Transcript Att höra och höra till

de
t vi
e
ktigaste är
mm
ko
ls
redsställe
f
l
l
ti
e i live
en
av
un
en försvåras och
vels
ns hindras påverkar d
et upple
ka
pe
n
n
t
at
,m
a
sn
s
ly
är
i
k
a
tion
t.
m
an kan hör
an inte
k
n
a
lys
en m
N
e
m
kä
i ge
n
ed
n
a
att man är m
å
g
e
ntligen att f
sn
tan att hör
u
a
a
Idé- och inspirationsmaterial
Att höra
och höra till
Projektrapport
Skara stifts hörselprojekt 2008 –2010
1
a
u
ta
ning använder oss av auditiv kommunikation; i tal och
musik. Ordet ska vara ”i svang”, som Martin Luther
formulerade det. Då är det ju viktigt att alla faktiskt
kan uppfatta budskapet.
Ett tredje skäl är
att hörselproblem blir
ett kommunikationshinder. Det betyder
att hindret inte
främst sitter i byggnaden utan i det mänskliga mötet. Man
kan inte bygga bort
hörselhinder. Den
mänskliga faktorn är
den helt dominerande
när det gäller hörselhinder. Även kyrkans folk behöver
därför lära sig och bli ännu bättre på att praktisera hur
vi kommunicerar med varandra på ett så bra sätt som
möjligt – så att alla kan höra bra och därmed vara fullt
delaktiga.
Delaktighet
Inledning och bakgrund
Projektets genomförande
Hörselprojektet i Skara stift har varit i högsta
grad praktiskt och nära församlingarnas verksamhet. Besök har gjorts, ofta vid flera tillfällen,
i pastoraten. Upplägget har varit som följer:
”Det är ju viktigt
att alla faktiskt
kan uppfatta
budskapet.”
Det hörselprojekt som Skara stift har genomfört
inför år 2010 är banbrytande på flera sätt. Om man
skulle vilja tona ner det märkvärdiga i saken, kan man
säga att detta är något som alla som driver offentlig
verksamhet i vårt land är skyldiga att genomföra
senast år 2010. Det är det år då den nationella handlingsplanen ”Från patient till medborgare” skulle vara
genomförd.
Hörselhinder är ett av de allra största funktionshindren. Över en miljon svenskar har en hörselskada. Då
har man ändå inte räknat in alla som lider av tinnitus.
Det finns alltså, bland annat för att det är så vanligt,
anledning att satsa lite extra på att öka hörbarheten.
Ett annat skäl är att vi i kyrkan i så hög utsträck-
På vad sätt har då detta projekt varit banbrytande?
Skara är det första stift i Sverige som har gjort en så
heltäckande tillgänglighetsinventering av hörbarheten
i församlingarna. Den är heltäckande inte bara på det
sättet att alla kontrakt och pastorat är involverade.
Både kyrkor och församlingshem har undersökts
liksom ljudanläggningar och annan utrustning. Syftet
har varit att hitta de svaga länkarna – de som gör att
kommunikationen fallerar och personer därmed blir
utanför.
Utan krav på att vara akademiskt korrekt bör den
statistik som sammanställts i samband med denna
rapport ha ett stort läsvärde för personer inom olika
professioner i vårt land genom sitt kvantitativt stora
material.
Mikael Henning på besök i Töreboda pastorat. Här tillsammans med
kyrkoherde Anders Ehrngren. Foto: Harald Jonsson.
2
• Kontraktsamlingar för dels förtroendevalda, dels anställda
• Tillgänglighetsinventering i pastoratet
• Personalutbildning i pastoratet utifrån
dokumentationen
• Ljudteknikkurs med professionell ljudfirma
Med en UniVox FSM kan man kontrollera att teleslingan uppfyller
normen. Foto: Harald Jonsson.
Till detta har pastoratet erbjudits medverkan vid
bland annat:
• Kyrkoråd eller andra samlingar med
förtroendevalda
• Träffar för kyrkvärdar
• Träffar för daglediga etc.
Den andra banbrytande insatsen inom detta projekt
är att konsekvent kombinera tillgänglighetsinventering med kompetensutveckling av kyrkans personal.
Här har samtliga yrkeskategorier varit involverade;
vaktmästare, församlingspedagoger, musiker, diakoner, präster, informatörer, expeditionspersonal med
flera.
Detta sista är oerhört viktigt, för om det finns en
rätt förståelse och insikt i problematiken, då kan man
också lösa de hinder som ibland uppstår. Tillsammans.
En av stiftets profilutbildningar för vaktmästare
har dessutom haft en halvdag kring dessa frågor.
Varje pastorat har fått material som hjälp
för sitt fortsatta tillgänglighetsarbete
• Handisams riktlinjer ”Riv hindren”
• SKR:s policydokument ”En kyrka för alla”
• Dokumentationspärm med rapport från
inventeringen samt diverse informations material
• Informationsskyltar om teleslinga etc, att sätta upp i de lokaler som saknar sådana
• Testinstrument ”Univox Listener”, för att testa teleslingan.
Mikael Henning, projektledare
Den mänskliga faktorn
är den helt dominerande
bland hörselhinder.
3
”Jag hörde kanske
hälften av vad
kollegorna pratade om”
Inventeringsformuläret
Formuläret har utformats speciellt för hörselinventering i församlingarna, men har hämtat inspiration
från andra inventeringsformulär, till exempel från:
• Handisam
www.handisam.se
• Boverket
www.boverket.se
Krister Klint har jobbat som vaktmästare i Borås Caroli
i snart 12 år. Meniéres sjukdom är en kronisk sjukdom
i innerörat som ger yrselattacker i kombination med
hörselnedsättning och öronsus.
– Den kan yttra sig på lite olika sätt. För min del
innebär det att jag har mist hörseln helt på ena örat och
har 60 procent kvar på det andra. Jag är sjukskriven på
25 procent, berättar Krister.
Krister använder hörapparat och skulle inte klara sin
vardag utan den. I sammanhang där många pratar blir
det ofta problem ändå.
– Jag hade svårt att hänga med på våra arbetsplatsträffar. I värsta fall uppfattade jag bara hälften av vad
som sades, beroende på vem som pratade.
För ett år sedan fick Krister tillgång till en så kallad
konferensanläggning. En mikrofon på bordet fångar upp
kollegornas röster och transporterar ljudet vidare till
en mottagare som Krister bär på sig, kopplad till hans
hörselslinga.
Men att hjälpmedel finns betyder inte alltid att det
är självklart att använda dem. Det vet Krister av egen
erfarenhet.
– ”Aldrig att jag springer runt med den där lådan”, sa
jag till mig själv i början. Men när jag väl kom över den
tröskeln, märkte jag hur mycket nytta jag hade av den.
• Tillgänglighetsdatabasen
www.tillganglighetdatabasen.se
• Equality
www.equality.se
Bokens upplägg
Denna projektrapport följer inventeringsformulärets
ordning. Det är därmed lätt att följa strukturen och
att använda sig av frågeställningarna för kommande
inventeringsarbete.
1.Verksamhet 2.Ljudmiljö, akustik
3.Teknik
4.Information/kommunikation
5.Rutiner
s6
s 18
s 20
s 26
s 29
4
Foto: Per Aronsson
För drygt tio år sedan fick Krister Klint veta
att han lider av Meniéres sjukdom. Det
innebär grava hörselproblem.
• Handikappombudsmannen
www.do.se
udda och är rädd att framstå som dum, säger han.
När hörselproblemen dök upp tyckte han att han inte
kunde utföra sitt arbete så bra som han ville.
– Men numera kan jag tänka att jag har andra egenskaper som uppväger min sjukdom, säger han.
Genom att vara öppen med sina hörselproblem kan
han vara lite av en förebild.
– Och jag tycker också att jag märker att när man
vågar stå upp för något, vinner man respekt. Vi vill så
gärna vara starkast, duktigast och bäst, men ibland får
vi helt enkelt erkänna våra brister, säger Krister Klint.
Att inte höra bra påverkar allt i vardagslivet och även
bilden av sig själv.
– Det är ledsamt att inte kunna vara spontan i ett
samtal och att inte alltid kunna hänga med. Ibland är
det uppenbart att jag missuppfattar saker och svarar fel.
Och tyvärr leder det ibland till att jag hellre är tyst.
Mycket i arbetet fungerar bra, men Krister har också
haft perioder när han funderat på att sluta. Ibland stöter
han på människor som inte förstår. Även om han ber
dem tala tydligt, så glöms det ganska snart bort.
