Transcript Årsbok 2012 inklusive årsredovisning

Sjöräddningssällsk apets Årsbok 2012
Ansvarig utgivare: Sjöräddningssällskapet Postadress: Box 5025, 426 05
Västra Frölunda Besöksadress: Talattagatan 24 Växel: 077-579 00 90 E-post: [email protected] Hemsida: sjöräddning.se Facebook: facebook.com/sjoraddning
Plusgiro: 90 05 00-0 Grafisk form: Ken Niss Produktion: Spoon Foto: Sjöräddningssällskapet där annat ej anges Tryckeri: Göteborgstryckeriet
Omslagsfoto: Sara Rausenstierna fångade Lars Samuelsson på Rescue Swedbank vid
en övning i Kalmarsund. Båda är frivilliga sjöräddare på RS Käringön och RS Kalmar.
Sjöräddningssällskapets
Årsbok 2012
Verksamhetsberättelse
Årsredovisning 2011
3
Detta är sjöräddningssällskapet
4
Vårt uppdrag
Vår vision
Våra kärnvärden
Sjöräddningssällskapet
räddar liv till sjöss.
Med ett aktivt arbete för att förebygga
sjöräddningsolyckor,
sjösäkerhetsfokus på
nya metoder och utrustning samt kunniga
och välutbildade frivilliga, båtar och utrustning som är anpassad
för sjöräddning i våra
farvatten kan Sjöräddningssällskapet framgångsrikt fortsätta att
utföra sitt uppdrag.
Noll omkomna till
sjöss. Visionen är
allmängiltig och präglas inte bara av vad
Sjöräddningssällskapet
kan göra. Den är också
en ledstjärna för alla
som engagerar sig i
sjöräddning, arbetar
till sjöss eller vistas vid
eller i vattnet på sin
fritid och den sträcker
sig även utanför vår
nationsgräns.
Sjöräddningssällskapet
kännetecknas av en
ödmjuk och hjälpsam
attityd där omdöme,
skicklighet och erfarenhet kommer till
uttryck i varje handling
och möte.
Sjöräddningssällskapet
är en ideell förening
vars enda uppgift är
att rädda liv till sjöss.
innehåll
2011 i korthet 6
VD har ordet 12
Sjöräddning idag
14
Kommunikation och insamling 22
Hit går pengarna 28
Årsredovisning 2011 51
Styrelsen och medarbetare
77
Räddad berättar
Vilse i dimman
Det var en
morgon i
juli. Jag och min
sambo skulle ta
oss hem med
båten efter att ha
sovit över en natt i Gävle. Vädret
var inte toppen, men jag är sjövan och tyckte att jag hade koll
på läget. Och det var inte särskilt
långt hem. Men bara några minuter efter det att vi kastat loss
rullade dimman in, och sikten
försvann helt. Vi såg absolut
ingenting. Vi lade ankar och
väntade, men vädret blev bara
värre och värre. Det blåste upp
vågor på en och en halv meter,
och till råga på allt började det
åska. Min sambo, som var gravid,
mådde väldigt illa. Och var rädd
också. Jag ringde både till SOS
Alarm, som kunde spåra mobilen,
och till Sjöräddningssällskapet.
Vi hade ingen aning om när, eller
ens om, de skulle hitta oss och
det började bli riktigt obehagligt.
Efter en timma hade jag nästan
slutat titta efter dem eftersom
jag ändå inget kunde se. Men
plötsligt såg jag Sjöräddningens
båt. Jag blev överlycklig. Men så
förstod jag att de inte såg oss,
de körde åt fel håll. Jag ringde
till dem, och till slut hittade de
oss. Det var en enorm trygghet.
Hade något hänt då visste vi i alla
fall att de fanns på plats. Vi skulle
inte ha klarat detta utan Sjöräddningssällskapet”.
F r e d r i k W e n n b e r g , G äv l e
5
Året i korthet
Ett år av utveckling
Hjälp oss att hjälpa dig!
Sjöräddningssällskapet är
en ideell förening som står för 70 procent av sjöräddningen i Sverige, utan
några bidrag från staten. Det betyder
att vi är helt beroende av medlemmar,
gåvor och donationer för att bedriva
vår verksamhet. Insamlingsarbetet sker
genom flera olika kanaler, till exempel
direktadresserad medlemsavisering
och utskick till befintliga och potentiella givare, annonsering i tidningar
och på nätet samt genom personliga
möten med givare. Under året sjösatte
vi en ny insamlingsstrategi som ska
göra oss ännu bättre på insamling. Målet är att utveckla fler sätt att samla in
pengar, se över de sätt vi har och vara
en transparant och öppen insamlingsorganisation.
Totalt samlade Sjöräddningssällskapet in närmare 104 miljoner kronor
under 2011. 77 000 medlemmar stödjer nu verksamheten och medlemsintäkterna uppgår till 56 miljoner kronor.
Verksamhetsområdet insamling präglades under 2011 av ett intensivt analysoch utvecklingsarbete, som ledde till att
en ny insamlingsstrategi togs i bruk.
PostkodLotteriet har justerat tidpunkten för den årliga utdelningen
till att äga rum efter årsskiftet. På så vis
insamling:
6
baseras utdelningen på årets faktiska
lottförsäljning, och inte som tidigare
på prognostiserad lottförsäljning. 2011
års utbetalning betalades därför ut i
februari 2012, då vi fick ta emot 26 miljoner kronor.
1 746 251 kronor till Sjöräddningssällskapet blev resultatet när Returpack
under sommaren skänkte Sjöräddningssällskapet 10 öre för varje burk
utan svenskt pantmärke (så kallad fulburk eller importburk) som lämnats in
i en pantautomat.
Under året har vi lanserat flera möjligheter att skänka pengar via hemsidan
och via vår Gåvoshop.
I november utökades Kommunikations- och insamlingsavdelningen med
ytterligare en tjänst på insamlingssidan.
Camilla Larsson arbetar med att stötta
och utveckla det lokala informationsoch insamlingsarbetet ute på räddningsstationerna.
I december tillträdde Emma Berthling Forseth för att arbeta med press
och information.
Den bästa sjöräddningsinsatsen
är den som aldrig behövs
Sjöräddningssällskapets främsta arbete inom vår förebyggande verksamhet är att erbjuda
förebyggande:
En gåva till oss blir en present till
någon annan. Under 2011 lanserade
vi gåvoshopen, där du köper livräddande utrustning och skänker till
oss. Samtidigt skriver och printar du
själv ett fint gåvobevis att ge bort.
7
Året i korthet
Sjöräddningssällskapet med många
frivilliga sjöräddare och tillgängliga båtar
utgör en bra miljö för att utveckla och testa
nya metoder och ny utrustning.”
medlemmarna möjlighet att kontakta
oss innan läget blivit akut. Ju fler vi
kan hjälpa i ett tidigt skede, desto färre
skarpa sjöräddningslarm.
Sjöräddningssällskapet har ett viktigt
folkbildande uppdrag när det gäller
sjösäkerhet och sjöräddning. En ökad
kunskap bland våra medlemmar och
hos allmänheten förbättrar inte bara
förutsättningarna att undvika en olycka,
eller hur väl man klarar sig när olyckan
är ett faktum, den påverkar även insamlingsresultatet i en positiv riktning.
Sjöräddningssällskapet bidrog med
totalt 30 miljoner kronor till förebyggande verksamhet.
Vår förebyggande utryckning ökade
från 1 846 fall under 2010 till 1 944 fall
under 2011. Det är en positiv trend att
våra medlemmar blir allt bättre på att
höra av sig till oss innan läget blir akut.
Barnens egen tidning om badvett,
båtvett och isvett, Trossen Junior, kom
ut för andra året. Tidningen vänder sig
till alla barn som gillar vatten och syftar
till att få barn att bli säkrare och tryggare vid vatten. Läs mer på sidan 39.
Vår medlemstidning Trossen kommer ut fyra gånger årligen. Under 2011
distribuerades totalt över 360 000 exemplar.
Vi utökade vår satsning för att nå nya
medlemsgrupper, till exempel skrinnare, kanotister och trolling­fiskare. Till
exempel har vi hållit flera föredrag på
skridskoklubbar runt om i landet.
8
Våra 14 svävare har regelbundet patrullerat vinterisarna för att ha koll på
isläget och vara snabbt på plats om någon råkar illa ut. Läs mer på sidan 36.
Forskning och utveckling
för en bättre sjöräddning
Sjöräddningssällskapets
forsknings- och utvecklingsarbete syftar
till att förbättra och effektivisera sjöräddningstjänsten samt att förbereda
och rusta organisationen för framtidens utmaningar. Nya metoder och
ny utrustning för att rädda liv i såväl
svenska som internationella farvatten
är ett arbetsområde med kontinuerlig
förbättringspotential. Sjöräddningssällskapet med många frivilliga sjöräddare och tillgängliga båtar utgör en
bra miljö för att utveckla och testa nya
metoder och ny utrustning.
Sjöräddningssällskapet bidrog med
totalt 19 miljoner kronor till sjösäkerhetsverksamhet.
imrf (International Maritime Rescue Federation, det globala samlingsorganet för sjöräddningsorganisationer)
höll världskonferens i Shanghai. Ämnena var bland annat Sjöräddningssällskapets projekt kring massräddning
(first) och arbetet med att ta fram en
gemensam kod kring hur man bygger
och handhar sjöräddningsbåtar.
Mattias Wengelin rekryterades för
att arbeta med internationella frågor
med inriktning på tredje världen.
sjösäkerhet:
Tack vare PostkodLotteriet har Sjöräddningssällskapet kunnat satsa än mer på att vidareutbilda sjöräddarna. Under
2011 stärkte ca 1000 frivilliga sin sjöräddarkompetens och som alltid, tar de av sin egen fritid.
Redan under 2006 jobbade han som
volontär när Sjöräddningssällskapet i
samarbete med National Lake Rescue
Institute i Uganda startade två sjöräddningsstationer på Lake Albert och
Lake Edward.
Massräddningsprojektet first har
utvecklats ytterligare. För första gången
har vi kunnat genomföra kompletta
räddningsövningar till sjöss i hårt väder,
tillsammans med Stena Jutlandica. Läs
mer på sidan 36.
Sjöräddningssällskapet tilldelades
förtroendet att för andra gången stå
som värd för imrf Mass Rescue Conference. Konferensen hålls i Göteborg
3–5 juni 2012.
Ett antal studenter från flera svenska
universitet och högskolor har gjort totalt tio examensjobb med handledare
från Sjöräddningssällskapet. Ett av
dessa arbeten resulterade i prototyper
på framtida flytvästar för sjöräddare.
Ett projekt för att ta fram nya rädd-
9
Året i korthet
Prototypen 11-00 var klar i februari
och har under året testats, utvärderats
och utvecklats till den helt nya båtmodellen
PostkodLotteri-klassen.”
ningsdräkter för våra frivilliga sjöräddare har inletts.
Tillsammans med flera andra organisationer och myndigheter har vi deltagit
i Transportstyrelsens arbete »Strategi
säkrare båtliv 2020«. Rapporten lades
fram till regeringen sista februari 2012.
Tillsammans med Hjärt-Lungfonden
startade vi ett treårigt projekt för att
placera ut cirka 200 hjärtstartare såväl
i våra sjöräddningsbåtar som på andra
strategiska platser. Projektet finansieras
av PostkodLotteriet.
Sjöräddningssällskapet rycker ut
dygnet runt, året runt
sjöräddning: Med specialutvecklade
räddningsbåtar, tätt mellan räddningsstationerna och 15 minuters
beredskap har vi som mål att nå en
nödställd inom en timma på svenskt
sjöräddningsområde. Sjöräddningssällskapet arbetar kontinuerligt för
att de frivilliga ska ha rätt kompetens
och utbildning, ändamålsenliga räddningsbåtar samt att upprätthålla ett
nätverk av räddningsstationer runt om
i landet.
Sjöräddningssällskapet bidrog med
totalt 42 miljoner kronor till sjöräddningsverksamhet.
Under 2011 var våra frivilliga sjöräddare ute på 7 084 uppdrag. 859 av dem
10
var sjöräddningsfall (sar). 602 var
sjöambulanstransporter och övrig räddningstjänst.
Tack vare gåvan från PostkodLotteriet har Sjöräddningssällskapet bland
annat kunnat utveckla en helt ny serie
sjöräddningsbåtar. Prototypen 11-00
var klar i februari och har under året
testats, utvärderats och utvecklats till
den helt nya båtmodellen Postkod­
Lotteri-klassen.
Över 300 frivilliga sjöräddare har
under året gått Sjöräddningssällskapets
nya utbildning rm-sar (Räddningsman Search And Rescue). Läs mer på
sidan 30.
Årets stränga isvinter fick våra svävare
att arbeta intensivt. Vi fick, tack vare donationer, tillskott av tre nya svävare, med
placering på Västkusten (Rescue Svävare
12), Visingsö (Rescue Svävare 14) och
Dalarö (Rescue Jan Falkenberg).
Projekt Mariestad och Projekt Örnsköldsvik, två blivande fullvärdiga stationer, påbörjade operativt arbete med
förebyggande utryckningar och utbildning/övning.
Efter en större upphandling implementerades ett helt nytt kommunikationssystem, rakel, i samtliga av
Sjöräddningssällskapets täckta enheter.
Samtidigt utbildades våra frivilliga sjöräddare i det nya systemet.
I februari sjösattes Sjöräddningssällskapet prototyp 11-00. Båten har
testats och utvärderats under 2011,
vilket resulterat i en helt ny båtklass;
PostkodLotteri-klassen.
11
VD har ordet
»Tack för att du
hjälper oss att hjälpa dig«
Sjöräddningssällsk apet tar varje år
emot många generösa gåvor, testamenten och donationer. Utan dem hade vi
inte kunnat bedriva den verksamhet vi
gör, och vi är oändligt tacksamma för
stödet. Men det finns en gåva som är
större än alla andra, helt enkelt för stor
för att räknas i kronor och ören. Det
är all den tid våra drygt 1 800 frivilliga
sjöräddare ger till oss, varje dag, dygnet
runt och året runt. Just precis nu har
350 män och kvinnor jouren. De är
redo att rycka ut när som helst, de bär
med sig personsökaren vart de än går
och de befinner sig aldrig längre än
femton minuter bort från sjöräddningsbåten. Tack vare dem kan Sjöräddningssällskapet rädda liv runt hela vår
långa kust och i våra största sjöar. Och
tack vare dem har vi alltid 67 jourtelefoner bemannade för att hjälpa även
den som »bara« råkar få motorstopp på
sin båtsemester. Tillgängligheten är vår
stora styrka!
Vi ser till helheten
Om åtta år ska drunkningsolyckor från
fritidsbåtar ha halverats. Det har staten
slagit fast. Men fritidsbåtolyckorna står
bara för 40 procent av det totala anta-
12
let drunkningsolyckor. Resten omkommer utan båt, som under en simtur, på
skoterutflykt eller på väg hem från krogen. Vi på Sjöräddningssällskapet vill
inte nöja oss med att halvera fritidsbåtolyckorna. Vi ser till helheten; vi vill
förhindra olyckstillbud på alla vatten
och alla isar, från alla slags båtar, de
som sker med skridskor, med skoter
eller till fots. För oss spelar det ingen
roll var eller hur någon omkommer.
Vi vill få ner statistiken till noll oavsett
orsak. Och då krävs flera olika typer av
insatser.
Tre kategorier
Grovt sett kan man dela in olyckorna i
tre kategorier: De senaste 20 åren har
ungefär 800 personer omkommit från
fritidsbåtar i Sverige. 1 300 personer
har förolyckats utan båt. Under samma
period har cirka 1 000 personer omkommit i stora fartygs­olyckor på gränsen till svenskt sjöräddningsområde.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: alla
kategorier är lika viktiga att jobba med.
När det kommer till fritidsbåtsolyckor
har vi god beredskap. Idag räddas så
gott som alla som larmar och vet sin position. Olyckor som sker utan båt och
utanför sjöräddningsområdet måste däremot bekämpas genom förebyggande
arbete, och det är en stor framtida utmaning.
Vi behöver din hjälp
Arbetar aktivt med massräddning
Vi ser det nya året an med tillförsikt.
Vi tror att vi kan göra skillnad. Minska
drunkningsolyckorna och bidra till en
säkrare framtid till sjöss. Men för att
göra det behöver vi din hjälp.
Större olyckor med stora fartyg sker
tack och lov relativt sällan, men när de
inträffar krävs ofta många liv. Därför
måste vi vara bättre förberedda när
olyckan väl är ett faktum. Sjöräddningssällskapet är en av få aktörer som
arbetar aktivt med massräddning idag.
Genom vårt projekt first (läs mer på
sidan 36) hoppas vi få fler att engagera
sig i problematiken. first går ut på
att utnyttja de fartyg som redan finns
i närheten när en olycka sker – de är
oftast på plats långt innan dedikerade
räddningsinsatser når fram – och ge
dem verktyg och metoder att snabbt
och säkert rädda många människor åt
gången.
I juni 2012 står Sjöräddningssällskapet för andra gången värd för en stor
internationell massräddningskonferens. Ungefär samtidigt som världens
största sjöfartsnationer samlas i Göteborg börjar kryssningsfartygen anlöpa
Sveriges hamnar.
Rolf Westerström
vd Sjöräddningssällskapet
13
sjöräddning idag
Ett land av vatten
Sverige har några av världens mest
fantastiska och största skärgårdar med
sammanlagt över 60 000 öar. Exakt
hur många sjöar som finns i vårt land
vet ingen, men det finns nära 100 000
som är större än en hektar. Många vill
ta del av denna enastående natur och
14
Sverige är, med sina närmare 900 000
båtar, ett av världens mest fritidsbåttäta
land. Svenskarna är ett båtintresserat
folk och båtlivet är en av de största
folkrörelserna. Drygt trettio procent av
landets vuxna befolkning färdas med
fritidsbåt minst en gång per säsong.
Klädeshomen i Bohuslän.
F oto H ass e S c h r ö d e r / j o h n é r
15
sjöräddning idag
Den som vill resa säkert i Sverige gör
ett klokt val i att resa med båt. Det är
förhållandevis få som kommer till skada
till följd av en olycka till sjöss.”
