Transcript Kursplaner - Västerås Montessoriskola
Kursplaner Våra
mål
och
hur
vi arbetar Västerås Montessoriskola Förskoleklass Åk 1 - 6
1
Innehållsförteckning Förskoleklass Åk 1 - 6
Sida 3 9 2
Förskoleklass
Innehållsförteckning Svenska Matematik Kulturämnena Naturkunskap: Geografi Historia Konst Musik Idrott
Zoologi och biologi Sida 4 5 8 8 6 7 7 7 3
Svenska
Mål
Barnen ska tränas i språklig medvetenhet. De ska lära sig att lyssna, att använda ett korrekt språk och våga tala i grupp. Barnen stimuleras att påbörja arbetet med läs och skrivinlärningen.
Hur?
Lyssna Träna förmågan att lyssna på andra. Barnen ska lära sig att när en person talar, så lyssnar de övriga.
Lyssna till en kort instruktion och utföra den.
Lyssna till högläsning.
Tala Berätta i grupp om egna upplevelser/fakta.
Arbeta mycket med rim och ramsor.
Leka ordlekar.
Utöka ordförrådet.
Dramatisera små enkla pjäser.
Läsa Läsinlärning enl montessorimetoden: Lära sig ljudet som varje bokstav representerar i alfabetet (versaler och gemena): Läsa enkla ord:
Materiel:
Sandpappersbokstäver Stora rörliga alfabetet Askar med föremål och ordkort Askar med bilder och ordkort Bildark och ordkort Ordlistor Små böcker ”Hemligheter” Meningskort Ordkort Läsa vanliga ordbilder (Ex: ”och”, ”man”, ”hon”): Återkommande besök på biblioteket.
Skriva Känna igen bokstavsformerna och börja skriva bokstäver. Ritramar Börja skriva ljudenliga ord med små bokstäver.
Sandpappersbokstäver Rosa bokstavsboken Grammatik Enl montessorimetoden: Påbörja arbetet med substantiv, adjektiv och verb.
Substantivleken Bondgården l ” ” substantivkorten adjektivkorten verbkorten 4
Matematik
Mål
Barnen ska få en medvetenhet om den roll som siffror har i vår omgivning. Genom att hantera det konkreta montessorimaterialet upptäcker barnen mönster och regler på egen hand och kan gradvis fortsätta till den symboliska framställningen av siffror. De ska stimuleras att lära sig siffersymbolerna och få en inblick i decimalsystemet och de olika räknesätten, samt utföra förberedande övningar i geometri och algebra.
Hur?
Talen 1-9 Lära sig namnen, förknippa dem med kvantiteten: Lära sig symbolerna, förknippa dem med namnet: Förknippa siffror med kvantiteten:
Materiel
Räknestavarna Sandpapperssiffrorna Räknestavar och kort Decimalsystemet Namn, symboler och kvantiteter ” ” ” ” ” ” ” ” ” Räknesätten Addition utan och med växling: Subtraktion utan och med växling: Multiplikation utan och med växling: Division: 1, 10, 100, 1000: Guldpärlematerialet 11-19: 10-90: 11-99: ” ” ” ” ” ” ” additionsbrädet subtraktionsbrädet multiplikationsbrädet Geometri och algebra Arbete med det sensoriska materialet: Geometriska kabinettet + kort Geometriska kroppar (soliderna) Konstruktiva trianglarna Binomen Trinomen 5
Kulturämnen
Övergripande mål
Barnen ska få en helhetssyn på världen och att allting i naturen hänger samman. De ska bli med vetna om människans roll på jorden och lära sig att ta ansvar för och vårda vår jord. De kulturella ämnena ska berika barnens sinnen och få dem att förstå olika aspekter på världen och att vi alla är en del av den..
Naturkunskap
Mål
Barnen ska få en känsla för de livsformer de träffar på i omgivningen. De ska lära sig att behandla dem med nyfikenhet och respekt. De ska stimuleras till att utveckla medvetenhet och intresse för naturen. Detta leder till en bättre insikt om den ekologiska balansen av allt liv på jorden. Barnen ska göras uppmärksamma på likheter och skillnader mellan arter och utveckla sin observationsförmåga. De ska utöka sitt ordförråd. De ska få kunskap om vad en växt behöver för att växa och hur man sköter den. Barnen ska också få en inblick i djurs och växters livscykel.
Zoologi
Hur?
Kontinuerliga besök på Vallby Friluftsmuseum under olika årstider, för att kunna studera djur i naturlig miljö och för att kunna följa djurens ungar när de utvecklas och växer.
Bondgårdsbesök Akvarium i klassrummet Kontinuerliga studier av myrstacken på Djäkneberget Djur och kroppsdelar Lära sig att identifiera olika djur och djurets olika kroppsdelar genom att arbeta med bilder/ modeller och ordkort.
Botanik
Hur?
Kontinuerliga besök på Vallby Friluftsmuseum under olika årstider, för att kunna studeravåra vanligaste löv- och barrträd. Dokumentera förändringar t ex när löven ändrar färg, faller och kom mer tillbaka, med hjälp av papper och färger, med kamera och videokamera.
Bondgårdsbesök Växter och växtdelar Lära sig att identifiera olika växter och växtens olika växtdelar (växt, blomma, löv och träd) genom att arbeta med bilder och ordkort.
Promenader i naturen Barnen får använda alla sina sinnen. De kan känna med sina händer, lyssna efter ljud, öka iaktagelseförmågan, lukta ock kanske smaka. De tränar också sin motorik genom att röra sig på ojämnt underlag.
Odla och pressa växter Aktivt samla material Livscykler Bilder och ordkort 6
Geografi
Mål
Barnens intresse för människors liv i andra delar av världen ska väckas. De ska utveckla respekt för andra kulturer och förberedas att leva i ett mångkulturellt samhälle. De ska påbörja arbetet med världsdelarna. De ska få en presentation av de tre elementen, samt bli medvetna om olika land och vattenformer.
Hur?
Världsdelarna Sandpappersgloben, färggloben, världsdelspussel.
Människor i världen Mamma-pappa-barn - bilder från de olika världsdelarna.
Land och vattenformer Konkreta modeller som fylls med vatten.
Historia
Mål
Barnets intresse för tid ska stimuleras. De ska påbörja arbetet med jordens och livets utveckling.
Hur?
Olika kalendrar Datum, månad, årstider och väder.
Klockan Göra en tidslinje över barnets dag.
Barnets födelsedagspromenad.
Sandpappersklocka och vanlig klocka.
Livets utveckling Den svarta inledande tidslinjen.
”Erornas” tidslinje.
Konst
Mål
Barnen ska stimuleras till tidiga konstupplevelser. De ska både få utöva konst själva och betrakta etablerade konstnärers verk. De ska få prova på olika material. Klassrummet ska vara estetiskt tilltalande. De ska träna sig att se detaljer, samt att urskilja, jämföra och observera sin omgivning och på detta sätt få en grund så att de själva kan uttrycka sig i konsten.
Hur?
Skapande verksamhet Olika material (färg, papper, lim, sax, tyg...) Utflykter Naturen Konstmuseum Konstnärer Konstböcker 7
Musik
Mål
Barnen ska bli medvetna om att musik är en stor källa till glädje. De ska få uppleva att känslorna påverkas av musik. Barnen ska få sjunga, lyssna till olika slags musik, röra sig till musik, samt använda enkla instrument.
Hur?
Sjunga Sånger som uttycker olika känslor. (Fartfyllda, lugna, sorgliga, tankeväckande och humoristiska) Musiklyssning Verk av olika kompositörer.
Musik från olika länder.
Instrument Tillverka egna instrument.
Rörelse Sånglekar
Idrott
Mål
Barnen ska på ett lustfyllt sätt, både inomhus och utomhus, få träna de grundläggande motoriska färdigheterna; åla, krypa, springa, hoppa, rulla, stödja och kasta/fånga.
Barnen ges möjlighet att träna turtagande och att förstå enkla regler.
Barnen ska få ett positivt första möte med idrotten så att intresse väcks, då motion kan förebygga sjukdomar och öka kroppens förmåga att hantera stress.
Barnen ska lära sig hur viktigt det är att sköta sin personliga hygien.
Hur?
Lekar: Inomhus och utomhus Skogspromenader Skridskoåkning Pulkaåkning Grovmotorik Träning av grundläggande grovmotoriska färdigheter i olika redskapsbanor 8
Åk 1 - 6
Innehållsförteckning Svenska
Målformulär
Matematik
Målformulär
Engelska
Målformulär
Kulturämnena: Naturkunskap:
Zoologi, Biologi, Ekologi - Miljö Fysik - Kemi
Geografi Historia Religion Samhällskunskap
Målformulär
Musik Konst - hantverk Slöjd Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa
Sida 10 14 16 19 22 23 24 26 27 29 31 32 33 36 37 39 42 42 9
Svenska
Övergripande mål
Målet är att eleverna får goda färdigheter i att lyssna, tala, läsa och skriva.
Förutsättningar för att uppnå detta mål
Skolan måste erbjuda eleverna en trygg och uppmuntrande miljö, där de känner sig respekterade och där de kan bygga upp ett självförtroende. Känslan att de duger och kan, måste växa sig stark.
