Transcript Döden från djupet: Günther Prien

Döden från djupet:
Günther Prien
Ubåtskrigen under andra världskriget handlade mest om
att avbryta fiendens sjökommunikationer. I många fall var det för
den dolde jägaren som att skjuta på sittande fågel när intet ont anande
handelsfartyg kröp in i hans torpedsikte. De verkligt riskabla och
dramatiska ubåtsoperationerna utfördes inne i motståndarens
marinbaser, oftast av miniubåtar. Undantaget är den tyska
ubåten U-47:s inträngning i den brittiska marinbasen Scapa
Flow, som fortfarande räknas som en av de djärvaste
ubåtsoperationerna någonsin.
av johan lupander, militärhistorisk författare
G
ünther Prien föddes 1908. Efter en karriär
till sjöss – som inleddes på segelfartyg redan 1923 – fick han civilt kaptensbrev år
1932, men fick gå i land eftersom arbeten till sjöss
saknades under den rådande depressionen. Efter
Hitlers makttillträde året därpå påbörjades en
upprustning även av den tyska flottan. De värvade
med glädje Prien i sin tjänst, där han snabbt avancerade från vanlig matros till ung officer i ubåtstjänst. Efter att ha kvalificerat sig genom tjänst
under krigsliknande förhållande (spanska inbördeskriget) som sekond på U-26 utnämndes han i
december 1938 till fartygschef för den splitternya
U-47.
kraftigt och utgör en påtaglig svårighet för fartyg
som vill passera ut eller in genom dem. Marinbasen hade sedan första världskrigets slut stått
omöjligt uppdrag
Efter ett första patrulluppdrag i krigets början erbjöds Prien att utföra ett uppdrag vars svårighet
och farlighet var uppenbar – en inbrytning i den
stora brittiska marinbasen Scapa Flow på Orkneyöarna norr om Skottland. Två liknande försök
hade misslyckats under första världskriget. Genom tillgången på aktuella flygbilder var dock underrättelseläget vida bättre nu. Dessutom hade en
annan ubåt tillbringat en vecka utanför Scapa
Flow för att klarlägga fartygsrörelser och användningen av de olika inloppen.
Scapa Flow är ett flera landmil brett vattenområde som skyddas mot havet utanför av en vid
krans större öar. Mellan dessa finns sund av olika
bredd. Tidvattnet kan emellertid vara mycket
Günther Prien, ”der Stier von Scapa Flow” (tjuren vid Scapa
Flow), på ett fotografi taget 1940.
sen och längre norrut – med stöd av färska flygfooanvänd. Först inför det nya krigsutbrottet hade
tografier – slagkryssaren Repulse. U-47 hade fyra
området tagits i bruk igen, dock utan att dess
förliga torpedtuber med nya elektriska torpeder
försvars­installationer ännu hade genomgått någon
typ G7e och dessa klargjordes nu för skott – två
nämnvärd modernisering.
mot vardera målet. På ett avU-47:s anmarsch mot målet
A remarkable exploit of
stånd av mindre än tvåtusen
skedde med största försiktighet. Under dygnets ljusa timprofessional skill and daring. meter beordrades skott. Det
bar sig emellertid inte bättre
mar låg hon på Nordsjöns
winston churchill
än att en av torpederna vägbotten och väntade på att
rade att ge sig iväg. I nattmörkret väntade man
fortsätta sin färd i skydd av mörkret. Planen var
oroligt på att torpederna skulle nå sina mål. Efter
att avvakta tidvattnets vändning strax efter midomkring tre minuter syntes en explosionsflamma,
natt natten mot den 14 oktober och då ta sig in
strax följd av ett välbekant detonationsbuller gei övervattensläge genom Kirk Sound. När U-47
nom vattnet. Därefter – ingenting. Det skulle segick upp i ytläge sent på kvällen upptäckte Prien
nare visa sig att träffen hade tagit i fören på slagtill sin förskräckelse att ett kraftigt norrsken
skeppet och att identifieringen av slagkryssaren
prydde himlen och ökade risken att ubåten skulle
var helt fel – det rörde sig om ett betydligt mindre
upptäckas. Det fanns dock en fördel med denna
flygdepåfartyg.
naturens intervention: Landkonturerna och de
U-47 girade nu helt runt för att få sin aktra tub
försänkta skeppen i sundet blev mycket lättare att
att bära, samtidigt som omladdningen av de förse. Efter att först ha navigerat fel och så när varit
liga tuberna pågick febrilt. Den ensamma aktre
på väg in i fel sund passerade U-47, med dånande
torpeden avlossades – utan att något resultat kundieselmotorer, efter en lät grundkänning in genom
de skönjas. Efter omkring tio minuter girade ubåett bara omkring etthundra meter brett gap melten på nytt mot nordväst för att försöka igen, nu
lan de försänkta skeppen i Kirk Sound.
med tre torpeder beredda. Klockan 01.13, på ett
avstånd om cirka 1 500 meter, gick den nya sali lejonets kula
van iväg. Nu blev resultatet över förväntan. Minst
Väl inne i Scapa Flow upplevde Prien och hans
två torpeder träffade och målet – slagskeppet
män på ubåtens brygga något av en antiklimax.