Och nya fritidsintressen har lett till att
nya målgrupper i allt större utsträckning vistas på våra vatten, och gör det
under hela året. Kajakpaddling, fritidsfiske och skridskoåkning är bara några
exempel.
95 procent av Sveriges utrikeshandel går sjövägen. Hela samhället är beroende av att fartygen når våra hamnar.
Sjöfarten är också viktig för rörligheten
och turismen. Varje dag lägger över
300 fartyg till i någon av Sveriges hamnar. Över 250 av de angöringarna är
en färja eller ett passagerarfartyg. Cirka
65 miljoner passagerare reser till och
från vårt land med fartyg varje år. Av
dessa är runt tre miljoner passagerare
på något av de allt fler kryssningsfartyg
som angör Sverige. Därtill transporterar Vägverket med sina reguljära färjor
12 miljoner fordon och över en miljon
gångtrafikanter, cyklister och mopedister varje år.
Den som vill resa säkert i Sverige gör
ett klokt val i att resa med båt. Det är
förhållandevis få som kommer till skada
till följd av en olycka till sjöss. Säkerheten för besättning och passagerare ombord på svenska fartyg är hög. Samtidigt finns det förstås saker som ständigt
behöver förändras och förbättras. Om
olyckan ändå skulle vara framme är det
avgörande för utgången att det finns
beprövade metoder, adekvat utrustning
och en sjöräddning som står redo att
snabbt rycka ut.
16
Sjöräddning i Sverige
Under 2011 utfördes 1 368 sjöräddningsinsatser på svenska vatten. Av dem
skedde 340 på kommunalt område;
hamnar, kanaler, vattendrag och insjöar. Resterande 1 028 tillbud ägde rum
på sjöräddningsområdet, som innefattar hela kusten samt Vänern, Vättern
och Mälaren. Cirka 75 procent av insatserna kan hänföras till fritidsbåtar. Och
den vanligaste orsaken är maskinhaveri
eller grundstötning.
I de insatser där Sjöräddningssällskapet har varit delaktiga (cirka 70
procent av räddningsinsatserna inom
sjöräddningsområdet), har vi kunnat
notera ett ökat antal båtbränder, miljöräddningsinsatser och allvarliga olyckor
jämfört med tidigare år.
Krafttag för att minska
drunkningsolyckorna
Antalet omkomna i fritidsbåtlivet ska
minska fortlöpande och antalet allvarligt
skadade ska ha halverats till år 2020. Det
målet har regeringen slagit fast i år.
Transportstyrelsen har fått i uppdrag
att ta fram en strategi för hur målet ska
uppnås. Strategin utarbetats i samverkan
med ett antal myndigheter samt andra
berörda organisationer och intressenter.
Kunskap om orsakerna bakom dödsolyckorna inom båtlivet behöver förbättras. Ett arbete med att utreda dödsolyckorna inom båtlivet har påbörjats inom
Transportstyrelsen. I strategiarbetet
Frivilliga sjöräddare lägger mycket tid
på att patrullera. I juli överhördes på
VHF att en båt stod i brand vid Dalarös
bensinmack. Någon minut senare var
den brinnande båten dragen till fritt
vatten och släckningen påbörjad.
har ett eget mål för antalet omkomna
i fritidsbåtolyckor preciserats. Målet
är att antalet omkomna går ned till 25
personer per år (räknat på ett glidande
femårsgenomsnitt) till år 2020.
Flest drunknar från fritidsbåtar
Totalt omkom 95 personer i drunkningsolyckor under 2011 (jämfört med
79 personer 2010). Av dem var 9 barn
under 19 år och där var bad­olyckor
vanligast, men när det gäller de yngre
barnen är orsaken troligen bristande tillsyn. Drunkningsolyckor i samband med
fritidsbåtar är den största olycksgruppen; 40 personer. Flera av olyckorna
har inträffat i samband med fiske där
flera personer omkommit samtidigt.
Under 2011 har totalt 17 personer omkommit i samband med fiske från land,
båt eller is. Totalt 4 personer omkom
vid isolyckor under 2011. Inte överraskande skedde flest olyckor under som­
marmånaderna när många uppsöker
hav och sjöar för bad- och båtliv. De flesta bad- och båtolyckor inträffar i mindre
sjöar och vattendrag.
Sjöfartsverket ansvarar
för svensk sjöräddning
Sjöfartsnationer världen över har organiserat sig olika men Sverige har
anammat fn:s rekommendation för en
effektiv sjöräddningsorganisation:
En myndighet, Sjöfartsverket, har det
juridiska ansvaret för sjöräddningsområdet i Sverige – längs hela vår kust och
i Vänern, Vättern och Mälaren. Övriga
områden ligger under kommunalt ansvar.
17
sjöräddning idag
Sjöräddning handlar många gånger om samverkan mellan
olika organisationer. Sjöräddningssällskapet övar ofta
tillsammans med sjöräddningshelikopter, för att vara väl
förberedda i ett skarpt läge.
Sjöräddningscentralen, jrcc, är
samordnare av räddningsinsatserna
och tar emot larm via 112, eller kanal
16 på vhf, och larmar ut räddningsenheter.
Räddningsenheter som båtar, helikoptrar och svävare ställs till förfogande av
Sjöräddningssällskapet, lotsar, Kustbevakning, Räddningstjänsten med flera.
Sjöfartsverkets målsättning är att
efterforskning och räddning av människor i sjönöd ska kunna utföras dygnet
runt. Om positionen för en nödställd
till sjöss är känd, ska undsättning i de
flesta fall kunna ske inom 60 minuter
från det att besättningen larmats ut. Så
länge den nödställde larmar blir han i
de allra flesta fall räddad. Under 2011
förvärvade Sjöfartsverket återigen sina
egna resurser i form av sjöräddningshe-
18
likoptrarna och kommer under 2012
driva de fem sjöräddningshelikoptrarna
i egen regi. Målet är att uppnå högre
effektivitet på lång sikt.
Räddningstjänsten ute i kommunerna har till uppgift att förebygga
och begränsa skador när de händer.
På kommunalt vatten, det vill säga de
flesta av våra insjöar och vattendrag
samt hamnområden, är det således
räddningstjänsten som ansvarar för
och utför sjöräddning. I den mån Sjöräddningssällskapets båtar kan hjälpa
till vid dessa olyckor gör vi självklart
det. Utöver den faktiska sjöräddningen
har Sjöräddningssällskapet ett viktigt
folkbildande uppdrag att arbeta med
information i förebyggande syfte även
där vi inte har båtar och frivilliga som
är beredda att rycka ut.
Sjöräddningssällskapet är partipolitiskt obundet och genom att vi inte
får några bidrag från staten har vi en
särställning som ger oss utrymme att
agera långsiktigt och oberoende. Vi
har dock ett nära samarbete med Sjöfartsverket och Sjöräddningscentralen,
jrcc. Tillsammans planlägger vi placering av räddningsbåtar och räddningsstationer. Vi ställer utan kostnad våra
resurser till Sjöfartsverkets förfogande.
Sjöräddningsarbetet bygger på samarbete mellan Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Transportstyrelsen,
Räddningstjänsten, Kustbevakningen
med flera och samordnas bland annat i
Sjöfartsverkets Centrala Samrådsgrupp,
css. I ett land som Sverige, med en
lång kust, många stora sjöar och tusentals öar, skulle det vara svårt för staten
att hålla samma höga beredskap som
Sjöräddningssällskapet kan tack vare
alla frivilliga sjöräddare.
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Sjöräddningslarm som olika aktörer
medverkat i under 2011
Sjöräddningssällskapet
Sjöfartsverket
Kustbevakningen
Kommun/Landsting
Polis
Försvaret
Övriga
667
284
227
116
55
21
45
Havet känner inga gränser
Havet och naturens krafter drabbar oss
alla lika. Skulle olyckan vara framme
ute till havs är det oftast närmaste fartyg som är din räddare. Men räddningsinsatsen kan ledas från ett land långt
borta. Till havs finns inga gränser och
när det gäller sjöräddning är nationalitet, hudfärg eller religion oväsentligt.
Till havs hjälper vi varandra – det är
vår skyldighet enligt sjölagen. Världens
sjöräddningsorganisationer samarbetar
och driver gemensamma frågor i ett
internationellt forum, International
Maritime Rescue Federation, imrf. Tre
frågor står på agendan:
Sjöräddning i tredje världen. 140 000
människor förlorar livet varje år till
sjöss. De flesta drunkningar sker i
några av världens fattigaste länder där
sjöräddningen ofta är dåligt utvecklad.
19
sjöräddning idag
I och med att många människor drunknar
varje år, många av dem är dessutom barn,
måste såväl kunskapsnivå som vattenvana
och riskmedvetenhet höjas.”
Massräddning. Kryssningsfartygen
blir allt större och allt fler. 25 miljoner
människor reser varje år med kryssningsfartyg världen över. Hur kan vi
vara bättre förberedda för att rädda
tusentals passagerare om olyckan är
framme?
Kompetensutveckling av räddningsmanskapet. Internationellt samarbete
kring gemensamma stora räddningsinsatser.
En gemensam internationell standard för hur en räddningsbåt skall
bemannas, vilken kompetens som krävs
samt vilka krav man ska ställa på en
räddningsbåt tas fram gemensamt av
sjöräddningsorganisationer i världen.
Sjöräddningssällskapet är en aktiv
medlem både genom att driva debatten
framåt inom imrf och genom att implementera de stora frågorna i vår egen
organisation.
Framtida utmaningar
Förebyggande sjösäkerhetsarbete är ett
område som behöver få större plats, gehör och resurser. I och med att många
människor drunknar varje år, många
av dem är dessutom barn, måste såväl
kunskapsnivå som vattenvana och riskmedvetenhet höjas.
Insjöar är ett område som behöver
prioriteras, och speciellt då fritidsbåtlivet och sportfisket, där vi finner de
flesta omkomna. Men vi möter också
nya målgrupper som i allt större ut-
20
sträckning vistas på vatten som också
behöver kunskap och kännedom om
riskerna. Attityder måste förändras,
krav skärpas och kanske måste även
nya lagar stiftas.
Massräddning är ett annat område
som behöver prioriteras. Att kunna
tillhandahålla hög säkerhet när olyckan
är ett faktum är a och o. Branschen
behöver bli varse verkligheten och inte
gömma sig bakom minimikrav och
vinstsyften. Utveckling av metoder och
utrustning måste intensifieras, lagar
förnyas och trögheten i systemet skrotas.
140 000 människor drunknar i
tredje världen varje år. Bara i Victoriasjön omkommer 5 000 människor
årligen. Infrastruktur, utbildning av
ledande positioner, räddningsbåtar på
plats och kunskap är ett måste för att
börja bemästra problemen. Samarbete
med etablerade hjälporganisationer för
att få tillgång till deras kompetens och
nätverk på plats.
Sverige befinner sig just nu mitt i
den största myndighetsomdaningen
inom transportsektorn i modern tid.
Sjöfartsverkets verksamhetsområde har
inte förändrats nämnvärt, men med ny
organisation, nya positioner och personer ökar osäkerheten och frågorna blir
fler. Transportstyrelsen har fått utstå
större förändringar inom sin verksamhet och frågan är hur detta påverkar
sjöräddning i Sverige framöver?
F oto P e t e r K a r l ss o n
fakta
Namn: Mats Eriksson.
Yrke: VD för Sweboat.
Ålder: 49 år.
Bor: Eskilstuna.
Familj: Gift och två barn, sex
och åtta år.
Fritid: Älskar båtlivet, havet
och skidåkning.
»Jag ser Sjöräddningssällskapet som grunden, själva ryggraden i svensk sjöräddning«, säger Mats Eriksson, VD för Sweboat.
mats eriksson, vd för sweboat:
»Sjöräddningssällskapets
engagemang är livsviktigt!«
Mats Eriksson är VD
för Sweboat, en branschorganisation med mer än
400 medlemsföretag inom i
princip alla delar av båtbranschen, från tillverkare
och säljare till importörer
och reparatörer. Sweboat
är aktiv inom alla typer av
ämnen som rör båtar och
båtliv, som exempelvis
lagstiftning, marknadsföring
och lobbying. Och naturligtvis är sjösäkerhet en av
de allra viktigaste frågorna.
Tillsammans med bland
andra Sjöräddningssällska-
pet finns Sweboat med i
Sjösäkerhetsrådet.
– Givetvis är sjösäkerheten mycket viktig. Det finns
så otroligt många båtägare i
Sverige, och vi vill att de ska
uppleva det som tryggt och
säkert att vara på sjön. Där
spelar Sjöräddningssällskapet en oerhört stor roll.
Hur då menar du?
– Jag ser Sjöräddningssällskapet som grunden,
själva ryggraden i svensk
sjöräddning. De finns på
många platser längs hela
vår kust, de kan alltid rycka
ut och de har rätt utrustning.
Hur tror du att det
faktum att Sjöräddningssällskapet är en frivilligorganisation påverkar
sjöräddningen?
– Alltså, egentligen är det
ju inte klokt att sjöräddning
ska behöva ske på frivillig
basis. Båtlivet är en enorm
folkrörelse och tittar man
på vad staten ger pengar till
så är det ju konstigt att inte
Sjöräddningssällskapet får
bidrag. Det helt fantastiskt
att de har lyckats så väl helt
och hållet på frivilliga medel.
En förklaring till framgången är att engagemanget är så stort inom
Sjöräddningssällskapet, tror
Mats Eriksson.
– Engagemang är livsviktigt! Men jag tycker också
att det som skiljer Sjöräddningssällskapet från många
andra ideella organisationer
är att verksamheten genomförs professionellt i alla
delar, från kompetens till
teknik och utrustning.
– Sjöräddningssällskapet
är själva symbolen för ett
säkert båtliv, säger han.
21
Kommunikation och INSAMLING
Sjöräddningssällskapet
får inga statliga bidrag
en insamlingsorganisation och begär inga
bidrag från staten, vilket betyder att
insamlade medel är helt avgörande för
verksamheten. Den allra största gåvan
är all den tid och det engagemang våra
frivilliga sjöräddare bidrar med. Men
Sjöräddningssällskapet har tagit på sig
ansvaret för en effektiv sjöräddningstjänst och det kostar mycket pengar
varje år att driva och underhålla flottan,
utbilda sjöräddare och förse dem med
rätt utrustning. Resurser behövs också
till informationsarbete och sjösäkerhetsprojekt.
Sjöräddningssällsk apet är
Frivillighet är grunden
för all insamling
Det lever hos många kvar en föreställning om att Sjöräddningssällskapet
är del av den statligt finansierade sjöräddningen och då är steget långt från
att bli medlem eller skänka pengar. Så
med ett konsekvent budskap och med
ett enhetligt tonläge överallt; i allt från
trycksaker och annonser till webbplatser och mässor, arbetar vi på att få allt
fler att ta del av vår historia, och på
så sätt få fler att bli medlemmar eller
stötta oss så att vi kan fortsätta med vårt
22
viktiga arbete med att rädda liv till sjöss.
Våra viktigaste budskap är att:
Vi är en ideell förening.
Våra räddningsbåtar bemannas av
frivilliga sjöräddare.
Vi får inga bidrag från staten.
Sjöräddningssällskapet har sedan
2003 medvetet arbetet med att kommunicera ut vilka vi är och vad vi
står för. Sjöräddningssällskapet har
flera ovärderliga partners i kommunikationsarbetet. Till exempel tar
reklambyrån Forsman & Bodenfors ett
övergripande ansvar för den externa
kommunikationen, helt pro bono. Annonsavdelningar på lokala tidningar
över hela landet skänker dessutom
annonsutrymme som blivit över så att
många kan ta del av vårt budskap.
Insamling som räddar liv
2011 var ett framgångsrikt år för Sjöräddningssällskapets insamlingsarbete.
Närmare 104 miljoner kronor samlades
in. Den största delen av dessa pengar är
medlemsintäkter. Gåvor från privatpersoner, företag och organisationer står
för en nästan lika stor del. Tack vare
dessa pengar kan Sjöräddningssällskapet fortsätta finansiera sjöräddning och
Tack alla pantare!
För varje aluminiumburk utan svenskt
pantmärke som lämnades i en pantautomat sommaren 2011
skänkte returpack 10
öre till Sjöräddningssällskapet. Summa
1 746 251 kr.
Tack alla sillälskare!
Årets sill tillverkas till
stöd för Sjöräddningssällskapet. För tredje
året i rad valde en
expertjury årets sill
och försäljningen gav
75 000 kr till Sjöräddningssällskapet.
Tack alla shoppare!
Sjöräddningssällskapets mastercard har
4607 användare.
Tillsammans bidrog ni
med 429 870 kr förra
året. Tack också för
att ni kom till Göteborg och Stockholm,
så vi kunde visa er hur
vi använder pengarna.
23
Kommunikation och insamling
Camilla Larsson stöttar räddningsstationernas lokala insamlingsarbete. Helena Lind är insamlingsansvarig på
Sjöräddningssällskapet. Båda medverkade vid PostkodLotteriets GrannYra i Hjo när 80,5 miljoner delades ut
till vinnande och jublande lottköpare.
100 miljoner tack till PostkodLotteriet
Redan 2007 blev Sjöräddningssällskapet utvalt som förmånstagare i PostkodLotteriet. Lotteriet har som vision
att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö och skänker hela
vinsten till välgörande ändamål.
– Vi har fått ta emot exakt
96 699 776 kronor från PostkodLotteriet genom åren, vilket är helt fantastiskt,
säger Helena Lind, insamlingsansvarig
på Sjöräddningssällskapet.
Vad har pengarna använts till?
– Bland annat har vi kunnat bygga
och renovera flera båtar, vi har satsat
stort på att utbilda frivilliga sjöräddare och vi har också fått möjlighet att
24
stärka vårt förebyggande sjösäkerhetsarbete. Tack vare PostkodLotteriet har
vi också kunnat utveckla en helt ny båttyp, en 11-meters räddningsbåt särskilt
framtagen för att minimera miljöpåverkan, både när det gäller bränsleförbrukning och svallvågor.
Hur viktigt är stödet från PostkodLotteriet för Sjöräddningssällskapet?