Då får de styrka att tala inför en grupp, att lita på sig själva i läsinlärningen och att våga fatta pennan och skriva. Det måste finnas ett intressant och stimulerande arbetsmaterial, samt ett rikt bibliotek. Eleverna måste få tid att öva. Man lär sig att lyssna, tala, läsa och skriva genom att få tillfälle att öva just dessa moment.
Lyssna
Mål
Alla elever ska tillägna sig en god förmåga att aktivt lyssna på andra människor. De ska lära sig att en talar åt gången, medan övriga lyssnar. Alla har rätt att uttrycka sina åsikter och bli respekterade för dessa och inte utsättas för kränkande behandling. Ingen elev får någonsin utsättas för att andra skrattar åt henne eller honom.
Hur?
Det ges rika tillfällen att öva lyssnandet i en grupp: spontana samtal diskussioner konfliktlösning "berättarläxor" diktläsning rim och ramsor redovisningar drama, uppträdande för föräldrar bokrecensioner högläsning - läraren läser skönlitteratur
Tala
Mål
Alla elever ska våga och kunna uttrycka sig tydligt och begripligt inför en grupp. Åk 1 ska kunna berätta något sittande på mattan, åk 2 på en stol bredvid läraren och åk 3 stående inför klassen och åk 4 - 6 vid OH-projektorn. (Åk 6 ska även kunna hålla ett enklare föredrag för åk 1 - 3.)
Hur?
Övandet att tala sker på samma sätt som vid övandet att lyssna. (se ovan) "Berättarläxor": Varannan vecka har eleverna "berättarläxor". Det innebär att eleverna förbereder ett ämne hemma och berättar sedan för klassen. Kraven ökar i takt med åldern. Åk 1 sitter kvar i "ringen" när de berättar, åk 2 sitter på en stol framför gruppen, åk 3 står framför gruppen och åk 4 - 6 står vid OH-projektorn och har också gjort sin egen OH-"text-bild". Läraren ger eleverna både positiv och negativ kritik, samt tips om vad de bör tänka på inför nästa berättarläxa.
10
Läsa
Mål
Eleverna ska utveckla en bra lästeknik och grundlägga goda läsvanor. De ska kunna läsa enkla barnböcker och faktatexter. De ska kunna läsa texten som är fastställd för varje årskurs.
Hur?
Läsinlärning enl arbetsschemat: bokstäver ord meningar text (berättelser, böcker) "Egen bok" Parallellt med läsinlärningen får alla elever i åk 1 författa en gemensam bok. Eleverna kommer med textförslag och läraren skriver på blädderblock. En gång i veckan får eleverna den nya texten utskriven. De läser denna boktext i läxa med föräldrarna. Den färdiga boken läses upp av eleverna vid våravslutningen för föräldrarna.
"En kvart om dagen" Alla elever uppmuntras att läsa en kvart hemma varje dag. Föräldrarna får i början av åk 1 hem en skrivelse om hur viktigt det är att lästräna varje dag. I början läser föräldern för eleven. När läsinlärningen har kommit igång tar eleven över mer och mer. De äldre eleverna läser själva. Ca fyra veckor på hösten och fyra veckor i slutet av vårterminen intensivtränas läsning genom att läxorna består av en kvarts läsning varje dag.
"Kapitelbok" För att eleverna ska få både lästräning och chans att upptäcka glädjen med att läsa en god skönlitterär bok, har de läsning i "kapitelboken" nästan varje dag.
"Lärarens utmaning" Åk 4 - 6-eleverna utmanas att läsa ett visst antal kapitelböcker. Om de når målet väntar en överraskning. Eleverna skriver bokrecensioner som lämnas till läraren.
"Brevboken" Eleverna läser brev som läraren skriver till dem.
Biblioteket Vi går till biblioteket ca en gång i månaden. Åk 4 - 6-eleverna går även dit individuellt vid behov. Bibliotekarien har "bokprat" en gång per termin, då eleverna får tips om böcker.
Högläsning I skrivarbetet produceras texter som de får läsa upp för kamraterna, både i mindre grupper och i helklass.
Översikts- och lokaliseringsläsning Det finns materiel som tränar eleverna att översiktsläsa texter och snabbt leta fram "rätt" fakta. De kan också träna detta vid den egna forskningen inom kulturämnena.
Djupläsning Eleverna i åk 4 - 6 tränar också att läsa "mellan raderna" genom att läsa texter och diskutera vad författaren menat när hon/han skrev dem.
11
Dagstidning I åk 4 - 6 har eleverna varje vecka en nutidsorientering. Den har bidragit till att många blivit intresserade av nyheter och har börjat att läsa dagstidningar.
Arbetsmaterial och skrivna instruktioner Eleverna får fortlöpande lästräning när de arbetar med olika material.
Fortsatt övande Alla elever får kontinuerligt tillfälle att läsa skönlitteratur och faktaböcker.
Skriva
Mål
Eleverna ska kunna uttrycka sig i skrift (brev, berättelser och enkel faktatext) så att mottagaren förstår. De ska ha en tydlig handstil och kunna stava till enkla ljudstridiga ord, "vokalord", dubbelteckning och högfrekventa ord. Grunden ska läggas i studieteknik. De ska kunna skriva svar på en fråga med hel mening. De ska kunna slå upp ord i ordlistan, samt söka efter fakta i en uppslagsbok. I grammatik ska eleverna få kännedom om ordklasser och satsdelar.
Hur?
Höstterminen börjar alltid med att läraren berättar om skrivkonstens historia. Hur började det en gång i tiden? Hur gick utvecklingen till från grottmålningarna fram till dagens bokstäver?
Skrivinlärning enl arbetsschemat: textade bokstäver ord meningar text Flyt i skrivandet Det är viktigt att skrivandet känns meningsfullt. Så långt det är möjligt ska eleverna ha en mottagare till det de skriver. Det kan vara läraren, syskon, föräldrar, släktingar, klasskamrater eller andra i skolan. Eleverna ska skriva ofta, ofta: små berättelseböcker gemensam bok, åk 1 sagor och berättelser enl "inspirationskort" faktatexter "Brevboken" (Eleverna skriver svar på lärarens brev.) Meningsbyggnad och skiljetecken Eleverna tränar skiljetecken med hjälp av särskilt material.
I början är det viktigt att eleverna får skriva utan att läraren rättar det skrivna. Lusten att skriva kan lätt försvinna om eleven hela tiden blir tillrättavisad. Från åk 3 kan läraren försiktigt börja göra eleven uppmärksam på stavning och meningsbyggnad: "Finboken" 1.
2.
3.
4.
Eleven skriver en "kladd" Läraren går igenom texten med eleven och anpassar rättandet efter elevens nivå och mognad.
Eleven skriver in texten i finboken med sin vackraste handstil.
Mellanstadieeleverna arbetar med skrivprocessens olika moment.
Eleverna ger respons på varandras texter. De diskuterar bl a textens inledning och avslutning.
12
Handstil Eleverna börjar att texta i åk 1. Någon gång under åk 2 eller åk 3 sker individuell övergång till skrivstil.
Poesi Eleverna skriver med skrivstil poesiverser i sina kamraters poesiböcker.
Datorn Särskilt för elever som har svårt med handmotoriken är datorn ett värdefullt hjälpmedel.
Den används naturligtvis av alla elever att skriva in texter på: berättelser dikter brev faktatexter mm Stavning När eleven övat färdigt ett stavningsområde, övar eleven orden i läxa. Efter godkänt text skriver läraren datum i boken "Min stavningsbok", när testet är avklarat.
Studieteknik Eleverna ska lära sig alfabetisk ordning, så att de kan slå upp ord och fakta. Det är också betydelsefullt att lära sig att strukturera sina kunskaper under olika rubriker, samt att kunna skriva en text med hjälp av stödord. Åk 4 - 6 arbetar med tankekartor.
Förbättring av språket Åk 3 övar att få ett nyanserat språk genom att arbeta med motsatsord, synonymer, målande uttryck och talesätt. I åk 4 - 6 väljer läraren tillsammans med eleven ut ett område som eleven ska träna särskilt på. Det kan t ex vara stavning av ett visst ljud, skiljeteckeneller att "måla" texten med adjektiv.
Grammatik Åk 2 och 3 arbetar med ordklasserna enl arbetsschemat.
Åk 4 fördjupar sig i ordklasserna.
Åk 6 börjar med satsdelar.
Drama Eleverna övar in pjäser som spelas upp vid jul- och sommaravslutningarna.
Klass- och elevrådsprotokoll Eleverna får lära sig att skriva ett korrekt protokoll.
13
Sammanställning av arbetsområde/mål i svenska
Moment Tala åk 1
berätta sittande på mattan
Berättarläxa
(Kursiv stil = utvärderingssätt)
åk 2
berätta sittande på en stol
Berättarläxa
åk 3
berätta stående
Berättarläxa
Läsa
ljudenliga ord (ex "sol") konsonantmöte (ex "sko") tvåstaviga ord (ex "polis")
"Fembokstavsord", Mål år 1
Skriva:
Handstil texta
Test: "Texta på hjälplinjer"
Stavning ljudenliga ord (ex "sol") konsonantmöte (ex "sko") tvåstaviga ord (ex "polis")
Test: "Fembokstavsord"
Menings- enkel mening byggnad (ex "Jag ser en sol.")
