Transcript Claes ser fram emot en ny golfsäsong – nu med en ny

Kärl&hjärta
E N T I D N I N G F R Å N S T. J U D E M E D I C A L S W E D E N A B
1.2011
Claes ser fram
emot en ny
golfsäsong
– nu med en
ny hjärtklaff
s12
Upptäcka flimmer och tidigt starta behandling s4. Ablation av VT diskuterades på
ICD Forum s6. När behövs industrin i samband med ICD operation? s8. Riktlinjer
för patienten i centrum s11. Först i Sverige med lovande hjärtklaff s13. Klaffkirurgi i
Aortaposition s14. Deep Brain Stimulation vid Parkinson s22.
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Nytt år och nya möjligheter!
När vi nu går in i det 35:e året i St. Jude Medicals
historia är vi starkare än någonsin inom alla våra produktområden. Vi kan se tillbaka på ett händelserikt
år som bjudit på både lanseringar och strategiska
företagsköp.
Under hösten presenterade vi framtidens biologiska
hjärtklaff Trifecta. Den kompletterar vårt redan stora
utbud av hjärtklaffar med en unik design som ger
utmärkta hemodynamiska egenskaper med ovanligt
låga tryckgradienter. Parallellt pågår dessutom en klinisk studie av en transkateterklaff som vi utvecklat.
Inom området neurostimulering har vi kompletterat
vårt utbud av terapier på den svenska marknaden
med hjärnstimulering mot Parkinson. Dessutom pågår intensiv utveckling av produkter för behandling av
andra indikationer, som exempelvis migrän.
St. Jude Medical har fortsatt att växa till en global
ledare inom medicinsk teknik för hjärtsjukvård
och neuromodulering. Vi är helt fokuserade på
att hjälpa dig som läser det här att minimera risker och öka din kontroll för att kunna ge bästa
möjliga vård när du behandlar dina patienter.
Tillväxt kan man åstadkomma både genom egen
utveckling och förvärv. Vi på St. Jude Medical
har visat att vi i högsta grad klarar båda delar,
men utan våra nöjda kunder är vi ingenting.
Jag och mina medarbetare ser fram emot ett nytt
spännande år tillsammans med er!
Trevlig läsning!
St. Jude Medical Sweden AB
St. Jude Medical koncernens vision
är att vara det självklara valet i vår
bransch och välkända för vårt arbete
att minska risker för våra kunder
genom framsteg inom medicinteknik
och dess tillämpningar.
St. Jude Medical Inc:s affärsidé är
att utveckla medicinsk teknik och
tjänster som ger mer kontroll åt dem
som behandlar patienter med kardiologiska och neurologiska sjukdomar
samt långvarig smärta. Vi utvecklar
behandlingsmetoder som syftar till
att minska risker och bidra till bästa
möjliga behandling för varje patient.
Vårt svenska säljbolag marknadsför
den globala koncernens samtliga
produkter. Vi är tillgängliga för våra
kunder och användare genom våra
supportfunktioner dygnet runt,
året runt!
Kontakta oss gärna!
En stor händelse under sommaren var när European
Society of Cardiology (ESC) presenterade sina nya
riktlinjer. Fractional Flow Reserve eller FFR, som är
vår mätmetod för bedömning av kranskärlsstenoser,
har uppgraderats till den högsta rekommendationen,
klass I evidensnivå A. Jag vill passa på att gratulera
mina kollegor på St. Jude Medical Systems i Uppsala
som utvecklat produkten. Sedan 2008 när de kom in
i vår familj har de haft en fantastisk expansion. Detta
är ett exempel på ett av många lyckade förvärv under
senare år.
St. Jude Medical Sweden AB
SE-175 84 JÄRFÄLLA
Tel. 08-474 40 00
Fax. 08-760 38 55
[email protected]
www.sjm.se
Ansvarig utgivare:
Flemming Johannessen
Redaktör: Anneli Wiklund
Formgivning: Sinnebild AB
Tryck: Östertälje Tryckeri AB
Under hösten förvärvades AGA Medical med produkter som kompletterar vårt sortiment för interventionskardiologi väl och det innebär att vi nu är marknadsledare inom strukturella hjärtsjukdomar.
Sommaren bjöd på förvärvet av LightLab Imaging
som är pionjär och ledare inom OCT, en högupplöst
bildteknik för kranskärlsdiagnostik. Det innebär att vi
nu kan erbjuda våra kunder nästa generations intravaskulära bildteknologi.*
Dessa exempel är bara ett axplock från ett spännande och ändå ganska typiskt år för oss på St. Jude
Medical. Mycket har hänt sedan företaget grundandes, innovationer och ständig produktutveckling
har givit nya och förbättrade terapier och produkter.
Flemming Johannessen
Senior Director Nordic Region
*OCT distribueras av Gothia Medical.
I detta nummer
3
4
5
2
Vad har hänt med med
gamla Radi?
Upptäcka flimmer och
tidigt starta behandling
ASSERT studien visar att
pacemakerdiagnostik kan
förutsäga Stroke
6
8
9
Ablation av VT diskuterades på ICD Forum
När behövs industrin
i samband med
ICD operationer?
Examen ger kvitto
på kunskap
11 Riktlinjer för patienten
i centrum
12 Claes ser fram emot en ny
golfsäsong – nu med en
ny hjärtklaff
13 Först i Sverige med en
ny lovande hjärtklaff
14 Klaffkirurgi i aortaposition
16 Integrerad och trådlös FFR
17 FAME II studien påbörjad
Kan FFR ge ytterligare
vägledning vid behandling
av kranskärlssjukdom?
18 Nordiskt användarmöte
kring EnSite mappingsystem
19 Nystartat ablationscenter vid Kärnsjukhuset i
Skövde
21 Brio är världens minsta
neurostimulator
22 Deep Brain Stimulation
Nu till Sverige
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Vad har hänt med gamla Radi?
I december 2008 förvärvade
St. Jude Medical det svenska
bolaget Radi Medical Systems
i Uppsala. Idag är det ett globalt
kompetenscenter för sensorbaserade ledare. Kärl & Hjärta har
träffat Anders Qvarnström, platschef Cardiovascular Divisionen
i Sverige för en intervju.
Vilka funktioner finns i Uppsala?
”St. Jude Medical i Uppsala innefattar marknadsföring, klinisk utbildning, forskning, utveckling, distribution, produktion, kvalitet och
regulatory. Här tillverkas produkter för hemostas och tryckledare inklusive mätutrustning
som används för bedömning av kranskärlsstenoser, Fractional Flow Reserve.”
Hur många anställda har ni?
”Idag är vi 200 fast anställda och cirka 30
konsulter. Vi expanderar främst inom kvalitet
och regulatory, och på senare tid även inom
utveckling och produktion”
Vad är er specialkompetens?
” Vårt fokus är så kallade sensorbaserade
elektroder. Vi löder långa ledare till en
proximal kontakt som ska kunna styras från
ena änden genom att vrida på bakänden.
Dessa ska efterlikna homogena ledare. Det
handlar mycket om materialval, profilslipning av spets och vajer. Tryckledare som
idag används för FFR bygger på många års
utveckling.
I St. Jude Medicals portfölj finns ett sofistikerat navigationssystem, Medical Positioning System (gMPS), som använder patenterad teknologi för spårning i realtid av
sensorer som är mindre än en millimeter.
Dessa sensorer kan monteras på ledare, katetrar eller andra medicintekniska produkter
som används för minimal-invasiv navigering
i kroppen.
Målet är att kunna utföra operationer eller procedurer med mindre användning av
röntgenstrålning och kontrastvätska, vid till
exempel elektrodplacering.
Då kontoret i Uppsala har många års
erfarenhet av mikroteknik har det blivit
företagets kompetenscenter även för denna
typ av sensorbaserade ledare.
Alla divisioner i företaget har projekt som
kretsar kring denna teknologi och vi har
kommit otroligt långt. Vi vet ännu inte riktigt
vilken omfattning projektet kan få då området spänner allt från TAVI och elektrodplacering till arytmiablation.
Andra spännande och pågående projekt
är integration av FFR och OCT för att kunna
använda båda metoderna utifrån samma
plattform.”
Hur reagerade personalen på det nya
ägarskapet?
”När vi köptes upp var många osäkra på
framtiden, skulle vi finnas kvar, flytta till USA
eller flytta till Veddesta? Faktum är att vi fått
utöka våra lokaler, anställa mer personal
och tagit på oss nya projekt. I samband med
uppköpet har vi nu direktförsäljning i sjuttio
länder mot tidigare nio länder.”
Har kulturen förändrats?
”Ja, absolut. En stor förändring är att vi har
många nya medarbetare. Vi ville tydligt markera att vi blev en del av ett stort bolag och
bytte därför skylten på fastigheten så fort vi
kunde. St. Jude Medical har tillfört en tydligare organisation och struktur i projekt kring
forskning och utveckling.
Klara processer gör att alla medarbetare
vet vad de skall göra och när det ska vara
klart. Vi som bolag har inte blivit mer hierarkiskt. Det är viktigt att processerna fungerar eftersom vi har en stor global marknad.
Logistik och leverans måste fungera fullt ut
till alla våra kunder.”
Vad är det bästa med ditt jobb?
Anders Qvarnström
Platschef
”Det är en spännande resa – från
det lilla svenska bolaget till ett globalt
företag”
Mona Tirén
Ansvarig för klinisk utbildning
och forskning
”Mest stimulerande är interaktionen med
forskare, produktanvändare och många
nya medarbetare runt om i världen”
Stefan Tiensuu
Forsknings- och utvecklingschef
”Det roligaste är att strategiskt utveckla
både produkt och organisation”
3
1/2011
KÄRL & HJÄRTA
Artikeln skriven av Geir Falck, Bollnäs Sjukhus.
Figur 1: Start av förmakstakyarytmi
Upptäcka flimmer
och tidigt starta behandling
Detta patientfall illustrerar att pacemakerbehandling inte alltid är okomplicerad.
Genom att tidigt upptäcka förmakstakyarytmier med distansövervakning kan riskerna
för stroke reduceras avsevärt, utan att öka arbetsbördan för behandlande läkare.