– Otroligt viktigt! Det har gett oss
möjlighet att på bara några år genomföra stora och viktiga förbättringar som
annars riskerat att inte alls bli av eller
resulterat i långdragna och dyrbara
processer.
Ett professionellt
insamlingsarbete
är helt enkelt nödvändigt
för att driva vårt viktiga
arbete vidare.”
verka för förbättringar inom sjösäkerhetsområdet.
Insamlingsarbetet sker genom flera
olika kanaler, som till exempel direktadresserad medlemsavisering och
utskick till befintliga och potentiella
givare, annonsering i tidningar och på
nätet, lokal insamling samt genom personliga möten med givare. Ett professionellt insamlingsarbete är helt enkelt
nödvändigt för att driva vårt viktiga
arbete vidare. Men att samla in pengar
kostar pengar. Därför utvecklar vi ständigt verktygen och kunskapen om hur
insamlingen ska bedrivas så effektivt
som möjligt.
Sjöräddningssällskapet arbetar med
att bli ännu bättre på insamling och en
ny insamlingsstrategi har lanserats under 2011. Målet är att utveckla fler sätt
att samla in pengar, se över de sätt vi
har och vara en transparent och öppen
insamlingsorganisation.
Givaren är vetgirig
och har ett stort hjärta
För att vara framgångsrika i insamlingsarbetet blir det allt viktigare att vi beskriver exakt vad vi behöver pengar till,
och hur mycket. Våra givare är pålästa
och intresserade av att ta del av vad
just deras gåva kunnat bidra med. Sjöräddningssällskapet försöker ta tillvara
tillfället att i all kommunikation med
våra givare berätta om vår verksamhet
»Julklappen
fick kunderna
att jubla«
hallå där . . .
anders Bard ,
från Godegård i
Östergötland. Du
har via ditt företag Bardentreprenad gett julgåvor till Sjöräddningssällskapet, särskilt riktade
till RS Vadstena.
– Ja, i stället för att hålla på
med ostkorgar eller choklad och
blommor i julklapp till kunder
och samarbetspartners började
jag skänka pengar till sjöräddningen.
Vad tyckte kunderna om det?
– Alla jublade! Det är många
av mina kunder som själva har
båt, så jag har bara fått positiva
reaktioner.
Är du själv medlem?
– Ja, det är jag. Och jag tycker
att man ska vara det när man är
mycket på sjön, som jag är. Jag
har sett en del dråpliga sjöfarare
här på Vättern som har behövt
hjälp.
Vad är Sjöräddningssällskapets styrkor tycker du?
– För det första att de lever
helt utan statliga medel, det är
fantastiskt. För det andra finns
de på så många olika platser och
kan komma ut snabbt till den
som behöver hjälp, till skillnad
från tungrodda statliga myndigheter. Behöver man hjälp till sjöss
behöver man det ju på en gång,
det går inte att vänta.
25
Kommunikation och insamling
»Jag har sett
behovet av
sjöräddning«
hallå där ...
Hans Wafringe ,
från Orminge
utanför Stockholm. Strax före
jul skänkte du en
större gåva via Sjöräddningssällskapets webbplats.
– Jag har tidigare knappast
haft med sjöräddningen att göra,
men råkade ut för en olyckshändelse i somras och ser behovet
av en fungerande sjöräddning.
I början av juni kapsejsade jag
och min son med vår havskajak.
Kajaken blev vattenfylld, men vi
lyckades trots det kalla vattnet
simma in med den till Stora Mälkobben. Min son ringde 112.
Sjöräddningssällskapets station i Möja larmades till platsen, likaså ambulanshelikopter och en av militärens båtar.
Helikoptern anlände först och
förde er genast till sjukhus.
– Ja, min kroppstemperatur
var då 32 grader och jag hade
inte överlevt så länge till på
skäret. Vi undrade om vi skulle
återse vår kajak. Men redan
dagen därpå kunde vi hämta den
på stationen på Möja. Den hade
blivit väl omhändertagen. Den
här gången var det helikoptern
som var först på plats, men en
annan gång kanske helikoptern
inte är tillgänglig. Då är det
sjöräddningens insats som avgör
om tillbudet ska sluta lyckligt.
26
Under 2011 har Sjöräddningssällskapet tagit fram en
gåvoshop där givaren själv får bestämma vad pengarna ska
användas till.
I gåvoshopen är det
enkelt och roligt att
bidra och givaren får själv
bestämma vad pengarna
ska användas till.
och vilka våra insamlingsbehov är. Under 2011 har vi bland annat tagit fram
en gåvoshop på vår webbplats. Syftet
med gåvoshopen är att tydliggöra vad
vi behöver för att utföra vårt uppdrag.
I gåvoshopen är det enkelt och roligt
att bidra och givaren får själv bestämma
vad pengarna ska användas till. Kanske
blir det en dunk bunker, en räddningsdräkt eller en svävarkjol.
Vi märker också att många av våra
givare gärna engagerar sig lokalt. Har
man en station i närheten vill man gärna kunna stötta just »sin« station. Detta
engagemang vill vi bli ännu bättre på
att bemöta. Att driva en station kostar
mycket pengar varje år. De frivilliga
behöver utbildning, utrustning och
övning. Båtarna behöver underhållas
och tankas. Vi hoppas att vi genom att
tydligare berätta om vad varje station
behöver kan få ännu fler givare att
varje månad skänka en peng dedikerad
till en speciell station.
Sjöräddningssällskapet har i alla
tider haft en unik position när det
gäller stora gåvor. Merparten av våra
båtar är till exempel donerade av privatpersoner. Vi har ett fortsatt behov
av donationer till nya sjöräddningsbåtar. Ett annat sätt att skänka en
större gåva eller donera till en ny båt
är genom testamente. Att ge en gåva
för framtiden är ett sätt att hjälpa oss
att kunna fortsätta rädda liv till sjöss.
En testamenterad gåva kan till exempel vara en fastighet, en båt eller ett
pengabelopp. Gåvan kan också riktas
till ett särskilt sjöräddningsområde.
Oavsett vilket är det oerhört viktigt för
oss att den som testamenterar känner
att deras arv är i trygga händer den
dagen de inte längre finns kvar i livet.
Därför stärker vi upp vår kompetens
kring att ta emot testamenten. Vi tar
fram material som tydligt berättar om
hur man går till väga och vi ser till att vi
är väl förberedda på samtal och frågor
från de som funderar på att testamentera till oss.
Våra medlemmar är vår styrka
Sjöräddningssällskapets nära 77 000
medlemmar ger oss legitimitet och styrka genom sitt stöd och engagemang.
Medlemmarnas årliga avgift ger också
den ekonomiska stabilitet som krävs för
att bedriva verksamheten på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Majoriteten
av Sjöräddningssällskapets medlemmar
är båtägare, men inte alla. Vårt mål
framöver är att ännu fler, såväl båtägare
som andra, skall stötta oss med ett medlemskap. Läs gärna mer om hur du blir
medlem eller kan stödja vår verksamhet
på sjöräddning.se.
»Vi kände att
vi ville främja
sjöräddningen«
hallå där ...
Hans Annell ,
från Stockholm.
Du är medlem
i Sjöräddningssällskapet och
skänker därtill en extra slant
varje månad.
– Jag har alltid haft ett eget
intresse av havet och när vi skaffade vår första båt 2002 kände vi
att vi ville främja sjöräddningen,
om oturen skulle vara framme
och vi behöver deras hjälp. Så vi
blev medlemmar.
Förutom medlemskapet skänker du 500 kronor i månaden
och i december fick Sjöräddningssällskapet en julklapp på
2 500 kronor. Vad motiverar
dig att skänka?
– När jag ser Sjöräddningssällskapets båtar ute på havet
tänker jag ofta att de är på utryckning och hjälper någon. Man
blir ju påmind om dem och tänker
att »de finns här och kan hjälpa
till om något händer«.
Vad tycker du är Sjöräddningssällskapets stora styrka?
– Vi är mycket i Stockholms
skärgård och man ser dem så
ofta att de känns som en del av
räddningstjänsten. Jag tycker
de ger ett mycket gott intryck,
trygga, stabila och pålitliga.
27
hit går pengarna
Sjöräddningssällskapet
gör väldigt många saker
den enda
aktören i Sverige med sjöräddning som
huvuduppgift.
För cirka 100 miljoner kronor
årligen bekostar vi 70 procent av all
sjöräddning i Sverige. Dessutom räcker
pengarna till både förebyggande arbete
och sjösäkerhet.
Vi har räddat liv till sjöss i över
hundra år. Vi har drivit på utvecklingen
i sjöräddningsfrågor både i Sverige
och internationellt. Ny utrustning, nya
Sjöräddningssällsk apet är
båtar och förbättrade metoder har lett
till en allt mer effektiv sjöräddning, och
utvecklingen fortsätter.
Allt detta och lite till ingår i våra
ändamål. Från båtutveckling till att utbilda och utveckla människan, det vill
säga att säkerställa att de frivilliga är väl
förberedda för sitt uppdrag. Vi arbetar
förebyggande, driver sjösäkerhetsprojekt och mycket annat. Allt med ett
enda gemensamt syfte: att rädda liv till
sjöss!
Tillgängliga dygnet runt
Ofta är personsöka-
De flesta dagar är de frivilligas person­
sökare helt tysta.
28
ren hos den jourande
besättningen helt tyst.
Kanske är det just dessa
dagar som deras insats
är som störst. Att trots
att ingenting händer
vara tillgänglig dygnet
runt och dessutom befinna sig max 15 minuter
från båten. Större delen
av den tid de frivilliga
lägger på sin roll som
sjöräddare handlar om
att förbereda sig själv,
sin familj och stationens
båt för en utryckning.
De övar, utbildar sig,
underhåller och mekar
med båten. Det gäller att kunna hantera
båten, utrustningen och
uppdraget när det väl
gäller.
Walleniusrederierna har donerat
flera räddningsbåtar genom
åren. Under 2011 tog Sjöräddningssällskapet tacksamt emot
två nya enheter, som är placerade vid räddningsstationerna i
Öregrund och Mariestad.
29
hit går pengarna
Fördjupade kunskaper i sjöräddning
De senaste åren har Sjöräddningssällskapet satsat stora resurser på vidareutbildning av våra frivilliga sjöräddare.
En av de viktigaste kurserna är Räddningsman sar (Search And Rescue).
Utbildningen, som kallas rm sar,
ger fördjupade kunskaper i sjöräddningstjänst, och sjöräddarna tränar
bland annat eftersök, medicinsk evakuering och bärgningstekniker. Utbildningen genomförs i sjöräddningsstationernas hemmavatten med egna båtar,
egen utrustning och i samarbete med
grannstationerna.
– Utbildningen är flexibel för att
30
bäst möta den mångskiftande kuststräcka våra sjöräddare verkar i och
övningarna anpassas efter rådande förhållanden. Att till exempel få öva i kallt
vatten istället för i en uppvärmd pool
och på fartyg som kränger i riktig sjögång istället för i en lektionssal, gör att
man lär sig mer. Vi använder dessutom
riktiga markörer istället för dockor i
de flesta momenten, vilket gör utbildningen än mer verklighetsnära, säger
Martin Wickström, en av Sjöräddningssällskapets kursansvariga.
Under 2011 utbildades drygt 300
frivilliga sjöräddare på 48 stationer i
Under 2011 deltog 300 sjöräddare från 48 räddningsstationer i den mobila utbildningen RM-SAR (räddningsman search and rescue). Genom att utbildningen kommer
till sjöräddaren, kan övning ske i eget farvatten, med
egna räddningsenheter och med sjöräddare man kommer
att jobba med när nödläge är ett faktum.
F oto n ik l as b e r n sto n e
rm sar, från Falsterbo i söder till Piteå
i norr samt på västkusten och i de stora
sjöarna.
– Genom att åka runt till stationerna
och öva tillsammans med olika besättningar lär vi oss massor av varandra. Vi
kan plocka upp tips och smarta problemlösningar längs vägen och vidarebefordra kunskapen till andra stationer.
Det är ett stort mervärde!
Behovet av vidareutbildning ökar i
takt med att Sjöräddningssällskapet växer och utvecklas. Dagens båtar är både
snabbare och mer tekniskt avancerade
än tidigare. De senaste 15 åren har Sjö-
räddningssällskapets närvaro ökat både i
antal stationer och i antalet frivilliga sjöräddare. Övning och utbildning är idag
en naturlig del av sjöräddningstjänsten.
– Men rm sar handlar inte om att
köra fort – utan om att hjälpa människor i sjönöd på ett säkert sätt, poängterar Martin Wickström. Att ha en sammansvetsad besättning, att lita på varandra ombord, att känna sig trygg och
säker på rutinerna i pressade lägen.
Begreppet gott sjömanskap är mångfacetterat och innehåller mycket mer än
det vi ofta först tänker på, i många fall
handlar det om mjuka värden.
31
hit går pengarna
Årets Sjöräddare 2011 finns i Bua
Sjöräddningssällsk apet hade inte
kunnat existera utan sina frivilliga
sjöräddare. Deras engagemang är
ovärderligt för verksamheten. Varje år
uppmärksammar vi särskilt föredömliga
sjöräddningsinsatser och utser Årets
Sjöräddare. I samband med årsmötet
den 29/5 korades Årets Sjöräddare
2011; Björn Snellman, Lars Österlund,
Jan Stenberg och Christer Berntsson
från rs Bua.
En stormig oktoberdag går larmet
på rs Bua om en segelbåt med rigghaveri sydväst om Varberg. Det står klart
att haveristen är i ett besvärligt läge
i det hårda vädret, och besättningen
sätter högsta fart mot positionen. Men
de kan inte finna segelbåten på den
position som angetts, och dålig mobiltäckning gör att jrcc hela tiden
tappar kontakten med de nödställda.
Besättningen från rs Bua får hjälp av
en räddningshelikopter i sökandet, och
efter ett tag skymtar ett blinkande ljus
mellan vågtopparna. Det visar sig vara
den havererade segelbåten. På grund
Här är alla
nominerade
FINALISTER
Jane Abrahamsson
från RS Käringön. Räddningsinsats 4 januari.
Pierre Davidsson, Jens
Svensson och Nils Inngul
från RS Kronoberg. Räddningsinsats 3 juli.
Fabian Karlsson, Rasmus Karlsson och Richard
Rundgren Björk från RS
Räfsnäs. Räddningsinsats
13 juli.
32
ÖVRIGA
Sara Ljungberg och
Helge Skärlén från RS
Dalarö. Insats 11 januari.
Olle Bengtsson från RS
Dalarö. Insats 5 maj.
Kenneth Isacsson,
Klas-Villy Pettersson och
Henrik Ljungquist från RS
Hasslö. Insats 12 maj.
Erik Jaremark och
Helge Skärlén från RS
Dalarö. Insats 22 maj.
Tommy Alexandersson, Steen Skov och
Johan Landgren från RS
av den grova sjögången går det inte
att borda segelbåten, och då helikoptern gör sig redo för vinschning går
vinschvajern av och ytbärgaren hamnar
i vattnet. Sjöräddarna lyckas trots sjögången både plocka upp ytbärgaren
ur vattnet och få över en bogsertross
till haveristen. En räddningshelikopter
från Danmark larmas till platsen, då
det är osäkert om det går att bogsera
i det hårda vädret. Men bogseringen
går bra och väl i hamn kan sjöräddarna
konstatera att besättningen ombord på
segelbåten är medtagna men mår bra.
Motiveringen till utmärkelsen löd:
»Rigghaveri i hårt väder. En klassisk sjöräddning, där kvalificerat samspel står i fokus.
Att i ett pressat läge fatta instinktiva och korrekta beslut tyder på stor professionalism i det
frivilliga uppdraget och ett synnerligen gott
sjömanskap. Och ovanpå det, ett outtömligt
engagemang, i sann sjöräddaranda«.
Totalt 39 räddningsinsatser nominerades till Årets sjöräddare, varav totalt
fyra gick vidare till den slutliga omröstningen.
Stenungsund. Insats 8
juni.
Ulrica Alderback,
Mathias Darmell, Olle
Hildingsson och Peter
Widmark från RS Gävle.
Insats 16 juni.
Victor Töllefsen,
Christian Kûndig, Oskar
Hellgren och Svante Drejenstam från RS Hovås.
Insats 19 juni.
Sandra Reinesdotter,
Sara Rausenstierna och
Anders Bagge från RS
Käringön. Insats 6 juli.
Robert Norrhede, Jim
Gustavsson och Magnus
Ramström från RS Råå.
Insats 15 juli.
Jan Obert, Johan Landgren, Thomas Alexandersson och Lennart Oom
från RS Stenungsund.
Insats 16 juli.
Johan Swahn, Sebastian Wigmo, Sven
Söderholm och Britt
Nilsson från RS Arkösund.
Insats 19 juli.
Mattias Blom, Marcus
Andersson, Stefan
Tre av fyra sjöräddare som blev
utnämnda till Årets
Sjöräddare 2011:
Björn Snellman,
Jan Stenberg och
Lars Österlund vid
RS Bua.
F oto c h r ist e r e h r l i n g
Svensson och Patrik Olsson från RS Kristinehamn.
Insats 25 juli.
Sandra Reinesdotter,
Mattias Jarestam och
Anders Bagge från RS
Käringön. Insats 29 juli.
Lee Anne Östman,
Mikael Östman och
Göran Garmer från RS
Barsebäck. Insats 30 juli.
Richard Rosteck från
RS Dalarö. Insats 11
augusti.
Eva Ljungberg, privatperson. Insats 24 augusti.
Nils och Dagny
Peterstam, Carl och Eva
Lindgren, privatpersoner.
Insats 18 september.
Jonas Sirberg, David
Lind, Björn Magnusson
och Roger Stark från
Kustbevakningen. Insats
28 september.
Rasmus Karlsson,
Richard Rundgren Björk,
Anders Trygg och Anders
Helgesson från RS Räfsnäs. Insats 20 november.
Adam Ludvigsson,
Per Ottosson och Stefan
Magnusson från RS Hammarö. Insats 24 november.
Björn Nilsek, Per
Ottos­son och Bengt-Olov
Håkansson från RS Hammarö. Insats 27 november.
Richard Ericsson, Jacob de Vries, Christer Lidén och Niklas Kristiansson, räddningshelikopter.
Insats 23 december.