– Men det handlar säkert om en överkänslighet hos
oss som har hörselhinder också. Man känner sig lite
5
1. Verksamhet
l Vägkyrka – Guidning
”De som agerar
måste synas bra
för att också höras”.
Under sommaren besöker många intresserade besökare
våra kyrkor. Ha med även hörbarheten i er planering och
i era förberedelser av aktiviteterna. Se till att alla guider
vet hur ljudanläggningen fungerar. Att det är få besökare är inget skäl till att inte använda mikrofon, även
bland dem kan det finnas folk som hör sämre.
För att hitta de eventuella bristerna i hörbarheten är
det viktigt att börja med att se på varje verksamhet i
församlingen och vilka hörproblem som kan uppstå just
där. Först därefter är det dags att se på vad det finns för
hörteknik och annat som kan underlätta hörande och
delaktighet.
GOTT EXEMPEL
Habo kyrka, med egna guider som alltid använ-
der kyrkans mikrofon.
I KYRKAN
Det är viktigt att så gott som allt textmaterial kommer in i förväg och bearbetas i datorn, så att det blir
lätt att läsa och följa med – så simultant som möjligt.
Det gäller psalmer och körsånger, predikan och kyrkans
förbön, välkomsthälsning och pålysningar samt naturligtvis hela gudstjänstordningen – även prästens partier.
Självklart ska vuxendöva och gravt hörselskadade
personer ha möjlighet att vara med även i övrig församlingsverksamhet. Då krävs en professionell skrivtolk.
Sådan tolk bokas via landstingets tolkcentral och är
kostnadsfri för brukaren.
l Gudstjänster
Ur hörsynpunkt är ofta gudstjänster enkla. Om bara
tekniken fungerar och används på rätt sätt hör de flesta
bra. Som regel är det bara en, eller några få, som agerar
medan de flesta sitter still och lyssnar.
Textad gudstjänst i Ulricehamns kyrka. Foto: Mikael Henning.
l Textade gudstjänster
Vid speciella gudstjänster behöver man tänka till lite
extra, till exempel:
• Musikgudstjänster och konserter
• Familjegudstjänster
• Konfirmationer
• Drama
• Meditation och andra stilla/lågmälda gudstjänster
l Audioguide
Några av stiftets kyrkor har audioguide, en del av dem
är kopplade till teleslingan. Det underlättar lyssnandet
oerhört! Om audioguiden är kopplad till teleslingan kan
även hörstavarna användas till att höra guidens röst.
Man kan då till och med stänga av kyrkans högtalare, så
får övriga besökare ro till personlig andakt.
ATT TÄNKA PÅ
för att alla ska höra bättre, förutom det tekniska:
– Alla som talar och läser behöver träna i kyrko-
rummet med dess akustiska förutsättningar.
– De som agerar måste synas bra för att också höras. Till exempel är det inte lämpligt att sitta och leda en andakt.
– Att ha tal och musik samtidigt är en extra utma ning ur hörsynpunkt. Undvik helst det.
GODA EXEMPEL
Gökhems kyrka, Floby pastorat
Säters kyrka, Norra Billings pastorat
6
En kategori människor som nästan alltid glöms bort
är de som inte längre hör alls men som inte behärskar
teckenspråk. Det är vuxendöva och svårt hörselskadade. Åtminstone då och då borde de erbjudas textade
gudstjänster. Det är oerhört uppskattat av dessa som
normalt inte kan ha någon behållning av församlingens
gudstjänster.
Teckenspråk/Döva
Döva har teckenspråk som sitt modersmål och har
lärt sig svenska som ett andraspråk.
Även denna grupp ska vi komma ihåg i församlingens verksamhet. Till församlingens hjälp finns
teckenspråkig personal på stiftskansliet.
Teckenspråkig präst ansvarar för gudstjänster och
övrig verksamhet på teckenspråk.
Man kan göra på två sätt:
– Kontakta tolkcentralen (www.tolkcentralen.se). De hjälper er!
– Församlingen förbereder själva sin ordinarie guds-
tjänst även i skriven form.
En textad gudstjänst blir – om man förbereder det
ordentligt – något som tillför alla gudstjänstdeltagare en
extra dimension. Bara detta att kunna lyfta blicken istället för att titta ner i agenda och psalmbok. Eller att se
bibelorden i korta, tydliga, sekvenser med stora bokstäver på skärmen. Det talar extra starkt.
7
l Samtalsgrupper, syförening,
I FÖRSAMLINGSHEMMET
sammanträden, personalsamlingar
Att en av nio har en hörselnedsättning betyder att man
även i små grupper måste räkna med att hörselhinder
finns. Erfarenheten från hörselprojektet visar, att nästan alla arbetslag har en eller flera personer med hörselproblem. Det är en faktor som sällan uppmärksammats
hittills. Likadant är förhållandet bland förtroendevalda.
Att underlätta hörsituationen på sammanträden och
personalmöten borde alltså vara av högsta prioritet.
Föredrag, församlingsafton
Det är inte alltid lika självklart att alla talar i mikrofon i
församlingshemmet som i kyrkorummet. Inventeringen
visade också att brister vad gäller ljudanläggningar var
betydligt vanligare i församlingshemmen. De saknas
på många ställen och är av lägre kvalitet än i kyrkorna.
Hörstavar saknas nästan överallt och teleslingorna var
på flera ställen ur funktion vid vårt besök – utan att de
ansvariga var medvetna om det.
Allt detta vittnar om att man inte utnyttjar tekniken
lika självklart i församlingshemmens aktiviteter.
Vad händer med en person med nedsatt hörsel när de
inte hör vid en sådan samling? Samtalen vid borden är
normalt det som är svårast att klara – när många pratar
och ljudnivån är hög. Hör man då inte föredraget heller,
varför ska man då gå dit? Risken är stor att man uteblir
nästa gång – utan att tala om varför för de ansvariga.
l
ATT TÄNKA PÅ
– Sitt så att alla kan se varandra
– Sitt så nära som möjligt. Ju längre avstånd, desto svårare är det att uppfatta vad som sägs
– Undvik bakgrundsljud, t ex musik, slammer från köket, öppet fönster, högljudda fläktar
– Tala en i taget – detta är mycket viktigt,
men kan vara svårt.
Samtal är det som ställer högst krav för att de som hör
dåligt ska kunna vara delaktiga. Ändå har ytterst få
församlingar teknik för denna typ av verksamhet. Förhoppningsvis kommer den dagen snart, då det är lika
naturligt att ha teknik för samtal som för gudstjänst. I
dagens kyrka är ju den mesta verksamheten i samtalsform.
Exempel på sammanhang där teknik kan underlätta:
• Sorgegrupper, studiegrupper
• Syföreningar
• Barn- och ungdomsverksamhet
• Kyrkoråd och andra sammanträden
GODA EXEMPEL
Ulricehamn, Tibro FM/konferenssystem
Vara har köpt slingväska
ATT TÄNKA PÅ
– Tala alltid i mikrofon, även om det ”bara”
gäller praktisk information.
– Ingen föredragshållare får ”slippa” att prata
i mikrofon.
– Se i förväg till att ljudanläggningen fungerar. Testa även slingan, som ju inte hörs akustiskt.
– Prata gärna då och då, om att det är viktigt att alla ska höra bra och hur ni gör för att det ska bli så. Men låt det inte bli pinsamt för någon.
– Hur ni möblerar har betydelse för hur mycket man kan höra av samtal vid borden. Det är
lättare att höra om man sitter nära.
8
9
”Man vill ju höra och känna sig delaktig”
beskriver tröttheten som de förstärkta vardagsljuden
framkallar.
– Det blir många ”nya” ljud för hjärnan att registrera;
slamret från nyckelknippan som läggs på bordet, tallrikar som slamrar när man dukar och skrapljudet från en
stol som man drar ut. Allt det där kan kännas väldigt
påfrestande till en början. Hörapparaten förstärker ju
alla ljud och hjärnan klarar inte att sortera bort en del,
så att jag kan koncentrera mig på talet.
Hon berättar om ett besök på krogen för ett tag
sedan med goda vänner. – Det kan bli en jobbig situation. En hel del av samtalen är svåra att uppfatta på grund av allt bakgrundsljud
som finns där.
Rätt nyligen fick Laila nya hörapparater. På dem kan
hon välja mellan att få ljudet förstärkt eller att koppla
på teleslinga eller använda båda funktionerna samtidigt.