"Meningsboken"
flerstaviga ord enkla ljudstridiga ord
Mål år 2
enkel "kapitelbok" enkel faktatext
Mål år 3
texta / skrivstil
Test: "Texta utan hjälplinjer"
skrivstil
"Brevväxling"
flerstaviga ord "ng", "20"-ljud
Individuell test I
c, x, dubbelteckning vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö
Test I
j- och 7-ljud
Individuell test I Test II: "ng", "20"- ljud, c, x, dubbelteckning, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö
"vanliga ord"
Test I
skriva svar på frågor med hel mening
"Läskort"-test
dela upp en del av texten i hela meningar vid "fri skrivning"
"Fria skrivningar
" dela upp nästan hela texten i meningar med rätt skiljetecken vid "fri skrivning"
"Finbokstexter"
Studie teknik kunna alfabetet
"Rabbla"
Grammatik ordna enkla ord i alfabetisk ordning, slå upp enkla ord i ordlistor
Test
skriva en berättelse med hjälp av stödord
Test
söka fakta i böcker och uppslagsböcker och skriva ner det viktigaste skriva en text på datorn
Kulturämnena
ordklasser: substantiv, adjektiv och verb
Test
ordklasser: adverb, prepositioner, interjektioner pronomen
Test Test
räkneord, konjunktioner, 14
Sammanställning av arbetsområde/mål i svenska
åk 4 åk 5 Tala
Sammanfatta och återberätta skönlitteratur Genomföra intervjuer
Berättarläxa: Berätta stående vid OH-projektorn
Sammanfatta och återberätta faktatext
Berättarläxa
(Kursiv stil = utvärderingssätt)
åk 6
Hålla enklare föredrag för andra än klassen
Berättarläxa för lågstadiet
Läsa
Kapitelböcker Översiktsläsning
Mål år 4
Djupläsning "mellan raderna" Dagstidning Högläsning
Mål år 5
Kritisk granskning av faktatexter Lokaliseringsläsning
Mål år 6
Skriva
Handstil Alltid använda skrivstil Ordbehandling på datorn Skrivstil - läslig och snygg Stavning Menings byggnad ng-, 20-, j- och 7-ljud
Test II: "j-", "7"- ljud (ht) Slutest III: "ng"-, "20"-, "j-", "7"- ljud (vt) Test II: "vanliga ord" (vt)
Högfrekventa ord
Slutest III: c, x, dubbelteckning, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö "vanliga ord"
Vanligaste stavningsreglerna Svårstavade ord "Min stavningsbok" alla ord
Test
Dela upp texter i meningar med rätt skiljetecken Citattecken och talstreck
Finboken
Nyanserad användning av skiljetecken
Finboken
Studieteknik Tankekartor Skriva intervjuer och dialoger Skriva brev Stödord - läsa och anteckna Samla fakta, ordna dem och skriva en redogörelse Stödord - lyssna och anteckna Berätta med bilder Skriv processen Utkast, redigering, renskrivning
Finboken
Inledning och avslutning Klassrådsprotokoll Ordklasser Ordklasser - fördjupning
Test
Satsdelar
Test
15
Matematik
Mål
Alla elever ska få grundläggande kunskaper i matematik så att de kan klara av vardagslivet på deras nivå. De ska lära sig att självständigt lösa matematiska problem med hjälp av olika strategier som huvudräkning, skriftliga räknemetoder och miniräknare.
Detta innebär att de ska...
...förstå hur talsystemet är uppbyggt med siffertecken i ett positionssystem, för att bilda ental, tiotal, hundratal och tusental ...behärska talområdet 1 - 1000, lågstadiet, och 1 - 1 000 000, mellanstadiet ...förstå innebörden av de fyra räknesätten och använda dem i rätt sammanhang ...kunna lösa additionsalgoritmer med minnessiffra och subtraktionsalgoritmer med lån ...kunna multiplikationstabellen upp t o m talet 9 ...kunna lösa multiplikationsalgoritmer ...kunna lösa divisionsuppgifter ...behärska skriftlig huvudräkning i de fyra räknesätten ...kunna räkna med bråk och procent ...känna till de vanligaste geometriska formerna och kropparna, samt kunna beräkna area ...bli förtrogna med de vanligaste dimensionerna (pengar, längd, vikt , volym, tid, area och hastighet) ...förstå och kunna använda olika typer av statistiska diagram ...kunna använda en miniräknare ...kunna utföra enkla textuppgifter, "vardagsmatte"
Hur?
Genomgång Höstterminen börjar alltid med att läraren berättar om räknekonstens historia. Hur började det en gång i tiden? Hur gick utvecklingen till från att räkna stenar fram till dagens siffror och positionssystem?
Läraren har alltid en genomgång med eleven vid ett nytt moment. Genomgången sker nästan alltid med laborativt material. Det är viktigt att knyta an till elevens tidigare kunskaper inom området.
Åk 1 - 3 Eleven övar ett talområde i taget så att eleven inte ska få några luckor. Det finns rikt materiel att tillgå. Olika typer av materiel tränar samma moment och eleven kan välja det som för honom är mest inpirerande. Träningen sker enl arbetsschemat: talen 1 - 9, addition och subtraktion talet 10, addition och subtraktion (0 införes i samband med introduktionen av positionssystemet) talen 1 - 100 utan tiotalsövergång, addition och subtraktion talen 1 - 100 med tiotalsövergång, addition och subtraktion multiplikation talen 1 - 1000, addition och subtraktion division Test När eleverna känner sig säkra på ett talområde eller moment, gör de en test innan de går över till nästa område.
Laborativt arbete Eleverna har tillgång till laborativt material för att göra matematiken mer åskådlig. I montessoripedagogiken är entalen gröna, tiotalen blå, hundratalen röda och tusentalen gröna. Läraren har tilllverkat kuber, 100-kedja, 1000-kedja och talplattor i dessa färger, för 16
att eleverna ska förstå positionssystemet bättre. Det finns också spel och kortsystem som gör inlärningen lättare.
Enhetsböcker, dimensioner "Enhetsböcker" finns med tillhörande längd-, vikt- och volymmått att arbeta konkret med. I dessa böcker ingår också arbete med geometri och diagram.
Multiplikationsboken Eleverna gör en egen bok om multiplikation för att lättare kunna förstå vad de olika faktorerna betyder. De använder då "pärl-lådan", ett montessorimateriel.
Geometri Eleverna arbetar med det geometriska kabinettet och de geometriska kropparna, soliderna.
Dessa båda material är montessorimateriel som konkret visar de geometriska formerna.
Tala matematik i grupp Läraren "pratar matte" med klassen så ofta som möjligt. Det innebär att läraren säger en textuppgift muntligt, som eleverna får lösa med hjälp av t ex huvudräkning eller uträkning på den stora whiteboarden eller de små som eleverna använder individuellt. Olika förslag till lösning diskuteras i gruppen. På detta sätt lägger eleverna upp en liten "bank" av strategier för hur de kan lösa olika "textuppgifter". De lär sig att det ofta finns olika vägar att gå för att lösa uppgiften.
Åk 4 - 6 Arbetet i matematik sker delvis utifrån ett kortsystem som är uppbyggt i flera steg. Matematiken är indelad i sex områden, addition-subtraktion, multiplikation-division, statistik, bråk, geometri och dimensioner. Varje område är indelat i tolv steg. Hela klassen arbetar oftast samtidigt med samma område, men på olika steg. Ibland arbetar eleverna med olika områden p g a att de arbetar olika snabbt. Eleverna rättar sina uppgifter själva. För att få reda på var eleverna befinner sig får de först göra ett förtest. Efter varje steg gör de en diagnos för att se vad de behärskar och vad de eventuellt behöver arbeta mer med. Läraren rättar diagnosen.
Arbetet sker också med hjälp av egna sammanställda uppgifter av läraren. Eleverna arbetar på individuell basis med de fyra räknesätten. När det gäller arbetet med geometri, rationella tal och problemlösning blir det mycket arbete i helklass, då man samtalar och tänker tillsammans.
Laborativt arbete Laborativt materiel användes framförallt för att åskådliggöra nya moment inom statistik, bråk, geometri och dimensioner. Laborativt material används också av en del barn som inte helt har automatiserat tabeller. Då är det pärlmaterialet eller pengar som är mest omtyckt. Vi använder ofta pengar för att åskådliggöra olika tal.
Statistik Eleverna får göra många egna undersökningar som redovisas med diagram och tabeller.
Det kan handla om allt från trafiken på gatan utanför skolan till vad klassen tycker om skolmaten.
Bråk Eleverna arbetar med "bråkbrädet", som åskådliggör bråk på många olika sätt.
Geometri Eleverna fortsätter att arbeta med det geometriska kabinettet. Lekar och berättelser leder in eleverna på svåra begrepp som parallella linjer, konvergens, ekvivalens, kongruens mm.
17
Dimensioner Kunskaperna abstraheras genom att eleverna gör olika beräkningar.
Miniräknare Eleverna använder ibland miniräknare i den vardagliga räkningen.
Textuppgifter "Vardagsmatte" går som en röd tråd genom undervisningen. "Matteprat" vävs in i det dagliga livet och eleverna gör gemensamma beräkningar och undersökningar. De arbetar med grunderna i ekvationslösning genom att räkna mycket med figurer och bokstäver. Det finns ett rikt utbud av mattespel som tränar olika färdigheter på ett roligt sätt.