Ursula Schwarz,
Nils Inngul, Per Wehlin, Peter Andersson,
Pierre Davidsson, Svante
Drejenstam,Thomas
Rubensson, Tobias Rydberg, Tommy Karlsson,
Torbjörn Boustedt, Ulla
Hansson, Anette Zetterberg, Björn Snellman,
Carl Eilert, Christer
Berntsson, Erik Molander, Fredrik Saxborn,
Jens Svensson, Lars
Österlund, Marcus Karlsson, Klas Johansson och
Joachim Lindgren från RS
Hovås, RS Kronoberg, RS
Bua, RS Strömstad och RS
Vadstena/Motala. Insats
30 december.
33
hit går pengarna
Sjöräddningssällskapets fjorton svävare är utrustade med allt som kan
behövas i en nödsituation, inklusive
hjärtstartare.
Vinterisarnas hjältar
Sjöräddningssällsk apets fjorton
svävare har under de senaste isvintrarna haft bråda dagar. I takt med att
allt fler vistas på våra isar, ökar också
tillbuden.
På flera platser i landet samarbetar
Sjöräddningssällskapet med skridskoklubbarna, för att kunna vara riktigt
snabbt på plats om något händer.
Erik Molander är uppsyningsman
på rs Vadstena-Motala och något av en
expert på svävare.
– Vi använder våra svävare året om
faktiskt, men det klart att vintern är vår
högsäsong, säger han.
Räddningsstationen har ett nära
samarbete med llk, Linköpings Lång-
34
färdsskridskoklubb. Klubben rapporterar in till Sjöräddningssällskapet om
det aktuella isläget och berättar också
var på Vättern eller andra sjöar som de
tänker åka.
– Dessutom brukar både andra
skridskoåkare och vanliga promenerare
hålla till i samma områden som klubben. Så samarbetet är en jättebra hjälp
för oss att finnas på rätt plats. För om
något händer är tiden en avgörande
faktor, säger Erik Molander.
Så där skridskoåkarna finns, där
finns också svävaren. Från tidig morgon till sen eftermiddag. Utrustad med
vad som kan behövas i en nödsituation, allt från bårar till varma filtar och
Detta gör
räddningsstationerna
Våra frivilliga sjöräddare utförde 7 084
uppdrag under 2011. Ett av fem var skarpa
uppdrag, som sjöräddning (SAR), ambulanstransporter, brandbekämpning och eftersök
av försvunna personer. Ett av fyra uppdrag
gällde förebyggande utryckning, innan läget
utvecklats till att bli akut. Resterande var
allmännyttiga uppdrag och övningar, timmar
ombord som är ovärderliga för att vara väl
förberedd och rutinerad när larmet går.
7 084 uppdrag under 2011
Sjöräddningslarm (SAR)
859
Sjöambulanstransporter och övrig
räddningstjänst:
602
Förebyggande utryckning
1 944
Övning eller allmännyttiga uppdrag3 679
2 121 frivilliga
Att antalet frivilliga i Sjöräddningssällskapet
ökar beror främst på nystartade räddningsstationer och att allt fler vill engagera sig
ideellt med informations- och insamlingsarbete.
2500
2000
1500
1000
500
11
20
10
ÅR
09
20
ÅR
20
08
ÅR
20
07
ÅR
20
ÅR
20
06
0
ÅR
sjukvårdsutrustning. Även hjärtstartare
finns med ombord.
Något som kännetecknar både besättningen och svävarna är deras flexibilitet. Svävarna kan flyttas på trailer
mellan sjöarna om behov finns. Men
även svävarinredningen är flyttbar. Erik
Molander berättar om ett tillfälle när de
var i Mälaren och en man som skadat sig
fick transporteras på bår på svävaren.
– För att få plats med patienten
slängde vi ut förarstolen! Sedan åkte
vi och plockade upp den efter utfört
uppdrag.
Till skillnad från vad många tror, är
inte det vanligaste tillbudet folk som
går igenom isen.
– Nej, det är ganska ovanligt att vi
åker på sådana larm. Det som främst
händer är att man ramlar på ojämn is.
Och det kan bli nog så allvarliga skador
av det, som frakturer och hjärnskakningar.
Vid de allra flesta patrulleringar behöver de inte rycka ut alls, utan passar
då på att öva så att de är hundra procent redo om olyckan inträffar.
– Issäsongen är ju väldigt kort och
intensiv och vi har satt upp ett internt
mål att varje svävarpilot ska ha 30 timmar hovrad tid, alltså körtid. Det är
ganska mycket, men vi tycker att det är
viktigt att vi vet exakt hur vi ska agera i
skarpa lägen och kunna manövrera farkosten på ett säkert sätt.
Och skarpa lägen uppstår förstås.
– I vintras var det till exempel en
herre som gett sig ut på isen när det
var mörkt. Det finns en tradition här
på Vättern att man bygger små, små
hus på isen där man kan sitta och fiska.
Mannen snubblade utanför ett sådant
i mörkret. Han fick en misstänkt lårbensfraktur och vi fick åka och hämta
honom.
35
hit går pengarna
Sjöräddningssällskapet visar vägen
mot effektiv massräddning
Den 14 april 1912 förliste Titanic.
Hundra år och flera hundra fartygskatastrofer senare är förmågan att rädda
många människor efter en större fartygsolycka fortfarande mycket begränsad. Sjöräddningssällskapet jobbar med
en lösning på problemet. Vi kallar den
first.
För oss i norra Europa blev bristen
på fungerande massräddning skrämmande tydlig då Estonia förliste 1994.
Trots att det fanns flera fartyg i närheten var det få människor som kunde
räddas. Efter Estonia startade Sjöräddningssällskapet ett omfattande arbete
fakta first
Systemet FIRST består av följande tekniska
komponenter:
lyftbara flottar för upp till 40 personer.
en fast monterad kran för lyft av flottarna.
en liten lättmanövrerad räddningsbåt för
att rädda människor från vatten till flotte samt
koppla flotte till kran.
För mer information om FIRST-projektet, bilder
och filmklipp, se www.first-rescue.org.
FIRST-projektet har finansierats med stöd av
bland andra Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och
Sjömanna Sällskapet i Göteborg.
36
för att förbättra kapaciteten vid massräddning till sjöss.
Vid olyckor långt ute till havs är
andra fartyg oftast på plats långt innan
dedikerade räddningsresurser hinner
fram. Den metod vi utvecklar, first,
består av både teknisk utrustning och
utbildning av besättning och går ut
på att fartyg som befinner sig i närheten av en olycksplats ska kunna bärga
många människor åt gången ur vattnet. För det räcker inte att få de nödställda i livflottarna, det är först när de
har kommit ombord på en annan båt
som de är i säkerhet. Då behövs både
ändamålsenlig utrustning och kunskap. Och det är viktigt att den utrustning som finns ombord är säker och
enkel att använda.
Mikael Hinnerson är ansvarig för
first-projektet på Sjöräddningssällskapet.
– Det unika med first är att vi
kombinerar teknisk utrustning som vi
själva tagit fram med utbildning och
övning. Idén går ut på att kunna lyfta
ombord hela flottar med människor
på ett undsättande fartyg istället för att
plocka upp dem ur vattnet en och en,
vilket tar alldeles för lång tid.
Sedan tre år tillbaka testas utrustningen och räddningsmetoden på
passagerarfärjan Stena Jutlandica. Till
hjälp har man en liten snabbgående
räddningsbåt som Sjöräddningssällskapet utvecklat under namnet Rescuerunner. Den ser ut ungefär som en vattenskoter, och ligger i en nedsänkbar
vagga på däck. Räddningsbåten sänks
ner, kör fram till flotten och kopplar
Vid en olycka till havs kan Stena Jutlandica sjösätta en räddningsskoter, som transporterar en fullastad livflotte till färjans lyftkran. Kranen i sin tur lyfter ombord många nödställda på en gång till tryggheten. Dvs, om Transportstyrelsen
godkänner FIRST, den massräddningsmetod som Sjöräddningssällskapet utvecklar tillsammans med Stena Line.
den till en kran som sedan kan lyfta
flotten ombord på fartyget.
Jörgen Lorén är befälhavare på
Stena Jutlandica och har varit en aktiv
del i projektet i flera år. Han ser bara
fördelar med first. Nu är målet att få
utrustningen godkänd av Transportstyrelsen som en del i Stena Jutlandicas
ordinarie räddningssystem.
– På sikt vill vi att detta ska bli en
global standard. Men i första ledet hoppas vi få godkänt att använda metoden
ombord. Då kan vi börja öva på riktigt
med besättningen, visa att det finns
alternativ till den traditionella utrust-
ningen, att det fungerar och är enkelt
att använda. Min vision är att förbättra
samarbetet mellan Sjöräddningssällskapet och handelsfartyg. Och first
funkar inte bara för färjor. Andra typer
av fartyg kan också ha enheter ombord
och dra nytta av dem, säger Jörgen Lorén.
Mikael Hinnerson håller med.
– Vi hoppas att alla fartyg har den
här typen av utrustning i framtiden. Då
skulle vi vara långt bättre rustade att
rädda fler vid stora olyckor. För det är
ju just det som är Sjöräddningssällskapets syfte – att rädda liv till sjöss.
37
hit går pengarna
Henrik Wiklund kom
i kontakt med Sjöräddningssällskapet
av en slump men
blev fast på en dag.
F oto To r b j ö r n B e r gkvist
»Jag blev bjuden till båten sedan var jag fast«
född och uppvuxen
i Härnösand, och lever man i en kuststad finns det en självklar koppling
till vatten. Men Sjöräddningssällskapet kom han i kontakt med av en ren
slump, när han sökte ny lägenhet.
– Tjejen som ägde lägenheten jag
tittade på berättade att hon var frivillig
sjöräddare. Jag blev nyfiken och frågade
lite om hur det var och hon gav mig ett
telefonnummer till uppsyningsmannen.
Dagen efter blev jag bjuden till båten,
sedan var jag fast, säger han.
Arbetet med sjöräddning kombinerar flera av Henriks intressen: havet, båtar och att få hjälpa andra människor.
Och förra sommaren fick han användning för sina intressen.
– Det kom ett larm på natten om att
en motorbåt hade fått haveri. Föraren
kunde inte ge exakt position. »En vindHenrik Wiklund är
38
snurra och en fyr« var de enda riktmärkena vi hade att gå på.
Sjöräddarna fick leta länge och
hamnade fel ett par gånger.
– Det var mycket grov sjö och man
blev lite nervös när tiden rann i väg.
Men det hela slutade väl. En helikopter som hjälpte till i sökandet kunde
lokalisera båten, och de tre personerna
ombord blev lyckligt förda till hamn.
fakta
Namn: Henrik Wiklund.
Ålder: 31 år.
Bor: Härnösand.
Yrke: Terminalarbete
på återvinningsföretaget Kuusakoski.
Fritid: Hockey, både
som domare och som
instruktör.
Station: RS Härnösand.
Grundad: 2007.
Antal frivilliga:
Cirka 25.
Antal och typ av
uppdrag: Cirka 20
uppdrag per sommar.
tRossen JUnioR 2012
nioR
lSkapetS
e
den kommer
en tidning från sjöräddningssällskapet
Junior
3
baRn beRättaR
”Så blev vi
räddade
till sjöss”
sidor
pyssel
& knåp
der sig till barn i
ärför vill vi väcka
tiviteter. Vi vill
ge redskap så
är en viktig del av
och en lång kust.
a roligt vid, i och
kunskap om risoch i fritidsbåten.
a barn. Det är där
att kontrollera att
vatten. Skolan
ett. För att hjälpa
Livräddningssällkompetens och
erhetsrådet,
att bli en aktiv del
om badvett, båträddningsskola!
beställa fler exäddning.se.
tuffa
DaGar
i skolan
ellen och sofia
fick gå utbildning
Med sjöräddarna
testet!
vilken
badtyp
är du?
Micke och ebba
på nya äventyr
malin olsson:
”Är man på båt
är flytvästen på!”
Trossen Junior
– för barn som
älskar vatten
Drunkning är en av de vanligaste
olycksdödsorsakerna bland barn. Förra
året drunknade nio barn. Det är nio för
mycket. Sjöräddningssällskapet jobbar
för att få ner den siffran till noll och öka
barns säkerhet vid vatten. Ett av våra
förebyggande verktyg är Trossen Junior
– en tidning om badvett, båtvett och
isvett som vänder sig till barn i skolåldern. I tidningen blandas artiklar om
roliga vattenaktiviteter, kändisreportage
och pysselsidor med smarta tips om hur
man blir sjövettig och spännande berättelser om barn som fått hjälp av Sjöräddningssällskapet. Läsarna får också
lära känna Ebba, Micke och klantpappan
i vår egen tecknade serie.
Inför det senaste numret, som blev
Trossen Junior är ett av Sjöräddningssällskapets förebyggande verktyg. Tidningen informerar barn om
badvett, båtvett och isvett.
klart lagom till båtmässan i Göteborg
i februari 2012, fick tolvåringarna Ellen
Eriksson och Sofia Bengtsson testa att
gå en sjöräddarutbildning. Under tre
dagar fick de gå kursen Egensäkerhet
tillsammans med ett tjugotal frivilliga
sjöräddare. Upplevelserna blev sedan
ett reportage i tidningen.
– Den som trodde att tjejerna skulle
hamna på efterkälken eller bli rädda för
de utmanande övningarna, fick se sig
överbevisade. Tuffare studenter har väl
utbildningsledarna sällan skådat! Och av
läsarreaktionerna att döma vågar vi lova
att deras reportage lockat många barn
till att vilja bli frivilliga sjöräddare när
de är gamla nog, säger Emma Forseth,
redaktör för tidningen.
Tidningen har funnits i tre år och
förutom att finnas på Sjöräddningssällskapets stationer och båtar delas den
även ut på skolor, båtklubbar, simskolor
och passagerarfartyg.
Under 2012 skickas Trossen Junior
ut tillsammans med medlemstidningen
Trossen till alla Sjöräddningssällskapets medlemmar. Den går även att
beställa via Sjöräddningssällskapets
hemsida.
39
hit går pengarna
Jour i 56 dygn
16 nya frivilliga sjöräddare, totalt 2121.
En frivillig hade i snitt jour 56 dygn.
De frivilliga sjöräddarnas arbetsinsats
motsvarar cirka 630 heltidstjänster.
Cirka 1 000 frivilliga sjöräddare har gått
en utbildning i Sjöräddningssällskapets
regi. Det gör oss till den största utbildningsaktören inom sjösäkerhet i Sverige.
En frivillig lade i snitt 3 veckor på utbildning inom Sjöräddningssällskapet.
Fördelningen män och kvinnor
Ett mixat gäng är många gånger det allra
bästa. Sjöräddningssällskapet ser gärna att
de frivilliga sjöräddarna har olika kompetenser, erfarenheter och kön. RS Visby är
den station som är mest jämlik vad gäller
könsfördelningen. Där är 33 procent kvinnor
och 67 procent män.
Fördelningen män och kvinnor
Kvinnor
Män
14 %
86 %
En extra trygghet
Räddningsstationen och de frivilliga sjöräddarna är väl aktade på sina respektive
hemorter. På öar utan landförbindelse utgör
de en extra trygghet bara genom att finnas
på plats och med sjukvårdskunniga frivilliga
utgör alla räddningsstationer en extra vårdinstans när olyckan är framme – även när
det inte gäller sjöräddning. Den humanitära
andan och en enorm vilja att hjälpa till har
gett Sjöräddningssällskapet en speciell plats
i många svenska hjärtan.
40
»Sjöräddarna
räddade
semestern«
alltid dramatiskt när Sjöräddningssällskapet är ute på uppdrag.
När familjen Iverstams båtmotor slutade fungera i somras passade barnen
på att bada i väntan på hjälpen. Förebyggande utryckning, hjälp innan läget
blir akut, är en service till Sjöräddningssällskapets medlemmar.
När familjen Iverstam skulle lämna
ön Stegelholmen utanför Orust andra
dagen på båtsemestern ville motorn
inte starta. Den var tvärdöd. Eftersom
familjen är medlemmar i Sjöräddningssällskapet ringde de till stationen på Käringön och bad om hjälp. Under tiden
de väntade passade Arvid, 14, Hanna,
12 och Jens, 7 år på att bada.
– Vi hoppade från klipporna och
hade riktigt kul faktiskt. Vi litade på att
Sjöräddningssällskapet skulle fixa det.
Vi trodde det skulle dröja länge, men
det tog bara två timmar innan de var
där, säger Arvid Iverstam.
Trots att sjöräddarna hade start­
kablar och extra batteri med sig lyckades de inte få igång motorn. Istället fick
familjen bogsering in till ett båtvarv på
Ellös. Det visade sig att det kommit in
vatten i motorn. Redan samma kväll var
problemet åtgärdat och familjen kunde
fortsätta sin resa.
Sjöräddningssällskapet ryckte ut på
1 944 förebyggande uppdrag under
2011. Inte sällan handlar det om båtmotorer som vägrar starta eller att den tekniska utrustningen krånglar. Akuta larm
går alltid före, så man kan få vänta på
hjälpen. Men den kommer. Genom att
Det är inte
När motorn slutade fungera på familjen Iverstams båt ringde de Sjöräddningssällskapet. Medan de väntade
på att få hjälp passade Arvid och
Hanna på att bada.
F oto : n i c k e j o h a n ss o n
be om hjälp direkt, innan läget utvecklas
till att bli akut, kan många allvarligare
olyckor undvikas. Hjälpen är gratis för
Sjöräddningssällskapets medlemmar. Telefonnummer till närmsta station finns
på Sjöräddningssällskapets hemsida och
på medlemsdekalens baksida.
Enligt syskonen Iverstam var det sjöräddarna som räddade deras semester.
– De kom snabbt och det kändes
verkligen att de tog oss på allvar, trots
att det inte var akut. Tack vare dem
slapp vi vara kvar på samma ö hela semestern!
41
hit går pengarna
Lagarbete räddade livet på hjärtsjuk
med en utryckning
för att plåstra om en liten kille, slutade
med att rs Räfsnäs räddade livet på en
mycket svårt hjärtsjuk man.