Figur 2: Flimmer/fladderbörda över tid
Figur 3: Riskfaktorbedömning för stroke
(b) Risk factor-based approach express as a
point based scoring system, with the acronym
CHA2DS2-VASc (Note: maximum score is 9 since
age may contribute0, 1, or 2 points)
Risk factor
Score
Cognetive heart faliure/LV dysfunction
1
Hypertension
1
Age _> 75
2
Diabetes mellitus
1
Stroke/TIA/thrombo-embolism
2
Vascular disease
1
a
Age 65-74
1
Sex category (i.e. female sex)
1
Maximum score
9
(c) Adjusted stroke rate according
to CHA2DS2-VASc score
4
CHA2DS2VASc score
Patients
(n07329)
Adjust stroke rate
(%/year)b
0
1
0%
1
422
1.3%
2
1230
2.2%
3
1730
3.2%
4
1718
4.0%
5
1159
6.7%
6
679
9.8%
7
294
9.6%
8
82
6.7%
9
14
15.2%
Historien rör sig om en 79-årig man, före
detta kriminalvårdare, som på grund av svår
angina pectoris genomgick CABG på Hammersmith sjukhus i London 1988. I mitten
av 90-talet fick han insulinberoende diabetes mellitus med god blodsockerkontroll.
Patienten inkom 2007 till Bollnäs sjukhus
med hjärtinfarkt och utvecklade kardiogen
chock. Han respiratorbehandlas under ett
dygn och återhämtade sig relativt snabbt.
Under vistelsen noterades en mycket kortvarig, regelbunden, smalkomplex takykardi
med frekvens cirka 150 slag/min som kunde
tala för ett förmaksfladder. Ekokardiografi visade ett hypokinetiskt och avtunnat septum
med lindrigt nedsatt global ejektionsfraktion
på 0,4-0,5. Koronar angiografi visade trekärlssjuka med alla tre vengraft ockluderade.
En nativ intermediär stenos stentades och
patienten åkte hem i gott skick.
Fick pacemaker för AV-block III
I december 2008 återkom patienten med
svimning och under telemetriövervakning
noterades intermittent AV-block III. Patienten erhöll en St. Jude Medical Zephyr DR.
Vid kontroll i februari 2009 observerades
38% kammarpace med programmerat
långa AV-tider, dock inga mode-switch
händelser tydande på förmakstakyarytmier.
En månad senare inkom patienten med
klinisk hjärtsvikt och vid pacemakerkontroll
upptäcktes 100% högerkammarpace utan
mätbara R-vågor vid temporär pacing i VVI
30 slag/min. Vänsterkammarfunktionen var
nu enligt ekokardiografi markerat nedsatt
(EF 0,2-0,3) och EKG visade ett uttalat
pacemakerinducerat grenblock.
Trots optimal medicinering förbättrades
inte patienten nämnvärt och i december
2009 fick han en biventrikulär pacemaker,
St. Jude Medical Anthem RF. Han reopererades i januari 2010 på grund av dislokation
av LV elektroden och i mars drabbades han
av en infektion vilket gjorde att hela systemet
fick extraheras. Trots tidigare pacemakerberoende klarade han sig utan pacemaker
under en månads sjukhusvistelse. En ny
Anthem RF implanterades i april 2010 och
patienten fick ett system för distansvård,
Merlin@home.
Efter ett flertal normala distanskontroller,
kom det första larmet den 2 oktober 2010
med information om nytillkommet förmakstakyarytmi. Se figur 1 och 2. På yt-EKG såg
det ut som ett förmaksfladder, troligtvis av
samma typ som observerades 2007. Patienten kände inga symtom av detta, men på
grund av riskfaktorer påbörjades antikoagulationsbehandling redan två dagar senare.
Risk för stroke minskad med 60-70%
Enligt de senaste riktlinjerna från European Society of Cardiology, hade patienten
en CHA2DS2-VASc score (ålder, hjärtsvikt,
diabetes, tidigare hjärtinfarkt) på 5 med
en årlig risk för stroke på 6,7%. Se figur 3.
Tidig upptäckt av förmaksflimmer/fladder var
därför utomordentligt viktigt för att snabbt
påbörja antikoagulationsbehandling. Utan
distansövervakning hade patientens förmakstakyarytmi sannolikt inte observerats förrän
vid nästa återbesök i mars 2011. Hade han
haft en vanlig pacemaker hade nästa återbesök varit först hösten 2011.
Även om förmaksfladdret inte gav särskilt
uttalade kliniska symtom, har tidigt insatt
antikoagulationsbehandling reducerat patientens relativa risk för stroke med 60-70 %.
Aktivera AT/AF Alert
Hos pacemakerpatienter utan känt förmaksflimmer/fladder och utan pågående
antikoagulationsbehandling bör man enligt
min bedömning aktivera ”AT/AF Alert” om
antikoagulationsbehandling kan vara aktuellt. Vid upptäckt av förmaksflimmer/fladder bedöms den årliga risken för stroke och
lämplig profylax påbörjas.
Därefter stängs ”AT/AF Alert” av, men flimmer/fladderbörda samt kammarfrekvens under förmaksflimmer/fladder kan övervakas
med ”AT/AF Burden” och ”V Rate during
KÄRL & HJÄRTA
AT/AF”. Bland pacemakerpatienter med pågående
antikoagulationsbehandling eller som inte är lämpade
för detta, kan man definitivt värdera att ha ”AT/AF Alert”
avstängd hela tiden.
Sammanfattningsvis illustrerar denna patienthistoria att pacemakerbehandling inte alltid är okomplicerad och att tidig upptäckt av förändringar i patientens
status har klinisk betydelse.
Moderna pacemakrar kan som tidigare diagnostisera förmaksflimmer/fladder på ett tillförlitligt sätt. Det
som är nytt är att de omedelbart kan kommunicera
detta till behandlande läkare.
Arbetsbördan blir densamma för behandlande
läkare frånsett att vi numera får informationen i
”realtid” och inte som obehaglig, gammal information under pacemakerkontroll på strokeavdelningen.
1/2011
Anthem™ RF
CRT-P
Accent™ RF
Pacemaker
ASSERT studien visar att
pacemakerdiagnostik kan
förutsäga Stroke
Under AHA kongressen i Chicago presenterades
resultaten från studien: ASymptomatic AF and Stroke
Evaluation in Pacemaker Patients and the AF Reduction Atrial Pacing Trial (ASSERT).
Studien visade att pacemakerpatienter utan anamnes på förmakstakykardi (AT) eller förmaksflimmer
(AF) med en pacemaker som specifikt kan upptäcka
arytmier har cirka 2,5 gånger större risk att få stroke
än patienter som inte har en pacemaker med denna
möjlighet.
ASSERT inkluderade 2.580 pacemakerpatienter
över 65 år med hypertoni utan någon historia av
förmaksflimmer. Syftet med studien var att avgöra
om upptäckten av arytmier med pacemakerbaserad
diagnostik förutspår en ökad risk för stroke hos äldre,
hypertoniker utan någon historia av förmaksflimmer.
Förmaksflimmer har tidigare varit kopplat till en
ökad risk för stroke men det var inte klart att korta,
ofta asymtomatiska flimmerepisoder också är förenade med en ökad risk för stroke.
”Resultatet är betydelsefullt eftersom det visar att
även korta, asymtomatiska AF episoder kan orsaka
en stroke och att andelen stroke som är förknippade
med förmaksarytmier är mycket högre än man tidigare trott. Genom att använda information som redan
finns i implanterbara pacemakers och defibrillatorer,
kan läkare identifiera patienter med risk för stroke tidigare, även innan de upplever symtom, sa Dr. Jeff S.
Healey som var huvudprövare för studien”.
Diagnostisk information och övervakning av förmaksarytmier och förmaksflimmer (AT/AF Alert) finns
bland annat i St. Jude Medicas Accent™ pacemaker
samt UnifyTM och FortifyTM (Implanterbara defibrillatorer), via Merlin.net™ distansövervakningssystem.
Trådlös, intelligent övervakning
för enklare patienthantering.
Accent RF och Anthem RF från St. Jude Medical är de första
pacemakermodellerna med Invisilink™ trådlös telemetri, vilket
förenklar patienthanteringen från implantation till uppföljning.
Över 50 års erfarenheter av pacing erbjuder dessa pacemaker­
modeller utomordentliga batterilivslängder tillsammans med
intelligenta funktioner som automatiskt avkänner och justerar
parametrar för att bibehålla effektiv terapi, vilket kan öka
patientens säkerhet.
SJMprofessional.com
5
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Ablation av VT
diskuterades på ICD Forum
I mitten av oktober var det åter dags för ICD Forum, arrangerat
av St. Jude Medical. Christina Fluur från Universitetssjukhuset
i Linköping var moderator och guidade oss igenom dagen.
Gästföreläsare Dr. Maccabelli
Dagen inleddes med ett föredrag kring ablation av ventrikeltakykardi (VT) för patienter
med implanterbar defibrillator (ICD). Gästföreläsare på ämnet var Dr. Maccabelli från
Raffaele Hospital i Milano.
- En adekvat chock är inte samma sak
som en lyckosam behandling av hjärtstopp,
eftersom en VT inte alltid är livshotande.
Det är känt att antalet chocker hos en ICDpatient är förknippat med ökad mortalitet.
Åhörarnas åsikter gick dock isär gällande
om det är chockerna i sig eller patienternas
sjukdomstillstånd som ökar mortaliteten.Dr.
Maccabelli fick frågan om man bör abladera
en patient med VT-episoder innan man implanterar en ICD.
- Nej, men däremot kan det komma på
tal efter första chocken från ICD’n, svarade
Dr. Maccabelli.
Nya riktlinjer från European Society of
Cardiology (ESC) har uppgraderat behandling med hjärtsviktspacing (CRT) och
utökat indikation även för patienter med
lindrig hjärtsvikt, NYHA klass II. Se figur 1.
Per Blomström från Akademiska sjukhuset i Uppsala, presenterade MADIT-CRT
studien som ligger till grund för dessa riktlinjer. Frågan som ställdes var hur vi hittar
patienterna och Per Blomström menade att
utbilda primärvården är det viktigaste för att
nå ut till den aktuella patientgruppen och
erbjuda behandling.