– Jag håller på och lär mig nu i vilka situationer jag
ska ha vilken inställning.
Laila Blom bor i Falköping och arbetar i Tidaholm.
Arbetet som psykiatrisjuksköterska fungerar bra med de
hörselhjälpmedel hon har.
– Men jag får ofta be mina patienter upprepa vad de
sagt och det kan kännas lite tufft när de redan är i en
jobbig situation och ska anförtro mig sina problem. Så
jag är mån om att förklara att det är för att jag hör dåligt
som jag frågar om.
Laila berättar att hon förmodligen haft problem med
hörseln länge.
– Att åka bil med radion på och flera som pratar
samtidigt har jag alltid upplevt som jobbigt. Ofta har jag
haft svårt att uppfatta tal i tv-program och filmer och
texter i musik.
Laila var dryga 40 när en arbetskamrat reagerade på
att hon inte hörde, och det ledde till att hon kontaktade
vårdcentralen. Efter en remiss till hörcentralen fick hon
träffa en audionom som gjorde ett hörseltest.
– Hon konstaterade att jag var ett solklart fall för
hörapparat på båda öronen. Hon förklarade också att
hörseln kan vara nedsatt på många olika sätt. I mitt fall
var det vokaler som jag hade svårast att uppfatta.
Men en hörapparat löser inte alla problem. Laila
Sätter mig nära
Att alltid tänka på bästa möjliga förutsättningar för att
höra bra, har blivit en vana.
– Jag ser till att jag sätter mig nära den som ska prata
och så att jag kan se henne eller honom bra. Man blir
förstås väldigt beroende av att ljudet är bra; i biosalongen, i kyrkan eller vid en föreläsning. Annars missar man
ju väldigt mycket. Det är klart man vill höra och känna
sig delaktig.
Hon tycker att det många gånger slarvas med att
använda mikrofoner. Många tror att den egna rösten
är stark och tydlig, eller att det räcker att höja den en
aning. Det kan tyckas artigt att ställa frågan i en grupp
10
om alla hör bra, men Laila menar att man alltid ska utgå
från att det i alla sammanhang finns en eller flera personer som har problem med att höra.
– Det kan vara jobbigt för den som har hörselnedsättning att alltid ge sig tillkänna och be den som pratar
använda mikrofon. Man orkar inte göra det hela tiden,
särskilt inte i nya sammanhang.
Hon berättar entusiastiskt om en upplevelse under en
resa till Rom med kören hon sjunger i.
– Vår guide delade ut hörlurar till oss allihop och
så pratade hon i en mikrofon. Det var helt ljuvligt att
kunna höra vartenda ord hon sa trots alla människor
och trafik runtomkring.
Känner mig tjatig
Det är lätt att känna sig lite dum när man inte hänger
med i ett samtal och det kan ta emot ibland att säga ”jag
hörde inte, skulle du vilja säga det en gång till”.
– Ibland känner jag mig just tjatig. Ofta får jag be om
att man pratar en i taget och det händer att jag får lite
sneda blickar tillbaka.
Laila säger att ju mer hon pratar om sin hörselnedsättning, desto mindre laddat blir det. Och precis som
hon själv fick en puff att undersöka sin hörsel, så har
hon puffat på andra att söka hjälp.
– Jag möter ofta kommentaren ”Har du hörapparat,
det märks inte”. Och det kan vara en bra början på ett
samtal om hörselproblem.
11
Foto: Anders Blom
”Nu får du väl ändå ta och kolla din hörsel!” Den lite bryska uppmaningen från en
arbetskamrat ledde till att Laila Blom fick
hörapparat på båda öronen.
– Så här i efterhand förstår jag, att jag
haft problem nästan hela mitt liv, säger
hon. Att tänka igenom hur man använder sina församlingslokaler är en åtgärd som ibland kan göra stor skillnad.
Undvik, om möjligt, att ha barnverksamhet i lokaler
som är skapade för musik. Då är ni sedan fria att skapa
ett akustiskt tilltalande ljud för er musikverksamhet.
Hur man framhäver sången i relation till instrument
är en fråga som man får lösa lokalt. Ett tips kan vara att
sångsolisten sjunger i mikrofon som går in på teleslingan, medan övriga instrument inte använder mikrofon.
På så sätt framhävs orden och musiken hörs lite svagare.
Inte minst är det här på sin plats att påminna om vikten av att värna om kyrkomusikernas egen hörselhälsa.
Ett sätt kan vara att använda hörselskydd under övning.
GOTT EXEMPEL
Kyrkans hus, Vänersborg
I Stora salen har man lyckats kombinera goda
akustiska förutsättningar för musik med en lugn
ljudmiljö i de delar av salen som används till sammanträden och kaffesamkväm.
Hur ska bra musik låta? Foto: Harald Jonsson.
Kör- och annan musikverksamhet
Det finns naturligtvis många synpunkter på hur bra
musik ska låta. Fokus under detta projekt ligger dock på
strävan att göra möjligheten att uppfatta tal så optimal
som möjligt. Därför berörs den musikaliska verksamheten bara indirekt. Några frågor/problem som har
framkommit:
– Akustiken i exempelvis församlingshemmet. Här används ofta samma rum till såväl musik- som barn eller konfirmandverksamhet
– Höga ljudnivåer som medför risk för bullerskada
– Svårigheter att höra körledarens instruktioner vid körövning
– Svårigheter att uppfatta orden i sång eller tal när det samtidigt är musik i bakgrunden
– Akustiska problem när externa ljudanläggningar tas in i kyrkorummet, inte minst på grund av störningar i teleslingan.
l
Barn- och ungdomsverksamhet
I våra barngrupper kan vi utgå ifrån att det finns barn
med hörselnedsättning. Ibland känner ledarna till det,
ibland inte. Vi kan bara spekulera i hur många barn med
hörselskada som avstår från kyrkans verksamhet. Att
vistas i förskola eller skola en hel dag bland hörande
kamrater, och den utmaning och ansträngning som
detta innebär, upplever säkert många som mer än tillräckligt för en dag. Om vi inte gör en medveten satsning
stänger vi alltså ute ett antal barn och därmed även,
med stor sannolikhet, dessa som vuxna.
l
Om någon verkar osäker,
eller svarar ”goddag yxskaft”,
kan det bero på
att personen inte hör.
Expedition
Till församlingens expedition kommer många telefonsamtal och besök. Med högre medvetenhet och kunskap
kan vi bemöta människor med hörselnedsättning på ett
bra sätt. Man talar så att den andre hör bättre utan att
känna sig obekväm eller generad.
l
Vad kan man då göra för att underlätta situationen?
– Fråga efter eventuella funktionsnedsättningar redan
i inbjudan. Visa en vilja att alla ska kunna vara med
– Fråga föräldrarna vad ni ska tänka på
– Skapa en lugn ljudmiljö med bra dämpning av
akustiken
– Träna barnen i att vara tysta när de ska vara det
och att prata en i taget
– Använd eventuellt hörteknik
ATT TÄNKA PÅ
Några saker som underlättar kommunikationen:
– Om någon verkar osäker, virrig eller svarar ”god-
dag yxskaft” kan det bero på att denne inte hör.
– Tala lugnt och tydligt utan att överdriva och utan att visa irritation.
– Upprepa om du misstänker att den andre inte har uppfattat korrekt - kanske med andra ord.
– Ha beredskap att kommunicera med andra me-
dier än telefon, till exempel e-post.
– Skriftlig information är ett viktigt komplement när man inte hör så bra.
GODA EXEMPEL
Bullervarnare Sound
Ear, så kallat ”Öra
finns i fritidshemmet i Prästgården,
Skultorps pastorat
samt i S:t Johannes
kyrka, Habo pastorat
Läs mer om detta under ”Information” på sidan 26.
Bullervarnare i Habo
pastorat. Foto: Mikael
Henning
12
13
l Friluftsgudstjänster
”Det sociala behovet
sjunker inte i takt
med hörseln”.
Många pastorat använder mikrofon och högtalare, men
kvalitén är ofta väldigt skiftande. Eftersom detta är
gudstjänster som återkommer, finns det anledning att
tänka igenom vilka hörhjälpmedel pastoratet behöver
investera i. Ett alternativ, som innebär det allra bästa för
dem som hör sämst, är något av de portabla system som
presenteras under rubriken ”Teknik” på sidan 24-25.