Tack vare lagarbete, hög kompetens
och att hjärtstartare numera finns ombord på alla Sjöräddningssällskapets
täckta båtar fick Räfsnäs frivilliga sjöräddare i somras i gång ett hjärtstopp
redan under båtfärden in mot väntande ambulans.
– Det är sådana insatser som gör att
man kan gå lite rakryggad, säger Rasmus Karlsson, stationsansvarig på rs
Räfsnäs.
Rasmus och tre andra frivilliga sjöräddare, varav två är läkare till yrket,
var på väg ut till en kobbe i Stockholms
skärgård för att hjälpa en pojke som
ramlat och slagit sig. Då fick de ett
anrop om att en passagerare på en last-
Det som började
färja i farleden hade blivit akut sjuk.
– Vi åkte ut till färjan och bordade i
farten. Jag var kvar i vår båt och de andra två gick ombord.
Snart stod det klart att den sjuka
mannen inte kunde vårdas på plats utan
var tvungen att snabbt komma till sjukhus. Färjan stannade och nu inleddes
en »operation teamwork« av rang. För
under tiden mannen lades på bår och
skulle placeras i Sjöräddningssällskapets
båt fick sjöräddarna använda hjärtstartare på honom. Flera gånger om.
– Det krävdes lite lagarbete. Men det
gick väldigt bra får jag säga.
Efter ett tag kom de i land och möttes upp av en väntande ambulans.
– Men vid det laget hade vi fått i
gång hans hjärta. Så han klarade sig
bra! Det är en fantastisk känsla när man
har varit med i sådana här insatser.
En hjärtsjuk
passagerare
på en lastfärja
räddas av
frivilliga
sjöräddare från
RS Räfsnäs.
42
Nina Naess älskar kamratskapet
på räddningsstationen i Strömstad.
F oto j oac him n y wa l l
»Det är ett kamratskap utöver det vanliga«
Strömstad fick sjölivet
med modersmjölken, och för henne
var det helt naturligt att engagera sig i
Sjöräddningssällskapet.
– Alla som bor på kusten tycker att
det är viktigt med de här frågorna, säger hon.
Under många år var Nina engagerad i stödföreningen Livbojen. När den
integrerades i räddningsstationen blev
hon med automatik frivillig sjöräddare.
En av hennes uppgifter är att samla in
pengar till stationen.
– Att skänka pengar är så inrotat
här. Många ger till oss istället för att
köpa presenter vid fester, eller som ett
alternativ till blomsterkransen vid begravningar.
Men det gäller också att leverera. Om
folk ger av sina pengar vill de se resultat.
– Absolut! Det är upp till bevis.
Nina Naess från
För Nina Naess har arbetet dessutom inneburit fördelar på ett rent
personligt plan.
–  Det är ett kamratskap utöver det
vanliga på stationen. Alla litar till hundra procent på varandra, för annars
skulle det inte fungera.
Arbetet ger också andra mervärden:
–  Jag har förstått att det är värdefullt
som merit när man söker andra jobb.
Det är svårt att bli en bättre lagspelare
än genom att vara sjöräddare.
fakta
Namn: Nina Naess.
Ålder: 54 år.
Yrke: Certifierad knopmakare och styrman.
Fritid: Mycket sjöräddning.
Station: RS Strömstad.
Grundad: År 2000.
Antal frivilliga: 42.
Typ av uppdrag:
Allt från assistans vid
motorhaverier till sjuktransporter.
43
hit går pengarna
Även om höstens oljeutsläpp på
Tjörn fick allvarliga konsekvenser
så förhindrades en betydligt större katastrof tack vare Sjöräddningssällskapets snabba insats.
Miljöräddningssläp lindrade
oljekatastrofen på Tjörn
F oto a n d e r s n i c a n d e r / s c a n pi x
Höstens oljeutsläpp på Tjörn hade
kunnat bli en betydligt större katastrof
om inte Sjöräddningssällskapet gjort
en insats. Snabbt och effektivt var de på
plats med miljöräddningssläp och länsor och begränsade därmed utsläppets
omfång.
Det var i september 2011 som två
44
fartyg kolliderade utanför Danmark
och oljan spred sig mot Sverige och
Tjörns ömtåliga kust.
– Från det att Kustbevakningen larmade oss till dess att vi var på plats tog
det mindre än en timma, säger Andreas
Arvidsson, maritim ledare på Sjöräddningssällskapet.
fakta miljöräddningssläp
Sjöräddningssällskapet har varit aktiva inom
miljöområdet sedan 2007, tack vare en stor donation från oljebolaget Nynas för inskaffning av
miljösläp och länsor. Vår uppgift vid till exempel
ett oljeutsläpp är att i första hand snabbt se till
att oljan inte sprider sig och begränsa skadan. Vi
kallar det ett »första förband för miljön«. Miljösläpen finns i dag strategiskt placerade på 26 av
67 stationer.
Tre av Sjöräddningssällskapets räddningsstationer runt Tjörn – Rörö, Stenungsund och Käringön – hjälpte till i
den väl samordnade insatsen. Tack vare
miljösläpen kunde man få länsorna,
som fungerar ett slags »avspärrning«
och gör att oljans utbredning stoppas,
på plats snabbt och lätt.
– Vår del i den här initiala fasen
av miljöinsatserna är just att se till att
så snabbt som möjligt »stänga in« olja
med länsor så den inte sprider sig onödigt mycket. Vi lägger helt enkelt ett
första förband. När vi stoppat förloppet
blir det enklare att sedan städa upp.
Operationen var dock långt ifrån över.
– Därefter backade vi och lät Kustbevakningen sanera. Men olyckan förde
med sig att det fanns mycket folk på
plats som gick på de oljehala klipporna.
Vi patrullerade i nästan två veckor för
att ha beredskap för sjukvårdsinsatser
och assistera Kustbevakningen med att
övervaka utsläppets utbredning.
Sjöräddningssällskapet ser insatsen
som mycket lyckad.
– Våra frivilliga från de aktuella stationerna skötte uppgiften med bravur.
Och det tyckte Kustbevakningen också
för de skickade ett mycket fint tackbrev.
Det är extra roligt när den typen av
post dimper ner i brevlådan, säger Andreas Arvidsson.
Utbildning
för internationella
studenter
I juni 2012 påbörjar internationella
studenter på World Maritime University i Malmö masterubildningen
inom Maritime Safety and Environmental Systems. För första gången
ingår nu kursen Search and Rescue
– en delkurs helt i Sjöräddningssällskapets regi. – Vi har sedan lång tid tillbaka varit delaktiga i universitets
forskningsprojekt och har också
tagit emot studenter på studiebesök. Beslutet att själva driva en
delkurs har successivt vuxit fram
ur det och nu var tiden mogen,
säger Thore Hagman, ansvarig för
utbildningen.
Utbildningen är en kombination
av teori och praktik, där det förstnämnda handlar om vilka regelverk
som finns runt detta med sjöräddning och hur det fungerar i olika
länder. Den praktiska delen går ut
på att studenterna, som kommer
från hela världen, möter verkligheten på några av Sjöräddningssällskapets stationer.
– Det här är mycket välutbildade
personer som kommer att hamna
på nyckelpositioner inom sjöfart
i sina respektive länder. Många
gånger har de erfarenheter vi inte
har, och är ofta vana vid betydligt större resurser och fler folk än
vad vi har. Däremot tror jag vi kan
bidra med hur man bygger upp en
organisation och gör den maximalt
effektiv, säger Thore Hagman.
45
hit går pengarna
Våra räddningsenheter
46
Rescue Gad Rausing, RS Skillinge.
Rescue MinLouis, RS Fjällbacka.
Rausing-klassen
Victoria-klassen
Antal: 3 båtar
Längd: 19,6 meter
Bredd: 5,1 meter
Djupgående: 90 cm
Material: byggd i divinycell
Deplacement: 30 ton
Motorer: 2x900 hk Scania DI 16M diesel­
motorer drivande 2xRolls-Royce KaMeWa FF-jet
550 vattenjet
Fart: 34 knop
Aktionstid: cirka 10 timmar
Besättning: 3–6 personer
Konstruktör: Rolf Eliasson och Sjöräddningssällskapet
Nybyggnadskostnad: 20 mkr
Antal: 30 båtar
Längd: 11,95 meter
Bredd: 4,2 meter
Djupgående: 70 cm
Material: byggd i divinycell
Deplacement: 13 ton
Motorer: 2x500 hk Scania eller Volvo Penta
dieselmotorer, drivande 2xRolls-Royce KaMeWa
FF-jet 375 vattenjet
Fart: 34 knop
Aktionstid: ca 10 timmar
Besättning: 3–4 personer
Konstruktör: Rolf Eliasson och Sjöräddningssällskapet
Nybyggnadskostnad: 8,5 mkr
Utomskärs sjöräddningsbåt
Självrätande sjöräddningsbåt
Sjöräddningsbåtarna i Rausing-klassen är
Sjöräddningssällskapets största enheter.
Dessa enheter är stationerade i sjötrafikintensiva områden med stora passagerarströmmar utefter Sveriges kuster och
är även kapabla att verka under extrema
väderförhållanden. De är försedda med
vattenjetaggregat och utrustade för att
hantera olyckor med många nödställda.
För strandnära hjälpinsatser och i extremt
grunda områden finns en Rescuerunner med
ombord.
Sjöräddningsbåtarna i Sjöräddningssällskapets Victoria-klass är speciellt framtagna
för insatser till havs, utefter Sveriges kuster
och i våra omfattande skärgårdar. Alla enheterna i Victoria-klassen är självrätande, det
vill säga att om olyckan skulle vara framme
och båten slår runt under ett uppdrag så
kan den själv genom sin konstruktion åter
komma på rätt köl och fullfölja räddningsinsatsen. Victoria-klassen kännetecknas av
hög manöverbarhet och goda gångegenskaper som gör det möjligt att undsätta
nödställda under alla väderförhållanden.
Rescue Livbojen, RS Hovås.
Rescuerunner Johannes, RS Åmål.
Gunnel Larson-klassen
Rescuerunner
Antal: 25 båtar
Längd: 8,4 meter
Bredd: 2,7 meter
Djupgående: 40 cm
Material: byggd i divinycell
Deplacement: 2,7 ton
Motorer: en motor på 315–340 hk, Yanmar
eller Volvo Penta dieselmotorer, drivande en
Rolls-Royce KaMeWa FF-jet 240 vattenjet
Fart: 34 knop
Aktionstid: ca 10 timmar
Besättning: 2–3 personer
Konstruktör: Profjord och Sjöräddnings­
sällskapet
Nybyggnadskostnad: 1,6 mkr
Antal: 40 enheter
Längd: 3,6 meter
Bredd: 1,5 meter
Djupgående: 10–30 cm
Material: byggd i ABS/SRP
Torrvikt: 350 kg
Motorer: fyrtakts bensinmotor på 140 hk
Fart: 34 knop
Aktionstid: 3–5 timmar/begränsad av förarens
uthållighet
Besättning: 1–2 personer
Konstruktör: Fredrik Falkman och Sjöräddningssällskapet
Nybyggnadskostnad: 400 000 kr
Öppen sjöräddningsbåt
Specialutvecklad sjöräddningsskoter
Gunnel Larson-klassen är en öppen sjöräddningsbåt främst avsedd för insatser i
skärgården och kustnära områden. Insatser där enhetens snabbhet, flexibilitet och
manöverbarhet kan vara helt avgörande för
utgången av en olycka. Alla enheter i Gunnel
Larson-klassen har tagits fram med ergonomi för besättningen som en viktig aspekt.
God ergonomi gör att besättningen på även
en relativt liten sjöräddningsbåt med rätt
utrustning kan genomföra krävande uppdrag
under svåra väderförhållanden.
Rescuerunner togs fram för sjöräddningsinsatser i grunda vatten, vid brytande sjö
och för snabb upptagning av nödställda.
Den sätts in fristående utefter kusten och
på insjöar och medförs även på sjöräddningsbåtar för uppgifter i öppen sjö och i
grunda vatten. Genom en unik konstruktion
med ett mjukt, tåligt utbytbart ytterskrov
i polyeten, minskas risken för skador på
nödställda personer vid en insats samtidigt
som en eventuell skada på Rescuerunnern
lätt kan åtgärdas.
47
hit går pengarna
Våra räddningsenheter
48
Rescue Enok, RS Trosa.
Rescue S-14, RS Visingsö.
Täckt svävare
Öppen svävare
Antal: 9 enheter
Längd: 5,5 meter
Bredd: 2,55 meter
Lyfthöjd: 30 cm
Material: byggd i glasfiberarmerad polyester
Torrvikt: 730 kg
Lastkapacitet: 500 kg
Bränsletank: 70 liter
Motorer: en fyrtakts bensinmotor på 100 hk
svarar för framdriften och en fyrtakts bensin­
motor på 20 hk driver lyftfläkten
Fart: 25 knop i vatten, 34 knop över is
Aktionstid: 3–5 timmar
Besättning: 2–3 personer
Konstruktör: Ivanoff Hovercraft AB
Nybyggnadskostnad: 850 000 kr
Antal: 5 enheter
Längd: 4,7 meter
Bredd: 2,5 meter
Lyfthöjd: 23 cm
Material: byggd i glasfiberarmerad komposit
Torrvikt: 300 kg
Lastkapacitet: 400 kg
Bränsletank: 45 liter
Motorer: en tvåtaktsmotor på 65 hk svarar för
framdrift och lyft av svävaren
Fart: 25 knop i vatten, 34 knop över is
Aktionstid: 2,5 timmar
Besättning: 2 personer
Konstruktör: Neoteric Hovercraft Inc genom
Ivanoff Hovercraft AB
Nybyggnadskostnad: 350 000 kr
Över is, vatten och land
Över is och vatten i insjöar
Svävaren är den sjöräddningsenhet som är
bäst lämpad för insatser under den tid då
isen varken bär eller brister. Sena vintrar
och tidiga vårar, då skärgården inbjuder till
fritidssysselsättningar som långfärdsskrinning, pimpling och skridskosegling, är den
period då sjöräddningssvävaren behövs som
mest. Därför är det viktigt att den lätt kan
transporteras landvägen, för att sättas ner i
vilket vatten som helst.
Den öppna svävaren är främst placerad på
insjöstationerna där behovet av att snabbt
och smidigt kunna förflytta svävaren till rätt
ställe för isättning är stort. I insjöarna är inte
behovet av sjuktransporter stort och då
fungerar det med en öppen svävare. Denna
kan även användas i strömmande vatten
och vid exempelvis översvämningar.
Rescue Astra, RS Rörö.
Rescue Elsa Johansson, RS Trelleborg.
Tung räddningskryssare
Snabbgående räddningsbåt
Antal: 3 båtar
Längd: 13,5–24 meter
Bredd: 6–6,6 meter
Djupgående: 2,8–3 meter
Material: byggd i stål
Deplacement: 20–220 ton
Motorer: dieselmotorer i dubbel- eller enkelinstallation på 700–1 350 hk
Fart: 10–13 knop
Besättning: 3–6 personer
Antal: 38 båtar
Längd: 10–16 meter
Bredd: 3,5–5,5 meter
Djupgående: 90–150 cm
Material: byggda i glasfiber, divinycell eller
aluminium
Deplacement: 5–23 ton
Motorer: enkel- och dubbelmontage på
300–1 500 hk
Fart: 20–30 knop
Besättning: 3–5 personer
Isgående
De tunga sjöräddningskryssarna har med
tiden kommit att ersättas dels av de snabbgående sjöräddningsenheterna och dels
av svävarna. Kombinationen av fart hos de
snabbgående sjöräddningsenheterna och
förmågan att ta sig fram över is hos svävarna
gör att de tyngre enheterna alltmer har
kommit att ges en utbildningssroll. Samtidigt
utgör de en värdefull resurs i fall en extrem
vintersituation skulle inträffa.
Olika räddningsbåtar
Denna grupp av Sjöräddningssällskapets
räddningsenheter utgörs av flera klasser
av äldre enheter och några så kallade »one
off«, det vill säga att endast en båt har
byggts av typen. De flesta har under åren
genomgått moderniseringar, nya maskiner,
navigations- och kommunikationsutrustningar har satts in för att hela tiden säkerställa en hög och effektiv beredskap för
sjöräddningsinsatser.
49
hit går pengarna
Våra räddningsenheter
MRS-14, RS Mönsterås och Simpevarp, med placering i
Oskarshamn.
Miljöräddningssläp
Antal: 26 enheter
Längd: 9,85 meter
Bredd: 3 meter
Djupgående: 40 cm
Deplacement: 2,5 ton
Varv: Alutech
Skrovvarv: Aluminium
Ett första förband på miljön
Sjöräddningssällskapets 26 miljöräddningssläp är strategiskt utplacerade längs hela
vår kust. Släpen är utrustade med 200-400
meter högsjöläns. Med hjälp av länsorna kan
man ringa in ett oljeutsläpp som sedan kan
tas om hand av ett miljösaneringsfartyg.
Varje släp har dessutom 20 meter absorberingsläns, som kan suga upp ungefär
250 liter. Tack vare Sjöräddningssällskapets
snabbhet kan oljan tas om hand innan den
hinner nå land.
50
Årsredovisning
för sjöräddningssällskapet 857201-7179
Räkenskapsåret 2011
51
förvaltningsberättelse
Sjöräddningssällsk apet är en ideell
förening som har till uppgift att rädda liv till
sjöss. Idag står Sjöräddningssällskapet för
70 procent av all sjöräddning i Sverige, utan
några statliga bidrag. Därför är vi helt beroende av medlemmar, gåvor från privatpersoner och företag samt frivilliga insatser.
Ändamål
Sjöräddningssällskapet stödjer, organiserar och utför sjöräddning, utvecklar nya
metoder och utrustning för ökad sjösäkerhet samt driver informationsarbetet för att
öka kunskapen, förebygga olyckor och höja
säkerheten till sjöss.
Sjöräddningssällskapets ändamål är:
Att vidmakthålla intresset för sjöräddning.
Att föreslå åtgärder att utveckla och effektivisera sjöräddningsarbetet.
Att driva den enskilda verksamheten för
räddning av skeppsbrutna kring rikets
kuster samt i Vänern, Vättern, Mälaren,
Hjälmaren och Kronoberg.
