Transcript Fattighushjon, soldat och skräddare

Augusta Emilia Nordborg och Per August Holmqvist.
104
Fattighushjon, husarer och skräddare
Knutstorp slott år 1815 med det utseende det hade när denna artikels personer arbetade här.
Det är september månad i det Herrens år 1730. I Matteröd socken söder om Finjasjön i Skåne föds ett gossebarn som blir kristnat till Bengt. Efternamnet var
givet. Hans far hette Erik och därför blev hans namn
Eriksson. Om denne Bengt vet vi att han inte var en
vanlig simpel dräng, i varje fall inte efter det att han
lämnat Matteröd och tagit tjänst på det stora godset
Knutstorp i Kågeröd socken. Här står han nämligen
upptagen som ladugårdsfogde.1
Det var i den till godset angränsande socknen Konga
som han fann sin kvinna, den åtta år yngre Boel, eller
Bodil, Larsdotter. Paret fick många barn, nio stycken. Det är också genom vår kunskap om var barnen
föds som vi kan få lite mer kött på benen när vi vill
följa de två föräldrarnas levnadsväg. Förste sonen
Lars Bengtsson ser dagens ljus året 1759 i det s.k.
Hägnadehuset som låg under Knutstorps gods.2 Därefter flyttar familjen till Halmstad i Halland. De två
efterföljande barnen Pehr och Bengta blir nämligen
döpta i den stadens kyrka.3 År 1764 är man emellertid tillbaka på Knutstorp igen. Här föds i jämn takt
nya familjemedlemmar: Christessa 1764, Nils 1767,
Eric 1769, Sven 1772, Bengt 1775 och Oluf 1775.
Den allt större familjen bodde i det s.k. Mellanhuset.4
Vad gjorde då Bengt i Halmstad under kanske upp till
fyra års tid? Knappast något uppdrag som utgick från
godset. Men han kom tillbaka, blev förman eller fogde för ladugårdarna och kunde bilda en stor familj.
Knutstorps gods, som ligger vid Söderåsens sydsluttning, har medeltida anor. Den ursprungliga borgen
låg på en holme i en sjö. Här föddes på 1500-talet
Tycho Brahe, sin tids främste astronom, och han och
hela hans familj är avbildade på en stor målning i den
närbelägna Kågeröds kyrka som tillhörde godset.
Under Tychos bild står målat ”Lerde Tycho”. Under
det stora skånska kriget på 1670-talet utförde den
danske kungens tyska generaler ofta terrorhandlingar
i Skåne och många slott brändes ner, däribland Knutstorp året 1678. Slottet iståndsattes först år 1726. När
Bengt Eriksson började tjäna på slottet var grevinnan
Regina Catharina Chronhielm ägare till godset. Grevinnan kom dock i ekonomiska svårigheter året 1771
och tvingades sälja till greve Fredrik Georg Hans
105
Carl Wachtmeister. I dag är den omgivande sjön utdikad. Själva slottsbyggnaden genomgick en kraftig
förändring år 1843 efter ritningar av professor C.G.
Brunius.5
Om Bengt Eriksson således verkar ha varit framgångsrik har det varit precis tvärtom med den förste
sonen, Lars Bengtsson. I början verkar allt emellertid
ha gått bra; han blev 24 år gammal gift med den ett
år äldre Anna året 1783.6 Lars arbetade vid giftermålet som dräng hemma hos föräldrarna på Knutstorps
gods och bruden kom från samma plats, från Åkersbergs hus på godsets ägor. Hennes far, Elver Jepsson
Isberg och hennes mor Karna var födda i Brönnestad
socken söder om Finjasjön i norra Skåne. Här hade
också flera av deras barn fötts, däribland Anna, innan
familjen flyttade till Kågeröd socken år 1775.7
De unga nygiftas bostad blev Mellanhuset och vi kan
i tre barnafödslar följa dem fram till året 1796. Något
omskakande måste därefter ha hänt. Familjen bryter upp och flyttar till grannsocknen Konga. Varför
vet vi inte, var någonstans de först hamnat i den nya
socknen vet vi inte heller men vi vet väldigt säkert att
året 1811 är flera av dem inhysta på Konga sockens
fattigstuga.8
Ack, släktforskarens dilemma; detta att ju längre tillbaka i tiden man kommer desto färre och mer svårtillgängligare blir de bevarade källorna. I
bland tar de slut väldigt tidigt och då blir
givetvis irritationen större. Ta bara detta
med Konga sockens kyrkböcker. Allt som
bevarats till våra dagar börjar i princip med
ett häfte hafsiga husförhörsförteckningar
från året 1811. Inte ens några födelse- eller
dödsboksanteckningar före detta datum!
Dessutom startar bevarade, kontinuerliga
husförhörslängder först år 1820. Hur mycket skulle man t.ex. inte ha gett för att få
fram mer om just Lars Bengtsson och hans
familj. Varför kom de på fattighuset? Och
varför skulle de två föräldrarna tvingas bo
kvar här resten av sitt liv. För så var det!
Först strax före året 1828 lämnade hustrun
Anna detta hus för att uppgå i det himmelska paradiset medan hennes man Lars fick
vänta till våren 1835 innan han själv företog just den resan.9
Knutstorp slott år 2011.
står han med titeln ”artilleristen”. Han har samtidigt
fått nytt efternamn, Hallberg, säkert en koppling till
militäryrket. Någon gång i myndig ålder, alltså efter
år 1812, har han tagit värvning vid Överstelöjtnantens kompani i Skånska Dragonregementet med placering i Östraby socken.10 Tidpunkten är minst sagt
krigisk. Kanske har han varit med den svenska armén
som med kronprins Jean Baptist Bernadotte i spetsen överskeppades till Tyskland för att kämpa mot
Vi lämnar därmed dessa två nedgrävda på
Konga kyrkogård. Blickarna faller i stället på den äldste sonen Bengt. Från hans
födsel år 1792 dröjer det till året 1820 innan vi åter får mer detaljerad kontakt med
honom via det skrivna källmaterialet. Då
106
Karna med sina tre barn som alla föds
i fattighuset mellan åren 1818 och
1823.11 Snart kommer även Bengts
unga hustru Elsa Henriksdotter att
ansluta och i fattighuset kommer deras första barn Maria att födas året
1820. Man undrar ju vad som ligger
bakom denna kraftigt sociala försämring av så många inom en och samma
familj? Tvärr måste jag göra er besvikna. Vi vet det nämligen inte och
kommer heller aldrig att få veta.