Använd UniVox Listener för att kontrollera om teleslingan fungerar och om det hörs bra i den.
Påverka kommun/huvudman att se över bristfälliga
ljudanläggningar.
Viktigt här är att även se över rutinerna: Vem hjälper
de gamla med hörstavar, hörapparaten eller att koppla
om till teleslinga?
GOTT EXEMPEL:
Ulricehamn
l Guidningar, utfärder
l Andakter med mera på äldreboenden
Tyvärr är kvalitén på den hörteknik som kommunen
tillhandahåller på äldreboenden ytterst skiftande. Det
finns goda exempel, men betydligt fler dåliga sådana.
Naturligtvis ligger det i församlingens intresse att de
som deltar i andakter ska kunna tillgodogöra sig det
som sägs.
Församlingen har en viktig uppgift att föra samtal
med kommuner och andra huvudmän för att driva på
när det gäller att investera i bra ljudanläggningar. En
sådan investering skulle också innebära att tekniken
kan användas vid många andra tillfällen.
VERKSAMHET HELT ELLER DELVIS
UTANFÖR FÖRSAMLINGSHEMMET
l Hem-och sjukbesök
Bland dem som besöks finns naturligtvis även de som
har hörselnedsättning i olika grad. Kunskap och medvetenhet i hur man lättast kommunicerar är därför en bra
början.
Använd extra hörteknik som samtalsförstärkare.
Detta borde finnas i alla pastorat som arbetshjälpmedel
för diakonerna och andra medarbetare.
Då det inte finns ljudanläggning med tillräckligt bra ljud
i den lokal där församlingens verksamhet äger rum, kan
församlingens medarbetare ha med sig ett portabelt
system. Läs mer om detta under rubriken ”Teknik” på
sidan 24-25.
ATT TÄNKA PÅ
– Ta dig tid! Då kan samtalet hinna komma igång.
– Sitt så att ni ser varandra. Skrik inte i örat.
– Lyssna mer än prata.
– Var extra uppmärksam på ifall den andre har
uppfattat det du säger.
– Hjälp dem med hörapparaten. När den fungerar
blir det ett bättre samtal.
Vanliga problem på äldreboenden:
– Ljudanläggning saknas eller är ålderstigen och
dåligt fungerande.
– Ibland har man sina möten i en annan lokal
än där ljudanläggning finns.
– Slinga fungerar, men inte högtalare.
– Högtalare fungerar, men inte slinga.
14
Inte många pastorat i stiftet har löst svårigheterna för
dem som hör dåligt att följa med i vad som sägs under
en bussresa, en guidning i kyrkan eller på kyrkogården.
Här finns ett behov – och det finns lösningar!
Men tänk er för vid val av teknik så att ni inte bara
underlättar hörandet för dem som redan hör bra och
lämnar de hörselskadade utanför.
Ett FM-system är flexibelt och användbart i många sammanhang.
Foto: Mikael Henning
Bärbar mikrofon och högtalare
Kan fungera vid goda akustiska förhållanden om utrustningen håller bra kvalitet.
Högtalarväst
En smart lösning vid exempelvis guidningar. Däremot
inte tillräckligt för till exempel friluftsgudstjänst eller
andakt på äldreboendet.
Teleslinga
Om man är i kyrkan kan det allra enklaste vara att
använda den teknik som redan finns där, exempelvis
headset - om teleslingan täcker hela kyrkorummet.
FM-system
Det FM-system, som kan används vid sammanträden,
samtalsgrupper och hembesök, kan även användas på
bussen eller på guidningen. Ett FM-system kostar visserligen en del, men är flexibelt och användbart i många
sammanhang.
Länktips finns längst bak i boken.
15
Foto: Marie Bergström
Problem med hörseln
kan leda till isolering
Ulrika Åshagen började misstänka att
hon hade problem med hörseln när kollegorna hörde telefonen på hennes kontor,
men hon själv inte uppfattade den minsta
signal.
– Jag har haft hörapparat i tjugo år nu. Först på ena örat
och numera på båda. Jag vet inte varför jag är hörselskadad, men att jag haft många öroninflammationer kan
spela in, säger hon.
Ulrika har arbetat som diakon i Svenska kyrkan sedan
1974. I många år arbetade hon med alla åldrar, numera
mest med äldre.
– Det var ofta svårt med barngrupper och konfirmander för volymen blev rätt hög. Då är det svårt att urskilja
vad en person säger.
Ulrika tror att det är många som inte märker av hennes hörselnedsättning.
– Jag har under årens lopp blivit ganska bra på att
läsa på läpparna och så har jag ju mina hörapparater. Så
det mesta av mitt arbeta fungerar bra.
”Jag skäms inte
utan talar om att jag har
en hörselskada, så alla vet ”.
Ulrika säger att det är vanligt att man skäms över
sitt hörselhandikapp och att det hindrar många från att
skaffa en hörapparat.
– Det händer ju att dörren inte öppnas när jag kommer på hembesök, av den enkla anledningen att personen inte hört telefonsignal eller dörrklocka.
trots hjälpmedel uppstå problem i kommunikationen.
En del av oss pratar väldigt snabbt. Andra har en lite
svagare eller otydligare stämma. En dialekt man är ovan
vid kan också försvåra.
– Det kan också vara svårt i en bönegrupp till exempel, där det ju är naturligt att vara lite lågmäld och
kanske också böja ner huvudet så man inte ser munnen,
säger Ulrika.
I Tibro pastorat finns sedan några år ett hörselhjälpmedel som gör att alla i en grupp kan höra bra. ”Görbra”
Extra hög ringsignal
Ulrikas fasta telefon på arbetsrummet har teleslinga och
är anpassad för personer med hörselnedsättning. Hennes bärbara telefon har extra hög ringsignal. På den nya
mobiltelefonen går ljudstyrkan att reglera efter behov.
– Den har ingen kamera, säger hon och skrattar, men
annars är den toppenbra.
Rösten är unik för varje människa och därför kan det
16
Stor omställning
Hörselnedsättning är också en bidragande orsak till att
många äldre blir isolerade. ”Ingen pratar ändå med mig”,
kan Ulrika också få höra som argument till att hörapparaten ligger i en byrålåda.
Men hon kan också förstå att det är en stor omställning att börja använda hörapparat.
– Många ljud man vant sig av med kan uppfattas som
jobbiga. Min nya hörapparat har ett lite metalliskt ljud
som kändes lite jobbigt i början. Men man vänjer sig.
Från tiden med den allra första hörapparaten minns
Ulrika ett barn som frågade henne ”Vad har du i örat?”
Barnets mamma hyschade, och sa ”Så frågar man inte”,
men Ulrika sa som det var.
– Jag skäms inte längre. Jag talar om från första början att jag är hörselskadad, så alla vet.
är Ulrikas spontana omdöme om den.
– Den är enkel att använda och uppskattas mycket.
Många är nyfikna och undrar var jag fått den ifrån.
Ulrika påpekar också att det är viktigt att försöka
dämpa alla bakgrundsljud så mycket som möjligt. Och
att vi lite till mans tänker på att inte prata i munnen på
varandra.
– Ett litet underlägg mellan kopp och fat gör att kaffekopparna inte slamrar. Mattor är också bra ljuddämpare
och gör att samtalet är lättare att uppfatta.
17
2. Ljudmiljö och akustik
”Att dämpa ljudnivån
är alltså inte bara
en fråga om komfort
utan faktiskt en
arbetsmiljöfråga”.
Ett vilseledande svar
i den klangfulla kyrkan:
Hörs ja`? … ja... ja... ja... ja
Kyrkan
Kyrkor låter väldigt olika, det är ingen nyhet. Om akustiken är ”bra” eller ”dålig”, beror på vad man ska använda
den till. I många kyrkorum är det inte heller så mycket
man kan göra för att påverka akustiken.
I Sandhults församlinghem har man återanvänt gardiner för att dämpa
ljudet. Enkelt och billigt! Foto: Mikael Henning.
Församlingshemmet
Församlingshemmen runt om i stiftet är imponerande
vackra och funktionella. Även akustiskt fungerar det bra
på de flesta håll. Självklart finns det här och var saker
som kan bli bättre.
Några saker som påverkar ljudet:
– Gångmattan
– Bänkdynor
Om det är lång efterklang (=”mycket” eller ”rymlig”
akustik), så är en ljudanläggning med bra högtalare extra viktig för att tal ska höras bra. En ny sorts högtalare,
med flera små högtalare i en pelare, har i flera kyrkor
gjort det lättare att höra tal. Det är värt att testa.
