ges i FY 10 eller i GE 5.
42
FY 11 Geofysik 2 (skolvis kurs)
Det centrala innehållet i denna astronomikurs består av studier om himlakroppar och
fenomen i och utanför vårt solsystem. Planeterna och deras rörelse, stjärnornas energiproduktion och värdlsalltets uppbyggnad är några exempel på saker som behandlas under kursen. Krav: FY1 och GE1 Övrigt: Kursinnehållet kan justeras och planeras
mera ingående utgående från deltagarnas särintresse i astronomifrågor. Kursvitsordet
kan deltagarna välja så att vitsordet i kursen ges i FY11 eller i GE6.
FY 16 Fysikens värld (skolvis kurs)
Innehållet i kursen består av de olika delområden i fysik som skolkurserna handlar om.
Dessa delområden sammanbinds med begrepp som är gemensamma för dem, t.ex. olika
typer av fält samt växelverkan. Kursens mål är att de studerande skall få en helhetsbild
av den fysik som ingår i studentprovet. Kursen innehåll kan planeras så att det tangerar
något av temaområden i läroplanen enligt kursdeltagarnas intresse. Kursen lämpar sig
för studerande som har läst kurserna 1 - 8 i fysik och planerar att skriva studentprovet i
fysik. Rekommendation: Kursen borde läsas som sista kurs i fysik.
Krav: FY1 – FY8
Nätkurs
FY 14 Cernkurs
Kursen erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi
FY 15 Repetitionskurs i fysik
Kursen erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi
43
Kemi, (KE)
Syftet med undervisningen i kemi är att stödja utvecklingen av ett naturvetenskapligt
tänkande och av en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning.
Vid bedömningen tas i första hand hänsyn till tentamensresultatet men det krävs dessutom ett aktivt deltagande i lektionerna och laborationerna samt att eventuella inlämningsuppgifter är godkända. I särskilda fall kan kursen avläggas självständigt genom
direkttentamen samt genom avklarade inlämnings- samt laborationsuppgifter efter överenskommelse med ämnesläraren. För att bli godkänd krävs dessutom ett aktivt deltagande i lektionerna samt att eventuella inlämningsuppgifter är godkända.
Kemin består av olika delområden. Kursen KE 1 behandlar översiktligt de flesta områdena och de övriga kurserna går djupare in på de olika områdena. Därför bör Ke 1 läsas
först av alla kurser i kemi. Den obligatoriska kursen erbjuds minst en gång per läsår och
de fördjupade och de skolvisa varannat eller vart tredje år.
För att klara av studentexamen räcker det inte med att läsa den obligatoriska kursen. I
studentskrivningarna ingår även kunskapsstoffet i de fördjupade kurserna. De skolvisa
kurserna ökar ytterligare möjligheterna till ett bra resultat i studentskrivningarna.
Nuförtiden behövs kemi både i privatlivet och i arbetslivet samt för att man ska klara av
framtida studier på ett bra sätt. Speciellt i naturvetenskapliga studier såsom fysik, astronomi och biologi har man nytta av sina kunskaper i kemi. Detta gäller också för tekniska, ekonomiska och medicinska samt vårdutbildningar. Kemin är också till stor hjälp
när man läser kurser i biologi och fysik. Därför är det bra att fördjupa sig i kemin om
man vill skriva dessa ämnen i realprovet.
KE1 Människans kemi och kemin i livsmiljön (obligatorisk kurs)
Det centrala innehållet i kursen är organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska
syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar,
bindningar i och polaritet hos organiska föreningar, olika slags blandningar, substansmängder och halter samt organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar. Kursens mål är att de studerande skall få en bild av kemin, dess möjligheter och betydelse, fördjupa sina insikter i kemins grunder i samband med genomgången av kursens stoff, kunna redogöra för organiska föreningars struktur, egenskaper
och reaktioner och förstå deras betydelse för människan och hennes livsmiljö, känna till
olika blandningar och begrepp i anslutning till dem, utveckla de färdigheter som behövs
för att presentera och diskutera kemiska fakta och företeelser, lära sig ett undersökande
arbetssätt och att kritiskt söka efter och bearbeta fakta samt kunna undersöka organiska
föreningars egenskaper och reaktioner experimentellt, känna till separations- och identifieringsmetoder och kunna framställa lösningar. Kursen ges i form av lektioner och
räkneövningar, laborationer samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma. Rekommendation: Kursen skall läsas som första kurs i kemi.
Krav: Den kemi man läste på grundskolans högstadium.
44
KE2 Kemins mikrovärld (fördjupad kurs)
Det centrala innehållet i kursen är grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet, elektronhöljets strukturer och atomorbitaler, bestämning av oxidationstal och föreningsformler, kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper, hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och rymdstrukturer
samt isomeri. Kursens mål är att de studerande skall känna till sambanden mellan ämnenas struktur och deras egenskaper, kunna utnyttja kemiska formler, tabeller och system för att klarlägga egenskaper hos kemiska föreningar, förstå organiska föreningars
strukturer och känna till metoder som används för att bestämma dem samt med hjälp av
olika experiment och modeller kunna undersöka fenomen som hör samman med ämnenas strukturer, egenskaper och reaktioner. Kursen ges vartannat år och läses under andra
eller tredje året i gymnasiet. Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar, laborationer samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma.
Förkunskapskrav: KE 1.
KE3 Reaktioner och energi (fördjupad kurs)
Det centrala innehållet i kursen är symbolspråket för kemiska reaktioner, organiska och
oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar, stökiometriska beräkningar
och den allmänna gaslagen, energiförändringar i kemiska reaktioner samt reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna. Kursens mål är att de studerande
skall förstå de faktorer som påverkar förloppet av kemiska reaktioner samt inse faktorernas betydelse för livsmiljön (industrin), förstår bindning och den frigörelse av
energi som sker vid kemiska reaktioner och inse förändringarnas betydelse i samhället,
kunna skriva reaktionsformler och bearbeta reaktionslikheter matematiskt samt kunna
undersöka fenomen med hjälp av experiment och olika modeller vid reaktioner, reaktionshastigheter och reaktionsmekanismer. Kursen ges vartannat år och läses under andra
eller tredje året i gymnasiet. Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar, laborationer samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma.
Förkunskapskrav: KE 1.
KE4 Metaller och material (fördjupad kurs)
Det centrala innehållet i kursen är metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys, redoxreaktioner, metaller, icke-metaller och
deras syre- och väteföreningar samt biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer. Kursens mål är att de studerande skall känna till viktiga industriella råvaror och förädlingen av dem, känna till olika oxidations- och reduktionsmedel och kunna skriva
redoxreaktioner, kunna principerna för elektrokemiska fenomen och kunna redogöra för
kvantitativa tillämpningar av dem, känna till olika material och deras sammansättning,
egenskaper och framställningsmetoder och kunna redogöra för metoder för utvärdering
av konsumtionsvarornas inverkan på miljön samt kunna undersöka fenomen som berör
metaller och elektrokemi med hjälp av experiment och modeller. Kursen ges vartannat
år och läses under andra eller tredje året i gymnasiet. Kursen ges i form av lektioner och
räkneövningar, laborationer samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma. Förkunskapskrav: KE 1.
45
KE5 Reaktioner och jämvikt (fördjupad kurs)
Det centrala innehållet i kursen är reaktionsjämvikt, jämvikt mellan syror och baser,
starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse, löslighet och mättad
lösning samt grafisk framställning av jämvikt. Kursens mål är att de studerande skall
förstå hur reaktionsjämvikt inställer sig och förstå matematiska tillämpningar utifrån
den, förstå betydelsen av jämvikt och känna till vilken roll jämvikten spelar i industriprocesser och naturfenomen samt kunna undersöka fenomen som gäller kemisk jämvikt
med hjälp av experiment och modeller. Kursen ges vartannat år och läses under andra
eller tredje året i gymnasiet. Kursen ges i form av lektioner och räkneövningar, laborationer samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma.
Förkunskapskrav. KE 1, KE3
KE 9 Kemins värld (skolvis kurs)
Det centrala innehållet i kursen är det periodiska systemet och ämnenas egenskaper,
kemisk bindning, identifikation av ämnen på basis av speciella egenskaper, kemiska
reaktioner både oorganiska och organiska samt kemiska beräkningar. Kursens mål är att
de studerande ska få en helhetsbild av kemin, dess möjligheter och betydelse, fördjupa
sina insikter i kemi i samband med genomgången av kursens stoff, kunna redogöra för
kemiska föreningars struktur, egenskaper och reaktioner, känna till begrepp i anslutning
till dem, utveckla de färdigheter som behövs för att presentera och diskutera kemiska
fakta och företeelser, lära sig ett undersökande arbetssätt och att kritiskt söka efter och
bearbeta fakta. Centralt är också att eleven skall lära sig behärska laborativa tekniker,
samt kunna redogöra för laborativa resultat. Kursen ges i form av lektioner och
räkneövningar, laborationer samt självstudier. Även inlämningsuppgifter kan förekomma. Rekommendation: Kursen borde läsas som sista kurs.
Förkunskapskrav: KE1, KE2, KE3, KE4 samt KE5.