Nyttan med en
fyrpolig vänsterkammarelektrod
Fredrik Gadler från Karolinska Universitetssjukhuset i Solna pratade om nyttan med en
fyrpolig vänsterkammarelektrod vid CRT-behandling. Problem som man idag relaterar
till vänsterkammarelektroden är exit-block
(5%), dislokation (5%) och phrenikusstimulering (3-10%). Dessutom finns en grupp av
patienterna som inte svarar på behandlingen
på 20-30%, så kallade non-responders.
- Med en fyrpolig LV elektrod kan man göra
en elektrisk repositionering vid exit-block
och phrenikusstimulering. En pågående
studie på Karolinska sjukhuset visar positiva
resultat på detta, sa Fredrik Gadler.
Han fick frågan om multi-site stimulering
kan påverka gruppen non-responders men
Fredrik Gadler menade att TRIP HF-studien
visade ingen skillnad mellan en eller två stimuleringspunkter på vänsterkammarsidan.
Det krävs fler studier för att bedöma om det
gör skillnad.
Kåge Säfström från Universitetssjukhuset
i Linköping resonerade kring val av ICDelektrod och började med att titta på fixeringsalternativen.
- Fördelen med en aktiv fixering är att
det är mindre risk för dislokation, det ökar
möjligheten att placera elektroden där man
vill och det är lättare att extrahera den. En
nackdel kan dock vara en ökad risk för sena
perforationer.
Vidare presenterade han vad som skiljer
en enkel eller dubbel chockspole (coil) på
ICD-elektroden.
- Nackdelen med enkelcoil är att den ger
något högre defibrilleringströskel (DFT), men
har fördelen av en enklare konstruktion, vilket skulle kunna vara lättare att extrahera.
Med dagens konstruktion gör det sannolikt
inte någon större skillnad.
Under året som gått har den nya elektrodstandarden för ICD elektroder (DF4)
introducerats. Kåge Säfström gav sin syn på
denna teknikutveckling.
- Fördelarna med den nya anslutningen är
Recommendation in patients with heart failure in New York Association function class II
6
Recommendation
Patient population
CRT preferentially by CRT-D is recommended
to reduce morbidity or to prevent disease
progressiond
NYHA function class II
LVEF <– 35% QRS >
– 150 ms, SR
Optimal medical therapy
Class
Level
I
A
a
b
Ref.
c
9, 20-22
att hela systemet blir mindre, enklare elektroddesign, lättare att tunnelera och risken
för felkoppling minimeras. Det innebär även
färre skruvar i dosan. Det vi saknar idag är
en adapter vid särskilda behov av en ny
sense/pace-elektrod och att det ännu inte
finns studier med avseende på design och
säkerhet.
En ICD du kan leva med
Detta var rubriken på nästa föredrag som
hölls av Carl Johan Höijer vid Skånes Universitetssjukhus i Lund.
- En sekundärpreventiv ICD är till för att
rädda liv. En primärpreventiv ICD måste vara
en ICD man kan leva med. Det krävs fler implantationer för att rädda ett liv och den upplevda nyttan är oftast lägre, jämfört med de
som fått en sekundärprofylaktisk ICD.
Av 100 patienter med indikation för primärprofylaktisk ICD och som inte får en ICD är
29 döda fem år senare. Om de hade fått en
ICD är 22 döda fem år senare. För att rädda
sju liv blir konsekvensen att 16 patienter får
korrekta chocker, 7 patienter har fått både
korrekta och felaktiga chocker och 11 patienter har enbart fått felaktiga chocker. Alla
chocker som inte är livräddande är onödiga
chocker, menade Carl Johan Höijer. För att
undvika onödiga chocker rekommenderade
han följande.
- Förläng detektionstiden för att ge arytmin
möjlighet att självterminera. Programmera
alltid en ATP innan chock. Majoriteten av
alla kliniska arytmier är VT (85%) och av
dessa kan 85% brytas med ATP.
Han menade vidare att varje sjukhus bör
ha ett team för att behandla och förebygga
psykologiska effekter för sina ICD-patienter, framförallt i samband med felaktiga
terapier.
Implantation av ICD
utan assistans från industrin
Kåge Säfström höll ytterligare en punkt på
programmet, nu om industrins nytta under
implantation av ICD. Under 2008 startade
man i Linköping med implantationer utan
KÄRL & HJÄRTA
Johanna Sjöblom
support. Den främsta anledningen var att
man ville ha ett eget lager för akuta patienter.
Allt fler implantationer utfördes utan support
och under följande år tillkallades industrin
bara vid induktioner. Idag gör man i stort sett
alla implantationer utan support.
- Den största fördelen är flexibiliteten för
oss när vi kan kasta om i operationsprogrammet utan att någon blir drabbad, när
vi inte behöver tillkalla industrin. Akuta implantationer kan göras här och nu. Det finns
en viss ekonomisk fördel, även om den är av
mindre betydelse. Nackdelar är att vi måste
programmera själva och att det krävs assistans av en kollega då induktion görs.
Carl Johan Höijer
Kåge Säfström fick frågan om vilka
krav som ställs på kliniker som vill klara
implantation utan assistans av industrin.
Han menade att man bör ha vana att programmera en ICD samt en mental och praktisk beredskap att inducera på egen hand.
Programmeringen är idag inget stort bekymmer, eftersom det finns förprogrammerade
mallar i programmeraren.
- Support från industrin behövs i större
utsträckning på mindre nystartade kliniker
eller vid komplicerade fall. Vi behöver fortfarande träffa produktspecialisterna och bibehålla kontakten för att hålla alla uppdaterade
på allt nytt som sker.
1/2011
Christina Fluur
Johanna Sjöblom från Danderyds sjukhus
avslutade dagen med att presentera sitt arbete med: Vilka patienter kan inte vänta 40
dagar på en ICD?
Det finns idag inga studier som visar någon
signifikant riskreduktion med att få en ICD
direkt efter en hjärtinfarkt. Hos de flesta patienter förbättras vänsterkammarfunktionen
inom de närmsta veckorna/månaderna efter
en infarkt och då föreligger inte längre någon
indikation för ICD. Johannas studie går ut på
att kunna förutsäga hos vilka patienter detta
inte sker, det vill säga vilka behöver få en
ICD direkt efter en infarkt. Vi ser fram emot
att följa resultaten från denna studie.
FourWard
thinking
St. Jude Medical är uppfinnare av branschens första fyrpoliga pacingsystem inom CRT-behandling. Quartet ™ LV lead och Promote Quadra ™
CRT-D är en lösning på problem som kan uppstå under implantationstillfället och därefter. Fyra elektrodpoler och flera pacingvektorer erbjuder
större flexibilitet i programmering för effektivare behandling.
Stabil elektrodplacering utan kompromisser gällande elektrisk prestanda
- ”a fourward thinking solution”.
7
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Artikeln skriven av Kåge Säfström
När behövs industrin
i samband med ICD operationer?
Sedan drygt ett år tillbaka sker majoriteten av ICD-implantationerna vid Universitetssjukhuset i Linköping utan industrins
närvaro. Det som började med ett litet lager med hårdvara i
händelse av exempelvis akuta operationer eller trafikhinder för
tillresande industrirepresentanter utvecklades successivt till att
industrin endast närvarar vid enstaka fall. Det kliniken vunnit är
ökad flexibilitet i planeringen av verksamheten.
Under de senaste 2-3 åren har implantationsverksamheten i Linköping genomgått stora förändringar, både organisatoriskt och
lokalmässigt. Seldingerenheten, ett interventionscentrum, invigdes
för knappt ett år sedan med sex lab för bland annat coronarangio/
PCI, perifera kärlinterventioner, kateteriseringar och interventioner
såsom perkutana klaffingrepp och ballongsprängning av mitralisklaffen vid stenos (PTMV). Arytmisektionen disponerar två lab för
device- och elfys/ablationsverksamheten. Ett lab är specialbyggt för
deviceimplantationer med bland annat ett laminärflödestak för extra
ren luft i operationsområdet. Tidigare opererades patienterna i en
liten operationssal på Hia med narkos- och operarationssköterskor
från Thoraxoperation. Inför flytten utbildades all personal som nu
arbetar på arytmisektionens två lab för att assistera och för att överta
narkossköterskans uppgifter.
I och med ändring av organisationen har det öppnat sig för ökad
flexibilitet i operationsverksamheten. Elektiva operationer planeras in
tre dagar i veckan, men en pacemakerkandidat som dyker upp på
8
morgonen kan ofta hinnas med i ablationsprogrammet under dagen
oavsett om det är operationsdag eller inte. I praktiken ändras dagsprogrammet ofta för att inrätta sig efter olika patienters eller avdelningens behov.
Började med ett ”akutlager”
Traditionellt har ICD-implantationerna assisterats av industrin och
”lagret” har funnits i de stora väskor som representanterna haft med
sig. På förekommen anledning lades det upp ett litet lager av dosor
och elektroder för att ha vid akuta operationer (till exempel vid akut
pacingindikation + indikation för primärprofylaktisk ICD) eller de sällsynta fall då vi behövt vänta på företagsrepresentanten som råkat ut
för akuta trafikhinder. När väl materialet fanns på hyllan användes
det allt oftare vid halvakuta ingrepp och vid de fall där det visade
sig att en pacemakerpatient även hade en primärprofylaktisk ICDindikation. UKG- undersökning utförs i praktiken nära inpå implantationen för akuta- och halvakuta patienter och ibland med överraskande
resultat. I takt med att antalet implantationer utan industrins närvaro
ökade, växte även lagret och man ändrade till konsignationslager.