Vanligast är problem i:
– stora salen (eller andra lokaler för vuxenverksamhet)
– konfirmandsalen
– barnlokaler
– aktivitetsrum
– entrén
Undvik om möjligt att ha musik- och barnverksamhet i
samma lokal. För både barn och kör krävs en funktionell
akustik. Kören behöver till exempel en stark och lång efterklang. I barnlokalerna är det viktigt med en dämpad
akustik. Förutom att det ger en behagligare och lugnare
miljö skonar det såväl ledarnas som barnens hörsel.
18
GODA EXEMPEL
Var rädd om hörseln!
Musiker och pedagoger tillhör de två största riskgrupperna för att drabbas av bullerskador på jobbet. Då har
vi inte nämnt barnen. Att göra det vi kan för att dämpa
ljudnivån är alltså inte bara en fråga om komfort utan
faktiskt en arbetsmiljöfråga.
Personligt avpassade hörselskydd är en billig sjukförsäkring.
Bordsfilt under vaxduken dämpar slammer. Halvorsgården,
Västra Tunhems pastorat. Foto: Mikael Henning.
Tips på enkla åtgärder
för att förbättra ljudmiljön:
• Ljudabsorbenter i tak eller på väggar
•
•
•
•
•
Mer textilier, till exempel mattor och gardiner
Bordsfilt och duk
Servett under koppen
Stolstassar
Eventuella vikväggar bör stängas när bara
en del av rummet används
Tips på akustikfirmor finns på sidan 35.
De ljuddämpande textilierna i taket ger en klart förbättrad
ljudmiljö. Grönahögs församlingshem, Åsundens pastorat.
Foto: Mikael Henning.
19
3. Teknik
”Det viktiga är inte
att tekniken fungerar,
utan att vi hör varandra”.
Det står väl till på teknikfronten – på de flesta håll! Det
är imponerande hur högt prioriterat ljudet är i stiftets
kyrkor. Oftast handlar det om att justera eller komplettera det som redan finns och fungerar. När det gäller
församlingshemmen är det inte fullt lika bra, där finns
gott om såväl goda som mindre goda exempel.
Observera att detta gäller traditionell teknik, där en
pratar/sjunger och övriga lyssnar. Hörteknik för samtal
är fortfarande sällsynt i stiftets församlingar. Där bör
det alltså satsas mest under kommande år.
kyrkor. Ofta kan det vara tillräckligt – om det är lätt att
uppfatta talet akustiskt.
Ett vanligt problem när endast teleslinga finns är att
man bara har en mikrofon - ofta ett headset på prästen.
Det innebär att församlingens sång och läsningar hörs
dåligt och gudstjänsten blir torftig för den som är beroende av teleslinga.
LJUDANLÄGGNING
Problem som noterats:
1. Ljudanläggning och teleslinga saknas
eller är ur funktion
Detta är glädjande nog ovanligt i kyrkorna. Oftast handlar det i så fall om små kyrkor som används mer sällan.
I församlingshemmet är det däremot relativt vanligt
att ljudanläggning saknas. Uppskattningsvis saknar
20-30 procent av församlingshemmen ljudanläggning.
Man ser en tydlig tendens: Ju längre ut på landet och ju
mindre församlingshemmet används, desto större risk
att ljudanläggning saknas.
3. Högtalare finns men teleslinga saknas
Detta problem uppstår oftast när någon fixar med ljudet
själv, ett ”billigt” alternativ. Den som satt in ljudanläggningen har glömt teleslingan eller saknar kunskapen. En
sådan här ”lösning” kan sällan anses godkänd.
Problemet kan också vara partiellt.
Två hörselhinder som är relativt vanliga:
– I kyrkan: sidokor ligger utanför ljudanläggningens täckning
– I församlingshemmet: nedervåning eller övervå-
ning saknar ljudanläggning
MIXER, INSTÄLLNINGAR
Här och var hördes det dåligt på grund av felinställda
reglage på mixern. Det ger anledning att reflektera över
en principfråga: Plexiglas eller kunskap? Eller kanske
smarta lösningar som i exemplet nedan? Det finns ljudfirmor som helst sätter plexiglas över knapparna, så att
ingen ska vara där och skruva. Risken för felinställning
minskar, vilket är en fördel. Nackdelen är dock att ljudet
inte blir så bra som det kunde vara. Alla som sköter mix-
2. Teleslinga finns men högtalare saknas
Detta är en billig lösning som finns i några mindre
20
erbordet behöver få instruktion och möjlighet att pröva
olika inställningar.
Tips: Sätt små prickar med Tipp-Ex vid normalinställningen. Sedan är det inte farligt att experimentera lite
och se vad som händer. Våga leka!
GODA EXEMPEL
Enkelt reglage som
komplement till
mixerbordet: Stenstorps församlingshem och Östra
Tunhems kyrka,
Nicolaigården,
Lidköping samt
Flämslätt.
Exempel på problem som upptäcktes:
• Felställda reglage. Det tog ofta en stund innan vi kom på var felet var.
• En knapp i mixern var intryckt, vilket ledde till att teleslingan var helt död
• Balansen mellan högtalare och teleslinga var felaktig. En viktig funktion på mixern är möjligheten att kunna skruva ner högtalarna men ha ljud till slingan.
• Felkopplade sladdar
• Elkontakten till teleslingan satt inte i väggen
I Stenstorps pastorat har man headset på både
präst och kantor i flera av kyrkorna. Det är mycket
bra! En risk i större kyrkor kan vara att de sjunger
i otakt på grund av ljudets långsamma hastighet.
Ha alltså bara på en i taget.
MIKROFONER
– Mikrofoner är förbrukningsartiklar. Ersätt gamla dåliga med nya.
– Pris och kvalitet följs åt. Smakar det, så kostar det
– Tänk igenom vilka mikrofoner ni behöver till olika verksamheter.
– Alltför många mikrofoner måste hållas nära mun-
nen, vilket ofta känns onaturligt i kyrkan. Satsa på fler kondensatormikrofoner.
– Trådlösa handmikrofoner utgör ett mindre motstånd att använda, och är smidigt. Kan rekommenderas.
– Glöm inte att fånga upp församlingens deltagande i exempelvis psalmsång och trosbekännelse. Annars hörs det inget i teleslingan.
– Klockringning ska också höras på teleslingan.
– Provlyssna om och hur det låter i teleslingan
med ”Listener”.
Domkyrkan i Mariestad har svår akustik. Med
en rejäl satsning på bra ljudanläggning har man
nått gott resultat.
21
Problem som upptäckts under inventeringen:
– Gamla mikrofoner behöver bytas
– Byt mikrofon som skrapar/är beröringskänslig
– Solomikrofon används där det bör vara körmikrofon
– Äldre myggor är ofta för svaga och sitter för långt från munnen
– Billiga eller äldre headset har ibland klumpiga byglar som är obekväma
”Efterfrågan av hörstavar
är även en fråga
om marknadsföring”.
Batterierna i mikrofonerna måste vara laddade. Efter
cirka två år bör de bytas ut.
I församlingshemmet:
– Här finns flera rum. Ibland har de gemensamt system.
– Ibland finns högtalare men inte slinga.
Fråga: Vilka rum behöver hörteknik - och varför?
Hur långt från mikrofonen ska man ha munnen?
– Testa!
– Träna med textläsare, musiker och barn
Vanligt bekymmer:
GÄSTANDE MUSIKER – TELESLINGAN
PROBLEM MED TELESLINGOR
Teleslingan är helt tyst:
– ibland var kontakten inte i väggen, ibland glapp
– sladden avklippt
– bakgrundsstörningar
– för svag
– för stark, dissonans
– svårt att få lagom volym
– inget heltäckande ljud, till exempel enbart headset
på prästen
– ofta glöms församlingens sång och klockringningen
Extern ljudanläggning kan kopplas in
på kyrkans system med teleslinga
Detta görs sällan. Kunskap saknas helt enkelt.
Om de inte går att koppla ihop:
Ha kyrkans ljudanläggning på också för att fånga in
ljudet till teleslingan. Stäng av högtalarna om ni inte vill
ha ljudet i dessa.
Ett sätt att lösa det provisoriskt är att ställa en av kyrkans mikrofoner vid de externa högtalarna för att få in
högtalarljudet i teleslingan.