KE 10 Vardagskemi (skolvis kurs)
Det centrala innehållet i kursen är den kemi vi möter i vardagen. De centrala ämnesområdena är; miljökemi, livsmedelskemi, läkemedelskemi, industriell kemi, bränsle och
energi, biokemi och analytisk kemi. Målsättningen är att under kursen binda samman de
begrepp och koncept som introducerats i de övriga kurserna med ovannämnda ämnesområden. Kursen ges vartannat år i form av lektioner, laborationer och projekt.
Förkunskapskrav: KE1
Nätkurs
KE 7 Repetitionskurs i kemi
Kursen erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi
46
Religion, (RE)
Målen för religionsundervisningen är att de studerande skall:
tillägna sig kulturell färdighet i anslutning till olika religioner för att förstå religionens betydelse och inflytande på den enskilda människan och på grupper samt på
samhället och kulturen
behärska begrepp, kunskaper och färdigheter med vilkas hjälp de kan reflektera över
och analysera olika religiösa frågor
kunna bygga upp, gestalta och bedöma sin världsåskådning och kulturidentitet och
värdesätta den religiösa traditionen i sin egen kultur och andra kulturer
respektera människor med annan övertygelse och kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell värld tillsammans med människor som
kommer från andra kulturer och har ett annat tänkesätt och en annan tro
förstå betydelsen av ett personligt ansvar och vara medvetna om de värderingar som
ligger bakom olika etiska ställningstaganden samt om värderingarnas betydelse
vara kapabla att diskutera och reflektera över religiösa och moraliska frågor och på
egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion.
Bedömningsgrunderna
I religionsundervisningen skall bedömningen inriktas på hur väl de studerande kan
tänka och uttrycka sig i religiösa termer, vilket innebär förmåga att jämföra, analysera
och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan religionen, kulturen och
samhället. De skall handledas i att själva bedöma hur väl de uppnått sina mål. Studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella färdigheter skall beaktas.
Bedömningen skall sporra de studerande till att planera, utvärdera och utveckla sitt arbete.
RE 1 Religionens natur och betydelse (obligatorisk kurs)
Centralt innehåll:
religionsbegreppet och religionsforskning
religiösa kärnfrågor
religionen i ett samfund och som en personlig upplevelse
Bibeln som helig litteratur
Bibelns tillkomst och innehåll i stora drag
Olika sätt att undersöka och tolka Bibeln
Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen
RE 2 Kyrkan, kulturen och samhället (obligatorisk kurs)
Centralt innehåll:
den kristna kyrkans uppkomst
från urkyrkan till separationen mellan den västromerska och den bysantinska kyrkan
den romersk-katolska kyrkan under medeltiden
utvecklingen inom den bysantinsk-ortodoxa kyrkan
reformationen och kyrkornas utveckling under nya tiden
den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld
dialogen mellan olika kyrkor och religioner
47
RE 3 Människans liv samt etik (obligatorisk kurs)
Centralt innehåll:
de centrala livsfrågorna: livets mening, lidandet, döden
den kristna synen på Gud, människan, naturen och frälsningen
begreppen gott och ont
den kristna etiken och etiska teorier
individualetiska frågor
samhällsetiska frågor
RE 4 En värld av religioner (fördjupad kurs)
Centralt innehåll:
Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska
religionerna, judendomen och islam utgående från teman nedan;
religionernas utbredning och antalet anhängare
religionernas heliga skrifter och läror
religionernas etiska regler
religiösa kulter och ritualer
religiösa inriktningar
religionerna och samhället
Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner.
Kursen erbjuds vartannat år
RE 5 Vad tror finländaren på? (fördjupad kurs)
Centralt innehåll:
den fornfinska religionen
huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien
den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland
icke-kristna rörelser i Finland
kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finländska samhället.
Kursen erbjuds vartannat år.
Nätkurs
RE 6 Repetitionskurs i religion
Kursen erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi
48
Livsåskådningskunskap, (LÅ)
Livsåskådningskunskap är ett ämne där man lägger grunden för hur man skall leva sitt
liv. I livsåskådningskunskapen bedöms förutom hur de studerande tillägnat sig faktakunskaper hur deras förmåga att förstå livsåskådningsfrågor utvecklas och deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och kreativt. Livsåskådningsfrågor är ofta
personliga, men underlaget för reflektionerna kring dem utgörs av de intellektuella dygderna: kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet och systematik. I bedömningen och
beskrivningen av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar uppskattas tolerans samt förmågan att beakta. De obligatoriska kurserna i livsåskådning alternerar så
att en kurs ges per läsår, d.v.s. att under en period på tre år skall alla dessa kurser kunna
avläggas. Livsåskådningskunskapen vilar på en tvärvetenskaplig grund och kan rekommenderas för studerande som inte bekänner sig till någon religion, har åsikter om livets
mening och lätt för att uttrycka sig.
OBS! Kurserna i livsåskådning erbjuds som nätkurser via NIVÅ-nätkurssamarbetet.
LÅ 1 Ett gott liv (obligatorisk kurs)
Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett
individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv.
Kursen Filosofi 2 kunde tänkas ersätta denna kurs. Kursens mål är att de studerande
skall ta ståndpunkt till moraliska principer i samklang med sina värderingar, bli mera
beredda och villiga att bry sig om och ta ansvar för sig själva, för andra människor, för
samhället och för naturen samt att utveckla sin förmåga att uttrycka sin identitet, livsåskådning, sina känslor och uppfattningar i anslutning till dem tolerant, logiskt och kreativt. Kursens grundläggande begrepp är livsåskådning, livsåskådningskunskap, ett gott
liv, jaget, identiteten. Kursen erbjuds som nätkurs.
LÅ 2 Världsbilden (obligatorisk kurs)
Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika
världsbilder. Kursen religion 4 kunde tänkas motsvara denna kurs. Kursens mål är att de
studerande skall lära känna historiskt betydelsefulla och nu aktuella världsbilder och få
mer kunskap om de trossystem som ligger bakom dem, samt att kunna strukturera en
egen världsbild och vara öppna för en meningsfull diskussion. I kursens centrala innehåll ingår begreppen världsbild, världsåskådning och livsåskådning och deras inbördes
förhållande. Kursen erbjuds som nätkurs
LÅ 3 Individen och samhället (obligatorisk kurs)
Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan
människor. De studerande skall göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati förverkligas. Kursens mål är att de studerande skall förstå gemenskapens betydelse för mänskligheten och den personliga identiteten samt förstå de mänskliga
rättigheternas, demokratins och rättvisans betydelse för ett bra samhälle och för framtiden. Kursens centrala innehåll behandlar människan som en social varelse, växelverkan
mellan individerna och gemenskapen, det privata och det offentliga.
Kursen erbjuds som nätkurs
49
Filosofi, (FI)
Målen för undervisningen i filosofi är att de studerande skall
lära sig gestalta filosofiska problem och se olika tänkbara lösningar på dem
förmå strukturera sina tankar begreppsligt i tal och skrift och identifiera påståenden
och motiveringar som stöder dem
begripa motiveringarna för olika filosofiska uppfattningar och kunna diskutera dem
följdriktigt och förnuftigt
lära sig behärska grundläggande allmänbildande fakta ur filosofins historia och nutida strömningar och kunna relatera dem till samhälleliga och kulturella företeelser.
I filosofin bedöms med vilken framgång de studerande tillägnat sig begrepp och teorier
samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar. De studerandes förhållande till
filosofiska frågor är individuellt men som grund för en filosofisk diskussion bör ligga
tänkandets kognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighet och systematik.
Studieämnet filosofi får i den nya läroplanen en fördjupad kurs till – samhällsfilosofin.
Den undervisas i anslutning till gymnasiets samhällslärakurser.
FI 1 Introduktion i filosofiskt tänkande (obligatorisk kurs)
Centralt innehåll:
vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska,
vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden
filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång
grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de
förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas
förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen
rättvisa och frihet
det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar
som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra
värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka.
FI 2 Filosofisk etik (fördjupad kurs)
Centralt innehåll:
tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik
grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt
och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse
objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska
grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar
grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken
filosofisk etik och frågan om ett gott liv.
Erbjuds som nätkurs
50
FI 3 Kunskap och verklighet i filosofin (fördjupad kurs)
Centralt innehåll:
metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och
praktisk kunskap
det sannas natur och sanningsteorierna
kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande
att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig
kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap
den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp
grunderna i argumentation och härledning
Erbjuds som nätkurs
FI 4 Samhällsfilosofi (fördjupad kurs)
Centralt innehåll:
samhällelig rättvisa
individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff
det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet:teorier om samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier
politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen samt
nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem
filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och
olika sätt att uppbygga den, utanförskap, främlingsskap och mångkulturalism.
Kursen kan räknas till godo som en skolvis fördjupad kurs i samhällsläran.
Erbjuds som nätkurs.
51
Psykologi, (PS)
Målen för undervisningen i psykologi är att de studerande skall:
utgående från vetenskapliga fakta lära sig se människans verksamhet som en helhet
som grundar sig på växelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala faktorer
behärska psykologins centrala begrepp, frågeställningar och metoder att skaffa sig
information samt känna till psykologiska forskningsresultat och utgående från dem
kunna bedöma den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar
förstå psykologisk teori så att de kan tillämpa den när det gäller att se sin livssituation och sina möjligheter, främja sin psykiska tillväxt och sitt välbefinnande, samt
kunna studera och utveckla sitt tänkande, sina människorelationer och sin interaktionsförmåga
kunna skaffa sig psykologisk kunskap ur olika informationskällor och vara kapabla
att bedöma informationens tillförlitlighet
bli mogna för social och samhällelig verksamhet, lära sig se och möta samhälleliga
och kulturella förändringar – som den tekniska utvecklingen - och lära sig förstå
agerandet hos människor med olika kulturell och social bakgrund.