18
Sammanställning av arbetsområde/mål i matematik
(Kursiv stil = utvärderingssätt)
Moment
Talområde
åk 1 åk 2
Talen 1 - 5
Test: "Talen 1 - 5"
Talen 1 - 9
Test: "Talen 1 - 9"
Additionstabell, summorna 2 - 9
Test "Första tabellen"
Talet 10
Test: "Talen 1 - 10"
Påbörja talen 1 - 100, utan tiotalsövergång Talen 1 - 100, utan tiotalsövergång
Test: "Talen 1 - 100, utan tiotalsövergång"
Påbörja talen 1 - 100, med tiotalsövergång Additionstabell summorna 9 - 18
Test "Andra tabellen"
åk 3
Talen 1 - 100, med tiotalsövergång
Test: "Talen 1 - 100, med tiotalsövergång"
Talen 1 - 1000
Test: "Talen 1 - 1000"
(Tal över 1000
Test: "Talen över 1000"
)
Positions
-
systemet
Ental Tiotal Hundratal Tusental
Räknesätt
Addition Subtraktion Påbörja multiplikationen
Test: "1 - 3, 1 - 5, 1 - 7, 1 - 9"
Kunna multiplikations tabellen t o m talet 9
Test: "105 uppgifter"
Division
Test: "Division"
Algoritmer Enheter
Pengar Längd Volym Additionsalgoritmer med minnessiffra, 1 - 100 Subtraktionsalgoritmer med lån, 1 - 100
Test
Vikt Additionsalgoritmer med minnessiffra, 1 - 1000 Subtraktionsalgoritmer med lån, 1 - 1000 Multiplikationsalgoritmer med minnessiffra
Test
Textuppgifter
Talen 1 - 10
Miniräknare Geometri
Bråk
Kvadrat, rektangel, triangel, cirkel Talen 1 - 100 Talen 1 - 1000 Känna igen olika räknesättsuppgifter,
Test
(Kunna använda en enkel miniräknare) (Enkla övningar) (Enkla övningar) 19
Sammanställning av arbetsområde/mål i matematik
(Kursiv stil = utvärderingssätt)
åk 4 Talområde
1 - 1 000 000
åk 5
Negativa tal
åk 6 Positions systemet
1 000 000 Decimaltal
Addition
Enkel skriftlig huvudräkning Överslagsräkning med heltal Avrundning Skriftlig huvudräkning - två metoder Addera decimaltal Algoritmer med positionssö.g. (minnessiffra) Huvudräkning med stora tal Huvudräkning med decimaltal Räkning med olika antal decimaler Algoritmer med decimaltal
Subtraktion
Enkel skriftlig huvudräkning Överslagsräkning med heltal Algoritmer med växling över en tom (noll) position Algoritmer med växling över flera tomma (nollor) positioner Räkning med decimaltal Huvudräkning med decimaltal Algoritmer med decimaltal
Multiplika tion
Multiplikation med 10, 100 och 1000 Enkel skriftlig huvudräkning Multiplikationstabellerna Skriftlig huvudräkning Algoritmer med minnessiffra Skriftlig huvudräkning med tvåsiffriga tal Algoritmer med flera positionsovergångar Decimaltal Avrundning
Division
Algoritmer: kort division med minnessiffror
Diagnos steg 3
Kort division med decimaltal Division med 10 och 100 Kort division med växling
Diagnos steg 4-5
Kort division med stora tal Huvudräkning med decimaltal Division med hela 10- och 100-tal
Diagnos steg 6-8
20
Sammanställning av arbetsområde/mål i matematik
(Kursiv stil = utvärderingssätt)
åk 4 åk 5 åk 6 Bråk
Vad är bråk?
Jämföra bråk Antal - andel Addera bråk Samband procent decimalform - bråk Blandad form Subtraktion av bråk Procent Miniräknare procent
Geometri
Sträckor Former Kroppar Geometriska begrepp Omkrets Symmetri Mönster Skala, kartor Enkel area Vinklar Liksidiga likbenta trianglar Area, rektangel, triangel och cirkel Skala Vinklar Gradskiva
Dimensioner och enhete
Längd: m, dm, cm och mm Tid: h, min, s, klockan morgon/kväll Volym: l, dl och cl, kubikmeter Vikt: kg Temperatur Längd: mil och km Tid: år, kvartal, månader, datum och pers. nr.
Vikt: ton, kg, hg och g Area: kvadratmeter Räkning med decimaler: längd, volym och vikt Hastighet och sträcka Volym: ml och köksmått Tid: sekel och decennium
Statistik
Tabeller Stapeldiagram Stolpdiagram Linjediagram Cirkeldiagram Procent Medelvärde Median, ojämnt antal värden Egna diagram Frekvens Median, jämnt antal värden Grafer Medelvärde negativa tal
Problem lösning
Sålla ut överflödig information
Diagnos steg 3
Enkla ekvationer
Diagnos steg 4-5
Egna enkla ekvationer
Diagnos steg 6-8
21
Engelska
Mål
Eleverna ska på ett roligt och lustbetonat sätt få lära sig ord och fraser som anknyter till deras vardag och är intresseväckande. De ska kunna förstå enkelt tal och delta i enkla samtal, samt.
läsa och skriva enkla texter, både skönlitteratur och facklitteratur. De ska också kunna lite om levnadsförhållandena i Storbritannien och USA.
Hur?
Åk 1 - 3 I huvudsak lär sig eleverna engelska muntligt. Samtalen sker i grupp, dvs eleverna härmar läraren i talkör, ända tills de vågar tala en och en. Det är viktigt att situationen känns trygg för barnen.
Eftersom ord och fraser ständigt upprepas, känner eleverna glädje vid igenkännandet. Konkreta föremål och bilder används i början. Skriven text kommer litet senare. Sånger, rim och ramsor förekommer ofta. Ord och fraser ur följande kategorier är lämpliga att börja med: Hälsningsfraser, färger, räkneord, familjen, hemmet, skolan, djur, kroppsdelar, kläder, mat, dagar, månader, årstider, rymden, resa och verb. I åk 1 sker allt muntligt, i åk 2 presenteras de skrivna orden och i åk 3 skriver eleverna orden. Eleverna arbetar även självständigt med olika materiel, t ex kombinera ord med bild.
Åk 4 - 6 Engelskundervisningen sker både gemensamt och under "eget arbetet". Vid två tillfällen i veckan har eleverna lärarledda lektioner. Under dessa har konversationen ett stort utrymme. Rim, ramsor och sånger spelar fortfarande en betydande roll. Eleverna läser så småningom längre texter och då blir dialoger och rollspel en naturlig fortsättning. De får ofta fria skrivuppgifter, då de får träna sig i att uttrycka sig skriftligt. Texterna läses ofta upp i små grupper. Hörförståelsen tränas både genom lyssning på band och genom att lyssna på varandra. Lekar förekommer också.
Det finns en hel del materiel att arbeta självständigt med. Det finns spel och olika kort som tränar hörförståelse och grammatik. Materielet är självrättande. Det finns ett stort utbud av engelsk skönlitteratur.
I åk 4 - 6 får eleverna glosor i läxa varje vecka.
Eleverna har en traditionell textbok i engelska.
22
Sammanställning av arbetsområde/mål i engelska
Tala åk 4
Rim och ramsor Givna fraser
åk 5 åk 6
Rollspel Dramatisering, där det spontana talet har möjlighet att utvecklas Besvara enkla frågor Ställa egna frågor Improvisera tal efter givet ämne Enkla samtal om vardagen
Läsa
Givna texter Enkel skönlitteratur Enkel facklitteratur Musiktexter Förstå innehållet i enkla okända texter
Skriva
Enkla fraser Glosor Enkla texter Meddelanden Besvara enkla frågor Skriva enkla frågor Korta berättelser Enkel faktatext
Höra och förstå
Enstaka ord Enkla kända fraser Anpassade texter Berättelser förmedlade av läraren/band/film Enkla okända dialoger och berättelser Texter förmedlade av annan elev Enkla TV-program
Realia
Storbritannien USA Inse engelskans betydelse som världsspråk 23
Kulturämnen
De kulturella ämnena består av de kunskapsområden som ger förståelse för alla aspekter på världen vi lever i. Under denna rubrik finns naturkunskap, historia, geografi, religion, samhällskunskap, musik, konst och hantverk. De är alla ämnen som kan berika barnets sinne.
Allmänt
Eleverna har var sin arbetsbok i varje ämne: zoologi, botanik, geografi, historia, religion, samhällskunskap (endast åk 4-6) och fysik-kemi. Dessa har olika färger enl. ett montessoriskt färgkodnngssystem och har vita sidor. Det finns hyllor för varje ämne med arbetsmateriel inom de olika ämnesområdena. Det kan t ex vara en arbetslåda i ämnet med arbetskort, textkort och böcker. Eleverna söker även kunskap på internet.
Övergripande utvärdering - alla kulturämnena
Det är en diger kunskapsmängd som eleverna ska inhämta under åk 1 - 6. Vi känner att det är näst intill omöjligt att alla elever inhämtar all kunskap i alla dessa ämnen. Vi lägger tyngdpunkten på svenska, matematik och engelska. Eleverna måste ha en säker grund att stå på i dessa ämnen.