Teleslingan hörs inte överallt i rummet:
I kyrkan:
– hörs dåligt närmast väggarna
– hörs dåligt vid mittgången
– hörs dåligt under läktaren
– i exempelvis sidokapell når ibland varken högtalare
eller slinga
Om teleslingan och elektriska musikinstrument
stör varandra:
Jobba med detta problem i god tid innan gudstjänsten
börjar.
Testa att flytta gitarr, förstärkare med mera längre bort
från slingtråden.
Ha så kort sladd som möjligt från elgitarren.
22
Om man måste stänga av teleslingan
under konserten:
Koppla på kyrkans ljudanläggning när någon pratar.
– Informera om att ni gör så – mycket viktigt!
– Informera musikerna att de måste prata i kyrkans
mikrofon.
AUDIOGUIDE MED TELESLINGA
En del av stiftets kyrkor har audioguide. När man trycker på en knapp hörs en röst som berättar om kyrkan,
dess historia och inventarier. Det är intressant, men
inte alltid så lätt att höra i en kyrka med dess akustiska
förutsättningar. I en del kyrkor hörs det även på teleslingan.Viktigt är då att informera om detta.
HÖRSTAVAR
Behövs hörstavar nuförtiden? Alla har väl bra hörapparater? Det kan finnas flera skäl till att behöva använda
hörstav, till exempel:
– Man hör visserligen dåligt men har inte fått hör apparat
– Hörapparaten krånglar eller är på lagning
– Om man har svårt med finmotoriken i händerna är det svårt att koppla om till teleslingan på hörappara-
ten. Då är det enklare att använda hörstav.
– Man hör bättre med hörstaven än med sin hör apparat
– Akustiken i kyrkan är sådan att man inte hör,
även om man normalt hör bra
GOTT EXEMPEL
Västra Tunhems kyrka, som har audioguiden
enbart i hörstavarna. På så sätt vinner man flera
saker. Alla andra i kyrkan slipper höra spökrösten,
hörstavarna kommer till användning oftare och
får på köpet uppmärksamhet. I denna kyrka har de
dessutom en utmärkt placering.
En intressant sak att notera är att de kyrkor som hade
moderna hörstavar oftare hade erfarenhet av att de
användes, än de som erbjöd äldre modeller. Efterfrågan
är även en fråga om marknadsföring.
Några kyrkor erbjuder hörlurar istället. Kanske är det
mindre ”skämmigt”?
GODA EXEMPEL
Breviks kyrka, Karlsborg, och Byttorpskyrkan,
Borås Caroli, har hörlurar istället för hörstavar.
23
HÖRTEKNIK FÖR SAMTAL
Detta är kanske den allra största bristen när det gäller
hörteknik i församlingarna. Bara några få pastorat har
hörteknik som gör att även de med hörselskada kan
höra bra utan alltför stora arrangemang.
Några sätt att lösa det på:
Det finns två system som passar i församlingarnas
verksamhet:
1. En slingväska
Slingväskan fungerar på precis samma sätt som en fast
anläggning - allt nedpackat i en väska. Man rullar ut
slingtråden runt rummet. I väskan finns även trådlösa
mikrofoner och uttag för mikrofoner med sladd. Man
kan även köpa till en trådlös högtalare.
Skicka runt mikrofonen
Självklart ska man använda den ljudanläggning som
finns i församlingshemmet där det går. Att skicka runt
mikrofonen fungerar i vissa sammanhang och underlättas naturligtvis av en trådlös mikrofon. Ibland kan det
till och med vara en fördel och en hjälp till mötesdisciplin; den som håller i mikrofonen har ordet.
Att montera spotlights behöver inte kosta så mycket
men gör stor skillnad.
Tänk igenom belysningen vid:
– ambon
– predikstolen
– kortrappan
– dopfunten
– altaret
– körens plats
Nackdelen är att alla som ska höra med det behöver en
FM-mottagare - kräver alltså en aktiv handling (mer
än att slå över på T-läge på hörapparaten). Antalet som
kan höra begränsas av antalet mottagare. Fördelen med
detta system, på till exempel ett äldreboende, är att man
hjälper alla att höra - även de utan hörapparat. Den som
inte har hörapparat får hörlurar istället för en halsslinga.
Använd en stund till att undersöka var man syns bäst –
och stå där under gudstjänsterna!
GODA EXEMPEL
Grevbäcks kyrka, Hjo pastorat. Förprogrammerade ljusscenarier.
Marieholmskyrkan, Mariestads pastorat. Mixer
med många spotlights.
Flera mikrofoner i en fast installation
Det är bra – förutsatt att alla sammanträden hålls i just
det rummet. Man kan ha mikrofoner till var och en eller
hängande mikrofoner från taket.
GOTT EXEMPEL: Alingsås pastorat, sammanträdesrummet: Har fasta mikrofoner hängande i taket,
teleslinga och enkel strömbrytare vid dörren.
Digi System
Den överlägset bästa lösningen idag, om man önskar
ett system som inte påverkar samtalet alltför mycket, är
FM-systemet som presenteras nedan. Dosan, som man
ställer mitt på bordet, fångar upp och bearbetar det alla
säger och sänder sedan via digitalt FM till en FM-mottagare som den som vill höra bättre har på sig. Man kan
även ansluta en högtalare om man så önskar.
Det är klokt att även köpa till ett par FM-mottagare,
så att de som saknar hörapparat också kan höra med
hjälp av hörlurar.
2. Ett FM-system
Detta är ett alternativ som kan användas i många situationer. Till exempel vid hembesök, bussresor, friluftsgudstjänster, personalmöten, sammanträden, syföreningar, sorgegrupper och i barnverksamheten.
Fördelen är att den är enklare att använda. Man
behöver till exempel inte rulla ut någon slingtråd.
PORTABLA HÖRHJÄLPMEDEL
Detta skulle behövas i de flesta pastorat, exempelvis för
utfärder, samlingar i hemmen eller i de av församlingshemmets lokaler som saknar fast ljudanläggning.
24
Comfort Audio i Halmstad tillverkar sådana system,
som är bäst på marknaden. Deras produkter kommunicerar via digitalt, krypterat FM – vilket betyder att det
inte kan avlyssnas, i vissa sammanhang är det ju viktigt
med sekretess.
BELYSNING
Det är viktigt att de medverkande både ser och syns.
Det är lättare att höra den som man ser. Tyvärr är det
påfallande få kyrkor som är bra upplysta i koret. En del
kyrkor har naturligt bra ljus genom stora fönster. Några
få församlingar har tänkt på att de medverkande ska
synas bra. Det är en hjälp inte bara för synskadade, utan
underlättar även för den som vill höra bra.
Mixer med många spotlights i Marieholmskyrkan, Mariestad.
Foto: Mikael Henning
25
4. Information
och kommunikation
Väl synlig information
signalerar också något mer:
Man är alltså inte helt oönskad
– vilket evangelium!
INFORMATION
Församlingens webbsida är det enklaste sättet att skaffa
information om gudstjänsterna i den kyrka man vill
besöka. Två saker vill man som hörselskadad gärna veta:
1. Hur dags är gudstjänsten?
2. Finns det teleslinga?
Ofta finns svaret på första frågan, sällan på den andra.
signalerar också något mer. Personer med något slags
funktionsnedsättning finns i ert medvetande, man
finns! Man är alltså inte helt oönskad - vilket evangelium!
Hur informerar vi om tillgänglighet?
De allra flesta av stiftets församlingar har anledning att i
arbetslag och bland förtroendevalda jobba betydligt mer
aktivt med den frågan.
Informationsskyltar om teleslinga
Brister:
– Saknas
– Olämpligt placerade = syns dåligt
Exempel på kanaler för information:
– skylt om teleslinga
– församlingsblad
– webbsida
– muntligt, t ex vid dagledigträff
– internt, t ex vid personalmöte
Skriftlig information
När man inte hör bra är det skönt att kunna läsa sig till
information. Detta skulle kunna utvecklas ytterligare i
många församlingar, till exempel:
GODA EXEMPEL
Bärebergs kyrka, Essunga pastorat.
– Tydliga skyltar utanför och i församlingshemmet.
– Information på anslagstavlan om exempelvis program, matsedel, gruppindelning.
– Lägg ut föredrag, predikningar och annan in-
formation på webbsidan – och tipsa om att det finns där.
– E-post är ofta ett lättare sätt att kommunicera
än telefon för den som hör dåligt.
God placering av skylt om teleslinga i Bärebergs kyrka.