Vid bedömningen fästs vikt vid sådan kunskap som den studerande på ett moget sätt
ger prov på i den kunskapsmässiga processen. Förmågan att bearbeta information
och behärska helheter i stället för upprepning av enskilda fakta betonas. De studerande skall visa att de har förstått det som de läst och kan tillämpa det inlärda.
PS 1 Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (obligatorisk kurs)
Centralt innehåll:
Pykologin som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom psykologin, uppkomsten av psykologisk kunskap, centrala tillvägagångssätt när det gäller
att förklara psykologiska fenomen
Den psykiska verksamhetens karaktär: psykologiska grundbegrepp, psykiska, biologiska och sociala faktorer som styr handlandet
Inlärningspsykologins grunder och tillämpningar
Socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer
PS 2 Människans psykiska utveckling (fördjupad kurs)
Centralt innehåll:
individens psykiska utveckling i livets olika skeden
den psykiska utvecklingen i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier
den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer t.ex. med arvsfaktorerna och nervsystemets utveckling
den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling
problem i den psykiska utvecklingen och hur man påverkar dem
forskningen om den psykiska utvecklingen
52
PS 3 Grunderna för människans informationsbehandling (fördjupad kurs)
Centralt innehåll:
grundläggande kognitiva processer
regleringen av aktivitet, sömn och dröm
nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och deras samband
med psykiska funktioner
störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering
forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi.
PS 4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet (fördjupad kurs)
Centralt innehåll:
motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen
känslor som flerdimensionella processer ses i deras uppkomst, uttrycksformer och
betydelse
grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner
motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på
människans handlande
betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnande på individuell och samhällelig nivå.
Kursen erbjuds vartannat år
PS 5 Personligheten och den mentala hälsan (fördjupad kurs)
Centralt innehåll:
centrala begrepp inom personlighetspsykologin , t.ex. jaget och identiteten
definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin
personlighetsforskning
faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar
psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem
upprätthållande av den psykiska hälsan.
Erbjuds vartannat år
Nätkurs
PS 6 Repetitionskurs i psykologi
Kursen erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi
53
Historia, (HI)
Vad och varför?
Vi granskar hur samhällen förändras, samspelet mellan individ och miljö, hur idéer,
värderingar och samhällets strukturer förändras.
Historia gör det lättare att förstå världen, samhället, samtiden. Samhället kan lättare
förstå sig själv och lösa sina problem. Du får hjälp att få grepp om ditt eget liv.
Historia är definitivt allmänbildande
Du lär dig tänka kritiskt
Du lär dig söka information
Du lär dig behandla information, göra analys och utöva källkritik. Detta är centrala
färdigheter i dagens informationssamhälle. Hur hittar man i informationsflödet? Vad
är viktigt och vad klarar jag mig utan? Hur pålitlig är informationen? Etc.
Du lär dig se på fenomen och problem ur många synvinklar samtidigt. Det är en
färdighet som är synnerligen bra att ha i livet.
Vad kan man bli?
För dig som är intresserad av historia öppnas givetvis även dörren till yrkeslivet den
vägen. Vad kan man då bli när man studerar historia? Det bestämmer du långt själv:
historiker, forskare, lärare, samhällsvetare, kulturarbetare, administratör, museiarbetare,
arkivarbetare, journalist, EU-tjänsteman, militär…Om du har sådana planer bör du avlägga ett realprov i historia och gärna komplettera med ett realprov i samhällslära.
Bedömningen
Du bedöms utgående från färdigheter och tänkesätt som är betecknande för historieämnet och från hur du behärskar det centrala innehållet i lärokursen. Vid bedömningen
fästs speciell vikt vid din förmåga att bygga upp väl strukturerade helheter, att skilja på
väsentliga och oväsentliga fakta, att överblicka tidsförlopp och orsakssammanhang och
att kritiskt bedöma historiska fenomen och källor. I stället för prov kan bedömningen
basera sig på olika slag av instuderingsuppgifter, projektarbeten och andra alternativa
bedömningsmetoder.
Kursernas ordningsföljd
Kurserna kan avläggas i nästan fri ordning. Endast två kurser har förhandskrav: HI 11
(HI 4 godkänd) och HI 12 (HI 3 godkänd). Dessutom finns det en rekommendation att
du läser HI 5 före HI 4.
Studentexamen
Frågorna i provet i historia baserar sig på kurserna i riksläroplanen (HI 1 – HI 6). För att
du skall klara dig riktigt bra i provet bör du dessutom välja så många skolvisa kurser
som möjligt. Inom parentes i tabellen nedan ser du hur dessa kurser hänger ihop med
kurserna i riksläroplanen.
Varje realämnesprov innehåller 1-4 (i praktiken 1-2) uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Det är naturligt att ta in lite samhällslära i ett prov i historia. Därför är det
förstås bra om du dessutom studerar kurser i samhällslära. Realprovet testar inte
54
bara kunskaper utan även färdigheter, t.ex. analysförmågan. Ett lämpligt sätt att öva upp
dina färdigheter är att delta i skolans olika projekt.
Lärokursen i historia består av flertalet kurser och de är utspridda över tre år. Därför har
du de bästa förutsättningarna att skriva ett bra prov på våren det tredje året.
Provet består av 10 frågor av vilka du skall besvara 6.
kurser
frågor i realprovet
HI 1
HI 2
HI 3
HI 4
HI 5
HI 6
Människan, miljön och kulturen
Den europeiska människan
Internationella relationer
Vändpunkter i Finlands historia
Finland från förhistorien till autonomin
Kulturmöten
HI 7
HI 8
HI 9
HI 10
HI 11
HI 12
HI 13
HI 14
HI 15
Antiken
Medeltidens historia
Rysslands och Baltikums historia
USA:s historia
Fördjupning i modern finländsk historia
Världen efter andra världskriget
Skapa historia!
Islamologi
Historia inför realprovet
2
2 En av dessa är jokerfråga
2
2 En av dessa är jokerfråga
1
1
(stöder 1 och 2)
(stöder 1 och 2)
(stöder 2, 3, 4, 5)
(stöder 1, 3, 6)
(fördjupar 4)
(kompletterar 3)
(ger färdigheter)
(stöder 3, 6, 8, 12)
(repetition)
HI 1 Människan, miljön och kulturen (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• förstå beroendeförhållandet mellan människan och naturen som en del av en bärkraftig
utveckling
• inse hur människan brukar naturresurserna som utkomstkälla och hur detta inverkar
på miljön och samhällsstrukturen
• kunna ange produktionsekonomins utvecklingslinjer och inverkan på levnadssättet
• känna till huvuddragen i befolkningstillväxten och de faktorer som bidragit till den.
Kursen ger en kronologisk översikt över befolknings- och samhällsutvecklingen från
stenåldern till 2 000-talet. Den koncentrerar sig på några kulturkretsar. Tyngdpunkten
ligger på ekonomisk historia och socialhistoria. En viktig infallsvinkel är hur människan
format sin omgivning under olika tider. Kursen skall belysa historiens karaktär av förändring och process.
Centrala teman i kursen är övergången från fångstkultur till jordbruk och boskapsskötsel, de första högkulturerna, romarrikets uppgång och fall, folkvandringarna, feodalismen, följderna av upptäcktsfärderna, industrisamhället samt imperialismen.
55
HI 2 Den europeiska människan (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• förstå vad europeiskheten grundar sig på genom att bekanta sig med Europas
centrala kulturarv
• inse betydelsen av vetenskapliga rön för människans världsbild
• kunna analysera olika kulturföreteelser som uttryck för sin tid
• känna till de idéhistoriska strömningarna bakom samhällsutvecklingen
• bli förtrogna med levnadssätten och världsbilden under olika tidsperioder.
Kursen granskar Europas kulturhistoria. Hur har den europeiska identiteten utformats
och hur ser den ut? Varför tänker vi européer som vi gör? Varifrån har våra värderingar
kommit?
Viktiga infallsvinklar är världsbilden, människosynen, seder och bruk samt uppfattningen om "det goda livet" under olika tidsperioder. Centrala teman utgör den antika grekiska kulturen, renässansen, upplysningen och franska revolutionen samt den naturvetenskapliga världsbildens uppkomst. I kursen kan en kortare fackuppsats ingå
HI 3 Internationella relationer (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• känna till den internationella politikens grundbegrepp och teori
• förstå hur det internationella samarbetet i huvudsak är uppbyggt och vilka motsättningar som finns
• förstå vilken inverkan ideologiska och ekonomiska intressekonflikter har haft på
de internationella relationernas utveckling.
Kursen koncentrerar sig på internationella relationer under 1800-talet och speciellt
1900-talet. Centrala teman är Wienkongressen, nationalismen, Tysklands enande, första
världskriget, diktaturernas uppkomst, andra världskriget och kalla kriget.
