Transcript Stocken 50 år.indd

Brf Stocken 50 år
en minnesskrift
1923 var Våxnäs ett jordbrukslandskap i utkanten av Karlstad.
På 1950-talet passerade
västra infarten till Karlstad Svängom (vid avtagsvägen mot Hultsberg) och
gick mellan gårdarna
Hagalund, söder om
vägen, där Stensborgs
trädskola låg och Gustavsberg, norr om vägen.
Närmare Karlstad låg
gården Fredricelund,
ungefär där Våxnäs
servicehus nu ligger.
Gården arrenderades på
50-talet av en man som
hette Åkerblom. Från huvudgården Fredricelund
fanns avstyckade torp, t ex
Sundsborg vid änden på
nuvarande Hemvägen och
Västra Eliseberg söder
om Sixbacken.
Tallåsen, ”Barnfabriken”, var ett grönt hus
som låg i backen ovanför
nuvarande Fredricelundsskolan. Vid Himlabacken
bakom skolan låg stadens
stenkrossanläggning..
Gårdsnamnen känner vi
igen. De finns kvar i nuvarande namn på stadsdelar,
kvarter och gator.
Under 2.a världskriget
stod tre luftvärnspjäser i
bunkrar uppe på kullen
mellan oss och Våxnäs
centrum, därav gatunamnen Nord- och Sydvärnsgatan. Här betade också
Stenhagens hästar. Uppe
på kullen låg en stuga som
kallades Västerås.
När Karlstad stad insåg att man behövde expandera västerut köpte man
1934 upp Stora fideikommisset (Paulsborg), ägt av kapten Lidback, vid
Sixbacken samt Stenhagen (vår tomt) och Fredricelund åren därefter.
Området stadsplanerades och gårdarna arrenderades tills vidare ut.
Karta från 1950-talet med en del gårdsnamn och senare bebyggelse
antecknade med penna.
Ekonomiska kartan från cirka 1960, där våra hus är inritade över Stenhagens gård. Man kan
skönja gårdens svinhus mellan 8:an och 10A och ladugården mellan 8B och 6C.
Bilden nedan är ett montage med svinhuset till vänster och ladugården till höger.
Stenhagens gård
Stenhagen ägdes från 1926 av en svensk-amerikan vid namn Stål som arrenderade ut gården till Olof (Olle) och Mia Berggren med barnen Anna-Lisa
(Aise) och Nils. Huvudbyggnaden låg ungefär där ingången till 6A är idag.
Till gården hörde en ladugård som var belägen ungefär vid 6C-D. Där hölls
28-30 kor plus ett tiotal ungdjur, vilka gick på bete på fälten där industriområdet nu ligger. 1950 byggdes ett svinhus som låg på vår innergård vid vinkeln mellan huskropparna 8 och 10. Där fanns plats för 300-400 grisar som
matades med rester från regementets matsal. Siv Grönberg kommer ihåg att
det under flera år luktade svin om barnen när de varit ute och lekt när marken var regnvåt.
Nils och Anna-Lisa Berggren
På gården fanns tre fast anställda, som bodde på Karlsgrund. Ivar Andersson,
Gustav Nilsson, Gunnar Törnblad och Ernst Olsson var några av dem som haft anställning på gården. Under
skördesäsongen brukade man anställa ytterligare en eller två personer. En av våra medlemmar, Bengt Falk,
umgicks mycket med Nils Berggren på Stenhagen och deltog i skördearbetet. Han minns med fasa de tusentals råttor som kom i dagen när man nått botten i tröskbingen.
Familjen Berggren i vardagsrummet.
Olof och Nils med hästen Paj
utanför ladugården. På hästen
rider fosterbarnet Tommy och
bredvid står hans bror.
Även sonen Nils arbetade på gården,
men redan i 16-årsåldern började han
intressera sig för trav och fick en egen
häst vid namn Paj. Nils vann sitt första
lopp med hästen redan som 17-åring.
Senare inköptes ett föl, René, som han
själv körde in. Andra hästar var Stjärneprins, Tomtabruna och Boje. Det sista
namnet var bildat på initialerna för Olof
Berggren och Erik Jansson, som arrenderade Sundsborg och delade flera
hästar med Olof. Dessa travhästar var
robusta nordsvenskar som även användes som arbetshästar i jordbruket. Det
var först under kriget som den första
traktorn kom till gården.
När Nils skulle tävla med René körde
han henne genom stan för att komma
till Färjestads travbana. Nils berättar att
det hände åtskilliga gånger att den lättskrämda hästen skenade längs vägen.
Här är husen vid Stenhagens gård inritade över våra.
Svinhuset i vinkeln mellan 8C och 10B, ladugården på
innergården vid 6C-D.