Foto: Mikael Henning
GOTT EXEMPEL
Ulricehamn: Skriven predikan finns ibland i vapenhuset, som alla kan ta med sig hem. Härligt för den
som inte hör så mycket, men även för alla andra.
Uppmuntrar till vidare reflektion hemma.
Nicolaigården, Skara pastorat.
Exempel på olyckliga placeringar av skyltar:
– Bakom dörr som står öppen vid gudstjänst
– På anslagstavla, där det sätts andra lappar över
– Bakom ryggen när man kommer in i kyrkan,
eller andra ställen där man inte tittar
– På ställe i församlingshemmet som inte tydligt säger
i vilken lokal teleslingan finns.
Än så länge är ingen församling i den situationen att
ljudet fungera helt tillfredställande i alla lokaler. Därför
behövs information om vilken verksamhet som det
är meningsfullt att jag som hörselskadad kommer till.
Annars är risken att många kommer och genomlider
en samling utan att få ut så mycket av det – mer än att
man känner sig utanför och ledsen. Risken är också att
många andra uteblir därför att man utgår från att man
inte kommer att höra.
Att ha sådan tillgänglighetsinformation väl synlig
Extra viktigt är det med information i rum med teleslinga men utan högtalare. Då högtalare saknas finns
risken att varken den som talar eller den som behöver
teleslinga förstår att lokalen är utrustad med ljudanläggning.
26
Slingskylt eller Örasymbol?
Många är väl bekanta med symbolen för teleslinga – ett T och en
tunn slinga runt. Den ”nya” EUsymbolen består istället av ett öra
med snedstreck och kompletterande
text. Hörhjäpmedel kan vara så
mycket mer än bara teleslinga. Det är denna symbol
som gäller för framtiden. De kyrkor och församlingshem
som saknade skyltar har fått skyltar med denna nya
symbol.
Ett smart sätt att hålla frågan levande är en hörseltavla med
några råd i korta punkter. I entrén påminner den alla om att det
finns enkla råd som underlättar när vi samtalar med varandra.
27
KOMMUNIKATION
5. Rutiner
Alla pastorat har som en del i detta projekt erbjudits
ljudteknikkurs med en av de professionella ljudfirmor
som stiftet haft avtal med (se förteckningen sist i rapporten). Inbjudna till denna kurs har varit alla de som
sköter ljudanläggningen. Det gäller alltså inte bara
ordinarie vaktmästare, utan minst lika mycket vikarier,
kyrkvärdar, ideella, präster med flera.
Utbildningen har bland annat innehållit följande:
– Ljudanläggningen – hur transporteras ljud via
högtalare resektive teleslinga?
– Mixer – hur fungerar den? Vad har alla rattar för
funktion? Hur mixar man ett bra ljud?
– Mikrofoner – när använder man vilka mikrofoner?
– Teleslinga vad är det?
– Eventuella problem med pastoratets ljudanläggningar som behöver diskuteras.
Ett lite tragikomiskt exempel på vad man tydligen
upplevde som god kommunikation på 1600-talet finns
bevarad i S:ta Marie kapell i Sunnersbergs församling.
Predikstolen, sittplatser för adeln samt orgeln befinner
sig högt ovanför ”vanligt folk”. Man kan undra hur kommunikationen emellan dem fungerade. Vad som hände
långt där nere var kanske inte så viktigt?
Hur vi kommunicerar så bra som möjligt med varandra är en fråga som man i församlingen ständigt brottas
med. När det gäller den rent praktiska sidan av saken,
att alla faktiskt ska höra vad som sägs, finns det några
enkla tips som underlättar kommunikationen. Det är
inte något svårt och det kostar inget. Just därför kan
det vara extra svårt att ändra!
Några enkla tips
är varken svåra
eller kostsamma.
Och kanske just därför
extra svåra att få till!
Hur kommunicerar vi på bästa sätt?
S:ta Marie kapell, Sunnersbergs församling. Foto: Mikael Henning
Två viktiga frågor:
– Hur efterfrågas deltagarnas behov vid exempel-
vis inbjudningar?
– Informeras talare om att de förväntas använda
mikrofon?
Tips på hur man talar så att alla hör bra:
– Sitt nära varandra
– Placera er så att alla ser varandra
– Undvik bakgrundsljud
– Tala en i taget
– Tala lugnt och tydligt, tala inte” i skägget”
– Dölj inte munnen när du pratar
– Använd hörteknik om sådan underlättar
för någon.
UTBILDNING AV
FÖRSAMLINGENS MEDARBETARE
Kurs för ljudtekniker
Det hjälper inte att man har en påkostad ljudanläggning
och att präster och andra pratar högt och tydligt, om
inte den som är ansvarig för att sköta ljudet vet hur den
fungerar.
28
Få församlingar har beslutat om rutiner som anger vem
som gör vad när det gäller ljudanläggningar. Oftast
handlar det om ett samspel mellan flera personer, där
var och en behöver göra sitt för att allt ska fungera.
Vem som har ansvar för detta varierar högst betydligt
mellan pastoraten. I många fall är det en eller flera vaktmästare. I andra pastorat har detta ansvar hamnat på till
exempel prästen, diakonen eller musikern.
Det finns alltså anledning att fundera kring frågan
om vem som gör vad när det gäller att hjälpa alla deltagare att höra bra. Störst är denna osäkerhet när det
gäller aktiviteter i församlingshemmet. Men det kan
även gälla till exempel visningar av kyrkan för besökare
och aktiviteter under vägkyrkan.
Övning med textläsare och andra medverkande
Det är viktigt att få möjlighet att träna på att läsa texten
i kyrkorummet och att få feedback på det. En väl framförd läsning lyfter bibelordet – till glädje för alla!
Fundera på: Vems uppgift är det att träna med textläsare med flera?
Frågor gällande rutiner för ljudanläggningen:
– Ansvarig för att tekniken fungerar?
– Ansvarig för att tekniken, t ex mikrofoner,
är förberedd inför mötet?
– Ansvarig för att tekniken används och låter bra
under mötet?
– Ansvarig för uppföljning av eventuella problem
som uppstått?
Slingvärdar
En god idé är att utse slingvärdar, en eller två per kyrka.
Dessa har till uppgift att
bevaka att det hörs bra,
fungera som bollplank
för ljudteknikern och kan
hjälpa besökare med hörselproblem tillrätta. En
slingvärd med egen hörapparat är då en resurs
för såväl vaktmästare
som församling.
29
Kontroll av teleslingorna i pastoratet
Eftersom teleslingor oftast är mycket enkla att använda
(det räcker som regel att slå på strömmen) och att man
inte hör dem (om man inte använder hörapparat), glöms
de lätt bort. Därför är det extra viktigt att regelbundet
kontrollera att dessa fungerar som de ska. Rutiner för
när och hur detta sker bör beslutas, liksom naturligtvis
vem som ansvarar för det.
Församlingsinstruktionen måste inte innehålla något
om hur församlingen möter personer med funktionsnedsättning eller jobbar med frågan. Det är dock inget
som hindrar att det finns med.
Hör-PM när man ordnar en samling
Räkna med att mikrofon och teleslinga behövs när fler
än tio personer är samlade.
När lokal bokas
• Finns teleslinga (vid behov även för gruppsamtal)?
• Är akustiken sådan att det är god hörbarhet - även med nedsatt hörsel?
• Om gruppsamtal ska förekomma: Finns det möjlighet att gå till olika rum?
Om svaret är nej på någon av frågorna - välj annan
lokal!
UniVox Listener
Alla pastorat har i detta projekt fått ett enkelt mätinstrument, UniVox Listener. Med det kan man se om
teleslingan fungerar.
Ett tag innan mötet ska äga rum
Prata med vaktmästaren
• Säg att du önskar använda teleslingan
• Försäkra dig om att ljudanläggningen fungerar
• Tala om vilka mikrofoner du behöver
Serviceavtal
Många pastorat har tecknat ett serviceavtal med en
ljudfirma som kommer på årliga besök för att kolla upp
att allt är i ordning. En mycket bra rutin som rekommenderas varmt!
Innan och under samlingen
• Provprata i mikrofonen. Vänta inte med detta tills alla har satt sig. Låt bli att blåsa eller knacka i mikrofonen.
• Fråga inte rakt ut: “Hörs det?” Hitta på en bättre fråga.
• Se till att alla som säger något i storgrupp använder mikrofon – även frågor nere från salen. Det kanske känns besvärligt, men det uppskattas av dem som har svårt att höra!