Sedan ska de naturligtvis även hinna med så mycket som möjligt i övriga ämnen också. Vi har försökt att se till att eleverna har inhämtat nödvändiga kunskaper. Föräldrarna är införstådda med och tycker att det är bra att vi satsar på basämnena.
Naturkunskap
Det är viktigt att framhålla de ekologiska aspekterna på naturkunskap. Eleven ska utveckla en känsla för de livsformer som han träffar på i sin omgivning och lära sig att behandla dem med nyfikenhet och respekt. Detta leder till slut till en bättre insikt om den ekologiska balansen av allt liv på vår jord. Naturkunskap, geografi och historia är nära knutna till varandra. Eleverna ska bli medvetna om att alla levande ting är beroende av varandra. Naturkunskap delas in i zoologi, botanik, fysik och kemi. Under den här rubriken finns även ekologi och miljökunskap, eftersom den innefattar alla naturkunskapsämnena.
Zoologi
Mål
Eleverna ska få en inblick i djurens systematik. De ska få en förståelse för helheten, hur djuren har utvecklats från ryggradslösa djur till djur med ryggrad. Eleverna ska stimuleras i sitt intresse för djur och artkunskap, samt bli medvetna om några djurs livscykler. De ska lära sig att känna igen ca fem nya djur varje år från olika djurklasser. Eleverna ska också få kunskaper om människokroppens olika organ och hur dessa fungerar. De ska bli medvetna om människans fortplantning och förstå betydelsen av goda hälsovanor.
Hur?
Eleverna har tillgång till många faktaböcker. För att få en helhetsbild över djurriket börjar eleverna att arbeta med materialet "Djurens systematik", som består av en stor plansch med lösa bild och namnkort. De fem klasserna av ryggradsdjur presenteras och de börjar att arbeta med djurens kroppsdelar. Därefter väljer eleverna en fisk, ett groddjur, ett kräldjur, en fågel och ett däggdjur som de forskar om. Grodans livscykel är tacksam att studera. Eleverna arbetar med djur från både Sverige, Europa och övriga världen. De äldre eleverna lär sig också om de ryggradslösa djuren.
När det gäller människokroppen arbetar eleverna med ett materiel bestående av faktatext och arbetsuppgifter. En stor "torso" finns också att tillgå. Näringen i maten och vikten av att äta rätt arbetar eleverna också med. Sex och samlevnad kommer in på ett naturligt sätt, samt även tobakens och drogernas skadliga inverkan. Det blir många samtal i grupp och många diskussioner med klassläraren och skolsköterskan. Skolläkaren gör också besök i skolan vartannat år och berättar bl a om alkoholens skadliga inverkan på kroppen för åk 5-6.
24
Botanik
Mål
Det är viktigt att öka barnens medvetande om växter, blommor och träd. Då ökar förståelsen för den ekologiska roll som växtriket har för jordens framtid. Eleverna ska lära sig att känna igen olika arter, ett visst antal för varje årskurs.
Hur?
Eleverna arbetar med artkunskap, både fanerogamer och kryptogamer. De lär sig om trädens och växternas delar och deras olika livscykler från t ex frö till färdig blomma/träd. De odlar sin egen blomma och följer utvecklingen i deras arbetsbok. Vi odlar blommor i krukor och experimenterar sedan fram vad en växt behöver för att kunna leva, genom att placera dem på olika ställe, vattna olika mycket osv.
Vid exkursioner tittar vi på olika växter och ser hur de ser ut ”på riktigt” i naturen. Lågstadiet studerar ett träd under de olika årstiderna och gör dokumentationer om det.
Eleverna kan plocka växter i naturen och pressa dem. De får läsa mycket faktalitteratur. De ska lära sig fem arter varje år från olika grupperingar. De får även arbeta med fotosyntesen och det biologiska kretsloppet.
Ekologi - miljö
Mål
Eleverna ska få möjlighet att upptäcka och uppleva naturen. De ska förstå att den enskilda människan har ett ansvar för miljön och kan göra mycket för att få den bättre. De ska bli medvetna om både globala och lokala miljöproblem. Eleverna ska få kunskap om olika kretslopp.
Det är viktigt att se sin egen plats i ekosystemet och förstå sin egen betydelse. Eleverna ska bli medvetna om hur livet på jorden fungerar och hur alla livsformer samverkar med varandra. De ska få insikt i att "ingenting försvinner, allting sprids".
Hur?
Vi talar om sopsortering och låter barnen öva sig att sortera olika sopor under olika skyltar med "papper", "kartong" osv. I skolan föregår vi med gott exempel och har pappersinsamling, äter på porslinstallrikar och har "riktiga" glas och bestick. Vi gräver ner diverse saker och ser vad som finns kvar efter ett år. Eleverna får kännedom om allemansrätten. De får hantera en lupp.
Eleverna blir medvetna om olika kretslopp. Vi talar om farliga saker i hemmet, t ex kemikalier, och hur de är märkta.
Eleverna på mellanstadiet gör regelbundna utflykter och tittar på olika livsbetingelser för olika arter. De följer naturens växlingar genom att studera ett avgränsat område, sk "naturruta", en gång i månaden. Diskussioner förs om sambandet mellan miljö och artrikedom (biotoper). Eleverna tar reda på hur näringskedjorna ser ut genom att undersöka livet i en bäck, under en sten och runt en stubbe. De lär sig om fotosyntesen, källan till liv.
Mellanstadiet läser om olika energialternativ och deras inverkan på miljön. Diskussioner förs om vad som kan göras för att påverka miljön minimalt i negativ riktning, och hur man kan återvinna material. Eleverna tittar närmare på miljömärkningar och gör undersökningar om "miljövänligaste butiken". De granskar förpackningar och talar om hur maten kan förvaras i affärerna för att slita minimalt på miljön. Betoningen i arbetet ligger på hur mycket vi faktiskt kan påverka genom att göra tillsynes enkla saker. Det är viktigt att eleverna får en positiv bild av framtiden!
Eleverna gör självvalda studiebesök på företag för att se hur konkret miljöarbete bedrivs.
25
Fysik och kemi
Mål
Eleverna ska ha kunskap i astronomi om universums tillblivelse, vårt solsystem och vad som ingår i detta. De ska i fysik ha insikt i grundläggande begrepp i mekanik, elektricitet och magnetism, atom- och kärnfysik, värmelära och vågrörelselära. I kemi ska de ha insikt i grundläggande begrepp i former, periodiska systemet, metaller och icke-metaller, syror och baser och kemiska reaktioner. Flickors och pojkars intresse för teknik ska stimuleras.
Hur?
Eleverna i åk 2 arbetar med ett universummateriel som består av fakta- och arbetskort. De skriver i sin fysikbok om jorden, solen, månen, stjärnorna och planeterna. De lär sig att förstå olika tidsbegrepp genom att ta reda på hur jorden, månen och solen rör sig i förhållande till varandra. De får söka kunskap i faktaböcker efter intresse.
Vi talar om vattnets olika former dess kretslopp och luftens olika beståndsdelar och fotosyntesen.
Åk 4 - 6 har tillgång till ett omfattande materiel som bygger på experiment. För varje område finns ett antal experiment som åskådliggör begreppen. Material för att genomföra experimenten finns alltid i klassrummet. När experimenten är gjorda finns faktakort att fördjupa sig i. Till varje område finns även ett test.
Det finns böcker om uppfinningar och om hur saker fungerar tekniskt sett.
26
Geografi
Mål
Eleverna ska bli medvetna om hela världen och delarna i den och att de är världsmedborgare. De ska förstå vad en karta är och ha kännedom om geografiska begrepp. De ska kunna namnen på världsdelarna, länderna i Europa och landskapen i Sverige, samt veta var dessa ligger. De ska förstå sin egen plats på jorden och lära sig om sin hembygd. Eleverna ska lära känna människors olika levnadsvillkor och få en förståelse för naturresursernas fördelning. De ska bli medvetna om att de har ett stort ansvar för miljön och själva kan påverka den genom sitt agerande. Kunskapen om världen är ett led i fredsfostran. Det man har kunskap om, blir man inte fientligt inställd till.
Därför är det viktigt att väcka elevernas intresse för andra kulturer, så att de får en förståelse för andra sätt att leva.
Hur?
Åk 1 - 3 Världsdelspussel Eleverna lägger pusslet och målar sedan en egen världskarta. De lär sig namn på världsdelarna och världshaven.
Geografiska begrepp De lär sig land- och vattenformer med hjälp av arbetskort och konkreta modeller.
Världsdelsbilder Bilder och text monterade på färgad kartong. (Varje världsdel har sin färg.) Eleverna lär sig om bostäder, kläder, hudfärg, klimat, föda, djur m m.
Världsdelarna Eleverna forskar om valfria världsdelar enl arbetskort. Dessa tar upp namngeografi, t ex städer, flaggor, jordbruk, djur och vegetation.
Berättarläxa Åk 3 berättar om en valfri världsdel.
Fred Vi talar om FN:s arbete och sjunger fredssånger.
Föräldrar berättar Föräldrar från andra kulturer berättar om sitt ursprungsland.