Napoleons trupper. Hur det nu än var med den saken
varade hans militärliv bara en kort tid.
Före år 1820 har nämligen Bengt Hallberg slagit följe med familj och släkt på fattighuset i Konga. Och
de är förvisso många släktingar som nu bor i detta
usla hus. Fadern och modern finns här, så också den
yngste, 14-årige brodern Sven och Bengts storasyster
Konga kyrka år 2011 på vars begravningsplats många av
släktens personer är begravda.
För att nu kunna knyta ihop släktsäcken måste vi emellertid lämna denna usla boning. Vem var den kvinna
som Bengt Hallberg hösten 1820
lovade livslång trohet till i Konga
kyrka? Vi backar historien mer än ett
halvt sekel. Året 1760 föddes Hindrik Pålsson. Han kom som vuxen
att som bonde i Konga bruka bondgården Konga nr 2.12 I slutet av århundradet fann han tycke i kvinnan
Margreta Jönsdotter från troligtvis
samma kyrksocken. Vi känner dock
inte tidpunkten när det bar iväg till
prästen, kyrkohandlingarna före 1800-talet är som
sagt inte bevarade för Konga. Det torde dock inte
vara alltför stor gissning att säga att året strax före
1787 var en lämplig tidpunkt för bröllopet. Just det
året föddes nämligen deras första barn Hanna. Sedan
följde Anders 1789, Elsa 1793 och Jöns 1802.13 Det
långa uppehållet mellan Elsa och Jöns är misstänksamt. Troligtvis har det fötts något barn däremellan
som inte överlevt spädbarnsåren. Kyrkoböckerna
med dödsnoteringarna från Konga är inte bevarade
så vi får dock aldrig veta med säkerhet.
Våren 1804 tog Margretas äktenskapet med bonden
Hindrik slut. Efter likfärden till Konga kyrka och den
efterföljande begravningsfesten är det sonen Anders
som nu får axla den döde faderns roll som gårdbrukare. Anders är år 1811 en 22-årig brukare av jorden
men han har ännu inte gått åstad och gift sig med
sin tillkommande, Pernilla Persdotter. När vi möter
familjen året 1811 bor mor Margreta på gården, så
också systrarna Hanna och Elsa och brodern Jöns.
Hanna har hunnit bli 24 år men bor fortfarande hemma. I kyrkboken har antecknats ”fånig” om henne.14
Detta förklarar väl varför hon inte som piga för länge
sedan är utflugen ur boet. Även Jöns verkar vara handikappad. År 1815 omtalas nämligen att ”Margareta
55 år har två usla barn att försörja.”15 Ordet ”usel”
markerar att de av någon anledning inte var arbetsföra, att de var annorlunda. Av de fyra barnen har
107
tydligen Elsa redan lämnat hemmet för pigtjänst på
okänd gård.
bohag uppdelas mellan barnen. Därför inkallades den
16 mars ett antal personer för att inventera och värdera boet. När detta väl var gjort vidtog den offentliga
auktionen. Av protokollet att döma var tillställningen
välbesökt. Protokollföraren har noga antecknat vilka
som köpte de olika sakerna och varifrån dessa kom.
Protokollet återges nedan.
Änkan Margreta dog drygt sextio år gammal den där
säkert kalla vinterdagen den 8 januari 1820. Dödsorsaken angavs till ålderdomssvaghet. Åtta dagar senare fördes hon till Konga kyrkogård.16 Nu skulle hennes
”År 1820 den 16 Martii anställdes Bouppteckning och
Auction uti Konga by af Onsjö Härad, efter Inhyses Enkan Margreta Jönsdotter, som den 8de sistl Januari aflidit;
Och efter sig lämnat Två söner och Två döttrar neml:
Dessa omyndigas rätt bevakas af deras närmaste möderne
frände åboen Sven Påhlsson i Skyttagården hvilken dock
ursäcktar sig från Förmynderskapet, således föreslås
ovannemnde deras Broder Åboen Anders Hindricsson i
Konga som sig och åtager att vara sina omyndiga Syskons Förmyndare.
Myndige Sonen Anders Hindricsson Åbo i Konga
Omyndige Sonen Jöns 18 år gammal
Dito Dotter Hanna 33 år bräkl(ig).
Dito Dotter Else 25 år gammal
Värdering
Guld, Silfver och Contante Penningar efterfrågades men fants intet
Koppar
1 Kjettel vägger 5½ och 16ß
1 gryta
1 panne jern
Träd Waror
1 Ekekista med beslag
1 väf
1 litet skrin
1 stol
2 st fil bötter
1 Dito
1 mjölkbötta
1 spann
1 tjerna
1 lejd
1 Drickes fjerding
1 litet bord
1 spinnerock
Säng Kläder
1 blå randig ___ öfverdyna
1 Dito
Dito
2 st hufvud dyner
1 lakan
1 hufvud dyna
1 lakan
Gång Kläder
1 mellan blå kjortell och tröja
1 svart vallman Kjortell
1 Dito tröja
1 grön vallman tröja
1 Klut
1 förekläde
2 st blångarns lintyg
Kreatur
1 blackig Ko
Diverse Waror
1 spinne rock
1 skeppe Korg
1 Dito
1 par karder
1 ullsax
1 såll
1 sakt (?)
1 haspa
Sedan såmit blifvit om qvarlåtenskapens riktiga uppgifvande företogs först uppteckningen och värderingen,
hvarefter genom offentlig Auction försåldes som härhos
tecknade Protocoll visar.