Royal Oak, veteran från Skagerackslaget 1916 –
Inga fiendefartyg syntes till! Det kunde inte ubåtskapsejsade långsamt i en serie av sekundärdetonachefen veta, men bara dagen innan hade nästan
tioner. Fler än 800 man omkom.
hela brittiska Home Fleet gått till sjöss och lämnat
större delen av basområdet tomt! Efter att ha avspanat södra delen av Scapa Flow så gott det gick
idol i tredje riket
i mörkret skymtade man i alla fall längre norrut
Efter denna framgång ville inte Prien tänja sin
ett eller möjligen två fartyg som diffusa skuggor.
lycka ytterligare, utan inledde en reträtt genom
När U-47 gick närmare identifierade man dem
samma sund som de hade kommit in genom. Detsom ett äldre slagskepp av Royal Sovereign-klasta var dock ingen lätt sak. Tidvattnet hade nu
Royal Oak ingick i Royal Sovereign-klassen,
som byggdes 1913–
1917. Systerfartygen
hette Ramilles, Resolution, Revenge och Royal Sovereign. Fartygens
deplacement var från
början 31 200 ton,
men ökades 1937 till
33 000 ton.
Royal Oak avlossar en
mäktig bredsida. Den
tyska propagandan
gjorde ett stort nummer av Royal Oaks undergång, men faktum
var att hon var ett av
de äldsta slagskeppen i
Royal Navy. Hon var
modern vid tiden för
Skagerrakslaget 1916,
men omodern vid
krigsutbrottet 1939.
Ubåtsanfall in i fientliga hamnar under andra världskriget
Utförare
Ubåtstyp
Tidpunkt
Mål
Plats
Resultat
Tyskland
Konventionell
Okt. 1939
Italien
Bemannad torped
Sept. 1941
Ej specificerat
Scapa Flow
Royal Oak sänkt.
Ej specificerat
Gibraltar
Två tankfartyg och ett transport­
fartyg sänkta.
Italien
Bemannad torped
Japan
Mini
Dec. 1941
Brittiska slagskepp
Alexandria
Två slagskepp svårt skadade.
Dec. 1941
Slagskepp
Pearl Harbor
Inget.
Japan
Italien
Mini
Mars 1942
Slagskepp?
Sydney
Flytande barack sänkt.
Bemannad torped
Maj 1943
Ej specificerat
Gibraltar
Tre transportfartyg sänkta.
Tre transportfartyg sänkta.
Italien
Bemannad torped
Aug. 1943
Ej specificerat
Gibraltar
Storbritannien
Mini, större
Sept. 1943
Tirpitz
Altafjord
Tirpitz svårt skadad.
Storbritannien
Mini, större
Aug. 1945
Tunga kryssare
Singapore
En kryssare svårt skadad.
vänt och strömmade från havet utanför in i Scapa
Flow med omkring tio knops fart. Det krävdes en
skicklig rorgängare för att följa Priens direktiv
och lirka U-47 genom en trång öppning mellan ett
sänkt fartyg och land. Risken att kastas på tvärs i
strömmen och stöta mot endera hindret var uppenbar.
Vid hemkomsten blev U-47 och Günther Prien
ett tacksamt objekt för den tyska propagandan.
Spökskrivare producerade med föga hjälp från
Prien ett självbiografiskt hjälteepos som även kom
att översättas till svenska: Min väg till Scapa
Flow. Propagandan slår igenom i skildringen av
mötet med Führern för att ur dennes hand emotta
riddarkorset.
döden i djupet
Prien genomförde ytterligare åtta patrulluppdrag
med U-47 fram till mars 1941 och sänkte ytterligare 27 fartyg. Defekta torpeder berövade honom
emellertid flera framgångar av betydelse. Således
fördetonerade en torped så nära akterskeppet på
den brittiska tunga kryssaren Norfolk att hennes
sjöflygplan blåstes överbord.
Vid ett annat tillfälle, utanför
Nordnorge, sköt U-47 totalt
åtta torpeder i två anfall mot
stationära mål, utan en enda
träff. Ett par dagar senare
missade Prien ett dubbelskott
mot slagskeppet Warspite under mycket goda betingelser.
Svårt frustrerad avbröt han
uppdraget och kommenterade till ubåtsvapnets chef Dönitz: ”Ni kan knappast begära
att jag skall slåss med atrapper!”