Sjöräddningssällskapet utför också annan
humanitär hjälpverksamhet i den mån vi
kan och får, så länge huvudändamålen
inte äventyras.
Vision, mål och värderingar
Sjöräddningssällskapets vision är att ingen
skall omkomma till sjöss. Våra värderingar
kännetecknas av en ödmjuk och hjälpsam
attityd, där omdöme, skicklighet och erfarenhet kommer till uttryck i varje handling.
I vårt arbete mot en nollvision fokuserar
organisationen på fyra områden:
52
Öka kännedomen om Sjöräddningssällskapets arbete bland politiker, myndigheter och allmänheten.
Förebygga olyckor till sjöss genom att
driva informations- och samverkansprojekt med andra aktörer samt hjälpa våra
medlemmar med förebyggande utryckning innan läget är akut.
Att på ett objektivt sätt driva eller delta i
utvecklingsprojekt inom sjösäkerhet.
Utrusta samtliga räddningsstationer med
moderna sjöräddningsbåtar, ha välutbildade frivilliga sjöräddare. Ingen enhet
bör vara äldre än 25 år, så att vi kan nå en
nödställd inom en timma efter larm under
de flesta väderleksomständigheter överallt i svenskt sjöräddningsområde.
Sjöräddningssällskapets organisation
Sjöräddningssällskapet är en insamlingsorganisation. Det betyder att vi finansierar
hela vår verksamhet på insamlade medel.
Sjöräddningssällskapet är också en frivilligorganisation, vilket innebär att vi tagit
på oss att utföra ett uppdrag helt frivilligt.
Vi är även en organisation inom räddningstjänsten, en av aktörerna i Sverige
som arbetar med räddningstjänst, och den
enda som har sjöräddning som sin huvuduppgift. Sjöräddningssällskapet är organiserat som en medlemorganisation, en
föreningsform som bygger på demokrati
och insyn.
Årsmötet är medlemmarnas forum för
inflytande. Årsmötet har exklusiv beslutanderätt i frågor som bland annat avser
styrelsens sammansättning, fastställandet
av medlemsavgift och årsredovisning. Styrelsen handhar föreningens angelägenheter,
förvaltar tillgångarna och utser en VD som
leder föreningens arbete. Styrelsen svarar
för sin förvaltning inför årsmötet. Årsmötet
äger rum en gång per år, varje medlem har
en rösträtt, och på årsmötet kan medlemmarna påverka föreningens framtid.
Insamling
Den största gåvan är all den tid och det
engagemang frivilliga sjöräddare bidrar med.
Men Sjöräddningssällskapet har tagit på sig
ansvaret för en effektiv sjöräddningstjänst
och det kostar att driva och underhålla flottan, utbilda sjöräddarna och förse dem med
rätt utrustning. Resurser behövs också till
informationsarbete och sjösäkerhetsprojekt. Sjöräddningssällskapet har en gemensam ekonomi, alla räddningsstationer och
Sjöräddningssällskapets alla verksamheter
är inkluderade i den ekonomin. Det betyder
att alla pengar samlas in till 90-kontot, som
kontrolleras av SFI (Svensk insamlingskontroll).
2011 var ett framgångsrikt år för Sjöräddningssällskapets insamlingsarbete.
Närmare 104 mkr samlades in. Den största
delen av dessa pengar är medlemsintäkter
55,9 mkr (40,8). Gåvor från privatpersoner, företag och organisationer minskar
något till 41,2 mkr (56,2). Minskningen kan
förklaras av att den gåva föreningen årligen
får från PostkodLotteriet från och med i
år delas ut i februari istället för i oktober.
Bortser man från PostkodLotteriets gåva
så ökade Sjöräddningssällskapets insamling
2011 med 23 procent.
Insamling bygger på förtroende. En
gåvogivare som stödjer Sjöräddningssällskapet ska känna sig säker på att pengarna
används där de bäst behövs, inom ramarna
för Sjöräddningssällskapets ändamål.
Sjöräddningssällskapet har lanserat en ny
insamlingsstrategi under 2011. Målet är att
utveckla befintliga och fler metoder att
samla in pengar på. Sjöräddningssällskapet
ska vara en transparent och öppen insamlingsorganisation.
Sjöräddningssällskapet har inget vinstsyfte. Ett bra resultat är när vi har lyckats
använda våra intäkter för att förebygga
sjönöd och samtidigt hålla våra omkostnader nere. Vi måste dock ha en reserv för att
kunna agera snabbt när så behövs och för
att kunna garantera långsiktighet i verksamheten.
53
Flerårsöversikt (tkr)
Insamlade medel
Medlemsavgifter
Verksamhetsintäkter, totala
Investering sjöräddningsbåtar
2011
2010
2009
2008
2007
41 228
56 181
50 520
63 273
72 675
55 881
40 803
40 439
35 469
34 373
103 807
103 520
96 228
106 059
115 136
10 609
10 537
10 852
35 074
29 655
75 486
100 777
98 348
90 576
82 066
Insamlingskostnader
3 014
2 346
1 623
1 420
1 779
Administrationskostnader
6 101
6 733
6 433
6 840
6 960
109 892
107 427
98 632
90 326
84 225
Ändamålskostnader
Totala verksamhetskostnader
Öronmärkt eget kapital *, (%)
92
90
91
94
94
Antal sjöräddningsuppdrag, st
3 405
3 274
3 210
3 400
3 118
Antal frivilliga kvinnor, st
Antal frivilliga män, st
Antal medlemmar, st
297
280
243
215
204
1 824
1 825
1 746
1 614
1 565
76 600
75 700
75 000
73 000
63 000
* Ändamålsbundet eget kapital samt donationsfonder med villkor i förhållande till totalt eget kapital.
54
Väsentliga händelser under 2011
Förebyggande verksamhet:
år förebyggande utryckning ökade från
V
1 846 fall under 2010 till 1 944 fall under
2011. Det visar på den positiva trenden
att våra medlemmar blir allt bättre på att
höra av sig till oss innan läget blir akut.
Barnens egen tidning om badvett, båtvett
och isvett, Trossen Junior, kom ut för tredje året. Tidningen vänder sig till alla barn
som gillar vatten och syftar till att få barn
att bli säkrare och tryggare vid vatten.
Emma Berthling Forseth har förstärkt
informationsavdelningen där hon arbetar
med press- och informationsfrågor.
Sjösäkerhetsverksamhet:
IMRF (International Maritime Rescue Federation, det globala samlingsorganet för
sjöräddningsorganisationer) höll världskonferens i Shanghai. Ämnena var bland
annat Sjöräddningssällskapets projekt
kring massräddning (FIRST) och arbetet
med att ta fram en gemensam kod kring
hur man bygger och opererar sjöräddningsbåtar säkert.
Tillsammans med Hjärt-Lungfonden
startade vi ett treårigt projekt för att
placera ut cirka 200 hjärtstartare såväl i
våra sjöräddningsbåtar som i en mängd
gästhamnar. Projektet finansieras av
PostkodLotteriet.
Mattias Wengelin rekryterades för att
arbeta med internationella frågor, med
inriktning på tredje världen, främst genom World Maritime University i Malmö.
Massräddningsprojektet FIRST har kom-
mit framåt. För första gången har vi kunnat genomföra kompletta räddningsövningar till sjöss i hårt väder, tillsammans
med Stena Jutlandica.
Sjöräddningssällskapet tilldelades förtroendet att för andra gången stå som värd
för IMRF Mass Rescue Conference. Konferensen hålls i Göteborg 3–5 juni 2012.
Ett antal studenter från flera svenska
universitet och högskolor har gjort sina
examensjobb med handledare från Sjöräddningssällskapet. Ett av dessa arbeten resulterade i prototyper på framtida
flytvästar för sjöräddningspersonal.
Ett projekt för att ta fram nya räddningsdräkter för våra frivilliga sjöräddare har
inletts.
Sjöräddningstjänsten:
nder året var våra frivilliga sjöräddare
U
ute på 7 084 (6 644) uppdrag, varav ca
hälften var tränings- samt utbildningsuppdrag. 859 av dem var sjöräddningsfall
(SAR). 602 var sjöambulanstransporter
och övrig räddningstjänst.
Tack vare en gåva från PostkodLotteriet
har Sjöräddningssällskapet kunnat utveckla en helt ny serie sjöräddningsbåtar.
Prototypen 11-00 var klar i februari och
har under året testats, utvärderats och
utvecklats till den helt nya båtmodellen
PostkodLotteri-klassen.
Över 300 frivilliga sjöräddare har under
året gått Sjöräddningssällskapets nya utbildning RM-SAR (Räddningsman Search
And Rescue).
55
rets stränga isvinter fick våra svävare
Å
att arbeta intensivt. Vi fick tillskott av
tre nya svävare, som placerades i Bua,
Visingsö och Dalarö.
Projekt Mariestad och Projekt Örnsköldsvik, två blivande fullvärdiga stationer,
påbörjade operativt arbete med medlemsservice och utbildning/träning.
Efter en större upphandling implementerades ett helt nytt kommunikationssystem, RAKEL, i samtliga av Sjöräddningssällskapets täckta enheter. Samtidigt
utbildades såväl frivilliga sjöräddare som
installatörer i det nya systemet.
Verksamhet
I över hundra år har Sjöräddningssällskapet
räddat liv till sjöss. Vi har drivit på utvecklingen i sjöräddningsfrågor både i Sverige
och internationellt. Ny utrustning, båtar
och metoder har lett till en allt mer effektiv sjöräddning. Utbildning och träning
säkerställer att de frivilliga är väl förberedda
för sitt uppdrag. Förebyggande arbete och
sjösäkerhetsprojekt höjer säkerheten och
tryggheten för de som vistas till sjöss och
leder till färre olyckstillbud.
Sjöräddningssällskapets främsta arbete
inom vår förebyggande verksamhet är
att erbjuda medlemmarna möjlighet att
kontakta oss innan läget blivit akut. Ju fler
vi kan hjälpa i ett tidigt skede, desto färre
skarpa sjöräddningslarm. Sjöräddningssällskapet har ett viktigt folkbildande uppdrag
när det gäller sjösäkerhet och sjöräddning.
En ökad kunskap bland våra medlemmar och
hos allmänheten förbättrar inte bara förutsättningarna att undvika en olycka, eller hur
väl man klarar sig när olyckan är ett faktum,
den påverkar även insamlingsresultatet i en
positiv riktning.
Sjöräddningssällskapets sjösäkerhetsarbete syftar till att förbättra och effektivisera sjöräddningstjänsten samt att förbereda
och rusta organisationen för framtidens
56
utmaningar. Nya metoder och ny utrustning
för att rädda liv i såväl svenska som internationella farvatten är ett arbetsområde med
kontinuerlig förbättringspotential. Sjöräddningssällskapet med många frivilliga sjöräddare och tillgängliga båtar utgör en bra miljö
för att utveckla och testa nya metoder och
utrustning.
Med specialutvecklade räddningsbåtar,
tätt mellan räddningsstationerna och 15
minuters beredskap har vi som mål att nå
en nödställd inom en timma på svenskt
sjöräddningsområde.
Sjöräddningssällskapet arbetar kontinuerligt för att de frivilliga ska ha rätt kompetens
och utbildning, ändamålsenliga räddningsbåtar samt att upprätthålla ett nätverk av
räddningsstationer runt om i landet.
Sjöräddningssällskapets styrka är de 2121
frivilliga sjöräddarna som dygnet runt, året
om är beredd att rycka ut om larmet går.
De bemannar över 160 båtar och svävare
som finns placerade på de 67 räddningsstationerna runt om vår kust och i de stora
sjöarna. Merparten av den tid de frivilliga
sjöräddarna engagerar sig handlar om att
förbereda sig själv och båten för en utryckning. De övar, utbildar sig, underhåller och
mekar med båten. Det gäller att kunna
hantera båten, utrustningen och uppdraget
när det väl gäller. Flottan behöver kontinuerligt ses över och uppgraderas. Merparten
av våra sjöräddningsbåtar är donerade av
privatpersoner som skänker hela beloppet
till investeringen. Sjöräddningssällskapet
garanterar driften av båten i 25 år.
Finansiella placeringar
Sjöräddningssällskapets uppgift är långsiktig. Organisationens finansiella placeringar
utgör en buffert som skall kunna användas
för likviditetshantering. Målet med likviditetsbufferten är att säkerställa två års drift
av organisationen.
Tre svenska banker förvaltar Sjörädd-
ningssällskapets värdepappersinnehav.
Det fördelas med inriktning på en tredjedel
likvida medel, en tredjedel aktieindexobligationer och en tredjedel aktier.
Kodrapport
Syftet med FRII:s kvalitetskod är att öka
transparensen och öppenheten inom organisationen. Kvalitetskoden är ett uttryck
för god sed i verksamheten. Sjöräddningssällskapet upprättar varje år en rapport
med riktlinjer, styr- och policydokument i
enlighet med FRII:s kvalitetskod. Rapporten
finns på sjöräddning.se. Rapporten utarbetas
av kontoret och antogs av styrelsen den 16
mars 2012. Rapporten har inte varit föremål
för granskning av Sjöräddningssällskapets
revisorer.
Tack vare donationer har Sjöräddningssällskapet idag inneliggande order att
under 2012 bygga en Victoria-klassens
sjöräddningsbåt och fyra Gunnel Larsonklassens sjöräddningsbåtar.
Transportstyrelsen har arbetat fram en ny
strategi som syftar till att halvera antalet
skadade i fritidsbåtsolyckor och successivt minska antalet omkomna till år 2020.
Regeringen har fastslagit detta mål.
Väsentliga händelser
efter räkenskapsårets slut
jöräddningssällskapet mottog 2012
S
års gåva från PostkodLotteriet den 13
februari 2012. Hela 26 miljoner kronor,
tack! Från och med i år delas gåvorna till
förmånstagarna ut i februari i stället för i
oktober som tidigare (se not 10).
Förslag till behandling av ansamlad förlust
Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor):
balanserad vinst
årets förändring balanserat resultat
736 360
-6 042 050
-5 305 690
behandlas så att
från reservfond upplöses
i ny räkning överföres
-5 400 000
94 310
-5 305 690
Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och
balansräkning samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar.
57
resultaträkning
Not
2011-01-01
–2011-12-31
2010-01-01
–2010-12-31
Verksamhetsintäkter
Medlemsavgifter
55 881 121
40 803 326
Insamlade medel
41 227 881
56 181 332
267 782
279 579
Försäljning medlemsartiklar
Bidrag
Hyresintäkter
Övriga verksamhetsintäkter
77 300
128 500
2 761 156
2 723 662
3 592 056
3 404 029
103 807 296
103 520 428
Verksamhetskostnader
1,2,3,4,5
-100 777 015
-98 348 207
Insamlingskostnader
Ändamålskostnader
1,2,3,5
-3 014 808
-2 345 938
Administrationskostnader
1,2,3,5
Verksamhetsresultat
-6 101 066
-6 733 120
-109 892 889
-107 427 265
-6 085 593
-3 906 837
1 098 358
Resultat från finansiella investeringar
Ränteintäkter och liknande resultatposter
6
1 406 498
Värdereglering aktiedepå
7
-1 416 561
0
Räntekostnader och liknande resultatposter
8
-451 246
-389 253
-461 309
709 105
-6 546 902
-3 197 732
-6 546 902
-3 197 732
-10 248 000
-4 735 500
Årets resultat
Fördelning inom Eget kapital
Årets resultat enligt resultaträkning
Fondering av donationer som erhållits men inte
utnyttjats under året
Utnyttjande av donationer som erhållits
tidigare år
Investeringar, sjöräddningsbåtar
58
9
3 799 000
38 000
-10 609 649
-10 537 064
Investeringar, utvecklings- och träningscenter
-1 709 112
0
Förbrukning av ändamålsbundet eget kapital
19 272 613
20 106 683
Årets förändring balanserat resultat
-6 042 050
1 674 387
Balansräkning
Not
2011-01-01
–2011-12-31
2010-01-01
–2010-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Sjöräddningshuset
2, 5
46 052 966
42 051 869
Sjöräddningsbåtar
2, 4
136 030 185
144 291 359
Inventarier och bilar
2, 3
Summa anläggningstillgångar
420 506
1 090 768
182 503 657
187 433 996
182 503 657
187 433 996
1 116 066
973 148
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
10
286 415
270 676
897 567
12 412 075
2 300 048
13 655 899
21 971 169
21 373 772
23 120 332
15 466 498
47 391 549
50 496 169
229 895 206
237 930 165
Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
7
59
BALANSRÄKNING
Not
2011-12-31
2010-12-31
1 000
1 000
Eget kapital och skulder
Eget kapital
9
Stiftarkapital
Ändamålsbundet eget kapital
Donationer – sjöräddningsbåtar
11
136 030 185
144 291 359
Donationer – utvecklingsoch träningscenter
12
18 380 020
17 072 698
154 410 205
161 364 057
18 000 000
16 600 000
30 440 150
Reservfond
Donationsfonder
Donationsfonder med villkor
13
37 239 150
Donationsfonder utan villkor
14
3 085 000
3 435 000
40 324 150
33 875 150
-5 305 690
2 136 360
207 429 665
213 976 567
1 085 000
1 085 000
Balanserat resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Sjöförsäkring
Olycksfallsförsäkring
100 000
100 000
Livstids medlemmar
1 419 000
1 414 000
2 604 000
2 599 000
15
5 000 000
8 000 000
16
3 000 000
3 003 535
8 649 255
7 589 080
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Kortfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa eget kapital och skulder
60
879 777
1 223 572
2 332 509
1 538 411
14 861 541
13 354 598
229 895 206
237 930 165
Ställda säkerheter
inga
inga
Ansvarsförbindelser
inga
inga
Kassaflödesanalys
2011-01-01
–2011-12-31
2010-01-01
–2010-12-31
-6 085 593
-3 906 837
17 669 896
19 945 843
1 406 498
1 035 197
-451 246
-389 253
12 539 555
16 684 950
-142 918
1 188 461
Minskning(+)/ökning(-) av fordringar
11 498 769
-721 419
Minskning(+)/ökning(-) av kortfristiga placeringar
-2 013 958
24 425
1 060 175
3 964 219
Not
Den löpande verksamheten
Verksamhetsresultat
Justeringar för poster som inte ingår
i kassaflödet
17
Erhållen ränta mm
Erlagd ränta
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital
Minskning(+)/ökning(-) av kundfordringar
Minskning(-)/ökning(+) av leverantörsskulder
Minskning(-)/ökning(+) av kortfristiga skulder
446 768
-1 507 914
Kassaflöde från den löpande verksamheten
23 388 391
19 632 722
Investeringsverksamheten
Investeringar i sjöräddningsbåtar
18
-10 609 649
-10 537 064
Investeringar i sjöräddningshuset
18
-5 008 000
0
Försäljning av sjöräddningsbåtar
19
2 883 092
1 357 230
Investeringar i inventarier
18
0
-110 594
-12 734 557
-9 290 428
-3 000 000
-3 000 000
-3 000 000
-3 000 000
Årets kassaflöde
7 653 834
7 342 294
Likvida medel vid årets början
15 466 498
8 124 204
Likvida medel vid årets slut
23 120 332
15 466 498
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Amortering långfristiga lån
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
61
tilläggsupplysningar
Redovisnings- och
värderingsprinciper
Sjöräddningssällskapets redovisnings- och
värderingsprinciper överensstämmer med
årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens
allmänna råd för ideella föreningar och FRIIs
styrande riktlinjer för årsredovisning. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse
med föregående år.