Åk 4 - 6 Europapussel Eleverna lägger pusslet och målar sedan en egen Europakarta. De lär sig namnen på länderna.
Länder i Europa Eleverna forskar om valfria länder. De har tillgång till många faktaböcker. De redovisar för sina ka Sverigepussel Eleverna lägger pusslet och målar sedan en egen Sverigekarta. De lär sig namnen på landskapen.
Landskap i Sverige Eleverna forskar om valfria landskap. De har tillgång till många faktaböcker.
27
Världen - en överblick Eleverna sammanställer uppgifter om t ex berg, floder, viktiga platser, byggnader, religion, vegetation, klimat.
Västerås Eleverna förbereder en guidning om Djäknebergets historia, Kyrkbackens historia och Västerås då - nu. Det är viktigt att hitta sin egen plats på jordklotet.
Geologi Eleverna arbetar med arbetskort och bilder. De lär sig hur bl a vatten, vind, köld och värme påverkar vår natur.
28
Historia
Mål
Eleverna ska förstå att historia är ett sätt att registrera tiden. De lever i nuet, men det finns också ett förflutet och en framtid. Därför börjar historia med tidmätning. Eleverna ska få en helhetsbild av livets utveckling, från jordens uppkomst fram till människan. De ska lära sig grunddragen i vår svenska historia, samt även få insikt i andra civilisationer.
Hur?
Historieämnet ska bygga på glädjen att upptäcka hur allt länkas samman med varandra. Eleverna ska arbeta sig fram till kunskap genom att arbeta konkret, läsa bra faktaböcker, skriva, måla och sjunga.
Tidmätning Eleverna börjar arbetet i historieboken med begrepp som år, månader, veckor, dagar, dygn, årstider och klockan. Vi följer solens upp och nedgång under en period. Barnen får då i tur och ordning ta reda på detta i dagstidningen.
Den svarta tidslinjen Varje hösttermin börjar med att läraren berättar om jorden och livets utveckling.
Denna tidslinje som består av ett svart 12,4 m långt band, där den sista centimetern är röd och åskådliggör den korta tid som människan har funnits på jorden. Läraren berättar om universums uppkomst och jordens utveckling från celler till svampar till koraller och vidare till fiskar, amfibier, kräldjur, fåglar och däggdjur, allteftersom hon rullar ut bandet.
Erornas tidslinje Med hjälp av denna tidslinje i tyg får eleverna större kunskap om livet på jorden. Varje era har sin bestämda färg med tillhörande namn- och beskrivningskort och föremål.
Eleverna får kännedom om den arkaiska, proterozoiska, paleozoiska, mesozoiska, caenozoiska och neozoiska eran.
Istiden Eleverna följer ett arbetsmateriel om istiden.
Människans utveckling Eleverna följer ett arbetsmateriel om människans utveckling.
Forntiden Eleverna läser, skriver och målar om äldre och yngre stenåldern, bronsåldern, järnåldern och vikingatiden och gör en bok om varje ålder utifrån rubrikerna klimat och växtlighet, djur, bostad, mat, kläder, vapen och redskap, gravar och annat som människan lärde sig.
Drama En pjäs med fakta och sånger spelas upp för föräldrarna vid vissa sommaravslutningar.
Sveriges historia Eleverna forskar själva om de olika epokerna i Sveriges historia. De arbetar med olika tidslinjer för att placera in alla fakta i ett sammanhang. De arbetar med hur den lilla människan har levt sitt liv och påverkats av det som skett i världen.
Civilisationer Eleverna gör böcker om de olika civilisationerna och delger varandra vad de kommit fram 29
till. De jämför och diskuterar vad det kan bero på att en del kulturer var så tidiga och varför civilisationerna uppstod där de gjorde och varför just då. De tar reda på om det i dag finns spår efter dessa civilisationer.
Världskrigen Historieämnet är delvis till för att placera in nutidens händelser i ett nyktert perspektiv. Det är viktigt att förstå att det som hände förr mycket väl kan hända igen. De måste lära sig att se mönster i tillvaron. Världskrigen brukar normalt inte ingå i undervisningen i åk 4 -6, men det är något som intresserar denna ålder. De är ju i en ålder då de har stort socialt patos och rättvisekänsla. De läser framförallt med fokus på de grupper som varit mest utsatta under krigen. Andra världskriget hjälper oss att reflektera om judendomen, religionsfrihet mm, som är högaktuellt i dag.
30
Religion
Mål
Eleverna ska få kunskaper om bibeln, kyrkoåret, kristendomen och andra stora världsreligioner.
Etiska frågor om gott och ont ska tas upp. På detta sätt läggs grunden till elevernas eget ställningstagande. Religionämnet måste genomsyras av saklighet, allsidighet och öppenhet för diskussion och reflektion.
Hur?
Religionsundervisningen börjar som i alla de andra kulturämnena med en överblick över de vanligaste världsreligionerna. Eleverna sätter in en en karta över världsreligionerna i sin religionbok.
Platser för religionsutövning Samtal om kyrkor/platser där religion kan utföras Bibliska berättelser Läraren berättar några berättelser ur Gamla Testamentet och Nya Testamentet, så att eleverna får kännedom om vår bibel.
Åk 1och 2 har gemensam genomgång med läraren om de bibliska berättelserna i GT ena året och NTdet andra året. Eleverna får individanpassade uppgifter.
Världsreligionerna Åk 3 forskar på egen hand.
Islam Judendom Åk 4 arbetar med dessa religioner Kristendomen Åk 5 fördjupar sig i kristendomen Hinduism Buddism Åk 6 arbetar med dessa religioner Etiska samtal Vi diskuterar i grupp om vad som är rätt och orätt. Eleverna lär sig att lyssna och ta ställning i etiska frågor utifrån sina egna frågeställningar och i möte med olika bibeltexter.
Samtal om olika religioner och livsåskådningar Det måste finnas ett stort utrymme för elevernas egna reflektioner. De måste lära sig att även respektera andras sätt att tänka. Eleverna ska bli uppmuntrade att stå för sina egna värderingar.
31
Samhällskunskap
Mål
Eleverna ska ha kunskap om de demokratiska principerna och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. De ska ha kännedom om hur riksdag, regering, EU, kommun och landsting arbetar, samt få en inblick i olika statsskick i världen.
Hur?
Demokrati I en montessoriskola är demokrati ett centralt begrepp. Dagen är full av tillfällen då barnen lär sig att ta ansvar och vara delaktiga. Mer om detta kan läsas i vår arbetsplanen.
Normer och regler Vi talar ofta om de grundläggande mänskliga rättigheterna och om barnkonventionen.
I samband med FN-dagen blir det många samtal om FN och deras arbete.
Centrala samhällsfunktioner Sjukvård, räddningstjänst, skola och yrken blir det givna samtal om vid aktuella händelser, som t ex brandövning i skolan.
Trafik Trafikregler tas upp i samband med promenader och vid bl a hälsoveckan.
Pengar Naturliga samtal sker om vad varor kostar mm Samhällets uppbyggnad Eleverna i åk 4 - 6 forskar om hur samhället är uppbyggt. De lär sig om kommuner, landsting, riksdag och regering. De läser om EU och FN. Demokrati diskuteras och dess för och nackdelar. Andra sätt att leda ett land diskuteras också. Aktuella händelser i världen tas också upp.
Nutidsorientering Eleverna gör en nutidsorientering varje vecka och den gås igenom tillsammans på samlingen. Diskussioner förs kring olika händelser och samband mellan dessa och utvecklingen i världen.
Barn i andra länder Eleverna arbetar med hur barn har det i andra länder, delvis för att belysa hur bra de själva har det.
Klass- och elevråd Klassråd förekommer varannan vecka. Eleverna ansvarar själva för detta. Rektorn leder elevrådet sex gånger per läsår.
Praktisk arbetslivsorientering De elever som själva vill, får gärna själva ta kontakt med en arbetsplats. Under en dag besöker de arbetsplatsen och är med i verksamheten. De berättar sedan i samlingen om sin upplevelse.
32
Sammanställning av arbetsområde/mål i kulturämnena
Moment åk 1
Naturkunskap
Zoologi Däggdjur i skogen Däggdjur på lantgården Artkännedom Botanik "Min blomma" Livscykeln: Frö till färdig växt Artkännedom
åk 2
Artkännedom Träd: Trädets delar Bladets delar Livscykel Artkännedom
åk 3
Ryggradsdjuren Människokroppen Artkännedom "Blommor": Örtens delar Blommans delar Livscykel Artkännedom Fysik -Astronomi Universums historia Solsystemet
Geografi
Världskartan Världsdelarna Kartan (Geologi)
Historia
Klockan - hel, halv, kvart Klockan - fem i, tio över...
Tiden Klockan - digitaltid Jordens och livets utveckl.