Mainland
Scapa Pier
PEGASUS
ROYAL OAK
Första torpedsalvan 00:58
Andra torpedsalvan 01:13
Kirk Sound
Scapa Flow
Saint Mary’s
Orkneyöarna
U-47
Scapa Flow
Opålitliga torpeder
De tyska ubåtarna besvärades
under det första krigsåret av
opålitliga torpeder. Problemen
tog sig uttryck i att torpeder
kunde missa även under optimala förutsättningar (stillaliggande mål) eller att de antingen detonerade för tidigt (innan
de hade nått sitt mål) eller blev
blindgångare. Prien och U-47
skulle flera gånger drabbas av
dessa svårighe
Burray
Aberdeen
Skottland
South Ronaldsay
Glasgow
U-47 och räden mot Scapa Flow. Den frustande tjuren är ubåtens emblem.
U-47:s sista offer – ett svenskt fartyg!
Det svenska lastfartyget Rydboholm på 3 200
ton var byggt vid Götaverken år 1933 och tillhörde Svenska Amerika-Mexicolinjen AB. Den
26 februari 1941 ingick hon i den brittiska
konvojen OB-290 som hade avseglat från
­Liverpool mot amerikanska hamnar och nu
befann sig cirka trehundra kilometer väster
om Irland.
I gryningen anfölls konvojen av U-47 under
befäl av Günther Prien. I ett par anfall lyckades han träffa inte mindre än fyra handelsfartyg med torpeder, av vilka tre senare sjönk.
Ett av dem var Rydboholm, som skadades av
en torpedträff framme i bogen. Vatteninströmningen gjorde att förskeppet sjönk så djupt att propellern i aktern kom ovanför vattenytan och fartyget
blev stillaliggande. Besättningen på 26 man (och två passagerare) övergav fartyget i en livbåt. När Rydboholm
ännu efter flera timmar inte visade några tecken på att sjunka återvände man till fartyget.
Senare på dagen ökade vind och sjögång i styrka, vilket det skadade fartyget inte kunde klara. Innan hon
sjönk hade alla ombord räddats av den brittiska korvetten HMS Pimpernel. Rydboholm blev synbarligen Priens
sista sänkning.
Günther Priens och U-47:s öde
Efter sänkningen av eftersläntraren Holmelea den 28 mars utförde U-47 och Prien bara ett känt torpedanfall till
när han den 7 mars 1941 med två torpeder träffade det norska valkokeriet Terje Viken. Hon höll sig dock flytande tills hon torpederades igen av U-99 under befäl av den berömde Otto Kretschmer. Det sista radiomeddelandet från U-47 uppfångades samma
dag. Därefter blev
det tyst.
Under många år
trodde man allmänt att U-47
sänkts av den brittiska jagaren Wolverine, som dagen därpå utfört en serie sjunkbombsanfall mot en undervattenskontakt. Senare granskning av dokument visar dock att målet för dessa anfall var en annan ubåt (U-A, som undkom med skador). Fältet är därmed öppet för spekulationer. Var det ett anfall av två brittiska korvetter i området, ett
manöverfel, en kretsgående torped eller en kollision som blev ödesdiger för U-47, Prien och hans besättningen
på 44 man? Det lär vi aldrig få veta.
Günther Prien blev en av ubåtskrigets framgångsrikaste chefer som
sänkte eller skadade 39 fartyg till ett
deplacement om cirka 255 000 ton.
Hans berömda sänkning av Royal
Oak fick dock ringa betydelse för
krigets fortsättning – hon var ett av
Royal Navys äldsta och långsammaste slagskepp.
Efter mer än ett års krig visade det
sig att problemen hade flera orsaker:
För att torpeden skulle hålla inställt djup användes ett litet kärl som
innehöll luft under normalt atmosfärtryck som referens. Detta visade
sig emellertid ofta vara otätt, samtidigt som lufttrycket inne i ubåten
under längre vistelse under vattnet
ökade så att det översteg atmosfärtrycket. Genom kärlets otäthet ökade
trycket inuti detta, vilket rubbade referensen för
torpedens djupinställning och fick den att gå djupare än avsett. Därmed kunde torpeden gå alltför
djupt under målet för att utlösa magnetdetonatorn (se nedan).
Tyska torpeder var (liksom brittiska och amerikanska) utrustade med en magnetdetonator som
skulle utlösa den vid passage under målet och där
vålla maximal skada. Vad konstruktörerna hade
missat var att det jordmagnetiska fältet på nordliga breddgrader har en annan vinkel än längre
söderut, vilket störde detonatorns funktion så att
den antingen kunde utlösas för tidigt eller inte
alls!
Günther Prien och resten av U47:s besättning hyllas vid hemkomsten till Tyskland. Prien kom att sänka ytterligare 27 fartyg, men det är för räden mot Scapa Flow han har gått till
historien.
För torpedernas konstruktion och utprovning
ansvariga chefer ställdes senare inför krigsrätt.
Det kan nämnas att brittiska flottan redan i
krigets inledning monterade bort sina magnetis­
ka detonatorer. I den amerikanska flottan fick
ubåtscheferna – i vad som kan beskrivas som en
av krigshistoriens största teknologiska skandaler
– strida med defekta torpeder de två första krigsåren.
q