Öva med textläsare
Det är numera det vanliga i stiftets kyrkor att andra än
prästen läser söndagens bibelord och även medverkar i
gudstjänsten på andra sätt. Detta gör det angeläget att
öva med dessa. Det handlar om mikrofonteknik, om hur
man talar i samklang med de akustiska förutsättningarna och hur man talar så att orden uppfattas tydligt
och lyfter budskapet.
Till sist - visa uppskattning!
Tacka gärna de som har talat för att de använt mikrofon,
talat tydligt eller vad som känns naturligt vid tillfället.
Det är ett sätt att göra det osynliga handikappet synligt
och mindre genant.
Ta upp ämnen som hörsel, funktionshinder
och tillgänglighet då och då
Eftersom människor med hörselnedsättning lätt marginaliseras behöver såväl medarbetare som församlingens
medlemmar påminnas då och då. Detta kan ske på olika
sätt och i olika sammanhang. Det viktiga är att ha en
strategi för att hålla frågan levande.
Vad har vi vunnit på detta?
• Fler hör bra – och har alltså kunnat delta aktivt
• Vi har varit ett gott exempel
• De som hör sämre har lyfts!
30
31
PM för vaktmästare/ljudtekniker
i kyrka och församlingshem
Före gudstjänsten
• Försäkra dig om att batterier i mikrofoner och hörstavar är
OK
• Sätt på ljudanläggning. Låt någon provprata i mikrofonerna. Kontrollera att det hörs bra, både genom luften och
genom hörstaven (utnyttjar teleslingan, precis som hörapparaterna)
• Ställ in ljudet så att det är en bra grundinställning på mixern
• Rör dig runt i rummet, kontrollera så att det hörs bra överallt
Tips: Spela vacker musik på kassett/CD och låt det gå ut i
slingan innan gudstjänsten börjar. Då kan alla hörapparatbärare i lugn och ro slå om hörapparaten till T-läge och testa
om det fungerar. Sedan kan de ägna sig åt att möta Gud.
När folk kommer
• Erbjud hörstav till den du tror skulle ha glädje av den.
• Tipsa gärna besökare om var i kyrkan de hör bäst.
Tips: Det är bättre att ha två hörstavar som testas regelbundet och har fräscha batterier än många som aldrig används.
Lägg undan de andra.
Under gudstjänsten
• Ha en ”församlingsmikrofon” som alltid är på. Denna
mikrofon tar upp församlingens psalmsång och läsningar så
det inte blir helt tyst i teleslingan när t ex prästens mikrofon
stängs av.
Efter gudstjänsten
Kontrollera så att hörstavarna är avstängda.
32
Andra åtgärder för övriga funktionshinder
En del tillgänglighetsaspekter som inte gäller hörsel
har kommit upp under mina besök. Jag nämner dem
här. Kanske kan det vara till hjälp för någon att komma
vidare i detta viktiga arbete.
Bra experthjälp kan man hitta via Handisams tillgänglighetskonsultnätverk. Information om detta finns
hos Handisam, bland annat på deras webbsida.
GOTT EXEMPEL
Fristads prästgård är renoverad i samarbete med
projektet ”Design för alla”. Bland annat finns teleslinga på båda våningsplanen.
TILLGÄNGLIG WEBBPLATS:
Själva webbplatsen bör vara sådan att alla kan ta till
sig informationen. Dessutom bör information finnas
om funktionshinder och de åtgärder som gjorts för att
undanröja dessa.
SYN:
Kontrastfärg på dörrkarmar och trappsteg
Storstilade psalmböcker
Bra belysning
RÖRELSE:
Gångar på kyrkogården, avfasning till kyrktrappan
Ramp, trösklar
Automatiska dörröppnare
ELSANERING:
GOTT EXEMPEL Fridene kyrka, Hjo pastorat
ALLERGI:
Blommor etc.
Matallergier
PSYKISKA FUNKTIONSHINDER:
Tydlighet, trygghet, upprepning
33
Lär dig mer
Kyrkokansliet: www.svenskakyrkan.se/kyrkokansliet
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
www.svenskakyrkan.se/arbetsmiljo (välj ”Teman”/
”Likabehandling”/”Funktionshinder”
Tolkcentralen
www.tolkcentralen.se
Tillgänglighetskonsultnätverket: www.handisam.se/
Tpl/AccessibleConsultantsPage____1924.aspx
l
l
FILMER:
Att höra bättre: www.sensus.se
Attans! www.abf.se
Öka tillgängligheten nu! wwwhandisam.se
l
l
MER ATT LÄSA PÅ INTERNET:
l Hörselskadades Riksförbund: www.hrf.se
l Och hör se´n! www.hear.se
l Hörselboken, www.horselboken.se
l Nationella handlingsplanen 2000-2010
”Från patient till medborgare” www.regeringen.se/sb/d/108/a/1478
l Kravspecifikationer för teleslingor
www.edin.se/products/loop_systems/measurement_
control/iec_60118_sv.htm
l Arbetsmiljöverkets sida om buller
www.av.se/teman/buller/
l Socialstyrelsen: Buller.
Höga ljudnivåer och buller inomhus
www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-101-4
TILLGÄNGLIGHETSFRÅGOR, ALLMÄNT
l Från P-plats till nattvardsbord
- Checklista för tillgänglighet i kyrkan
www.skr.org/download/18.51ddd3b10fa0c6
4b24800043967/checklistan.pdf
l Regeringens sida om mänskliga rättigheter
www.manskligarattigheter.gov.se
l Myndigheten för handikappolitisk samordning
www.handisam.se
l www.socialstyrelsen.se/funktionshinder
l Hjälpmedelsinstitutet: www.hi.se
l www.boverket.se
l www.byggklokt.nu
l Statens fastighetsverks info om tillgänglighetsarbete:
www.sfv.se/cms/sfv/om_sfv/tillganglighet/tillgang-
lighet.html
l www.designforalla.se
BÖCKER:
l Att inte höra (till), www.nfh.info
l Hva´så? Lotte Römer, www.earvision.dk
l Att höra i skolan, Arne Gustavsson, www.spsm.se
l Jag kom, jag såg... men jag hörde inte ett dugg
Mitt i församlingen 2000:8
LJUDFIRMOR
som har varit involverade i projektet
l ART elektronik AB, Göteborg: www.art-elektronik.se
l C. S. Electronic, Hökerum, Christer Sigvardsson: www.cse.nu
l Götene ljud, Götene: www.goteneljud.se
l Höron, Skövde: www.horon.se
l Tele-ljud, Borås: www.teleljud.com
KONTAKTUPPGIFTER:
Hörselskadade i kyrkans tjänst – yrkes- och intresse-
förening. Ordförande: Ingrid Stillström
[email protected]
l 34
LJUDFIRMOR
som installerat ljudanläggningar i stiftets lokaler, övriga:
l JSL, Trollhättan: www.jslsound.com
l Mediacenter, Jönköping: www.mcenter.se
l Wivox, Anderstorp: [email protected]
l Ingvar Nilsson, Hörselvården Karlstad
l Davids ljudteknik, Vårgårda: www.davidsljudteknik.se
l KETAB, Bollebygd: www.ketab.nu
ANDRA LJUDFIRMOR:
l Audirakonceptet:
Henning EAR www.hear.se
l Comfort Audio AB: www.comfortadio.se
l Bo Edin AB: www.edin.se
l Högtalarväst: www.creav.se
AKUSTIKFIRMOR:
Acqwool, Gällstad: www.acqwool.se
l B&L Lund AB, Broddetorp: www.bllund.se
l Akustikmiljö AB, Falkenberg: www.akustikmiljo.se
l LÄS MER PÅ WEBBEN
På Skara stifts webbplats www.skarastift.se hittar
du mer material om hörselprojektet:
Statistik, sammanställning av inventerings resultaten
l Inventeringsformulär
l Inventeringsformulär för vaktmästare
l Inventeringsformulär för mätning av teleslinga
l
35
Veta mer?
Mikael Henning, projektledare
Hallevägen 5, 523 38 Ulricehamn
073-072 04 29
[email protected]
www.hear.se
Projektet har letts av Mikael Henning.
Stiftsdiakon och teckenspråkig präst
0511-262 00
Box 173, 532 23 Skara
[email protected]
Foto: Harald Jonsson.
36
Omslagets illustration är gjord av Tomas Petterson,
Göteborgs stift.