Istiden Människans utveckling Forntiden-sten, brons, järn
Religion
Gamla/Nya Testamentet Gamla/Nya Testamentet Världsreligionerna 33
Sammanställning av arbetsområde/mål i kulturämnena
Historia åk 4
Mitt livs historia Erornas tidslinje Vikingatiden Sveriges historia 1000 1500 - talet
åk 5
Mitt livs historia Grekiska och romerska civilisationerna Sveriges historia 1500 1800 - talet
åk 6
Mitt livs historia Egyptiska, kinesiska och babyloniska civilisationerna Sveriges historia 1800 1900 - talet Världskrigen Levnadssätt och tankar
Geografi
Europas länder Djäknebergets historia Geologi Norden Sveriges landskap Kyrkbackens historia
Religion
Islam Kristendom Judendom Världen Västerås då - nu Hinduism Buddism
Samhälls kunskap
Riksdag, regering EU Kommun Landsting Statsskick i världen Demokrati
Zoologi
Artkunskap Ryggradslösa djur Djur i Europa
Botanik
Artkunskap Kryptogamer Blad Artkunskap Djur i Sverige Ekologi Artkunskap Sädesslag Ekologi Artkunskap Djur i världen Ekologi Människokroppen Artkunskap Medicinalväxter Naturtyper i världen
Ekologi
Återvinning Fotosyntes Växthuseffekten Biotoper 34
Sammanställning av arbetsområde/målen i fysik och kemi
Fysik åk 4
Vad är fysik?
Grundläggande begrepp i mekanik: avstånd - tid (hastighet) kraft - massa (tyngd - gravitation)
åk 5 åk 6
Grundläggande begrepp för elektricitet och magnetism: ström - spänning nordpol - sydpol Grundläggande begrepp i atom- och kärnfysik: elektroner - protoner neutroner Grundläggande begrepp i värmelära: temperatur tryck energi Grundläggande begrepp i vågrörelselära: radiovågor ljus ljud Grundläggande begrepp i astronomi: planeter - månar stjärnor - nebulosor solsystem
Kemi
Vad är kemi?
Grundläggande begrepp i kemi: former fast, flytande och gas Grundläggande begrepp i kemi: periodiska systemet grundämnen Grundläggande begrepp i kemi: syror och baser metaller och icke - metaller kemiska reaktioner 35
Musik
Mål
Eleverna ska förknippa musik med glädje. De ska tillägna sig en grundrepertoar av sånger och lägga grunden till en musikalisk allmänbildning. De ska lyssna aktivt på olika musikstilar och sedan få tillfälle att diskutera det de hört. Eleverna ska få kännedom om de mest kända kompositörerna, samt de vanligaste instrumenten. De ska få möjlighet att röra sig till musik och använda musiken i samverkan med bild och drama.
Hur?
Sånger Sångerna kan ge uttryck för olika känslor. De kan vara fartfyllda, lugna, sorgliga, tankeväckande eller humoristiska. De kan handla om ett område som många elever just arbetar med, t ex forntiden, rymden eller kroppen. Vi sjunger också engelska sånger.
"Vår kompositör" Varje termin arbetar eleverna med två kompositörer. I klassrummet finns en faktatext uppsatt om periodens kompositör, samt en bild på denne. Låg- och mellanstadiet arbetar med samma kompositör. Eleverna kommer alltså att känna till tolv kompositörer, när de slutar vår skola.
Musiklyssning Varje morgon spelas rofylld musik när barnen kommer in i klassrummet. Det kan vara klassisk musik eller lugn modern musik. Vi lyssnar framförallt på periodens kompositör.
Vi försöker t urskilja olika instrument och sätta oss in i hur kompositören har tänkt.
Orkester Läraren berättar om hur en orkester är strukturerad, t ex vilka instrument som finns och hur de ser ut och låter. Eleverna får också prova på att spela olika instrument.
Böcker om kompositörerna Eleverna kan själva läsa om kompositörerna i fina böcker.
Instrument Eleverna lär sig de vanligaste instrumenten med läggspel.
Teater När barnen uppträder för föräldrarna på avslutningarna, kommer musicerandet in på många håll. De sjunger, rör sig till musik och spelar instrument.
Kör Vi har (för det mesta) en kör.
Åk 1 - 6 - elever får anmäla sig till skolkören om de har intresset.
36
Konst och hantverk
Mål
Eleverna ska bli medvetna om att konst och hantverk är ett sätt att uttycka sig och kommunicera.
Det som eleverna skapar kan påverka och beröra andra människor. Det kan också beskriva och förklara verkligheten så vi förstår den bättre. De måste lära sig att tolka och granska det som andra skapat på ett kritiskt sätt. Eleverna ska få lära sig att skapa med hjälp av olika tekniker och redskap. De ska lära sig färglära med varma och kalla färger. De ska få kännedom om kända konstnärer, både svenska och utländska, och deras sätt att måla. De ska få erfara att konst och hantverk också ger en estetisk upplevelse.
Konst
Hur?
Färglära Vi går igenom färgcirkeln och talar om varma och kalla färger. Eleverna blir också medvetna om de fyra kvadranterna, där man blandar varmgul med varmröd, kallröd med varmblå, kallblå med kallgrön och varmgrön med kallgul. Eleverna experimenterar sig fram i olika uppgifter.
Eleverna får också kännedom om processfärgerna cyan, magenta och gul.
Olika material och material De får prova på bl a akvarellfärg, oljepastellkritor, vaxblock, färgpennor, blyerts, kartong, schabloner och trycka. Genom att använda olika material och tekniker blir eleverna flexibla i sitt sätt att skapa och uttrycka sig. Eleverna får arbeta med lera och papier-maché. När eleverna läser om forntiden får de t ex prova på att göra en kruka på stenåldersvis.
Observera verkligheten I en montessoriskola uppmuntras eleverna att arbeta med sina sinnen. Tidigt får barnen träna sina sinnen med hjälp av olika material som övar t ex synen och känseln. De lär sig att urskilja och jämföra. De får en bra grund när de sedan ska uttrycka sig i konsten.
Genom att ha lärt sig att upptäcka detaljerna på t ex en blomma, är det lättare att sedan måla den och på så sätt bekräfta vad de lärt sig. De utvecklar sitt abstrakta tänkande.
Berätta I berättarläxan beskriver eleverna på mellanstadiet något med hjälp av den ritade bilden på OH-filmen.
Estetisk upplevelse I en montessoriskola betonas skönheten. Inredningen ska vara estetiskt tilltalande och materialet som eleverna arbetar med ska locka barnen. Det ska vara snyggt, helt och rent.
Det ger en bra grund till det egna skapandet.
"Vår konstnär" Eleverna kommer i kontakt med två kända konstnärer och deras verk varje termin. Samtal sker om konstnärers olika sätt att uttrycka sig. De får prova på att härma en konstnärs sätt att måla. Åk 1 - 6 arbetar med samma kompositör.De kommer då att vara förtrogna med tolv konstnärer, när de slutar vår skola.
Böcker Böcker finns att tillgå, både om konstnärernas liv och konstverk.
Konstlådan Denna innehåller ett bildkartotek över kända konstnärers verk.
Eleverna kan välja en bild och försöka att måla av den.
37
Konstmuseet Vi besöker konstmuseet flera gånger per termin.
Fritt skapande I anslutning till studierna i de övriga kulturämnena kan eleverna skapa fritt. Till olika högtider blir det mycket pyssel. Frukter göres i papier-maché (tredimensionella) och kan jämföras med målat stilleben av frukter (tvådimensionella).
Kalligrafi De elever som önskar kan träna kalligrafi efter ett särskilt materiel.
Höger/vänster hjärnhalva Eleverna tränar den hjärnhalva som inte hör ihop med den dominanta handen.
Högerhänta elever får träna att rita med vänster hand och tvärtom. De kan också teckna mellanrum, samt rita upp och ner.
38
Slöjd
Mål
Eleverna ska bygga upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda. De ska också få uppleva glädje av att ha skapat något med sina händer. Handen beskrivs i montessori pedagogiken som intelligensens verktyg. Eleverna ska lära sig att använda enkla redskap och verktyg, så att de kan hantera olika situationer i det kommande vardagslivet. De ska få kännedom om olika material och deras egenskaper. Eleverna ska få grundläggande kunskaper i olika tekniker, färg och form, material och redskap, så att de kan planera och genomföra egna idéer och hitta egna lösningar på olika problem och uppgifter.
De ska kunna följa instruktioner och ta ansvar för arbetet. De ska värna om miljön när det gäller val av material och arbetsmetoder.
Specifika mål
I alla årskurser ska det ingå...
knytning,vävning, tvinning, flätning grupparbete att sy något på maskin att sy för hand materiallära klädvård
Textilslöjd
Hur?
Undervisningen sker med både individuella och gemensamma genomgångar, samt med självinstruerande arbetskort och litteratur. Varje årskurs har en planering med de olika arbetsområdena som ska gås igenom. Några av dessa arbeten är markerade och ska hinnas med.
Eleverna får skriftligt dokumentera vad de har gjort. Ofta gör eleverna något som har anknytning till något de håller på med i kulturämnena. Fortlöpande sker samtal om hur vi kan spara på miljön genom att använda tyger och garner på ett ekonomiskt sätt. Spillbitar tas om hand och återanvändes.
Alla årskurser Knytning, tvinning, flätning Den här aktiviteten gör eleverna på egen hand mellan de större arbetena eller när de väntar på hjälp. De lär varandra hur man ska göra och får på så sätt träna sig i att hjälpa andra.
Eleverna gör t ex armband, nyckelringssnodd eller liknande. Finmotoriken stärks.
Grupparbete Vi gör något som alla är delaktiga i och som ska sättas upp i skolan. Det stärker elevernas samhörighetskänsla och de får på detta sätt aktivt hjälpa till att göra deras skola fin. Det ger också läraren tillfälle att observera eleverna.
