Transcript Infoblad 1 – 2012 - Värme

Värme- och Kraftföreningen
SKADEGRUPPEN
INFORMATIONSBLAD 1-2012
I detta vinternummer tar vi upp vikten av säkerhetsarbete och besiktning för trycksatta anordningar.
Vi vill också påminna om Panndagarna i Örnsköldsvik den 1-2 februari. Dagarna kommer att fyllas med
intressanta föredrag och studiebesök på Öviks Energi nya kraftvärmeverk Hörneborgsverket och bioraffenanderiet Domsjö Fabriker.
De skador som är rapporterade under året finns presenterade i detta nummer. För mer information gör
gärna ett besök på Skadegruppens hemsida och titta in på skadebanken www.vok.nu.
Säkerhetsarbete och Besiktning
Text: Sven Hamrén, TÜV NORD Sweden/
ledamot i Skadegruppens styrelse
Säkerhetsarbetet vad gäller trycksatta anordningar är i någon mening världens enklaste jobb.
Nämligen i den meningen att alla aktörer har ett
och samma mål.
Myndighet och kontrollorgan jobbar ytterst för
en säker arbetsmiljö och ett gott arbetarskydd.
Anläggningsägaren vill självfallet ha en väl
fungerande anläggning med stor produktionssäkerhet.
Driftpersonalen vill av självklara skäl ha en
säker och väl fungerande anläggning.
Alltså angriper vi en och samma sak från lite
olika håll men med ett och samma mål för ögonen! Det finns några olika aktiviteter för att nå
detta mål. Som representant för kontrollorganen
börjar jag med besiktning,
AFS 2005:3 Besiktning av trycksatta anordningar ställer krav på kontroll och besiktning av
trycksatta anordningar.
Enligt AFS 2005:3 ska konstateras att:
– det finns utrustning som behövs med hänsyn till
säkerheten och att den fungerar tillfredsställande,
– den trycksatta anordningen med tillhörande
system är lämplig för sitt ändamål från säkerhetssynpunkt
– alla risker i samband med driften och alla
driftstörningar och andra avsteg som rimligen
går att förutse har blivit beaktade
Detta är föreskriftens juridiska beskrivning av
hur anordningen och dess säkerhetsutrustning
skall vara beskaffad.
För att konstruktörer och brukare av tryckkärl
ska kunna tillämpa föreskriften finns kompletterande standarder och anvisningar med detaljerade beskrivningar av material, konstruktion,
utförande och utrustning.
 Föreskriften är lag
 Standard och anvisning är godtagbart utförande i ”normalfallet”
Anvisningar i form av objektnormer, tryckkärlsnormer, rörledningsnormer och standarder anger
godtagbara lösningar på hur föreskriftens krav på
säkerhet kan lösas. Andra lösningar kan finnas
men anvisningarna anger ”ribbans lägsta nivå”.
Anvisningarna anger dessutom vilken säkerhetsutrustning som skall finnas.
Värme- och Kraftföreningen - en oberoende ideell förening med medlemmar från processindustri, kraftindustri och energiverk.
Besöksadress: Frösundaleden 2, Postadress: 169 99 Stockholm, E-post: [email protected]
Telefon 010-505 35 21. Fax 010-505 00 10. Internet: www.vok.nu Org.nr 802402-2264
INFORMATIONSBLAD 1-2012
Säkerhetsutrustningen skall skydda mot:
 Personskador, i första hand
 Materiella skador, i andra hand
 Produktionsbortfall, av sekundär betydelse
Omfattning av utrustning på olika pannor och
några andra typer av tryckkärl och tryckkärlsanläggningar styrs av exempelvis:
EN 13445
EN 13480
EN 12952
EN 12953
VVA 1993
ÅPN 1987
LPN 1968
FBEA 1993
AIS 1991
Icke eldberörda tryckkärl
Industriella rörledningar
Vattenrörspannor
Eldrörspannor
Varm- och hetvattenpannor
Ångpannor
Lågtrycksångpannor
Fastbränsleeldade pannor
Anvisningar för ickemekaniska
säkerhetsutrustningar
Varje typ av tryckkärl har alltså ”sin” standard
eller anvisning som anger vilken säkerhetsutrustning som skall finnas.
”Den utrustning som behövs med hänsyn till säkerheten” innebär den utrustning som anges i
respektive objektanvisning eller standard. Det är
därmed också den utrustning som kontrolleras
vid besiktning. Såväl att den finns som att den
fungerar på rätt sätt.
”Den trycksatta anordningen med tillhörande
system är lämplig för sitt ändamål från säkerhetssynpunkt” innebär att vi inte går fram med
skygglappar till besiktningsobjektet. Det innebär
istället såväl att vi genomför flödesschemagranskning för att förstå att systemet är rätt utformat och skyddat som att vi går fram med vidsyn och betraktar anläggningen i stort. Vi godtar
inte en anläggning med fritt roterande knivar
även om säkerhetsventilen fungerar.
Vi försöker alltså bidra till en säker arbetsmiljö
och en väl fungerande anläggning genom att besikta på ett klokt, pragmatiskt och nyttigt sätt.
Men, om någon tycker att anläggningen blir
mycket bättre ”om man drar åt tre varv på säkerhetsventilens ställskruv” efter att besiktningsintyget är utfärdat och besiktningsmärket påklistrat.
Vad var då besiktningen värd?
Genom besiktningen kan vi alltså bidra till en
säker anläggning men inte skapa den. Att skapa
säkerheten kan bara anläggningsägaren och driftpersonalen göra själva genom sitt vardagliga arbete.
AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar kallar detta viktiga arbete för Fortlöpande tillsyn, ”regelbunden tillsyn av anordning
med tillhörande säkerhetsutrustning i syfte att
förvissa sig om att säkerheten är betryggande”.
Denna fortlöpande tillsyn är de facto den aktivitet som ger en säker anläggning. Omfattningen
av tillsynen och intervallet mellan tillsynstillfällena skall framgå av ett dokumenterat program.
Detta program skall innehålla teknisk dokumentation samt ritningar och scheman som är nödvändiga för att instruktionerna lätt skall kunna
förstås. Programmet skall också beskriva de förutsebara risker som finns i anläggningen.
Det är fortfarande bland annat ”den utrustning
som behövs med hänsyn till säkerheten” som
kontrolleras. Det vill säga samma utrustning som
anges i respektive objektanvisning eller standard,
samma utrustning som kontrolleras vid besiktning. Men genom fortlöpande tillsyn ser man till
att utrustningen också fungerar mellan besiktningstillfällena.
Skadegruppen arbetar för säkrare energianläggningar.
Mer detaljer om tidigare skador finns i Skadebanken på hemsidan www.vok.nu under ”Skadegruppen”, om du saknar lösenord kontakta Jenny Persson, 010-505 35 21 eller via e-post: [email protected]
INFORMATIONSBLAD 1-2012
Inrapporterade skador 2011
Inrapporterade skador genom åren