Årsredovisningen har upprättats enligt
årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för större företag.
Verksamhetsintäkter
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av
vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Intäkter såsom gåvor, bidrag, donationer
och testamenten intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. I
den mån det på balansdagen finns avtalade
men ej erhållna gåvor från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell
prövning.
Gåva i form av kontanter från i första hand
privatpersoner redovisas av naturliga skäl
normalt enligt kontantmetoden. Även gåvor
från företag och organisationer redovisas
normalt i den period då bidraget inbetalats.
Gåvor som utgörs av annat än kontanta
medel värderas till marknadsvärde vid gåvotillfället om full dispositionsrätt har övergått
till Sjöräddningssällskapet. Gåvan intäktsförs
som huvudregel när betalning erhållits.
62
Medlemsavgifter
Medlemsavgifter omfattar inbetalningar
för medlemskap i Sjöräddningssällskapet.
Medlemsavgifter intäktsförs i takt med att
betalning sker. Av avgiften för livstids medlemskap avsätts 1 000 kronor per medlem
till fond för livstids medlemmar. Resterande
medel utgör intäkt för året.
Insamlade medel
Till insamlade medel räknas donationer,
PostkodLotteriet, testamentsgåvor, mottagna gåvor från allmänheten, företag,
organisationer, samfund, privata och ideella
fonder och stiftelser samt sponsring. Hit
räknas även värdet av skänkta tillgångar
samt intäkter från insamlade medel med
gåvobevis, t ex nål- och brevmärken.
Med gåva avses tillgång som lämnats
utan krav på ekonomisk motprestation.
Gåvan utgör anläggningstillgång om den
är avsedd att stadigvarande brukas eller
innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör
omsättningstillgång.
Erhållna gåvor värderas till verkligt värde,
dvs försäljningsvärde eller återanskaffningsvärde. Erhållna gåvor redovisas netto, dvs
efter avdrag för försäljnings- och hanteringskostnader.
Medlemsartiklar
Avser försäljning av medlemsartiklar, såsom
flytvästar och båtvimplar. Delar av Sjöräddningssällskapets försäljning hanteras av
samarbetspartner och intäktsförs periodvis
efter avräkning.
Bidrag
Till bidrag räknas likvida medel som Sjöräddningssällskapet erhåller utan ansökan från
en bidragsgivare som är ett offentligrättsligt
organ, främst kommuner.
Hyresintäkter
Intäkter från externa hyresgäster i Sjöräddningshuset.
Övriga verksamhetsintäkter
Avser ersättning för utförda uppdrag såsom
bogseringar, sjuktransporter och liknande.
Dessa intäktsförs efter avslutat uppdrag.
Verksamhetskostnader
Ändamålskostnader
Tillgångar, skulder
och eget kapital
Donerade tillgångar
Tillgångar såsom fastigheter, aktier och
andra värdepapper, som doneras till Sjöräddningssällskapet värderas till verkligt
värde vid gåvotillfället där syftet i normalfallet är att snarast omsätta gåvan till
likvida medel.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar värderas
till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Planmässig avskrivning är
för Sjöräddningshuset 50 år, sjöräddningsbåtar 15 år, inventarier och bilar 5 år.
Ändamålskostnader är sådana kostnader
som kan hänföras till Sjöräddningssällskapets uppdrag enligt dess stadgar. Häri ingår
kostnaden för utförande av uppdragen,
avskrivning och reparation av sjöräddningsbåtar samt driftskostnader för dessa,
kostnaden för att vidmakthålla intresset
för sjöräddningstjänsten och förebygga
sjöräddning samt kostnaden för forskning,
utveckling och påverkan för att effektivisera sjöräddningen i Sverige.
Fordringar
Insamlingskostnader
Sjöräddningssällskapet har valt att dela
upp insamlade medel i två kategorier inom
eget kapital, Ändamålsbundet eget kapital
respektive Donationsfonder. Detta för att
öka tydligheten avseende när medel erhålls,
när de utnyttjas och till vilket ändamål de
insamlade medlen används.
Redovisningsmässigt innebär detta följande inom Eget kapital:
Erhållna donationer redovisas som Donationsfonder om inte donation och investering sker samma år.
När donationer utnyttjas för investeringar
i anläggningstillgångar, omklassificeras dessa
till Ändamålsbundet eget kapital.
Med insamlingskostnader menas direkta
kostnader för insamlingsarbetet som varit
nödvändiga för att generera externa intäkter.
Administrationskostnader
Administrativa kostnader är sådana som
behövs för att administrera Sjöräddningssällskapet och dess medlemmar. Administration
är ett led i att säkerställa en god kvalitet på
organisationens interna kontroll och rapportering. Exempel på sådana kostnader är bl a
revision, styrelsemöten, administrativa system och kostnader som inte är att hänföra till
ändamålskostnader eller insamlingskostnader.
Fordringar upptas till det belopp som efter
individuell prövning beräknas bli betalt.
Aktier och andelar
Kortfristiga innehav av aktier och andelar
värderas kollektivt till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde, eftersom
syftet med att placera i olika aktieslag är att
uppnå riskspridning.
Eget kapital
63
Ändamålsbundet eget kapital förbrukas
i takt med att avskrivning sker av motsvarande anläggningstillgång, t ex sjöräddningsbåtar.
Därmed kommer Sjöräddningssällskapets
egna kapital att till stora delar motsvaras
av redovisat värde för sjöräddningsbåtar. Samtliga sjöräddningsbåtar är fullt ut
betalda.
Stiftarkapital
Stiftarkapital avser ursprunglig insats vid
bildandet år 1907 av Svenska Sällskapet för
Räddning af Skeppsbrutne, Sjöräddningssällskapet.
Ändamålsbundet eget kapital
Ändamålsbundet eget kapital avser insamlade medel där Sjöräddningssällskapet
utnyttjat donationen för investeringar i för
Sjöräddningssällskapet nödvändiga anläggningstillgångar, t ex sjöräddningsbåtar. Upplösning av ändamålsbundet eget kapital görs
med motsvarande belopp som planmässigt
skrivs av varje år.
Reservfond
Enligt stadgarna skall viss del av Sjöräddningssällskapets medel utgöras av reservfond.
Donationsfonder
Donationsfonder avser insamlade medel,
med eller utan villkor från givare, där
Sjöräddningssällskapet ännu inte utnyttjat
donationen.
Balanserat resultat
Balanserat resultat består av Årets förändring av balanserat resultat samt tidigare års
över- eller underskott i verksamheten.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys har upprättats enligt
indirekt metod.
64
NOTER
Not 1 Anställda och personalkostnader
2011
2010
11
11
Medelantalet anställda
Kvinnor
Män
Löner och andra ersättningar till VD
Löner och andra ersättningar till övriga anställda
Ersättningar under ½ prisbasbelopp
25
23
36
34
865 434
791 697
12 681 303
12 827 918
2 174 468
2 169 687
Pensionskostnader till VD
265 753
289 822
Pensionskostnader till övriga anställda
981 270
3 093 618
5 830 368
5 952 378
22 798 596
25 125 120
Övriga sociala kostnader
Totala löner, ersättningar, sociala kostnader
och pensionskostnader
Könsfördelning bland ledande
befattningshavare
Andel kvinnor i styrelsen
16 %
16 %
Andel män i styrelsen
84 %
84 %
Andel kvinnor bland övriga ledande
befattningshavare
40 %
40 %
Andel män bland övriga ledande befattningshavare
60 %
60 %
Styrelsearvode utgår ej.
Not 2 Avskrivningar
Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjande­
perioden. Följande avskrivningsprocent tillämpas:
Materiella anläggningstillgångar
Sjöräddningshuset
2%
Sjöräddningsbåtar
6,67 %
Inventarier
20 %
Bilar
20 %
65
Not 3 Inventarier och bilar
Ingående anskaffningsvärden
Investeringar
2011
2010
3 850 487
3 739 893
0
110 594
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
3 850 487
3 850 487
Ingående avskrivningar
-2 759 721
-2 089 467
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående redovisat värde
-670 261
-670 254
-3 429 982
-2 759 721
420 505
1 090 766
Not 4 Sjöräddningsbåtar
Ingående anskaffningsvärden
Investeringar
2011
2010
356 305 450
346 028 152
1 576 000
10 277 300
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
357 881 450
356 305 452
Ingående avskrivningar
-214 002 496
-194 263 421
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående redovisat värde
Till detta kommer pågående investeringar,
sjöräddningsbåtar
Utgående redovisat värde, totalt
-18 870 823
-19 739 076
-232 873 319
-214 002 497
125 008 131
142 302 955
11 022 054
1 988 404
136 030 185
144 291 359
Not 5 Sjöräddningshuset
Ingående anskaffningsvärden
Investeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
2011
2010
45 337 147
45 337 147
5 008 000
0
50 345 147
45 337 147
-3 285 278
-2 378 535
-1 006 903
-906 743
Utgående ackumulerade avskrivningar
-4 292 181
-3 285 278
Utgående redovisat värde
46 052 966
42 051 869
Avser byggnation på fastigheten Göteborg Älvsborg 344:3, vilken innehas med tomträtt.
66
Not 6 Ränteintäkter och liknande resultatposter
2011
2010
Räntor och utdelningar
488 040
384 180
Reavinst på försäljning av kortfristiga placeringar
829 623
651 017
88 835
63 161
1 406 498
1 098 358
Valutakursvinst
Not 7 Kortfristiga placeringar
Noterade aktier och andelar, omsättningstillgångar
Bokfört värde
Marknadsvärde
21 971 169
21 971 169
21 971 169
21 971 169
Tre svenska banker förvaltar Sjöräddningssällskapets värdepappersinnehav. Det är fördelat med en
tredjedel vardera med inriktning på likvida medel, aktieindexobligationer samt aktier. Sjöräddningssällskapet har passiv förvaltning.
Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntor
Valutakursförlust
2011
2010
451 080
389 253
165
0
451 245
389 253
67
Not 9 Förändring av eget kapital
Stiftarkapital
Ändamålsbundet eget kapital
Reservfond
Sjöräddnings- Utvecklings och
båtar träningscenter
Ingående balans
1 000
144 291 359
17 072 698
Investeringar
10 609 649
1 709 112
Avskrivningar
-18 870 823
-401 790
136 030 185
18 380 020
18 000 000
Donationsfonder Donationsfonder
med villkor
utan villkor
Balanserat
resultat
Total
Eget kapital
2 136 360
213 976 567
Avsättning till reservfond
16 600 000
1 400 000
Utgående balans
1 000
Ingående balans
30 440 150
Erhållna donationer
10 248 000
Utnyttjade donationer
-3 449 000
3 435 000
10 248 000
-350 000
-3 799 000
Investeringar
12 318 761
Avskrivningar
-19 272 613
Avsättning till reservfond
-1 400 000
Årets förändring
balanserat resultat
37 239 150
3 085 000
0
-6 042 050
-6 042 050
-5 305 690
207 429 665
Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Svenska PostkodLotteriet
Övriga förutbetalda kostnader
Övriga upplupna intäkter
2011-12-31
2010-12-31
0
11 335 000
205 527
391 626
692 040
685 449
897 567
12 412 075
PostkodLotteriet har justerat tidpunkten för den årliga utdelningen att äga rum efter årsskiftet. På så
vis baseras utdelningen på årets faktiska lottförsäljning, och inte som tidigare på prognostiserad
lottförsäljning. 2011 års utbetalning betalades därför ut i februari 2012.
Not 11 Donationer - Sjöräddningsbåtar
Avser investeringar i sjöräddningsbåtar minskat med avskrivning enligt plan.
Redovisat värde, Sjöräddningsbåtar
Pågående investering, Sjöräddningsbåtar
68
2011-12-31
2010-12-31
125 008 132
142 302 955
11 022 053
1 988 404
136 030 185
144 291 359
Not 12 Donationer - Utvecklings- och träningscenter
Avser investering i utvecklings- och träningscenter minskat med avskrivning enligt plan.
2011-12-31
Redovisat värde, utvecklings- och träningscenter
2010-12-31
18 380 020
17 072 698
18 380 020
17 072 698
Not 13 Donationsfonder med villkor
Insamlade medel som ännu ej utnyttjats för det ändamål som givaren anvisat.
2011-12-31
2010-12-31
1917 Aug. Normans Fond
20 000
20 000
1918 David Blidbergs Livräddningsfond
14 000
14 000
1929 Svenska Flaggans Dags fond
1929 1850-års mäns Stiftelses fond
1934 Louise Falkenbergs fond
1937 Edvard och Ida Svalanders fond
1942 Johan Törnqvists fond
1944 Pehr Gustaf Nyléns fond
600
600
20 000
20 000
6 000
6 000
12 000
12 000
3 000
3 000
12 000
12 000
1946 James Lundgrens fond
2 500
2 500
1947 Gunnar Carlssons fond
100 000
100 000
1950 Ulla Rinmans fond
20 400
20 400
1963 Hildur Wingquists fond
20 000
20 000
1964 Erik Strandmarks fond
57 000
57 000
279 000
279 000
1966 Georg Påhlssons fond
10 000
10 000
1969 Sigurd och Elsa Goljes fond
25 000
25 000
1971 Elsa och Emanuel Högbergs fond
15 000
15 000
1971 Dagny Ringbloms fond
10 000
10 000
1972 Otto och Charlotte Holmströms fond
10 000
10 000
1966 Ann-Ida & Dan Broströms Minnesfond till belöning
åt havets arbetare
1972 Atlantklubbens fond
1981 Tommy Fäldt och Lars Nyströms Minnesfond
1983 Hans Lindahls Minnesfond
1986 Bröd Staffan, Jonas och Robert af Jochnicks fond
5 000
5 000
10 000
10 000
105 000
105 000
1 000
1 000
224 000
224 000
1988 Märta och Erik Collins fond
50 000
50 000
1988 Per Kulls Minnesfond
21 100
21 100
1987 Elsa Lagerlöfs fond
1989 Thomas Stenbergs Minnesfond
1989 Sjöräddningsföreningen i Yngsjö fond
12 100
12 100
119 000
119 000
69
1990 Bengt-Göran Petterssons Minnesfond
1990 Krister Österlindhs Minnesfond
1990 Magna Egeld´s Minnesfond till havets hjältar
1991 Fejanfonden
1991 David Nydeéns Minnesfond
1993 Piteåfonden
1993 Catharina Wallenbergfonden
1993 Gabrielssonfonden
1993 F riedrich-Christian Peters & Jens-Christian Wendts
Minnesfond
1994 Vahlborg Nilssons fond
7 000
13 300
13 300
4 300
4 300
1 065 000
1 065 000
5 000
5 000
298 000
298 000
60 000
60 000
8 000
8 000
24 500
24 500
50 000
50 000
200 000
200 000
1995 Eva-Stina Centerwalls Minnesfond
52 000
52 000
1995 Kållandsöfonden
36 000
36 000
1995 Jane & Oswald Jacobssons Stiftelse
260 000
260 000
1996 Nisse Tidner och Katarina Blombergs Minnesfond
110 700
110 700
1996 Hans Sörviks fond
105 000
105 000
1996 Gunnel Marianne Olssons Minnesfond
100 000
100 000
1997 Irma och Ecke Erikssons fond
108 000
608 000
1997 Lars Prytz fond
1 000
1 000
1997 Bror Ekmans fond
4 000
4 000
1997 Buafonden
54 000
54 000
1997 Jonas Bergwalls Minnesfond
18 750
18 750
1998 Ronald Bergmans fond
10 000
10 000
2000 Birger Hellmans fond
39 000
39 000
2000 Roger Hanssons fond
3 000
793 000
1995 Arkösundfonden
2000 Olle Bohlins Minnesfond
2000 John-Henry Sjögrens Minnesfond
2000 Kreabfonden
2001 Per Gunnar Ekdahls Minnesfond
2001 Olof Stenhammars fond
2002 Karl-Erik Karlssons Minnesfond
2003 Bert Jonssons Minnesfond
2004 Louis Anderssons Minnesfond
2004 Svenska Båtunionens fond
2004 Torsten Landins Hjälmarenfond
2005 Arvid Larssons Minnesfond
2006 Nya Torekovfonden
2006 Bengt Järlebrings Minnesfond
2007 Karl-Erik Haléns fond
2007 Gunnar Wallgrens fond
70
7 000
1 000
1 000
86 600
86 600
50 000
50 000
100 000
100 000
9 000
9 000
7 978 000
7 978 000
57 300
57 300
50 000
50 000
105 300
105 300
40 000
40 000
100 000
400 000
908 000
956 000
2 879 000
2 879 000
90 000
90 000
150 000
150 000
2007 Johannes, Säffle, Minnesfond
2008 Johnny Axehells Minnesfond
2008 Birger & Tolly Sörviks fond
2009 Alva & Rune “Smulles” Minnesfond
0
243 000
68 000
68 000
1 149 700
1 149 700
979 000
920 000
6 430 000
6 430 000
70 000
70 000
2010 Anonym fond
606 000
232 000
2010 Käringöfonden Stationsbyggnad
249 000
65 000
2010 Gösta Edvardssons Minnesfond
2 000 000
3 200 000
2011 Leif Johansson
8 025 000
0
2011 Wallenberg
487 000
0
2011 Sanne
373 000
0
2011 Dalarö Stationsbyggnad
378 000
0
37 239 150
30 440 150
2009 Eve Rosenbergs fond
2010 Margareta Abdon Forswalls Minnesfond
Not 14 Donationsfonder utan villkor
Insamlade medel som ej utnyttjats men skall användas till Sjöräddningssällskapets ändamål.