1
1
40
16
8
Syrhus Sven Månsson
L. Telleröd D Nils Olsson
St Traneröd Per Andersson
31
13
1
3
16
24
8
4
12
8
4
16
8
8
24
8
32
Sonen Jöns efter värde på dess lott
Ebbarpshus R Soldat Sv Klen
Dotter Hanna
Sånarp Husman Jöns Persson
Håkantorp Jöns Månsson
Ebbarps hus R Soldat Måns Sten
Konga Åbo Jöns Jeppsson
Son Anders Hindricsson
Perstorp Åbo Johansson
Konga Artil Ternström
Ibm
Lars Bengtsson
Ibm
Dito
Dotter Hanna på dess lott
5
2
1
2
1
1
3
2
1
5
1
16
24
12
24
16
Dotter Else
Dotter Hanna efter värde på dess lott
Gifne Dotter Hanna
Dito Dito
Dotter Else
Konga Åbo Jöns Jeppsson
4
3
1
1
Dotter Hanna efter värde på dess lott
Dotter Else
Klofverödshus Eskel Andersson
Dotter Else
M Fougstedt
Callmarehus Jeppa Svensons hustru
Konga Lars Bengtsson
8
2
7
1
1
14
6
22
10
Konga Ihs Lars Bengtsson
260
8
12
2
20
8
3
8
3
Konga Smeden Brandberg
Son Anders Hindricsson
Dito Dito
Syrehus Sven Månsson
Konga Åbo Sven Andersson
Dotter Else
Dito
Dotter Else
1
2
4
108
1
1
17
16
20
5
4
1
4
4
3
1
18
20
43
16
42
10
32
5
5
16
8
8
2
31
4
1
1
12
8
4
18
20
20
14
17
22
17
22
Fordran
Sonen Anders Hindricsson skyldig enligt
revers den 25 April 1812 Capital
Ränta å 6 procent uti 8 år
Wärdrings summa
8
32
4
8
59
43
Auctions Summa
Dito går 48 RD 3 ß 10
Härifrån afgår följande Boets Gäld
Sonen Anders Hindricsson uppgifen begrafningsomkostnad tillsammans
Dito för jord fästningen att betala Pastor
Dito
Dito
Dito
Klockaren
Åboen Jöns Halljersson i Kjelatorp fordrar som medgifves
Tillkommer
Bouppteckningen Auctions och Skiftes arfvode
Dito värderings och Auctions upprops arfvode
Till Bouppteckningens ingifvande vid Lofl Härads Rätin
Dito Lösen och Stämplat papper
D: Ett Förmyndare förordnande
Socknens fattiges andel procent
Att qvarlåtenskapen och Gälden efter min aflidna Moder
äro riktigt uppgifne och ingen ting med villja undanhölt
intygar under Edelig förpliktelse
Anders Hindricsson
3
5
3
432
23
16
24
10
8
12
16
24
24
26
3
4
8
14
12
8
och den första lysningen till äktenskap hade ju skett
den 16 april samma år. Elsa var således tre månader
in på en graviditet när man offentliggjorde det blivande giftermålet. Det kan alltså vara så att bröllopet
har varit av nöden påkallat. Elsa kom också att, direkt
efter vigseln, flytta in till Bengt i Konga fattighus.
Här bodde hon bevisligen när Maria föddes i slutet
av året 1820.19
Med föregående Bouppteckning och Auction förklarar vi
oss nöjda
Anders Hindricsson
På de omyndigas vägnar
Lars Påhlsson”
När slutsummeringen gjordes gav dödsboet 55 Riksdaler 15 skilling varav Anders och Jöns fick 18 Riksdaler 21 skilling vardera och Elsa det som blev över.17
När det gäller Elsa – eller Else – Hindriksdotter varierar uppgifterna om när hon egentligen föddes. År
1811 anges det till den 2 januari 1794 men år 1821
till den 2 januari 1793. Från hennes ungdomsår är
inget känt utan hon dyker först upp i kyrkböckerna
när hon ska åstad att gifta sig. Det var den 16 april
1820 som prästen från predikstolen i Konga kyrka
läste upp lysning mellan henne och Bengt Hallberg.18
Givetvis har de två varit närvarande i kyrkan denna
dag, så också de två efterföljande söndagarna. Den
tredje lysningen skedde den 30 april men trots detta
dröjde bröllopet till den 16 juli. En kanske inte alltför
långsökt gissning till dröjsmålet är att våren var mitt
i den årstid då åkerarbetena tarvade hårt slit. Mitt på
sommaren, före skördearbetet var säkert en bättre tid
att gifta sig på om man kom från en bondesläkt som
ju Elsa gjorde.