Induktion
I Linköping finns en viss vana att genomföra induktion och testning av defibrilleringströskel. För länge sedan gjordes en extra
induktionstest postoperativt inför utskrivning. Dessa test genomfördes ofta utan industrins närvaro. Likaså hände det att icke
waranbehandlade patienter med förmaksflimmer inducerades
KÄRL & HJÄRTA
först efter några veckors behandling med
Waran. Det var därför inte helt främmande att
inducera peroperativt på egen hand. Utvecklingen har nu gått mot att man inducerar allt mer sällan. En modern ICD levererar
mer energi än tidigare och med RV-coilen
programmerad som anod, active can och
bifasisk, tidsanpassad chock är risken liten
för att en fullenergichock inte skall vara tillräcklig. Sedan ett drygt år tillbaka induceras
inte primärprofylaktiska ICDer rutinmässigt i
Linköping. Under det gångna året har även
antalet induktioner av sekundärprofylaktiska
fall minskat betydligt.
Förhållanden som underlättar
Tidigare hade vi hjälp av industrin med hantering av PSA, grundprogrammering av ICDn
samt noninvasiv testing av systemet via programmeraren i slutet av operationen. Detta
sker numera oftast av pacemakersköterska
(två stycken arbetar även på lab) eller någon
kollega, det tar inte längre tid och är inte
mer besvärligt för operatören. Operationssalen ligger nära läkarexpeditionerna och
även i närläge till avdelning och mottagning,
varför kollegorna aldrig är långt borta om de
behövs för programmering eller vid induktion. På programmeraren ligger grundprogrammeringar förprogrammerat för olika
ICDer och för olika scenarier, till exempel en
CRT-D med pluggad förmakskanal för patienter med kroniskt förmaksflimmer. Det underlättar programmeringen av ICDn avsevärt.
När tillkallas industrin?
Vid några ingrepp inkallas företagsrepresentanter. Det kan vara fall då vi vet på förhand
att vi vill inducera patienten, i vissa speciella fall såsom vid reoperationer på grund av
konstaterat eller misstänkt hårdvarufel eller
vid speciella diagnoser såsom långt QT-syndrom. Där man kan förmoda problem med
T-vågs sense eller arytmogen högerkammarkardiomyopati (ARVC) då problem kan uppstå med undersense. Å andra sidan går det
också att ringa för support om man skulle
hamna i bryderier.
Hur ser framtiden ut?
I Linköping kommer det inte att ske en tillbakagång till avtalade operationstider med
industrinärvaro – fördelarna med den ökade
flexibiliteten som autonomin innebär överväger alltför mycket. Samtidigt finns ett behov
av fortsatt kontakt med industrin i samband
med implantationer. Dels för att diskutera
förhållningssätt inför vissa problem som kan
uppstå, men även för att ta del av nyheter
och kanske få tips om hur man hanterar olika
scenarier på andra kliniker. Rimligen kommer
allt fler kliniker att implantera på egen hand i
framtiden – fördelarna är uppenbara.
1/2011
Stolta medarbetare: Elisabet Eskhult Fors och Sanna Carlén,
Certified Cardiac Device Specialists.
Examen ger
kvitto på kunskap
Elisabet Eskhult Fors och Sanna Carlén är produktspecialister
på St. Jude Medical Sweden. Båda ingår numera i en exklusiv
skara som tack vare sin IBHRE-examen får kalla sig Certified
Cardiac Device Specialist.
Elisabet Eskhult Fors ägnar större delen av sin arbetstid åt att träffa
kunder runt om i landet. I sitt jobb som produktspecialist för hjärtarytmiprodukter, främst pacemakrar och sviktpacemakrar har
hon ansvar för kund- och produktutbildningar och är ofta med vid
patientuppföljningar.
Elisabet har jobbat på St. Jude Medical sedan 2001. Dessförinnan arbetade hon på arytmilabbet vid Akademiska sjukhuset och är i
grunden utbildad intensivvårds- och narkossjuksköterska.
- Jag har hela tiden tänkt att jag skulle ta den här examen. Jag
brinner verkligen för området och jag tycker att jag nu fått en fördjupad kunskap, kanske främst inom den tekniska biten där jag fått en
större kunskapsbank. Det är vanligt att man frågar mig om råd när
jag är ute på sjukhusen och jag ger mig gärna in i diskussioner kring
till exempel funktioner och inställningar.
Sanna Carlén jobbar med Sverige som arbetsfält som produktspecialist med huvudansvar för ICD. Hon har en gedigen och betryggande erfarenhet inom hjärtrytmområdet med över 20 år på
St. Jude Medical och hon är utbildad civilingenjör.
- Jag såg utbildningen som ett sätt att vidareutveckla mig själv.
Det är förstås alltid kul att ta en examen, men vägen dit är viktigast. Jag har lärt mig enormt mycket under resans gång. Det
finns idag två alternativa examina för pacemaker och ICDbehandling. IBHRE-certifiering är den amerikanska som organisationen Heart Rhythm Society står bakom (tidigare kallad NASPE exam),
den är öppen både för läkare och sjuksköterskor. Sedan 2006 erbjuder även European Society of Cardiology en motsvarande examen för
läkare; EHRA-certifiering.
Liksom Elisabet valde Sanna att vara med i en av de studiegrupper
som St. Jude Medical arrangerat sedan 2005 för att underlätta för
kunder att certifiera sig. Då träffas deltagande läkare och sjuksköterskor fyra till fem gånger med både föreläsningar och diskussioner.
Dessutom krävs omfattande självstudier för att förbereda sig inför
provet.
- Sedan är det bara att plugga, som Elisabet uttrycker det.
Båda är mer än nöjda med att ha genomgått utbildningen.
- Jag skulle definitivt rekommendera den, säger Sanna. Man utökar
sin kunskap inom området väldigt mycket och får förhoppningsvis
också ett kvitto på det.
Text: Katarina Sivander
9
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Första klassens
uppgradering
FFR – uppgr ader ad till Klass I, bevisnivå A.
OCT
(Esc/Eacts, Augusti 2010)1
– Först i sin klass. Endast fr ån St. Jude Medical.*
FFR + OCT
– Identifier a
funktionellt signifikanta stenoser med FFR hos flerkärlssjuka patienter.
Optimer a
interventioner med OCT för att visualisera stentplacering, stentinväxt och
neointimal respons.
Verifier a
återställt blodflöde med FFR för att bekräfta en funktionellt komplett Clear
revaskularisering.
advantagetm
PressureWire Certus
TM
C7-XR OCT
TM
PressureWire Aeris
TM
SJMprofessional.com
FAMEstudy.com
*Gothiamedical.se
1. European (ESC/EACTS) guidelines 2010: Wijns, et al., Eur Heart J 2010; first published online August 29, 2010.
2. Tonino P, et al. Fractional Flow Reserve versus Angiography for Guiding Percutaneous Coronary Intervention. NEJM. 2009;360:213-224.
3. Murata A, Wallace-Bradley D, Tellez A, et al. Accuracy of optical coherence tomography in the evaluation of neointimal coverage after stent implantation. JACC Cardiovasc Imaging. 2010;3:76-84.
4. Santos MC, Lin T, Barlis P. In-stent restenosis associated with stent malapposition: Seven year optical coherence tomography findings. Int J Cardiol. (2010), doi:10.1016/j.ijcard.2010.02.068.
10
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Riktlinjer för patienten i centrum
I augusti förra året presenterades nya riktlinjer från European Society of Cardiology
(ESC). Inom området revaskularisering av
kranskärlssjuka patienter hade man för
första gången satt ihop en arbetsgrupp
med både interventionskardiologer och
thoraxkirurger för att komma fram till de
riktlinjer som nu är gällande. Kärl & Hjärta
ställde några frågor till Docent Stefan
James vid Akademiska sjukhuset i Uppsala som deltog i arbetsgruppen.
Varför behövs riktlinjer?
”Det finns otroligt mycket information att ta
till sig och man behöver titta igenom vad som
egentligen är visat på ett strukturerat sätt för
att bedöma vad som är effektivt och bra för
patienten. Det finns så många kanaler med
information, vilket man som enskild doktor
ibland har svårt att sortera och värdera.”
Hur fungerar processen kring framtagandet av nya riktlinjer?
”Gruppen samlas först för att lägga upp
arbetet och det fördelas utefter olika kompetenser, såsom tolkning av angiografibilder, sekundärprevention, stentbehandling,
kirurgisk behandling, hjärtinfarkter och så
vidare. Alla får hemläxa att systematiskt läsa
igenom all litteratur som finns skrivet. Därefter träffas gruppen igen och var och en sammanställer sitt område. En jämförelse görs
av tidigare riktlinjer och gruppen bestämmer vilka områden där rekommendationer
kan ges. Varje frågeställning diskuteras och
Hur värderas ESC guidelines i jämförelse
med Swedheart/SCAAR?
”I våra svenska register gör vi stora observationsstudier som visar hur vården ser ut
och utfallet av olika behandlingar. Eftersom
det inte är randomiserade studier kan man
dock inte dra säkra slutsatser från dessa register när det gäller jämförelse mellan olika
behandlingar. ESC guidelines ger rekommendationer utifrån vetenskapliga bevis och
där ingår också stora välgjorda observationsstudier.”
När är det rekommenderat att
använda FFR enligt riktlinjerna?
”FFR bör användas för att bestämma om
man ska revaskularisera eller inte vid intermediära stenoser. Har man en 50%-ig
signifikant stenos, även i huvudstammen
bör man säga att det har hemodynamisk betydelse annars ska man lämna det. Om man
hos en patient med stabil kranskärlssjukdom har en 90% stenos i LAD bör det också
verifieras. Den angiografiska bedömningen
har så stora felkällor och är så subjektiv att
man bör verifiera med en mer objektiv metod (stress EKO eller hjärtscint). Syftet är att
förbättra patientens prognos eller symtom.
Indikationer för revaskularisering vid stabil
angina och tyst ischemi.
Subset of CAD
by anatomy
FFR (Fractional Flow Reserv) har fått högsta rekommendationen, klass I evidensnivå
A, enligt ESC guidelines.
Varför har AHA/ACC en lägre klassificering?
”Det kan tyckas konstigt om man värderar
samma litteratur. Skillnaden är att de amerikanska guidelines inte är lika nya och att
de inte haft både kirurger och icke-invasiva
kardiologer med i gruppen. Sedan finns det
starka traditioner som präglar behandlingar
och det kan finnas ekonomiska intressen
som styr, då man får betalt per intervention.”