Norrenergi, Solna
Tubläckage konvektionsdel, P3 (oljepanna)

2000: 23 st

Stora Enso, Hylte
Tubskada sidovägg, P3 (oljepanna)

2001: 12 st

Stora Enso, Hylte
Tubläcka cyklon, P4 (CFB, bio, slam)

2002: 7st

Vattenfall, Idbäcken
Tubbrott bärtub, P3 (RT-flis)

2003: 8 st

Stora Enso, Hylte
Tubläcka konvektion, P2 (barkpanna)

2004: 15 st

Falu Energi & Vatten
Skadad ångdom KVV2 (bio, RT)

2005: 20 st

Falu Energi & Vatten
Brand bränsletransportör (bio)

2006: 12 st

Stora Enso, Hylte
Tubläcka ekonomiser, P4 (CFB, bio, slam)

2007: 14 st

E.ON Värme,

2008: 9 st
Händelöverket
Slaggsilokollaps

2009: 13 st

Stora Enso, Hylte
Tubskada sidovägg, P3 (oljepanna)

2010: 9 st

Fortum, Högdalen
Haveri på boosterfläkt (avfall)

2011: 11 st
Skaderegistrering
Uppdatera anläggningsregistret
Hoppas ni inte missat Skadegruppens hemsida
och skadebank - gör gärna ett besök på
www.vok.nu
Om ni saknar användaridentitet och lösenord,
var vänlig att kontakta sekretariatet.
För att upprätthålla erfarenhetsutbytet uppmanar
vi alla medlemmar att se över och uppdatera teknisk information i anläggningsregistret!
Mer info hittar du på hemsidan, www.vok.nu,
under skadegruppens skyddade sidor.
Blanketter för inrapportering av skador finns på
Värme- och Kraftföreningens hemsida
www.vok.nu. Det går också bra att kontakta sekreteraren för inrapportering. Inrapporterad skada
belönas med två biobiljetter.
Uppdateringen omfattar översyn av:
- Kontaktpersoner
- Pannor – byggt nytt/avvecklat befintlig?
- Bränsle – nya bränslen?
- Turbin – kompletterat med elproduktion?
- Rökgasrening – komplettering?
- Aska/slagg – förändring?
Skadegruppens styrelse 2012
Bjarne Öberg, ordförande SCA Ortviken
Jenny P. Lindberg, sekreterare ÅF
Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket
Göran Eidensten, Fortum Värme
Jan Storesund, Inspecta Technology
Jozef Kowalkowski, Stora Enso Publication Paper
Lars Hammar, Lunds Energi
Mikael Palmgren, E.ON Värme Sverige
Sven Hamrén, Tüv Nord Sweden
Ulf Larsson, Force Technology
Staffan Stymne, Norrenergi
God fortsättning önskar
skadegruppen
Skadegruppen arbetar för säkrare energianläggningar.
Mer detaljer om tidigare skador finns i Skadebanken på hemsidan www.vok.nu under ”Skadegruppen”, om du saknar lösenord kontakta Jenny Persson, 010-505 35 21 eller via e-post: [email protected]
INFORMATIONSBLAD 1-2012
Skadegruppen arbetar för säkrare energianläggningar.
Mer detaljer om tidigare skador finns i Skadebanken på hemsidan www.vok.nu under ”Skadegruppen”, om du saknar lösenord kontakta Jenny Persson, 010-505 35 21 eller via e-post: [email protected]