HI 4 Vändpunkter i Finlands historia (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• känna till de viktigaste samhälleliga och ekonomiska förändringarna
• kunna ställa den politiska utvecklingen i Finland i relation till den allmäneuropeiska
och världspolitiska bakgrunden
• förstå sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska, sociala, kulturella,
ideologiska och politiska livet.
Under kursen analyseras viktiga brytningsskeden i Finlands historia under 1800- och
1900-talet. Centrala teman är industrialismens genombrott, demokratins framväxt, konflikter mellan samhällsgrupperna, utrikespolitiska konflikter samt kulturbrytningar.
HI 5 Finland från förhistorien till autonomin (fördjupad kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• känna till de historiska utvecklingslinjerna i vårt land och deras beroende av
Östersjöområdet
• känna till befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins utveckling i Finland
• inse sambanden mellan den finländska bildningen och den västerländska kulturen
• lära sig att värdesätta det finländska kulturarvet
56
• lära sig att förknippa de historiska utvecklingslinjerna med sin hembygds historia
och kunna se utvecklingen också ur den enskilda människans synvinkel.
Kursen behandlar Finlands tidigaste historia och lägger en grund för HI 4. Centrala infallsvinklar är Finland som ett gränsland mellan öst och väst samt spåren efter 600 år
som en del av Sverige. Samtidigt är kursen lokalhistoriskt präglad. Den innehåller
många västnyländska infallsvinklar. Centrala frågeställningar är: Hur har Finland fått
sin befolkning? Hur gick det till när Finland blev en del av Sverige? Hur var det att vara
en del av en stormakt? Hur gick det till när Sverige förlorade Finland till Ryssland? I
kursen kan en fackuppsats ingå.
Rekommendation: läses före HI 4
HI 6 Kulturmöten (fördjupad kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• bli förtrogna med kulturella grundbegrepp och lära sig att förstå värderingar och
levnadssätt i en kultur som avviker från den egna kulturen
• förstå sambanden mellan andlig kultur, samhällsstruktur, näringsliv och
naturförhållanden
• känna till den historiska utvecklingen i den kultur som behandlas och dess växelverkan
med andra kulturer
• lära sig att analysera olika uttrycksformer för kulturen i fråga, till exempel i konsten,
religionen och de sociala strukturerna
• kunna beakta olikheter i den kulturella bakgrunden i interaktionssituationer.
Kursen behandlar en eller flera utomeuropeiska kulturer, deras historia och nuvarande
situation. En central infallsvinkel kan vara kontakten mellan den västerländska kulturkretsen och utomeuropeiska kulturer och följderna av det mötet, t.ex. utvecklingen i
Afrika före, under och efter den vite mannen. Centrala teman kan t.ex. vara indiankulturerna och européernas ankomst till Amerika samt imperialismen i Afrika och Asien. I
kursen kan en fackuppsats eller motsvarande arbete ingå.
HI 7 Antiken (skolvis kurs)
Kursen granskar kulturutvecklingen i antikens Grekland och romarriket och fördjupar
motsvarande avsnitt i obligatoriska kurserna 1 och 2. Centrala teman är den enskilda
människan, det dagliga livet och synen på "det goda livet". Under kursen behandlas
frågeställningar av typen: Hur bodde man? Vad åt man? Vad älskade man? Vad hatade
man? Vad var man rädd för? osv. En kortare fackuppsats eller ett annat motsvarande
arbete, kan ingå i kursen.
Kursen erbjuds vartannat år
HI 8 Medeltidens historia (skolvis kurs)
Medeltiden, som anses börja ca 400 e.Kr. och sluta ca 1500, förklarar på många sätt den
europeiska identiteten. Samtidigt är det en spännande tid med många fascinerande händelser. Kursen fördjupar motsvarande avsnitt i obligatoriska kurserna 1 och 2.
57
Vi ställer oss t.ex. följande frågor: Hur levde man på medeltiden? Hur såg den medeltida människans världsbild ut? Hur mäktig var kyrkan? Varför drog man ut i korståg?
Varför fanns det kloster? Hur kunde man veta vem som var häxa? Hur såg det ut i den
medeltida staden? Hur byggdes katedralerna? Hur var en borg konstruerad? Hur fostrades en riddare och vad var en tornering? En kortare fackuppsats eller ett annat motsvarande arbete, kan ingå i kursen.
Kursen erbjuds vartannat år
HI 9 Rysslands och Baltikums historia (skolvis kurs)
Målet är att lära känna Rysslands/Sovjetunionens och Baltikums historia, samt att förstå
hur Finlands historia påverkats av händelserna i dessa områden. Stommen i kursen utgörs av en kronologisk genomgång av Rysslands /Sovjetunionen historia. I mindre utsträckning behandlas även de baltiska ländernas historia. Dessutom väljs vissa teman ut
för noggrannare diskussion och analys.
Kursen erbjuds vartannat år
HI 10 USA:s historia (skolvis kurs)
Målet är att förklara bakgrunden till USA:s roll i dagens värld. Stommen i kursen utgörs
av en kronologisk genomgång av USA:s historia, börjande med ursprungsbefolkningen.
Dessutom väljs vissa teman ut för noggrannare diskussion och analys.
Kursen erbjuds vartannat år
HI 11 Fördjupning i modern finländsk historia (skolvis kurs)
Kursen är ett komplement till HI 4. Den obligatoriska kursen är mycket diger och ger
inte möjlighet till någon större fördjupning.
I Finlands 1900-talshistoria finns många intressanta och omdiskuterade händelser,
såsom inbördeskriget, Lapporörelsen, andra världskriget, farans år 1944-48, vårt förhållande till Sovjetunionen etc. Vad var det egentligen som hände i Finland 1918? Kunde
vinterkriget ha undvikits? Höll Finland på att bli kommunistiskt 1948? Tänkte Sovjetunionen ockupera Finland 1961? Var Kekkonen en rysk spion? Vi studerar dokument,
läser olika forskares uppfattning om händelserna, ser på dokumentärprogram och diskuterar. Krav: HI 4 godkänd
HI 12 Världen efter andra världskriget (skolvis kurs)
Kursen skall i första hand ses som en fortsättning på HI 3, där den färskaste historien
inte kan behandlas i någon större utsträckning. Exempel på teman som kan tas upp till
behandling är koloniernas frigörelse, Vietnamkriget, konflikterna i Mellanöstern, utvecklingen i Kina och Japan, Sovjetunionens sammanbrott och den internationella terrorismen. Under kursen kan även några aktuella världshändelser analyseras djupare. Som
huvudsakliga källor används då dagstidningar, tidskrifter, nyhets- och aktualitetsprogram samt internet. Krav: HI 3 godkänd
HI 13 Skapa historia! (skolvis kurs)
När du fortsätter dina studier vid högskola eller universitet blir det ofta att studera på
egen hand och jobbet går ut på att producera vetenskaplig text. Det finns vissa regler för
hur man gör och det gäller all vetenskap. Kursen granskar hur man jobbar med historien
som vetenskap och presenterar grundläggande metodik.
58
Centrala frågeställningar är: Vad är historia? Hur kan man veta något om det förflutna?
Hur kan man lita på att det som står i historieböckerna är sant? Hur avslöjar man historieförfalskning? Hur forskar man i praktiken i ämnet historia? Hur skriver man fackuppsats?
Detta omsätts i praktiken genom en längre fackuppsats. Temat kan vara gemensamt för
alla kursdeltagare men också personliga önskemål beträffande ämnet för fackuppsatsen
kan beaktas. Vi inleder med en teoridel och så får du börja jobba under lärarens handledning. Inget kursprov.
HI 14 Islamologi (skolvis kurs)
I dagens värld möts människor och kulturer på ett aldrig tidigare skådat sätt. Du själv
åker iväg till ett främmande land på semester och människor från främmande kulturer
blir mitt i allt dina grannar eller arbetskamrater. Det blir allt viktigare att förstå hur
människor från andra kulturer tänker. Ibland är det nödvändigt att även förstå varför de
tänker som de gör.
Denna kurs ger en introduktion till islams värld samt den muslimska kulturen i dag och
genom historien. Målet är att bli förtrogen med den muslimska kulturens grundbegrepp
och lära sig förstå de värderingar som genomsyrar islam och den arabiska kulturen.
Dessutom skall man få en djupare insikt i islams värld av i dag och därmed en förståelse
för de aktuella kulturkrockarna i dagens värld.
HI 15 Historia inför realprovet (skolvis kurs)
Syftet med kursen är att hjälpa dig att förbereda dig inför provet i historia. Vi granskar
kurserna som provet baserar sig på (1-6) och försöker komma till en ännu djupare insikt
om historiens innersta väsen. Vi behandlar de centrala avsnitten i kurserna. Varifrån
kommer det ofta frågor och hur ser typiska frågor från de olika kurserna ut? Vi repeterar
även hur man besvarar olika typer av frågeställningar.
Kursen är helt nätbaserad. Under kursens gång ska du varje vecka producera olika utredningar och svar. Vid behov förs även diskussioner där hela gruppen deltar.
Antalet deltagare är begränsat
För att bli godkänd i kursen bör du utföra alla uppgifter inom utsatt tid på ett godkänt
sätt. Bedömning: godkänd/underkänd
59
Samhällslära, (SL)
Vad och varför?