Boningshuset på bilden till vänster låg vid 6A.
Spröjsgatan vid Låglandet finns inte längre.
Bilden är tagen från söder med två boningshus som
inte hörde till Stenhagens gård, som syns längst bort.
Bilderna är från 1 mars 1961.
1959 började området bebyggas. Först
ut var kvarteren Bjälken och Plankan
väster om Stenhagsgatan. Huset som
byggdes vid Petersbergsgatan kallades ”Statarlängan”. Stocken ebyggdes
åren 1962-63. Inflyttning skedde med
början i Hagalundsvägen 36 i oktober
-62, i 38:an till jul och i 4:an i början
av 1963, 6:an februari -63, 8:an april 63, 10:an till midsommar. Entreprenör
var byggföretaget Anders DIÖS.
Fredricelundsskolan byggdes 1961
och Hemvägen kom till 1966-67.
Flygbild från 1961.
Husen på västra
sidan om Stenhagsgatan är byggda,
men vår tomt, som
skymtar nere till
höger, är fortfarande
öde.
Jordbrukslandskapet
norr om Petersbergsgatan är ännu intakt.
Brf Stockens barndom
1961 hade HSBs planerade bostadsrättsförening på tomterna Stocken 5 och 6 förverkligats, bygglov sökts
och entreprenör valts. De första åren drevs föreningen av HSB-folk. Ordförande var Karl Hardin under åren
1961-67.
Nedan ses bygglovet som beviljades i augusti 1961 och styrelsens andra protokoll, där entreprenör utsågs.
Styrelsen för Brf Stocken hade funnits
i ett halvår redan och den 15 nov 1961
blev föreningen även en juridisk person,
vilket kostade hela tre kronor.
Några av dem som redan tidigare bodde i området eller flyttade in i de nybyggda husen minns hur det var:
Rune Jacobsson berättar att ett av de gamla husen vid Hagalundsvägen revs till hälften för att man skulle få
plats att bygga 36:an.
Karin Sundin minns att hon flyttade in på en
byggarbetsplats i oktober 1962. Insatsen var runt
3500 kr för en trea och månadsavgiften 279 kr.
Kerstin Winblad säger att barnens sandlåda var
i form av ett hjärta format av stora kullersten.
Vackert, men olycksrisken gjorde att sandlådan
ersattes med en konventionell sådan.
När Mona Larsson flyttade in i februari -63 var
det stört omöjligt att få upp värmen i lägenheten.
Elementen var varma men det räckte inte för att
hålla värmen i rummen. Kanske var det kvardröjande fukt i väggarna som spökade. Mona minns
också att garagen var så svåruthyrda i början att
även utomstående fick hyra. Detta känns väldigt
avlägset med tanke på dagens kö med 7-8 års
väntetid.
Det var först på stämman 1967 som HSB lämnade över ansvaret till medlemmarna.
Några medlemmar som flyttat in när husen stod
klara 1962 respektive 1963 bor kvar än! Det är
Gerd Karlsson, Margrit Mühlenfeld, Gullvi
och Birger Karlsson, Ingemar och Anna-Greta
Nilsson, Birgitta Olsson, Birgit Johnsson, Mona
Larsson, Kerstin Winblad och Karin Sundin.
På ordförandeposten genom åren:
Förste ordförande bland de boende blev Karl Axelsson 1967, som bara satt ett år liksom hans efterträdare
Bertil Twing. Därefter följde Arne Johnsson 1969-1972, Elof Bodgren 1972-74, Alma Axelsson 1974-78,
Rune Jacobsson 1978-1982, Margit Söderström 1982-88, Lilian Byström 1988-2007, Birgitta Olsson 200709, Eivor Näslund 2009-10, Lilian Byström 2010-
Vicevärdarna:
Vicevärd i föreningens barndom var Harry Hansson, som vi delade med Brf Bjälken tvärs över gatan, där
också vicevärdskontoret låg. 1977 tog Rune Jacobsson över och kontoret hamnade då på Stenhagsgatan 4B
med mottagningstid varje torsdag kl 17-18? Senare flyttades vicevärdskontoret till 8B, för att man skulle
få ett avskilt väntrum. Där huserade Maria Blom, som tog över efter Rune. Bror-Arne ”Brollan” Nilssons
bolag Banico tog över fastighetsskötseln år 1999 och blev året därpå även vicevärd. Han anställde då Eivor
Näslund för att ta emot medlemmarna på torsdagarna. När hon slutade tog Bengt Byström hennes plats. Han
övertog sedan vicevärdsuppdraget 2004 och utvecklade det till en mer omfattande service för medlemmarna.