Vilka incitament finns för att styra
behandlingen med eller utan FFR?
”Tror man på sin metod vill man argumentera för den. Det är naturligt och vi tror att det
vi gör är bra, om det så handlar om att behandla med stent eller med bypass-kirurgi.
Det gör att man ibland tappar objektiviteten.
Riktlinjer hjälper oss att styra oss ifrån det
och ta steget tillbaka och se vad som verkligen visats vara bäst för patienten.”
Vad styrker att FFR fick evidensnivån A?
”Gruppen konstaterade att det fanns väldigt
bra randomiserade studier med hög vetenskaplig kvalitet med klinisk relevant utfall,
For symtoms
Hur väljs arbetsgruppen ut som utformar
riktlinjerna?
”Europeiska kardiologföreningen utser
en eller två ordförande som i sin tur utser
medarbetare till arbetsgruppen för att täcka
in olika specialkompetenser och som kan
sitt område väl. I det här fallet var det en
väl representerad grupp bestående av en
tredjedel invasiva kardiologer, en tredjedel
non-invasiva kardiologer samt en tredjedel
thoraxkirurger.”
Hur stor genomslagskraft har
ESC guidelines?
”Jag tror att det tar en stund att sjunka in och
komma ut till alla praktiserande läkare. Det
refereras ofta till riktlinjer i litteraturen och
vid olika diskussioner. Riktlinjerna är inget
lagligt dokument, men man bör ha ganska
starka argument för att inte följa riktlinjerna.
Europa blir mer och mer homogent och förutsättningarna är mer likvärdiga idag vilket
gör att Europeiska riktlinjer är tongivande
i de flesta länder.”
vilka backas upp av andra studier som styrker resultaten och som visar att metoden är
säker.”
For prognosis
Stefan James
klassificeras punkt för punkt, vilka sedan
sammanställs i tabeller.”
Classa
Levelb
Ref.c
Left main >50%d
I
A
30
31
54
Any proximal LAD
>50%d
I
A
30–
37
2VD or 3VD with
impaired LV
functiond
I
B
30–
37
Proven large area
of ischaemia
(>10% LV)
I
B
13
14
38
Single remaining
patent vessel
>50% stenosisd
I
C
–—
1VD without
proximal LAD and
without >10%
ischaemia
III
A
39
40
53
Any stenosis
>50% with
limiting angina or
angina equivalent,
unresponsive to
OMT
I
A
30
31
39–
43
Dyspnoea/CHF
and >10% LV
ischaemia/viability
supplied by >50%
stenotic artery
IIa
B
14
38
No limiting symptoms with OMT
III
C
–—
Class of recommendation.
Level of evidence.
References
d
With documented ischaemia or FFR, 0.80 for
angiographic diameter stenoses 50–90%.
CAD ¼ coronary artery disease; CHF ¼ chronic heart
failure; FFR ¼ fractional flowreserve; LAD ¼ left anterior
descending; LV ¼ left ventricle; OMT ¼ optimal medical
therapy; VD ¼ vessel disease.zz
a
b
c
Ref. ESC Guidelines 2010.
11
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Claes ser fram emot
en ny golfsäsong
– nu med en ny hjärtklaff
Decembervinden biter i kinderna, vintern håller hela Sverige i ett
stadigt grepp när Kärl & Hjärta möter Claes Ydén. Han är först i
Sverige att ha fått Trifecta inopererad. En ny biologisk aortaklaffprotes från St. Jude Medical.
Claes Ydén är en lång och spänstlig 73 åring med ett stort leende och
fast handslag. Han har planerat vårt möte noga och han verkligen
sprudlar av energi och entusiasm.
- Nu ska vi först åka och besöka min gymlokal. Efter operationen tränar jag på ”Flygstaden” 1-2 gånger i veckan och utöver detta kör jag
två träningspass på REHAB, varav ett i bassäng. Mitt intresse för sport
har alltid varit viktigt för mig. Jag har jobbat som lärare och redan i
slutet på 50-talet knöt jag an mitt sportintresse med mina elever.
Claes värdesätter sköna semestrar i Europa med husbilen tillsammans med sin fru Birgitta. Han tycker om
fysiska aktiviteter i allmänhet och framförallt golf. Vi styr kosan ut mot Tylösands
Golfklubb där snön täcker golfområdet,
någon runda blir det inte denna dag.
- Här spenderar jag mycket av min tid,
både vår, sommar, höst och det blir minst fyra rundor i veckan. Ja, vi
brukar faktiskt kunna ta någon runda även på vintrarna.
uttalat. Beslut togs om att en klaffoperation skulle genomföras under
kommande höst.
Allt gick väldigt fort
- Från det att jag genomgick en andra undersökning i maj och ytterliggare en kranskärlsröntgen samt lungröntgen i augusti till det att
jag fått ett fast datum för operation i mitten på oktober gick allt så
otroligt fort. Min fru Birgitta och jag var i Europa på bilsemester och
när vi kom hem i mitten på september låg ett brev från Landstinget i
postlådan. Jag hann aldrig oroa mig för
operationen.
Claes lutar sig tillbaka i fotöljen och tar
eftertänksamt en slurk av kaffet.
- Det är klart att jag blev lite nervös när
jag tog del av informationen om komplikationerna och bieffekterna som kunde uppkomma under och efter
operationen. Det var dock inget att tveka på eftersom alternativet var
att fortsätta mitt liv med ytterliggare försämring av min såväl psykiska
som fysiska hälsa. Att åka runt i golfbil och inte gå runt på golfbanan
är inget jag är intresserad av.
På sjukhuset i Lund fick Claes träffa Johan Sjögren, ansvarig hjärtkirurg. Han kände genast förtroende för Johan och kunde därmed
slappna av, han var i goda händer. Operationen och eftervården gick
bra. Efter några dagar på hjärtavdelningen i Lund var det dags att åka
till Lasarettet i Halmstad där han fick spendera en dag. Direkt därefter kom Claes fort igång med promenader. Hans fysiska kondition
förbättras succesivt och han ser nu fram emot en ny golfsäsong.
- Idag känns allt kanonbra.
Under tiden som Birgitta går iväg för att hämta mer kaffe lutar sig
Claes fram och halvviskar:
- Läkarna ville att jag skulle ta det lugnt med hemsysslor så som
dammsugning de första 3 månaderna. Men jag tror nog att det kommer bli 6 månader, säger han med glimten i ögat och brister ut i ett
varmt skratt.
”Idag känns allt
kanonbra.”
Tur att jag tog kontakt med vården
För sex år sedan började Claes få tryck över bröstet och sökte därför
läkare. Ett blåsljud i hjärtat upptäcktes och ett ultraljud på hjärtat
visade på ett läckage av aortaklaffen. Man beslutade att inte göra
något åt hans besvär, utan uppmanade honom att vara observant
på om symtomen återkom. Tryckkänslan över bröstet kunde man
konstatera inte berodde på hjärtat utan på halsbränna.
- Det var ju tur att jag tog kontakt med vården så att läkarna upptäckte min läckande aortaklaff, konstaterar Claes.
Efterföljande tid kände han en kraftig försämring av sin fysiska
hälsa. Tröttheten och anfåddheten blev alltmer uttalad och han hade
även svimingskänslor.
- Jag kommer ihåg att jag körde bil och kom till en rondell. Jag var
tvungen att stanna mitt i rondellen för att jag höll på att svimma. Det
var mycket obehagligt.
Efter denna incident tog Claes ny kontakt med vården. Ett nytt EKG
samt ultraljud visade att blåsljudet från aortaklaffen hade blivit mer
12
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Först i Sverige med en ny lovande hjärtklaff
Universitetssjukhuset i Lund var först i Sverige med att implantera St. Jude Medicals
perikardklaff, Trifecta. En klaff som har
utvecklats under tio år med fokus på
hållbarhet, överlägsen hemodynamik och
enkel implantation.
- Det viktigaste för oss är att en klaff håller
på lång sikt och designen på Trifecta känns
gedigen, säger överläkare Johan Sjögren.
Det är tisdag morgon i början av oktober när
vi träffar överläkare Johan Sjögren i korridoren på thoraxoperation vid Universitetssjukhuset i Lund. Han är på väg in på salen inför
dagens första operation. Patienten heter
Claes Ydén, 73 år och ska på grund av en
aortastenos få en biologisk hjärtklaffprotes
inopererad. Se artikel intill. Johan Sjögren
informerar personalen om de väsentliga
detaljer som behöver förberedas inför
ingreppet.
Patienten Claes har sedan ett halvår tillbaka blivit successivt försämrad med uttalad trötthet och yrsel, vilket påverkat hans
livskvalitet negativt. Ultraljudsundersökning
inför operationen har visat en hög grad av
förkalkning och en uttalad aortastenos, med
en peakgradient på 100 mmHg, medelgradient på 60 mmHg och en öppningsarea
på 0,7 cm2.
Lätt att se om protesen passar
Operationen går bra enligt planerna och vi
träffar Johan Sjögren efteråt för en sammanfattning.
- De uttalade förkalkningarna i det här
fallet gjorde att det var påtagligt besvärligt att
ta bort kusparna från patientens nativa klaff
och krävde stor försiktighet.
Patienten fick en Trifecta vilken är en ny biologisk perikardklaffprotes från St. Jude Medical och storleken som valdes var 25 mm.
Storleken bestämdes efter mätningar med
mäthandtaget som har både en ring och en
prototyp av klaffen i respektive ända. Det
gör att man på förhand kan se om själva
protesen kommer att passa. Korrekt storlek är avgörande för att patienten ska få
bästa tänkbara resultat, framförallt gällande
hemodynamiken. Postoperativa mätningar
på klaffen visade i det här fallet en tryckgradient på 10,4 mmHg.
- Klaffprotesen kom ner fint utan några
konstigheter och den var enkel att implantera, fortsätter Johan Sjögren.
Tilltalande design
Kliniken i Lund har stort fokus på att en
hjärtklaff ska vara lätt att implantera, att ingreppet ska vara oberoende av vilken kirurg
som opererar och att det är en klaff som har
en bra hållbarhet. Därtill är gradienterna av
intresse, men framförallt att hjärtat återhämtar sig på ett förväntat sätt.