Elsa kom emellertid genom giftermålet att ”gifta ner
sig”. Hennes man var en simpel artillerist och hans
familj var definitivt på obestånd och satt på fattighuset. Det första barnet Maria föddes den 12 oktober
Före september 1822 har familjen emellertid tagit sitt
pick och pack och lämnat fattigstugan för gott. Frågan är bara om det var bättre på det nya stället där de
flyttade in. Strax norr om kyrkbyn Konga låg, invid
en av huvudvägarna in mot byn, torpet ”Ryckin” och
det var framför dörren till detta hus som vagnslasset
med tillhörigheter stannade. Den unge ägaren Nils
Cronberg har säkert stått i dörrhålet och välkomnat
dem.20
Det märkliga namnet ”Ryckin” kan kanske tyda på
att det varit frågan om en av de många krogar som
vid denna tid fanns på landsbygden utmed de större vägarna. I en beskrivning över Onsjö härad från
året 1815 får vi lite mer uppgifter om själva platsen
”Ryckin”. I huset bodde då en torpare och familjen
bestod av en mansperson och två kvinnopersoner
samt en person över 63 år. I uthuset fanns två kor och
tre får – det var allt. Knappast någon trängsel! Till
huset hörde ett tunnland jord vilket årligen gav 3 tunnor råg och 3 tunnor korn i avkastning samt 1 tunna
råg och 6 tunnor korn till personlig konsumtion, utfordring och utsäde. Till detta kom en liten ängsmark
som gav foder till djuren. 21
Det äldsta belägget för ”Ryckin” möter vi på lantmäterikartan från år 1779. Huset är här markerat med
en enkel symbol och platsen märkt med ordet ”Rycking”, alltså inte ”Ryckin”. Frågan är alltså vilket av
109
namnen som är det rätta. Den äldsta bevarade handskriften med namnet är från året 1811 och i den avslöjas de dåtida innevånarna.22 Då bodde här endast fem
personer, den 62 årige Jacob Cronberg med hustru
och tre barn varav den äldste var sonen Nils, sjutton
år gammal. En bouppteckning efter Jacob Cronberg
är bevarad från april 1820. Här framgår att han varit skogvaktare i ”Rycking” och att sonen Nils sedan
tagit över denna syssla. En skogvaktarsyssla svarar
knappast till att torpet skulle ha varit en offentlig fattiggård som vissa moderna forskare antytt. Bouppteckningen visar dessutom att det långtifrån var något
fattigt bo – behållningen blev hela 143 Riksdaler.23
Det konstiga är att under året 1821 verkar mycket ha
förändrats på ”Ryckin”. Antalet personer som bor i
torpet har blivit anmärkningsvärt stort. Förutom äga-
Lantmäterikartor över Konga kyrkby. Den stora kartan visar byn år 1748 med de olika bondgårdarnas numrering. Den
mindre kartan är ett utsnitt av 1809 års karta som visar torpet ”Ryckings” läge i förhållande till kyrkbyns bondgårdar.
110
ren Nils, hans hustru Elna och två barn bor också
hans mor kvar som änka. I huset finns även inhyst
Nils Rasmusson och dennes hustru Hanna med deras
två barn. Dessutom finns alltså Bengt Hallberg med
sin hustru och två barn. Situationen måste ha varit
minst sagt trångbodd.
Innan året 1824 nått sitt slut har emellertid artilleristen Bengt med familj åter flyttat, denna gång till
hustruns bror Anders som är bonde på gården Konga
nr 2.24 Detta blir dock endast en kortvarig vistelse i
en större bostad innan det bär iväg till det s.k. ”Kärrhuset”. Här utökas barnaskaran med Johannes året
1825.25 Vistelsen i Kärrhuset varar till in på 1830-talet. Därefter finner vi inte längre någon fast bostad
för familjen. De har i stället som fattigfolk vandrat
runt och bott periodvis hos bönderna i Konga by. Här
har de fått hjälpa till med olika sysslor och för detta
fått en enkel bostad och torftig kost.
I februari 1849 dör hustrun Else av ”allmän svaghet” efter att ha utkämpat en säkert hård livskamp för
sin och familjens tillvaro under 56 år och 24 dagar.26
Fem år senare följer Bengt sin Else och i dödsboken
har noterats ”Pensionär, f.d. Artillerist, utfattiga fattighjonet”. Dödsorsaken var ”bröstsjukdom”. Den 8
november 1854 förenas makarna i graven på Konga
kyrkogård.27
Det var året 1822 som Bengt och Else hade fått sonen Per. Hans barndom kan inte ha varit en dans på
rosor. Redan som femtonåring, året 1837, lämnar han
sina kringvandrande fattighjonsföräldrar och hamnar
i grannsocknen Kågeröd i det s.k. ”Toarpehuset” hos
Lars Gudmunsson och hans hustru Lusse Larsdotter.28 Två år senare återvänder han till sin födelseby
och blir inhyst i kyrkbyns bondgård Konga nummer
5. När han står framför prästen för att till denne rap-
portera om sin inflyttning i socknen har kyrkans man
inget ont att säga om den unge ”gossen”, som det står
i kyrkboken. Prästen noterar att Per ”l(äser) innantill
a och utantill bägge Läroböckerne med begrepp a.
Nattv(ard) ordentlig. Välfrejdad. Utom Äkt.sk. förbindelse. Vaccinerad.” Man kan lätt förledas att tro
att Per, så ung han är, redan har haft en utomäktenskaplig förbindelse men så är inte fallet. En kontroll
av övriga inskrivna visar att prästen noggrant noterat
om man var till äktenskap ledig.29
Husbonden på bondgården Konga nummer 5 är Anders Jönsson och vid hans sida finns hustrun Gunild
Bengtsdotter. De har bara brukat gården i knappt tre
år och har tre små barn. Här tjänar Per som dräng men
bara under ett år. Sedan bär det iväg till granngården
nummer 8.30 Året 1841 är det dock för alltid slut på
att tjäna fattig bonddräng. Per har hos prästen bett att
få ut ett intyg som ska komma att säkra honom en
fast anställning inför framtiden. I husförhörslängden
är nämligen noterat: ”Har erhållit bevis för att ingå
vid Kron Prinsens Husar regemente.”31 Gående har
han tagit sig de sex milen till storstaden Malmö.
Kronprinsens Husarregemente var vid denna tid förlagd till området mellan Drottningtorget och kanalen.
Vid Drottningtorgets norra sida hade ett ridhus byggts
upp. Som övningsfält användes det stora ängsområdet som vid denna tid sträckte sig norr om Östra Förstadsgatan fram till Värnhemstorget. Öresund gick
på den tiden, före järnvägens tillkomst på 1850-talet,
ända fram till dessa ängar. Per inflyttar och bosätter
sig i den s.k. Garnisonsförsamlingen i Malmö. Det
är också i samband med inskrivningen som han tar
sig ett nytt namn vilket infogas i inskrivningsboken;
”Holmqvist”. Han noteras som husar nr 30 i 3:e Esqvadronen.32
Kongaprästens anteckningar år 1839 om ”Gossen Pehr Bengtsson när denne skulle flytta tillbaka från Kågeröd .
111
Drottningtorget i Malmö i slutet av 1800-talet. Till vänster
skymtar husarernas ridhus och i bakgrunden husarernas
kasernområde med stallar.