Det är viktigt att förstå samhällets spelregler och ekonomiska sammanhang. Annars
hänger du inte med. Du blir utanför. Om du vill klara dig måste du lära dig spelreglerna.
Svårare än så är det inte!
Vad kan man bli?
Vårt demokratiska samhälle behöver alltid folk som sysslar med samhällsfrågor. Det
behövs samhällsvetare, ledare, jurister, ekonomer, journalister, socialarbetare, EUtjänstemän…
Om du har planer på att efter gymnasiet studera samhällsvetenskap i någon form bör du
avlägga ett realprov i samhällslära och gärna komplettera med ett realprov i historia.
Bedömningen
I bedömningen fästs vikt vid hur väl du behärskar lärokursens sakinnehåll och centrala
begrepp. Det är också centralt hur väl du kan uttrycka dina kunskaper strukturerat och
kritiskt bedöma och tolka samhällsföreteelser samt verbal, numerisk och grafisk information. Dessa färdigheter bedöms i anslutning till kurserna med provuppgifter eller genom andra bedömningsmetoder.
Kursernas ordningsföljd
Kurserna kan läsas i fri ordning.
Studentexamen
Frågorna i realprovet baserar sig på kurserna i riksläroplanen (SL 1 - SL 4). För att du
skall klara dig riktigt bra i provet bör du dessutom välja så många skolvisa kurser som
möjligt. Inom parentes i tabellen nedan ser du hur dessa kurser hänger ihop med kurserna i riksläroplanen.
Varje realämnesprov innehåller 1-4 (i praktiken 1-2) uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Det är naturligt att ta in lite historia i ett prov i samhällslära. Därför är det
förstås bra om du dessutom studerar kurser i historia.
Realprovet testar inte bara kunskaper utan även färdigheter, t.ex. analysförmågan. Ett
lämpligt sätt att öva upp dina färdigheter är att delta i skolans olika projekt.
Lärokursen i samhällslära är upplagd så, att du har de bästa förutsättningarna att skriva
ett bra prov på våren det tredje året, men redan på hösten det tredje året är förutsättningarna rätt bra.
60
Provet består av 10 frågor av vilka du skall besvara 6.
Kurser
frågor i realprovet
SL 1
SL 2
SL 3
SL 4
Samhällskunskap
Ekonomisk kunskap
Medborgarens lagkunskap
Europeiskhet och Europeiska unionen
SL 5
SL 6
FI 4
SL10
SL11
SL 12
SL 13
Politik i praktiken
Vardagsjuridik
Samhällsfilosofi
Ekonomi i praktiken
Samhällslära inför realprovet
Placera rätt
Företagsverksamhet
6 frågor, av vilka 2 är jokerfrågor
2
2
(stöder 1 och 4)
(kompletterar 3)
(kompletterar 1)
(stöder 2 och 4)
(repetition)
(fördjupar 2)
SL 1 Samhällskunskap (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• lära sig förstå grundstrukturerna i det finländska samhället
• känna till medborgarnas grundläggande rättigheter och vilka tillvägagångssätt och
möjligheter de har för att påverka samhället
• tillägna sig ett balanserat och analytiskt synsätt på samhället
• känna till grunderna för välfärdssamhället.
Kursen skall ge de studerande en inblick i statslära och politik och omfattar, förutom
en analys av Finlands moderna samhällsskick, även internationella jämförelser och en
historisk bakgrund. Centrala teman är de mänskliga rättigheterna, politiska och sociala
rättigheter, samt maktfördelningen och kontrollen av maktutövningen.
SL 2 Ekonomisk kunskap (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• bli insatta i nationalekonomins grunder, dess viktigaste begrepp och teorier
• få en inblick i Finlands och det internationella näringslivets nuläge och framtidsutsikter
• bli kapabla att fatta dagliga ekonomiska beslut och granska ekonomiska frågor också
ur etisk synvinkel
• känna till arbetets och företagsamhetens betydelse för samhällsekonomin.
Kursen behandlar både mikro- och makroekonomi och hjälper de studerande att förstå ekonomiska nyheter och den ekonomiska debatten. Kursen ger även kunskap som
hjälper de studerande att fatta ekonomiska beslut såsom att ta lån eller att göra investeringar. Centrala teman är grundläggande ekonomiska begrepp, den offentliga sektorns
roll i ekonomin, finansmarknaden, utrikeshandel, arbetsmarknadspolitik samt ekonomisk politik.
61
SL 3 Medborgarens lagkunskap (fördjupad kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• lära sig grundläggande fakta om Finlands rättsordning och de viktigaste principerna
för den
• få baskunskaper om domstolsväsendet i Finland och om internationella domstolar som
har betydelse för medborgarna
• lära sig att själva sköta de vanligaste rättsärendena
• lära känna sina rättigheter, förmåner och skyldigheter som medborgare, arbetstagare
och konsument
• kunna hitta och använda viktiga juridiska källor
• vilja handla rätt och lagenligt.
Kursen koncentrerar sig främst på processrätt, straffrätt, familjerätt och kvarlåtenskapsrätt. Några exempel på frågeställningar som behandlas: Hur ser vårt domstolssystem ut? Hur går en rättegång till? Hur känner man igen ett brott? Hur ser vårt straffsystem ut? Hur går det till när man gifter sig? Vad händer vid en äktenskapsskillnad? Vad
är det för skillnad mellan äktenskap och samboende? Vem ärver vem? Vad är ett testamente?
SL 4 Europeiskhet och Europeiska unionen (fördjupad kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• få allsidig och fördjupad information om Europeiska unionen och dess verksamhet
• lära sig att agera som medborgare i Europeiska unionen
• lära sig se fördelar och nackdelar, möjligheter och risker som den europeiska integrationen medför
• kunna skaffa sig jämförande information om Europeiska unionen och dess medborgare
• förstå betydelsen av den europeiska integrationen för sitt eget liv och för
det politiska systemet.
Centrala teman i kursen är den europeiska identiteten, påverkan och inflytande inom
EU, EU:s regionala verkningar och EU:s framtid.
SL 5 Politik i praktiken (skolvis kurs)
Kursens mål är att ge insikter i hur man i praktiken sköter de gemensamma angelägenheterna.
Kursen kan inte avläggas genom direkttentamen. Beroende på vad som är aktuellt i
samhället formas kursen på olika sätt. Valår kan en stor del av kursen koncentreras på
valkampanjen analyserat ur olika perspektiv. I övrigt gör vi studiebesök, åhör expertföreläsningar och gör små projekt. Vi stiftar bekantskap med hur olika institutioner (t.ex.
riksdagen) fungerar i praktiken och får en insikt i olika organisationers (t.ex. partier)
verksamhet i praktiken. Fenomenen studeras både på riksplanet och det lokala planet.
SL 6 Vardagsjuridik (skolvis kurs)
Kursens mål är att komplettera SL 3, med frågeställningar av mera vardagsnära natur.
Kursen koncentrerar sig främst på verkligt vardagliga juridiska spörsmål som t.ex. konsumentskydd och arbetsförhållande. Några exempel på frågeställningar som behandlas:
Vilka rättigheter har man som konsument? Vilka är de centrala spelreglerna
på arbetsmarknaden? Vilka är reglerna när man hyr bostad? Vilka regler bör myndigheterna följa i sin maktutövning?
62
SL 10 Ekonomi i praktiken (skolvis kurs)
Mål: Att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i ekonomi
Innehåll: Kursen är speciellt avsedd för den som vill fördjupa sig i den obligatoriska
gymnasiekursen SL 2. Även andra kan delta, men det är till fördel om man behärskar
grunderna i ekonomi. Grundidén i kursen är att den skall vara mera praktiskt inriktad än
den obligatoriska kursen. Vi följer med media på olika sätt, gör små arbeten och löser
uppgifter. Speciell tyngdpunkt läggs vid att förbättra förmågan att handskas med statistik. I mån av möjlighet utnyttjas utomstående expertis.
Kursinnehållet kan i vis mån diskuteras vid kursstarten, så att innehållet på bästa möjliga sätt motsvarar deltagarnas behov.
Arbetsform: föreläsningar, självständigt arbete, diskussioner
Antalet deltagare är begränsat
Examination: Godkänd/underkänd
SL 11 Samhällslära inför realprovet (skolvis kurs)
Syftet med kursen är att hjälpa dig att förbereda dig inför provet i samhällslära. Vi
granskar kurserna som provet baserar sig på (1-4). Vi behandlar de centrala avsnitten i
kurserna. Varifrån kommer det ofta frågor och hur ser typiska frågor från de olika kurserna ut? Vi repeterar även hur man besvarar olika typer av frågeställningar.
Kursen är helt nätbaserad. Under kursens gång ska du varje vecka producera olika utredningar och svar. Vid behov förs även diskussioner där hela gruppen deltar.
Antalet deltagare är begränsat. För att bli godkänd i kursen bör du utföra alla uppgifter
inom utsatt tid på ett godkänt sätt. Bedömning: godkänd/underkänd
SL 12 Placera rätt (skolvis kurs)
Kursen är en introduktion till sparande. Bl.a. behandlas följande frågeställningar. Vad
kan man placera i och hur gör man? Vilka är kostnadernas och skatternas betydelse?
Varför rör sig börsen dagligen? Var får man information och hur pålitlig är den? Hur
känner man igen ett för placeraren bra bolag? Hur ska man placera vid en kursuppgång
respektive –nedgång?