- Med en ny klaff på marknaden finns det
alltid frågetecken kring hållbarheten, eftersom det uppenbarligen inte går att erhålla
långtidsdata från patienter. Det finns klaffar
som introducerats på 1980-talet som efter
ett antal år inte höll måttet och detta sätter
naturligtvis sina spår. Trots att Trifecta är
en helt ny klaffprotes har den en tilltalande
design som bygger på etablerade och välfungerande tekniker. Man har tagit det bästa
från flera världar och den känns gedigen.
- De låga gradienterna, som har påvisats
med Trifecta-klaffen, är en stor fördel och
man kan diskutera behovet av aortaförstoring samt stentlösa klaffars betydelse, avslutar Johan Sjögren.
Johan Sjögren
Fakta om thoraxkirurgi i Lund
■
Totalt 1350 st hjärtoperationer
på vuxna per år
■
300 st klaffkirurgiska ingrepp
per år (70% biologiska)
13
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Har storleken betydelse?
Klaffkirurgi i Aortaposition
Under det svenska thoraxmötet i Uppsala
i oktober höll St. Jude Medical ett lunchsymposium kring klaffkirurgi i Aortaposition. Gästföreläsare var Professor Torsten
Doenst från Universitetssjukuset Jena,
Tyskland (tidigare verksam i Leipzig).
- Bra hemodynamik styrs av flera faktorer såsom aortas anatomi, klaffprotesens
storlek och framförallt Geometric Orfice
Area (GOA), sa Professor Doenst.
Uppsala bjöd på vackert höstväder och ett
trevligt inramat thoraxmöte på slottet under
tre dagar i oktober. St. Jude Medical var
huvudsponsor för mötet och anordnade ett
lunchsymposium inom klaffkirurgi i aortaposition. Moderator för symposiet var Professor
Elisabet Ståhle från Akademiska sjukhuset.
Professor Torsten Doenst inledde sitt
föredrag med att resonera kring Patient
Prostesis Mismatch (PPM) och dess betydelse gällande mortalitet. Han visade en
sammanställning av litteraturen och jämförde med statistik från Leipzig i Tyskland,
där han tidigare har arbetat.
Överraskande resultat gällande PPM
- Det finns ungefär lika många studier som
visar att PPM har betydelse för mortalitet
som de som visar att det inte har betydelse,
sa Professor Doenst.
I en granskning av 4000 patienter i Leipzig
ställdes PPM i relation till peroperativ mortalitet. Av dessa hade 10.6% måttlig PPM,
5,2% svår PPM och 6,9 % hade ingen PPM.
Skillnaden i mortalitet var inte signifikant
mellan grupperna, men resultaten var ändå
överraskande.
Trots ett signifikant inflytande av PPM
enligt den statistiska analysen, hade patienter med svår PPM (endast 2,5% av hela populationen) den lägsta dödligheten.
- Frågan jag ställer mig är om man bör utvidga aortaroten på dessa patienter eftersom
de patienter med mest uttalad PPM hade
lägst mortalitet? Det är säkert att utföra, men
det påverkar inte patientresultatet.
Vad är det som påverkar ett lyckat resultat i form av låga tryckgradienter med en
klaffprotes i aortaposition, frågade Professor Doenst retoriskt. Han visade hur olika
leverantörer presenterar klaffprotesernas
storlekar utifrån olika förhållanden gällande
de faktiska inner- och yttermåtten, vilket gör
14
Prof. Torsten Doenst, Prof. Elisabet Ståhle och Mark Hughes
att de angivna tryckgradienterna kan vara
missvisande.
- Det råder en stor förvirring bland thoraxkirurger om olika leverantörers storleksangivelser på mäthandtagen. Därför är det viktigt
att det finns en replika av klaffen att utprova
i aortaposition för att göra ett korrekt val av
storlek på protesen.
Vad påverkar tryckgradienten?
Flera faktorer påverkar klaffprotesens tryckgradient. Utflödesmynningen och aortabågens anatomi kan vi inte påverka, den är vad
den är. Om en klaff är supra-annulär enligt
produktspecifikation spelar ingen roll, det
beror på kirurgens implantationsteknik gällande placering av klaff och suturer, menade
Prof. Doenst. Klaffens design är av stor betydelse där man önskar att det är så lite som
möjligt som skiljer ytter- och innermåttet och
att klaffbladen öppnas fullt ut.
Prof. Doenst poängterade att det är viktigt
att titta på den geometriska öppningsarean
(GOA) vid aortas utmynning, vilket har större
betydelse i slutändan i jämförelse med klaf-
fens öppningsarea som man oftast talar om,
Effective Orfice Area (EOA). Se figur 1.
I vissa fall kan öppningen vid utmynningen
Effective
Orifice Area
Geometric
Orifice Area
Figur 1. Geometric Orfice Area (GOA) är
inte alltid jämförbart med Effective Orfice
Area (EOA).
KÄRL & HJÄRTA
vara mindre än själva klaffens öppningsarea,
vilket påverkar till en högre tryckgradient.
- Sammantaget är GOA viktigt för patienten
och ytterdiametern på klaffprotesen är viktig för kirurgen för att erhålla en låg tryckgradient.
Flera leverantörer har lanserat nya klaffproteser på marknaden som egentligen är små
modifieringar av tidigare produkter. En helt
ny klaff kräver en certifierad utvärderingsprocedur, något som St. Jude Medical har
gjort under en tioårsperiod inför lanseringen
av Trifecta.
- Trifecta är en helt ny perikardklaff som
tillåter placering för en optimal öppningsarea över en given utflödesmynning. Detta
uppnås genom en optimal hemodynamisk
design och en storleksstrategi som gör det
möjligt att välja den största möjliga klaffen.
Således kan utvidgning av aortaroten reserveras för speciella och sällsynta fall.
- Hållbarheten kommer att vara avgörande.
Kanske kommer vi att implantera dessa biologiska klaffar även hos yngre patienter ju
mer vi inför transkateterburna klaffar med
”valve-in-valve” teknik, avslutade Professor
Doenst sitt föredrag.
Tio års utvecklingshistoria
Mark Hughes, ansvarig ingenjör i framtagandet av Trifecta-klaffen på St. Jude Medical,
fortsatte med ett föredrag kring design och
utveckling. Han berättade att Trifecta är från
grunden en helt ny klaff men designen bygger på beprövade tekniker.
- Vi har haft möjligheten att prova omkring
fyra tusen olika designkoncept och kunnat
välja bort de som har varit mindre lyckade
och förbättrat de redan bra och beprövade
teknikerna. Projektet startades för tio år sedan och 2003 ”frös” vi designen och testningar påbörjades, sa Mark Hughes.
Kliniska förstudier var klara 2005 och ett år
senare hade klaffen passerat 1,350,000,000
cykler i ett hållbarhetstest (in vitro), vilket
motsvarar nästan 34 år. De första patienterna inkluderades 2007 i en studie med 1020
patienter som sedan låg till grund för CE
godkännandet som skedde i februari 2010.
1/2011
Utformad för att minska slitage
Trifecta är en stentad klaff med klaffsegel
tillverkade av kalvperikard för supra-annulär
placering i aortaposition. Stentet är tillverkat
av titan som är belagt med polyester och
sedan med grisperikard. Denna design är
utformad för att minska risken för slitage av
klaffseglen som kan förekomma vid direktkontakt mellan polyester och klaffseglen.
Genom att skapa en vävnad-mot-vävnad
kontakt mellan grisperikard på stentet och
klaffseglen, gjorda av kalvperikard, minimeras slitagerisken. Klaffseglet av kalvperikard
fästs sedan på utsidan av stentet för att
maximera den inre effektiva arean.
Mark Hughes förklarade flera delar av designen som visar på Trifecta-klaffens exceptionella hemodynamiska resultat.
Red anm. Till dagens datum har 2700 Trifecta-klaffar
implanterats i Europa efter lanseringen i samband med
EACTS mötet i Geneve i september 2010.
15
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Integrerad och
trådlös FFR
Trådlös tryckmätning
För att göra tryckmätning ännu enklare används en trådlös
PressureWireTM Aeris. En mjukvaruuppgradering av det hemodynamiska systemet gör att man får FFR-beräkningen på befintlig
övervakningsskärm. PressureWire (1) skickar signalen trådlöst till
mottagaren (2) som via kabel skickar det vidare till det hemodynamiska systemet dör FFR-beräkningen sker och visualiserar detta på
skärmen (3).
Gävle sjukhus var först i Sverige med att få full integration av FFR
(Fractional Flow Reserve) till sitt övervakningssystem. De system
som idag är kompatibla med Pressure Wire Aeris är: GE, McKesson/
Medcon, Cathmed, Mennen, Ortivus och Nihon Kohden.
De sjukhus som idag har integrerad FFR är:
3.
■
Gävle sjukhus
■
Capio St. Görans sjukhus
■
Universitetssjukhuset i Örebro
■
Västerås lasarett
■
Helsingborgs sjukhus
■
Karolinska sjukhuset Solna
■
Karolinska sjukhuset Huddinge (startar inom kort)
1.
2.
1. PressureWire™ Aeris
2. PressureWire™ Receiver
3. Skärm för visualisering av FFR
Intracoronar tryckmätning
- ofta bättre än stent?
Välkommen till satellitsymposium
16
Möte: XIII Svenska kardiovaskulära vårmötet 2011
Plats: Conventum, Örebro
Datum och tid:
4 maj 2011, 15.55-16.55
Moderator: Johan Nilsson, Norrlands universitetssjukhus
Föreläsare: Ole Fröbert, Universitetssjukhuset i Örebro
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
FAME II studien påbörjad
Kan FFR ge ytterligare
vägledning vid behandling
av kranskärlssjukdom?
Nils Witt
Vid den Europeiska kardiologkonferensen
ESC i Stockholm i slutet av augusti presenterades de nya riktlinjerna för perkutan och
kirurgisk revaskularisering. Där har FFRstyrda PCI-behandlingar prioriterats upp
till klass I indikation, med evidensnivå A.
Syftet är kortfattat att flytta tyngdpunkten
från anatomisk till fysiologisk bedömning
av kranskärlsförändringar.