När Bengt slutade till nyåret 2006 värvades Henrik Tholson från Riksbyggen och vicevärdssysslan blev en
3⁄4 tjänst. När Henrik flyttade till Falun 2009 gjorde Anders Skoglund en kort sejour som vicevärd innan
Carina Nordh tillträdde i april 2010. Under hennes tid upphörde kvällsmottagningen på torsdagarna och kontoret flyttades till portalen mellan 8B och C.
Service i området:
I början gick inte bussarna på Stenhagsgatan utan man fick gå upp till vägkorsningen vid nuvarande Västerstrandskyrkan, där det låg en liten röd stuga. Ganska snart började dock bussarna trafikera Stenhagsgatan. På Sydvärnsgatan låg en Konsumbutik, som kallades ”Lillkonsum” men den lades ner i samband
med att Våxnäs centrum tillkom 1968-71.
1964 såg det ut så här i hörnet
Hagalundsvägen-Stenhagsgatan. Lägg märke till var busshållplatsen låg på den tiden.
Större investeringar i föreningen
Förnyelse av fasaderna med plåtbeklädnad 1983
Fönsterbyte till 3-glas 1993
Nya entrédörrar
Stambyte med nya badrum 1995-96
Asfalten på innergårdarna revs upp och träd och grönytor ersatte
Övertagande av kommunens parkeringar vid 6:an och 10:an 1999
Införande av fjärrvärme
Säkerhetsdörrar 2004-05
Byte värmekulvertar 2011-12
Byte/relining av dag- och spillvattenledningar i mark 2012
Utbyggnad och inglasning av balkonger 2012
Uppgradering till 3-fas el 2012
Uthyrningslokaler
36A
Där Spartryck numera huserar i 36A fanns från början en bankfilial tillhörande Göteborgsbanken. Där fanns
också en tid Karlstads industriservice och efter dem kom Artcenter, som sålde utrustning för amatörmålare
och även ordnade målarkurser. Företaget flyttade sedan till Våxnäs centrum. En av HSBs fastighetsskötare
gjorde ett misslyckat försök att driva loppmarknad i lokalen innan Spartryck tog över.
4B
I den lilla lokalen i 4B som en gång var vicevärdskontor fanns från början Hasses skor och senare var den
vävstuga.
4C
När Hasses skor behövde större utrymme flyttade man till nuvarande fritidslokalen i 4C. Därefter hyrde
DHR lokalen. Där fanns senare en möbelfirma, Bengt Falks hästtransporter och efter dem Mattssons åkeri
under många år fram 2005. Under ett par år hyrdes lokalen av Dem-Verk Mek AB innan föreningen 2010
beslutade att använda den som fritidslokal, främst på grund av att allt fler medlemmar börjat komma till årsstämmorna men också för att kunna erbjuda bättre övernattningsmöjligheter för medlemmarnas gäster. Mellanväggar revs och rummet renoverades. Dessutom satte vi upp en filmduk och monterade en hörselslinga.
4D
Den gamla fritidslokalen i 4D hyrdes därefter ut till Miljöteamet AB, en städfirma.
8A
1963 när huset var nytt hade vi en mödra- och barnavårdscentral i 8A 1963-1973. Hyresgäster därefter har
varit: Eksjöhus AB på 80-talet, sjukgymnasten Maria Ståhl, en frisersalong och antikvariatet BokBob. Från
2013 är det Värmlands buddhistförening som hyr.
8B
Vicevärdskontoret låg i 8B under åren 2000-2012. Den lokalen hyrs för närvarande av ett par av våra medlemmar.
8C
Den lokal där vicevärdskontoret nu ligger i portalen mellan 8B och C var först tänkt som hobbyrum, men
blev senare föreningens möteslokal med utrangerade stolar från sjukhuset. Därefter hyrdes den ut till HSB,
som inhyste sina fastighetsskötare i området där. När de flyttade till Fjädern användes utrymmet ett par år
av BokBob som lagerlokal.
Flygbild från 1965, tagen
från sydväst. På kullen ser
man bollplanen, som även
spolades till skridskobana
på vintern.
Våra hus syns i bakre
delen av bilden.
Tack från upphovsmannen (Bengt Byström) till er som bidragit med stoff:
Nils Berggren, son till arrendatorn på Stenhagens gård, Lennart Moberg och Hjördis Nilsson, Karlstads
kommun, Karl-Ivar Rudenstam, som tillhandahållit material från en studiecirkel om gamla Våxnäs samt ett
20-tal nuvarande och tidigare medlemmar, i synnerhet Karl-Fredrik Dahlström som grävt fram gamla foton
ur arkiven och Johan Hemberg, skärmflygaren som fotograferat Brf Stocken från luften.