Från och med året 1710 finns särskilda kyrkoböcker
över den till Malmö förlagda garnisonen. Beträffande
garnisonsförsamlingen bestämdes år 1812 att endast
verkliga militärpersoner och s.k. civilmilitärer med
hustrur och hemmavarande barn fick ingå i denna
församling. Var någonstans dessa familjer bodde i
staden är dock ej känt för författaren.
Nu är det åter dags att koppla samman berättelsen
med ytterligare ett släktled. Per Bengtsson Holmqvist skulle nämligen i Malmö träffa en kvinna, född
inte alltför långt från hans födelseby Konga.
Hanna Andersdotter, bördig från Norra Svalöf, beslöt
sig att flytta till Malmö. Den 26 oktober 1827 tar hon
ut resesedel och lämnar för alltid sin barndomsbygd
bakom sig. Prästen har noterat att hon är vaccinerad
och att hon är ”enfaldig”.33 Malmö är målet som hägrar. Problemet är bara att hon inte återfinns bland de
inflyttades namn i någon av Malmös församlingar,
varken under detta år eller efterföljande. Vi får således konstatera att här åter finns en besvärande lucka
i släktkrönikan. När hon dyker upp nästa gång är det
i samband med sitt giftermål år 1840. Hon har dock
i mellantiden, den 5 december 1836 fött ett ”oäkta”
barn, dottern Maria Petronella. Vid denna tid bor hon
enligt dopboken i Malmö Caroli församling, dock
okänt exakt var.
Den 29-åriga Hanna Andersdotter gifter sig i Malmö
Caroli kyrka den 11 november 1840 med den nio
år äldre, avskedade husaren och änkemannen Nils
Qvist. Eftersom en kvinna på den tiden var omyndig
har Hannas förmyndare Nils Pehrsson varit tvungen
att ge sitt tillstånd, eller som det står i kyrkoboken
under hans namnteckning: ”hållit pennan”.34
112
Kvarteret Betlehem på 1880-talet. Till vänster, utanför bilden, ligger kanalen.
Med Hanna får Nils en son. Lille Carl blir dock bara
ett år gammal innan han dör av ”utslag”.35 Om några
fler barn föds i äktenskapet känner vi inte eftersom
det inte har varit möjligt att spåra parets bostad i Caroli församling. I varje fall överlever inget eventuellt barn spädbarnsåldern. Den 45-årige Nils Qvist
dör själv på hösten 1847 av ”bröstsjukdom” och blir
begravd på Nya kyrkogården. I dödsanteckningarna
står att han vid sitt frånfälle arbetade som timmer-
gesäll.36 Nya kyrkogården är den kyrkogård som på
1820-talet anlades invid Gustav Adolfs torg.
Efterföljande år finner vi att Hanna flyttat till en bostad vid Rörsjögatan i det vid denna tid tättbefolkade
och fattiga kvarteret Betlehem.37 Hon har två barn att
försörja, dels sin egen ”oäkta” Maria Petronella som
nu hunnit bli 11 år, dels ett fosterbarn Johanna Maria
Nilsdotter. Detta barns föräldrar är Nils Persson och
Vy över kanalen med bron och bakom denna kvarteret Betlehem år 1901.
113
Bengta Persdotter och varför Nils och Hanna tagit
henne som fosterbarn är inte känt.38 Dottern Maria
Petronella blir snart sjuk och efter en längre sjukdom
dör hon den 28 mars 1849 av en ”tärande sjukdom”.
Hon begravs följande dag i ”fattigjord”.39
Kvarteret Betlehem utmed den södra kanalsträckningen är inte något stort kvarter. Den längsta sträckan i den triangel som kvarteret bildar är endast 120
meter lång. Efter utläggandet av kvarteret i början av
1800-talet inrättades här ett repslageri men år 1847
såldes kvarteret till handlanden Peter Ståhle som
uppstyckade kvarteret och sålde tomterna. Snabbt
byggdes här en mängd hus. Detta kvarter blev ett av
de mest tättbefolkade i Malmö innerstad. A.U. Isberg
ger följande beskrivning: ”En del schackerfolk och
småfolk av mer eller mindre hederlig beskaffenhet,
sköna kvinnor av det lätta slaget sökte sig dit; det
blev en underlig blandning på gott och ont.” I det
relativt lilla kvarteret bodde, när det var färdigbyggt i
slutet av 1850-talet, mer än 1200 personer. Ett besök
på platsen i dag lämnar osökt frågan – hur var detta
möjligt? 40
Ett och ett halvt år efter sin mans död och endast några månader efter sin dotters bortgång står åter Hanna
i brudstol. Denna gång är det en annan kyrka än fallet
var vid den förra vigseln, nämligen Garnisonskyrkan
i Malmö. Den nye mannen vid hennes sida är ju en
aktiv husar och som sådan tillhörig stadens garnisonsförsamling. Garnisonen i staden hade tidigare
haft rätten att ha sin kyrka inhyst på övre våningen
av Malmö ståtliga rådhus men denna lokal avträddes till staden och man fick i stället rättighet att fira
gudstjänst och kyrkliga handlingar i S:t Petri kyrka.
Eftersom Hanna är skriven i Malmö Caroli församling är det emellertid från predikstolen i denna kyrka
som prästen Angelin lyser paret under tre söndagar,
den 11, 17 och 24 juni 1849, ”utan att något klander
deremot anmältes – Bevis derom afsändes till Garnisons predikanten.”41
Det var således till Garnisonskyrkan - Malmö S:t
Petri - som paret hade att vandra för att bli sammanvigda. I vigselboken läser vi:
”Söndagen den 10 juni lystes Första gången och sedan i laga ordning för Husaren vid Ryttmästaren Baron Thotts Esqu(adron) nr 30 Pehr Bengtsson Holmqvist och Enkan Hanna Andersdotter i Caroli Församling. Hans befäls samtycke och hennes prestbevis
lades till handlingar jemte afvittringsbetyg från Magistraten i Malmö. Hennes Broder Hans Petter Andersson, på Kockums tobaksfabrik, lemnade muntligt
bifall. Han 27 år, hon 38 år gl.”42
En husar ur Kronprinsens husarregemente.