Den höga evidensnivån baseras till stor del
på FAME studien, som visat att FFR-styrda
PCI-behandlingar vid flerkärlssjukdom minskar död, hjärtinfarkt och revaskularisering,
samtidigt som de är kostnadsbesparande.
I maj 2010 påbörjades FAME II studien
som är en prospektiv, randomiserad multicenterstudie och som genomförs vid cirka
30 centra fördelade i Europa och USA.
PCI eller inte vid stabil kranskärlssjukdom
Det huvudsakliga syftet med FAME II studien
är att jämföra kliniska resultat, säkerhet och
kostnadseffektivitet med FFR-styrd PCI plus
optimal läkemedelsbehandling jämfört med
enbart optimal läkemedelsbehandling hos
patienter med stabil kranskärlssjukdom.
Sammanlagt 1800 patienter med stabil
angina pectoris och angiografiskt definierad en-, två- eller trekärlssjukdom möjliga
för PCI kommer att inkluderas i studien.
Samtliga stenoser utvärderas med FFR och
där värdet är mindre eller lika med 0.80 för
någon av stenoserna randomiseras patienterna till PCI i kombination med optimal
läkemedelsbehandling, eller enbart optimal läkemedelsbehandling. Patienter utan
hemodynamiskt signifikanta stenoser utgör
en kontrollgrupp.
Primär endpoint är allvarliga kardiologiska
händelser (MACE) vid 24 månader, definierat som död av någon orsak, dokumenterad
hjärtinfarkt eller oplanerad sjukhusinläggning som leder till akut revaskularisering.
Sekundära endpoints inkluderar generell
MACE, cerebrovaskulära händelser, planerad revaskularisering, kostnader, kostnadseffektivitet, funktionsklass samt antal antiangina läkemedel.
I Norden deltar 3 sjukhus i studien, Södersjukhuset, Universitetssjukhuset i Örebro
och Rigshospitalet i Köpenhamn.
Kärl & Hjärta har ställt några frågor till
Dr. Nils Witt vid Södersjukhuset, som är
nationell koordinator för FAME II studien i
Sverige.
Vad skiljer FAME II mot tidigare gjorda
studier inom området?
”I COURAGE studien som publicerades
2007 jämfördes PCI + optimal medicinsk
behandling med enbart optimal medicinsk
behandling hos drygt 2000 patienter med
stabil kranskärlssjukdom. Man kunde inte
påvisa någon skillnad mellan grupperna avseende primär endpoint, som var en kombination av död och icke fatal hjärtinfarkt.
Kritik som framförts efter studien innefattar
bland annat att det var ett stort bortfall mellan screening (ca 35 000 patienter) och randomisering (ca 2000 patienter).
Vidare hade en stor andel av patienterna
relativt lindriga symtom, vilket naturligtvis
ökar förutsättningarna för att lyckas med enbart medicinsk behandling. FAME II studien
är tänkt att vara en så kallad ”all comer”
studie med litet bortfall mellan screening
och randomisering vilket generellt sett ökar
möjligheterna att överföra resultaten till den
kliniska vardagen. En annan viktig skillnad
är att man i FAME II studien kommer att
göra en fysiologisk värdering av samtliga
stenoser och därmed också undviker att
behandla funktionellt icke signifikanta stenoser med stent”.
Varför behövs FAME II?
”I dagsläget finns inga starka bevis för att
PCI behandling tillför något utöver optimal
medicinsk behandling hos patienter med
stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från
COURAGE studien har helt klart påverkat
handläggningen av dessa patienter, även
om PCI frekvensen varierar ganska mycket
runt om i världen. I mindre studier har man
dock påvisat att utbredd ischemi är förenat
med en sämre prognos.
I en substudie till COURAGE studien såg
man, hos patienter som genomgått myokardscintigrafi, en större minskning av
ischemibördan efter PCI + optimal medicinsk behandling jämfört med enbart optimal
medicinsk behandling. Vidare hade patienter med större minskning av ischemibördan
en bättre prognos med lägre förekomst av
död och hjärtinfarkt.
Dessa resultat är enbart hypotesgenererande och det är därför viktigt att testa
hypotesen i en randomiserad studie med
tillräckligt många patienter. FAME II studien
kommer att kunna ge ett svar på frågan huruvida FFR-styrd PCI tillför något utöver optimal medicinsk behandling vid stabil angina
pektoris. Det kan i så fall ha en avgörande
betydelse för hur man kommer att se på
behandlingen av dessa patienter framöver”.
17
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Nordiskt användarmöte
kring EnSite mappingsystem
I september anordnade St. Jude Medical ett nordiskt möte för
användare av EnSite™ Velocity, ett system som kartlägger hjärtats elektriska aktivitet vid rytmrubbningar. Ett fyrtiotal elektrofysiologer och tekniker samlades i Köpenhamn för att lära sig
mer om systemets möjligheter och för att utbyta erfarenheter.
EnSite Velocity systemet används både rutinmässigt och även
vid mer avancerad diagnostik vid ett 10-tal kliniker i Norden.
Mötet inleddes med ett föredrag av Jian Chen ifrån Haukelands
sygehus i Bergen, som delade med sig av sina första erfarenheter av
EnSite Contact modulen, en teknik som kan byggas på EnSite Velocity systemet för att vägleda elektrofysiologen om ablationskateterns
elektriska kontakt med hjärtväggen.
EnSite Contact har genomgått kliniska tester på ett antal sjukhus
i Norden och i övriga Europa. Dr. Chen påpekade att han har gjort ett
begränsat antal procedurer, men även om teknologin befinner sig i
sin linda, finns det goda förhoppningar att den ska kunna bidra med
värdefull information för att säkerställa effekten av ablationen.
Arne Johannessen och Jim Hansen från Gentofte sjukhuset
i Köpenhamn berättade hur de har använt EnSite Array, en diagnostisk
kateter som endast kräver ett hjärtslag för att ge en total bild av hjärtrummets elektriska aktivitet. Denna information är särskilt värdefull
vid kortvariga eller icke toletabla takykardier, menade de.
Därefter följde en historisk tillbakablick från de första tio åren
med EnSite Array, presenterad av Per Insulander från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Han konstaterade att informationen som presenterades i form av färger motsvarande en
väderkarta till en början var svårtolkad, men i takt med att tekniken
och kunskapen om systemet utvecklats växte det kliniska värdet.
18
EnSite Array har främst använts till olika former av förmakstakykardier, mestadels icke ihållande.
Karen Zega från St. Jude Medical berättade hur EnSite systemet
används i övriga Europa. Hon gav även tips på hur man kan optimera
användningen och tolka informationen.
Mer relevant information för stunden
Det nya EnSite Velocity systemet utvecklas kontinuerligt och Göran
Mathson från St. Jude Medical beskrev vilka förbättringar som kommer
i den senaste mjukvaruversionen. I huvudsak handlar det mycket om
att utveckla och förenkla befintliga funktioner samt att ge användaren
relevant information för stunden i stället för att lägga till nya funktioner.
Under en längre tid har elektrofysiologer intresserat sig för ”elektriskt hyperaktiva” områden på patienter med förmaksflimmer genom att använda en ny diagnostisk metod, Complex Fractionated
Electrograms (CFE). Jian Chen presenterade resultat från Star-AF
studien. Denna multicenterstudie randomiserade 100 patienter i tre
grupper, utan möjlighet att byta grupp om det ursprungliga behandlingsalternativet inte fungerade. Det visade sig att gruppen där man
både gjorde en standard lungvensisolering kombinerat med CFE
ablation, utifrån en standardiserad algoritm, gav den bästa lyckandefrekvensen.
Per Svanberg från St. Jude Medical, avslutade mötet genom att ge
en inblick i hur ett modernt elektrofysiologiskt lab kan se ut. Systemen blir mer användarvänliga, det krävs färre antal maskiner och
kablage samt att relevant och koncentrerad information visas på ett
fåtal skärmar där allt kopplar till sjukhusets journalsystem. Enkelhet,
funktionalitet och säkerhet är ledord i den framtida utvecklingen av
St. Jude Medicals produkter inom elektrofysiologi.
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Fakta EnSite Velocity Contact
Bakgrund
En av de största utmaningarna inom kateterablation är att veta
vilka parametrar som ska analyseras för att bedöma tillräckligt
god effekt (förstöra tillräckligt många celler) men inte överdosera (riskera överhettning av hjärtvävnaden eller tamponad).
Idag får man temperaturinformation ifrån kateterspetsen,
impedansmätning av hela systemet och elektrisk signalreduktion i samband med ablation. Detta anses inte vara tillräckligt
för att avgöra optimal ablation.
Teknik
Med hjälp av ny avancerad teknik kan man beräkna ett värde
som motsvarar den elektriska kontakten mellan kateterspets
och hjärtväggen. Med detta elektriska värde kallat ECI (Electrical Coupling Index) vilket används i EnSite Velocity Contact
modulen, hoppas man bättre kunna avgöra optimal ablation
och samtidigt reducera risker.
ECI-värdet (Electrical Coupling Index) illustreras genom att kateterspetsen är grön vid elektrisk kontakt med vävnaden. Vid överskridet
gränsvärde ändrar den färg till rött.
Nystartat ablationscenter på Kärnsjukhuset i Skövde
Dr. Romeo Samo Ajou
Ulf Sundbom
Den 1 september 2010 startade ett nytt
ablationscenter i Sverige, på Kärnsjukhuset
i Skövde. Eldsjälen bakom denna nystartade
verksamhet är Dr. Romeo Samo Ajou, överläkare och kardiolog vid sjukhuset.