En viktig stomme i kursen är att man lär sig bygga upp en bra placeringsportfölj. Hur
allokerar man mellan olika förmögenhetsslag och hur diversifierar man sin aktieportfölj? Kursen genomförs i samarbete med utomstående placeringsexpertis.
SL 13 Företagsverksamhet (skolvis kurs)
63
Hälsokunskap, (HÄ)
Hälsokunskapens grunder är den enda obligatoriska kursen. Den går att tentera direkt.
Övriga kurser kräver närvaro. Läs hälsokunskap om du är intresserad av yrken inom
vård- eller idrottssektorn.
HÄ 1 Hälsokunskapens grunder (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• känna till faktorer som inverkar på det fysiska, psykiska och sociala välbefinnande
samt på arbetssäkerhet och annan säkerhet och kunna bedöma hur dessa tryggas i det
egna levnadssättet och den egna miljön
• inse betydelsen av att förebygga folksjukdomar och de vanligaste smittsamma sjukdomarna ur individens och samhällets perspektiv samt lära sig att fundera på olika sätt
att förebygga dem
• märka vilka faktorer som inverkar på uppkomsten av hälsoskillnader
• kunna skaffa sig, använda och bedöma fakta om hälsa och sjukdomar samt begrunda
hälsokulturen och den tekniska utvecklingen ur hälsosynvinkel
• känna till de viktigaste tjänsterna inom hälso- och socialvården.
Innehåll:
• faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten: näring, sömn,
vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i
arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa
• sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer
• folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk- och skyddsfaktorer
som gäller dem och olika sätt att påverka dem
• egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp
• hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader
• metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och
marknadsföring som angår hälsan
• hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet
HÄ 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv (fördjupad kurs)
I kursen fördjupas målsättningarna i den obligatoriska kursen beträffande unga människors levnadssätt och hälsovanor i vardagslivet. Kulturella, psykologiska och samhälleliga fenomen samt tolkningar av dessa som förklarar hälsoproblem behandlas tematiskt.
De studerande skall också fundera på hur de uppfattar sig själva och andra fysiskt, psykiskt och socialt. Speciellt betonas ansvaret för den egna hälsan. Under kursens gång
diskuterar man särskilt värderingar, utför övningar och rollspel individuellt och i grupp
samt tränar sociala färdigheter och arbetsformer som utvecklar förmågan att diskutera
och argumentera. Kursens mål är att de studerande skall
• lära sig att betrakta sitt liv med utgångspunkt i vuxenhet och föräldraskap
• lära sig att tänka igenom och granska värden och värderingar som gäller hälsa
och sjukdom
• kunna motivera sina val ur hälsoperspektiv och kunna bedöma hur avgöranden som
gäller levnadsvanor och omgivning påverkar hälsan och välbefinnandet
• kunna beskriva en upplevelse av hälsa och företeelser som förklarar hälsoproblem
samt olika tolkningar av dem.
Innehåll:
64
• självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö
• förberedelse för föräldraskap och familjeliv
• livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och depression
• matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll, hälsomotion
och ätstörningar
• fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld
• sexuell hälsa
• kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger med
kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis
en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag
och nutida beroenden
• tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel samt
ur global synvinkel Krav: HÄ 1 Hälsokunskapens grunder
HÄ 3 Hälsa och forskning (fördjupad kurs)
Inom ramen för kursen skall de studerande sätta sig in i historiska faktorer och perspektiv som påverkar hälsan, i olika metoder att undersöka hälsa och sjukdom samt i utvecklingslinjer i dödlighet och sjukfrekvens. Under kursen behandlas också den vanligaste forskningen inom hälsovård och egenvård, tolkningar av resultaten och konsekvenserna av dem. Därtill fördjupas innehållet i den obligatoriska kursen beträffande hälsovårdspraxis av olika slag, utbud på hälsovårdstjänster och individens ställning inom
hälso- och sjukvården. I arbetet betonas aktivitet, praktiskt lärande, undersökande metoder och studiebesök. Kursens mål är att de studerande skall
• lära sig att reflektera över huvudlinjerna inom folkhälsovetenskap och förebyggande
hälsovård ur nationell och global synvinkel
• lära sig att söka, bedöma och tolka forskningsresultat och praktisk kunskap om hälsa
och sjukdom
• kunna genomföra små kartläggningar av hälsa och hälsobeteende i sin studiemiljö
• lära sig att använda hälsovårdstjänster och känna till vilka rättigheter man har som
kund och patient
• kunna diskutera och bedöma den teknologiska utvecklingens betydelse ur hälsooch trygghetsperspektiv.
Innehåll:
• metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar under
olika tider
• undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och psykiska arbets- och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det
• praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter
• förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar
om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering
• bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska
undersökningar. Krav: HÄ 1 Hälsokunskapens grunder
Nätkurs
HÄ 4 Repetitionskurs i hälsokunskap
Kursen erbjuds som nätkurs. Mera information ges på www.niva.fi
65
Musik, (MU)
MU 1 Musiken och jag (obligatorisk kurs)
Kursinnehåll:
- genomgång av musikens grundelement (melodi, harmoni, rytm osv)
- diskussion kring vad musik är för dig och för andra
- presentation av egen favoritmusik
- läraren väljer ut musik med tanke på historisk och allmän kulturell utbildning inom
musik
- musicering med olika sorters musik
Kursens syfte:
- att studerandena skall finna sitt eget sätt att verka på musikens område
- att bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet
- att utveckla sin röstbehandling och sin spelförmåga som uttrycksmedel för musik
Arbetsättena är föreläsningar, egna arbeten samt gemensam musicering. Kursen bedöms på basen av förhör, föredrag samt ett prov. Kursen ordnas vid gymnasiet.
MU 2 Ett flerstämmigt Finland (obligatorisk kurs)
Kursinnehåll:
- repetition av musikens grundelement
- kort genomgång av den västerländska konstmusikens historia
- kort genomgång av den finländska konstmusikens historia
- folkmusik, med betoning på den finlandssvenska folkmusiken
- finländsk populärmusik
- musicering med olika sorters musik
Kursens syfte:
- att studerandena skall lära sig känna den finländska musiken
- att få en inblick i den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen
Arbetsättena är föreläsningar, egna arbeten samt gemensam musicering. Kursen bedöms på basen av förhör, föredrag samt ett prov, 4-10. Kursen ordnas vid gymnasiet.
MU 3 Fritt fram för musiken (fördjupad kurs)
Kursinnehåll:
- körsång
- reflexion kring olikheter i musikalisk praxis
- studera främmande genrer inom musiken
Kursens syfte:
- att de studerande stiftar bekantskap även med främmande genrer
- att studerandena lär sig förstå likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer
- att utveckla förmågan att sjunga i kör
Kursen är frivillig. Arbetsättena är körsång samt diskussion. Kursen bedöms på basen av aktivitet och sångförmåga, 4-10. Kursen ordnas vid gymnasiet.
66
MU 4 Musikens budskap och makt (fördjupad kurs)
Kursinnehåll:
- populärmusikens historia
- musicering med populärmusik
Kursens syfte:
- att studerandena skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att påverka
- att studerandena förstår musikens andel i till exempel filmer och teater
- att studerandena får en insikt i den stora påverkan som populärmusiken haft på det
västerländska samhället under andra halvan av 1900-talet
Kursen är frivillig. Arbetssättena är föreläsningar samt musicerande. Kursen bedöms
på basen av aktivitet, 4-10. Kursen ordnas på Lärkkulla på flexveckan som kurserna
pop-/rock historia samt pop-/rockhistoriskt band
MU 5 Ett musikaliskt projekt (fördjupad kurs)
Kursinnehåll:
- populärmusik i band
- planering av ett programinslag till en fest eller en egen konsert
Kursens syfte:
- att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt planera och genomföra ett
helt musikaliskt projekt
Kursen är frivillig. Arbetsättena är musicering tillsammans samt planerande av projektet. Kursen bedöms på basen av aktivitet, 4-10. Kursen ordnas vid gymnasiet.
MU 6 Inspelningsteknik (skolvis kurs)
Syftet med kursen är att de studerande får en insikt i praktiskt studioarbete. Kursen innehåller demonstrationer med påföljande praktisering med ett mindre inspelningsprojekt, genomgång av mixerbord, mikrofoner, effektprocessorer o.s.v. I kursen ingår
också handledda lektioner, som deltagarna skall delta i. Bedömningen sker på basen av
aktivitet under kursens gång, 4-10.
Bildkonst, (KO)
I gymnasiets undervisning i bildkonst lär sig de studerande att tolka, sätta värde på och
bedöma sin egen och andras visuella kultur. Syftet med undervisningen i bildkonst är att
utveckla de studerandes förståelse för visuella företeelser i samhället och miljön samt
för deras betydelser. De studerandes egna konstnärliga arbete ger dem möjligheter att
njuta av konst, att uppleva att de lyckas och att uttrycka sådant som är viktigt för dem
själva. Undervisningen skall stimulera de studerandes fantasi, kreativa tänkande och
associationsförmåga.
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen i bildkonst är att de studerande skall lära sig att se, förstå och
bedöma bildkonst och annan visuell kultur i sitt liv och i samhället, lära sig att välja och
att på ett ändamålsenligt sätt använda olika material, tekniker och redskap för det konstnärliga uttrycket.