2011-12-31
2010-12-31
1916 Wilh. och Martina Lundgrens fond
12 000
12 000
1920 Justus A Wallers fond
10 000
10 000
1925 Josef Normans fond
9 000
9 000
1942 Erik och Jenny Hultquists fond
10 000
10 000
1946 Svenska Olycksfallsförsäkringsbolagens Livbåtsfond
10 000
10 000
1947 Esse Sundbergs och B W Petersons fond
10 000
10 000
1948 Axel Jonssons fond
10 000
10 000
1950 Harriet och Fritz Scheels Minnesfond
10 000
10 000
1951 Blekings Livbåtsfond
10 000
10 000
1953 Bror Petterssons fond
10 000
10 000
1954 Peter Bergendorffs fond
10 000
10 000
1954 William Gibsons Minnesfond
3 000
3 000
1955 S
elma, Agnes och Johan Wilhelm Waerns fond
10 000
10 000
1956 Burchard Olof Anders fond
11 000
11 000
1956 Handels- och Fiskeflottans fond
10 000
10 000
1957 Albert och Ebba Isaksons fond
10 000
10 000
1957 Ö
ms. Olycksfallsförsäkringsbol. Land och Sjö fond
10 000
10 000
1957, 1982, 1997 Jubileumsfonden 50 år, 75 år och 90 år
10 000
10 000
1957 Victor, Josefina och G R Töpels Minnesfond
5 000
5 000
1962 Knut och Ida Hedbergs Minnesfond
10 000
10 000
1963 Axel L Olssons fond
10 000
10 000
71
1964 Svenska Sjöfolksförbundets fond
5 000
5 000
1965 Broströmskoncernens Jubileumsfond
10 000
10 000
1965 Constance Eklund-Balls fond
10 000
10 000
1965 Fridolf och Eugenia Peterssons fond
10 000
10 000
1965 Svenska Amerika Liniens Sjöräddningsfond
10 000
10 000
1966 Karin Anderssons fond
10 000
10 000
1966 Ann-Ida och Dan Broströms Sjöräddningsfond
10 000
10 000
5 000
5 000
1966 Sven Lundbecks fond
10 000
10 000
1967 Marianne & Gustaf Adolf Bratts Minnesfond
10 500
10 500
1967 Anna Leuhusens fond
10 000
10 000
1968 Iris Sandén-Zells fond
10 000
10 000
1969 Sven Saléns Minnesfond
10 000
10 000
1970 Olof Wallenius Minnesfond
35 000
35 000
1971 Axel och Wendela Anderssons fond
10 000
10 000
1971 Lars Monténs fond
10 000
10 000
1971 Signe och Gunnar Nilssons fond
10 000
10 000
1971 Botvid och Thyra Rybergs fond
10 000
10 000
1972 Karl-Ivar och Elfrida Janssons fond
10 000
10 000
1972 Nathalia Perssons fond
10 000
10 000
1972 Gustaf Levins fond
10 000
10 000
1973 Karin Jonssons fond
10 000
10 000
1973 Hedvig Pernows fond
10 000
10 000
1974 A E Appelbergs fond
10 000
10 000
1975 Hjalmar Johanssons fond
10 000
10 000
1975 Astrid och Gunnar Lindquists Minnesfond
10 000
10 000
1966 Malte Jacobssons Minnesfond
1976 Nils Eugen Haglunds fond
6 000
6 000
10 000
10 000
1976 Svea Norbergs fond
5 000
5 000
1976 Albert och Helny Olssons fond
5 000
5 000
1976 Henning Thessners fond
6 000
6 000
1976 Lars Thores fond
10 000
10 000
1978 Elsa Waldings fond
10 000
10 000
1979 Margit Billmansons fond
10 000
10 000
1980 Bröd Arndt Olssons och Johan Mansholms
Sjöräddningsfond
10 000
10 000
1980 Ruth Berlins fond
10 000
10 000
1976 Bertil Holmbergs fond
72
1980 Axel Ekbergs Minnesfond
10 000
10 000
1980 Björn Lundvalls Minnesfond
10 000
10 000
1981 Per Erik Hedborgs fond
40 000
40 000
1981 Gösta och Lisa Lindqvists donationsfond
10 000
10 000
1981 May och Armas Morbys donationsfond
10 000
10 000
1982 Fanny och Ossian Bagges Minnesfond
10 000
10 000
1982 Sten Barkenius Minnesfond
12 000
12 000
1982 Sten Kjerrulfs fond
10 000
10 000
1982 Carl Erik och Harriet Samuelssons fond
17 500
17 500
1983 Albin Sparringsfond
10 000
10 000
1983 Arvid Karlssons fond
20 000
20 000
1984 Evert Karlssons fond
10 000
10 000
1985 Sven Hermanssons fond
10 000
10 000
1985 Sven och Elin Hanssons fond
10 000
10 000
1986 Torborg Calanders fond
10 000
10 000
1986 Alida Ericssons fond
10 000
10 000
1986 Åke C H Stenqvists Minnesfond
10 000
10 000
1987 Elsa Nilssons och Gustaf W Nilssons Minnesfond
10 000
10 000
1987 Edla Maria och Georg Janssons fond
10 000
10 000
1987 Bernt Hanssons fond
10 000
10 000
1987 Günter Lüdges Minnesfond
10 000
10 000
1987 Hans Wünsches Minnesfond
10 000
10 000
1988 Dagmar Bergströms Minnesfond
10 000
10 000
1988 Ragnar Olssons Minnesfond
10 000
10 000
1988 Georg och Greta Ohlssons Minnesfond
10 000
10 000
1988 Sven Herzogs Minnesfond
10 000
10 000
1988 Örjan Svenssons Minnesfond
5 000
5 000
1989 Valfrid Petterssons fond
10 000
10 000
1989 Stan. och Ebba Brusewitz Minnesfond
10 000
10 000
1989 Nils-Sture Ehrnborgs Minnesfond
10 000
10 000
1989 Wilhelm Gödkes Minnesfond
10 000
10 000
1989 Gust. Johanssons Minnesfond
10 000
10 000
1989 Nanna och Sture P Janssons Minnesfond
10 000
10 000
1989 Edit och G E Strömbergs Minnesfond
10 000
10 000
1989 Gertrud Arco-Valleys Minnesfond
10 000
10 000
1989 Gunhild och Tore Björkmans Minnesfond
10 000
10 000
1990 Ingvar Erlandssons fond
10 000
10 000
1991 Ingeborg och Erik Baagöes Minnesfond
10 000
10 000
1991 Margit och Malte Strodels Minnesfond
23 000
23 000
1991 Ada och Nils Tufvessons Minnesfond
10 000
10 000
1991 Fonden “Britt och Ulf Trapps Minne”
130 000
130 000
1992 Evald och Hanna Hedbergs fond
17 000
17 000
1992 Harald Werners fond
30 000
30 000
1992 Alice och Allan Karlssons fond
26 000
26 000
1992 Karin Vibergs fond
26 000
26 000
73
1992 Mary von Sydows fond
1993 Gunborg och Sven Törnstens fond
100 000
7 000
7 000
1993 Eleonora Löthmans fond
10 000
10 000
1993 Anna och Johan Jäderbäcks fond
10 000
10 000
1993 Paul Anderssons fond
10 000
10 000
1994 Sven-Bertil Robertssons fond
10 000
10 000
189 000
189 000
8 000
8 000
1995 Elisabet och Stig D Johanssons fond
1995 Elsa Dackemans fond
1995 Kerstin och Ragnar Trotzigs fond
10 000
10 000
1996 Erik Skantzes fond
4 000
4 000
1996 Ragnar Janssons fond
4 000
4 000
1996 Birgit Carlströms fond
5 000
5 000
1997 Brita och Ivar Anderssons fond
4 000
4 000
1997 Anna och Sture Athéns fond
86 000
86 000
1997 Eskil Forslunds fond
28 000
28 000
1997 Karl-Erik Backmans fond
18 500
18 500
1998 Niels Ræders Minnesfond
100 000
300 000
1998 Elof Samuelssons fond
12 000
12 000
1998 Arne Aspers fond
75 000
75 000
1999 Henning Ingemanssons fond
20 000
20 000
1999 Yngve Holmgrens fond
11 000
11 000
1 000
1 000
1999 Urban Langes fond
12 000
12 000
1999 Astrid Gunnaeus fond
10 000
10 000
1999 Rosa Ringbloms fond
1999 Ebonne Bryngelssons fond
2000 Karl-Erik Jonssons Minnesfond
5 000
5 000
17 000
17 000
2000 Lars Lindfelts Minnesfond
9 000
9 000
2000 Mikael Glattes Minnesfond
28 000
28 000
2003 Sture Stenqvists Minnesfond
22 500
22 500
2004 Ansy Franzéns Minnesfond
195 000
195 000
2004 Raya Sundells Minnesfond
18 000
18 000
2004 Stig Hellstenius Minnesfond
18 000
18 000
2004 Sven Thelanders Minnesfond
241 000
241 000
2004 Ulla Stahres Minnesfond
162 000
162 000
2005 Ragnar Kihlbergs Minnesfond
218 000
218 000
2005 Ruth & Erik Westerströms Minnesfond
75 000
75 000
2007 Lars “Lasse” Clases fond
50 000
50 000
2007 Lennart Bratts Minnesfond
28 000
28 000
2008 Axel Ekbergs Minnesfond
10 000
10 000
0
150 000
3 085 000
3 435 000
2010 SAR Collegefond
74
100 000
Not 15 Långfristiga skulder
2011-12-31
2010-12-31
Förfaller senare än 1 och tidigare än 5 år efter balansdagen
Långfristig skuld
5 000 000
8 000 000
5 000 000
8 000 000
2011-12-31
2010-12-31
0
3 535
0
3 535
17 500 000
17 500 000
17 500 000
17 500 000
Not 16 Beviljad kredit
Utnyttjad checkkredit
Beviljade checkkrediter
Not 17 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
2011-12-31
2010-12-31
Avskrivning sjöräddningsbåtar
18 870 823
19 739 076
Avskrivning sjöräddningshuset
1 006 903
906 743
Avskrivning inventarier och bilar
Vinst försäljning sjöräddningsbåtar
670 261
670 254
-2 883 091
-1 357 230
Förändring livstids medlemmars fond
5 000
-13 000
17 669 896
19 945 843
Not 18 Investeringar i materiella anläggningstillgångar
2011-12-31
2010-12-31
Investering i sjöräddningsbåtar
-1 576 000
-10 277 300
Investering i sjöräddningsbåtar, pågående arbeten
-9 033 649
-259 764
Investering i Sjöräddningshuset
-5 008 000
0
0
-110 594
-15 617 649
-10 647 658
Investering i inventarier och bilar
Not 19 Försäljning av anläggningstillgångar
Försäljning Sjöräddningsbåtar
2011-12-31
2010-12-31
2 883 091
1 357 230
2 883 091
1 357 230
75
Göteborg den 16 mars 2012
Rolf Westerström Verkställande direktörJohan Widerberg Ordförande
Leif Johansson Vice ordförandeOlof Stenhammar Vice ordförande
Rolf AbdonRobert Aschberg
Peter Augustsson
Björn BarrBert-Åke Eriksson
Håkan Friberg
Gunilla Jacobsson
Pär-Arne JigeniusJonas Kleberg
Åsa Kullberg
Anders Lindström
Kathrine Löfberg
Jan Eric NilssonLars RhodinJonas Swartling
Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 april 2012
Peter Önnheim Auktoriserad revisorRoger Lindgren Revisor
76
styrelse och medarbetare
Styrelse och
valberedning
Hedersordförande
Lennart Kihlberg
Skeppsredare, Göteborg
Hedersledamöter
Märta Collin Fru, Göteborg
Margareta WalleniusKleberg, Styrelseledamot
Walleniusrederierna AB,
Ekerö
Styrelse
Ordförande
Johan Widerberg, 1994
Direktör Handelsbanken,
Göteborg
Vice ordförande
Leif Johansson, 2011
Ordförande Ericsson,
Kungsbacka
Vice ordförande
Olof Stenhammar, 1996
Ordförande Ratos, Värmdö
Styrelseledamöter
Rolf Abdon, 2006
Abdon Finax, Helsingborg
Björn Barr, 2001
Leg. läkare, Stockholm
Bert-Åke Eriksson, 2006
VD Stena Sessan AB,
Göteborg
Håkan Friberg, 2001
Sveriges Redareförening,
Göteborg
Gunilla Jacobsson, 2004
Jurist, Göteborg
Pär-Arne Jigenius, 1993
Journalist och författare,
Göteborg
Jonas Kleberg, 2001
Ordförande Wallenius­
rederierna, Stockholm
Åsa Kullberg, 2007
Affärsområdeschef,
Linköping
Anders Lindström, 2001
Ordförande Fora, Styrsö
Medarbetarrepresentant
Jonas Swartling, 2008
Frivillig sjöräddare, Dalarö
Sekreterare
Carl Löfving, 1998
Stadsjurist, Göteborg
Revisorer
Peter Önnheim, 1989
Aukt. revisor, Göteborg
Roger Lindgren, 2008
Göteborg
Valberedning
Ordförande
Olof Stenhammar, 2010
Ordförande Ratos, Värmdö
Björn Ersman, 1999
Direktör, Stockholm
Lennart Simonsson, 2010
Direktör, Stenungsund
Kathrine Löfberg, 2007
Marknadschef Löfbergs Lila,
Karlstad
Jan Eric Nilsson, 2001
Ordförande Rederi AB
Gotland, Stockholm
Robert Aschberg, 1998
TV-producent, Stockholm
Lars Rhodin, 2008
VD The Swedish Club,
Göteborg
Peter Augustsson, 2000
Ordförande PA
Development AB, Göteborg
Rolf Westerström, 1993
VD Sjöräddningssällskapet,
Göteborg
Sedan starten 1907 har
Sjöräddningssällskapet haft
tre Höge Beskyddare:
Kung Carl XVI Gustaf
(1973 –), Kung Gustaf
VI Adolf (1936–1973)*
och Drottning Victoria
(1917–1936)
*(Mellan 1936 och 1950 som
kronprins Gustaf Adolf)
77
styrelse och medarbetare
Medarbetare
VD
Rolf
Westerström*
EKONOMI
Linda
Sintorn
Christer
Karlsson
Christian
Tisell
Jeanette
Liljedahl*
Mikael
Hinnerson*
Thore
Hagman
Mattias
Wengelin
Elisabet
Nevalainen
Sjösäkerhet
Fredrik
Falkman
Maritima verksamheten
78
Andreas
Arvidsson*
Fredrik
Forsman
Jens
Samuelsson
Klas
Johansson
Per-Egon
Persson
Per
Westerberg
Rasmus
Karlsson
Christer
Berntsson
Mats
Ryde
Kommunikation och insamling
Ann
Jansson
Annica
Gustafsson
Camilla
Vargman
Elisabet Jansson
Strömberg*
Gerd
Karlsson
Helena
Lind
Karin
Karlsson
Marie
Lindauer
Cia
Sjöstedt
Camilla
Larsson
Emma Berthling
Forseth
(föräldraledig)
Distrikts­samordnare
Bert-Ola
Lindros
Helge
Skärlén
Martin
Wickström
*Ledningsgruppen
79
styrelse och medarbetare
Sjöräddningsstationer
Den lokala räddningsstationen
ansvarar för att båten är i drift
och att det finns en kompetent
besättning som kan lämna kaj på
15 minuter efter larm. Stationen
har ansvar för sina egna kostnader,
dvs. att bara dra på sig nödvändiga
utgifter för att klara av sitt uppdrag
att hålla jouren. Allt arbete på
räddningsstationerna bygger på
frivillighet, stationen leds av en
stationsansvarig.
PITEÅ
SKELLEFTEÅ
HOLMSUND
ÖRNSKÖLDSVIK
= Räddningsstation med
miljöräddningssläp
HÄRNÖSAND
SUNDSVALL
LÖNNÅNGER
HUDIKSVALL
SÖDERHAMN
GÄVLE
ÖREGRUND
VÄSTERÅS
UPPSALA
RÄFSNÄS
STOCKHOLM
HAMMARÖ KRISTINEHAMN MUNSÖ
MÖJA
SÖDERTÄLJE DALARÖ
ÅMÅL
ORNÖ
HJÄLMAREN
STRÖMSTAD
MARIESTAD
TROSA
NYNÄSHAMN
FJÄLLBACKA KÅLLANDSÖ
ARKÖSUND
KARLSBORG VADSTENA/
SMÖGEN
MOTALA
STENUNGSUND
KÄRINGÖN
VISINGSÖ
FÅRÖSUND
RÖRÖ
VISBY
LOFTAHAMMAR
HOVÅS
BUA
SIMPEVARP
BÖDA
VÄNDSBURG/
FALKENBERG
BURGSVIK
KRONOBERG KALMAR
GRÖTVIK
TOREKOV
BERGKVARA
HASSLÖ
GRÖNHÖGEN
MÖLLE/
HÖRVIK
HÖGANÄS
RÅÅ
SÖLVESBORG
YNGSJÖ
BARSEBÄCK
KIVIK
LOMMA
SKILLINGE
FALSTERBOKANALEN
TRELLEBORG YSTAD
MÖNSTERÅS
80
På räddningsstationen i Kalmar finns ett av 26 miljöräddningssläp.
Sjöräddningssällskapets frivilliga sjöräddare har jour dygnet runt,
året om och kan tack vare det komma på plats snabbt och ringa in
ett utsläpp innan det sprider sig. Sjöräddningssällskapets miljöräddningsarbete har möjliggjorts genom de frivilligas engagemang
och genom donationer av oljeföretaget Nynas.
81
82