Var bodde då det nygifta paret? I kyrkböckerna är
platsen endast noterad som Garnisonsförsamlingen.
Därmed får vi låta oss nöja. Vad vi emellertid vet är
hur tragisk deras kärlekssaga slutade. En vårdag 1851
har husaren Per Bengtsson Holmqvist, 29 år, tagit
farväl av sin gravida hustru och sin 1½ åriga dotter
Emeli Charlotta. Det var dags för Kronprinsens Husarregementes återkommande manöver på Bonnarps
hed vid Klippan i norra Skåne. Under ett antal veckor
skulle på detta enorma övningsfält tränas allehanda
krigiska färdigheter. Men när Per den där morgonen
lämnar sin unga familj bakom sig i Malmö har han
sett dem för sista gången. Den 21 maj ändas hans liv.
Dödsorsak är inskriven i kyrkoboken: ”Bröstinflammation å Bonnarps hed.”43
Begravningen sker fyra dagar senare. Den döde har
förts tillbaka till Malmö och här blir hans kista nedsänkt i den kyrkogård som garnisonen hade ute på
Kirseberget. Det var ingen vacker plats att vila på.
Husarregementet hade av tradition inget större intresse för sina döda husarer. Från och med det svenska
övertagandet hade garnisonen en kyrkogård i nuvarande Kungsparken. År 1805 upphörde denna kyrkogård eftersom man på platsen skulle etablera ett galärvarv. De döda grävdes upp och benen kastades bort
eller såldes till benstampen som gjorde gödningsmedel av de forna soldaterna söndermalda ben. I stället förlades kyrkogården till den bastion där Kommendanthuset invid Malmöhus nu ligger. Här blev
dock snart förhållandena vidriga. Det hände t.o.m. att
några lik travades i högar i öppna gravar. År 1809
114
flyttades därför kyrkogården till Kirseberget nära det
nuvarande vattentornet. Efter det att Malmöhus blivit
ett stort centralfängelse år 1828 bestämdes att det på
denna soldatkyrkogård ute på Kirseberg också skulle
jordas de brottslingar som avlidit i fängelset. Trots
flera framställningar behöll man denna gemensamma
kyrkogård fram till år 1870. En soldat värderades således inte mycket efter sin död i det dåtida samhället.44 Det var också hit ut på Kirseberget som Hanna
Andersdotter fick vandra om hon skulle besöka sin
makes grav.
Endast tre månader efter Pers död föder Hanna deras
andra barn, en gosse. För att hedra sin far får även han
namnet Per men med tillägget August. Hanna skulle
dock inte vara änka länge. Redan efter ett drygt år är
det dags för hennes tredje bröllop.
Lars Persson Zeth föddes i Sibbarp socken i Halland
den 2 december 1826. Han blev husar vid Kronprinsens husarregemente år 1848 och ersatte då den tidigare husaren nummer 63 Pehr Johan Kindahl vid
Ryttmästaren Bennets Esqvadron. Året 1849 blev
han i tjänsten kommenderad till Göteborg men återkom till Malmö våren 1851.45 Den 28 augusti 1852
gifter han sig med Hanna Andersdotter. Bröllopet står
i Malmö S:t Petri kyrka.46 Före bröllopet har ett antal
papper måst anskaffas: ”Bevis öfver laga arfskifte efter hennes förra man aflidne Husar Holmquist samt
Seths befäls skriftliga tillåtelse till äktenskap lades
till handlingarna. Han 26 hon 41 år gam(mal).” 47
Paret får endast ett barn, Johanna Augusta Zeth, född
på hösten 1853. Fadern begär ett år senare avsked från
Kronprinsens husarregemente.48 Familjen försvinner
nu några år ur källorna men de bor fortfarande kvar
i staden. När vi åter möter dem har något märkligt
inträffat. Mannen har blivit husägare! Det verkar
nämligen som om familjen flyttat direkt från garnisonsförsamlingen till eget hus året 1860. Huset är belägget i Malmö östra citydelar, i kvarteret Jerusalem,
tomt XXIII med adressen Grönegatan 70.49 Varifrån
har Lars fått kapital till att bli gårdsägare, låt vara
att tomten ligger i de fattigaste delarna av staden och
huset säkert inte varit stort - men ändå? Hans titel
i husförhörslängderna är ”Husegare - f.d. Husar,
Skräddare”.
Huset låg vid Grönegatan, eller som den hette på den
tiden ”Gamla gatan”. I detta hus eller kanske i grannhuset bodde på 1880-talet skomakarelärlingen Nils
Wallin. Han har beskrivit miljön på detta sätt:
”Mäster hade tre rum på nedre botten. Det ena åt
gatan valde han till verkstad, i det andra - s.k. ytterrummet - bodde jag som gesäll och ungkarl, och det
tredje, det sämsta intill gården med tillhörande kök,
disponerade familjen.
Strax innanför porten stod en pissoar av korrugerad
plåt för männen i gårdens räkning, men ännu flera
från gatan trafikerade denna bekvämlighetsinrättning. Till familjens rum var blott ett par fönster,
och två meter från detta reste sig en svart och sotig
brandgavel. Mellan denna och mäster Dalins fönster
stodo gårdens soptunnor, vars innehåll en och annan
gång tömdes av en bonde, som av stadens myndigheter tilldelats detta uppdrag. Om sommaren var det
en stank och en lukt från ”kuren” och matresterna i
soptunnorna som saknar all beskrivning.”50
Före detta husaren och senare skräddaren och husägaren
Lars Persson Zeth, död år 1881.
Även om denna boendemiljö minst sagt låter hemsk
med dagens mått mätt, har familjen Zeth som husägare plötsligt kommit upp sig lite på den sociala ska-
115
Varför alla dessa fosterbarn? Svaret är nog tämligen
enkelt. De som tog hand om dessa barn har säkert
fått ersättning från staden eller från nära släktingar.