67
Bedömning
Vid bedömningen beaktas den lekamliga och andliga närvaron
Kurserna 6-12: Du kan utnyttja håltimmar genom att ta en valbar kurs i bildkonst och
avlägga den i egen takt. Då du har arbetat över 18 lektioner a´ 75 min och utfört ett
överenskommet antal arbeten, skrivs vitsordet in på Primus. En noggrann kursdagbok
bör föras. I princip skall bildkonstutrymmena vara tillgängliga mellan 8 och 16 varje
dag om inte den lärare som har lektion där för tillfället lägger in sitt veto.
KO 1 Jag, bilden och kulturen (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall känna till den visuella kulturens innehåll och
grunder, lära sig att uttrycka sig med bildkonstens medel och att komma med personliga
idéer
Innehåll:
Konstens väsen: konsten ur individens och samhällets synvinkel samt olika konstuppfattningar, det egna konstnärliga uttrycket: att rita och måla, att arbeta tredimensionellt,
att använda digitala bilder, olika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger,
rörelse, rum och tid, bildtolkning och bildanalys visuellt och verbalt.
En symbolisk avgift upptas för att täcka materialutgifter. Avgiften berättigar till deltagande i alla BK-kurser.
KO 2 Miljö, plats och rum (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall lära sig att iaktta miljön i dess olika former: naturmiljön, den byggda miljön, den sociala och psykiska miljön samt se dem som kulturella yttringar.
Innehåll:
Rummet som begrepp: att erfara rummet som en psykisk, fysisk och social plats.
Landskap, byggnader, föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska
yttringar av respektive tids kulturhistoria
KO 3 Medierna och bildernas budskap (fördjupad kurs)
Kursens mål är att de studerande skall lära sig att analysera och tolka mediernas framställning av världen i förhållande till kulturen och verkligheten, lära sig att använda
olika slags bilder och tekniker i olika massmedier som medel för det de vill uttrycksamt
lära sig att analysera och utveckla sitt förhållande till medierna.
Innehåll:
Bilden i medierna: bildjournalism, reklam, bilder inom underhållningen, populärkultur,
serier, det visuella uttrycket på www-sidor och i datorspel, fotografiets roll i medierna,
film och video samt det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken.
KO 4 Från bildkonst till egna bilder (fördjupad kurs)
Kursens mål är att de studerande skall kunna gestalta huvuddragen i bildkonstens historia tematiskt och kronologiskt, förstå innehåll och uttryckssätt inom bildkonsten under
olika tider och i olika kulturer, utnyttja sin konstkännedom i sin egen framställning samt
att lära sig att arbeta självständigt och öva upp sin förmåga att analysera sina alster.
Innehåll:
Tolkning och analys av bildkonsten under olika tidsperioder.
68
I kursen ingår ett obligatoriskt besök på en konstutställning
KO 5 Verkstad för samtidskonst (fördjupad kurs)
Kursens mål är att de studerande skall lära sig att följa med och bedöma aktuella fenomen inom samtidskonst.
Innehåll:
Samtidskonstens väsen: fenomen och olika konstuppfattningar bakom samtidskonst.
Kurserna 6- 12 går samtidigt. Välj den kurs du önskar så får du ett skräddarsytt
program
KO 6 Fotografering (skolvis kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
- lära sig att använda olika typer av kameror
- lära sig att framkalla och kopiera svartvita bilder
- redogöra för ett givet tema med hjälp av fotografier
- montera och ställa ut bilderna på ett överskådligt sätt
Innehåll:
- fotograferingens historia
- kamerans funktionsprinciper
- mörkrumsarbete
- bearbetning av digitala bilder
- bildmontering och utställning
KO 7 Filmning (skolvis kurs)
Kursens mål är att de studerande skall:
- lära sig att använda video och/eller smalfilmskamera
- kunna framföra ett budskap med filmkonstens metoder
Innehåll:
- video/smalfilmskamerans användning
- filmspråk: bildvinkel, bildstorlek, bildövergång o.s.v.
- animation, montage
- editering
KO 8 Keramik (skolvis kurs)
Kursens mål är att de studerande skall:
- stifta bekantskap med plastisk formgivning
- framställa kärl och andra tredimensionella föremål i lera
Innehåll:
- materiallära
- korv-, skiv- och tumningsteknik
- engober och glasyrer
- användning av brännugn
KO 9 Oljemålning (skolvis kurs)
Kursens mål är att de studerande skall förstå oljemålningens specifika karaktär och utföra åtminstone två oljemålningar
69
Innehåll:
- materiallära
- komposition
- teknik
KO 10 Tygtryck (skolvis kurs)
Kursens mål är att de studerande skall lära sig att behärska de serigrafiska metoderna
samt trycka bilder i en- och flerfärg på textil duk och klädesplagg
Innehåll:
- färglära
- materiallära
- teknik
- komposition
- färglära
KO 11 Akvarellmålning (skolvis kurs)
Kursens mål är att de studerande måtte lära sig känna akvarellmålningens specifika uttrycksformer samt framställa akvarellmålningar i varierande tekniker.
Innehåll:
- materiallära
- färg och komposition
- olika tekniker
KO 12 Kalligrafi (skolvis kurs)
Kursens mål är att eleven måtte stifta bekantskap med bokstaven som konstnärligt uttrycksmedel och utföra uppgifter i anslutning till det behandlade stoffet.
Innehåll:
- bokstaven som bildelement
- lay-out och komposition
- spärrningsregler
- skrivstilar och typsnitt
KO 13 Reklam (skolvis kurs)
En kurs i den kommersiella propagandans metodik och psykologi.
Kursen innehåller analys av begreppet ”BRAND”, komposition och layout, förhållandet
mellan text och bild, slogans och reklamfilm;analys och produktion
Kursens mål är att de studerande skulle lära sig att genomskåda reklamens blindskär och
förhålla sig till dess estetik på en sund distans.
Utomstående experter från reklamvärlden kommer att anlitas i mån av möjlighet
KO 14 Slutarbete
Här bereds deltagarna möjlighet att mera långsiktigt arbeta med projekt som sammanfattar tidigare studier eller att avlägga det landsomfattande diplomet i bildkonst. Kursen
kan också väljas av fortsättare som önskar avlägga diplomet följande läsår samt av
andra som vill arbeta med vidlyftigare projekt inom ämnet bildkonst.
Deltagandet i diplomarbetet förutsätter 4 godkända kurser i bildkonst och bedöms i skalan 1-5 av den egna läraren i samråd med utomstående expert.
70
Gymnastik, (GY)
Gymnastikkurserna bedöms på basen av färdigheter, kondition, intresse, aktivitet och
samarbetsförmåga. Kurserna går inte att tentera. Gy3 och Gy5 alternerar och erbjuds
vartannat år. Planera gärna in åtminstone en gymnastikkurs per läsår.
GY 1 Färdighet och kondition (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• kunna fortsätta den träning och fördjupa de färdigheter som de har från grundskolan
• få handledning i allsidig idrottsutövning
• få positiva erfarenheter av gymnastik och idrott
• efter råd och lägenhet bekanta sig med nya idrottsformer
• förstå betydelsen av att bygga upp en mångsidig fysisk kondition och kunna verka till
förmån för hälsa, välbefinnande och trygghet.
Innehåll:
• uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömning av den
• muskelvård och avslappning
• bollspel inomhus och utomhus
• gymnastik i olika former
• dans i olika former
• simning och livräddning om möjlighet finns
• friidrott
• orientering och motion i naturen
GY 2 Träning ensam och tillsammans med andra (obligatorisk kurs)
Kursens mål är att de studerande skall
• få mångsidigare färdigheter och kunskaper inom olika grenar
• få grundläggande kännedom om hur man gör upp ett konditionsprogram och genomför
det
• individuellt få vägledning i hur de aktivt kan utöva hälsofrämjande sporter
• lära sig att träna ansvarsfullt både på egen hand och i grupp
• lära sig uppskatta och upprätthålla hälsan och arbetsförmågan
• utvecklas i socialt umgänge.
Innehåll:
• träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning
• bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel
• gymnastik i olika former
• dans i olika former
• vinteridrott
• konditionssimning och vattengymnastik om möjlighet finns
• konditionsidrott
• någon ny idrottsgren eller motionsform om möjligt
71
GY 3 Motion till musik (fördjupad kurs)
Syftet med kursen är att förbättra konditionen, koordinationen och rörligheten genom
motion till musik. Kursinnehållet består av dans, aerobic, muskelkonditionsövningar,
tänjningar och avslappningsövningar.
GY 4 Motion tillsammans (fördjupad kurs)
Syftet med kursen är att främja de studerandes gemensamma motionsintressen. I arbetssätten betonas samverkan i grupp. Kursinnehållet består av gamla danser och målet är
att ordna en bal.
GY 5 Motionsidrott (fördjupad kurs)
Syftet med kursen är att effektivera regelbunden motion, att höja och iaktta konditionen
och att inse betydelsen av att ständigt röra på sig. De studerande gör upp ett personligt
motionsprogram som genomförs både självständigt och i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen.
GY 6 Bollspel 1 (skolvis kurs)
Läraren och de studerande planerar programmet tillsammans. Flickor och pojkar i olika
grupper om antalet anmälda är tillräckligt stort.