Fellowship i Kanada
I mitten av 2000 talet ville han lära sig mer
om deviceimplantation och ablation. Han
fick kontakt med kollegor vid sjukhuset
Royal Jubilee Hospital på Vancouver Island,
Victoria i Kanada och blev där erbjuden ett
Fellowship i invasiv elektrofysiologi. Efter en
hel del byråkratiskt krångel kunde flytten till
Kanada ske i april 2008. Verksamheten vid
kliniken i Kanada är stor med cirka 10-12
förmaksflimmerablationer per vecka, vilket
resulterade i att Dr. Ajou snabbt kunde få
Dr. Erik Frick
en stor erfarenhet av ablation. Han utförde
cirka 400 ablationer på två år. Under tiden
pågick det intensiv planering i Skövde, för
att ett ablationslab skulle kunna stå klart vid
Dr. Ayous hemkomst. Under klinikchefen
Erik Fricks ledning utrustades ett temporärt
lab på röntgenavdelningen med allt som
behövs för att kunna bedriva ablationsverksamhet.
Ulf Sundbom från den medicintekniska
avdelningen ansvarade för att utrustningen
kom på plats i god tid innan ablationsstart.
Ingen verksamhet går att bedriva utan
kompetent personal och därför identifierades tidigt fyra nyckelpersoner som knöts till
ablationsverksamheten: Therese Steen och
Hanna Gustafsson, båda BMA samt Anki
Nordblom och Urban Gustafsson, båda
Urban Gustavsson, Therese Steen och
Hanna Gustavsson
sjuksköterskor från HIA. En intensiv utbildning av dessa fyra skedde under sommaren,
bland annat med studiebesök i Kanada och
intensiv drillning på ablationsutrustningen
veckorna innan ablationsstart.
Ablationsbehandlat 60 patienter
Planen var att starta verksamheten den
1 september, 2010 och denna fredag genomfördes två lyckade ablationer. Två månader senare gick startskottet för den första
förmaksflimmerablationen. Sedan starten
har drygt 60 patienter kunnat ablationsbehandlas på Kärnssjukhuset i Skövde och vi
önskar Dr. Romeo Samo Ayou med team all
lycka i framtiden.
19
KÄRL
KÄRL
& HJÄRTA
& HJÄRTA 1/2011
2/2010
Therapy™ Cool Flex™
Ablation Catheter
Remains Cool & Flexible
Under Pressure
Just Like you
Nu lanseras Therapy™ Cool Flex™ ablationskateter - ett genombrott inom ablationsteknik och den första
helt irrigerade katetern med flexibel spets. Dess laserskurna spets gör elektroden flexibel så att den följer
vävnaden, minskar trycket och ger exceptionell kylning över hela spetsens yta. Nu har du det perfekta
verktyget, en kateter som håller sig sval och flexibel under tryck, precis som du.
SJMprofessional.com
20
20
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
BrioTM är världens minsta neurostimulator med
uppladdningsbart batteri och 10 års godkänd öppen livslängd.
BrioTM är världens
minsta neurostimulator
Brio, världens minsta uppladdningsbara pulsgenerator för stimulering av hjärnan mot Parkinsons sjukdom, har godkänts för användning på den europeiska marknaden.
Med en vikt på 29 gram och 10 mm tunn motsvarar storleken
ungefär en armbandsklocka för män. Brio har dessutom det största
rekommenderade implantationsdjupet på marknaden och kan därför
bli mindre synlig under huden och mer bekväm för patienten.
Utöver sin ringa storlek har Brio neurostimulator längre batteritid
än någon annan uppladdningsbar DBS-neurostimulator på marknaden. Batteriet har en godkänd livslängd på minst 10 år, vilket innebär mindre behov av uppladdning även om terapin är omfattande.
Detta innebär att tiden innan implantatet behöver ersättas med ett
nytt maximeras, vilket bidrar till färre kirurgiska ingrepp - till nytta
och glädje för patienten, och inte minst sjukvården som vinner ökad
kostnadseffektivitet.
St. Jude Medical har haft stor framgång med multifunktioner i programmerare för implantat. Teknik och funktioner har vidareutvecklats
ytterligare i programmeraren AthenaTM som introducerats under hösten. Med den absolut senaste tekniken, användarvändligt gränssnitt,
överskådlig pekskärm i färg och dessutom en databas för patientinformation med kapacitet för upp till 1.000 patienter gör den skäl för
att kallas den nya generationens programmerare.
Athena används även för neurostimulator LibraTM och Libra XPTM
som finns i produktportföljen för Deep Brain Stimulation sedan
tidigare.
Kontakta Annicka Toppe, divisionsansvarig Neuromodulation, om
du är intresserad av att veta mer om vad St. Jude Medical erbjuder
inom Deep Brain Stimulation.
Text: Katarina Sivander
Athena är nästa generations programmerare och kombinerar den
senaste tekniken med en mycket användarvänlig och 22,6 cm
stor pekskärm i färg samt marknadens högsta kapacitet för databashantering av patientinformation.
21
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
Deep Brain
Stimulation
Nu till Sverige
Annicka Toppe märker ett stort intresse för Deep Brain Stimulation på marknaden
St. Jude Medical satsar globalt inom Neuromodulering och kompletterar sin framgångsrika och omfattande produktportfölj inom
smärtområdet med Deep Brain Stimulation för behandling mot
Parkinsons sjukdom. Företagets första neurostimulator för stimulering
av hjärnan; LibraTM och Libra XPTM CE-godkändes under 2009 och
under hösten 2010 var det dags för världens minsta neurostimulator
BRIOTM, tätt följd av nästa generations programmerare Athena.
Konkurrens stimulerar till utveckling
Nu introduceras det nya området i Sverige. Vi frågar Annicka Toppe
divisionsansvarig för Neuromodulation om hur det går.
- Det går bra och är förstås jätteroligt att intresset är så stort. Det
märks tydligt att sjukvården välkomnar konkurrens inom det här
området. Från andra branscher vet vi ju att konkurrens stimulerar
utveckling av nya produkter och funktioner samt kompetens.
Hon fortsätter:
- Hjärnstimulering är en naturlig fortsättning för St. Jude Medical.
Vårt arbetssätt är att ta ett steg i taget och efter ett antal mycket
framgångsrika år inom smärtstimulering går vi nu vidare till nästa
område. Det är en fantastisk chans för oss att få vara delaktiga inom
ett område där det finns ett stort behov av en framtida utveckling. Det
finns fortfarande många diagnoser där man kan tänka sig DBS som
ett framtida behandlingsalternativ.
Nya indikationer utvärderas
Idag används DBS mot Parkinsons sjukom men man ser många fler
användningsområden. St. Jude Medical stödjer aktivt kliniska studier
inom bland annat essentiell tremor och depression.
Annicka Toppe är nu i färd med att bygga upp en organisation som
kan motsvara eller helst överträffa kundernas förväntningar:
22
- Sannolikt kommer marknaden att öka kraven på leverantörerna när
det nu blir fler aktörer och det välkomnar vi förstås, avslutar hon.
Text: Katarina Sivander
KÄRL & HJÄRTA
1/2011
DBS | Advance™
Athena™
Programmer
Enkel och Intiutiv
med Fingertoppskänsla
Athena programmerare erbjuder ett mer intuitivt gränssnitt och en mer omfattande tillgänglighet till
patientens programmeringsinställningar, vilket hjälper läkare till effektiva och säkra beslut.
En ny Era inom Deep Brain Stimulation
Indikationer: St Jude Medical Neuromodulation Division deep brain stimulation (DBS) är indicerat för behandling av unilateral eller bilateral stimulering av thalamus, inre globus pallidus (GPi), eller subthalamic nucleus (STN) hos patienter med levodopa-responderande Parkinsons sjukdom.
23
KÄRL & HJÄRTA
2/2010
Kongressagenda våren 2011
Utbildningar våren 2011
Nationell Smärtkonferens
Stockholm, Sverige.........................................................17-18 mars
www.swenurse.se
ACC
New Orleans, USA..............................................................3-5 april
www.accscientificsession.org
World Institute of Pain
Seoul, Korea............................................................... 29 april-1maj
www2.kenes.com/wip/pages/home.aspx
Svenska Kardiovaskulära Vårmötet
Örebro, Sverige....................................................................4-6 maj
www.malmokongressbyra.se
Heart Rhythm 2011 (HRS)
San Francisco, USA.............................................................4-7 maj
www.hrsonline.org
AATS (Americal Association for thoracic surgery)
Philadelphia, USA..............................................................7-11 maj
www.aats.org
EuroPCR
Paris, Frankrike................................................................17-20 maj
www.europcr.com
SASP (Scandinavian Association for the Study of Pain)
Uppsala, Sverige..............................................................19-21 maj
www.sasp.org
INS
London UK......................................................................21-24 maj
Heart Failure
Göteborg, Sverige.............................................................21-24 maj
www.escardio.org/congresses/HF2011
MDN (DBS)
Toronto, Kanada...................................................................5-9 juni
www.movementdisorders.org
Europace
Madrid, Spanien..............................................................26-29 juni
www.escardio.org/congresses/ehra-europace-2011
ESC
Paris, Frankrike.......................................................... 27-31 augusti
www.escardio.org/congresses/esc-2011
SATS
Tampere, Finland....................................................... 18-20 augusti
www.scandinavian-ats.org
St. Jude Medical Sweden AB erbjuder våra användare ett brett och
vetenskapligt baserat utbildningsprogram inom våra olika affärsområden, på nationell och internationell nivå. Vi är mycket flexibla och
arrangerar även skräddarsydda utbildningar.
St. Jude Medical Sweden AB
Tel: 08-474 40 00 • Fax: 08-760 38 55
[email protected]
sjm.se
CRT Advanced
Stockholm, Sverige.............................................................. 18 mars
ICD Advanced
Stockholm, Sverige..............................................................7-8 april
Merlin.net Advanced
Stockholm, Sverige................................................................ 13 maj
Neuromodulation
Internationell NP workshop för läkare
Bas
Leiden, Holland..........................................................23-24 februari
7-8 april
Avancerad
Leiden, Holland..............................................................24-25 mars
Nationell P-2-P för smärtläkare
Uppsala, Sverige............................................................7-8 feburari
28-29 mars
Internationell P-2-P för neurokirurger och neurologer
London, England................................................................. 22 mars
Internationell Epiducer workshop för läkare
Gent, Belgien................................................................. 28-29 mars
25-26 april
30-31 maj
27-28 juni
Besök gärna www.sjm.professional!
En online källa med de senaste nyheterna kring våra terapier och produkter. Här hittar du även utbildningsmaterial.