Sy på maskin Alla elever får lära sig att sy på maskin. De får göra ett "symaskinsprov". Eleverna får även ett litet bevis i form av ett inplastat körkort. De kan sedan sy t ex kuddar, lapptäcken, väskor och bollar.
Sy för hand Alla elever ska sy något för hand under terminen. Det kan vara enkla saker som att sy ihop en kudde. Alla ska också lära sig att sy i en knapp. Det kan också vara mer avancerade saker som att brodera korsstygn.
Materiallära Alla årskurser ska ha materiallära. Eleverna ska få titta och känna på olika material. De får 39
reflektera över vilka erfarenheter de har på det aktuella materialet. Läraren har gjort ett faktablad om varje tygkvalitet, som eleverna får, där de också får sätta in ett prov på tyget: bomull, lin, ull, siden och syntet.
Klädvård Samtal och praktiska övningar när det gäller att tvätta, att förstå tvättråd, att välja tvättmedel, att sköta sina kläder, att stryka och laga. Det förekommer också samtal om hur man bäst klär sig.
Förutom ovanstående gör de olika årskurserna följande saker:
Åk 3
Kasperdockor Eleverna får sy en kasperdocka för hand och sedan sy på ett ansikte, hår etc. Därefter sätter vi ihop en teater, som vi spelar upp för hela skolan.
Pärm Eleverna trycker sitt eget tyg, som de sedan syr ihop så det passar deras slöjdpärm . Namnet görs i en applikationsteknik.
Åk 4
Virkning Eleverna får prova på att virka. De kan göra små provbitar eller t ex små djur.
Lappteknik Eleverna syr t ex kuddar, täcken, bollar eller väska på maskin Folkdräktshistoria De får titta i böcker och även skriva om folkdräkter.
Åk 5
Stickning Eleverna får prova på att sticka. De kan göra små provbitar eller stcka något större.
Korsstygn De lär sig att sy korsstygn. Arbetet kan t ex bli en kudde eller tavla.
Dräkthistoria Eleverna får välja ett århundrade mellan 1500- och 1800talet och sedan skriva en uppsats om klädedräktens historia under det århundradet.
Sy dragkedja Eleverna lär sig att sy i en dragkedja i t ex väskor eller kuddöverdrag.
Åk 6
Sy kläder Eleverna får sy enkla klädesplagg på maskin Dräkthistoria De får välja två årtionden att skriva en uppsats om.
Fritt arbete Eleverna får själva välja något att göra där hela processen finns med, alltså från idé till färdigt resultat.
Åk 4 - 6
Mönsterritning och tillklippning Eleverna ritar av ett mönster av t ex ett "mjukt djur", lägger till sömsmån, klipper ut delarna och syr ihop på maskin.
40
Träslöjd
Specifika mål
Eleverna ska ha känsla för hur färdigbearbetat trä ska kännas och se ut. De ska få grundläggande kunskaper om de vanligaste träslagen och deras egenskaper. De ska kunna namnet på de vanligaste verktygen, samt få kännedom om att dessa kan vara farliga. Eleverna ska få kännedom om hela arbetsprocessen, dvs hur man gör en enkel ritning, hur man märker ut på arbetsstycket, vilken typ av skärande bearbetning man ska använda, vilket förband (sammanfogning) som är lämpligt och slutligen olika ytbehandlingssätt.
Hur?
Läraren visar och berättar hur trä kan bearbetas på olika sätt. När eleverna gått ut år 5 ska de ha arbetat igenom följande lista med olika arbetsmoment och tillhörande verktyg. Eleverna i år 3 börjar t ex att göra en smörkniv. Då får de lära sig att göra en ritmall och lägga ut den på träbiten och rita runt den. Efter det täljer de ut formen med en kniv och använder sedan fil och sandpapper för att få smörkniven ännu jämnare. Slutligen behandlas den med olja. För varje årskurs blir metoder och verktyg mer och mer avancerade och kravet på precision ökar. Alla elever ges också tillfälle att själva komma med idéer på ett mycket enkelt föremål de vill göra. Detta måste dock innehålla moment som de tidigare övat.
Åk 3 ska lära sig att tälja.
Åk 4 ska lära sig att skära fram en skål, samt såga med lövsåg.
Åk 5 ska lära sig att hyvla.
Arbetsmoment och tillhörande verktyg 1.
2.
Materialkunskap olika träslag ådringens betydelse Ritning Göra en enkel sådan med måttsättning ex smörkniv 3.
Utmärkning på arbetsstycket x 4.
Mätverktyg Skärande bearbetning penna vinkelhake passare ritmall linjal tumstock skjutmått kniv såg hyvel fil stämjärn slippapper borr x x x x 5.
6.
Förband Ytbehandling lim spik skruv putsa oljebehandling täckande målning klarlack x 41
Hem- och konsumentkunskap
Mål
Eleverna ska utveckla tilltro till den egna förmågan att utföra uppgifter i hemmet på egen hand och tillsammans med andra. De ska förstå betydelsen av ett jämställt förhållningssätt för hushållets olika verksamheter. Eleverna ska kunna göra i ordning frukost och mellanmål som är näringsriktiga, samt laga enklare maträtter. De ska kunna arrangera måltider på ett sätt som gagnar gemenskap och förståelse för hälsan. De ska också få kunskap om skillnaden mellan information och reklam. Eleverna ska vidare kunna använda olika metoder och redskap i hushållet och då ta hänsyn till hälsa, miljö och ekonomi.
Hur?
Åk 5 Eleverna får ett hemkunskapshäfte, i vilket de kan skriva in viktiga saker och recept.
Kostcirkeln Samtal om de olika delarna i kostcirkeln och poängtera vikten av att äta något från varje del helst vid varje måltid.
Frukost Göra olika förslag på näringsriktiga frukostar genom att använda kunskaperna om kostcirkeln.
Mellanmål Göra olika förslag på näringsriktiga mellanmål genom att använda kunskaperna om kostcirkeln.
Maträtter Lära sig baskunskaper: koka potatis, pasta och ris, göra olika sallader med olika grönsaker i.
Kunna göra köttbullar och köttfärssås och ev en enkel fiskrätt i ugnen.
Baka Lära sig att baka matbröd med jäst och utan jäst, samt göra en mjuk kaka och en fruktpaj.
Bädda Läxa att bädda sängen Dammsuga Läxa att dammsuga sitt rum Tvätta Läxa att sortera sin egen veckotvätt, sätta igång tvättmaskinen, samt tvätta t ex en tröja för hand.
42
Idrott och hälsa
Mål
Eleverna ska bli medvetna om betydelsen av motion både under uppväxttiden och senare i livet.
De ska stimuleras till att själva ta ansvar för sin fysiska träning. De ska få kunskap om att det finns ett samband mellan mat, motion och hälsa och att god hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det är viktigt att ha en holistisk människosyn, dvs att se till hela människan.
Hanterbarhet, där eleven förstår att värdera egna handlingar och kan påverka sin egen livsstil, är en förutsättning för en bra utbildning. Rörelsetimmarna, med leken som grund, ska vara lustfyllda och förutsättningar ska skapas för alla att delta på sina egna villkor. Detta innebär också att eleverna måste utveckla respekt för andra. De ska behärska grundläggande motoriska färdigheter och ha balans och kroppskontroll när de utför olika rörelser. Eleverna ska kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik. De ska kunna simma, samt utveckla kunskap om hur de ska handla vid en nödsituation vid vattnet. De ska kunna använda enkla hjälpmedel för att kunna orientera sig och hitta i närmiljön. Eleverna ska få grundläggande kunskaper om friluftsliv och känna till allemansrätten. De ska få erfarenhet av några vanliga idrottsaktiviteter och hur skador undvikes.
De ska också få prova på att planera, leda och utvärdera en aktivitet med kamraterna.
Hur?
Grov- och finmotoriken tränas både utomhus och inomhus. Grovmotoriska färdigheter som övas är klättra, krypa, gå, hänga, åla, samt även balans. Finmotoriska färdigheter som övas är öga - hand - koordination, t ex att fånga och kasta.
Simning Åk 2 deltar i simkurs på Kristiansborgsbadet.
Utomhus Lekar som tränar styrka och samarbete.
Lagidrotter utövas, t ex fotboll, brännboll.
Orientering sker i vårt närområde. Det finns ett gediget materiel som läraren gjort.
Skridskoåkning övas på vintern på uteisbanor. Vi åker även skidor om vädret tillåter.
Inomhus Basfärdigheterna tränas utan redskap. Eleverna får träna alla muskler från fotled upp till minsta lilla muskel i huvudet.
Rörelseträning sker ofta till musik och med handredskap, t ex boll, rockring och hopprep.
Här kommer det in takt, puls, rytm, rum och riktning. Eleverna rör sig i förhållande till rummet.
Balansträning sker för att hitta olika balanser via t ex mage, knä eller huvud.
Balansövningar sker på t ex golv, matta, bänk eller snöre på golvet.
"Prova på"- idrotter Skolidrotten i Västmanland ordnar olika idrottsaktiviteter som olika årskurser kan anmäla sig till. Det kan vara friidrott, fotboll, simning eller badminton.
43