GY 7 Friidrott 1 (skolvis kurs)
Kursen erbjuder möjlighet för skolans studerande att utveckla sitt intresse för löpning,
kast- och hoppgrenar. Ett mål med kursen är att skolan skall kunna ställa upp med
starka stafettlag i olika tävlingar framför allt Stafettkarnevalen. I kursen ingår koordinations- och teknikövningar samt konditions- och styrketräning. Kursen ordnas kvällstid. GY 8 och 9 är fortsättningskurser i friidrott.
GY 10 Handboll 1 (skolvis kurs)
Avsikten med kursen är att erbjuda de studerande som redan sysslar med handboll ett
tillfälle att utöva sin favoritgren som en del av skolans gymnastikundervisning. Kursen
är avsedd för såväl flickor som pojkar. Ett mål är att kursen skall bidra till att KarisBillnäs gymnasium kan upprätthålla framgångsrika skollag för både flickor och pojkar.
Kursen kommer att innehålla moment som är sedvanliga inslag i handbollsträningen,
t.ex. träning av olika spelsituationer, övning av personliga färdigheter, inlärning av speltaktik, genomgång av olika speluppställningar. Dessutom kommer frågor kring hur man
skall sköta sin grundträning, hur man skall styrketräna och hur man skall sköta för grenen typiska skador.
GY 11 Handboll 2 (skolvis kurs)
Träningskurs
GY 12 Handboll 3 (skolvis kurs)
Träningskurs
GY 13 Orientering (skolvis kurs)
72
GY 14 Motion för framtiden (skolvis kurs)
I kursen ingår t.ex. cykling, simning, bowling, golf samt motionsformer utöver dessa
som de studerande väljer tillsammans med läraren.
Kursen kan väljas tidigast femte terminen. Alla kostnader, som resor, inträden och instruktion erläggs av deltagarna själva.
GY 15 Grundtränarutbildning (skolvis kurs)
- handboll
- friidrott
- innebandy
- fotboll
GY 16 Bollsspel 2 (skolvis kurs)
Läraren och de studerande planerar programmet tillsammans. Flickor och pojkar i olika
grupper om antalet anmälda är tillräckligt stort.
GY 17 Bollsspel 3 (skolvis kurs)
Läraren och de studerande planerar programmet tillsammans. Flickor och pojkar i olika
grupper om antalet anmälda är tillräckligt stort.
GY 18 Skolidrottsturneringar
RIA- Raseborgs idrottsakademi
Raseborgs Idrottsakademi (RIa) erbjuder seriöst satsande idrottare som går i gymnasiet
möjlighet till träning under skoltid 3 morgnar/vecka. Två av träningarna koncentrerar
sig på idrottarens egen gren, medan den sista är en allmän fysisk träning gemensam för
flera grenar. Ledd/övervakad träning erbjuds i sju grenar, men även idrottare i andra
grenar än dessa har möjlighet att ansöka om deltagande. Medverkande i verksamheten
förutsätter att idrottaren på basen av ansökan antas av RIa:s styrelse. Studerande erhåller
en kurs/period förutsatt att studerande har deltagit i träningen.
Danslektioner, Hurja Piruetti ry
Danskursen är avsedd för de studerande som går på Hurja Piruettis danslektioner. Kursen presenterar dansen som uttrycksform och olika fenomen inom dansen. Dansundervisningen är i huvudsak gruppundervisning men också par- och självständigt arbete.
Den som erlägger ett dansdiplom, får också personlig handledning. Studerande för dagbok över sitt arbete. Studerande kan erhålla en kurs/läsår.
73
Informationsteknik, (IT)
IT14,15,16 Introduktion till informationsbehandling (fördjupade kurser)
I dessa kurser får du lära dig informationsbehandlingens grunder. Med dessa kurser i
bakfickan är du sedan redo att fördjupa dig i datateknikens spännande värld. Kompendiets övningar och de extra övningar som finns på webbsidorna gör du på egen hand som
stöd för inlärningen innan eller samtidigt som du börjar på med inlämningsuppgifterna
för avsnittet ifråga.
Kurserna ordnas av institutionen för informationsbehandling vid Åbo Akademi.Efter
genomgångna kurser skall den studerande förstå principerna bakom begrepp såsom algoritmer, talsystem (binära, hexadecimala), Boolesk logik, grindar och kretsar, von
Neumanns datormodell, systemprogram, programutveckling, turingmaskinen samt applikationer och IT:s inverkan på samhället. Kurserna bedöms på basen av gjorda inlämningsuppgifter, quiz-övningar och sluttentamen.
IT 17, 18, 19 Grundkurs i programmering (fördjupade kurser)
Tyngdpunkten i dessa kurser ligger på praktisk programmering, i första hand genom de
inlämningsuppgifter som aktiveras på kurssidan. Lärobokens övningar och de extra övningar som finns på webbsidorna gör du på egen hand som stöd för inlärningen innan
eller samtidigt som du börjar på med inlämningsuppgifterna för avsnittet ifråga.
Kurserna ordnas av institutionen för informationsbehandling vid Åbo Akademi. Efter
genomgångna kurser skall den studerande förstå principerna bakom program och programexekvering samt kunna skriva enkla, välstrukturerade och väldokumenterade program i ett imperativt programmeringsspråk. I kurserna används Java som programmeringsspråk. Kurserna bedöms på basen av gjorda inlämningsuppgifter, quiz -övningar
och sluttentamen.
Studiehandledning, (SH)
Studiehandledningens syfte är att stöda de studerande i studierna under gymnasietiden
och se till att de har tillräckligt med sådana kunskaper och färdigheter som de behöver
vid övergången till fortsatta studier och arbetsliv. Kurserna i ämnet skall ge de studerande möjlighet att skaffa sig sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som
de behöver för att kunna planera sina fortsatta studier och sitt val av yrkesinriktning.
Den obligatoriska kursen i studiehandledning (SH1) fördelar sig på tre läsår, så att under varje läsår har den studerande 12 h studiehandledning i grupp. Till studiehandledningen hör också enskilda planeringsamtal minst 1 gång per termin samt studiebesök
och deltagandet i informationstillfällen om olika utbildnings- eller yrkesmöjligheter.
Studiehandledningens uppgift är också att förmedla kunskap om arbets- och näringslivet. De studerande skall ha möjlighet att bekanta sig med olika yrken och arbetslivet.
Därtill erbjuder gymnasiet en fördjupad kurs i studiehandledning (SH2) som delvis är
uppbyggd som distanskurs och individuell handledning. Utöver dessa två kurser erbjuder vi också studerande möjligheten att delta i en Tutorkurs.
74
SH 1 Utbildning, arbete och framtid (obligatorisk kurs)
Målet för den obligatoriska kursen i studiehandledning är att de studerande skall få de
centrala kunskaper och färdigheter som de behöver för att inleda och slutföra studierna i
gymnasiet samt för att kunna söka in till fortsatta studier. I anslutning till kursen ordnas
orientering i arbetslivet och i olika utbildningar på det andra stadiet och på högskolestadiet. Under kursen behandlas frågor som är gemensamma för alla studerande gällande gymnasiestudierna, studentexamen, fortsatta studier och yrkes- och karriärplanering, studieteknik samt andra aktuella frågor som dyker upp i gymnasiestudierna. Kursen spjälkas upp på tre år. Grupperna har studiehandledning periodvis enligt ett uppbyggt schema. Studerandena skall därutöver delta i individuella planeringssamtal minst
en gång per termin. I kursen tas bl.a. upp:
- kursutbud och ämnesinriktningar
- studiegången i gymnasiet, studieplanering och uppföljning av studierna
- studentexamen
- utvecklandet av studiefärdigheter, studieteknik och inlärningsstilar
- yrkesinriktning och fortsatta studier
- ansökningsprocedurer för fortsatta studier
- individuella planeringssamtal
- deltagande i studiebesök och i informationstillfällen om olika utbildningar och yrken
SH2 Studier, arbetsliv och yrkesval (fördjupad kurs)
Målen för den fördjupade kursen i studiehandledning är att öka de studerandes studiefärdigheter, förbättra deras självkännedom och med tanke på fortsatt utbildning och arbetsliv hjälpa dem att sätta sig in i sådana viktiga frågor som det inte är möjligt att fördjupa sig i den övriga handledningen. Inom ramen för kursen kan de bekanta sig med
någon eventuell framtida studieplats eller arbetsplats. De studerande ges också information om arbetsansökningar, hur man gör upp arbetsavtal och om att arbeta utomlands.
Målet med kursen är att du förbättrar din studieteknik och utvecklar en bra inlärningsstil
som passar just dig, vi funderar på dina starka och svaga sidor och vad du kan eventuellt
förbättra för att göra dina studier lättare. Under den andra delen av kursen diskuterar vi
arbetslivsfrågor och du får möjligheten att fördjupa dig i ett yrke.
Arbetssätt: närstudier, distansstudier och individuell handledning.
SH 3 Tutorkurs
Studerande deltar under vårterminen i några skolningstillfällen. Därtill är studerande
med och planerar verksamhet för följande läsårs nybörjare, bl.a. den första skoldagen
och Nybörjardagen. Tutorerna deltar också i olika informationstillfällen tillsammans
med studiehandledaren.
75