En avart av denna verksamhet, som det givetvis
inte är frågan om i detta fall, var den hemska handeln som änglamakerskorna stod bakom under slutet av 1800-talet. Dessa kvinnor tog mot ersättning
emot oäkta barn från ”bättre” familjer på det att inga
skandaler i det då borgerliga samhället skulle uppstå.
Många av kvinnorna svälte dock dessa barn till döds,
därav namnet änglamakerskor. Just kyrkoherden i
Caroli församling, Hagbard Isberg, förde i början av
1900-talet en aktiv kamp mot dessa kvinnor. Det är
inte med lite stolthet som författaren till denna artikel
konstaterar att han blivit döpt av denna orädde kämpe
för de mänskliga rättigheterna.54
Det har uppenbart gått bra för skräddaren Lars Zeth.
År 1876 kan han köpa ett nytt hus för sig och sin
familj, denna gång i ett kvarter med lite högre status än det gamla husets, nu på tomt nr XI i kvarteret Möllebacken. Med på flytten var ytterligare ett
Handritad karta som bl.a. visar läget över den fastighet
Möllebacken nr XI som Lars Persson Zeth ägde.
lan. I huset bor de två barnen Per August och Johanna
Augusta men man har också tagit sig an ett fosterbarn, Bengta Nilsdotter vars far uppges ha kommit
från Västergötland. I huset bor även f.d. husaren och
skräddaren Sven Jönsson Granat med hustru Malena
Nilsdotter, sönerna Lorens August och Axel Fredrik
Ferdinand samt dottern Carolina Christina. Denna
familj kommer dock att flytta efter två år. Till denna
stora samling av människor i huset ska också nämnas Johanna Maria Nilsdotter, styvdottern från Hanna Andersdotters första äktenskap som nu har titeln
”piga” i stället för ”fosterbarn”. Hon är dock bara
på kortare visit i huset. År 1861 anlände hon från en
tjänst i Danmark och efterföljande år återvänder hon
över sundet.51
I husförhörslängden åren 1865 till 1869 möter vi en
annan familj som hyresgäst. Arbetskarlen Nils Nilsson med hustru Ingar Hansdotter och fyra barn har
flyttat in. Och minsann dyker nu inte ett nytt fosterbarn upp hos skräddarefamiljen Zeth, spädbarnet
Emilia Anelina, född 1867. Hon var ”dotter av en
okänd mor”.52 Flickebarnet har dock endast stannat
en kort tid hos familjen. I husförhörslängden från
efterföljande år 1868 och framåt är hon inte längre
omnämd. Däremot dyker det nu upp en mängd andra
fosterbarn i familjen: Carl Gustaf Holmqvist, Leonard Walfrid Holmqvist och Anna Charlotta Holmqvist, alla barn till bagaren Jöns Holmqvist.53 Trots
att de har samma efternamn som Hanna Andersdotters andre make Bengt är de alltså inte släkt.
Fotografiet visar troligtvis Per August Holmqvist som infanterist någon gång mellan åren 1871 och 1881.
116
socken i småländska Kronobergs län.56 Sonen Per
August, som Hanna har med sin tidigare make, den i
så unga år döde husaren Per Holmqvist, har då redan
börjat sin yrkesutbildning. Den 19 oktober 1868 flyttar han in hos skräddarmästare Carl Henrik Asp som
bor med sin familj i kvarteret Gripen i en fastighet
nära intill Residenset. Läget på denna fastighet visar
att det är hos en i högsta grad erkänd skräddaremästare som Lars Zeth lyckats få in sin 17-åriga styvson
som lärling. Samtidigt med Per August börjar också
Nils Nilsson, en annan lärling i samma ålder, hos den
gamle mästaren.
Fotografiet visar troligtvis Augusta Emilia Nordborg.
fosterbarn, Anna Charlotta Holmqvist. Hon stannar
dock endast ett år i familjen.55 Lars och Hannas enda
gemensamma barn Johanna Augusta lämnar som
sjuttonåring hemmet år 1870 och beger sig till Drev
Det är i slutet av oktober som Per August börjar sin
lärlingsanställning. Detta var den klassiska tidpunkt
då man städslade sig för det kommande året. I t.ex.
inflyttningslängderna till just S:t Petris församling,
som ju var de rika borgarnas församling, är varje år
de nyinflyttades antal enormt stort vid denna årstid.
Många stannade emellertid endast en kortare tid för
att sedan vandra vidare till andra arbetsgivare. Så
var också fallet med Per August. Den 3 september
1869 tar hans första anställning slut och han flyttar
tillbaka till familjen i kvarteret Jerusalem.57 Två år
senare lämnar han sin mor och styvfar på nytt. När
han åter dyker upp i bevarade papper har han precis återkommit från Stockholm den 4 januari 1881.
Man kan misstänka att det är modern som hemkallat
honom. Styvfadern hans är nämligen döende. Endast
några dagar efter styvsonens hemkomst dör Per Zeth
i ”ventrikelcanser + högersidig lunginflammation” den
15 januari 1881.
Stortorget i Malmö 1903. Det var i det första trevåningshuset från höger som Per August Holmqvist tjänade som skräddarelärling åren 1868 och 1869.
117
Hustrun lever kvar som husägare i kvarteret Möllebacken. Det lilla huset kommer att se många hyresgäster under de kommande åren. Bara i perioden
1888 till 1899 noteras i husförhörslängderna inte mindre
än 48 personer som under olika tider varit inhysta på
denna adress. Här finns alla arbetskategorier: murare, snickaregesäll, snickare, skomakare, plåtslagare,
arbetare, smed, fanjunkare, cigarrmakare, sjöman,
sömmerska, kontorist, kokerska, änka, hustrur, mamseller, jungfrur och en mängd barn.58 I huset finns
också Hannas son Per August Holmqvist som övertagit sin styvfars verksamhet som skräddare. Han står
dock fortfarande åtminstone fram till året 1899 endast
upptagen som skräddaregesäll i husförhörslängderna.
Det var den 16 september 1893 som Per August
Holmqvist som 42-åring gifte sig i Caroli kyrka med
den blott 21-åriga Augusta Emilia Nordborg. I det
äktenskapet kom två döttrar, Elly Holmqvist och Siri
Holmqvist. I augusti 1907 flyttade familjen till Hyregatan 23a på gamla Väster i Malmö. Endast ett halvår
senare dog emellertid Per August hastigt i en hjärnblödning. Hans hustru skulle överleva mannen i fem
år innan hon själv lämnade jordelivet Lillejulafton
1912. De två döttrarna Elly och Siri, femton respektive tolv år gamla, var därmed föräldralösa.
NOTER
Gurli Anderssons släktforskningsresultat ligger till grund
för denna artikel. Författaren har kompletterat dessa resultat med att dels följa spåren längre tillbaka i tiden, dels
samla in mera fakta kring sådana familjeförhållanden som
man kan spåra i kyrkoarkiven.
1 Kågeröd AI:2 (1775-1775) p 31.
2 Kågeröd C:2 (1726-1772) p 115.
3 Halmstad CI:2 (1690-1783) p 179 och Halmstad CI:2
(1690-1783) p 187.
4 Kågeröd AI:2 (1775-1775) p 32.
5 U. Thersner: Fordna och närvarande Sverige. Skånska utsigter. Lund 1818.
6 Kågeröd C:3 (1773-1790) p 82.
7 Kågeröd AI:2 (1775-1775) p 27.
8 Konga AI:1 (1811-1811) p 13.
9 Konga AI:3 (1825-1827) p 28 + Konga AI:5 (18341836) p 21.
10 Gurli Anderssons uppgifter från Centrala soldatregist-
Augusta Emilia Nordborg med sina två döttrar Elly Hanna Kerstin Augusta och Siri Evy Emilia.
118
ret: Regemente: Skånes Dragonregemente.
Kompani: Överstelöjtnantens.
Socken: Östraby. Rote: Säljeröd 1.
Aktnummer: SD-02-0036-1812.
I soldatregistret är födelseåret 1793.
11 Konga AI:2 (1821-1824) p 41 + Konga CI:2 (18201842) p 11.
12 Bengt Nordahl: Konga socken från 1750 - 1820. Försök
till rekonstruktion av kyrkobok. Utlagd på Internet.
13 Konga AI:1 (1811-1811) p 3.
14 Konga AI:1 (1811-1811) p 3.
15 Bengt Nordahl: Konga socken från 1750 - 1820. Försök
till rekonstruktion av kyrkobok. Utlagd på Internet.
16 Konga CI:2 (1820-1842) p 325.
17 Onsjö häradsrätt FIIa:21 (1820-1820) p 781.
18 Konga CI:2 (1820-1842) p 277.
19 Konga CI:2 (1820-1842) p 11.
20 Konga AI:2 (1821-1824) p 71.
21 Thersner: Beskrifning öfver Onsjö Härad i Skåne år 1815.
Internet: http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/
kulturmiljo/Onsjo-harad.pdf
22 Konga AI:1 (1811-1811) p 21.
23 Onsjö häradsrätt FIIa:21 (1820-1820) p 787.
24 Konga AI:2 (1821-1824) p 9.
25 Konga AI:3 (1825-1827) p 30.
26 Konga CI:3 (1843-1862) p 205.
27 Konga AI:9 (1852-1854) p 104.
28 Kågeröd AI:9 (1836-1841) p 207.
29 Konga B:3 (1838-1856) p 8.
30 Konga AI:6 (1837-1841) p 25.
31 Konga AI:6 (1837-1841) p 33.
32 Malmö garnisonsförsamling B:1 (1830-1845).
33 Svalöv B:1 (1826-1834) p 2.
34 Malmö Caroli EI:3 (1829-1850) p 159.
35 Malmö Caroli F:1 (1827-1860) p 189.
36 Malmö Caroli F:1 (1827-1860) p 275.
37 Malmö Caroli AI:22 (1847-1854) p 69.
38 Malmö Caroli CI:10 (1827-1860) p 331.
39 Malmö Caroli F:1 (1827-1860) p 289.
40 A.U. Isberg. Handbok om Malmö. Malmö 1920. Sid
70 f.
41 Malmö Caroli EI:3 (1829-1850) p 325.
42 Malmö garnisonsförsamling E:1 (1825-1865) p 73.
43 Malmö garnisonsförsamling C:5 (1825-1866) p 319.
44 Malmö försvar genom tiderna. Malmö 1944.
45 Malmö garnisonsförsamling AI:11 (1848-1852) p 17.
46 Malmö garnisonsförsamling E:1 (1825-1865) p 91.
47 Malmö garnisonsförsamling E:1 (1825-1865) p 91.
48 Malmö garnisonsförsamling AI:13 p 18.
49 Malmö Caroli AI:8 (1860-1864) p 149.
50 Åke Waldemar Larsson & Sven Rosborn: Det försvunna Malmö. Malmö.1988. Sid 114 f.
51 Malmö Caroli AI:8 (1860-1864) p 149.
52 Malmö Caroli AI:39 (1865-1869) p 263.
53 Malmö Caroli AI:72 (1868-1877) p 210.
54 Åke Waldemar Larsson & Sven Rosborn: Det försvunna Malmö. Malmö.1988. Sid 97 f.
55 Malmö Caroli AI:81 (1874-1880) p 340.
56 Malmö Caroli AI:122 (1880-1888) p 162.
57 Malmö Sankt Petri AId:11 (1866-1870) p 38.
58 Malmö Caroli AI:123 (1888-1899) p 90.
119
. .
.
.
2
4
3
1
Platser i Malmö som omtalas i artikeln
1: Kv Betlehem, tomt 849, Rörsjögatan.
2: Kv Jerusalem, Jeruslem XXIII, Grönegatan 66.
3: Kv Möllebacken, Möllebacken XI, Kvarngatan 37.
4: Kv Gråbröder, Gråbröder V, Hyregatan 23 a.
120